Fördubbling av Helsingforsregionens befolkning med främmande språk som modersmål fram till år 2035

Antalet personer som har ett främmande språk som modersmål förutses fram till år 2035 öka från nuvarande 201 000 till 437 000 i de 14 kommuner som bildar Helsingforsregionen. Den andel av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål ökar således från nuvarande 14 procent till 25 procent. Enligt en ny prognos är ökningen av antalet personer med främmande modersmål något snabbare än i den föregående prognosen. Den nya prognosen ger ett tillskott på 29 000 personer år 2030 jämfört med den gamla. Uppgifterna framgår av en färsk statistisk publikation utgiven av Helsingfors stadskansli.

Andelen personer med främmande modersmål störst i Vanda år 2035

Enligt prognosen sker det i Helsingfors fram till år 2035 en ökning av antalet personer med främmande modersmål från nuvarande cirka 100 000 till knappt 200 000, och deras befolkningsandel ökar från 15 till 26 procent. I Esbo ökar antalet från 45 000 till 105 000, och andelen förutspås öka från 16 till 30 procent. I Vanda bor nu omkring 40 000 personer med främmande modersmål, och enligt prognosen är de år 2035 ungefär 95 000, vilket innebär att deras befolkningsandel ökar från nuvarande 18 procent till 34 procent. I Helsingforsregionens kransområde1 förutspås antalet personer med främmande modersmål öka till 38 000, det vill säga 11 procent av hela befolkningen.

I de årsklasser som berörs av småbarnspedagogik och utbildning fördubblas andelen personer med främmande modersmål från det nuvarande och stiger till 30 procent. I huvudstadsregionens kommuner förutspås barnen med främmande modersmål utgöra uppemot en tredjedel av alla barn. Det uppskattas emellertid att två tredjedelar av denna grupp är barn som har fötts i Finland.

De ovan nämnda uppgifterna om andelar bygger på de prognoser för hela befolkningen som utarbetades år 2018. Ifall befolkningen i sin helhet ökar mera än dessa prognoser visar, betyder det att andelen med främmande modersmål blir mindre.

Avtagande andel personer som talar språk från Baltikum

År 2035 representerar språk från dels Mellanöstern och Nordafrika, dels Fjärran Östern de största språkgrupperna bland personer med främmande modersmål. Till bägge grupperna hör då cirka 88 000 personer. Den grupp som består av personer som har som modersmål ett språk som talas i Ryssland och resten av det forna Sovjetunionen (förutom Baltikum) ökar till 72 000 personer, och språkgrupperna för Afrika söder om Sahara samt Västeuropa förutspås vardera öka med nästan 52 000 personer. Däremot kommer de som talar ett språk från Baltikum att öka i antal avsevärt långsammare än förut. År 2035 förutspås antalet personer som talar dessa språk vara 41 000. I Helsingfors väntas antalet personer som talar ett språk från Baltikum rentav minska. 

I Helsingfors och Esbo förutspås de största grupperna vara de som talar ett språk från Mellanöstern och Nordafrika samt Fjärran Östern. I Vanda är den största språkgruppen däremot ryska och språk som talas på det forna Sovjetunionens område. I kransområdet fortsätter språken från Baltikum att vara den största gruppen.

Den nya prognosen för befolkningen med ett främmande språk som modersmål åren 2018–2035 gäller huvudstadsregionens kommuner och regionens kransområde. Den har utarbetats i samarbete mellan Helsingfors, Esbos och Vandas statistik- och utredningsenheter.

1 Till kransområdet hör Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby och Vichtis.

Publikation:

Helsingin seudun vieraskielisen väestön ennuste 2018–2035 (på finska), pdf-publikation, Issuu-publikation.

Upplysningar:

systemchef Pekka Vuori, Helsingfors, tfn 09 310 36300
forskare Teija Jokiranta, Esbo, tfn 043 826 5208
forskningschef Henrik Lönnqvist, Vanda, tfn 09 8392 3005

DELA