C21-stadsdirektörerna: Lagförslaget med ändringar som gäller beredskapen inom social- och hälsovården bör inte föras vidare

Social- och hälsovårdsministeriet har berett en regeringsproposition med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen med avseende på bestämmelserna om beredskap och hantering av störningar. Stadsdirektörerna i de 21 största städerna i Finland anser att förslaget inte förbättrar utan snarare försämrar möjligheterna att leda social- och hälsovården och andra kritiska tjänster under undantagsförhållanden. Om lagförslaget genomförs leder det till splittring av de befintliga, välfungerande strukturerna, till överlappande arbete och till ökade kostnader. Så här omfattande förslag med anknytning till kommunernas uppgifter, kompetens och självstyrelse bör beredas omsorgsfullt och i samråd med kommunfältet, inte mitt under krisförhållanden.

Enligt propositionen ska de sjukvårdsdistrikt där det finns ett universitetssjukhus ges i uppgift att leda och samordna den gemensamma beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården och sammanställa en lägesbild i realtid och uppdatera den. Om ansvaret för att i beredskaps- och störningssituationer leda och anordna basservicen inom social- och hälsovården överförs från kommunerna och samkommunerna till universitetssjukhusets sjukvårdsdistrikt äventyrar det kontrollen över helhetsläget. Sjukvårdsdistriktet har varken kunskaper eller kapacitet att leda basservicen och socialvården. Stadsdirektörerna anser att förslaget skapar förvirring i de nu välfungerande ansvars- och ledarskapsförhållandena mellan områdena och osäkerhet om hur den aktuella epidemin ska skötas.

Den forcerade beredningen av propositionen motiveras speciellt med undantagsförhållandena till följd av covid19-pandemin. Enligt stadsdirektörernas ståndpunkt är undantagsförhållandena inte en tillräcklig grund för en alltför stram tidsplan. En så betydande ändring som den föreslagna skulle kräva en särskilt grundlig beredning under vilka förhållanden som helst.

Kommunernas och samkommunernas ansvar och uppgifter när det gäller primärvården, socialvården och beredskapen har inte beaktats i tillräcklig hög grad i förslaget, inte heller de föreslagna ändringarnas effekter på kommunernas och samkommunernas verksamhet. Förslaget är därmed behäftat med brister och det har beretts på alltför snäv bas. Det löser inte heller de centrala ledarskapsproblem som har uppstått under det rådande störningstillståndet. Beredskapen bör utvecklas också med hänsyn till andra avvikande situationer än pandemilägen. Sådana är till exempel omfattande vatten- eller elstörningar eller andra allvarliga störningstillstånd inom infrastrukturen.

Den gällande lagstiftningen ger goda och tillräckliga förutsättningar att lösa uppdagade problem under en akut kris. Exempelvis kan det informationsutbyte som behövs för en gemensam lägesbild och krisledning förbättras inom ramen för den gällande lagstiftningen. Det viktigaste här är att informationsutbytet och möjligheten till en helhetsbild förbättras mellan de olika aktörerna inom statsförvaltningen och likaså mellan staten, de stora städerna och sjukvårdsdistrikten. Med enskilda lagändringar som genomförs i all hast går det däremot inte i det här läget att möta de huvudsakligen verksamhetsrelaterade utmaningarna.

Till stadsdirektörernas C21-nätverk hör stadsdirektörerna för Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Det permanenta nätverket av stadsdirektörer stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.

Upplysningar:

De stora städernas C21-nätverk

Helsingfors – aktuellt om corona


DELA