En kvinna sitter vid ett bord med en bärbar dator framför sig.

Allt fler personer med utländsk bakgrund i Helsingfors arbetsliv

Antalet personer med utländsk bakgrund samt deras andel av befolkningen har ökat snabbt i huvudstadsregionen. Esbo, Helsingfors och Vanda städer följer med invandrarnas integration och deras barns framgång i livet. En ny rapport uppdaterar Helsingfors stads uppföljningsstudier om integration med de senaste uppgifterna, i huvudsak från 2018, och utvidgar granskningen till hela huvudstadsregionen. Tyngdpunkten ligger på att utreda levnadsförhållandena och livssituationen för invandrare, d.v.s. personer med utländsk bakgrund som fötts utomlands. I rapporten granskas ändå också utbildning, placering på arbetsmarknaden och inkomster bland den andra generationens invandrare som fötts i Finland.

Andelen personer med utländsk bakgrund av huvudstadsregionens arbetsföra befolkning (20–64-åringar) har ökat snabbt. I hela regionen var andelen nästan 20 procent år 2018, medan den var 18 procent i Helsingfors. Inom hotell- och turismsektorn i huvudstadsregionen var andelen anställda med utländsk bakgrund nästan en tredjedel av alla anställda i slutet av 2018. Andelen var också stor inom förvaltnings- och stödtjänsterna, 28 procent. I slutet av 2017 var 56 procent av alla städare, hembiträden och annan renhållningspersonal invandrare.

Detta framkommer ur den nya studien som genomförts av enheten för stadsforskning och -statistik vid Helsingfors stadskansli. I studien granskades invandrares sysselsättning, inkomstnivå och boendeförhållanden i huvudstadsregionen samt separat för Helsingfors, Esbo och Vanda. För den andra generationen som fötts i Finland granskas också utbildningsnivån.

Den ekonomiska konjunkturväxlingen syns tydligt i invandrarnas sysselsättningsutveckling

Invandrarnas andel av alla arbetstagare samt deras sysselsättningsgrad är klart lägre och arbetslöshetsgraden är klart högre i Helsingfors och i huvudstadsregionen jämfört med majoritetsbefolkningen med finländsk bakgrund. Den ekonomiska konjunkturväxlingen har en stor inverkan på invandrarnas ställning på arbetsmarknaden, och i och med att de varit i landet längre sker en positiv utveckling, i synnerhet för kvinnor. Man kunde se en tydlig förbättring i invandrarnas sysselsättningsläge före coronapandemin bröt ut.



Invandrare bor oftare på hyra

Problemen som relaterar till sysselsättningen reflekteras på många andra saker. Den låga inkomstnivån syns till exempel i bristen på ägarboende. Helsingfors invandrare bor ofta på hyra, och jämfört med majoritetsbefolkningen bor en stor del i hyresbostäder med arava- eller räntestöd. I synnerhet invandrare och personer med invandrarbakgrund som fötts i Finland som bor i stora barnfamiljer bor också trångt oftare än majoritetsbefolkningen. År 2018 bodde 40 procent av hushåll som talade utländska språk i fritt finansierade hyresbostäder.

Andra generationens invandrare växer upp och mognar

I Helsingfors finns redan runt tjugotusen personer som är födda i Finland men vars båda föräldrar är födda utomlands. Majoriteten av dem är under 20 år, men varje år övergår många av dem från läroplikten till utbildning och arbetslivet. Personer med utländsk bakgrund som är födda i Finland har avlagt färre examina än deras jämnåriga med finländsk bakgrund. Högre utbildning är vanligare bland andra generationens kvinnor än män, och skillnaden mellan könen syns också i sysselsättningen till kvinnornas fördel.

Fenomenet är känt, orsakerna vet man mindre om

Det finns vissa skillnader mellan Esbo, Helsingfors och Vanda, men för de mesta är de små och lär i synnerhet bero på de strukturella skillnaderna i städernas befolkning med utländsk bakgrund. Befolkningen med utländsk bakgrund är en mycket heterogen helhet som det alltid lönar sig att specificera närmare. Uppgifterna om boende, sysselsättning och inkomster i huvudstadsregionen motsvarar i stort sett statistik och forskningsresultat som fåtts från andra motsvarande omständigheter. 

Granskningen fokuserade främst på 2018. Studien baserar sig i huvudsak på material som Helsingfors, Esbo och Vanda städer samt Nylands förbund beställt från Statistikcentralen. Förutom Helsingfors stad deltar Esbo och Vanda städer också i att finansiera analysen och rapporteringen. Anskaffningen och analysen av det registerbaserade materialet genomförs på Helsingfors stadskansli med två års mellanrum.

Läs mer:

Studien  (På finska)

Sammanfattningen  (På finska)

Statistik- och forskningsdata om Helsingfors

Foto: Jussi Hellsten, © City of Helsinki.