Det nya gymnasiet i Nordsjö är Helsingfors första byggprojekt som verkligas enligt livscykelmodellen.

Från ekonomisk optimering på kort sikt mot långsiktig hållbarhet

Helsingfors första lokalstrategi föreslås för stadsstyrelsen den 8 juni. Framöver kommer stadens omfattande fastighetstillgångar att administreras och skötas med tanke på långsiktig hållbarhet. Det betyder att lokalerna ska planeras och byggas så att de tål tidens tand och kan betjäna olika slags användare.

Staden äger omkring 2 000 byggnader. Deras sammanlagda area är omkring två miljoner kvadratmeter och totala återanskaffningsvärde omkring åtta miljarder euro. Den stora reparationsskulden på omkring 1,3 miljarder euro för stadens lokaler utgör en betydande ekonomisk utmaning.

”Inom den offentliga sektorn talar man mycket om att lokaler ska vara hälsosamma och trygga och verksamheten kostnadseffektiv. Styrmekanismerna kring lokalerna fokuserar dock ofta på att vakta utgifterna på kort sikt. Nu vill vi förändra hela tänkesättet i Helsingfors”, säger borgmästare Jan Vapaavuori.

Om strategin godkänns kommer planeringen, förverkligandet och underhållet av lokaler framöver att styras av långsiktig hållbarhet. Genom att beakta byggnadernas hållbarhet på lång sikt stöder man också stadens klimatmål. Långsiktig hållbarhet innebär att lokalerna är hälsosamma och ekonomiska och kan anpassas och underhållas. Ett mål är också att säkerställa att värdebyggnader förblir i bruk. Staden avstår från sådana lokaler som den inte behöver i sin egen verksamhet och vars ägande inte har någon annan strategisk grund.  

Mot hållbarhet och anpassningsbarhet 

Underhållet av byggnader och verkställandet av strategin säkerställs med hjälp av långsiktiga, byggnadsspecifika planer och genom att följa upp förverkligandet av målen för varje byggnad. Man granskar exempelvis miljöeffekterna och kostnaderna under hela byggnadens livscykel. Byggandet är bara en del av fastighetens livscykel.  

 
”Framöver ska man inte skräddarsy byggnader när man bygger och renoverar dem. Lokalerna planeras redan från början för att vara anpassningsbara. Sådana lokaler kan betjäna olika slags användare under loppet av flera decennier. Flexibla lokaler fungerar också bättre för invånarnas bruk, som vi också vill utöka”, säger Vapaavuori. 

Säkerställande av hållbarheten på lång sikt ger många fördelar. Lokalerna lämpar sig för många ändamål och kan anpassas enligt tidens krav utan några stora ändringar. När byggnaderna hålls i gott skick är de också hälsosamma och trygga för användarna.  Ju längre en byggnad håller, desto bättre är den också ur klimatsynpunkt.

Ett av stadsstrategins sju spetsprojekt 

Lokalstrategin baserar sig på det fastighetspolitiska programmet och inomhusluftsprogrammet, som godkänts tidigare. Den helhet som tidigare kallats för fastighetsstrategin är ett av sju spetsprojekt i Helsingfors stadsstrategi för åren 2017–2021. Den har kopplingar till andra strategiska planer, såsom de markpolitiska riktlinjerna, och beaktar även de mål som ställs upp i programmet Kolneutralt Helsingfors 2035. 

De strategiska riktlinjerna tas i bruk stegvis så att de används i alla nya projekt och stora renoveringar från och med 2021. 

Mer information om strategin finns i stadsstyrelsens föredragningslista.

Foto: Verstas Arkkitehdit