Unga människor i parken. Foto: Lauri Rotko, Helsingfors stad

Helsingfors folkökning 2019 fortfarande lite långsammare än under 2010-talet i snitt

Vid årsskiftet 2019-20 hade Helsingfors 653 835 invånare. Under 2019 hade folkmängden vuxit med 5 793. Helsingfors flyttningsunderskott till grannkommunerna växte dock, och samtidigt minskade flyttningsöverskottet från utlandet. Detta framgår av Helsingfors stadskanslis forsknings- och statistikenhets nya publikation om Helsingfors befolkning vid årsskiftet 2019-20 och befolkningsförändringar år 2019.

År 2019 växte folkmängden i Helsingfors genom dels naturlig folkökning, alltså skillnaden mellan antalet födda resp. avlidna, dels inflyttning. Det flyttade 4 643 fler personer till Helsingfors än det flyttade bort.

Flyttningsöverskottet från övriga Finland utanför Helsingforsregionen blev lika stort som år 2018. Flyttningsöverskottet från utlandet – 2 900 personer – var större än någonsin sedan år 2012. Trots att andelen européer bland dem som flyttat in från utlandet har minskat kom fortfarande nästan hälften av invandrarna från övriga Europa.

Av Helsingfors flyttningsöverskott hade 66 procent ett främmande modersmål. Men samtidigt hade de som hade främmande modersmål flyttat till andra kommuner i Helsingforsregionen i så stor skala att Helsingfors fått ett 150 personers flyttningsunderskott för dem. Av hela Helsingforsregionens flyttningsöverskott hade tre fjärdedelar ett annat modersmål än finska eller svenska.

Historiskt låg nativitet

År 2019 föddes det 6 332 barn i Helsingfors, fortsättningsvis färre än året innan. Det summerade fruktsamhetstalet sjönk till 1,11 barn. Såhär lågt har det senast varit år 1973.

Fruktsamheten var en femtedel lägre i Helsingfors än i övriga Finland i medeltal. Men trots att det summerade fruktsamhetstalet är lägre i Helsingfors har antalet födda tack vare folkökningen och åldersstrukturen minskat mindre än i övriga Finland.

Antalet barn i småbarnspedagogikålder började minska

Antalet 1-6-åringar minskade med 500 som följd av sjunkande nativitet och ökad utflyttning, nu för första gången sedan år 2006. Däremot växte antalet 7-15-åringar med 1 400.

Andelen ensamboende växte

I Helsingfors bor var fjärde invånare ensam, och de ensamboendes andel av hushållen, nu 49 procent, har vuxit något sedan år 2017. Som störst var andelen år 2007. I synnerhet bland de unga åldersgrupperna har antalet och andelen ensamhushåll vuxit sedan året innan.

Invandrarnas befolkningsandel fortsatte växa

Vid årsskiftet 2019-20 hade Helsingfors 107 671 invånare med utländsk härkomst, över 4 200 fler än året innan. Fler än fyra femtedelar var första generationens invandrare. Andra generationens invandrare uppgick till ca. 20 100, vilket var 1 100 fler än året innan. Men i vissa invandrarkategorier är andelen andra generationens invandrare större, till exempel bland östafrikanerna, över 40 procent.

De som har ett annat modersmål än något av de finländska ökade i antal med 4 234, alltså fler än året innan. De största grupperna var de med ryska (18 869 personer), somaliska (11 466), och estniska (10 620) som modersmål. Nästan 40 procent av dem med främmande modersmål hörde till någon av dessa grupper.

Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens material. Helsingforsregionen består i denna analys av Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis.


Publikation:

Helsingfors befolkning vid årsskiftet 2019/2020 och befolkningsförändringar år 2019. Helsingfors stadskanslis statistik 2020:10. Pdf-publikation (på finska)

Läs mer

Stadsforskning och -statistik vid Helsingfors