De sex största städernas stadsdirektörer.

De sex största städerna: social- och hälsovårdsreformen ska fortskrida på ett kontrollerat sätt

Reformen av social- och hälsovården ska fortskrida kommunbaserat utifrån invånarnas behov, kontrollerat i faser och med beaktande av de regionala utgångspunkterna.

Social- och hälsovårdstjänsterna ska byggas upp för invånarnas, inte för förvaltningens behov

Redan under flera år har man strävat att förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster och tjänsternas kvalitet och jämlikhet samt att stävja ökningen av kostnaderna för social- och hälsovården. Centrala problem hos det nuvarande systemet för social- och hälsovårdstjänster gäller tillgången till tjänsterna och i synnerhet de minsta kommuners ekonomiska bärkraft och alltför lilla befolkningsunderlag. Hittills har man strävat att genomföra reformen alltför förvaltningsbaserat – utan resultat.

Bättre tjänster förutsätter enligt de sex största städernas synpunkt att man i fortsättningen ska koncentrera sig på att förnya uttryckligen social- och hälsovårdstjänsterna utan att i stor skala omorganisera förvaltningen så att även andra sektorer berörs. Det är allt svårare att genomföra vidsträckta helhetsreformer när världen blir mer invecklad och förändringshastigheten ökar. Det är inte nödvändigt att bygga om hela det offentliga servicesystemet och dess välfungerande delar utan det är bra att koncentrera alla resurser på att lösa de verkliga problemen under den kommande regeringsperioden.

Reformen ska utgå från de regionala och lokala behoven, indelas i faser och genomföras kommunbaserat

Det är möjligt att på flera olika sätt nå bättre kvalitet och jämlikhet hos tjänsterna och större bärkraft hos dem som ordnar vård. Enligt de sex största städernas uppfattning ska social- och hälsovårdstjänster under nästa regeringsperiod förnyas kommunbaserat, i faser och med beaktande av lokala behov.

Organiseringsansvaret för social- och hälsovården ska fortsättningsvis samlas till större helheter på ett kontrollerat sätt och problemen ska rättas så att det befintliga systemet utvecklas och det utvecklingsarbete som kommunerna och landskapen utfört redan under flera år utnyttjas.

Vårt kommunbaserade social- och hälsovårdssystem är också i internationell jämförelse välfungerande och kostnadseffektivt trots att systemet har sina utmaningar. Städerna och regionerna har dessutom hela tiden förnyat systemet. Arbetet i syfte att förbättra tjänsternas åtkomlighet och produktivitet och kund- och personalupplevelsen fortsätter utan avbrott såväl i de sex största städerna som runt om i landet. Reformarbetet ska fortsätta för att vi ska kunna säkerställa att alla finländare får högkvalitativa och välfungerande tjänster även i framtiden. De bästa kundinriktade lösningarna förutsätter dock inte att en ny och invecklad förvaltningsnivå med ett stort avstånd till invånarna ska byggas upp, utan snarare att det befintliga systemet utvecklas etappvis.

Reformen av social- och hälsovården ska fortsätta

I många regioner har man redan koncentrerat eller börjat koncentrera organiseringsansvaret till större enheter, till exempel till samkommuner. Det här utvecklingsarbetet på egna villkor får fortsätta inom ramen för dagens lagstiftning och är värt understöd. Enligt de sex största städerna förutsätter detta dessutom lagstiftning som reglerar minimiantalet invånare och uppställandet av nationella mål för tjänsterna när det gäller tillgången till tjänsterna, kundupplevelsen och tjänsternas kvalitet, effektfullhet och kostnadseffektivitet. Ekonomiska incitament är också nödvändiga för utvecklingen. Att följa och leda dessa förpliktelser kräver ett gemensamt kunskapsunderlag på nationell nivå som ännu inte finns och som i varje fall måste byggas upp, oberoende av vilken modell som genomförs. Det är också nödvändigt att i rask takt främja vissa nationella datasystemlösningar. Lagstiftningen om social- och hälsovården ska slås ihop och onödiga registergränser avlägsnas i syfte att möjliggöra tillgång till alla behövliga kund- och patientuppgifter under alla tider för dem som behöver den.

Förslaget från de sex största städerna gör det också möjligt att på ett kontrollerat sätt främja valfriheten. Det lönar sig till exempel att öka antalet tjänster som kan skaffas med servicesedlar, och göra det lättare att använda tjänsterna.

Härigenom blir det möjligt att nästan i realtid bedöma hur fungerande lösningen är och om tjänsterna blivit bättre i de olika regionerna samt att flexibelt vidta korrigerande och preciserande åtgärder i takt med att reformen fortskrider. Modellen garanterar att invånarna behandlas jämlikt också i och med att de får möjligheten att välja andra serviceproducenters tjänster med servicesedeln om servicemålen i någon kommun eller region inte realiseras. Modellen skulle kunna ha även ett s.k. akterbräde, dvs. det skulle vara möjligt för statsrådet att ingripa i situationer där förpliktelserna inte blir uppfyllda.

Växande städer och små kommuner behöver olika lösningar för att kunna blomstra och betjäna sina egna invånare och hela Finland. En likadan statsstyrd lösning för alla bidrar inte längre till framgången för ett Finland där verksamhetsmiljöerna inom landet differentierar sig i ökande takt. Med reglerande lagstiftning kan man i stället uppmuntra till att samla organiseringsansvaret till större helheter och till att kontinuerligt förnya verksamheten samt till att främja en jämlik kvalitet på tjänsterna och tillgång till dessa på lång sikt i olika kommuner av varierande storlek.

Genom att koncentrera sig på social- och hälsovården och etappvis utveckla vårt kommunbaserade system blir riskerna i reformen mindre, men det blir möjligt att redan under en enda regeringsperiod snabbt fortskrida mot viktiga mål på nationell nivå. Vi behöver en enkel lösning som baserar sig på det arbete som redan utförts, som stöder detta och som kan realiseras på ett lättare och snabbare sätt än en sektorsövergripande landskapsmodell.

Borgmästare Jan Vapaavuori, Helsingfors stad

Stadsdirektör Jukka Mäkelä, Esbo stad

Stadsdirektör Päivi Laajala, Uleåborgs stad

Borgmästare Lauri Lyly, Tammerfors stad

Stadsdirektör Minna Arve, Åbo stad

Stadsdirektör Ritva Viljanen, Vanda stad

DELA