Minskad fruktsamhet i Helsingfors liksom i resten av Finland år 2017 – nativiteten på historiskt låg nivå

År 2017 föddes 6 566 barn i Helsingfors, vilket är färre än under ett flertal år dessförinnan, även om stadens folkmängd samtidigt har ökat. Det totala fruktsamhetstalet, det uppskattade antal barn som en kvinna föder i genomsnitt, minskade från 1,24 till 1,18. Senast fertiliteten sjönk ännu lägre inträffade i början av 1970-talet och i slutet av 1930-talet. Talet är 0,31 lägre än det totala fruktsamhetstalet i hela Finland.

Fruktsamheten var alltså en femtedel lägre i Helsingfors än i resten av landet. Låt vara att det totala fruktsamhetstalet är lägre i Helsingfors, men på grund av befolkningsökningen så har nedgången i antalet födslar varit mindre än annorstädes i Finland. Fruktsamheten minskade i alla åldersgrupper jämfört med året innan. År 2017 var det alltjämt 30–34-åringarna som stod för den största fruktsamheten, även om också den åldersgruppens fruktsamhet avtog något. Fruktsamheten per åldersgrupp har förändrats avsevärt över tid: då fruktbarheten för knappt trettio år sedan var högst i 29 års ålder, så var den i fjol på topp i gruppen 33-åringar. Uppgifterna framgår av en statistisk publikation utgiven av Helsingfors stadskansli.

Den förväntade livslängden år 2017 var 78,4 år för gossar och 84,3 år för flickor

År 2017 avled 5 042 Helsingforsbor, vilket är något färre än året innan. Den förväntade livslängden har fortsatt stiga i jämn takt. Den förväntade livslängden var 78,4 år för nyfödda pojkar och 84,3 år för nyfödda flickor i Helsingfors år 2017. Den har i regel varit något lägre i Helsingfors än i hela landet, men skillnaden har varit mycket liten under de senaste åren. Däremot är de lokala skillnaderna i fråga om förväntad livslängd fortfarande stora inom Helsingfors.

Helsingfors folkmängd ökade år 2017 med 8 091 personer

Det som drev upp Helsingfors befolkningstal var förutom skillnaden mellan födelsetal och dödlighet, det vill säga den naturliga befolkningstillväxten, också flyttningsrörelsen. Helsingfors hade en nettoinflyttning på 7 118 personer, vilket är klart mera än under några år dessförinnan. Folkmängden ökade under år 2017 med 8 091 personer, vilket var något mer än under de två föregående åren. Helsingfors hade 643 272 invånare vid årsskiftet 2017/2018.

Befolkningen i hela Helsingforsregionen ökade år 2017 med cirka 18 500 personer, medan befolkningsökningen i hela Finland stannade vid knappt 9 900. Landets totala befolkningstillväxt var till och med mera koncentrerad till Helsingforsregionen än under de föregående åren. Finlands befolkning utanför Helsingforsregionen minskade alltså i fjol med omkring 8 600 personer.

Nettoutflyttningen till grannkommunerna minskade, nettoinflyttningen från orter utanför Nyland ökade

Nettoutflyttningen från Helsingfors till andra kommuner i regionen var kraftigast år 2005, nästan 4 800 personer. Nettoutflyttningen började minska år 2008, och uppgick i fjol till 1 269 personer, vilket utgjorde en minskning jämfört med de två föregående åren. Helsingfors hade en större nettoinflyttning från Finland, frånsett Nyland, än någonsin sedan år 2001: 6 022 personer.

Flyttningen från och till utlandet avtog en aning jämfört med året innan. Flyttningen från Helsingfors utomlands minskade emellertid mera, vilket betyder att nettoinflyttningen från utlandet var större än föregående år och uppgick till 2 091 personer. Den snabba tillväxten av antalet asylsökande med början på sensommaren 2015 syns alltjämt i inflyttningstalen dels från hemlandet, dels från utlandet: bland gruppen utländska medborgare i Helsingfors ökade antalet irakiska medborgare mest och antalet syriska medborgare tredje mest.

De unga vuxna har en stor befolkningsandel i Helsingfors försörjningskvoten är mera fördelaktig än i övriga delar av landet

Befolkningstillväxten bottnar förutom i nettoinflyttningen till Helsingfors också i den relativt unga åldersstrukturen, och födslarnas övertag över dödsfallen är klart större i Helsingfors än i resten av landet. Jämfört med hela landet accentuerades fortsättningsvis särskilt de ungas, med andra ord 20–30-åringarnas, andel av befolkningen. Dessutom fanns det i Helsingfors också en större andel personer i 30–40 års ålder jämfört med annorstädes i huvudstadsregionen och övriga Finland. Samtidigt var också andelen personer som hade fyllt 60 år litet större i Helsingfors än i Esbo och Vanda, men den var ändå klart lägre än i Finland i genomsnitt.

Den demografiska försörjningskvoten, det vill säga antalet barn (yngre än 15 år fyllda) och ålderspensionärer (65 år fyllda) i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder, är klart fördelaktigare i Helsingfors jämfört med landet i övrigt. Helsingfors försörjningskvot understeg länge 40. Med andra ord gick det så många barn och pensionärer på 100 personer i arbetsför ålder, men på 2010-talet har antalet ändå småningom stigit till 45. Hela landets försörjningskvot låg år 2017 på 60.

Andelen befolkning med utländsk bakgrund fortsätter öka

Antalet personer som talar något annat modersmål än finska, svenska eller samiska ökade år 2017 med 5 055 personer, vilket är nästan lika mycket som föregående år. De med ett främmande modersmål hade en befolkningsandel på 15,3 procent. De största språkgrupperna med främmande modersmål var de med ryska (18 163), estniska (11 472) och somali (10 225) som modersmål. De tre språkgrupperna motsvarade 41 procent av alla invånare med främmande modersmål. En betydande del av befolkningsökningen i Helsingfors beror på att befolkningen med något annat modersmål än finska, svenska eller samiska har ökat. Sammanlagt 9,5 procent av alla invånare i Helsingfors var utländska medborgare.

Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens material. Helsingforsregionen består i denna betraktelse av Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis.

Tilläggsuppgifter 

Överaktuarie Netta Mäki, tfn 09 310 36373, e-post: fornamn.efternamn(at)hel.fi
Systemchef Pekka Vuori, tfn 09 310 36300, e-post: fornamn.efternamn(at)hel.fi

Publikation:

Helsingfors befolkning vid årsskiftet 2017/2018 och befolkningsförändringar år 2017. Helsingfors stadskanslis statistik 2018:22. Pdf-publikation.

Tillgänglig även i tryckt format i januari 2019.

DELA