Flyttningsrörelsen får Helsingfors folkmängd att växa – fruktsamheten låg

Under femårsperioden 2012-16 ökade Helsingfors befolkning med nästan 39 800 personer. Att folkmängden växte beror på ett flyttningsöverskott som bygger på inflyttning från både utlandet (överskott 1 817 år 2016) och från andra delar av Finland än Nyland (5 419 personer). Trots att det fortfarande flyttas en hel del från Helsingfors till övriga kommuner i Huvudstadsregionen, flyttas det mera nu än tidigare under 2000-talet från andra delar av Finland till Helsingfors. Detta framgår av en färsk statistikpublikation från Helsingfors stadskansli.

Hur livligt flyttandet från utlandet varit illustreras av att det i Helsingfors vid årsskiftet 2016-2017 bodde 93 200 personer med annat modersmål än finska, svenska eller samiska. De utgjorde 14,7 procent av stadens befolkning. Om man räknar andelen invånare som har utländsk bakgrund är den ett snäpp större, 14,9 procent, och deras antal har vuxit snabbt sedan år 2005.

Av dem som flyttar till Helsingfors är klart största delen unga vuxna, oftast ogifta. De som flyttat från Helsingfors är äldre än inflyttarna. Tidigare var det så att de som flyttade bort var klart högre utbildade än inflyttarna, vilket främst berodde på att inflyttarna var yngre och ofta kom till Helsingfors för att studera. De allra senaste åren har skillnaden i utbildningsnivå mellan in- och utflyttare dock minskat.

År 2016 föddes det 6 803 barn i Helsingfors, vilket är mycket nära årsmedeltalet för femårsperioden 2012-2016. I Helsingfors var kvinnornas summerade fruktsamhetstal 1,25 barn år 2016, att jämföra med 1,65 barn i den övriga Huvudstadsregionen eller 1,57 i hela landet – alltså klart lägre i Helsingfors. Trots att antalet nyfödda hållits ganska konstant har fruktsamhetstalet sjunkit i och med att folkmängden ökat under 2010-talet. I Helsingfors har fruktsamheten dock sjunkit mindre än i grannkommunerna eller hela Finland. Allt flera – över en femtedel – av de mödrar som fött barn i Helsingfors hade ett främmande modersmål.

Medellivslängden ökat i Helsingfors – mindre skillnad gentemot hela Finland

År 2016 var den förväntade medellivslängden bland nyfödda i Helsingfors 78,2 år för pojkar och 83,8 för flickor. De senaste åren har livslängdsförväntan varit bara lite lägre i Helsingfors än i landet i medeltal. På 40 år har den i Helsingfors stigit med 9,3 år. Under de senaste 10 åren har dödligheten sjunkit, och livslängdsförväntan stigit med 2,2 år.

Helsingforsbornas civilståndsstruktur avviker fortfarande från både de närliggande kommunernas och hela landets. Andelen gifta är klart mindre och andelen ogifta större i Helsingfors. Även andelen enpersonshushåll och ensamboende är större i Helsingfors än i övriga Finland, trots att vardera minskat i andel i Helsingfors År 2016 ingicks det 3 601 äktenskap i Helsingfors. Under de senaste 25 åren har giftermålen bland både män och kvinnor minskat klarast bland under 30-åringarna. Skilsmässofrekvensen är lite högre i Helsingfors än i de närliggande kommunerna och klart högre än i landet som helhet. Man skiljer sig som allt äldre, vilket delvis beror på att man också gifter sig som allt äldre.

Publikationen om befolkningsförändringar i Helsingfors innehåller vitala uppgifter om folkmängd, befolkningsstruktur, antalet födda, antalet avlidna, flyttningsrörelsen, ingångna äktenskap och skilsmässor. Uppgifterna bygger på data från Statistikcentralen.

Publikation:

Netta Mäki & Pekka Vuori: Väestönmuutokset Helsingissä 2012–2016. Helsingfors stadskanslis statistik 2018:8, pdf-publikation.

Mera om ämnet:

Överaktuarie Netta Mäki, +358 40 334 4765, netta.maki(at)hel.fi
Systemchef Pekka Vuori, +358 40 334 4790, pekka.vuori(at)hel.fi