Studerande deltar för första gången i läroplansarbetet. Foto: Klaus Kiljunen

Gymnasisterna medverkar aktivt i läroplansarbetet inom Helsingfors stad

Arbetet med att förnya läroplanen (GLP) för Helsingfors stads gymnasier har satt igång. Bakgrunden till arbetet är den nya gymnasielagen, som trädde i kraft i augusti. Ett centralt mål är att öka gymnasisternas välmående, vilket man strävar efter att uppnå bl.a. genom att stärka de ungas delaktighet. Läroplanen skrivs i allt högre utsträckning utifrån de ungas utgångspunkter och studerande deltar för första gången i läroplansarbetet.

I Helsingfors vill man utveckla verksamhetskulturen i en allt mer gemenskapsorienterad riktning för att de studerande ska uppleva att de hör till skolgemenskapen och för att de ska få stöd av den närmaste omgivningen. I framtiden kommer de unga att ha möjlighet att påverka sina egna studier, anordnandet av studier och bedömningen av lärandet.

”Genom delaktighet och s.k. aktivt aktörskap i skolgemenskapen stärks de ungas välmående”, betonar
Mervi Willman, chef för den finska gymnasieutbildningen.

”I Helsingfors anser vi också att den sociala gemenskapen är en stor resurs med tanke på lärandet. Vi främjar uppbyggandet av en gemenskap de studerande emellan”, konstaterar Riina Ståhlberg, som är pedagogiskt sakkunnig.

I läroplansarbetet deltar rektorer, lärare och studerande från Helsingfors. Studerande medverkar för första gången som fullvärdiga medlemmar i arbetsgrupperna. Också vårdnadshavares synpunkter tas i beaktande.

”Delaktighet utgör en del av såväl arbetsprocessen som slutresultatet”, berättar Moa Thors, chef för den svenska fria bildningen och gymnasieutbildningen. 

Läroplansarbetet sker dessutom i form av samarbete mellan de svensk- och finskspråkiga gymnasierna. Studier som bygger på den nya läroplanen startar i augusti 2021.

De studerande får alltmer handledning

Den nya läroplanen stärker handledningen i gymnasierna. De studerande får i fortsättningen inte endast handledning under sina gymnasiestudier utan också efter att de avslutat sina studier. De studerandes individuella lärstigar stöds för att alla ska kunna identifiera sina styrkor och hitta sina intressen. Samtidigt hjälper man de studerande att uppleva att studierna i gymnasiet är meningsfulla och att inse att de inverkar på den egna framtiden.

Satsningen på handledningen leder till att färre avbryter sina studier och till att fler söker till vidareutbildning.

Staden har redan ökat antalet studiehandledare, vilket syns i att det i högre grad än tidigare är möjligt att få handledningstjänster utifrån individuella behov. En studiehandledare har färre studerande än tidigare att handleda.

I Helsingfors vill man nu också skapa modeller för kamrathandledning, där de studerande ger varandra stöd i studierna och i planeringen av framtiden.

En inblick i fortbildning och i arbetslivet

I enlighet med de nationella grunderna för läroplanen får de studerande i fortsättningen möjlighet att bekanta sig med arbetsplatser och fortbildning tack vare arbetslivs- och högskolesamarbetet. Staden lotsar som bäst partnerskapsprojektet Tunne työ, i vilket de studerandes lärande utvecklas så att det är allt mer arbetslivsorienterat. Målet är att stärka de ungas karriärplaner.

Staden utarbetar också för gymnasierna en högskolesamarbetsmodell, där de studerande kan bekanta sig med möjligheter till fortbildning och högskolors kursutbud, besöka olika högskolecampus och redan under gymnasietiden studera olika ämnen på högskolorna. På så sätt strävar staden till att underlätta de studerandes övergång till studier på högskolor och hjälpa dem att hitta en för dem rätt riktning för sina studier.


DELA