Inom Helsingfors småbarnspedagogik behövs fler arbetstagare

Tillgången på personal inom småbarnspedagogiken har varit en utmaning en längre tid både inom den finsk- och svenskspråkiga småbarnspedagogiken. Enligt Nylands arbets- och näringsbyrås yrkesbarometer (3/2019) toppar lärare inom småbarnspedagogik listan över de yrken inom vilka det råder brist på sökande. I hela landet ligger lärare inom småbarnspedagogik på plats fem i yrkesbarometern.

I Helsingfors har en lång rad åtgärder vidtagits inom fostrans- och utbildningssektorn i syfte att förbättra tillgången på personal, bl.a. har rekryteringen effektiverats ytterligare, utbildningsfrämjande åtgärder vidtagits, vikarieverksamheten förnyats. Trots det har det varit svårt att få personal.

”Enligt en bedömning i nuläget ser det ut som att personalsituationen inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken är ställvis kritisk; vi har stora svårigheter att få tillräckligt med personal. Vi överlägger som bäst om också finskspråkig personal borde anställas vid ett svenskspråkigt daghem i höst på grund av situationen. På så sätt torde det vara möjligt att hålla verksamheten i gång och undvika att daghemmet måste stängas på grund av personalbristen”, berättar sektorchef Liisa Pohjolainen på fostrans- och utbildningssektorn.

Inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken ligger behovet av ytterligare personal på 70 arbetstagare. Inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken utgör tillgången på personal också en utmaning men där har det varit lättare att få personal.

Småbarnspedagogik är en subjektiv rättighet som grundar sig på lagen om småbarnspedagogik, dvs. en kommun är alltid skyldig att ordna småbarnspedagogik för ett barn. Enligt lagen om småbarnspedagogik ska Helsingfors stad ordna småbarnspedagogik både på finska och svenska.

”Situationen är ytterst beklaglig. Vi fortsätter våra ansträngningar för att få personal från bland annat svenskspråkiga områden. Vi hoppas också att beslutsfattarna kommer med lösningar som förbättrar situationen inte endast i Helsingfors utan också annanstans i landet. Antalet studieplatser inom utbildningen borde ökas inom båda språkgrupperna och särskilt borde man fästa uppmärksamhet vid behoven inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken. Överlag borde man på olika sätt göra branschen mer attraktiv”, konstaterar Liisa Pohjolainen.


DELA