De stora städernas årsbidrag förbättrades, skuldsättningsutvecklingen nådde en brytningspunkt


De stora städernas sammanräknade årsbidrag förbättrades enligt boksluten med cirka 113 miljoner euro, dvs. cirka 7,3 procent mellan åren 2016 och 2017. Årsbidraget beskriver hur mycket av stadens regelbundna inkomster som återstår efter det att de regelbundna utgifterna har betalats. De stora städernas sammanräknade årsbidrag, som var 1,7 miljarder euro, var nästan 700 miljoner euro bättre än prognostiserat i städernas ursprungliga budgetar. De här iakttagelserna framgår av Helsingfors stadskanslis i dag publicerade arbetspapper. I bokslutssammanfattningen har samlats de viktigaste uppgifterna gällande finansieringen av kommuntjänster i alla städer med över hundratusen invånare.

Skillnader mellan städerna i tillräckligheten av årsbidragen

Det fanns stora skillnader mellan städerna i tillräckligheten av årsbidragen. I de flesta stora städerna räckte årsbidraget till för att täcka avskrivningarna i bokföringen, vilka beskriver förbrukningen av stadens egendom under räkenskapsåret. Endast i Tammerfors och Åbo underskred årsbidraget avskrivningarna år 2017. Tammerfors var också den enda stora staden vars bokslut visade ett underskott. Helsingfors årsbidrag täckte avskrivningarna mer än två gånger, men i Åbo var årsbidragets andel av avskrivningarna endast cirka 70 procent.

Blygsam ökning i skattefinansieringen

De stora städernas sammanräknade skattetäkter ökade med cirka 3,5 procent år 2017. Året innan var ökningen 2,8 procent. Den snabbare ökningen av skatteintäkterna berodde till stor del på den överraskande positiva utvecklingen av samfundsskatteintäkterna.

De stora städernas skattefinansiering (dvs. de sammanräknade skatteintäkterna och statsandelsintäkterna) ökade dock endast med 1,3 procent år 2017, eftersom staten beskar de stora städernas statsandelar med nästan 10 procent. Året innan var ökningen i skattefinansieringen 4,3 procent.

Grundstädernas totala skuld sjönk

De stora städernas skuldutveckling nådde en slags brytningspunkt år 2017. Grundstädernas, som avser stadsorganisationer i enlighet med kommunallagen utan dottersammanslutningar som de äger, sammanräknade lånebelopp sjönk under året med cirka 223 miljoner euro, men stadskoncernernas lånebelopp ökade med nästan 500 miljoner euro.

Publikation:

Pekka Valkama: Suurten kaupunkien vuoden 2017 tilinpäätöskooste, Helsingfors stadskanslis arbetspapper 2018:4, länk till
webbpublikationen (på finska).

Upplysningar:

Specialforskare Pekka Valkama, e-post: pekka.valkama(at)hel.fi, tfn 09 310 36534.