Studerande i klassrum jobbar på datorer med ryggarna mot kameran.

I gymnasiet finns de vuxna till för de unga –mer uppmärksamhet åt återhämtning på andra stadiet

Om du redan oroar dig för hur du kommer att orka med studierna på andra stadiet så lönar det sig att ta en titt på studerandes energitips. Även kuratorn har några tips att ge.

– Man måste lära sig att be om hjälp i tid. När jag själv vågade göra det så kunde jag plötsligt hitta enkla lösningar på väldigt många saker som kändes svåra för mig. Att få hjälp med sådana saker gör livet lättare på riktigt.

Dessa tankar om orken kommer från en av vårens abiturienter och ämnet har varit särskilt mycket på tapeten under undantagstiden.

Många oroar sig för utmattning bland ungdomarna och försöker hitta olika sätt att hjälpa och stödja dem.

Vad tänker ungdomarna själva om situationen? Ässä, Mirja och Arina som studerar andra året vid bildkonstgymnasiet Helsingin kuvataidelukio delar med sig av sina egna tips till unga som ska inleda studierna på andra stadiet på hösten.

Jag brukar alltid säga att det ordnar sig, på ett eller annat sätt! Det finns många olika stödåtgärder och det lönar sig att utnyttja dem. Du behöver inte sitta och oroa dig för att behöva klara dig ensam med dina bekymmer.

Ta så många kurser som du orkar med och välj hellre att förlänga studietiden i stället för att bränna ut dig. I gymnasiet kan du själv i hög grad påverka hur mycket du studerar. Du behöver också reservera tid för återhämtning och för roliga aktiviteter.

Fina prestationer och framgångar är inte ett mått på ditt värde som människa. Din hälsa skall alltid vara prioritet nummer ett och meningen är att studierna ger dig glädje och utvecklar din hjärna.

Studierna ska inte vara en plåga dag efter dag och som tur är finns det mycket som du själv kan påverka.

I början kan det vara nervöst och man har inte nödvändigtvis förmågan att fördela sina krafter rätt. Men när det första ”nu orkar jag inte mer” -ögonblicket är över så blir allt mycket lättare.

Det är bra att dela med dig av det du tänker och känner för någon annan som kan ge dig kloka synpunkter på din situation.
Jag själv går ständigt på högvarv och har först nu börjat vänja mig vid tanken att jag inte hela tiden behöver hålla igång och att det är riktigt hälsosamt att ibland inte göra något alls.

Jag försöker verkligen använda min fritid som fritid och leva i stunden genom att göra sådant som jag gillar och bara så mycket som jag orkar.

Motion är bra för psyket och även studierna känns lättare när jag går ut och rör på mig emellanåt. Jag hittar balans i vardagen bland annat genom att spela gitarr. Sådana konkreta sysslor för bort tankarna för en stund.

Ingenting hjälper lika bra som en god natts sömn. Sömn är den bästa medicinen mot fysiska och psykiska krämpor och besvär.

Att umgås med goda vänner är avkopplande. Undvik helst stressiga miljöer och situationer.

Videospel och konst minskar stress.

Ta hand om återhämtningen

Kurator Sanna Kattelus-Mäkisalo berömmer de ungas tips. Det är värt att lyssna på studerande i årskurs två i gymnasiet när det gäller orken, eftersom de i stor utsträckning har varit tvungna att studera på distans, utan att ha sina lärare eller skolkamrater i närheten.

Kattelus-Mäkisalo säger att återhämtningsmetoder som passar en själv alltid är viktiga, inte bara under undantagstiden.

– Du hittar dina egna sätt att återhämta dig genom att prova dig fram. I skolan lönar det sig att gå med i olika grupper med öppet sinne och exempelvis testa de aktiviteter som studerandevården erbjuder. Där kan du, förutom att återhämta dig och slappna av, också hitta nya vänner.

Kattelus-Mäkisalo betonar vikten av återhämtning som en del av inlärningen.

– Hjärnan behöver tid med sådant som vi tycker om. Utan sådan tid kan hjärnan inte bearbeta nya saker bra och effektivt. Vi måste alltså lära oss att se trivsel som en del av inlärningen.

Med andra ord återhämtar vi oss när vi sysslar med sådant som vi tycker om. För vissa innebär det umgänge med vänner, för andra att lyssna på musik, klappa katten eller shoppa på UFF med lillasystern.

Men det är inte alltid självklart att alla vet vad de verkligen gillar. Kattelus-Mäkisalo uppmuntrar alla att prata om detta exempelvis med skolkuratorn. Kuratorn hjälper dig att reflektera över saker och ting och att komma på trevliga sätt att återhämta dig och koppla av på.

Två studerande ler och kollar på bärbar dator vid soffa.

Vänners sällskap hjälper till med att slappna av även under skoldagen.

Halvfärdigt är tillåtet

Kattelus-Mäkisalo är missnöjd med den bild som förmedlas i den offentliga debatten och enligt vilken karriärplanerna bör vara färdiga redan när man börjar studierna på andra stadiet.

– Det där är bara en illusion som bör skrotas. På andra stadiet är alla vägar och stigar öppna för ungdomarna och i den åldern är det omöjligt att veta och känna till vad man kommer att göra senare. Alla hittar sina egna intressen så småningom.

– Mitt budskap är att du får vara så halvfärdig som du är.

För ungdomarna

Vid läroanstalter på andra stadiet kan man enkelt bekanta sig med studerandevården till exempel i må bra-kaféer som anordnas i samarbete med studerandeverksamheten.

Målet är att ta konceptet till alla läroanstalter på andra stadiet, men vissa av dem har redan exempelvis gemensamma lunchklubbar och andra regelbundna gemensamma träffar. De är oftast mycket informella tillställningar med brädspel eller pingis.

Ofta har man på dessa även olika teman, såsom återhämtning, de egna styrkorna, stresshantering och sömn.
På andra stadiet fästs mycket uppmärksamhet vid känslan av gemenskap och delaktighet. Ingen behöver känna sig ensam, eftersom varje skola har evenemang, kamratgrupper och tutorverksamhet.

Kattelus-Mäkisalo berättar att de unga inte behöver veta vilka medarbetare i skolan bäst kan hjälpa till i vilken situation. De kan vända sig till vem som helst och få hjälp med att hitta rätt ställe.

– Ingen behöver dra sig för att kontakta personalen. Alla vuxna i skolan är på jobbet för de unga, påminner hon.

Text: Kirsi Riipinen
Bilder: Maija Astikainen