Kalasatama ylhäältä päin.

Bokslut 2020: Helsingfors ekonomi i balans trots coronan, men pandemin och vårdreformen skymmer framtidsvisionerna

Enligt Helsingfors bokslut för 2020 höll sig stadens ekonomi i balans trots coronapandemin. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, vilket är ett nyckeltal som beskriver tillväxtstädernas ekonomiska balans, låg på samma nivå som föregående år. Utfallet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde blev 9 miljoner euro negativt trots den betydligt högre investeringsnivån än föregående år. Detta var möjligt eftersom utfallet för inkomstfinansieringen också var bättre än föregående år.

Coronakompensationerna inverkade märkbart på att stadens finansiering med skattemedel (inklusive statsandelar och skatteintäkter) totalt blev 176 miljoner euro bättre än budgeterat. Skatteintäkterna var 57 miljoner euro mindre än budgeterat, medan statsandelarna överskred budgeten med 234 miljoner euro. Kompensationerna för coronakrisen för 2020 uppgick till 214 miljoner euro, vilka gjordes som engångsbetalning i samband med statsandelarna.

”Konsekvenserna av pandemin har drabbat Helsingfors hårt, där den serviceintensiva näringsstrukturen samt kultur- och evenemangsbranschen har lidit mycket i krisen. På det hela taget handlar det om en mycket mångdimensionell hälsokris, en ekonomisk och social kris, och det kommer att innebära en enorm utmaning att lappa hålen. Även här kommer städerna och Helsingfors i spetsen att få bära det största ansvaret. Vi har hittills klarat oss bra i den akuta hälsokrisen, men under den långa tid som pandemin pågår krävs det nya kunskaper, färdigheter och även ekonomiska satsningar för att ta itu med den och framför allt dess många negativa bieffekter," säger borgmästare Jan Vapaavuori.

Helsingfors stads årsbidrag var 863 miljoner euro, vilket är 228 miljoner euro bättre än budgeterat och aningen högre än föregående år. Coronan hade en närmast neutral inverkan på stadens årsbidrag 2020, men framtiden blir svårare att förutspå. Som en följd av coronaepidemin har det uppstått ett serviceunderskott i stadens tjänster, och att täcka detta kommer att öka stadens utgifter fr.o.m. 2021. Resultatet för räkenskapsåret 2020 var 497 miljoner euro, vilket var 234 miljoner euro bättre än i budgeten.

Stadens lånestock vid utgången av året var 992 miljoner euro. I slutet av 2019 uppgick den till ca 1,01 miljarder euro. Vid utgången av 2020 hade staden lån på ca 1 508 euro per invånare.

Stadens omkostnader ökade från föregående år

Stadens externa verksamhetsintäkter var 1,3 miljarder euro 2020, och i detta belopp ingår försäljningsvinster från försäljning av aktier och markegendom. Summan är 3,4 procent mindre än föregående år, men överskrider budgeten med ca 72 miljoner euro. Omkostnaderna uppgick till 4,7 miljarder euro, en ökning 3,6 procent från föregående år och en överskridning av budgeten på 25 miljoner euro.

Utgifterna ökade med sammanlagt 129 miljoner euro p.g.a. coronakrisen. De största utgiftsposterna orsakades av coronatestning och anskaffning av skyddsutrustning inom social- och hälsovårdssektorn.

Den ökade investeringsnivån gör det möjligt för staden att växa under de kommande åren

Investeringsutgifterna för 2020 var 1,047 miljarder euro, varav 130 miljoner euro bestod av inkomster från försäljningen av stadsmiljösektorns hus vilka placerades i fastighetsaktiebolaget Kalasataman Kymppi.

Investeringsutgifterna exklusive stadens affärsverk uppgick till 892 miljoner euro 2020, och om man inte räknar med kapitaliseringen av Kymppi-huset uppgick investeringsutgifterna till 762 miljoner euro, vilket var 19 procent mer än 2019. Den ökade investeringsnivån under de senaste åren härrör särskilt från fostrans- och utbildningssektorns byggprojekt, grundberedning i nya bostadsområden samt ombyggnad och reparation av gator och trafikleder.

”Stadens fortsatta tillväxt utmanar vår ekonomi och det krävs investeringar för att stödja tillväxten på ett hållbart sätt. Som en följd av vårdreformen, som behandlas i riksdagen, kommer de växande städernas investeringskapacitet att försämras avsevärt under de närmaste åren. Detta är ett stort problem, inte bara när det gäller att finansiera samhällsekonomins totala tillväxt, utan också när det gäller att garantera tillgången till viktiga tjänster. Bara en liten del av Helsingfors investeringar består av social- och hälsovårdsinvesteringar, och staden satsar oerhört mycket på till exempel nya bostadsområden och bostäder, daghem och skolor och trafikförbindelser för ett växande antal stadsbor", påminner borgmästare Vapaavuori.

Byggandet höll sig på en hög nivå i Helsingfors under 2020, och fokus låg särskilt på att bygga bostäder. I Helsingfors höll man på att bygga bostäder på ca 750 000 kvadratmeter våningsyta under hela året. Fler bostadsbyggen inleddes och färdigställdes än vad som var planerat. Under året blev 7 280 bostäder färdiga och 7 187 bostäder började byggas.

Av de färdigställda bostäderna var 21 procent stadens egen produktion (1 530 bost.) Mer än hälften av dessa bostäder var ARA-hyresbostäder med statsstöd för Helsingfors stads bostäder Ab. Resten är bostadsrättsbostäder för Helsingfors bostadsrätt Ab och Hitas-ägarbostäder. I stadens egen produktion började 1 551 bostäder byggas. Staden har som mål är att årligen bygga 1 500 bostäder i egen produktion.

Nyckeltal 2020

  • investeringarna sammanlagt 1 047 mn euro
  • årsbidrag 863 mn euro
  • investeringarnas inkomstfinansieringsgrad 85 %
  • lån per invånare 1 508 euro
  • 7 280 bostäder blev klara

Tidtabell för behandling av bokslutet 2020

Stadsstyrelsen behandlar bokslutet måndag 22 mars. Bokslutet går vidare till stadsfullmäktige i juni. Bokslutet publiceras på svenska i juni.

Bokslut 2020 (på finska)

Bokslutskommuniké 2020 (på finska)

Foto: Jussi Hellsten