Man som använder datorn

Hälften av Helsingfors stads elever i de högre årskurserna upplevde att distansstudierna varit en utmaning – vårdnadshavarna ansåg att de hade fått tillräckligt med information om sitt barns framsteg i skolan


Helsingfors stad utförde på våren en enkät som riktade sig till eleverna i årskurserna 7–10 och som kartlade hur distansstudierna hade gått under våren och hur eleverna hade upplevt sitt välbefinnande under distansstudietiden. Eleverna upplevde åter att distansundervisningen varit en utmaning. Dessutom har ensamheten ökat. Vårdnadshavarna ansåg emellertid att de hade fått tillräckligt med information om sitt barns framsteg i skolan.

På enkäten som Helsingfors stad utförde svarade 1 480 elever, dvs. 14 % av eleverna i de högre årskurserna i stadens grundskolor. På nationellt plan utreddes också vilka erfarenheter vårdnadshavarna till barn i grundskoleålder hade av coronapandemins effekter läsåret 2020–2021. Den enkät som riktade sig till vårdnadshavarna utfördes av Finlands Föräldraförbund och Förbundet Hem och Skola i Finland. I Helsingfors svarade 3 669 vårdnadshavare på den här enkäten.

Våren 2021 ordnades distansundervisning inom den grundläggande utbildningen i mars-april i cirka en månad, varefter en alterneringsmodell togs i bruk för en tid framåt.

Distansundervisningen fortsättningsvis förknippad med utmaningar – trots det bättre resultat än våren 2020

Hälften av sjunde- till tiondeklassarna upplevde att coronan satt käppar i hjulet för hur deras skolgång framskred. Sammanlagt 14 % av eleverna upplevde att de lärt sig bättre under distansstudierna än i närundervisning, men hälften upplevde att de lärt sig sämre. Erfarenheterna från den förra distansundervisningsperioden påverkade elevernas svar och färre upplevde att distansstudierna varit en utmaning jämfört med förra året.

Knappt en femtedel av de elever som svarade på stadens enkät framförde en önskan om att olika sätt och metoder som använts i samband med undervisningen under coronatiden också används senare. Alternering mellan när- och distansundervisning fick ett större understöd bland eleverna. Därtill önskade eleverna att digitala applikationer också utnyttjas i stor utsträckning i fortsättningen.

Vårdnadshavarna nöjda med den information de fått

I de lägre årskurserna upplevde 84 % av vårdnadshavarna i Helsingfors och i de högre årskurserna 67 % av vårdnadshavarna i Helsingfors att de fått information av läraren om i vilken utsträckning deras barn uppnått målen för undervisningen under coronapandemin. Var femte förälder till en elev i de lägre årskurserna och var tredje förälder till en elev i de högre årskurserna upplevde att det hade uppstått luckor i barnets lärande under coronapandemin.

Det faktum att coronapandemin koncentrerades till huvudstadsregionen syns inte i följande enkätresultat: De föräldrar som svarade i huvudstadsregionen upplevde inte mer än andra att belastningen varit större eller att luckor uppstått i barnets lärande.

I Helsingfors hade klart fler distansstuderande elever klarat av att följa klassens undervisning på distans än annanstans i landet. Av vårdnadshavarnas svar framgår att utbudet av utrustning var bättre i Helsingfors än i övriga delar av landet. I Helsingfors ordnade man också mer aktivt än annanstans föräldramöten och utnyttjade mångsidigare olika sätt att ordna möten.

Hälften av föräldrarna upplevde att samarbetet mellan hem och skola fortgått som normalt och att relationen inte har förändrats. Knappt en tredjedel upplevde att skolan och hemmet fjärmat sig från varandra och att samarbetet mellan dem minskat till följd av coronan.

Ensamheten bland eleverna ökade

Man kan också notera en sämre sinnesstämning och större upplevd ensamhet bland sjunde- till tiondeklassarna i Helsingfors under coronapandemin. Våren 2019 upplevde 16 % av eleverna i de högre årskurserna att de varit nedstämda eller förtvivlade ”nästan varje dag eller flera dagar de senaste två veckorna”. Våren 2021 hade andelen redan stigit till 32 %. Våren 2019 kände sig 12 % av eleverna ständigt eller ganska ofta ensamma och våren 2021 hade andelen redan stigit till 18 %. Utmaningarna med välbefinnandet ökade mest bland niondeklassarna: ju högre årskurs desto större var utmaningarna.

Över 70 % av eleverna utövade någon form av hobby varje vecka. Sammanlagt 15 % utövade inte någon hobby överhuvudtaget och lika många höll inte regelbundet kontakt med sina skolkamrater.

Enligt vårdnadshavarna i Helsingfors trivs 88 % av eleverna i de lägre årskurserna och 78 % av eleverna i de högre årskurserna i skolan. Nästan 80 % av föräldrarna upplevde att de hade fått tillräckligt med information om skolans verksamhet under coronapandemin och 90 % av föräldrarna vet vem de kan kontakta om de är oroade över något som rör barnets skolgång.

Drygt en tredjedel av vårdnadshavarna ansåg att samhörigheten i skolan och i klassen var liten. Klassgemenskapen i de lägre årskurserna ansågs vara bättre. Det kan emellertid tilläggas att man var mindre nöjd i Helsingfors än i landet i övrigt i det här fallet. Kontakten mellan föräldrarna och relaterad verksamhet minskade klart under coronapandemin. Endast 14 % beskrev föräldraföreningens verksamhet som aktiv under coronan. Över 70 % av dem som svarade konstaterade att den verksamhet som föräldrarna utövade sinsemellan var obetydlig eller obefintlig.

”Elevernas upplevda ensamhet och luckorna i lärandet bekymrar. När det nya läsåret börjar, kommer vi att fästa särskild uppmärksamhet vid de här frågorna. Distansstudieperioden för eleverna i de högre årskurserna kunde hållas kort våren 2021 och vi hoppas att vi inte behöver tillgripa distansundervisning igen”, konstaterar Liisa Pohjolainen, som är sektorchef för fostrans- och utbildningssektorn.