Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet avancerar i Helsingfors

Helsingfors är den enda kommunen i Fastlandsfinland som även i fortsättningen ansvarar för att ordna av social- och hälsovården och räddningsväsendet, och hör alltså inte till något välfärdsområde. Staten kommer dock att från och med år 2023 finansiera tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet även i Helsingfors.

I och med reformen halveras Helsingfors ekonomiska volym medan hälften av stadens skattebas försvinner och överförs till staten.  Den krympande skattebasen hotar att försvaga den växande stadens förmåga att bära ett omfattande ansvar för hållbar tillväxt, investeringar och näringspolitiska förutsättningar. Dessutom är det problematiskt att man för finansieringen av vårdreformen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat mångfalden och omfattningen av de särskilda sociala och hälsomässiga frågorna i metropolområdets centralort. I fortsättningen ska därför kalkylmodellen och kriterierna för finansieringen av social- och hälsovården uppdateras och de ovannämnda frågorna beaktas på ett bättre sätt än i nuläget. 

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen pågår i Helsingfors. Beredarna har bland annat i uppgift att slå samman social- och hälsovården med räddningsväsendet samt att separera ekonomin i stadens budget och bokslut.

Helsingfors är ett av fem områden som bildas i Nyland. De övriga områdena är Västra Nyland, Östra Nyland, Mellersta Nyland samt Vanda och Kervo. HUS-sammanslutningen, som omorganiseras och vars ägarmedlem även Helsingfors är, ansvarar också i fortsättningen för den specialiserade sjukvården.

Stadsfullmäktige fattar besluten om social- och hälsovårdsreformen i Helsingfors

I Helsingfors förrättas inget välfärdsområdesval, utan stadsfullmäktige är även i fortsättningen det högsta beslutsfattande organet i Helsingfors. Kommunalvalet i juni 2021 var alltså redan ett välfärdsområdesval för Helsingfors. I reformen är Helsingfors stads personal fortsättningsvis anställda vid staden.

Beslutsfattandet som gäller beredningen av vårdreformen koncentreras till Helsingfors stadsfullmäktige, och det är stadsstyrelsen som lägger fram förslagen om vårdreformen för fullmäktige. Stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet bereder förslag för stadsstyrelsen fram till utgången av år 2022. En samordningsgrupp ansvarar för tjänstemannaberedningen på stadsnivå. Kanslichefen leder gruppen och i den ingår representanter från stadskansliet, sektorerna, räddningsverket och personalen.

Social- och hälsovården förbereder sig inför reformen också i programmet Framtidens social- och hälsocentral.

HUS-sammanslutingens nya grundavtal och förvaltningsstadga bereds av en tillfällig beredningsgrupp, vars medlemmar kommer från Helsingfors och fyra välfärdsområden i Nyland samt HUS.

Under de närmaste åren berör reformen upp till 700 000 stadsbor

Social- och hälsovårdsreformen har vissa särdrag i Helsingfors: befolkningstillväxten är kraftigare än i det övriga landet, invandringen koncentreras till huvudstadsregionen, behovet av stöd för psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och skillnaderna i hälsa och välfärd ökar mellan invånarna.

  • Enligt prognosen kommer Helsingfors befolkning att växa från nuvarande 656 920 invånare till 700 000 invånare till år 2028
  • År 2050 är Helsingfors befolkning enligt prognosen 820 000
  • År 2035 beräknas var fjärde helsingforsare ha ett främmande modersmål
  • Årskullarna med barn i åldern 1-6 och i grundskoleåldern ökar
  • Antalet personer över 75 år ökar snabbt
  • Den sammanlagda årsbudgeten för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors är ca 2,350 miljarder euro.

Upplysningar:

Social-
och hälsovårdsreformen i Helsingfors (på finska)

Ytterligare uppgifter om social- och hälsovårdssektorns projekt

Befolkningsprognos