Integrering av personer med utländsk bakgrund och förverkligande av likställigheten lönsamma insatsområden för Helsingfors

Invandrarnas relativa sysselsättningstal i Helsingfors är betydligt lägre och relativa arbetslöshetstal högre än hos majoritetsbefolkningen. De ekonomiska konjunkturväxlingarna påverkar särskilt invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Det är trots allt möjligt att se en liten förbättring i invandrarnas sysselsättningssituation. De här sakerna framgår av Helsingfors stadskanslis färska utredning där integreringens delområden sysselsättning, inkomster och boende tas upp för granskning.

Antalet personer med invandrarbakgrund och deras relativa andel av befolkningen har ökat snabbt i Helsingfors. År 2016 var de cirka 95 000 i Helsingfors, dvs. 15 procent av stadens befolkning. Majoriteten av dem var födda utomlands, men också antalet och andelen personer med invandrarbakgrund som är födda i Finland ökar. Sysselsättningen, levnadsförhållandena och välbefinnandet hos personer med utländsk bakgrund har en stor betydelse inte bara för dem själva, utan också för hela staden. Helsingfors stad följer därför invandrarnas integrering och hur deras barn lyckas i livet. Att främja integreringen och förverkliga likställigheten är lönsamma insatsområden för Helsingfors. För planeringen och förverkligandet av effektiva åtgärder behöver staden tillräckligt detaljerad information om integrationen.

Invandrarna i branscher med lägre utbildnings- och lönenivåer

Bland invandrarna är situationen på arbetsmarknaden svårast för personer med somalisk, irakisk och afgansk bakgrund. Å andra sidan förkommer positiv utveckling då vistelsen i landet blir längre, särskilt då det gäller kvinnor. Skillnaden i förhållande till majoritetsbefolkningen är trots det stor också vid en jämförelse av den genomsnittliga inkomsten. Skillnaderna återspeglar sig i invandrarnas svårigheter att finna sysselsättning, men också i deras placering i branscher med lägre utbildnings- och lönenivåer, i deltidsarbete och tidsbundna arbetsförhållanden.

Invandrarna bor oftast i hyresbostad

Invandrarna i Helsingfors bor ofta i en hyresbostad och majoriteten av dem i en arava- eller räntestödsbostad. Den sist nämnda boendeformen är allmän särskilt bland personer med somalisk bakgrund, men vanlig också i många andra bakgrundslandgrupper. I jämförelse med personer med finsk bakgrund finns det särskilt bland personer med somalisk bakgrund många stora bostadshushåll med fler än fem personer.

Integreringen avancerar dock allteftersom tiden för vistelsen i landet blir längre: sysselsättningen förbättras, inkomstnivån stiger och möjligheterna att övergå till ägarboende växer.

Invandrarna är inte en grupp: bakgrundslandet, orsaken till inflyttningen och hur länge man bott i landet påverkar sysselsättningen och inkomstnivån

Det är viktigt att minnas att invandrarna är en mycket heterogen grupp. Levnadsförhållandena varierar stort exempelvis enligt bakgrundsland, kön och hur länge personen bott i Finland. I Helsingfors finns många invandrare som har varit framgångsrika i sitt liv och i vissa grupper är situationen till och med bättre än genomsnittet för helsingforsare som hör till majoritetsbefolkningen. Samtidigt förekommer också mycket arbetslöshet och låg inkomstnivå bland personer med utländsk bakgrund. Det här gäller framför allt när invandrarna har kommit från länder från vilka det har kommit ett stort antal flyktingar och asylsökande.

I forskningsrapporten granskas invandrarnas sysselsättning och inkomstnivå samt boendeförhållanden år 2016. Utredningen grundar sig på material som Helsingfors, Esbo och Vanda städer samt Nylands förbund beställde av Statistikcentralen och dess tyngdpunkt ligger vid utredningen av invandrarnas, dvs. personer som fötts utomlands och har utländsk bakgrund, levnadsförhållanden och livssituation. Dessutom granskas kort också den i Finland födda s.k. andra generationens läge på arbetsmarknaden.

Publikation:

Pasi Saukkonen: Ulkomaalaistaustaisten kotoutuminen Helsingissä vuonna 2016. Työllisyys, tulot ja asuminen, Helsingfors stadskanslis forskningsöversikt 2018:3, pdf-publikation.

Mera om ämnet:

specialforskare Pasi Saukkonen, +358 9 310 36405, pasi.saukkonen@hel.fi

DELA