Helsingfors social- och hälsovårdstjänster förnyas

Finlands befolkning åldras snabbt och behöver mer tjänster än tidigare. Helsingfors har sina egna speciella utmaningar: kraftigare befolkningsökning än övriga landet, invandringen koncentreras till huvudstadsregionen, ökande utmaningar med barns och ungas psykiska välmående samt skillnader i invånarnas välbefinnande.

I social- och hälsovårdsreformen flyttas social- och hälsovårdens tyngdpunkt till bastjänsterna och förebyggandet av problem. Målet är också att man ska få vård snabbare. När man kan lösa problem i ett tidigt skede, minskar behovet av specialsjukvård och krävande specialtjänster samt deras kostnader. Klienten kan på ett smidigt sätt använda sig av digitala och lågtröskeltjänster i större utsträckning än tidigare.

I Helsingfors bereds social- och hälsovårdsreformen i två projekthelheter: projektet Strukturreform under åren 2020−2021 och projektet Framtidens social- och hälsocentral under åren 2020−2023.

Läs mer om social- och hälsovårdsreformens projekt

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen genomförs som en del av social- och hälsovårdssektorns kontinuerliga utvecklingsarbete. Beredningens styrgrupp består av social- och hälsovårdssektorns ledningsgrupp kompletterad med ytterligare deltagare.

Centrala intressentgrupper, såsom invånare, personalorganisationer och föreningar, har haft möjlighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Läs mer om organisationernas roll i beredningen av social- och hälsovårdsreformen

Styrgrupp på stadsnivå

Social- och hälsovårdsreformen påverkar hela stadens verksamhet avsevärt. Konsekvenserna är mest omfattande inom social- och hälsovårdssektorn, men reformen påverkar även hela stadens förvaltning, ekonomi, ekonomiska system och organisering av beslutsfattandet samt räddningsverket. Därför tillsattes en styrgrupp på stadsnivå för social- och hälsovårdsreformen i februari 2021. Styrgruppen koordinerar Helsingfors stads gemensamma beredskap för genomförandet och verkställandet av social- och hälsovårdsreformen samt för beredningen inför detta.

Ordförande för styrgruppen på stadsnivå är kanslichefen Sami Sarvilinna och vice ordförande är Juha Jolkkonen, sektordirektör för social- och hälsovårdssektorn. Styrgruppen består av representanter för stadskansliet, sektorerna, räddningsverket och personalen.

Sektionen för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet

I september 2021 tillsattes en sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet som lyder under stadsstyrelsen.

Sektionens uppgift är att leda och följa reformens planerings- och beredningsuppgifter. Sektionen gör förslag till stadsstyrelsen angående reformrelaterade ändringar i stadens ledningssystem och organisationsstruktur.

Sektionen är verksam fram till den 31 december 2022.

Webbplatsen för sektionen för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet

I beredningens inledningsskede började man samarbeta med Nylands social- och hälsovårdsorganisationers partnerskapsnätverk Kumaja, vars verksamhet avlutades i början av år 2021.

Helsingfors inledde en dialog med Nylands organisationsexperter från Organisationerna som människans stöd i vårdreformens Finland. Organisationerna som människans stöd i vårdreformens Finland är en projekthelhet som bildas av SOSTE Finlands social och hälsa rf och regionala nätverksorganisationspartner.

Nationella Organisationerna som människans stöd i vårdreformens Finland säkerställer att organisationerna beaktas i beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Organisationsexperterna skapar en helhetsbild av det regionala organisationssamarbetet, förmedlar information om social- och hälsovårdsreformens framskridande till organisationerna och säkerställer att rätt organisationer deltar i beredningen. Organisationerna som människans stöd i vårdreformens Finland representerar nu social- och hälsovårdens organisationer i styrgruppen för projektet Framtidens social- och hälsocentral.

Som en del av social- och hälsovårdsreformen utreder Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor i samarbete med kultur- och fritidssektorn det nuvarande läget för tjänster på tredje sektorns kontaktytor samt organisationsalternativ

Webbinarium om social- och hälsovårdssektorns organisationsunderstöd 10.5.2022 

Den 10 maj 2022 ordnade Helsingfors stad ett webbinarium om social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för organisationsunderstöden för år 2023. Tillfället var riktat i synnerhet till de aktörer som tänker ansöka om social- och hälsovårdssektorns understöd för år 2023. Under webbinariet gjorde man en lägesrapport och öppnade en dialog mellan staden och organisationsfältet. Projektet Organisationerna som människans stöd i vårdreformens Finland var samarbetspartner för tillställningen.

Vi publicerar mer information om organisationsunderstöd även på webbplatsen  Understöd till organisationer.

Webbinariets material (pdf, på finska)

Helsingfors stads diskussionstillfälle för organisationer 10.5.2022

Förutom webbinariet om organisationsunderstöd bjöd Helsingfors stad även in organisationer från Helsingfors till ett gemensamt diskussionstillfälle i stadshuset den 10 maj 2022.

Helsingfors bereder för närvarande en gemensam modell för organisationssamarbeten och organisationsunderstöd i staden som en del av reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet i Helsingfors. Man kommer även att granska invånardeltagandets och invånarsamarbetets modeller och den nya förhandlingsplikten för främjande av välbefinnande och hälsa, samt stödja organisationernas verksamhetsförutsättningar och möjligheter till påverkan.

Man genomförde även en webbenkät i tjänsten kerrokantasi.hel.fi om organisationssamarbete, invånardeltagande samt organisationsarbete för främjande av välbefinnande och hälsa. Enkäten var öppen 4–11.5.2022.

Du kan läsa mer om enkätens resultat på den här länken (på finska)

I social- och hälsovårdsreformen förnyar man förutom tjänster även strukturer och skapar en ny administrativ struktur för att stödja organiseringen av tjänster.

Målet är att Helsingfors i fortsättningen använder sig av mer effektiva och verkningsfulla ledarskaps- och handledningsmodeller än nu för att ordna social- och hälsovårdstjänster. Bättre koordinering av servicehelheter och undvikande av överlappningar underlättar att dämpa kostnadsökningarna.

Projektet Strukturreform, som pågick från juni 2020 till december 2021, fokuserade på att

• stärka rollen som anordnare av tjänster och utveckla styrningen av serviceproducenter
• granska det fysiska och digitala servicenätet och planera nödvändiga reformer
• fastställa de mest centrala servicekedjorna och -helheterna (inom projektet Styrning av specialsjukvård handlar det om integrationsspetsarna tillsammans med Nylands framtida välfärdsområden)
• utveckla ledarskap och leda med kunskap, samt
• förbereda andra åtgärder som stävjar kostnadsutvecklingen, såsom styrning av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Som en del av strukturreformen samarbetade man på landskapsnivå för att utveckla specialsjukvårdens organisering, styrning och samarbete i Nyland. Helsingfors stad koordinerade samarbetet.

Projektet Strukturreform slutfördes i slutet av år 2021. Arbetet som utförts inom projektet används och fortsätter i projektet Framtidens social- och hälsocentral. Slutrapporten för projektet Strukturreform färdigställdes i slutet av januari 2022.

Strukturreform-projektets slutrapport (pdf, på finska)

Inom projektet Framtidens social- och hälsocentral utvecklar man social- och hälsovårdstjänster. Projektet fortsätter den reformering av tjänster som Helsingfors stad gjorde tidigare.

Projektets mål är att

• förbättra tjänsternas jämlika tillgänglighet, rättidighet och kontinuitet
• flytta verksamhetens tyngdpunkt till förebyggande och förutseende arbete
• säkerställa tjänsternas kvalitet och effektivitet
• stärka tjänsternas bredd och samverkan
• dämpa kostnadsökningar.

Framtidens social- och hälsocentral består av tjänster som erbjuds av tre existerande verksamhetsmodeller: centraler för hälsa och välbefinnande, familjecenter och seniortjänster. Inom projektet vidareutvecklar man verksamhetsmodeller enligt projektets mål.

• Se Servicehelheter

De viktigaste utvecklingspunkterna

Inom projektet har man fastställt 13 punkter för social- och hälsovårdstjänsternas reform, som arbetet fokuserar på:

1. Utvecklande av gemensamt arbete och inledande av klientrelationer enligt klientsegmenteringen
2. Utvecklande av varumärket Stadin sote (Social- och hälsovården i staden) samt dragnings- och hållkraft
3. Tillgång till icke-brådskande vård inom 7 dygn
4. Utvecklande av mentalvårdstjänster
5. Förebyggande/uppsökande arbete, stöd för personer som riskerar utanförskap
6. Funktionell uppbyggnad av konceptet Framtidens social- och hälsocentral
7. Integrering av tjänster för personer med funktionsnedsättning i social- och hälsovårdstjänsternas helhet
8. Diabetescentrum
9. Servicekedjorna för tjänster vid våld i nära relationer samt missbrukartjänster för barn och familjer
10. Invandrararbete
11. Digitala tjänster
12. Utvecklande av hemvårdens produktivitet
13. Kontraktstyrning och utvecklande av multiproducentmodellen

• Helsingfors Framtidens social- och hälsovårdscentral självbedömningsrapport, höst 2022 (pdf, på finska)
• Innokylä: Helsingin Tulevaisuuden sote-keskus -hanke (Innokylä: Helsingfors stads projekt Framtidens social- och hälsocentral, på finska)
• Tulevaisuuden sosiaali- ja terveyskeskus (THL) (Framtidens social- och hälsocentral, Institutet för hälsa och välfärd på finska)

Kontaktpersoner

• projektchefAnne Ojanen, anne.h.ojanen@hel.fi
• koordinerande projektchefLars Rosengren, lars.rosengren@hel.fi

Centralerna för hälsa och välbefinnande erbjuder hälsovårds- och socialtjänster för personer i arbetsför ålder. I tjänsteutbudet ingår hälsostationstjänster, tandvård, psykiatriska tjänster och missbrukartjänster, tjänster inom socialt arbete och social handledning för unga och vuxna, rehabilitering och tjänster för personer med funktionsnedsättning samt laboratorietjänster.

Centraler för hälsa och välbefinnande som är verksamma för närvarande:

Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande
Nordsjö central för hälsa och välbefinnande

Kvarnbäckens central för hälsa och välbefinnande fungerar tills vidare nätverksmässigt i olika verksamhetsställen.

Familjecentren erbjuder basservice för barnfamiljer samt tjänster för tidigt och särskilt stöd. I tjänsteutbudet ingår rådgivningstjänster, hemservice, talterapi, familjerådgivning, fysioterapi och barnskydd.

För närvarande verksamma familjecenter:

Östergatans familjecenter
Berghälls familjecenter
Nordsjö familjecenter
Kampens familjecenter

Seniorcentren erbjuder äldre personer dagverksamhet, bedömning och rehabilitering samt långvarig och kortvarig boendeservice. En del av seniorcentren är verksamhetscenter för närståendevård.

På seniorcentren erbjuds även servicecentralverksamhet för alla pensionärer och arbetslösa.

 För närvarande finns det 10 seniorcenter i Helsingfors.

Helsingin sote uudistuu 3/2022 (20.6.2022)

Helsingin sote uudistuu 2/2022 (11.4.2022)

Helsingin sote uudistuu 1/2022 (8.2.2022)

Helsingin sote uudistuu 3/2021 (8.11.2021)

Helsingin sote uudistuu 2/2021 (25.8.2021)

Helsingin sote uudistuu 1/2021 (31.5.2021)