Hoppa till huvudinnehåll

Stadsförnyelse

Målet för stadsförnyelsen är att förebygga differentiering av bostadsområdena, det vill säga segregation. I framtiden får allt fler invånare njuta av stadsförnyelseområdenas unika närliggande natur, tjänster och evenemang.

På den här sidan

Syftet med stadsförnyelsen är att skapa ny livskraft i gamla bostadsområden genom att satsa på renovering och nytt byggande.   Bild: Marja Väänänen
Syftet med stadsförnyelsen är att skapa ny livskraft i gamla bostadsområden genom att satsa på renovering och nytt byggande.  Bild: Marja Väänänen

Helsingfors har inlett en ny stadsförnyelsemodell som är gemensam för alla sektorer, vars pilotområden är Malmgård–Gamlas , Malm , Mellungsby  och Havsrastböle. Den byggda miljön i dessa områden har till mycket stor del kommit till ett skede där renovering är aktuell.  Förutom områdenas läge påverkades valet också av de goda spårförbindelserna. På videon nedan hör du mer om vad stadsförnyelsen i praktiken innebär. 

Vad är stadsförnyelse? – Se video

På videon berättar koordinatorn för stadsförnyelse och projektledarna för stadsförnyelseområdena om vad stadsförnyelsen är och vad den innebär i områdena. 

Vi förebygger differentiering av bostadsområdena

Syftet med stadsförnyelsen är att öka trivseln i bostadsområdena och göra dem mer lockande samt möjliggöra högkvalitativ kompletteringsbyggande. Helsingfors mål är att vara en stad där bostadsområdena inte differentieras och att det överallt är möjligt att leva ett tryggt och trivsamt liv i positivt särpräglade stadsdelar. Stadsförnyelsen är ett verktyg med vilket Helsingfors förverkligar detta strategiska mål och möjliggör stadsdelarnas jämlikhet och välbefinnande. 

Stadsförnyelsen är en del av Helsingfors genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning.

Särpräglade, livskraftiga och intressanta bostadsområden 

Syftet med stadsförnyelsen är att både bevara och utveckla särpräglade, livskraftiga och intressanta bostadsområden som erbjuder olika alternativ till boende, friluftsliv och trivsel. Målet är också att områdena lockar besökare till olika funktioner och evenemang som stärker respektive områdes egen identitet. 

I framtiden leder stadsförnyelsen till att differentieringen av bostadsområden upphör och att Helsingforsbor har fler mångsidiga boendealternativ än tidigare. I stadsförnyelseområdena bor det i en trygg och trivsam miljö nöjda invånare som är stolta över sin egen stadsdel. 

Stadsförnyelsen innebär övergripande utveckling av områdena. Kompletteringsbyggande är en stor del av utvecklingen men stadsförnyelsen är också mycket annat. Centralt är ständig förbättring av levnadsförhållandena. Stadsförnyelsens mål delas in i fyra olika tyngdpunktsområden: livskraft, stadsmiljö, tjänster och delaktighet. 

Livskraft 

Livskraft avser sådana strukturella egenskaper hos bostadsområdena som gör dem attraktiva, trygga och mångsidiga. När livskraften ökar i områdena med stadsförnyelse ökar även boendenöjdheten och känslan av trygghet samt bostadsbeståndet växer, blir mångsidigare och mer attraktivt. Differentieringstrenden i områdena avtar.  

Även företagens verksamhetsförutsättningar blir bättre och områdenas kommersiella attraktionsskraft stärks: målet är att få fler företag och arbetsplatser till områdena. Olika slags utvecklingsprojekt hämtar nya och inspirerande möjligheter för stadsförnyelseområdena.

Stadsmiljö 

Den byggda miljön i stadsförnyelseområdena har till stora delar nått ett skede i sin livscykel där förnyelse är aktuell. Målet för reformen är att trivseln i områdena ska bli bättre. Detta påverkar också känslan av trygghet. 

Även om tidsspannet för stadsförnyelsen sträcker sig ända till 2035, kan förbättringen av stadsmiljön dock utföras med ett snabbare tidsschema. Mycket kommer att ske i områdena inom den närmaste framtiden. 

Tjänster 

Bra tjänster hos staden, såsom daghem, skolor och hälsotjänster samt kulturella och fritidstjänster, gör områdena mer intressanta. Ett viktigt mål för stadsförnyelsen är därför att möta invånarnas behov av tjänster bättre än tidigare. 

Många stadsförnyelseområden har redan heltäckande tjänster, som hälsocentraler och bibliotek, men till exempel moderniserade fritidstjänster lockar såväl nya invånare som besökare till områdena. 

Engagemang 

Stadens högsta ledning, sektorer och affärsverk har tagit engagemang för stadsförnyelsen. Inom staden är man väl införstådd med att stadsförnyelsen är viktig. 

Eftersom stadsförnyelsen verkställs på ett övergripande sätt över sektorsgränserna, är det viktigt att man såväl inom staden som bland olika intressentgrupper i områdena engagerar sig för den. Stadsförnyelsen genomförs tillsammans med invånarna, företagarna, fastighetsägarna, organisationerna och föreningarna i områdena.  

Kommunikationen om stadsförnyelsen är tydlig och det är lätt att hitta uppgifter om den. 

Stäng

Projektet Smart stad tar innovationsverksamhet och smart stadsutveckling till stadsförnyelseområdena Malm, Mellungsby och Malmgård–Gamlas samt Böle. Invånarna ser projektet särskilt som försök i gaturummet och kvarteren. Projektet genomförs i samarbete mellan Forum Virium Helsinki och Helsingfors stad.

En smart stad byggs genom försök 

I projektet Smart stad – Helsinki Innovation Districts utvecklas tjänster och digitala lösningar genom försök i sex olika områden: i stadsförnyelseområdena Malm, Mellungsby och Malmgård–Gamlas samt Böle och i Busholmen och Fiskehamnen som redan tidigare har varit försökslaboratorier. 

Lösningarna skapar en smart stad och stöder stadsförnyelsen och Helsingfors klimatmål. De kan innehålla till exempel innovativa grönlösningar, smart belysning eller sensorer. För varje område som är med har man valt egna utvecklingsteman.  

Invånare, företag och experter tillsammans 

I utvecklingen av lösningar deltar invånare, företag och stadens experter. Invånarna får dela sina erfarenheter av lösningarna då företagen kan utveckla sina tjänster mer fungerande och staden kan möta invånarnas behov bättre än tidigare. Försöken hjälper staden att utreda vilka lösningar som är fungerande och vilka upphandlingar eller vilken utveckling som borde göras i ett visst område.  

Se videon där projektchef Maija Bergström och projektexpert Outi Rissanen berättar om Smart stad  

Läs mer om försöken 

Du hittar mer information om stadsförnyelseområdenas försöksteman, de försök som redan genomförts och kommande försök på Smart stads webbplats (på finska) .  

Kontaktuppgifter 

Forum Virium Helsinki
Kaisa Spilling
Projektchef 
Tfn 040 744 88 31 
E-post: kaisa.spilling@forumvirium.fi  

Helsingfors stad 
Outi Rissanen
Projektexpert 
Tfn 040 596 95 74 
E-post: outi.rissanen@hel.fi  

 

Stäng

Alla bostadsområden i Helsingfors ska ha en skola för alla. 

Skillnaderna mellan skolor utjämnas

I början av 2022 inleddes projektet Kaikkien koulu (En skola för alla) som strävar efter att utveckla en gemensam verksamhetsmodell för hela staden för att utjämna skillnaderna mellan skolor. Det tvååriga projektet stärker stadens interna samarbete mellan olika sektorer och skapar alltmer starkare informationsgrund för att utveckla tjänsterna.  

Projektet siktar på att familjerna i alla områden i Helsingfors kan lita på att den egna närskolan är en bra skola för alla. 

Målet är att hitta den bästa, mest fungerande och smidigaste praxisen som verkar för skolornas bästa. Målet är också att skapa gemensamma mätare för att stödja beslutsfattandet. 

Tre teman 

Projektets huvudsakliga mål är att utveckla en verksamhetsmodell med hjälp av vilken man i samarbete mellan alla sektorer kan följa upp målet för att minska den regionala differentieringen av elevupptagningsområden och skolor. 

I projektet ingår tre teman: 

1. Att skapa en informationsgrund för elevupptagningsområdena som beskriver dirrefentieringen av skolor och mätare för att följa upp den. 

Information och god praxis som splittrats mellan olika sektorer samlas ihop men också helt nya forskningsrön produceras. Med hjälp av uppgifterna är det lättare att fatta beslut som stöder skolornas arbete och planera allt bättre servicenätverk. 

2. Att förnya utdelningen av anslagen för positiv särbehandling till skolorna 

Målet är att effektivisera beräkningsmetoden för stadens positiva särbehandling och göra den mångsidigare, så att resurserna kan riktas alltmer precis utifrån skillnaderna i verksamhetsmiljön mellan skolorna. 

3. Att utveckla servicenätverket och skoldistrikten genom att stödja genomförandet av stadsförnyelsen 

Närskolorna betyder mycket för barnfamiljer, vilket innebär att skolornas och bostadsområdenas attraktionskraft stärker varandra. Syftet med stadsförnyelsen är att utveckla livskraftiga och trivsamma stadsdelar där olika parter verkar tillsammans i planeringen av lösningar som stöder såväl ett fungerande servicenätverk som skolorna. Målet är att hitta och framställa sådan samarbetspraxis där uppgifterna och verksamhetssätten möter för att nå bästa resultat. 

Finansiering från undervisnings- och kulturministeriet 

För projektet har Helsingfors stad fått från undervisnings- och kulturministeriet statligt specialunderstöd för samarbete mellan förvaltningsområden för att minska skolsegregation och för stadsplanering. 

Avsikten med det tvååriga understödet är att hjälpa städer och kommuner att utveckla samarbete och informationsutbyte mellan förvaltningsområden som har att göra med grundskolors elevupptagningsområden, grundskolors och småbarnspedagogiska enheters grannskap samt med uppfyllandet av närskoleprincipen. 

En skola för alla skapas genom samarbete

Projektet samordnas av projektchef Jenni Väliniemi-Laurson från stadskansliet. För genomförandet av projektet ansvarar ledande informationsplanerare Sanna Ranto och enhetschef Carola Harju från fostrans- och utbildningssektorn samt ledande expert Venla Bernelius, specialforskare Netta Mäki och specialplanerare Elina Eskelä från stadskansliet. Projektet genomförs i samarbete mellan sektorerna. 

Projektet är kopplat till stadens centrala strategier och program, såsom Helsingfors stadsstrategi 2021–2025, fostrans- och utbildningssektorns strategiska mål före 2030 samt genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet). Projekthelheten har beretts i samarbete med Förortsprogrammet och är en del av programmet Utbildning för alla. Projektet Kaikkien koulu har ett nära samarbete också med Helsingfors projekt DigiPAVe som strävar efter människonära och dynamisk digitalisering av planeringen av servicenätverket. 

Kontaktuppgifter 

Projektchef 
Jenni Väliniemi-Laurson 
Tfn: 040 334 47 71 
E-post: jenni.valiniemi-laurson@hel.fi  

Stäng

Helsingfors har valts till miljöministeriets Förortsprogram för åren 2020–2022. Statens tväradministrativa Förortsprogram stärker helhetsinriktad utveckling av förortsområden och förebygger differentiering i dem. Helsingfors projekt inom Förortsprogrammet är riktade till stadsförnyelseområdena. 

Funktion och trivsamhet 

Förortsprogrammet, lotsat av miljöministeriet, utvecklar förorterna i Finlands största städer. Målet är att på lång sikt uppnå en positiv utveckling av bostadsområden som ger invånarna välbefinnande och områdena livskraft. Även justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet deltar i Förortsprogrammet. 

Helsingfors projekt inom Förortsprogrammet är riktade till tre stadsförnyelseområden: Malmgård–Gamlas, Malm och Mellungsby. Projekthelheterna riktade till områdena omfattar åtgärder med målet att utveckla funktionen hos och trivseln i bostadsmiljön för folk i alla åldrar, förbättra välbefinnandet hos barn och ungdomar samt ge mer gemenskap och trygghet. 

Projekthelheten är direkt bunden till stadens centrala strategier och program, såsom Helsingfors stadsstrategi 2017–2021 och programmet Mukana (för minskning av ojämlikhet och förebyggande av utslagning bland unga) inom stadsstrategin,åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2030 (på finska) samt deltagande budgetering. Dessutom anknyter projekthelheten till genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) som 11.11.2020 godkändes i stadsfullmäktige. 

Helsingfors ansöker om bidrag från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) för att utveckla och planera den fysiska miljön i de förorter som är med i Förortsprogrammet samt för investeringar. 

Läs mer om Förortsprogrammet på miljöministeriets webbplats: 

Förortsprogrammet (på finska)

Konkreta åtgärder 

Det finns otaliga åtgärder under planering i områdena i Förortsprogrammet och de är konkreta, såsom förnyelse av torget i Övre Malm i Malm, renovering av lek- och invånarparken i Mellungsby samt förbättring av miljön vid tågstationen i Malmgård respektive Gamlas. För att förebygga utslagning av barn och ungdomar ska Me-skolverksamhet utvecklas i alla områden. 

En del av åtgärderna har redan gjorts. Motionstrappan i Malmgård har förnyats och fått belysning. Möbler, konstruktioner och växtlighet förbättras i stationsomgivningen i Gamlas 2022–2023. 

Vid renoveringen av gårdsområdet för lekparken Traktori i Malm förnyades lekredskapen, växtligheten, ytmaterialen och plaskdammen. En arena belagd med sandfyllt konstgräs byggs även i stället för sandplanen. Springbrunnen i parken i Nedre Malm har renoverats. 

Den populära discgolfbanan i Stensböle renoveras och det byggs nya kastplatser som även lämpar sig för tävlingar. I rekreationsområdet på den norra sidan av Mellungsbackavägen byggs en ny motionsplats med anordningar som är lätta att använda och särskilt lämpliga för seniormotion. Invånarparken i Mellungsbacka förnyas. 

Samarbete i forskningsprojekt 

Helsingfors samarbetar med följande forskningsprojekt som finansieras genom Förortsprogrammet:  

  • Aalto-universitetet: Lähiöiden kivijalka – MAahanmuuttajayrittäjät osana KaupunkiUudistusta (MAKU-hanke) (Företag i förorterna – Invandrarföretagare inom stadsförnyelsen (MAKU-projektet))   

  • Helsingfors universitet: Lähiöiden yhteisöllinen resilienssi ja sen segregatio – miten kansalaisyhteiskunta kannattelee paikallisyhteisöjä koronakriisissä ja mitä opimme siitä seuraavia kriisejä varten? (Förorternas samhällsresiliens och dess segregation – hur stöder medborgarsamhället lokala samhällen i coronakrisen och vad lär vi oss av den för kommande kriser?)   

  • Helsingfors universitet: Re:Urbia – lähiöiden kehityssuunnat ja uudelleenkonseptointi 2020-luvun segregoituvien kaupunkien haasteisiin (Re:Urbia – förorternas utvecklingstrender och omkonceptering mot utmaningar för segregerade städer på 2020-talet)  

  • Uleåborgs universitet: Asumisen uudet muodot – Eheytyvät elävät lähiöt (AsuMut) (Nya former av boende – Harmonierande levande förorter (AsuMut))  

  • Finlands miljöcentral (SYKE): Hyvä lähiö: paikkatieto ja asukaskokemukset viihtyvyyden ja elinvoiman arvioinnissa ja kehittämisessä (HYVIÖ) (Bra förort: geografisk information och invånarupplevelser vid utvärdering och utveckling av trivsel och livskraft (HYVIÖ))  

  • Institutet för hälsa och välfärd (THL): Muuttoliike ja sosiaalipolitiikka lähiöiden väestörakenteen muokkaaja ja sosiaalisten ongelmien muokkaajana (Flyttningsrörelse och socialpolitik formar befolkningsstrukturen och de sociala problemen i förorterna)  

Kontaktuppgifter 

Helsingfors stads deltagande i Förortsprogrammet samordnas av 

Eeva Mynttinen 
planerare 
stadskansliet, ekonomi- och planeringsavdelningen 
Tfn 09 310 38944
fornamn.efternamn@hel.fi  

Stäng

Kompletteringsbyggande är ett viktigt verktyg för att öka livskraften i stadsförnyelseområden. Med kompletteringsbyggande kan man balansera utbudet av bostäder i områdena i fråga om hyres- och ägarbostäder, så att det möter stadens mål och på så sätt förhindrar differentiering i områdena. 

Kompletteringsbyggande ökar attraktionskraften 

Staden har till exempel i Kvarnbäcken med såväl investeringar från andra aktörer som omfattande bostadsbyggande kunnat öka bostadsområdets attraktionskraft och ändra utvecklingsförloppet i området. Kompletteringsbyggande har således en viktig roll även i stadsförnyelsemodellen. 

Målet är att före 2035 säkra förutsättningarna för en ökning av bostadsbeståndet med 30 procent i stadsförnyelseområdena. Fördelningen av besittningsformen för bostadsbeståndet i områdena kommer samtidigt att utvecklas, vilket innebär att de har en lämplig inbördes relation av stött boende, ägarboende och hyresboende. 

Kompletteringsbyggande ger invånarna många fördelar 

Med kompletteringsbyggande kan man ge invånarna lämpliga lösningar för boende i varje livssituation.  Åldrande invånare kan till exempel flytta till nya tillgängliga byggnader med hiss i ett bekant område. I vissa områden kan det råda brist på exempelvis familjebostäder eller mellanformer av ägar- och hyresbostäder, såsom bostadsrättsbostäder.  

Vid kompletteringsbyggande kan man höja kvaliteten på miljön, såsom parker och gångvägar, samt förbättra kollektivtrafikens tjänster. Ett växande invånarantal ger också möjligheter att bevara kommersiella tjänster och för nya att uppstå, och på så sätt även främja utbudet av arbetsplatser.  

Nya byggnader gör området mer intressant som en levande helhet av skikt som skapats under olika tidsperioder. Kompletteringsbyggandet anpassas alltid till den aktuella miljön.  

Läs mer om hur bostadsaktiebolagen kan dra nytta av kompletteringsbyggande och instruktioner för att inleda processen: 

Kompletteringsbyggandets fördelar för bostadsaktiebolag

 

Stäng

Projektet Smart stad tar försök med för en smart stad till stadsförnyelseområdena – se videon

På videon berättar projektkoordinatorerna om vad projektet Smart stad handlar om. 

Kontaktuppgifter

Namn:
Eeva Mynttinen

Titel:
Erityissuunnittelija
Telefonnummer:
09 310 38944
Beskrivning:
Kaupunkiuudistuksen koordinointi 

Namn:
Kimmo Kuisma

Titel:
Projektinjohtaja
Telefonnummer:
09 310 25808
Beskrivning:
Malmin kaupunkiuudistus 

Namn:
Ritva Tanner 

Titel:
Projektinjohtaja
Telefonnummer:
09 310 25560 
Beskrivning:
Mellunkylän kaupunkiuudistus 

Namn:
Max Takala

Titel:
Projektinjohtaja
Telefonnummer:
09 310 25916
Beskrivning:
Malminkartano-Kannelmäen kaupunkiuudistus