Middag under himmelen.

Världens lyckligaste stad satsar på gott liv

På den internationella dagen för lycka den 20 mars publicerade nätverket SDSN under UN sin årliga rapport om en världsomfattande lyckojämförelse. Finland var på toppen redan tredje året i rad. Lyckojämförelsen gjordes nu för första gång även mellan städer. Helsingfors var först som världens lyckligaste stad, vilket återspeglade jämförelsen mellan länderna.

I dag, på Helsingfors födelsedag, är en bra stund för att tänka på varför Helsingfors är en av världens lyckligaste städer.

En fungerande stad skapar lycka

Lyckojämförelsen, som publicerades den 20 mars, försvann i den enorma utmaningen med coronaviruspandemin. Endast dagarna innan lyckorapporten publicerades deklarerade Finlands regering undantagstillstånd i landet.

Utmaningen har dock inte fördunklat Helsingfors strategiska vision av att vara världens mest fungerande stad – snarare har den blivit klarare.

Enligt borgmästare Jan Vapaavuori innebär en fungerande stad förutsättningar för gott liv, vilka stödjer lyckan.

”Världens mest fungerande stad är en gemenskap som erbjuder sina invånare de bästa möjliga omständigheterna för gott urbant liv. Undantagssituationen har visat att ett bra fungerande samhälle som bygger på tillit är starkt även under kris”, säger Vapaavuori.

”Hur vi har skött krisen i Helsingfors och i Finland har stärkt tron på våra bästa egenskaper – att vi är tillförlitliga, välorganiserade, trovärdiga och förutsebara. Förhoppningsvis kommer det att vara så även i fortsättningen.”

Strategin kompletteras nu med ett krisåterhämtningsprogram. Programmet svarar på frågan om hur Helsingfors är världens mest fungerande stad under och efter krisen.

Det goda livets faktorer i Helsingfors


Ungdomar  vistas i skateboardparken.

En central faktor för gott liv i Helsingfors är jämlikheten, som man vill genomföra såväl i serviceutbudet och kvaliteten som i utvecklingen av områdena och i möjligheterna för invånarna att delta. De olika områdena utvecklas jämlikt så att alla stadsdelar är levande, trivsamma och unika. Segregationen mellan områdena förebyggs och skillnaderna i välbefinnandet minskas, både genom en bostadspolitik som blandar boendeformer och genom anslag för positiv särbehandling.

Invånarna tas hela tiden mer med i utvecklingen av staden. Förra året genomfördes det första programmet för deltagande budgetering, där helsingforsarna fick bestämma över användningen av en del av budgeten för sitt eget bostadsområde. Ungdomarnas röst blir hörd genom Krut.

En annan central faktor för gott liv i Helsingfors är tryggheten. Det finns forskningsdata om Helsingfors trygghet: förutom att Finland enligt forskningar är världens tryggaste land (World Economic Forum 2017), är Helsingfors världens näst tryggaste stad (Mercer 2017). Enligt Helsingfors egen trygghetsundersökning har helsingforsarnas upplevda känsla av trygghet blivit bättre under de senaste åren (Helsingfors stad och Polis 2018).

Det goda livet i Helsingfors stödjs även av närheten till havet, renheten och den nära naturen samt de mångsidiga kultur- och motionstjänsterna. I Helsingfors ligger naturen alla nära, stränderna och många öar och holmar är öppna för rekreationsbruk, och alla når havet. Även kultur- och motionstjänster finns överallt i staden.

Det är lätt att kombinera arbete och fritid i Helsingfors

Man kopplar av vid stranden.

En av Helsingfors särskilda styrkor är en god balans mellan arbetet, hemmet och fritiden. Väl fungerande tjänster och kollektivtrafik garanterar helsingforsarna mer fritid.

”Det är lätt att kombinera arbetet och fritiden med ett gott liv i en stad där invånarna i snitt endast använder 26 minuter till arbetsresor”, påminner borgmästare Vapaavuori.

Möjligheten att enkelt förena arbetet och fritiden gör även Helsingfors lockande för internationella kännare.

Även de smarta och digitala stadslösningarna i såväl energibesparing och transport som boende stödjer en fungerande stad. En mätare för framgångsrika lösningar är att spara invånarna en timme per dag i vardagsrutinerna med hjälp av digitala tjänster.

Staden följer helsingforsarnas välbefinnande och livskvalitet

Musikanter på Hagnäs torg

UN:s lyckojämförelse baserar sig på en enkät där besvararna ombes uppskatta sin livskvalitet subjektivt på skalan 0–10.

”I lyckojämförelsen visar den observerade lyckan framför allt invånarnas nöjdhet med staden, boendet och hur vardagen fungerar”, säger forskningschef Katja Vilkama från Helsingfors stads enhet för stadsforskning och statistik. Enheten gör forskning och producerar statistik till stöd för stadens beslutsfattande.

Enligt Vilkama undersöks invånarnas livsomständigheter och välbefinnande i Helsingfors ur olika synvinklar. I många studier finns frågor med anknytning till livskvalitet.

”Livskvalitet består av många delfaktorer, varav en är hur individen upplever lycka”, säger specialplanerare Stina Högnabba, som koordinerar främjandet av välbefinnande och hälsa i Helsingfors stad.

Högnabba påminner om att livskvalitet inte kan mätas separat från alla de faktorer som påverkar livet.

”Bakom väl- eller illabefinnandet kan det i grunden finnas många orsaker, såsom upplevelse av ensamhet, som direkt återspeglas i hur lycka upplevs.”

Helsingforsarnas hälsa och välbefinnande ligger på en bra nivå i riksomfattande jämförelse. Enligt publikationen Helsinkiläisten terveys, sairastavuus ja elintavat, som utkom i april, har helsingforsarnas livskvalitet blivit bättre och kroniska sjukdomar minskat under 2010-talet. Effekterna av coronaviruspandemin och undantagsförhållandet som den medfört syns först i nästa undersökningar.

Finland har en positiv stämning

Badare i Tölöviken.

Professorn i praktisk filosofi vid Helsingfors universitet Antti Kauppinen har undersökt lycka. Han anser att begreppet lycka är bundet till positiva känslor om de faktorer som är viktiga för personen själv.

”I Finland förverkligas många av lyckans delfaktorer”, säger Kauppinen.

”En central delfaktor i lyckan är en trygg plats i världen där man inte behöver oroa sig om livets grundfaktorer och där man kan leva utan ångest, stress och depression. Det finländska samhället har många faktorer som främjar en positiv stämning, inklusive känslan av trygghet, tillit till polisen och myndigheterna samt välfärdsstaten som sänker stressnivån.”

”När en person upplever sig själv värdig att bry sig om och uppskatta, har man kommit långt i lyckan.”

”En annan central delfaktor i lyckan är att man känner sig själv kompetent. I Finland stödjs denna delfaktor av jämlikheten, som påverkar upplevelsen av framgång.”

Men hur går det för Finland i de framtida lyckojämförelserna?

”Det finns skäl att förvänta sig att Finland fortfarande ligger nära toppen. Vi är ett land med välstånd och förutsättningar för att hållas lyckliga”, försäkrar Kauppinen.

Text: Johanna Lemola

Foto: Jussi Hellsten, Kuvatoimisto Kuvio Oy, Yiping Feng & Ling Ouyang, Lauri Rotko, Helsinki Marketing

Läs mer:
Världens lyckorapport World Happiness Report 2020
Lyckojämförelsen mellan städer Cities and Happiness: Ranking and Analysis 

Forskningar och statistik om helsingforsarnas välbefinnande:

Helsingforsarnas välfärd och hälsa

Helsinkiläisten terveys, sairastavuus ja elintavat.  Helsingin kaupunginkanslian tilastoja 2020:5. (pdf)

Vuoden 2020 Nuorten hyvinvoinnin kooste (pdf)