Målet för Helsingfors stads grundläggande utbildning för strategiperioden 2021–2025 är att det i alla skolor undervisas i emotionella och interaktionsfärdigheter med stöd av program som forskning visat att har effekt. De här färdigheterna lärs redan ut i stadens alla 102 grundskolor.
– Tack vare färdigheterna kan barn och unga lära sig att identifiera, namnge och reglera sina känslor. Interaktionsfärdigheter möjliggör fungerande i grupp, aktivt lyssnande på och empatiskt hänsynstagande av andra samt skickligt framförande av egna tankar, säger Hanne Savunen, projektchef för Engagerande arbete i skolgemenskapen vid Helsingfors stad.
Det hur emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter lärs ut varierar från skola till skola. Färdigheterna övas regelbundet som en del av ett läroämne eller så kan de utgöra ett alldeles eget läroämne.
Övning i att hälsa och att se varandra i ögonen
Klass 3D i den finska grundskolan Vesalan peruskoulu samlas tre gånger i veckan för att öva sig i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter. Eleverna sitter först i ring på golvet och koncentrerar sig på att hälsa på kamraten bredvid – den här gången på engelska.
Läraren påminner eleverna om att det är viktigt att se den andra i ögonen när man önskar hen god morgon och att säga högt namnet på den man hälsar på. Om någon inte vill hälsa på sin kamrat, ingriper läraren omedelbart.
Klassringen ingår i Vesalas årsplan. Idag diskuterar eleverna aktuella frågor och övar sig i hur man upprätthåller en god arbetsro.
Efter klassringen är det dags för lek. En elev har fått välja en lek och förklarar reglerna för leken för klassen. Idag leker man en lek med namnet ”Giftiga eleven” (fi. myrkkyoppilas). Den ger upphov till glada tjut i klassen.
– Du höll en mycket bra takt när du sade högt elevernas namn. Ni alla satte er också raskt på golvet, berömmer läraren den elev som leder leken och hela klassen.
Att ge och ta emot positiv återkoppling är en viktig del av att lära ut och öva sig i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter.
Skolan kan välja program
Emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter är av central betydelse och utgör en grund för en hållbar framtid. Enligt OECD:s (2019) studie(Länk leder till extern tjänst) står barns och ungas emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter i samband med lärresultaten och deras socioekonomiska bakgrund inverkar på de här färdigheterna. Helsingfors är en av de tio städer som deltagit i OECD-studien. Mer information på finska om Helsingfors resultat finns här.
Eftersom det är möjligt att lära ut och att lära sig emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter, kan skolorna bidra till att stoppa ojämlikhetsutvecklingen. I Helsingfors stads grundskolor har man förbundit sig att utveckla uppbyggnaden av undervisningen i de här färdigheterna allt sedan våren 2022. Målet är att minst 80 procent av skolorna systematiskt använder ett eller flera program kring emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter före utgången av höstterminen 2023.
Eleverna får undervisning i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter som en del av skolans övriga undervisning. Undervisningen i färdigheterna har delats upp i teman, som växlar från månad till månad. Gruppanpassning, självkännedom, känslor och en trygg gemenskap kan nämnas som exempel på teman.
”Ibland är det svårt att tolka andras känslor”
Skolorna har tillgång till olika slags materialpaket och program kring undervisning i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter, och kring hur man stärker elevernas välbefinnande. I Vesala använder lärarna den finska handboken Yhteispeli koulussa (Samspel i skolan). I skolans välbefinnandeårsklocka har man kommit till avsnittet känslor, det vill säga känslorelaterade frågor tas just nu upp i alla årskurser.
– Hur mår ni så här på morgonen, frågar läraren Kaisa Summa av klass 7A.
”Jag känner mig trött, riktigt bra, som normalt”, svarar eleverna.
Uppsatta på klassrummets väggar finns så kallade känslokort med olika ord, såsom rädsla, sorg, glädje, kärlek, välbehag, pinsamhet, hat, överraskning. Idag går lektionen ut på att eleverna beskriver hur det i allmänhet känns på olika platser.
– Hur känner du dig i allmänhet hemma? Gå till den känslan i klassrummet, instruerar Summa de unga.
Eleverna reflekterar också över hur det i allmänhet känns på andra platser, till exempel hos mormor, i ens eget rum, i en nätgemenskap, i ett köpcentrum, i skolan eller på flygfältet. Köpcentrum väcker en mängd känslor hos de unga:
– Jag känner glädje. Det är roligt att söka nya grejer.
– Hat. Jag tycker inte om att gå till köpcentrum.
– Det varierar. Jag tycker om att gå till Itis, men inte till Gårdsbacka.
Avslutningsvis visar läraren teckningar på personer och de unga försöker beskriva med ord vilka känslor de tror att personerna ger uttryck för. En kan se oro, en annan förvirring och en tredje nervositet på samma bild.
– Märker ni att ni identifierar många olika slags känslor på bilderna? Vi har ofta tagit upp det här i klassen. Att någon (”den där”) har sett på er på ett visst sätt. Ibland är det mycket svårt att tolka en blick och vi kan också tolka känslor fel, säger Summa med eftertryck.
”Färdigheten att lyssna på andra har förbättrats”
Engagerande arbete i skolgemenskapen vid Helsingfors stad är ett utvecklingsarbete som är en del av ett bredare nationellt arbete. Det här arbetet utförs i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och Nationella centret för utbildningsutvärdering. Med avstamp i vetenskapliga rön och läroplanen för den grundläggande utbildningen är det Helsingfors stads topprioritet att stärka elevernas välbefinnande genom att lära dem emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter.
I Vesala har den systematiska övningen i färdigheterna efter en period på ett och ett halvt år gett resultat, säger lärarna. De känslomässigt rika treorna kan redan sinsemellan komma överens om regler för lekar och spel, och vredesutbrotten har avtagit. För att reda ut gräl behöver barnen emellertid ännu stöd från en vuxen.
Enligt lärarna är de emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna de viktigaste av alla färdigheter: utan dem är det inte möjligt att ingå i en gemenskap eller en grupp.
– Inverkan på arbetsron har varit påtaglig och dessutom har språkbruket i klassen förändrats. Eleverna har bekantat sig mer med varandra under övningarna och har blivit bättre på att lyssna på varandra, säger specialklassläraren Kaisa Summa om sjuornas utveckling.
När en elev får ett varmt bemötande, och interaktionen är positiv och närvarande, förbättras elevens studieengagemang. Ett positivt bemötande ökar motivationen och känslan av tillhörighet till skolgemenskapen. Av den här anledningen erbjuds också lärarna i Helsingfors en hel del fortbildning i syfte att stärka de emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna också för deras del.
– De emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna har en enorm inverkan på en elevs och skolgemenskapens välbefinnande. Helsingfors är pionjär i undervisning i de här färdigheterna, sammanfattar Hanne Savunen.