Arbete främjar invandrarnas välmående och kulturella inlärning – sysselsättningens hinder bör avlägsnas

Invandrade har ofta svårare att få sysselsättning än infödda finländare. Arbete främjar dock betydligt anpassningen till det nya landet och ökar invandrarnas välmående. Helsingfors stadskanslis nya intervjuundersökning fokuserade på invandrare från olika kulturella bakgrunder, deras ekonomiska anpassning till Finland och sysselsättningens betydelse för deras välmående. Dessutom granskades invandrarnas sysselsättningsstigar och anpassning till det nya landet ur ett bredare perspektiv.

Enligt undersökningen kan nästan vilket som helst anställningsförhållande, särskilt för invandrare som nyligen kommit till landet, främja välmåendet och möjligheterna att senare finna sysselsättning i den egna branschen. Arbetet behöver nödvändigtvis inte ens vara på heltid eller motsvara utbildningen för att vara nyttigt för invandraren: även till exempel i arbetspraktik och deltidsarbete kan man lära sig språk och kultur och bli en del av en arbetsgemenskap. Av den här orsaken får mottagandet av arbete inte falla på en oro om att förlora sociala förmåner eller orimligt papperskrig, som kombinerandet av små eller oregelbundna inkomster och förmåner enligt undersökningen kan orsaka.

Arbetet ger inkomster, men också sociala kontakter och verktyg för självkänsla och identitet

Arbetet ger inkomster, men samtidigt främjar det välmåendet också på många andra sätt: arbetet aktiverar och möjliggör socialt umgänge och en upplevelse av delaktighet för gemensamma mål. Dessutom förbättras självkänslan, som starkt anknyter till människans identitet och hur han eller hon upplever sin status i samhället. Majoriteten av invandrarna som intervjuades för undersökningen har samlat kulturellt kapital i olika slags arbetspraktiker och lönesubventionerade anställningsförhållanden i Finland. Olika slags lågavlönade och lågkvalificerade inträdesjobb fungerade för en del som en språngbräda till sysselsättning i den egna branschen. Arbetsmarknadens förmåga att identifiera invandrarnas kunskaper bör ännu utvecklas, eftersom det bland de intervjuade huvudsakligen var de aktiva, målmedvetna och nätverksbildande personerna som funnit sysselsättning. Bland de intervjuade fanns även många högt utbildade som fastnat i en ond cirkel av arbetslöshet, arbetspraktik eller tilläggsutbildning.

Också de arbetslösa invandrarna behöver möjligheter att möta finländare i en omgivning, där de kan lära sig språk och kultur och anpassa sig till det finska samhället. Om det är svårt att finna sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden behövs lösningar för hur man på andra sätt kan ordna meningsfull verksamhet som upprätthåller människans verksamhets- och arbetsförmåga, välmående, självkänsla och sociala relationer.

Invandrarna ser det som en medborgerlig plikt att betala skatt

Utnyttjandet av sociala förmåner upplevdes som på frestade för självkänslan särskilt bland de arbetslösa: de betonade sin önskan om att kunna försörja sig på arbete. Att betala skatt sågs som en medborgerlig plikt och dessutom som ett slags intyg på ett fulländat medlemskap i samhället.

För att identifiera invandranas kunskaper behövs ofta personlig handledning

Mångsidig och ändamålsenlig tillämpning av invandrarnas kunskaper är viktigt både för invandrarnas välmående och konkurrenskraften av Finland som en aktör på den globala marknaden. Enligt resultaten är det dock nödvändigt att erbjuda invandrarna långvarig, personlig handledning för att bättre kunna identifiera deras kunskaper, så att de kan hitta vägarna till karriärer som motsvarar deras förmågor. Forskarna för studien rekommenderar även att aktivt främja metoder som skulle hjälpa finska organisationer att lättare öppna sina dörrar för invandrare.

Intervjuundersökning om invandrarnas arbetsmarknadsstigar och sysselsättningens betydelse för välmåendet och integrationen

För Helsingfors stadskanslis undersökning om invandrarnas arbetsmarknadsstigar intervjuades totalt 41 invandrare från olika kulturella bakgrunder som flyttat till Finland och som vid tidpunkten för intervjun bodde antingen i Helsingfors eller Åbo och som hade erfarenhet av arbetssökning och/eller arbete i Finland.

De intervjuade delades in i tre grupper enligt deras ställning på arbetsmarknaden: sysselsatta, arbetslösa och undersysselsatta, dvs. de som vid tidpunkten för undersökningen inte hade lönearbete på heltid eller arbete som motsvarade deras kunskaper. Endast få systematiska undersökningar om undersysselsättningens verkningar för välmåendet har gjorts innan denna studie.

Undersökningen är en del av projektet Polkuja työhön som finansieras av rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi. I undersökningen ingår en omfattande sammanfattning på svenska.

Upplysningar:

Projektchef Anu Yijälä, tfn +358 40 3344 772, e-post: anu.yijala(at)hel.fi

Publikation:

Anu Yijälä & Tiina Luoma: ”En halua istua veronmaksajan harteilla, haluan olla veronmaksaja itse” − Haastattelututkimus maahanmuuttajien työmarkkinapoluista ja työnteon merkityksestä heidän hyvinvoinnilleen, Helsingfors stadskanslis undersökningar 2018:2, pdf-publikation, Issuu-publikation, publikationens resultat i ett nötskal. (Länkar på finska)