Speciallärare inom småbarnspedagogik Saara Häkkinen leker med två barn.

Personalen inom småbarnspedagogiken visar respekt och hjälper barnen att inse de egna styrkorna

Alla barn har unika färdigheter och kunskaper – och de lär sig på olika sätt. I daghemmet Elka i Munksnäs finns den integrerade specialgruppen Lönneberga. A och O är att barnen får den tid de behöver för att utvecklas och växa som människor.

En del barn kan behöva specialstöd. Utmaningarna kan bland annat handla om svårigheter i språk, kommunikation och uppmärksamhet. I Lönnebergas verksamhetsplan definieras utvecklingen av den sociala kompetensen som en viktig målsättning, så personalen jobbar mycket med språk, lek och kommunikation.

"Här behöver barnen mer utrymme och tid på sig att bli vana vid varandra och för att få de viktiga kompisrelationerna", berättar Saara Häkkinen som är speciallärare inom småbarnspedagogik och ansvarar för att planera gruppens verksamhet.

Hon och de tre andra i personalen jobbar väldigt individuellt med barnen, men det är viktigt att gruppen också fungerar som helhet. I den integrerade specialgruppen Lönneberga finns totalt tolv barn i åldern tre till fem.


Saara Häkkinen funderar tillsammans med barnen över deras styrkor och vad de skulle vilja lära sig.

Bland de barn som behöver specialstöd har inte alla en diagnos, men det finns en oro eller tanke om vad den kunde vara. Därför handlar en viktig del av Häkkinens arbete om att stöda familjerna som ofta går genom långa processer för att ta reda på det egna barnets specialbehov.

"Vi för många diskussioner med föräldrarna också redan innan barnet börjar i gruppen och försöker sträva efter en så öppen kommunikation som möjligt. Längs med vägen diskuterar vi också mycket med terapeuter och läkare. Vi jobbar alla mot samma mål – att barnet ska få det så bra som möjligt."

Häkkinen poängterar att samarbetet med föräldrarna är viktigt.

"Vi är mycket lyhörda för vilken typ av stöd föräldrarna behöver och får ofta höra hur skönt det är för dem att få prata om de här sakerna."

Vardagen i Lönneberga handlar i stor grad om att hitta fungerande rutiner tillsammans med barnen. Häkkinen och hennes kollegor jobbar mycket med att konkretisera och tydliggöra dagens schema och i vilken ordning allt sker.

"Många barn har svårt att gestalta dagen, vi försöker förenkla det med hjälp av bildstöd."

Lära sig känsloreglering

Barnen behöver också stöd för att lära sig att känna igen sina känslor och reda ut konflikter.

"Alla barn går igenom det här, men barn med specialbehov behöver extra mycket stöd av en lyhörd vuxen. Det kan ibland bli konflikter och vissa barn kan ha ett utåtagerande beteende, men vi låter situationen lugna ner sig och går sedan igenom den."

Häkkinen berättar att hon och hennes kollegor ofta ritar streckgubbar för att visualisera det som hände.

Om barnen inte lär sig känsloreglering kan det bland annat leda till inlärningssvårigheter i skolan.

"Vi försöker på alla sätt fånga den oro som finns så att barnen får så mycket stöd som de behöver redan nu."

Saara Häkkinen påminner också om att alla barn har behov av vuxenstöd. Därför jobbar personalen på Lönneberga mycket tillsammans med barnen med att fundera över deras styrkor och vad de skulle vilja lära sig.

Till de bästa stunderna hör när Häkkinen märker utvecklingen – eller ännu bättre om barnen inser det själva.

"Det var ett barn som frågade mig att 'minns du när jag började här, då vågade jag inte säga något, nu vågar jag'. Att självutvärdera är svårt för barn, men vi försöker baka in det i verksamheten redan nu."

Det allra viktigaste uppdraget för småbarnspedagogiken är att alla barn mår bra och känner sig värdefulla såsom de är.

"Det är viktigt att alla barn får synas och höras och att vi i personalen visar respekt för dem, deras åsikter och tankar", sammanfattar Häkkinen.

Text & foto: Michaela von Kügelgen