Elever i skolan.

OECD undersökte de emotionella färdigheterna och motivations- och interaktionsfärdigheterna hos barn och unga i Helsingfors i en unik, stor undersökning

Nyfikenhet, uthållighet och förtroende påverkade skolprestationerna bland barnen i Helsingfors. Pojkar är stresståligare och mer optimistiska, medan flickor har mer empati och är tolerantare.

OECD har undersökt de sociala och emotionella färdigheterna hos barn i åldern 10 och 15 år i tio städer. Helsingfors stads finskspråkiga och svenskspråkiga skolor deltog 2019 i en stor undersökning som besvarades av inte mindre än 6 000 elever, deras vårdnadshavare, lärare och skolrektorer.

I undersökningen deltog förutom Helsingfors Bogota (Colombia), Daegu (Sydkorea) Houston (USA), Istanbul (Turkiet), Manizales (Colombia), Moskva (Ryssland), Ottawa (Kanada), Sintra (Portugal) och Suzhou (Kina). Helsingfors var den näst minsta staden mätt i invånarantal bland de 10 städer som undersökningen omfattade.

I undersökningen mättes sammanlagt 17 emotionella färdigheter och motivations- och interaktionsfärdigheter. Hit hörde nyfikenhet, tolerans, kreativitet, stresstålighet, optimism, hantering av känslor, ansvar, självkontroll och uthållighet. De här färdigheterna vittnar om elevens öppenhet, känsloreglering och emotionella balans och om motivation, såsom till exempel uthållighet och prestationsförmåga.

Andra färdigheter som undersöktes var empati, förtroende, samarbetsförmåga, sällskaplighet, beslutsamhet, driftighet, motivation och självförmåga. De här färdigheterna visar barns och ungas samarbetsförmåga, interaktionsfärdigheter och extroversion.

Optimism förebådade välmående, nyfikenhet och skolframgång

I Helsingfors påverkades både 10-åringarnas och 15-åringarnas psykologiska hälsa främst av färdigheterna optimism, självkontroll, stresstålighet, förtroende och driftighet.

Av färdigheterna var det nyfikenheten i anknytning till kunskap och inlärning, uthållighet och förtroende som kraftigast korrelerade med skolframgången bland 15-åringarna i Helsingfors. I undersökningen samlades information in om elevernas vitsord i tre ämnen, nämligen modersmål, matematik och teckning. Dessutom genomfördes ett kort test bland deltagarna för att mäta deras kognitiva färdigheter.

- Utifrån resultaten kan det fastställas vilka som är de relevantaste färdigheterna med tanke på skolprestationerna, välmåendet och hälsan. Nyfikenhet och ihärdighet anknöt nära till skolframgången, medan optimism anknöt kraftigt till det psykiska välmåendet. Det här var en unik undersökning där de socioemotionella färdigheterna bedömdes av elever, lärare och föräldrar, säger akademiprofessor Katariina Salmela-Aro.

Forskningsdata som samlades in i tio städer visar att elevernas sociala och emotionella färdigheter i betydlig omfattning korrelerar med deras skolframgång. Vid sidan om nyfikenhet och ihärdighet påverkades skolframgången särskilt av beslutsamhet och ansvarsfullhet.

God förmåga att tåla stress och energi korrelerade med svagare skolframgång. God stresstålighet kan också leda till att eleven inte är nervös inför prov och inte heller bekymrar sig för vitsorden lika mycket som andra.

Synnerligen olika resultat hos flickor och pojkar

Enligt undersökningen skiljer sig färdigheterna mycket mellan könen och i resultaten från Helsingfors framhävdes dessa rentav mer än i de andra städerna. Könsskillnaderna ökade också med åldern.

Färdigheter i känsloreglering var bland 15-åringarna starkare hos pojkarna än flickorna, det betyder att flickorna till exempel hade större förmåga att tåla stress och kände större optimism, medan pojkarna klarade sig bättre i interaktionen med andra. Pojkarna bedömde själva att de var socialare, självsäkrare och mer energiska än flickorna. Flickorna i samma ålder var ansvarsfullare, mer empatiska, tolerantare och hade bättre samarbetsförmåga än pojkarna.

Svagare färdigheter i ung ålder än som barn

OECD-undersökningen visar att de emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna låg på en lägre nivå hos 15-åringarna än hos 10-åringarna både i Helsingfors och i de andra städerna. I Helsingfors sjönk färdigheterna emellertid i genomsnitt mindre än på annat håll.

Skillnaderna mellan åldersgrupperna framgick tydligast när det gällde optimism, förtroende, driftighet och sällskaplighet och var mindre i fråga om empati. Tolerans, beslutsamhet och ansvarsfullhet var de enda färdigheterna som var starkare hos 15-åringarna än hos 10-åringarna. Det här kan visa på att skolorna möjligen har påverkat utvecklingen av färdigheterna i unga år.

En viktig skillnad i fråga om åldern låg också i det psykiska välmåendet, som enligt undersökningen sjunker i ungdomsåren. Tillfredsställelsen med livet och det psykiska välmåendet försvagas från barndomen till ungdomsåren och samtidigt ökar nervositeten i samband med prov. Medan närmare 65 procent av 10-åringarna i Helsingfors uppgav att de var synnerligen nöjda med sina liv, låg procenten bland 15-åringarna under 40 procent. Minskningen i procent framhävdes mer bland flickorna än bland pojkarna.

I internationell jämförelse klarade sig barnen och ungdomarna i Helsingfors emellertid bra och kom på tredje plats i bägge åldersgrupper i jämförelsen av de tio städerna när det gällde tillfredsställelsen med livet. Allra nöjdast i bägge åldersgrupper var de unga som bodde i Manizales i Colombia. Tioåringarna som var missnöjdast med sitt liv bodde i Ottawa i Kanada och de missnöjdaste 15-åringarna kom från Istanbul i Turkiet.

- Det är fråga om en unik undersökning som genomfördes för första gången och det är fantastiskt att Helsingfors är med i den. Helsingfors har som mål att stärka varje barns och ung persons framtidskunnande och hopp, förmåga och vilja att forma den omgivande världen med tanke på sin egen, andras och hela planetens välmående och med tanke på hållbarheten. Socioemotionella färdigheter stärker den här förmågan och är en bra utgångspunkt för god inlärning, betonar Nasima Razmyar, biträdande borgmästare för fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

Den socioekonomiska bakgrunden påverkade

I alla städer som deltog i undersökningen visade det sig att alla emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter som mättes låg på högre nivå bland unga i bättre socioekonomisk ställning än hos unga i lägre socioekonomisk ställning. Det här framhävdes särskilt i förhållande till tolerans, nyfikenhet, kreativitet, empati, självsäkerhet och egenförmåga.

I Helsingfors – till skillnad från de övriga städerna – konstaterades emellertid också färdigheter som inte påverkades av barnets bakgrund: 15-åringarna i svagare socioekonomisk ställning hade lika goda färdigheter i självkontroll, optimism och känsloreglering, sällskaplighet och driftighet som sina jämnåriga i bättre socioekonomisk ställning.

I Helsingfors, liksom i de övriga städerna, minskade den socioekonomiska ställningens inverkan på de ungas emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter från 10 år fram till 15 år.

Förmågan att reglera känslor förebådar psykiskt välmående

Det psykiska välmående mättes med hjälp av frågor om elevernas tillfredsställelse med livet, det aktuella psykiska välmåendet och nervositeten i samband med prov. Starkt anknutna till dessa var barnens och de ungas förmåga att reglera känslor, det vill säga deras stresstålighet, optimism och känslokontroll. I Helsingfors, så som i de andra städerna, var 15- och 10-åringarna som var mer optimistiska än de andra även nöjdare med sina liv.

De optimistiska eleverna hade en positiv inställning och en positiv syn på livet. I undersökningen påpekas emellertid att privilegierade elever kan vara mer optimistiska än andra.

Bland 15-åringarna korrelerade förutom optimism också uthållighet, stresstålighet, driftighet och förtroende med tillfredsställelsen med livet. Bland 10-åringarna påverkades tillfredsställelsen förutom av optimismen också av socialiteten.

I Helsingfors påverkades elevernas psykiska välmående starkare av optimism än av andra färdigheter. Det påverkades dessutom av självkontroll, stresstålighet, förtroende och uthållighet. Mer optimistiska elever klarar bättre än andra av utmaningar och upplever mindre ångest vid motgångar i livet än pessimisterna. I resultaten från Helsingfors framhävdes att barn och unga som är mer optimistiska än andra lider mindre av nervositet i samband med prov. Dessutom minskade ansvarsfullhet bland 10-åringarna och uthållighet bland 15-åringarna nervositeten i samband med prov.

Skolorna kan påverka färdigheterna

Eftersom de sociala och emotionella färdigheterna är föränderliga, betonar undersökningen skolornas betydelse när det gäller att utveckla dessa färdigheter. Skolorna kan erbjuda en lärmiljö där eleverna lär sig och övar sig i emotionella färdigheter och i motivations- och interaktionsfärdigheter och där dessa utvecklas genom praktiska rutiner i vardagen.

Forskningsdata om socioekonomiska färdigheter tyder på att lärarna och skolorna också har en klar roll när det gäller utformningen av dessa färdigheter. Elever som känner att de tillhör gemenskapen i skolan och som har goda relationer till sina lärare har starkare emotionella och interaktiva färdigheter. Detta gäller både för Helsingfors och för de andra städerna som ingick i undersökningen.

Forskningsdata visar också att elever som har goda relationer till sina lärare ser sig själva som mer optimistiska, nyfiknare och mer motiverade. Detta tyder på att skolor som erbjuder en positiv lärmiljö där lärarna stödjer eleverna och samarbetar med vårdnadshavarna har skapat en positiv kultur i vilken elevernas socioemotionella färdigheter kan utvecklas.

- Vi kommer att spegla resultatet av den här undersökningen av det sociala och emotionella området mot övriga forskningsdata som vi har fått om undervisning och välmående. Vi går igenom resultaten tillsammans med lärarna och rektorerna. Undersökningen kommer att ge oss ny förståelse och viktig information som vi kan använda för att utveckla utbildningen. Undersökningen förstärker synen på att välmåendet är en del av inlärningen och att de sociala och emotionella färdigheterna spelar en roll i inlärningen, konstaterar ställföreträdande sektorchefen för fostran och utbildning Satu Järvenkallas.

Att utsättas för mobbning påverkade nästan alla sociala och emotionella färdigheter negativt, både i Helsingfors och på annat håll. De 10-åringar som hade upplevt mobbning hade svagare färdigheter när det gällde känsloreglering och samverkan. Elever som hade upplevt mycket mobbning var mindre optimistiska, hade sämre känslokontroll, stresstålighet och förtroende för andra. I Helsingfors uppgav 17 procent av 10-åringarna och 14 procent av 15-åringarna i en enkät som genomfördes år 2019 att de hade upplevt mobbning åtminstone några gånger per månad eller oftare.

Det tredje området som skolorna kan ha möjlighet att påverka är fritidsverksamheten vid skolorna. Medverkan i sådan verksamhet kan hjälpa eleverna att förbättra sina egna emotionella och interaktiva färdigheter. I Helsingfors, liksom i nästan alla andra skolor som deltog i undersökningen, var eleverna med konstarter som fritidshobby kreativare än andra. Detta framhävdes särskilt bland 15-åringarna. I Helsingfors uppgav 62 procent bland 10-åringarna att de under fritiden utövade en konstart som hobby, de dansade, tecknade eller spelade ett instrument. Bland 15-åringarna var andelen endast 42 procent. När eleverna slutar utöva kreativa ämnen som hobbyer, kan även känslan för den egna kreativiteten upphöra.