Ständerhuset.

C21-städernas stadsdirektörer: Städernas behov av coronastöd är uppenbart även för år 2021

Statens budget för år 2021 bereds under exceptionellt utmanande förhållanden. Coronaviruspandemin är inte över och den kommer att belasta kommunerna, deras ekonomi och social- och hälsovårdstjänster ännu under en lång tid framöver. C21-städernas stadsdirektörer anser att det är oroväckande att finansministeriets budgetförslag inte innehöll stöd till kommunerna för att sköta de utgifter som corona orsakar. Det är nödvändigt att regeringen i sin budget för nästa år allokerar kommunerna ett stödpaket som till sin dimensionsklass och betoning motsvarar det innevarande årets. I en ekonomisk situation, som är utmanande för kommunerna redan sedan gammalt, kan kommunerna inte ensamma bära huvudansvaret för kostnaderna som orsakas av corona. Behovet av statligt stöd är uppenbart.

Enligt nuvarande uppskattningar kommer corona att försvaga kommunernas ekonomi med cirka 1,7 miljarder år 2021 – nästan lika mycket som i år. Effekterna är särskilt synliga i skatteintäkterna, som sjunker kraftigt till följd av pandemin. Faktum är att krisen och dess effekter är särskilt synliga i de stora städerna, där majoriteten av coronasmittorna har konstaterats och som också drabbats hårdast av begränsnings- och stängningsåtgärderna. Även vårdskulden, det vill säga vård som eftersatts, växer alarmerande och förutom till kommunerna, som ansvarar för primärvården, måste stödet riktas direkt till sjukhusdistrikten också nästa år. På samma sätt måste operatörerna av kollektivtrafik kompenseras för förlorade biljettintäkter som orsakats av corona.

Det är därför nödvändigt att regeringen håller det löfte som regeringen gav i samband med budgetmanglingen om att stegvis ersätta kommunernas utgifter orsakade av corona. Budgetmanglingen måste ge kommunerna en klar bild av hur staten kommer att stödja kommunerna nästa år. Ersättning för 2021 kan inte enbart hänga på tilläggsbudgetar. Stödet måste riktas rättvist, i proportion till de orsakade kostnaderna och inkomstbortfallen och specifikt till de kommuner och städer vars ekonomi drabbats hårdast av corona. Till exempel är beslutet att fortsätta höjningen av kommunernas fördelningsandelar avgörande. Det aktuella årets utökade statsandelar relaterade till lättnaderna i företagens betalningsvillkor får inte heller återkrävas. Staten måste hålla sina löften om att till fullo ersätta de betydande kostnader som under innevarande och nästa år orsakas av statens egna, oförutsedda, nya beslut. Till dessa kostnader hör både verkställandet av munskyddsrekommendationen och ökningen av testkapaciteten. Den långvariga krisen kommer att få långsiktiga följder och därför måste staten vara beredd att ersätta kostnaderna även för 2022–2023.

Med tanke på den kommunala ekonomins hållbarhet på sikt räcker det inte enbart med att kompensera de direkta kostnaderna som corona orsakar. Situationen för den kommunala ekonomin har varit utmanande redan innan corona och även nästa år belastas den kommunala ekonomin av flera andra faktorer, såsom stigande kostnader och minskade statsandelar.

C21-städernas stadsdirektörer anser därför att det är väsentligt att pressen på de kommunala utgifterna inte ökar under ramperioden och att kommunernas uppgifter och skyldigheter som helhet inte ökar. Tvärtom måste trycket på den offentliga sektorns utgifter minskas. Det finns en uppenbar risk att städerna inte kommer att kunna uppfylla sina skyldigheter eller kommande investeringar utan betydande skattehöjningar. Om kommunerna i detta svåra ekonomiska läge trots allt ges nya uppgifter och skyldigheter måste dock kostnaderna uppskattas realistiskt och ersättas till fullo.

Uppmärksamheten måste också riktas ännu starkare mot en återhämtning efter krisen. C21-städernas stadsdirektörer påminner om att en återhämtning särskilt stöds av investeringar i servicenät och infrastruktur relaterade till grundtjänster, som har en betydande inverkan på sysselsättningen och som samtidigt främjar tillväxten, konkurrenskraften och stöder den fortsatta livskraften hos städerna, som är så avgörande för hela nationalekonomin. Extra satsningar på företagsstöd, skötsel av sysselsättningen och kommunala experiment inom sysselsättningstjänster är viktiga åtgärder för den ekonomiska återhämtningen och för att förbättra den radikalt försämrade sysselsättning i städerna.

Till stadsnätverket C21 hör förutom Helsingfors även Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Detta bestående nätverk stärker den stadspolitiska debatten och städernas gemensamma intressebevakning.

C21 Finlands 21 största städer

Foto: Esko Jämsä