Fenomenbaserad inlärning innebär att man undersöker, fördjupar sig och inspireras tillsammans

Även om man i grundskolorna fortsättningsvis huvudsakligen studerar läroämnesvis undersöker man också olika fenomen som större, tvärvetenskapliga helheter. Det här mer helhetsbetonade angreppssättet kallas i Helsingfors för helhetsbetonad inlärning – eller fenomenbaserad inlärning. Utöver tvärvetenskaplighet kännetecknas fenomenbaserad inlärning också av elevorientering, ett forskande grepp och gemenskapsbaserad inlärning. I Helsingfors har man utvecklat nya verktyg som ska stöda lärarna i att planera, förverkliga och bedöma fenomenbaserad inlärning.

Fenomenbaserad inlärning: målinriktad forskning, utbyte av information och egna insikter

Klassen fylls av glatt sorl. ”Människan” är det fenomen som de här femteklassarna ska undersöka. Först diskuterar man och tar fram idéer om vad allt som anknyter till ämnet. Eleverna delar in de tankar som har väckts under arbetets gång till helheter, t.ex. människorelationer, livsfaser, välbefinnande och människokroppen. Eleverna kommer tillsammans överens om vad de ska först undersöka och forska i. Klassen vill först ägna sig åt människans välbefinnande. Eleverna kartlägger sådant som anknyter till ämnet, strukturerar allt till meningsfulla helheter och ställer upp mål för sin inlärning. Varje elev funderar över vad just hen skulle vilja förstå om människans välbefinnande. Eleverna diskuterar också hur man ska gå till väga.

Under lärprocessen arbetar eleverna i grupper och utbyter tankar och information om det de har lärt sig. Dessutom får de respons på sitt arbete. I klassen kommer man överens om när arbetet ska vara klart och hur det man lärt sig ska delas med andra. Niko, Zahir och Linnea har fört dagbok över sina iakttagelser om människans välbefinnande. Utgående från elevernas presentation diskuterar man i klassen hur var och en kan införliva sådant som främjar välbefinnandet i sin dag. Därigenom blir det man lärt mer personligt. För att eleverna ska få en mer övergripande bild av det fenomen som de undersöker (dvs. människan i det här fallet) studerar klassen också de andra helheterna, dvs. människorelationer, livsfaser och människokroppen. Fenomenprocessen består av många forskningsskeden och räcker flera veckor – det vid sidan av annan inlärning och verksamhet.

Läroplanen som bärande grund för den fenomenbaserade inlärningen

”I läroplanen för grundskolan har man som mål att vidga elevernas världsbild samt att ge mångsidig kompetens och förutsättningar att leva i en föränderlig värld. Fenomenbaserad inlärning är ett helhetsbetonat sätt att lära sig varigenom vi kan förverkliga dessa mål”, säger sektorchef Liisa Pohjolainen vid Helsingfors fostrans- och utbildningssektor. ”I fenomenprocessen ger man eleverna möjlighet att studera ett fenomen under en längre tid och kombinera flera läroämnens synvinklar”, fortsätter Liisa.

Pedagogiskt sakkunnig Heidi Halkilahti berättar mer: ”Utöver tvärvetenskaplighet kännetecknas fenomenbaserad inlärning av elevorientering, ett forskande grepp och ett gemenskapsbaserat arbetssätt. Eleverna är ”huvudpersoner” i sin egen lärprocess. De övar sig i att ställa upp ett mål, att bedöma och inrikta det de lär sig tillsammans med andra. Eleverna övar sig också i att dela med sig av sin expertis, dvs. sina tankar och idéer, sina alster och det de har lärt sig. Genom ett forskande grepp lär sig eleverna att ställa frågor, söka och bygga upp information och bedöma om olika källor är tillförlitliga. Det som är väsentligt i det här sammanhanget är elevens vilja att lära sig nya saker och meningsfullheten med det hela.”

Nya verktyg som stöd för fenomenbaserad inlärning

Vid fostrans- och utbildningssektorn har man utvecklat nya verktyg som lärarna kan använda för att planera och förverkliga fenomenprocessen samt för att bedöma inlärningen. T.ex. de fenomenkort som har tagits fram hjälper lärarna att planera och förverkliga en inlärningshelhet från början till slut. Korten styr lärarna och eleverna att fokusera på sådant som ur processynvinkel är väsentligt.

”Med hjälp av korten indelas processen i fem skeden. Först väljs det fenomen som ska studeras och sedan inspireras man av det, därefter ställer man upp mål för inlärningen. Man söker och bygger upp information. Slutligen delar man med sig att det man lärt sig och synliggör det. Dessutom hjälper korten lärarna att planera hur det eleverna har lärt sig ska omvandlas till handling, hur elevernas delaktighet kan stärkas och hur lärprocessen kan göras mångsidigare med hjälp av teknik”, berättar Heidi.

En del av verktygen är digitala och de kan fritt anpassas efter elevernas behov och för olika inlärningssituationer. ”Fenomenbaserad inlärning är utbyte av expertis, ett forskande grepp, elevorientering och tvärvetenskaplighet. Vi hoppas att de här verktygen möjliggör en inspirerande och gemenskapsbaserad process, där eleverna har tid att förundras, undersöka, upptäcka, bli intresserade och förvånas”, sammanfattar Heidi.


Verktygen för fenomenbaserad inlärning har utvecklats i projektet Ilmiöpohjaisen oppimisympäristön mallintaminen (Modellering av en fenomenbaserad lärmiljö), som Utbildningsstyrelsen har finansierat. Verktygen finns avgiftsfritt tillgängliga på webbsidorna helsinkioppii.fi/sv, under ”Material”.


DELA