En elev koncentrerar sig framför en dator.

Bekanta rutiner och kreativa lösningar – så här ser den nya skolvardagen ut

På grund av coronaepidemin har digitala lärplattformar på kort tid blivit ett centralt verktyg i undervisningen i skolorna i Helsingfors. Flera lärare ger ändå sina elever mer analoga uppgifter, för att variera och aktivera.

Digitala lektioner i Hoplaxskolan

I Hoplaxskolan har lärare Saga Öström börjat veckorna med att skicka ut veckobrev åt sina andraklassare. I breven skriver hon vad eleverna ska göra under den kommande veckan.

”Jag kommer också med förslag på hur föräldrarna kan lägga upp varje dag, ett exempelschema”, berättar hon.

För att eleverna ska få regelrätt undervisning har Saga Öström ordnat distanslektioner. Hon har till exempel hållit ett antal digitala mattelektioner, där eleverna fått ställa frågor och räkna tillsammans.

Utöver de gemensamma lektionerna har hon även haft individuella möten med sina elever. Att eleverna får träffa sin lärare, men också andra elever, är väldigt viktigt säger hon.

”Det är jätteviktigt att eleverna får träffa varandra. Man ser att de blir glada och hälsar på varandra när vi har lektioner.”

Under de gemensamma lektionerna har Saga försökt hålla fast vid bekanta rutiner.

”När vi avslutar lektionerna brukar vi sjunga den avslutningssång som vi också vanligtvis sjunger i skolan, alltså ’Nu är det slut för i dag’, för att hålla fast vid rutiner så gott det går.”

Vardagsmotion för Drumsöelever

Klasslärare Johanna Berlin vid Drumsö lågstadieskola har länge varit engagerad i att få elever att röra på sig mer under skoldagen. Det här är något hon fortsättningsvis håller fast vid, även om undervisningen just nu bland annat sker över Google Hangouts.

”Jag har delat in mina elever i fyra stycken mindre grupper och varje grupp har en ordförande per vecka. När vi håller våra sammankomster har de fyra ordförandena ansvar över att hålla pausgympa för hela gruppen. Det handlar om några minuter per person”, säger Johanna Berlin.

Hon berättar att eleverna efter bara några veckor av distansstudier har börjat klaga på huvudvärk och stel nacke. För att variera arbetsställningen har hon planerat en utmaning där eleverna ska skicka in en bild på ståbord som de byggt hemma.

”Jag har också inspirerats av min kollega som gav i uppgift att eleverna skulle hämta olika föremål under lektionen. Som bäst jobbar vi med olika ljud i svenskan, så under lektionen har jag bett dem gå efter olika föremål, till exempel föremål som innehåller olika j-ljud”, säger hon.

Johanna Berlin har även utnyttjat det faktum att våren är på intåg. Till exempel bad hon eleverna att under en veckas tid dagligen fotografera ett vårtecken.

Norsen utnyttjar Nationalencyklopedin

Tuomas Anttila undervisar högstadieelever i Grundskolan Norsen i religion. Han håller kontakt med sina elever via Teams.

”Jag strävar efter att uppgifterna jag ger ska likna lektionsuppgifter, men de ska också vara mångsidiga, för att hålla motivationen uppe. Eleverna har exempelvis sett på dokumentärer, något vi också gör i klassrummet. Men under en lektion om buddism skulle eleverna göra en mandala utomhus”, säger han.

Tuomas Anttila berättar att han allt mer börjat utnyttja Nationalencyklopedin eftersom den, utöver läroböckerna, är en tillförlitlig informationskälla för eleverna.

Dessutom innehåller Nationalencyklopedin videomaterial och färdiga uppgiftspaket som han i viss mån använt sig av.

”De följer visserligen de rikssvenska läroplanerna, men de är ändå ett alternativt”, säger han.

Stöd till elever som behöver det

För en del elever är distansundervisning mer utmanande än för andra, något Tuomas Anttila är medveten om. Eventuella problem en elev har blir mer synliga när undervisningen sker på distans, säger han.

”Nu när uppgifterna är inlämningar så märks det fortare om en elev har problem. Det går inte att gömma sig på samma sätt som det går i ett klassrum. Jag samarbetar med specialläraren och med elevvården om jag upptäcker att en elev har svårigheter i den här nya situationen”, säger han.

Han försöker uppmuntra eleverna att lämna in uppgifter och har även kommit överens om delinlämningar med elever.

”Men det positiva är att en del elever som vanligtvis inte kommit fram i klassrumssituationer nu har varit till hjälp och stöd för andra i klassen. Det gör mig glad.”