Helsingfors stad

Protokoll

3/2018

1 (1)

Stadsfullmäktige

 

 

 

 

Ärende/4

 

14.02.2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

§ 36

Omorganisering av stadskansliet och ändring av förvaltningsstadgan

HEL 2018-000147 T 00 01 00

Beslut

Stadsfullmäktige godkände förvaltningsstadga för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 så att

        de i bilaga 2 angivna ändringarna i förvaltningsstadgan, vilka hänför sig till omorganiseringen av stadskansliet, träder i kraft 1.6.2018

        det nya 6 mom. i 19 kap. 1 § i förvaltningsstadgan träder i kraft 1.3.2018. Momentet har följande lydelse:
Då den i förvaltningsstadgan förordnade föredraganden, den andra tjänsteinnehavare på vilken föredragningsuppgiften har överlåtits eller ålagts och ställföreträdarna för dessa tjänsteinnehavare är jäviga eller förhindrade, fungerar organets ordförande som föredragande i ärendet.

Stadsfullmäktige beslutade dessutom att åtgärder som är nödvändiga för verkställigheten av ändringarna i förvaltningsstadgan får vidtas innan ändringarna trätt i kraft.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Merja Koski, specialplanerare, telefon: 310 36292

merja.koski(a)hel.fi

Marko Karvinen, strategichef, telefon: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Bilagor

1

Förvaltningsstadga Stge 14.2.2018

2

Jämförelsetabell över ändringarna i förvaltningsstadgan

Sökande av ändring

Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Sammandrag

Stadsfullmäktige godkände 16.11.2016, 291 §, förvaltningsstadga i enlighet med Helsingfors stads nya ledarskapssystem. Stadsfullmäktige har senast ändrat förvaltningsstadgan 29.11.2017, 413 §.

Stadskansliet utvecklar för tillfället sin organisation så att den bättre ska motsvara målen i stadsstrategin. Avsikten är att revidera och förtäta stadskansliets avdelningsstrukturer. Nu föreslås det ändringar i den gällande förvaltningsstadgan med anledning av omorganiseringen av stadskansliet.

Det är fråga om en intern organisering av stadskansliet. Ändringarna i förvaltningsstadgan gäller inte arbetsfördelningen mellan stadskansliet och sektorerna.

Dessutom föreslås det att förvaltningsstadgan ska ändras så att beslut i ett ärende vid behov kan fattas på föredragning av ordföranden.

Föredragandens motiveringar

Omorganiseringsutmaning för stadskansliet i stadsstrategin

Stadsstrategin godkändes i september 2017, och genomförandet och verkställigheten av strategin har beretts vid stadskansliet. Under beredningen har det visat sig finnas behov av omorganisering vid stadskansliet i syfte att främja möjligheterna att uppnå målen i stadsstrategin. Stadskansliets avdelningsstruktur ändrades inte vid den reform av stadens ledarskapssystem som trädde i kraft 1.6.2017. Den senaste ändringen i detta avseende skedde år 2014, då de tre verken inom centralförvaltningen ombildades till nuvarande stadskansliet.

Till målen i stadsstrategin hör bland annat:

        Att hela tiden göra allting en aning bättre så att helsingforsarnas liv är trivsammare och behagligare.

        Helsingfors är stabilt och ansvarsfullt, tryggt och pålitligt, men samtidigt dynamiskt och kraftigt tidsenligt.

        Stadens kontinuerliga utveckling och smidiga förnyelse av de egna verksamhetsmodellerna är den starkaste garantin för att uppfylla stadens servicelöften, upprätthålla ett aktivt stadsliv och stärka stadens internationella attraktivitet.

        Helsingfors främjar sin internationella verksamhet, där digitaliseringen och bekämpningen av klimatförändringen utgör de särskilda spetsarna.

        Staden satsar under fullmäktigeperioden på att förbättra ledarskapsarbetet och utveckla kommunikationen.

        Helsingfors har som mål att vara världens bästa stad på att utnyttja digitaliseringen.

Stadskansliet och dess organisation måste svara mot förändringsutmaningarna i strategin. Vid utvecklingen av organisationen måste det hittas en balans mellan förnyelse och stabilitet.

Till de allmänna målen i stadsstrategin, vilka omorganiseringen av stadskansliet främjar, hör bland annat:

        Modellerna för beslutsfattandet och serviceprocesserna effektiviseras och byråkratin lättas upp.

        Staden säkerställer målen för organisationsreformen, särskilt förverkligandet av invånarorienteringen, delaktigheten och kostnadseffektiviteten samt förbättrandet av stadshelhetens styrbarhet.

Utgående från prioriteringarna och målen i stadsstrategin är det speciellt motiverat vid stadskansliet att bedöma hur kommunikationen, de internationella ärendena, intressebevakningen och stadspolitiken organiseras och informationsförvaltningens roll i digitaliseringsutvecklingen.

Kommunikationsfunktionerna spelar en viktig roll då stadsstrategin genomförs. Att kommunikationen utvecklas som en särskild helhet svarar bäst mot de framtida behoven. Arbetsfördelningen mellan den internationella verksamheten och intressebevakningen bör i sin tur preciseras och gränsytorna stärkas. Digitaliseringsutvecklingen kräver en starkare koppling mellan planeringen av informationsförvaltningen och verksamhetsplaneringen. Stadskansliets organisation och verksamhet över lag bör utvecklas i enlighet med strategin och i en riktning som minskar byråkratin och är kostnadseffektivare. Det är möjligt att förtäta stadskansliets organisationsstruktur genom att minska antalet avdelningar.

Genomförande av reformen vid stadskansliet

De centrala åtgärderna i reformen är att det bildas en kommunikationsavdelning, att informationsförvaltningen hänförs till ekonomi- och planeringsavdelningen och att rättstjänsten hänförs till förvaltningsavdelningen. Den nya strukturen har därmed fem avdelningar i stället för de nuvarande sex.

Förslag till ändringar i arbetsfördelningen mellan stadskansliets avdelningar:

        Kommunikationsavdelningen bildas av kommunikations- och delaktighetsfunktionerna, och till avdelningen överförs varumärkesarbetet och stadsmarknadsföringen från näringslivsavdelningen och representationsfunktionerna från förvaltningsavdelningen.

        Den internationella verksamheten koncentreras till näringslivsavdelningen.

        Rättstjänsten sammanslås med förvaltningsavdelningen.

        Informationsförvaltningsuppgifterna förs samman till ekonomi- och planeringsavdelningen.

Kommunikationsavdelningen bildas

Stadskansliet bör på bästa möjliga sätt kunna nå de mål som ställts i stadsstrategin, skapa synergieffekter och säkerställa en resultatrik verksamhet.

Den nya stadsstrategin och uppnåendet av målet i denna kräver allt närmare gemensamma funktioner mellan kommunikationen, marknadsföringen, styrningen av stadens varumärke och den internationella verksamheten. Kommunikationen, marknadsföringen och styrningen av varumärket är strategiska helheter. De spelar en betydande roll då stadens genomslag, konkurrensförmåga och livskraft utvecklas på den alltmer konkurrensutsatta marknaden. Betydelsen av kommunikation både internt och externt har erkänts i stadsorganisationen. Kommunikationen har utvecklats och reformen gör det möjligt med en vidareutveckling.

Marknadsföringens roll har ökat avsevärt och i det nya konkurrensläget bör kommunikationen och marknadsföringen fungera som en sömlös helhet. Marknadsföringens roll som byggare av stadens totala image och genomslag och dess kopplingar till inhemsk och internationell intressebevakning skapar ett behov av att säkerställa en fast länk till kommunikation, marknadsföring och varumärkeshantering.

Att hänföra stadsmarknadsföringen, stadens varumärkeshantering och representationstjänsterna till samma avdelning som kommunikationen gör det möjligt att konsekvent bygga upp Helsingfors inhemska och internationella namnkunnighet och dragningskraft på strategisk nivå. Den nya avdelningen spelar en central roll vid genomförandet av stadsstrategin och är fast förknippad med det strategiska beslutsfattandet.

Avdelningen samarbetar intensivt med alla väsentliga externa och interna intressentgrupper. Dessutom är nära samarbete med stadskansliets näringslivsavdelning viktigt i synnerhet med tanke på Helsingfors näringspolitiska mål, utvecklandet av ekosystem med tillväxtföretag och innovationer, lockandet av experter och samarbetet med näringslivet.

Avdelningen har som mål dels att stödja och för sin del bidra till den nya stadsstrategins framgång och därigenom verka för att Helsingfors internationella dragningskraft och namnkunnighet ökar och att den internationella konkurrenskraften förbättras, dels att för sin del göra Helsingfors till världens bäst fungerande stad.

Centralförvaltningens funktion delaktighet och rådgivning styr utvecklingen av stadens delaktighet och växelverkan och anordnar stadens allmänna rådgivning. Det faller sig naturligt att funktionen förläggs till stadskansliets nya kommunikationsavdelning.

Genom omorganisationen säkerställs det att helheten är fast förknippad med stadsstrategin och med genomförandet av strategin. Via synergifördelar går det att garantera verkningsfulla åtgärder och att säkerställa en strategisk helhetssyn och genomförande av denna.

Det är meningen att avdelningen internt ska organiseras så att kommunikationen, marknadsföringen och varumärkeshanteringen blir en sömlös helhet på strategisk nivå och en smidig, effektiv och ändamålsenlig aktör på operativ nivå.

Den internationella verksamheten koncentreras till näringslivsavdelningen

I dagens läge sköter näringslivsavdelningen framför allt den internationella verksamhet som hänför sig till näringsgrenarna och åtgärderna för att öka stadens namnkunnighet. Kontakterna sköts direkt med olika slags internationella aktörer.

Den internationella verksamhetens betydelse för genomförandet av stadsstrategin betonas och det bör ses till att den har tillräckligt med verksamhetsförutsättningar och resurser. Det är motiverat att förlägga samordningen av den internationella verksamheten till näringslivsavdelningen också utöver den internationella verksamhet som hänför sig till näringslivsärenden.

Helsingfors främjar i enlighet med stadsstrategin tolerans och diversitet, ökar sin internationalitet och skapar förutsättningar för tillkomsten av intressanta objekt och evenemang. Helsingfors stärker sin ställning som en internationell föregångare inom delaktighet och öppenhet. Internationalitet är ett värde i sig för staden, men också ett viktigt mål för näringspolitiken. Förstärkandet av Helsingfors attraktivitet förutsätter att staden internationaliseras på ett målmedvetet sätt.

Till förvaltningsavdelningens verksamhet hör också representation på stadshuset för inhemska och utländska besökare. Kontakter upprätthålls främst med inhemska aktörer, såsom kongressorganisatörer och statens protokollsenheter. Direkta internationella förbindelser upprätthålls inte. Det är ändamålsenligt att förlägga denna funktion till kommunikationsavdelningen.

På övriga håll i stadskansliet finns det för närvarande inte sådana funktioner där den internationella dimensionen betonas i någon högre grad.

Sammanslagning av rättstjänsten med förvaltningsavdelningen

Rättstjänsten avviker i fråga om sin verksamhet från de övriga funktionerna vid stadskansliet; verksamheten baserar sig i huvudsak på skötsel av juridiska uppdrag för olika aktörer inom staden i egenskap av ett slags intern juridisk byrå vid staden. Avdelningen har kopplingar speciellt till ekonomi- och planeringsavdelningen (koncernen, upphandlingar), personalavdelningen (anställningsförhållanden) och förvaltningsavdelningen (beslutsfattande).

Med beaktande av rättstjänstens verksamhet som helhet är det motiverat att bevara den som en samlad organisationshelhet. Som avdelning är rättstjänsten relativt liten med ungefär 40 anställda. Med hänsyn till detta är det motiverat att placera den som en enhet vid en annan avdelning; resurserna kan då användas effektivare utan behov av förvaltning på avdelningsnivå. Den naturligaste platsen för de juridiska tjänsterna som helhet vid stadskansliet är förvaltningsavdelningen, eftersom funktionerna tillsammans stöder stadens processer för beredning och beslutsfattande.

I den gällande förvaltningsstadgan finns det ett flertal speciella befogenheter som ålagts stadsjuristen såsom tjänsteinnehavare. Det är fråga om uppgifter som på ett naturligt sätt hör till stadens chefsjurist. De granskades senast i anslutning till den reform av ledarskapssystemet som trädde i kraft 1.6.2017. Det är inte skäl att i detta sammanhang göra ändringar i dessa.

Sammanföring av informationsförvaltningsuppgifterna till ekonomi- och planeringsavdelningen

Förändringarna i omvärlden framhäver informationsförvaltningens koppling till reformen av tjänsterna. Digitaliseringen är en fast del av ändringen i kärnverksamheten och styrningen av tjänsterna. När samordnade och effektiva tjänster i enlighet med strategin utvecklas genom utnyttjande av digitalisering, artificiell intelligens och robotisering, spelar informationsförvaltningen en viktig roll.

Informationsförvaltningens verksamhetsområde har som gränssnitt mot andra funktioner bl.a. att samordna och stödja försöksverksamhet, att förenhetliga applikationshanteringen i de för staden gemensamma systemen och att utveckla hanteringen av digitala uppgifter och databasen för dessa.

Till det som anses utgöra gränssnitt för informationsförvaltningen mot nuvarande ekonomi- och planeringsavdelningens funktioner hör:

        Datalager och datasystem för ekonomin och verksamheten och för stadsstatistiken

        Utveckling av förvaltningen och ledarskapssystemen; dessas helhetsarkitektur

        Styrning av investeringsbudgeten

        Betalningslösningar

        Konkurrensutsättningar inom informationsförvaltningen

Bland stadskansliets funktioner har informationsförvaltningen de tydligaste kopplingarna till ekonomi- och planeringsavdelningen. Då informationsförvaltningen hänförs till ekonomi- och planeringsavdelningen stärks informationens och datasystemens betydelse, utnyttjandet av digitaliseringen och informationsförvaltningens roll som en del av utvecklingen, ledningen och den ekonomiska styrningen av staden. Att informationsförvaltningen, ekonomi- och verksamhetsstyrningen och åtgärderna för att utveckla dessa sammanförs under en och samma avdelning innebär att det uppstår ett starkt kunskapsunderlag för utvecklande och genomförande av digitala lösningar på stadsnivå.

Förslag till arbetsfördelning mellan avdelningarna och samarbete

Förslaget till arbetsfördelning mellan avdelningarna har beretts utifrån prioriteringarna i stadsstrategin. Utformningen av arbetsfördelningen har bearbetats vid diskussioner mellan kanslichefen och avdelningscheferna. Vid beredningen har använts material från avdelningarna om nuläget, målen och utmaningarna för funktionerna.

Stadskansliets ledningsgrupp behandlade ärendet 4.12.2017, 7.12.2017, 11.12.2017 och 8.1.2018. Stadskansliets personalkommitté behandlade ärendet 6.11.2017, 20.11.2017, 18.12.2017 och 15.1.2018. En sammansatt projekt-, samarbets- och kommunikationsplan för reformen behandlades 20.11.2017 i personalkommittén, och planen har uppdaterats i och med att beredningen har preciserats. Ärendet har behandlats på avdelnings-, enhets- och teammöten.

Samarbetsmöten för avdelningarna hölls 9.1–11.1.2018 och det utarbetades promemorior över dessa. Vid mötena antecknades ett flertal ställningstaganden och frågor, som behandlades 15.1.2018 av stadskansliets personalkommitté. Svaren på frågorna publicerades i Helmi-intra för behandling inom arbetsenheterna.

Efter ändringen av förvaltningsstadgan behövs det ytterligare ett beslut om de nya avdelningarnas noggrannare administrativa struktur. Denna fas kräver omsorgsfull beredning under våren, såväl internt inom de nya avdelningarna som över avdelningsgränserna, så att de nuvarande och de nya helheterna med funktioner vid de nya avdelningarna placeras in i deras enhets- och teamstruktur på ett sätt som säkerställer både att prioriteringarna i stadsstrategin blir genomförda och att verksamheten vid stadskansliet är ändamålsenlig administrativt. Beredningen leder till ett beslut av kanslichefen om en ny verksamhetsstadga för stadskansliet. Beredningen av ändringen har börjat och fortsätter uppskattningsvis till mars. Efter beredningen, det därtill anslutna samarbetet, som beräknas pågå till april, och beslutsfattandet är det nödvändigt att göra de ändringar som hänför sig till personaladministrationen och datasystemen, vilka tar minst en månad i anspråk. Det är därför skäl att fastställa 1.6.2018 som ikraftträdandedatum för den nya organisationen och för bestämmelserna om denna i förvaltningsstadgan.

Revidering av förvaltningsstadgan

Omstruktureringen av avdelningarna kräver att beskrivningen av stadskansliets uppgifter ändras i förvaltningsstadgan.

En utgångspunkt för omorganiseringen har varit att den gäller stadskansliets interna organisation. Vid omorganiseringen föreslås inga ändringar i arbetsfördelningen mellan stadskansliet och sektorerna.

Vid sidan av att uppgifterna bestämts på nytt till följd av den ändrade arbetsfördelningen mellan avdelningarna har ett mål för ändringen av förvaltningsstadgan varit att förkorta beskrivningarna av avdelningarnas uppgifter. Målet här är att uttrycka sig lika allmänt som i andra avsnitt av förvaltningsstadgan. I anslutning till reformen av hela ledarskapssystemet ändrades stadskansliets organisation inte, vilket innebär att uppgiftsbeskrivningarna för stadskansliets avdelningar i den gällande förvaltningsstadgan är mer detaljerade än beskrivningarna för sektorerna.

Ändringen har beretts i samarbete med stadgearbetsgruppen.

Ändringar i förvaltningsstadgan

I förvaltningsstadgan ändras främst beskrivningarna av stadskansliets avdelningar i 4 kap. 2 §. De ändringar som gäller stadskansliet framgår av bilaga 2.

Beskrivningen av näringslivsavdelningens uppgifter har förkortats. Stadsmarknadsföringen har strukits bland uppgifterna. Passusen om skötsel av internationella ärenden omfattar de internationella uppgifter som anges i motiveringarna ovan.

Beskrivningen av förvaltningsavdelningens uppgifter har förkortats. Den juridiska intressebevakningen och de juridiska experttjänsterna har lagts till bland uppgifterna.

Beskrivningen av personalavdelningens uppgifter har förkortats. Uppgifterna ändras inte.

Avdelningen rättstjänsten har strukits som avdelning i förvaltningsstadgan.

Beskrivningen av ekonomi- och planeringsavdelningens uppgifter har förkortats och uppgifterna inom informationsförvaltningen lagts till.

IT- och kommunikationsavdelningen har strukits som avdelning.

Kommunikationsavdelningen och dess uppgifter har lagts till i förvaltningsstadgan.

I 5 kap. 3 § i förvaltningsstadgan har stadsjuristen och IT- och kommunikationsdirektören strukits bland avdelningscheferna. Kommunikationsdirektören har lagts till i paragrafen.

Numreringen ändras i de moment i 12 kap. som gäller stadsjuristens och finansdirektörens befogenheter.

I 24 kap. 1 § 4 mom. ändras "ledande tjänsteinnehavare" till "en tjänsteinnehavare som nämns i denna förvaltningsstadga", så att stadsjuristen i fortsättningen har de behövliga befogenheterna.

Övriga justeringar i förvaltningsstadgan

Det har i praktiken visat sig behövas vissa ändringar i förvaltningsstadgan. Det är meningen att sådana ska samlas för fullmäktige i helheter med flera ändringar. Ändringarna sammanställs och behandlas av stadgearbetsgruppen.

Beslut i ett ärende på föredragning av ordföranden

Ärendena vid ett övrigt organs sammanträde än fullmäktiges avgörs på föredragning, frånsett intern reglering av organets verksamhet. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen, frånsett intern reglering av organets verksamhet, då ordförandens förslag ligger till grund. En tjänsteinnehavare som enligt förvaltningsstadgan är föredragande kan överlåta föredragningsuppgiften på en underställd tjänsteinnehavare. Då föredraganden är jävig eller förhindrad föredras ärendet av tjänsteinnehavarens ställföreträdare. Föredragningen av ärenden i organ som utövar offentlig makt kan överföras bara på en tjänsteinnehavare.

I förvaltningsstadgan finns ingen klar beredskap för en sådan situation att alla föredragande vid en förvaltning, en sektor eller ett affärsverk är förhindrade eller jäviga. En sådan situation kan bli aktuell främst vid de mindre affärsverken eller förvaltningarna, där det utöver den i förvaltningsstadgan bestämda föredraganden bara finns några få tjänsteinnehavare. Att överföra föredragningsuppgiften eller att förordna ställföreträdare är då inte möjligt utan att en särskild tjänst inrättas eller överförs. Den ovan beskrivna situationen gäller främst revisionskontoret och affärsverken inom centralförvaltningen.

Förvaltningsstadgan ändras så att det finns beredskap för en situation där föredragningsuppgiften inte kan ordnas på normalt sätt. Det är ändamålsenligt att i detta fall ordna organets föredragningsuppgift så att organets ordförande står för föredragningen. Genom förfarandet möjliggörs beslutsfattande exempelvis vid tillsättandet av de högsta tjänsterna vid en förvaltning i en situation då alla föredragande undantagsvis är jäviga och det inte är möjligt att förordna nya föredragande utan specialarrangemang.

Det är dock inte meningen att det ska bli en huvudregel med ett organs ordförande som föredragande. För att beslutsfattandet och beredningen ska vara åtskilda är det också i fortsättningen meningen att beredningen av ärenden och föredragningen i första hand ska höra till uppgifterna för stadens anställda. Ordföranden kan således föredra ett ärende bara om de övriga föredragandena är jäviga eller förhindrade.

På grundval av det ovan beskrivna föreslås följande tillägg som sista moment i 19 kap. 1 § i förvaltningsstadgan: Då den i förvaltningsstadgan förordnade föredraganden, den andra tjänsteinnehavare på vilken föredragningsuppgiften har överlåtits eller ålagts och ställföreträdarna för dessa tjänsteinnehavare är jäviga eller förhindrade, fungerar organets ordförande som föredragande i ärendet.

Det är meningen att denna ändring i förvaltningsstadgan ska träda i kraft 1.3.2018.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Merja Koski, specialplanerare, telefon: 310 36292

merja.koski(a)hel.fi

Marko Karvinen, strategichef, telefon: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Bilagor

1

Förvaltningsstadga Stge 14.2.2018

2

Jämförelsetabell över ändringarna i förvaltningsstadgan

Bilagematerial

1

Hallintosäännön muutokset näkyvissä

Sökande av ändring

Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

För kännedom

Stadskansliet

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 05.02.2018 § 63

HEL 2018-000147 T 00 01 00

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä Helsingin kaupungin hallintosäännön liitteen 1 mukaisesti siten, että

        liitteessä 2 olevat hallintosäännön muutokset, jotka liittyvät kaupunginkanslian organisaation uudistamiseen, tulevat voimaan 1.6.2018; ja

        hallintosäännön 19 luvun 1 §:n uusi 6 momentti, joka kuuluu seuraavasti: 
Hallintosäännössä määrätyn esittelijän, muun viranhaltijan, jolle esittelytehtävä on siirretty tai määrätty ja edellä mainittujen viranhaltijoiden sijaisten ollessa esteellisiä tai estyneitä, asian esittelijänä toimii toimielimen puheenjohtaja, tulee voimaan 1.3.2018.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää, että hallintosäännön muutosten täytäntöön panemiseksi tarpeellisiin toimenpiteisiin voidaan ryhtyä ennen muutosten voimaantuloa.

Samalla kaupunginhallitus päätti, että kaupungin digitalisaatiokyvykkyyksistä ja digitalisaation johtamisesta tuodaan erillinen selvitys kaupunginhallitukselle. Digitalisaation edellytykset huomioidaan myös kanslian organisaatiouudistuksen jatkovalmistelussa.

Selvityksessä käsitellään ainakin:

        edellytykset ja parhaat tavat varmistaa strategian kunnianhimoisten digitalisaatiotavoitteiden toteutuminen

        digitalisaatioon liittyvän kehitystyön organisointi ja yhteistyötavat

        digitalisaatiokehityksessä tarvittavat kyvykkyydet ja niiden kehittäminen

        toimintatapojen vertailu digitalisaation kärkikaupunkeihin

Käsittely

05.02.2018 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Otso Kivekäs: Lisätään päätöksen loppuun:

"Samalla kaupunginhallitus päättää, että kaupungin digitalisaatiokyvykkyyksistä ja digitalisaation johtamisesta tuodaan erillinen selvitys kaupunginhallitukselle. Digitalisaation edellytykset huomioidaan myös kanslian organisaatiouudistuksen jatkovalmistelussa.

Selvityksessä käsitellään ainakin:
- edellytykset ja parhaat tavat varmistaa strategian kunnianhimoisten digitalisaatiotavoitteiden toteutuminen
- digitalisaatioon liittyvän kehitystyön organisointi ja yhteistyötavat
- digitalisaatiokehityksessä tarvittavat kyvykkyydet ja niiden kehittäminen
- toimintatapojen vertailu digitalisaation kärkikaupunkeihin"

Kannattaja: Jan Vapaavuori

Kaupunginhallitus päätti yksimielisesti hyväksyä Otso Kivekkään vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

29.01.2018 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Merja Koski, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36292

merja.koski(a)hel.fi

Marko Karvinen, strategiapäällikkö, puhelin: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

 

Postadress

Besöksadress

Telefon

FO-nummer

Kontonr

PB 1

Aleksander gata 22-24

+358 9 310 36106

0201256-6

FI0680001200062637

00099 HELSINGFORS STAD

Helsingfors PL 1

Telefax

 

Moms nr

kaupunginkanslia@hel.fi

http://www.hel.fi/kaupunginkanslia

 

 

FI02012566