Foto: Mari Thorin, Rhinoceros

Information om den upplevda kvaliteten på inomhusluften erhölls av undervisningspersonal på Helsingfors grundskolor

Helsingfors har fått omfattande information om hur personalen upplever kvaliteten på inomhusluften i stadens grundskolor. I april i år utförde Arbetshälsoinstitutet en enkät som riktade sig till lärare och skolgångsbiträden i stadens alla 101 finsk- och svenskspråkiga grundskolor. Över 2 500 svar inkom och svarsprocenten var 65. Enkäten utfördes elektroniskt.

”Enkäten var inte problemorienterad, utan den utfördes i samtliga skolor. Den ger framför allt information om det upplevda problemets art och omfattning. Det är mycket viktigt att vi får information direkt från dem som använder lokalerna och det är bra att personalen aktivt svarade på enkäten”, säger arbetarskyddschef Jari Mäenmaa vid sektorn för fostran och utbildning.

Hur elever upplever inomhusluftens kvalitet har utretts tidigare i Helsingfors genom enkäter åren 2016−2018 i stadens samtliga grundskolor.

Inomhusklimatenkäten för personalen och utvecklingen av  enkätverktyget för eleverna är en del av ett projekt som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet. Genom enkäten kartläggs vilka olägenheter i arbetsmiljön och vilka arbetsrelaterade symptom de som använder lokalerna upplever att det förekommer. Dessa bedöms i förhållande till vad som anses vara normalt i motsvarande miljöer.

En byggnad har många egenskaper som kan påverka kvaliteten på inomhusmiljön samt orsaka olägenheter för och symptom hos dem som använder lokalerna. De konsekvenser som förhållandena i en byggnad har utgör inte allena en uttömmande förklaring till användarnas upplevelser. Användningen av lokalerna, användarna, upplevd brådska och stress samt arbetets kunskapsintensitet påverkar också förhållandena. Dessutom varierar användarnas individuella känslighet för miljöfaktorer stort.
 
”Vid misstanke om ett problem med inomhusklimatet ska enkätresultaten granskas tillsammans med andra utredningar och observationer som gjorts på platsen”, konstaterar specialläkare Soile Jungewelter på Arbetshälsoinstitutet.

Den information som man fick genom enkäten utnyttjas i samband med det fortsatta arbetet

Genom enkäten kartlades upplevda ogynsamma förhållanden och symptom. De olägenheter som framkom hängde samman med inomhusluftens kvalitet och tillräcklighet, samt med damm, smuts och oljud i arbetsmiljön. Dessutom nämndes arbetsrelaterade symptom: heshet, torrhet i halsen och trötthet.   

I 20 skolors fall avvek olägenhets- och symptomprofilerna klart från Helsingfors grundskolors  genomsnittliga profil.

”Genom enkäten erhölls värdefull information som också är viktig ur företagshälsovårdens synvinkel. Informationen kan utnyttjas då företagshälsovården tillsammans med byggnadstekniska experter bedömer vad problemen innebär hälsomässigt på arbetsplatserna. Även om inget överraskande framkom genom enkäten, är det viktigt att vi har omfattande information om situationen i alla skolor,” understryker servicechef Marjaana Saarela på Työterveys Helsinki.

”Enkäten utfördes förra våren. Därefter har man åtgärdat förhållandena i en del skolor. Som exempel kan nämnas att de reparationer som utförts på skolan Puotilan ala-aste i syfte att åtgärda inomhusluften inte ännu var slutförda då enkäten genomfördes. Merparten av de skolor där man upplevde fler olägenheter än i andra skolor står inför en grundläggande renovering. I de skolor där en grundläggande renovering inte kommer att utföras inom en snar framtid gör vi närmare utredningar om inomhusluftförhållandena”, säger Sari Hildén, förvaltningschef för byggd egendom inom stadsmiljösektorn. 

Länkar till material gällande enkäten (på finska, översättning till svenska under arbete):

Rapporten 
Bilaga 1. Skolorna
Bilaga 2. Inomhusklimatet
Bilaga 3. Symptom



DELA