Foto: Bygnadskontoret

Bra att veta om snöröjning

1. När blir min hemgata plogad?
Det dröjer ibland innan snöplogen hinner till bostadsgatorna eftersom snön röjs undan enligt en underhållsklassificering. 

Underhållsklassificeringen innebär att huvudgatorna och gatorna med kollektivtrafik plogas först och bostadsgatorna sedan. 

När det snöar mycket och länge måste huvudgatorna och gatorna med kollektivtrafik plogas hela tiden. Bostadsgatorna får då vänta. 

Målet är att bostadsgatorna ska vara plogade senast tre dygn efter att snöfallet har upphört.

2. På vilka grunder är underhållsklasserna bestämda, och kan de ändras?
Underhållsklassificeringen delar in gatorna i huvudgator, regionala matargator, lokala matargator och bostadsgator. Huvudgatorna är i underhållsklass 1, matargatorna i underhållsklass 2, gatorna med busstrafik och annan kollektivtrafik i underhållsklass 1 eller 2 och bostadsgatorna i underhållsklass 3.

Underhållsklasserna bestäms till stor del redan vid planläggningen, med andra ord är ändringar sällsynta. Den vanligaste anledningen till att underhållsklassen ändras är att kollektivtrafiken läggs om. I annat fall ändras underhållsklassen i allmänhet inte.

3. Vem ansvarar för snöröjningen?
Ansvaret för gatuunderhållet är fördelat mellan staden och tomtinnehavarna. Staden ansvarar för att körbanorna blir plogade, men det är tomtinnehavarna som ansvarar för att snön blir transporterad till en snötipp och för att gångbanan blir plogad och sandad framför den egna tomten.

Ansvarsfördelningen har ändrats i ytterstaden och dessutom i Främre Tölö, Böle, Majstad, Gumtäkt och Gammelstaden. I dessa områden ansvarar staden för hela gatuunderhållet vintertid, frånsett att tomtinnehavarna också i fortsättningen ska se till att infarten till den egna tomten öppnas efter plogningen.

Tomtinnehavarna behöver emellertid inte själva öppna infarten till tomten efter att packad snö och is har hyvlats bort. Staden ansvarar för detta.

Byggnadskontoret organiserar gatuunderhållet i Helsingfors, närmare bestämt planerar, beställer och övervakar största delen av den snöröjning som staden ansvarar för. Stara är en intern kommunal serviceproducent som tillsammans med privata entreprenörer sköter snöröjningen i praktiken.

4. Varför körs snön bort, varför får den inte smälta där den ligger?
Det kan finnas många orsaker: 

– Följande snöfall väntas inom två veckor, och det behövs utrymme för den nya snön.
– Smältvatten från en snövall fryser på natten.
– Snön täpper till brunnar för dagvatten (regn- och smältvatten), vilket gör att gatan inte avvattnas och vatten som bildas när snön smälter samlas i pölar på gatan.
– En snöhög i ett korsningsområde eller vid ett övergångsställe försämrar sikten.
– Snön kan orsaka oframkomlighet.
– Snön har bundit en stor mängd smuts, sot och damm (småpartiklar), vilket gör att snön bör transporteras bort för luftkvalitetens skull. Partiklarna försämrar luftkvaliteten på våren och vid kyla när luften blir torr.
– När snön fryser kan bl.a. parkeringen försvåras, och det är mycket dyrt och går mycket långsamt att ta bort packad snö och is. 

5. Varför körs snön bort på natten?
Nattligt arbete stör trafiken allra minst, och arbetsmaskinerna hindrar inte på natten t.ex. spårvagnarna att komma fram. Onödigt buller undviks givetvis i möjligaste mån.

6. När körs snöhögarna på gatan bort?
En plogvall tas bort eller görs lägre senast när leden blir så smal att det är svårt att använda den och säkerheten blir lidande eller när höjden på vallen, om den ligger nära en korsning eller ett övergångsställe, gör att sikten inte är tillräckligt god. 

Bilplatser kan vid behov användas som snöupplag, dock inte alla vid samma gata.

7. Varför har det plogats upp en vall framför min port? Vem tar bort den?
När körbanor plogas kommer det upp snö på gångbanorna och oundvikligen också på infarterna till tomterna. Förarna kan i någon mån svänga plogen vid infarterna för att plogvallarna ska bli så små som möjligt, men vallar kan inte helt undvikas.

Det är lagstadgat att tomtinnehavarna är ansvariga för vinterunderhållet på sina infarter. Detta gäller också plogvallar som bildas på infarterna.

Ett undantag är ansvaret för att hyvla bort packad snö och is. Staden ansvarar för att de tunga isvallar som bildas vid hyvling blir borttagna. Isvallarna tas bort så snart som möjligt efter hyvlingen, men det kan bli ett dröjsmål på några timmar.    

8. Vart kan jag föra löv som jag krattar ihop på gården under hösten? Och vart kan jag föra snö från gården?
Löv och annat trädgårdsavfall kan man kompostera själv eller föra till en Sortti-station. Större lass (i containrar och på lastbilsflak) tas emot på Käringmossens avfallshanteringscentral. 

Avfall från tomter får inte flyttas till ett gatuområde för att staden ska sköta borttransporten. Det är tomtinnehavarna som ska se till att löv och annat avfall transporteras bort från gatan i de områden i innerstaden som omfattas av lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Snö från gården och infarten till tomten får transporteras bara till någon av stadens officiella snötippar. Snö får inte flyttas till ett gatuområde för att staden ska sköta borttransporten.

Snö får tillfälligt samlas i en hög i ett gatuområde förutsatt att fastighetsinnehavaren har beställt borttransport.  

9. Var ska jag parkera när gatorna är fulla med snö eller parkeringsförbud gäller?
Parkeringen måste begränsas vintertid för att snöröjningen ska lyckas och trafiken på gatorna löpa smidigt.  

Det finns olika metoder. På en del gator flyttas parkeringen vid gångbanan till andra sidan gatan, tack vare vilket gångbanan lättare kan plogas. Systemet med datumparkering betyder att parkering är tillåten bara på ena sidan gatan och att parkeringen en viss dag flyttas till andra sidan gatan. På en del gator gäller parkeringsförbud bara på dagen, vilket gör renhållning möjlig.

Information om trafikregleringar vintertid ges alltid med ett trafikmärke eller en skylt med en uppmaning att flytta fordon.

Syftet med uppmaningen att flytta fordon är att entreprenören ska kunna ploga gatan, och skyltar med en sådan uppmaning kan sättas upp på vilken gata som helst. Om ett fordon parkeras efter att skylten satts upp tas flyttningskostnaderna ut hos ägaren. Avgiften är då minst 85 euro.

Information om skyltar med en uppmaning att flytta fordon fås i förväg via webben och genom gratis textmeddelanden:

Tidsangivelserna i tjänsten kan eventuellt inte följas exempelvis vid besvärliga väderförhållanden. Röjningen kan alltså bli fördröjd.

Observera att boendeparkeringstecknet inte garanterar en ledig plats nära hemmet vare sig sommartid eller vintertid. Antalet platser blir givetvis ännu mindre när det finns snö.

Staden kan lösa parkeringsproblemet genom att ändra torg m.m. till tillfälliga parkeringsområden. Information ges i så fall genom trafikmärken och på den här webbplatsen.

Helsingforsare som inte använder sin bil på vintern kan köra den till stadens bilhotell i Tattarmossen. Vinterförvaringen i bilhotellet är gratis för dem som har ett giltigt boendeparkeringstecken för bilen. Området är inhägnat och bevakat.

10. Hur fungerar uppmaningarna att flytta fordon? 
Snön kan inte röjas undan från gatorna om parkerade bilar inte flyttas så att plogen kommer fram. Information om vilka gator som ska plogas ges genom skyltar med en uppmaning att flytta fordon minst två dygn (48 timmar) före plogningen.  

Om en bilägare inte flyttar sin bil så att plogen kommer fram, flyttar staden bilen och fakturerar för flyttningen. Någon avgift tas inte ut för flyttningen om bilen var parkerad redan när uppmaningen gavs.

Sms-tjänsten är gratis utom när den tas i bruk och sägs upp. Avgiften är då 16 cent. Observera att röjningen kan bli fördröjd exempelvis vid besvärliga väderförhållanden. Tidsangivelserna i tjänsten kan alltså inte alltid följas.

11. När underhålls lederna för gång- och cykeltrafik?
Lederna är indelade i klasserna A, B och C. De allra livligaste lederna för gång- och cykeltrafik vid huvudvägar är i klass A, lederna vid gator med kollektivtrafik i klass B och lederna vid bostadsgator i klass C. Målet är att lederna i klass A ska underhållas före kl. 7, lederna i klass B före kl. 10 och lederna i klass C före kl. 12 följande dag. Om snön faller först på natten eller morgonen underhålls lederna senare.

12. Hur underhålls cykelbanor på vintern?
Halka bekämpas på alla cykelleder främst med sandningsmakadam. Vid behov kan också saltning tillämpas, men den metoden är betydligt dyrare än sandning. Cykelfält på körbanor underhålls på samma sätt som körbanorna. Entreprenören väljer underhållsmetod för cykelleder enligt eget gottfinnande utifrån våra kvalitetskrav.

Dessutom testas andra metoder än makadam mellan Gräsviken och Åggelby. 

13. Kan man inte borsta lederna i stället för att sanda dem?
Borstning testas i vinter. Metoden är vanlig i Mellaneuropa och passar bra särskilt när det finns bara lite snö. I Helsingfors snöar det ofta mera, och borstning lyckas då inte – leden måste ändå plogas och snön transporteras bort. Borstning kräver att tjockleken på snön är mindre än 5 cm. Enligt våra gällande kvalitetskrav ska åtgärder emellertid inledas först när det finns 5 cm snö.

14. Kan man inte rugga upp lederna i stället för att sanda dem?
Uppruggning betyder att snön på en led ruggas upp så att ytan inte är hal. Leden ruggas upp med bakbladet eller skäret på plogen. Om det inte finns tillräckligt mycket snö, kan leden inte ruggas upp eftersom skäret då förstör asfaltsytan.

Enbart uppruggning räcker ofta inte till för halkbekämpning. Då används också makadam. Om det bara är fråga om halka och ingen plogning behövs, är sandning snabbare än uppruggning. Sandning är då ofta en effektivare metod eftersom halka på lederna måste bekämpas så snabbt som möjligt.

15. Hurdan sandningsmakadam används hos oss?
I vissa städer i Finland används runt naturgrus i stället för krossad makadam. I Helsingfors används krossad makadam (1/5,6 mm) eftersom detta material har bättre friktionsegenskaper än runt grus och inte är halt för fotgängare.

16. Vad är testrutten för vintercykling (2015/2016) riktigt för något?
Vintern 2015/2016 prövas två nya metoder för vinterunderhåll i Helsingfors. På rutten Banan–västra sidan av Tölöviken–Helsingegatan används på försök ett nytt medel för halkbekämpning, Granlux. 

Vid stambanan, avsnittet från Helsingegatan via Böle och Kottby till Åggelby, görs ett försök med borstning och saltning. Under försöket samlas fakta in om kostnader för de nya metoderna och om kvalitetsnivån. 

Kvalitetsutvärderingen baserar sig på respons från cyklisterna. Både staden och Helsingfors cyklister rf tar emot respons.

17. Var kan jag ge respons?
En stor del av vår arbetstid går åt till att behandla respons. Eftersom responsen ofta gäller samma saker, har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren på dem på ett ställe som är tillgängligt för alla. 

Vi hoppas att du läser sammanställningen ovan innan du skickar respons.

Vi hoppas också att respons ges med urskillning för att de allra mest brådskande meddelandena, dvs. de som gäller sjukhus, daghem och servicehus för äldre eller drivor som skymmer sikten på övergångsställen, inte ska drunkna i responsmängden.

DELA