KOMMUNINVÅNARNAS INITIATIV 2010

Stn 2010-97, 2010-308, 2010-580, 2010-766, 2010-1021, 2010-1253, 2010-1590, 2010-1617, 2010-2277, 2008-2051

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar anteckna förteckningen över kommuninvånarnas initiativ 2010.

Tilläggsuppgifter:
Hietamäki Ari, specialplanerare, telefon 310 36567
Hyttinen Hannu, stadssekreterare, telefon 310 36683
Karvinen Marko, strategichef, telefon 310 36257
Mickwitz Leena, stadssekreterare, telefon 310 36054
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
Vallittu Anja, stadssekreterare, telefon 310 36046
Waronen Eero, kommunikationschef, telefon 310 36073

BILAGOR	Bilaga 1	Initiativ 1
	Bilaga 2	Initiativ 2
	Bilaga 3	Initiativ 3
	Bilaga 4	Initiativ 4
	Bilaga 5	Initiativ 4, ekonomi- och planeringscentralens utlåtande
	Bilaga 6	Initiativ 5
	Bilaga 7	Initiativ 6
	Bilaga 8	Initiativ 7
	Bilaga 9	Initiativ 8
	Bilaga 10	Initiativ 9
	Bilaga 11	Initiativ 10
	Bilaga 12	Kommuninvånarnas initiativ 2010 - beslutshistoria

STN Stn konstaterar att enligt 28 § i kommunallagen har kommuninvånarna rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna ska informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige ska minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen. Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, ska frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

Enligt 25 § i arbetsordningen för Stge ska Stn årligen senast vid ett sammanträde i april underrätta fullmäktige om de initiativ som kommuninvånare har tagit i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen. Vid behandlingen av kommuninvånarnas initiativ tillåts diskussion. Protokollet över diskussionen ska tillhandahållas av Stn för beaktande vid beredningen av ärendena i fråga. Beslut om enskilda initiativ tillåts inte utom i fråga om hemställningsklämmar.

Nedan följer ett sammandrag över initiativ, utlåtanden och andra åtgärder 2010. Initiativen i sin helhet har fogats som bilagor till ärendet.

INITIATIV 1

xxxxx xxxxxxxx och xxxxx xxxxx-xxxxxx om uthyrning av Nordsjö gård
som kulturcentrum för invandrarkvinnor

Stn 2008-2051

xxxxx xxxxxxxx och xxxxx xxxxx-xxxxxx föreslår (29.8.2008) att Nordsjö gård ska hyras ut som kulturcentrum för invandrarkvinnor. Som motivering hänvisar de bl.a. till att det bor många invandrare i Nordsjö och att det vore önskvärt att invandrarnas kulturtjänster låg i deras eget bostadsområde. Särskilt invandrarkvinnor och -flickor rör sig begränsat utanför hemmet.

Initiativtagarna konstaterar att det vore högsta tid att tänka på den vackra gårdens bevarande, renovering och gemensamma bruk. En del av gårdens byggnader borde renoveras för att locka invandrarkvinnor och -flickor till att utveckla sin egen kultur och skapa nytt. De behöver dock handledning och särskilt invandrarkvinnorna behöver lugna arbetslokaler. Ett kulturhus med låg tröskel behövs.

Ett kulturcentrum för invandrarkvinnor skulle lämpa sig väl i samband med daghemmet Villa Familiaris som finns i huset sedan tidigare, barnens och kvinnornas kulturverksamhet skulle stöda varandra. Det lönar sig också i övrigt att planera bruket av gårdens byggnader så att det tjänar olika verksamheter som varvas med varandra.

Privat stöd har preliminärt utlovats till projektet men stadens och statens finansiering till projektet är nödvändig. Sedan tidigare finns Konstnärshuset och Nordhuset i Nordsjö. Intill dem passar väl till exempel Canth-huset eller Kanthuset till Minna Canths ära.

Socialnämnden konstaterar (9.9.2010) bl.a. att lokalerna i gårdens huvudbyggnad är opraktiska för dagvårdsverksamhet och att lösningar för att flytta verksamheten till ett annat ställe har sökts. Lekparken Omenamäki i inspektorshusets renoverade gavel fungerar som en mötesplats för invånarna. Socialverket konstaterar vidare att samarbetet över förvaltningsgränserna bl.a. med aktörer som producerar kulturtjänster är en del av integrationsverksamheten. Socialverket skulle vara redo att föra ett funktionellt samarbete med det i initiativet nämnda kulturcentret för invandrarkvinnor.

Kultur- och biblioteksnämnden konstaterar (21.9.2010) bl.a. att det för närvarande finns flera aktörer och organisationer i Helsingfors utöver kulturcentrets verksamhetsställen som koncentrerar sig speciellt på kvinnor eller familjer. Dessa aktörer, bl.a. Kassandra rf, Monika-Naisets resurscentral och Familia Club, erhåller medel för sin verksamhet av staden. Skapandet av ett nytt center borde baseras på en utredning om hur de ovannämnda aktörerna skulle kunna delta i dess verksamhet. Det skulle även vara mycket viktigt att representanter för etniska och kulturella minoriteter, speciellt kvinnor, från första början skulle delta i det eventuella kulturcentrets planering.

Kulturcentralen ställer sig positiv till att det förslagna centrets behövliga åtgärder utreds som ett samarbete mellan flera förvaltningar och de tidigare nämnda organisationerna. Nämnden konstaterar ännu att gränsöverskridande samarbete mellan förvaltningar är en prioritet inom integreringsverksamheten för invandrare.

Biträdande stadsdirektören för bildnings- och personalväsendet beslutade 2.11.2010 att skicka ett brev till initiativtagarna i vilket det konstateras bl.a. följande:

Att stöda invandrarkvinnornas kulturverksamhet och därigenom deras integrering är mycket viktigt. Staden stöder därför integreringen av invandrare på många olika sätt. Som ett exempel nämner jag anslaget på 2 miljoner euro i 2011 års budget för att bättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Utöver staden finns i Helsingfors flera aktörer som i sin verksamhet koncentrerar sig särskilt på kvinnor och familjer med invandrarbakgrund. Dessa aktörer, såsom Kassandra rf, Monika-Naisets resurscentral och Familia Club, erhåller medel för sin verksamhet av staden och det övriga samhället. Av de övriga aktiviteterna kan nämnas kulturcentralens verksamhetsställen medan även Caisas verksamhet är central.

Helsingfors har som mål att erbjuda tjänster åt invandrare som en del av allmänna tjänster som avses för alla, i enlighet med principerna för det s.k. jämställdhetsperspektivet. Samtidigt ämnar staden beakta de särskilda behov som personer med invandrarbakgrund har och planera tjänsterna så att de motsvarar dessa behov. I stadens budget för år 2011 har man dock varit tvungen att skära ner på många funktioner och särskilt på investeringsmål. Mot denna bakgrund är det svårt att se att staden under de närmaste åren skulle kunna tilldela betydande tilläggsresurser för grundandet av kulturcentralen som nämns i ert initiativ eller axla någon annan central roll i projektet. En lösning kan hittas i samarbetet mellan invandrarorganisationer och eventuell finansiering från den privata sektorn eller från andra håll.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Sj/Leena Mickwitz)

INITIATIV 2

xxxxx xxxxxxx om grundande av ett föreningsparlament

Stn 2010-97

xxxxx xxxxxxxx framför i sitt initiativ (22.1.2010) följande:

Jag föreslår att ett gemensamt organ, Föreningsparlamentet, som sammanträder en gång per kvartal grundas i Helsingfors för att koordinera alla ”dess tusentals” föreningar inom såväl invånar-, kultur-, idrotts- som övriga verksamhetsområden.

Ett föreningsparlament skulle öka föreningarnas men också stadens och den tredje sektorns koordination och samarbete. Nu vänder sig alla föreningar till företagen bl.a. i stödfrågor då det skulle vara lättare att gemensamt kontakta dem om föreningsparlamentet fungerade som ett gemensamt organ. Det skulle ge utlåtanden, göra saminitiativ och agera som forum vid främjande av kommuninvånarnas välfärd.

I parlamentet skulle jag gärna se att man behandlar föreningarnas samarbets- eller fusionsmöjligheter då nya bostadsområden formas och föreningarnas gemensamma inköp eller förhyrningar av lokaler eller apparater.

Jag kan inte låta bli att konstatera att de sannfinländska föreningarna sedan början av året har haft ett dylikt Forum för bättrande av samarbetet mellan föreningar i Helsingfors.

Vi önskar att detta kunde övervägas så snart som möjligt redan på grund av olika slags finansiella besparingar och då de mänskliga resurserna sparas och riktas rätt.

Stadsdirektören beslutade 24.3.2011 att skicka ett brev till initiativtagaren i vilket staden konstaterar bl.a. följande:

I stadens strategiprogram 2009–2012 ingår en helhet för Demokrati och inflytande enligt vilken staden arbetar för att öka invånarnas påverkansmöjligheter och stärka demokratin genom att sammanföra åtgärderna till ett demokratiprojekt.

Åtgärder:

- Möjligheter skapas för förverkligande av direkt demokrati, såsom folkomröstningar

- Verksamhetsförutsättningarna förbättras för det civila samhället, frivilligorganisationerna och de politiska partierna

- En utredning görs om möjligheten att ytterligare delegera beslutanderätt nedåt och om goda rutiner för deltagande demokrati. Avsikten är att försök ska genomföras redan under denna fullmäktigeperiod.

- Staden utvecklar webbtjänsterna och den nyaste tekniken för hörande och påverkan i elektronisk form, vilket utöver att information och växelverkan kan förbättras betyder att invånarna kan vara med och utveckla Helsingfors

- Verksamhetsförutsättningarna för representativ demokrati förbättras, likaså möjligheterna att sätta sig in i ärendeberedning och beslutsfattande

- Projekt som ungdomar genomför frivilligt främjas och stöds

- Invånarna hörs om centrala tjänster och därför arrangerar centralförvaltningen, andra förvaltningar och förtroendevalda tillsammans lokala servicepaneler i olika områden

För närvarande främjas flera av åtgärderna för demokrati och inflytande inom ramarna för de olika förvaltningarnas normala verksamhet. Därtill finns bestående gemensamma strukturer för samverkan såsom äldrerådet, handikapprådet och delegationen för frivilligarbete. Särskilt delegationen för frivilligarbete har som uppgift att främja samverkan mellan Helsingfors stad och frivilligorganisationerna, stöda frivilligarbetet som kompletterar stadens officiella organisation och främja verksamhetsförutsättningarna för frivilligorganisationer som fungerar i Helsingforsområdet.

Utvecklande av demokrati och inflytande i Helsingfors enligt strategiprogrammet har behandlats i stadsstyrelsens aftonskola 21.3.2011. Avsikten är att under det pågående året besluta om att öka stadsinvånarnas påverkansmöjligheter och om att stärka demokratin genom att sammanföra åtgärderna som är under beredning till ett demokratiprojekt. Stadsstyrelsen tillsatte 4.4.2011 en Demokrati-grupp av förtroendevalda vars uppgift är att styra och följa upp åtgärdernas beredning. I det här sammanhanget behandlas även förbättrandet av medborgarsamhällets, medborgarorganisationernas, föreningarnas och de politiska partiernas verksamhetsförutsättningar.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kj/Anja Vallittu)

INITIATIV 3

xxxx xxxxxxxxxxx om en köttdag i skolorna

Stn 2010-308

xxxx xxxxxxxxxxx framför (18.2.2010) att då stadsfullmäktige 17.2.2010 tog beslutet om en obligatorisk vegetarisk dag, är det skäl att med hänsyn till tolerans och uppfostringsmässiga orsaker även ordna en dag då det serveras endast kött och fisk. Förstås kan de vanliga salladerna och potatisarna ställas ut, de hör ju till bilden på näringsforskarnas tallriksmodell. Detta skulle lära och fostra de ungdomar som av en eller annan orsak börjar äta vegetariskt att även förstå traditionell och mångsidig finländsk kost, bordets mångsidiga håvor och andra ätare. Samtidigt föreslår initiativtagaren att skolbespisningens anslag binds till matens prisutveckling.

Utbildningsnämnden konstaterar i sitt utlåtande bl.a. (25.5.2010) att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 17.2.2010 om genomförandet av en dag med vegetarisk mat i veckan binder utbildningsverket.

Innehållet, mängden och kvalitetskriterierna samt planeringsprinciperna för Helsingfors stads måltidsservice i skolorna och läroanstalterna har beskrivits i servicebeskrivningarna och kontrakten.

Skolornas och läroanstalternas menyer, måltider och produktsortiment planeras enligt finländska näringsrekommendationer för de olika åldersgrupperna. Planeringens utgångspunkt är rekommendationen för skolbespisning 2008. I rekommendationen konstateras att utgångspunkten vid planering av skolmatens näringsinnehåll är Statens näringsdelegations publikation Finska näringsrekommendationer.

I rekommendationen för skolbespisning konstateras att skolmaten ska vara fullvärdig, motsvara näringsrekommendationerna, smaka gott och locka eleverna att äta den och grunden för allt bör ligga i att alla maträtter bygger på hälsosamma grundprinciper. Skolmåltiden täcker ungefär en tredjedel av elevens dagliga energibehov. En skolmåltid innehåller en huvudrätt, sallader, potatis, pasta eller ris, bröd, brödfett och matdryck. Mängden på de olika måltidsdelarna som lagts upp enligt tallriksmodellen varierar bl.a. beroende på ålder.

Om huvudråvarorna nämns i rekommendationen för skolbespisning att skolmaten bör mångsidigt innehålla grönsaker, frukter och bär, fiberrikt bröd, mjukt vegetabiliskt bredbart pålägg, potatis, pasta eller ris, magert kött, fisk minst en gång i veckan, fettfria mjölkprodukter och mjölkprodukter med låg fetthalt. I de vegetariska rätterna ersätts kött, fisk eller ägg med baljväxter eller produkter gjorda av baljväxter. De ovannämnda principerna är även utgångspunkten vid planeringen och genomförandet av Helsingfors stads skolbespisning.

I rekommendationen betonas näringsmässigt fullvärdiga råvaror och att sådana råvaror används i menyn på ett varierat och mångsidigt sätt. Rekommendationen tar ställning endast till frekvensen av fiskrätter på skolmenyn. Fiskhuvudrätter finns på Helsingfors stads skolmeny en gång i veckan i enlighet med minimirekommendationen.

Övriga råvaror används på menyn i enlighet med rekommendationen för skolbespisning på ett växlande och mångsidigt sätt och olika slags kött erbjuds även i fortsättningen minst tre gånger i veckan då den vegetariska dagen genomförs. Därtill erbjuds ett annat måltidsalternativ.

Särskild uppmärksamhet fästs vid valet av och lämpligheten hos den vegetariska dagens maträtter. Vid behov byts menyns vegetariska rätter ut beroende på konsumtionsuppföljningens resultat.

Helsingfors stad har bundit sig till att bekämpa klimatförändringen. Genom att öka användningen av grönsaker kan man påverka växthusgasutsläppen och minska det personliga fotspåret. Miljöfostran och ett ekologiskt hållbart handlingssätt är en del av skolornas utbildnings- och fostringsuppgift. Ekologi är ett värde för både Helsingfors stad och utbildningsverket. Den vegetariska dagens ibruktagande stöder skolans utbildnings- och uppfostringsuppgift.

Med beaktande av det ovannämnda och då man vid planeringen av den vegetariska dagen som infaller en gång i veckan följer skolbespisningsrekommendationens principer både i råvaruanvändningen och i valet av produkter som framställs av dem och ställs på menyn, finns inte tillräckliga grunder för en dag då endast kött- och fiskrätter erbjuds.

Utbildningsväsendet följer Helsingfors stads anvisningar för utarbetande av budgetförslag. Stadsstyrelsen utfärdar anvisningar för utarbetande av planer för verksamhet och ekonomi som även berör måltidsservice i skolor och läroanstalter. Ökningen i kostnadsnivån bedöms i anvisningarna enligt ändringarna i konsumentprisindexet. Det här talet används i anvisningarna för utarbetande av budgetförslag då noggrannare sektorvisa kostnadsfaktorer som höjer kostnadsnivån inte finns att tillgå.

Utbildningsnämnden anser det viktigt att i de årliga budgetarna och anvisningarna för deras utarbetande säkra tillräckliga anslag för beställande av måltidsservice i skolor och läroanstalter av den nuvarande kvaliteten.

En närande, mångsidig och tillräckligt daglig skolmåltid medför betydande hälsoverkningar.

Biträdande stadsdirektören för bildnings- och personalväsendet beslutade 21.6.2010 att till initiativtagaren som svar skicka det ovan refererade utlåtandet som utbildningsnämnden har gett i saken.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Sj/Hannu Hyttinen)

INITIATIV 4

Gruppen Peli Seis och xxxxxx xxxxxxxx om tillsättande av
en arbetsgrupp för direkt demokrati

Stn 2010-580

Gruppen Peli Seis och xxxxxx xxxxxxxx föreslår (18.3.2010) utifrån erfarenheter som ansluter sig till servicenätets utvecklingsprocess att stadsfullmäktige utser en arbetsgrupp som består av tjänstemän och förtroendevalda samt representanter för den tredje sektorn för att utveckla möjligheter för bättrande av direkt hörande och påverkande i vår stad. Samtidigt föreslår de att man utreder erfarenheterna av deltagande budgetering och andra former av direkt demokrati som används i flera stora städer på andra håll i Europa.

Stadsdirektören beslutade 10.3.2011 anteckna initiativet av gruppen Peli Seis och xxxxxx xxxxxxxx och utlåtandet av ekonomi- och planeringscentralen som getts med anledning av initiativet (25.5.2011, bilaga 5) samt skicka ett protokollsutdrag och en kopia av ekonomi- och planeringscentralens utlåtande till initiativtagaren.

I ekonomi- och planeringscentralens utlåtande konstateras bl.a. att i stadens strategiprogram 2009-2012 ingår helheten Demokrati och inflytande där det konstateras att staden arbetar för större påverkansmöjligheter för invånarna och för starkare demokrati genom att sammanföra åtgärder till ett demokratiprojekt.

Då demokratiprojektets utgångsläge presenterades för stadsstyrelsen 7.9.2009 konstaterades att vid utvecklingen av demokrati och metoder för inflytande bör man beakta utredningen om för- och nackdelarna av en sammanslagning av städerna Helsingfors och Vanda samt regionförvaltningsutredningen.

I de under år 2010 utförda utredningarna om Helsingfors-Vanda och en tvåstegsregionförvaltning ingick granskning av demokrati och invånarinflytande inom ramarna för de olika alternativen. Eftersom en behandlingstidtabell hade fastställts för Helsingfors-Vanda-utredningen och eftersom en fortsättning av processen skulle ha lett till en ny synvinkel för demokratiprojektet ansågs det ändamålsenligt att vänta med demokratiprojektets kompletterande beredning tills utredningen slutförts och ett beslut tagits. Ärendet rapporterades till stadsstyrelsen 4.10.2010 i samband med strategiprogrammets lägesrapport.

Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 31.1.2011 om en positiv ställning till beredningen av sammanslagningen av städerna Helsingfors och Vanda. Eftersom Vanda stadsfullmäktige inte godkände ett samstämmigt beslut om saken fortsätter inte granskningen av demokratialternativ i det sammanhanget.

För demokratiprojektets del är det nu ändamålsenligt att fortsätta utvecklingen av demokrati och inflytande i Helsingfors enligt strategiprogrammet. Ärendet behandlades i stadsstyrelsens aftonskola 21.3.2011. Avsikten är att under det pågående året besluta om att öka stadsinvånarnas påverkansmöjligheter och att stärka demokratin genom att sammanföra åtgärderna som är under beredning till ett demokratiprojekt. Stadsstyrelsen tillsatte 4.4.2011 en Demokrati-grupp av förtroendevalda vars uppgift är att styra och följa upp åtgärdernas beredning.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kj/Marko Karvinen)

INITIATIV 5

Helsingin seuraparlamentti om samarbete mellan förvaltningar
för erbjudande av motionstjänster

Stn 2010-766

Helsingin seuraparlamentti föreslår bl.a. (12.4.2010) att samarbetet mellan olika förvaltningar (idrottsverket, fastighetskontoret, utbildningsverket, social- och hälsovårdsväsendet, räddningsverket och aktörerna som ansvarar för måltidsservicen) intensifieras. Målet bör vara ett servicesystem som aktiverar idrottsföreningar att fungera och öka hälsofrämjande motion i staden.

Inkvarterings- och förplägnadstjänster i samband med olika tävlingsarrangemang bör erbjudas till samma rimliga pris.

Vid planeringen av skolornas gymnastiklokaler bör man beakta idrottsföreningarnas behov och en möjlighet till egenkontroll.

Social- och hälsovårdsväsendet ska förpliktas att söka lösningar med hjälp av vilka motioneringen bland de mindre bemedlade familjernas barn säkras och samarbetsmöjligheterna mellan föreningarna ökas bl.a. för att upprätthålla den åldrande befolkningens kondition.

Helsingfors idrottspolitiska program som håller på att förnyas ska godkännas i stadsfullmäktige varvid även alla förvaltningar som är i kontakt med motion binder sig till det.

Idrottsföreningarnas stöd och avgiftsfria användning av motionslokaler bör ökas.

Seuraparlamentti och idrottsföreningarna i Helsingfors är beredda bistå vid planeringen av nya tillvägagångssätt och lokaler.

På grund av initiativet har utlåtanden begärts av idrottsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, direktionen för affärsverket Palmia, räddningsnämnden och fastighetsnämnden.

Utgående från utlåtandena sammanställdes ett sammandrag som biträdande stadsdirektören för bildnings- och personalväsendet 16.2.2010 beslutade skicka som brev till initiativtagarna. Sammandraget lyder såsom följer:

Frågorna kring motionskulturens främjande som ni framför i ert brev är mycket viktiga. Motionens hälsoverkningar är betydande i alla ålders- och befolkningsgrupper. Idrottsföreningarnas samarbete med stadens idrottsförvaltning är nödvändigt för stärkande av motionskulturen.

Staden stöder idrottsföreningarnas och ungdomarnas motionsintresse på många olika sätt. Föreningsverksamheten stöds via idrottsverkets budget med nästan 6,5 miljoner euro per år. Motionsevenemang stöds med över 77 000 euro per år och stadens satsningar på byggande av idrottsanläggningar uppgår under år 2011 till ca 14,5 miljoner euro.

Den avgiftsfria användningen av skollokaler under eftermiddagar till kl. 17.00 har under år 2010 utvidgats till läroanstaltens egen verksamhet och till hobbyverksamhet efter skolan. Kvällsanvändningstiderna under egen övervakning har också ökats. Sambruket av stadens lokaler bättras genom att förenhetliga förvaltningarnas lokalreserveringssystem för att lokalerna ska vara i så effektiv användning som möjligt.

Tack vare stödåtgärderna i barnens och ungdomarnas välfärdsplan byggs nya näridrottsanläggningar på skolornas gårdsområden och i parker samtidigt som de befintliga rustas upp. Simhallarnas, gymmens och konstisbanornas inträdesavgifter är låga och i skolbruk avgiftsfria för barnens och ungdomarnas idrottsintressen.

Utöver stadens idrottsverk finns i staden flera olika aktörer som ordnar motionsverksamhet med stadens bistånd. Idrottsverket utvecklar sina tjänster invånarinriktat och med beaktande av motionärernas åsikter. Samtidigt har staden för avsikt att beakta motionens specialgrupper såsom de äldre.

Trots att man i stadens budget för år 2011 har varit tvungen att skära ner på många funktioner så har nedskärningarna inom idrottsförvaltningen huvudsakligen riktats till förvaltningen och samtidigt har de skjutit upp vissa projekt för byggande av idrottsanläggningar några år.

Staden strävar efter att för motionsevenemangens liksom också för de stora idrottsevenemangens del främja samarbetet mellan förvaltningarna så att till exempel skolorna skulle kunna erbjuda billigt nattlogi för ändamålet och stadens affärsverk Palmia en till förhållandet pris/kvalitet god matförsörjning till evenemangen.

Slutligen konstaterar jag att idrottsnämnden som en del av den pågående fullmäktigeperiodens strategiarbete under hösten 2011 godkänner en fortsättning på det tidigare idrottspolitiska programmet som gick ut i slutet av 2010.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Sj/Hannu Hyttinen)

INITIATIV 6

xxxxxx xxxxxxxxxxx om gång- och cykeltrafikens säkerhet och
bilparkeringen vid Ängsskogsvägen

Stn 2010-1021

xxxxxx xxxxxxxxxxx föreslår i sitt initiativ daterat 17.5.2010 och mottaget 19.5.2010 att Ängsskogsvägen i Krämertsskog fredas mot tung trafik mellan Råskogsvägen och Vapensmedsvägen, att parkeringen begränsas i området för den tunga trafikens del och/eller att ett boendeparkeringstecken utfärdas i området. Därtill borde genomfarten från Råskogsvägen till Ängsskogsvägen göras möjlig endast för fotgängare och cyklister.

Enligt initiativtagaren är boendetrivseln, invånarnas parkeringsmöjligheter och gång- och cykeltrafikens säkerhet hotade i Krämertsskog på Ängsskogsvägen mellan Råskogsvägen och Vapensmedsvägen bl.a. på grund av olagligt parkerade lastbilar. xxxxxxxxxxxx har innan sitt initiativ skickat ett flertal e-postmeddelanden till stadsplaneringskontoret gällande bl.a. mopedkörning på gång- och cykelstråket samt till byggnadskontoret som ansvarar för uppsättandet av trafikmärken enligt de gällande bestämmelserna på gatuområden och gång- och cykelstråk. Till initiativet hör dessutom ett omfattande fotomaterial.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (22.6.2010) med anledning av initiativet bl.a. att Ängsskogsvägen är en lågtrafikerad tomtgata i Krämertsskogs bostads-, affärs- och kontorsområde. Norra delen av Ängsskogsvägen fungerade tidigare som körförbindelse till Månsas men i detaljplanen som godkändes år 1983 har den ändrats till återvändsgata som vid dess slut fortsätter endast som gång- och cykelstråk till Råskogsvägen. Eftersom gatan tidigare har varit livligt trafikerad är dess dimensionering vid.

Lastbilarnas parkering är en svår fråga i bostadsområden där det är svårt att hitta goda alternativ för de stora fordonens placering. Det finns dock ett visst behov för lastbilsparkering även i bostadsområdena. Med stöd av flera terrängbesök har man konstaterat att den tunga trafikens fordon kontinuerligt parkeras på Ängsskogsvägen mellan Råskogsvägen och Vapensmedsvägen. Gatuområdet är dock ett offentligt rum som alla har rätt att använda och de nämnda fordonen har parkerats enligt trafikreglerna och stör inte trafiken oskäligt mycket.

Om vardagarna parkerar kunderna som besöker gatans företag vid Ängsskogsvägen men vid andra tidpunkter finns rikligt med parkeringsutrymme längs med vägen. Med tanke på boende- och besöksparkering existerar inget problem på Ängsskogsvägen.

Den senaste vinterns exceptionella snöförhållanden störde trafiken överallt. På grund av snön skapas dock inga beständiga trafiklösningar. I fall där parkeringen hindrar körning till tomterna hör ärendet till parkeringsövervakningen eftersom parkering enligt 28 § i vägtrafiklagen ”är förbjuden framför infart till fastighet och även eljest så, att trafiken med fordon till eller från fastigheten väsentligt försvåras”. På grund av detta finns ingen orsak att förbjuda parkering skilt med ett trafikmärke.

Ängsskogsvägens trafikvolym är i medeltal ca 500 fordon per dygn, som i stadsförhållanden är relativt lite. På en lågtrafikerad gata såsom Ängsskogsvägen får cyklarna under normala förhållanden väl plats på körbanan tillsammans med bilarna. Cykeln är ett fordon och dess naturliga plats är på körbanan vilket är en princip även i planeringsanvisningarna för cykling i Helsingfors som man håller på att förnya.

Det är allmänt att parkering begränsar frisiktsområdet i staden och i detta förhållande avviker Ängsskogsvägen inte från den normala gatuomgivningen. Enligt vägtrafiklagen ska vägtrafikanten följa trafikreglerna samt även i övrigt iakttaga av omständigheterna påkallad omsorg och försiktighet till förekommande av fara och skada.

Med anledning av de ovannämnda omständigheterna anser stadsplaneringskontoret att det inte finns skäl att begränsa de tunga fordonens parkering på Ängsskogsvägen.

Boendeparkeringssystemet används i innerstadens område. Boendeparkeringssystemets ibruktagande förutsätter exceptionellt omfattande problem som orsakats av utomstående och som försvårar parkeringen för områdets invånare. Att upprätta och upprätthålla ett parkeringsteckensystem är arbetsamt och även avgiftsbelagt för invånarna. Den årliga avgiften är numera 100 euro. Det finns för tillfället inga planer för en utvidgning av boendeparkeringssystemets användningsområde. Vid Ängsskogsvägen och dess närgator finns tillräckligt med parkeringsutrymme för invånare och personer som besöker eller uträttar ärenden i området.

Gång- och cykeltrafiken i norra ändan av Ängsskogsvägen har ordnats enligt den gällande vägtrafiklagstiftningen och planeringsanvisningarna. Den föråldrade och sålunda onödiga tilläggstextskylten ”Ej för mopeder” under trafikmärket kombinerad cykel- och gångbana har tagits bort, eftersom mopedtrafik enligt den gällande vägtrafikförordningen är förbjuden på kombinerade cykel- och gångbanor om det inte separat tillåts med en skylt med texten ”Tillåten för mopeder”.

Biträdande stadsdirektören för stadsplanerings- och fastighetsväsendet beslutade 16.8.2010 anteckna xxxxxxxxxxxxx brev och gav initiativtagaren ett svar som baserar sig på stadsplaneringskontorets utlåtande där det konstateras att det inte finns godtagbara skäl för att förbjuda lastbilarnas parkering i området eller för att utvidga boendeparkeringstecknet till området i fråga.

Efter att ha mottagit det ovan beskrivna svaret skickade xxxxxxxxxxx ett nytt brev daterat 1.9.2010 med rubriken svaromål till Stns brev. I brevet finns en ännu grundligare motivering till nödvändigheten av de i initiativet presenterade åtgärderna. I brevet har skribenten dessutom hänvisat till ordningslagen och miljöskyddslagstiftningen och till att lastbilarna som parkerats i området har visat sig vara bilar från icke-helsingforsiska företag.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (6.10.2010) med anledning av det nya brevet att Ängsskogsvägens lastbilsparkeringsärende har tagits upp flera gånger och att trafikplaneringsavdelningen har undersökt läget sedan tidigare. I ärendet har det inte framgått någon ny trafikrelaterad omständighet som skulle förutsätta att parkeringen av lastbilar förbjuds på Ängsskogsvägen. Enligt våra iakttagelser har parkeringen av lastbilar allt mera flyttats till Ängsskogsvägen 10 där det stör områdets invånare mindre än förr.

Radhuset på tomten vid Ängsskogsvägen 12 är beläget snett diagonalt i förhållande till Ängsskogsvägen. Byggnadens hörn som är närmast Ängsskogsvägen ligger på 4,8 meters avstånd från tomtgränsen och gångbanan och avståndet till fordonen som parkerats vid körbanan är minst 7,5 meter.

Stadsplaneringskontoret tar inte ställning till frågan om ordningslagen. Övervakningen att ordningslagen efterföljs tillhör polisens ansvarsområde. Polisen avgör sålunda även om bilarnas avfärd och återkomst bryter mot lagen.

Miljöcentralen har i sitt utlåtande (7.10.2010) konstaterat bl.a. att arrangemangen som har att göra med parkering och trafiksäkerhet inte hör till miljöcentralens verksamhetsfält utan de sköts i Helsingfors av stadsplaneringskontoret. Fordonstrafiken på Ängsskogsvägen är liten, i medeltal ca 500 fordon per dygn, och den här trafikvolymen och de buller- eller avgasutsläpp som den åstadkommer borde inte förorsaka betydande olägenheter för områdets invånare.

Om det från bilar som parkerats vid gatan rinner ut bränsle eller smörjämnen på gatan kan detta anmälas till miljöcentralen (kundservice mån–fre kl. 9–13 tfn 310 13 000). Miljöcentralen bedömer från fall till fall om miljöförstörelsen som orsakas av utsläppen är så betydande att man bör ingripa mot det med stöd av miljöskyddslagen. Ingripandet förutsätter även att personen som är ansvarig för utsläppet kan identifieras tillförlitligt. Om vätskeutsläppen är så betydande att de kräver absorbering och rengöring efteråt överväger miljöcentralen att göra en anmälan till polisen. Om fordonets ägare är känd kan staden indriva rengöringskostnaderna av personen som förorsakat utsläppet.

Förvaltningscentralens säkerhets- och beredskapsavdelning har konstaterat (11.10.2010) att stadsplaneringskontoret är den primära ansvariga förvaltningen i ärendet och att dess redovisningar kan anses tillräckliga.

Som svar på brevet som daterats 1.9.2010 har biträdande stadsdirektören för stadsplanerings- och fastighetsväsendet 20.10.2010 beslutat att till xxxxxxxxxxx skicka kopior på de om ärendet erhållna utlåtandena (stadsplaneringskontoret, miljöcentralen, förvaltningscentralens säkerhets- och beredskapsavdelning) och konstatera att man i brevet inte har framfört sådana omständigheter på basen av vilka staden skulle vidta ytterligare åtgärder i saken.

Stn meddelar att det omfattande e-postmaterialet och fotomaterialet i sin helhet finns tillgängligt vid sammanträdet. Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kaj/Tanja Sippola-Alho)

INITIATIV 7

Drumsö-Sällskapet rf om skyddande och renovering av vattentornet
vid Drumsövägen

Stn 2010-1253

Drumsö-Sällskapet rf framför (18.6.2010) bl.a. att det arkitektoniskt och lokalhistoriskt värdefulla vattentornets bevarande måste säkras och att Drumsö vattentorn därför borde skyddas med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Föreningen motiverar sitt initiativ med att vattentornet som byggdes 1958 och togs ur bruk 1996 har varit tomt sedan dess och att man inte har lyckats omdisponera tornet för annat bruk. Tornets läge i mitten av parken för med sig vissa utmaningar med tanke på dess nya användning men att upprätthålla det tomma tornet är dyrt och då tornet är tomt förfaller det småningom. Tornet kunde bevaras som museum och sedan visas upp för allmänheten. Tornet är byggnadshistoriskt mycket värdefullt, det är Finlands första svampformade vattentorn där förspänning av betong har utnyttjats. Vattentornet är stadsdelens landmärke och tornets bevarande är viktigt redan på grund av dess ställning.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (23.9.2010) att Drumsö vattentorn är en stadsbildsmässigt och kulturhistoriskt värdefull byggnad som är viktig även för Drumsös identitet. En omdisponering av vattentornet förutsätter en ändring i detaljplanen. Utgångspunkten för detaljplaneändringen är byggnadens kulturhistoriska värde samt den nya disponeringens lämplighet för ett parkområde. Användningen får inte störa verksamheten i parkens lekområden. På grund av områdets rekreationsbruk bör upptagande av fordonstrafik eller bilplatser i området begrundas noggrant. Att bevara vattentornet endast som ett objekt som representerar vattenarkitekturen och vattenförsörjningens historia i Drumsö och som en utsiktsplats är inte ekonomiskt möjligt. För att finna en lämplig disposition och en lämplig aktör bör marknadsföringen av objektet inledas på realistiska villkor. Vattentornets bevarande kan avgöras först då en ny disposition har hittats.

Fastighetsnämnden konstaterar i sitt utlåtande (5.10.2010) att Drumsö vattentorn enligt stadsstyrelsens beslut 23.11.2009, 1287 §, sedan början av år 2010 har hört till lokalcentralens ägarförvaltning som en del av fastighetsarrangemangen med Helsingfors Vatten fusionerades med samkommunen HRM.

I byggnaden finns inga egentliga rumsutrymmen men teleoperatörerna har några basstationer i tornet.

Drumsö-Sällskapet föreslår att tornet skyddas med stöd av markanvändnings- och bygglagen samt att det repareras så att det lämpar sig för allmänhetens bruk och att man där dessutom ska skildra vattentornets verksamhet. Föreningen konstaterar att tornets förevisning för allmänheten inte skulle leda till särskilda kostnader.

En bedömning av vattentornets skick har utförts 2008. Enligt bedömningen kräver svampdelens vittrade nedre betongyta samt tornets fotdel snabbt reparationsåtgärder. Betongarbetenas renoveringskostnader har beräknats uppgå till 3,1 miljoner euro vartill man i bedömningen rekommenderar ca 0,2 miljoner euro för övriga reparationer, bl.a. renovering av plåttaket. Att bevara konstruktionens säkerhet kräver alltså ett reparations- och renoveringsarbete som kostar ca 3,3 mn euro (exkl. moms). Bedömningen omfattar inte ombyggnadsarbete i tornets lokaler.

Att utrusta tornet för allmänhetens bruk som utsiktstorn kräver omfattande ombyggnadsarbeten bl.a. ur en personsäkerhetssynpunkt. Att bygga om lokalerna för den föreslagna användningen eller annan användning förutsätter betydande investeringar och i fortsättningen drifts- och underhållskostnader.

Kostnaderna förespråkar inte tornets bevarande eller en ändring av dess disposition. I stället för att bevara tornet bör man överväga dess rivning som en onödig konstruktion som ständigt förorsakar kostnader för staden. Tornet har tjänat sitt syfte som en del av vattenförsörjningen i Helsingfors.

Nämnden tar inte ställning till tornets historiska eller etiska värden som föreningen tar upp.

Om tornets bevarande trots allt anses ändamålsenligt bör man till konstruktionen finna en ny ägare som har resurser att genomföra de investeringar som ändringarna förutsätter.

Att ta tornet i nyttobruk genom att bygga rumsutrymmen i det förutsätter en detaljplaneändring. I detta sammanhang måste även skyddsfrågan avgöras.

Ifall tornets nyttobruk i form av rumsutrymmen visar sig vara orealistiskt t.ex. på grund av ekonomiska omständigheter bör tornet som bevaras behandlas som ett monumentlikt landmärke.

Att lämna tornet som landmärke förutsätter inte en ändring av detaljplanen men betongstrukturerna måste repareras av säkerhetsskäl.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar för sin del (7.9.2010) att nämnden förhåller sig positiv till förslaget om att tornet bevaras som en del av Örnbergets landskap. Vattentornet utgör ett viktigt kännetecken och en landskapsmässig höjdpunkt för stadsdelen Drumsö. Tornets omnejd lämpar sig väl för allmänt bruk som rekreationsområde. Förhoppningsvis kan tornet omdisponeras till exempel för bruk som utsiktstorn. Omdisponeringens slutliga bedömning och ställningstagande fordrar en konkretare plan och kostnadskalkyl. Fastighetskontoret ansvarar för planeringen och organiserandet av tornets användning.

Byggnadsnämnden konstaterar (14.9.2010) bl.a. att Drumsö vattentorn togs ur vattenförsörjningsbruk år 1996. Sedan dess har det fungerat närmast som ett fotställ för antennerna på tornets tak. Staden har inte haft användning för tornet på över ett decennium och man har försökt finna en ny disposition för tornet.

Några år sedan presenterades för bl.a. byggnadstillsynsverkets experter ett projekt där ett kafé skulle ha inretts till tornet. Projektet drevs av ett företag som tillverkar räddningsutrustning och som ämnade utnyttja tornet även för att testa sina produkter. Det var även tal om bostadsbruk. Projektet har sedermera skrinlagts.

Tornets byggnadshistoria har dokumenterats förhållandevis väl tack vare Drumsö-Sällskapet rf. Föreningen gav år 2009 ut en publikation om vattentornet. Kopior på publikationen (Drumsö-Sällskapets publikationer A:11) delas ut med föredragningslistan.

Av publikationen framgår hur Drumsöstiftelsen redan år 1958, innan vattentornet blev färdigt 1.6.1959, föreslog att vattentornet skulle förses med en utsiktsplats. Industriverksnämnden föreslog i september samma år att tornet skulle utrustas med ett gångdugligt takplan med skyddsräcke.

Då den första Helsingforsdagen firades 12.6.1959 var vattentornet, som nyss blivit färdigt, öppet för allmänheten. Samma praxis fortsatte under åren 1960-1962. Senast har tornet veterligen varit öppet för allmänheten 24.5.2008 tornets 50-årsjubileum till ära samt i september 2009 under Drumsödagarna.

Nuvarande skick

Byggnadskontoret har gjort en bedömning av vattentornets skick som är daterad 6.5.2008. Bedömningen har bifogats föredragningslistan.

Av bedömningen framgår att byggandens byggnadstekniska delar är i tillfredsställande eller försvarligt skick. De största reparationsbehoven under 1-3 år kommer att gälla reparation av vattentornets betongfasad. Det är ändamålsenligt att samtidigt utföra de inre byggnadstekniska arbetena och VVS- och elarbetena.

Den uppskattade byggkostnaden för arbetena som bifogats bedömningen av vattentornets skick är tämligen betydande, 3 276 120 euro.

För närvarande är vattentornet avspärrat eftersom betongfasaderna har bedömts farliga.

Allmänt bruk

Byggnadstillsynsverket har besökt tornet 11.8.2010. Trots kraven som Drumsöstiftelsen en gång i tiden framförde har vattentornet inte planerats för allmänt bruk. Ifall man skulle vilja öppna tornet mera permanent för allmänheten borde personsäkerheten tas i beaktande. Räckena, trappan, utrymningsvägen etc. borde med tanke på allmänhetens säkerhet planeras så att de uppfyller bestämmelserna. Man borde även ta ställning till de rörelsehindrades möjliga tillträde. Eftersom tornet ligger i ett parkområde på en hög backe skulle bilparkeringen orsaka diverse åtgärder. En detaljplaneändring skulle redan på grund av detta vara oundviklig.

Tornets utsiktsterrass är ganska liten vilket begränsar storleken på gruppen som samtidigt besöker tornet. Trappan vid utsiktsterrassen är svår att gå i (en spiraltrappa). Belysningen i lokalerna borde också ökas om man önskar öppna tornet för allmänheten. Utsikten över staden är onekligen mäktig.

Byggnads- och kulturhistoriskt värde

Tornet har obestridligen ett betydande byggnads- och kulturhistoriskt värde. Tornet är Finlands första stora svampformade vattentorn som representerar sin epoks nyaste betongbyggnadsteknologi. Vid vattentankens betonggjutning användes förspänning av betong. Betongväggen är 25 cm tjock och för att säkra vattentätheten göts tankens yttre vägg samt stödringen utan avbrott. Arbetet utfördes i skift och det pågick i fyra dygn.

Även tornets stadsbildsmässiga betydelse är avsevärd. Vattentornet fungerar som ett landmärke inte endast i Drumsö utan t.ex. då man anländer sjö- eller luftledes till Helsingfors från söder eller väster.

Ställningstagande till framställningarna

Byggnadsnämnden understöder initiativet om att beskydda Drumsö vattentorn. Objektet fyller väl de kriterier för ett skyddsobjekt som nämns i 3 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010). Enligt bestämmelsen kan man för bevarande av byggnadsarvet skydda byggnader, konstruktioner, byggnadsgrupper eller bebyggda områden som är av betydelse med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden eller med avseende på en byggnads användning eller händelser som är förknippade med den.

Objektet kan även skyddas i plan med stöd av markanvändnings- och bygglagen (57 §). Skyddande i plan med stöd av markanvändnings- och bygglagen är i praktiken det normala och primära sättet att utfärda behövliga skyddsbestämmelser då man vill skydda en byggnad eller ett byggt område som ligger i ett detaljplaneområde.

Eftersom vattentornet ägs av staden behöver man inte i någondera skyddsfallet begrunda de möjligen tillkommande ersättningarna som betalas till ägare av skyddade byggnader.

Stadsmuseets konstaterar (31.8.2010) att Drumsö vattentorn blev färdigt år 1958 och har ritats av arkitekt Ossi Leppämäki. Tankens volym är ca 4 500 m³. Vattentornet är det första där tankens betongskal spändes för att säkra vattentätheten, det är en s.k. förspänd betongbyggnad. Det svampformade vattentornet ligger på toppen av Örnberget och är sålunda ett viktigt och synligt landmärke för Drumsö. Vattentornet togs ur bruk under 1990-talet.

För vattentornets område och dess omgivning på Örnberget gäller detaljplaner från åren 1951 och 1958. I detaljplanen har upptagits vattentornets byggnadsyta (Y), vattentornets omgivning har upptagits som parkområde.

I publikationen Byggnadsinventering på Drumsö 2001-02 som utarbetats av Helsingfors stadsmuseum konstateras för vattentornets del att: ”Byggnadens arkitektur är övervägd och fulländad. Byggnaden äger byggnadshistoriska värden. Byggnaden har bevarats väl i dess ursprungliga form eller de utförda ändringarna har lyckat anpassats till den befintliga byggnaden.” Utöver detta är vattentornet värdefullt även ur ett perspektiv som omfattar Helsingfors kommunalteknik och den byggnadstekniska historien i egenskapen av Finlands första förspända betongkonstruktion.

Stadsmuseet har flera gånger konstaterat vattentornets skyddsvärde i diskussionerna där vattentornets möjliga nya användningssyften begrundats. Enligt museets uppfattning bör det kulturhistoriskt värdefulla vattentornet, Drumsö landmärke, skyddas i detaljplanen med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Stadsmuseet deltar i beredningen av detaljplaneändringen för byggnadsskyddets del och slår fast vattentornets skyddsvärden. Helsingfors stadsplaneringskontor ansvarar för detaljplaneändringens utarbetande.

Stadsmuseet ser inget hinder för att öppna vattentornet för allmänheten och reparera räckkonstruktionen. Då vattentornets nya användningssyften begrundas bör det baseras på en pålitlig bedömning av vattentornets skick, med stöd av vilken en renoveringsplan utarbetas.

Efter Drumsö-Sällskapets framställning har fastighetskontoret lämnat in en anmälan 16.8.2010 om rivning av Drumsö vattentorn på grund av dess dåliga skick och farlighet. Stadsmuseet har inte förordat rivningen (ställningstagande per e-post till byggnadstillsynsverket 26.8.2010). Rivningen skulle innebära att i 139 § i markanvändnings- och bygglagen avsedda traditions- eller skönhetsvärden eller andra värden som ingår i den byggda miljön förstörs.

Stn beslutade 22.11.2010 att anteckna Drumsö-Sällskapets brev och uppmana fastighetskontoret att effektivisera åtgärderna för att hitta en ny disposition, varefter en detaljplan som baserar sig på byggnadsskydd ska utarbetas för Drumsö vattentorn. Fastighetskontorets lokalcentral har under våren 2011 inlett ett anbudsförfarande där man för vattentornet söker en ägare som har de behövliga resurserna för att inreda rumsutrymmen i vattentornet. Anbuden har begärts in före 9.5.2011. Anbudsdokumenten finns att tillgå på internetadressen www.tilakeskus.fi.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kaj/Tanja Sippola-Alho)

INITIATIV 8

xxxxxx xxxxxx om befrielse av frontmannahusen från fastighetsskatt

Stn 2010-1590

xxxxxx xxxxxx föreslår (1.9.2010) följande:

I Svedängen finns fortfarande frontmannahus som är i gott skick. Såsom jag förstår saken har man ämnat bevara dem både för boendets och för utseendets del.

De representerar en epok då Svedängen med frontmannabosättningen fick sin särpräglade boendeprofil. Denna boendemiljö har sedermera förstörts genom detaljplanebeslut som i mitt tycke har varit misslyckade. Då man betraktar områdets brokiga bostadsproduktion kan man bara vemodigt längta efter den gamla boendeprofilen. Jag tycker att Helsingfors stad med respekt för frontmännen borde stöda frontmannahusens bevarande.

Jag föreslår att frontmannahusen befrias från fastighetsskatt eller att skatten sänks. Om stadens pengar inte räcker till föreslår jag att fastighetsskatten sänks åtminstone för frontmannahus vars äganderätt har överförts till frontmännens bröstarvingar.

Stadsdirektören beslutade 25.1.2011 att skicka ett brev till initiativtagaren där staden konstaterar följande:

Enligt 6 § i Finlands grundlag är alla lika inför lagen. Jämlikhetsprincipen är av speciell betydelse vid beviljande av olika slags förmåner. I kommunens verksamhet betyder jämlikhet att kommuninvånare inte får särbehandlas utan godtagbart skäl. Kommuninvånarna ska behandlas jämlikt. Ett förbud mot beviljande av ekonomiskt eller annat stöd till privatpersoner utan särskilda skäl har härletts från jämlikhetsprincipen.

I skatterätten innebär jämlikhetsprincipen att de skatteskyldiga behandlas likvärdigt.

Att befria frontmannahusen eller de frontmannahus vars äganderätt har överförts till frontmännens bröstarvingar från fastighetsskatt skulle kränka jämlikheten och sålunda vara olagligt. På dessa grunder kan förslaget inte förverkligas.

I enskilda fall tillåter lagen beviljande av skattelättnad av sociala skäl, till exempel med hänsyn till arbetslöshet eller sjukdom. Befrielse kan beviljas ifall den skattskyldiges skattebetalningsförmåga, med beaktande av den inkomst och förmögenhet som står till förfogande, väsentligen har nedgått på grund av försörjningsplikt, arbetslöshet, sjukdom eller av något annat särskilt skäl (Lag om beskattningsförfarande 88 §). Skattelättnad kan dock beviljas med anledning av separat ansökan och endast i särskilda fall som uppfyller de lagstiftade kraven. Dylika fall förekommer ytterst sällan.

Stn anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kj/Ari Hietamäki)

INITIATIV 9

xxxxx xxxxxxxx om tidtabellen för publicerande av stadsstyrelsens
föredragningslistor samt framförande av åsikter i ärenden som
stadsstyrelsen behandlar

Stn 2010-1617

xxxxx xxxxxxxxx föreslår (8.9.2010) följande:

Stadsstyrelsens föredragningslistor i god tid på internet. För varje ärende en ruta med alternativen JA eller NEJ som stadsborna kan klicka på och på så sätt framföra sin åsikt om ifrågavarande ärende.

Stadsdirektören beslutade 10.11.2010 att skicka ett brev till initiativtagaren där staden konstaterar följande:

Fram till utgången av år 2010 tillställer Helsingfors stad stadsstyrelsens föredragningslistor i form av papperskopior och elektroniska versioner på internet. Föredragningslistorna publiceras på internet efter att papperskopior har överlämnats till de förtroendevalda. Nätpubliceringen sker oftast på fredagen klockan 14.

Från början av år 2011 övergår Helsingfors stad till ett elektroniskt, papperslöst ärendehanteringssystem. Detta möjliggör en tidigareläggning av föredragningslistornas nätpublicering.

Helsingfors stad håller på att förnya sitt responssystem. En responssektion planeras i förbindelse med stadens nättjänster och i samband med detta utreds möjligheten att föreverkliga en funktion med hjälp av vilken stadsborna kan framföra sina åsikter om ärenden som stadens beslutsorgan tar upp för behandling.

Stn hänvisar till svaret till xxxxx xxxxxxxx och anser att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kj/Eero Waronen)

INITIATIV 10

xxxxx xxxxxxxxx om cirkelmetro på sträckan Mellungsby–Malm–Gamlas–Alberga–Otnäs

Stn 2010-2277

xxxxx xxxxxxxxx har skickat (24.11.2010) ett initiativ till stadsplaneringskontoret per e-post där han framför att den tvärsgående trafikens problem kunde lösas med en ”cirkelmetro” som trafikerar åt båda hållen på sträckan Mellungsby–Malm–Gamlas–Alberga–Otnäs. Efter att ha erhållit ett preliminärt svar i frågan föreslog han 30.11.2010 att initiativet ska behandlas som en kommuninvånares initiativ. Cirkelmetron skulle trafikera från den nuvarande ändstationen i Melungsbacka via Malm, Gamlas och Alberga järnvägsstationer till Otnäs. I Otnäs skulle banan gå samman med Västmetron som nu byggs ut, varvid man kunde trafikera linjen i en cirkel.

Som mål för sitt initiativ nämner xxxxxxxxx att förhindra trafikstockningar på Ring I, metrons obetydliga miljöstörningar, bantrafikens upplevda resekomfort samt att hindra en förtvining av Helsingfors centrum. Enligt Rintamäkis uppfattning skulle cirkelmetron avsevärt minska bilismen och trafikens miljöstörningar och återgälda sig bl.a. genom minskade trafikeringskostnader inom den övriga kollektivtrafiken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (3.3.2011) följande:

Sammandrag av utlåtandet

Cirkelmetrons passagerarmängd förblir tämligen låga jämfört med investeringens storlek. Passagerarmängden motsvarar närmast de nuvarande och planerade metrolinjernas ändar.

Cirkelmetrons investeringskostnader är i storleksklassen över en miljard euro och dess nyttokostnadsförhållande är ca 0,2 vilket betyder att projektet inte är ekonomiskt lönsamt.

Stora risker ansluter sig till cirkelmetrons förverkligande i Otnäs.

Utlåtande Vid trafikplaneringsavdelningen har den i initiativet föreslagna cirkelmetron granskats med trafikmodellen som framförs i nätutredningen tung spårbunden trafik i Helsingfors (RAVELI) och för delen som gäller övergångar mellan färdmedel med modellen som framförs i Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2011. Investerings- och driftkostnadernas storlek har uppskattats med hjälp av en kalkylmodell som använts i RAVELI och som är avsedd för preliminära granskningar.

Linjen som börjar i Mellungsbacka skulle minska turutbudet för den planerade metron i Östersundom. Dess genomförbarhet har dock inte i detta skede utvärderats noggrannare.

Cirkelmetrons turtäthet har uppskattats till 6 minuter. Linjer från Nordsjö till Stensvik och från Östersundom till Hagalund skulle trafikeras med samma turtäthet varvid linjernas kombinerade turtäthet från Helsingfors centrum skulle vara 2 minuter. Utifrån trafikmodellen skulle Cirkelmetron öka användningen av kollektivtrafik med ca 11 000 resor per dygn. Fordonstrafiken på Ring I skulle vid Centralparken minska med ca 640 fordon per dygn. Skillnaden är liten eftersom trafikvolymen på detta ställe i sin helhet uppgår till ca 100 000 fordon per dygn.

Cirkelmetrons passagerarmängder förblir huvudsakligen rätt så små jämfört med investeringarnas storlek. Passagerarmängderna motsvarar närmast de nuvarande och planerade metrolinjernas ändar.

Utifrån modellen är Spårjokern mellan Hagalund och Alberga den enda kollektivtrafikförbindelsen som skulle mista passagerare på grund av Cirkelmetron. Spårjokern kunde man låta bli att bygga. Lokaltågtrafikens passagerarflöden ändras något men egentliga ändringar i trafikeringen behövs inte. För övrigt är den nuvarande och det planerade linjenätet för kollektivtrafik inte avsevärt överlappande med den föreslagna metrolinjen. Joker 2:s passagerarmängder skulle inte förändras nämnvärt.

Cirkelmetrons investeringskostnader är i storleksklassen 1,2 miljarder euro. Cirkelmetron skulle ersätta Spårjokerns etapp från Alberga till Hagalund. Att låta bli att bygga den här etappen skulle spara in ca 100 miljoner euro varvid Cirkelmetrons nettoinvesteringskostnader skulle vara ca 1,1 miljarder euro. Det har på motsvarande vis uppskattats att underhållskostnaderna för infrastrukturen ökar med 5,2 miljoner euro per år och trafikeringskostnaderna med 0,3 miljoner euro per år.

Cirkelmetrons totalnyttor räknat för 30 år framöver med en kalkylränta på 5 % är ca 266 miljoner euro. De totala driftkostnaderna för infrastrukturen är på motsvarande vis ca 80 miljoner euro. Nyttokostnadsförhållandet är ca 0,2 och projektet är med andra ord inte ekonomiskt lönsamt.

I granskningen ingick uppskattningar som gjordes med hjälp av trafikmodellen. Uppskattningarna berörde kollektivtrafikpassagerarnas tidsnyttor, ändringar i kollektivtrafikens trafikeringskostnader, de nya kollektivtrafikpassagerarnas nyttor, personbilspassagerarnas tidsnyttor, trafiksäkerhetsnyttor och de modellbaserade miljönyttorna.

Stora risker ansluter sig till Cirkelmetrons linje i Otnäs. Västmetrons linje mellan Kägeludden och Hagalund är nästan enbart kurva mellan stationerna vilket gör att en förgrening är mycket utmanande. I Otnäs finns många underjordiska lokaler mellan vilka Västmetrons linje går. Det skulle vara utmanande att koppla nya underjordiska stationer till de nuvarande stationerna.

Utöver metrolinjen som föreslås i initiativet har en linje som hör till Västmetron väster om Hagalund granskats. Den här linjen skulle vara enkel att förverkliga och skulle generera större nyttor än linjen som går till Otnäs. Även detta alternativ är dock olönsamt. Den alternativa linjens andel från Hagalund till Alberga belastas måttligt. På den här etappen finns efterfrågan för en snabb förbindelse även efter att Västmetron blivit färdig. Passagerarmängden ger dock inte skäl för en investering i metrons storlek.

Biträdande stadsdirektören för stadsplanerings- och fastighetsväsendet har 28.3.2011 gett initiativtagaren ett svar på initiativet som är i enlighet med nämndens utlåtande.

Stn konstaterar att det ovanstående är en tillräcklig utredning i saken.

(Kaj / Tanja Sippola-Alho)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA NR 720/23 OCH 16727/21 I BRUNAKÄRR (NR 11884)

Stn 2009-1591

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för tomten nr 23 i kvarteret nr 720 och tomten nr 21 i kvarteret nr 16727 i 16 stadsdelen (Brunakärr) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11884, daterad 11.6.2009 och ändrad 9.9.2010.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11884 (Brunakärr, tomterna nr 720/23 och 16727/21)
	Bilaga 2	Rapport om växelverkan (Brunakärr, tomterna nr 720/23 och 16727/21)
	Bilaga 3	Illustration (Brunakärr, tomterna nr 720/23 och 16727/21)
	Bilaga 4	Detaljplaneändring för tomterna nr 720/23 och ... - beslutshistoria

SAMMANDRAG Tomterna ligger vid Pargasvägen 18−20 och Tenalavägen 6.

På tomten nr 720/23 (Tenalavägen 6) finns ett servicehus för äldre och en affärsbyggnad i anslutning till detta i Helsingfors kyrkliga samfällighets ägo. Dessa kommer att rivas och på deras plats uppförs en byggnadshelhet med hyres- och specialbostäder, en dagligvarubutik och församlingens samlingslokaler. Detaljplaneändringen gör det möjligt att effektivisera markanvändningen och att förlägga funktioner som motsvarar de nya behoven till tomten.

I detaljplaneändringen tas tomten upp som kvartersområde för flervåningshus och kollektivbostadshus (AKS). Byggrätten uppgår till 5 300 m² vy och det högsta tillåtna våningstalet är fem. Minst 230 m² vy av byggrätten ska utnyttjas för lokaler för en dagligvarubutik i byggnadens första våning.

På tomten nr 16727/21 (Pargasvägen 18−20) har Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse två studentbostadshus i tre våningar. Husen på tomten bevaras och i sydvästra delen av tomten har det planerats två bostadshus i 2−3 våningar som ligger parallellt med tomtens nordvästra gräns. Bostadshusen omfattar sammanlagt 18 nya studentbostäder.

Byggrätten för tomten är 3 870 m² vy, varav 930 m² vy är ny byggrätt för bostadshus.

STN

Initiativ Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkoråd anhöll (31.5.2001, 26.6.2009) om detaljplaneändring för tomten nr 720/23 i sin ägo i enlighet med en referensplan som finns som bilaga till anhållan. I objektet har det planerats stödbostäder, hyresbostäder och ett församlingshem med verksamhetslokaler för stött boende och lokaler för en närbutik.

Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS anhöll (25.11.2005, 27.11.2006) om detaljplaneändring för tomten nr 16727/21 i sin ägo för att bygga till på tomten i enlighet med en plan som finns som bilaga till anhållan.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) anges båda tomterna som område dominerat av flervåningshus. Till området får förläggas bostäder och verksamhetslokaler.

Området utvecklas för boende, handel och offentlig service, rekreationsbruk och lokaler för icke-miljöstörande verksamhet och för den i området nödvändiga samhällstekniska försörjningen och trafiken.

Detaljplaner

För tomten nr 720/23 gäller en detaljplan fastställd 28.9.1970, i vilken tomten utgör kvartersområde för ett kollektivbostadshus för äldre (YA). Byggnadsytan i området har delats in i tre delar. Byggrätten för det huvudsakliga användningsändamålet är sammanlagt 2 525 m² vy. Dessutom har byggnadsytan för en butik eller en affär byggrätt på 210 m² vy.

För tomten 16727/21 gäller en detaljplan fastställd 19.12.1991, i vilken tomten tas upp som kvartersområde för specialbostäder (AKS). I kvartersområdet får det placeras ett kollektivbostadshus och lokaler för social verksamhet och fritidsverksamhet för invånarna i byggnaden. I området har det betecknats två byggnadsytor, vardera med byggrätt på 1 260 m² vy. Husen får ha tre våningar och källarvåningen ska ligga huvudsakligen under markytan.

Andra planer och beslut

Brunakärr: Rakennetun ympäristön arvot ja ominaispiirteet, korjausrakentamisohjeet. Helsingfors stads stadsplaneringskontor, publikation 2004:6.

Ägandeförhållanden

Staden äger tomten nr 16727/21 och Helsingfors kyrkliga samfällighet tomten nr 720/23.

Allmän beskrivning av området, byggd miljö

På tomten nr 720/23 finns en byggnad delvis i tre våningar och delvis i en våning parallellt med Tenalavägen som har byggts till ett servicehus för äldre. Huset används nu tillfälligt som studentbostäder. Vid Kiskovägen finns en butik i ett envåningshus. Tomten omfattar 2 977 m². Sammanlagt 2 711 m² vy av byggrätten har utnyttjats. Tomtexploateringstalet är 0,92.

På tomten nr 16727/21 har Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse två studentbostadshus i tre våningar. Husen ligger parallellt med Pargasvägen intill tomtgränsen mot gatan. Tomtytan uppgår till 4 861 m². Sammanlagt 2 500 m² vy av byggrätten har utnyttjats. Tomtexploateringstalet är 0,52.

I omgivningen finns kollektivbostadshus i två våningar och tärningsliknande bostadshus i tre våningar som är typiska för Brunakärr. Byggexploateringstalet är 0,62−1,2.

Service Vid korsningen av Kiskovägen och Tenalavägen finns en dagligvarubutik och vid Koroisvägen en distributionsstation för bränsle. I öster vid Centralparken finns både Protesstiftelsens hus och Invalidstiftelsens byggnad som är skyddad som en stadsbildsmässigt värdefull byggnad (sr-2). Hela östra kanten av området Brunakärr gränsar till Centralparken som är i rekreationsbruk. I Centralparken finns ridstallar, en bågskyttebana och idrottsplaner både utomhus och inomhus. Området har goda kollektivtrafikförbindelser.

Naturmiljö Vid korsningen av Tenalavägen och Kiskovägen finns en björk som dominerar gatuvyerna. På tomten vid Tenalavägen 6 stiger terrängen i hörnet vid Pargasvägen och marken ligger i nivån +12,00−+15,2. På tomten växer några stora träd och på innergården finns planteringar.

Tomten vid Pargasvägen 18−20 sluttar svagt mot nordväst. Markytan ligger i nivån +12,6−+13,8. Växtligheten på tomten är frodig och består för det mesta av lövträd och buskar.

Skyddsobjekt

Planområdet har inga större skyddsvärden men i Generalplan 2002 för Helsingfors ligger området i omedelbar anslutning till ett kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen värdefullt område, vilket ska utvecklas så att områdets värden och särdrag bevaras.

Grundförhållanden

Enligt befintliga uppgifter består området huvudsakligen av friktionsjord. Lerjordsområdet i sydvästra hörnet av tomten nr 720/23 har uppskattats vara ca 1−3 m tjockt.

Mål Målet för detaljplaneändringen är att effektivisera markanvändningen och att förlägga funktioner som motsvarar de nya behoven till tomten nr 720/23, att öka möjligheterna att använda tomten och att skapa förutsättningar för att kunna fortsätta verksamheten i den dagligvarubutik som tjänar Brunakärr på tomten i fråga.

Helsingfors kyrkliga samfällighets mål är att på tomten nr 720/23 bygga stödbostäder och hyresbostäder och ett församlingshem med bostäder för stött boende och dessutom lokaler för en närbutik.

Målet för detaljplaneändringen är att effektivisera markanvändningen också på tomten nr 16727/21 genom att tillåta två nya bostadshus i tre våningar på tomten. HOAS har som avsikt att öka antalet studentbostäder med bra läge. På grund av det snäva utbudet av tomter som lämpar sig för kompletteringsbyggande har man utrett möjligheterna att bygga på redan bebyggda tomter som har den nödvändiga samhällstekniken och fungerande service och trafikförbindelser. Kompletteringsbyggandet har som mål att det ska planeras låga byggnader i liten skala på tomten och att dessa placeras fritt på tomten, dvs. på det för Brunakärr typiska sättet.

Förslag till detaljplaneändring

Kvartersområde för flervåningshus och kollektivbostadshus (AKS)

Tomten nr 720/23 (Helsingfors kyrkliga samfällighet)

Tomtens disposition har ändrats till kvartersområde för flervåningshus och kollektivbostadshus (AKS). I hörnet av Tenalavägen och Pargasvägen har det planerats ett femvåningshus för specialboende. Vid Kiskovägen har det planerats ett femvåningshus med lokaler för en dagligvarubutik i våningen i marknivå och hyresbostäder i de övre våningarna. Dessa två hus kombineras till varandra med ett envåningshus som ligger parallellt med Tenalavägen och i vilket det har planerats församlingslokaler. I området framför de gemensamma lokalerna för dagligvarubutiks- och församlingslokaler har det planerats en liten öppen plats för allmän gångtrafik. Den öppna platsen ska stödjas med en murkonstruktion vid Tenalavägen.

Byggrätten uppgår till 5 300 m² vy. Minst 230 m² vy av byggrätten ska utnyttjas för lokaler för en dagligvarubutik i byggnadens första våning, 400 m² vy för samlingslokaler och 340 m² vy för parkering. Tomtexploateringstalet höjs till 1,83.

Byggnadens fasader ska vara platsmurade och de ska ha mestadels ljus färg. Parkeringslokalernas fasader ovan jord ska behandlas på samma sätt som de andra fasaderna. Balkongerna ska byggas indragna. Parkeringsanläggningens tak har planerats som en gemensam funktionell och sammanhängande terrassgård som tjänar boendet. Takterrassgården ska byggas och planteras för lek- och utomhusvistelseändamål. Räcken ska huvudsakligen vara transparenta. Minst en sjundedel av tomtytan ska planteras. Lokalerna för sophantering ska förläggas till byggnaden eller underjordiska lokaler.

Tomten nr 16727/21 (HOAS)

Tomtens disposition har ändrats till kvartersområde för flervåningshus och kollektivbostadshus (AKS). Vid tomtens sydvästra gräns har det planerats två bostadshus i 2−3 våningar som ligger parallellt med tomtgränsen. Bostadshusen har sammanlagt 18 nya studentbostäder. Byggnader med förråd för friluftsutrustning uppförs i tomtens södra del.

Den sammanlagda byggrätten för tomten är 3 870 m² vy, varav de nuvarande gemensamma utrymmena omfattar 330 m² vy, den nya byggrätten för bostadshus 930 m² vy och byggrätten för ekonomibyggnader 90 m² vy. Tomtexploateringstalet blir 0,80.

Byggnadernas fasader ska mestadels vara av platsmurat bränt rödtegel. Nybyggnaderna ska ha sadeltak eller pulpettak. Balkongerna, trapporna och sidokorridorerna får byggas utöver den i detaljplanen angivna våningsytan till högst 2 meters avstånd från byggnadsytans gräns. De nya balkongerna ska byggas upphängda. Byggnadsytorna för ekonomibyggnader har placerats så att de avgränsar parkeringsområdet. Sophanteringslokalerna ska förläggas till byggnadsytan för ekonomibyggnader som anges på detaljplanekartan. En fjärdedel av tomtytan ska planteras.

Dimensionering

Tomternas sammanlagda yta är 7 837 m² och byggrätten uppgår till sammanlagt 9 170 m² vy.

Trafik Parkeringen för tomten vid Tenalavägen 6 ska anläggas i delvis underjordiska lokaler i innerdelen av tomten. Infarten till parkeringslokalerna sker från tomtens sydvästra sida vid Pargasvägen och infarten för dagligvarubutikens lastningstrafik från Kiskovägens sida. Bilplatserna för tomten vid Pargasvägen 18−20 har anvisats i tomtens södra del och infarten till dessa sker från Pargasvägen.

Bilplatsskyldigheterna är följande: kollektivbostäder 1 bp/300 m² vy, studentbostäder 1 bp/240 m² vy, bostäder 1 bp/125 m² vy, dagligvarubutiker minst 1 bp/110 m² vy och högst 1 bp/90 m² vy, samlingslokaler minst 1 bp/140 m² vy och högst 1 bp/120 m² vy.

Service I förslaget till detaljplaneändring strävar man efter att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för dagligvarubutiken i planområdet så att minst 230 m² vy av byggrätten ska utnyttjas som lokaler för en dagligvarubutik i byggnadens första våning. Av byggrätten ska 400 m² vy användas till samlingslokaler i första våningen. Avsikten är att förlägga lokaler för ett församlingshem till samlingslokalerna. Den nuvarande servicen är tillräcklig för att tjäna behoven hos den till följd av detaljplaneändringen ökade befolkningen i området.

Naturmiljö Trädet vid korsningen av Tenalavägen och Kiskovägen och en del av träden på tomten vid Pargasvägen 18−20 har i detaljplanen betecknats som träd som ska bevaras. På båda tomterna ska de obebyggda tomtdelar som inte används som lek- eller vistelseområden eller för trafikändamål planteras och skötas som parklika områden.

Konsekvenser av att detaljplanen genomförs för den byggda
miljön, boendeförhållandena, stadsbilden och trafiken

Detaljplanen ökar antalet bostäder i området vid goda trafikförbindelser på ett sätt som kompletterar stadsbilden. Den nya detaljplanen säkerställer att butiken bevaras i området och strävar efter att bibehålla den kännetecknande grönskan i området.

Vid Tenalavägen 6 är byggnaderna högre än de nuvarande husen och de avgränsar utsikterna från granntomterna. Vid Pargasvägen 18−20 minskar tillbyggandet gårdens grönska och begränsar delvis utsikterna från grannhuset.

Konsekvenserna av nybyggandet på trafikmängderna är liten.

Markens byggbarhet och renhet

Husen kan grundläggas på fast botten eller på berg. Det finns inga uppgifter om markförorenande verksamhet i detaljplaneområdet.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning (daterad 15.1.2009). Samtidigt fick de ett program för deltagande och bedömning.

Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt underrättades också i planläggningsöversikten 2008.

Deltagande och växelverkan ordnades i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret 26.1−13.2.2009.

Myndighetssamarbete

Vid beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med stadsmuseet och byggnadstillsynsverket.

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har fått två ställningstaganden och ett utlåtande beträffande beredningen av detaljplaneändringen.

Miljöcentralen hade ingenting att påpeka om programmet för deltagande och bedömning.

Byggnadskontoret ansåg att det är skäl att i detaljplanearbetet undersöka också hurdan linjedragning den förbindelse som föreslås i Helsingfors stads plan för huvudrekreationsstråk har mellan tomten nr 16727/21 och Brunakärrs koloniträdgård. De koloniträdgårdsstugor som ligger närmast tomtgränsen gör det svårt att dra förbindelsen helt och hållet i koloniträds gårdsområdet.

Stn konstaterar att byggnadskontoret i norra delen av tomten nr 16727/21 har en förbindelse reserverad för allmän gångtrafik från Mannerheimvägen till Centralparken under planering. I planen har rutten betecknats vid den norra tomtgränsen. På basis av byggnadskontorets utlåtande har stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning preciserat utrymmesreserveringen för förbindelsen så att den anläggs intill norra gränsen till tomten nr 16727/21 i Brunakärrs koloniträdgårdsområde.

Stadsmuseet konstaterade att avsikten är att bevara de nuvarande studentbostäderna och kompletteringsbygga på tomten nr 16727/21. Stadsmuseet hade ingenting att invända mot detta.

Byggnadshelheten i norra ändan av kvarteret på tomten nr 720/23 ritades av arkitekt Osmo Sipari som Mejlans församlings ålderdomshem år 1970. Objektet anknyter sig härigenom till den byggnadsfas i norra Brunakärr som mestadels ägde rum på 1960-talet. Typiskt för byggnadsfasen var avvikande arkitektur och byggteknik jämfört med byggnadsbeståndet från de föregående årtiondena.

Stadsmuseet anser att byggnadshelheten inte har så betydelsefulla kulturhistoriska värden att den ska skyddas i detaljplanen. Tyvärr innebär detta också att de nuvarande objekten kan ersättas med nybyggnader. Enligt principerna för hållbar utveckling ska dock de nuvarande husen vid Tenalavägen 6 utnyttjas genom att anpassa och möjligen utbygga dessa så att de lämpar sig för de förändrade behoven. Även denna möjlighet ska bevaras i detaljplaneändringen.

Stadsmuseet ansåg att utkastet till detaljplaneändring ska vidareutvecklas i fråga om tomten vid Tenalavägen 6 så att de centrala dragen i området bättre beaktas i detaljplanen. Värdena och särdragen i det kulturhistoriskt värdefulla området får inte riskeras med nybyggandet.

Stn konstaterar att stadsplaneringskontoret har berett förslaget till detaljplaneändring i samarbete med stadsmuseet. Förslaget har justerats så att byggnadsdelen i sex våningar i utkastet har ändrats så att den nu har fem våningar och byggnadsformen har gjorts smalare mot Tenalavägen.

Åsikter Vid beredningen av detaljplaneändringen har stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fått fyra skrivelser med åsikter, av vilka en gällde programmet för deltagande och bedömning och tre utkastet till detaljplaneändring.

I åsikterna kommenterades byggrättens omfattning, byggnadernas höjd och läge på tomten, möjligheten att bevara de befintliga husen, bevarandet av en dagligvarubutik i området, beaktandet av värderingarna i generalplanen i detaljplanebestämmelserna och tillräckligheten av bilplatser i området.

Med anledning av åsikterna har byggnadshöjden sänkts med en våning så att våningstalet för byggnadsdelen vid Kiskovägen blir fem. Dessutom har byggnadens form och byggnadsytans gräns ändrats så att byggnadsytan smalnar mot Tenalavägen. Till följd av ändringen har byggrätten minskats från 5 500 m² vy till 5 300 m² vy.

./. För myndighetssamarbetet, åsikterna och genmälena till dessa redogörs i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Förslaget hölls offentligt framlagt 7.8−7.9.2009, vilket hade kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot förslaget gjordes 12 anmärkningar, av vilka fem har likalydande innehåll. Fyra skrivelser anlände efter framläggandet.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, stadsmuseet, räddningsverket och byggnadskontoret.

Anmärkningar och skrivelser

I anmärkningarna och skrivelserna kommenteras informeringen om detaljplaneprojektet, den likvärdiga behandlingen av fastighetsägarna, byggexploateringen, stadsbilden, beaktandet av skyddsvärden, bedömningen av sociala konsekvenser, bevarandet av dagligvarubutikstjänster i området, tillräckligheten av bilplatser i området, gårds- och parkeringslösningen, störningarna under byggarbetena, eventuella miljöskador och konsekvenser av byggandet och utsikterna från och ljusförhållandena i grannfastigheterna.

I anmärkningarna lyfts fram den från Tenalavägens övriga omgivning avvikande byggexploateringen, den överdimensionerade byggnadshöjden och husens läge som hindrar vyerna på tomten. Dessa anses inte följa de värden och egenskaper som har fastslagits för Brunakärr i Generalplan 2002 för Helsingfors. De avviker dessutom från reparationsbygganvisningarna för flervåningshusområdet i Brunakärr, vilka fastslogs genom byggnadsnämndens beslut 30.11.2004. Det anses i anmärkningarna att fastighetsägarna inte blir behandlade som likvärdiga eftersom fastighetsägarna i sina reparationsprojekt förutsätts beakta de ovannämnda reparationssättsanvisningarna och skyddsvärdena i generalplanen.

I anmärkningarna undras det om kollektivbostadshuset vid Tenalavägen 6 och daghemmet lämpar sig som nära grannar. Bedömningen av sociala konsekvenser anses vara bristfällig. Kollektivbostadshuset upplevs som en risk för sin närmiljö. Anmärkarna är oroliga för bevarandet av dagligvaruhandeln i området. Det har inte reserverats tillräckligt med bilplatser på tomten. Att bygga om det nuvarande öppna gårdsområdet till en terrassgård ovanpå parkeringslokalerna anses vara ett för Brunakärr främmande sätt att bygga. Anmärkarna motsätter sig planerna att förlägga bilplatserna och sophanteringen under ett gårdsdäck. Projektet på tomten ökar trafiken i området och medför störningar och parkeringsproblem för invånarna och skolorna.

I skrivelserna anses det att informeringen om detaljplaneprojektet för Pargasvägen 18−20 har varit otillräcklig och felaktig på grund av att man inte har haft möjligheten att bli hörd och inverka på resultatet. Ett av husbolagen kräver att detaljplanen ska återremitteras för ny beredning eftersom bolaget inte tidigare har kunnat bli hört. HOAS tillbyggnadsplaner anses vara onödiga och motstridiga med det traditionella spatiösa byggnadssättet i Brunakärr. Anmärkarna är rädda för att byggandet medför fler oroligheter i området och försämrar landskapet och de öppna vyerna norrut mellan bostäderna. Dessutom oroar de sig för att byggandet förorsakar störningar till exempel i anslutning till pålningsarbeten och för att grannbyggnaderna kan ta skada.

Med anledning av anmärkningarna har detaljplanebeskrivningen kompletterats med en bedömning av sociala konsekvenser. I bedömningen av sociala konsekvenser utarbetad av undersökningsbyrån vid stadsplaneringskontorets översiktsplaneringsavdelning konstateras det att den sociala strukturen i området är mångsidig. Brunakärr har en starkare socioekonomisk ställning än småområdena i Helsingfors i genomsnitt. Med tanke på den sociala strukturens hållbarhet innebär ett ökat antal specialbostäder i Brunakärr ingen risk för den balanserade utvecklingen av området.

Beskrivningen har kompletterats även med en skuggstudie för Tenalavägen 6. På basis av studien har byggandet enligt förslaget till detaljplan ingen betydlig inverkan på ljusförhållandena i bostäderna i omgivningen och byggandet ändrar inte utsikterna från bostäderna på ett väsenligt sätt.

Stn anser att anmärkningarna och skrivelserna inte föranleder justering av förslaget till detaljplan eller återremiss för ny beredning.

./. För anmärkningarna, skrivelserna och genmälena till dessa redogörs mer i detalj i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Utlåtanden Stadsmuseet konstaterar (18.9.2009) att tomten vid Tenalavägen 6 och Brunakärrs koloniträdgård som gränsar till tomten vid Pargasvägen 18−20 utgör en del av ett kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen värdefullt område i Generalplan 2002 för Helsingfors. Enligt principerna för hållbar utveckling ska man utnyttja de redan befintliga byggnaderna och bygga om dessa så att de svarar mot de förändrade behoven. Stadsmuseet anser att de ändringar i byggnadsytorna och våningstalen för nybyggnaderna som har gjorts i utkastet till detaljplaneändring inte är tillräckliga. Förslaget till detaljplan ska vidareutvecklas så att detta tar bättre hänsyn till områdets centrala särdrag utan att riskera värdena och egenskaperna i området.

Fastighetsnämnden konstaterar (29.9.2009) att tomten nr 16727/21 har utarrenderats till HOAS för ett studentbostadshus med ett långfristigt arrendeavtal för tiden 15.2.1984−31.12.2045. Detaljplaneändringen höjer avsevärt värdet på tomten nr 720/23 i Helsingfors kyrkliga samfällighets ägo. Detaljplaneändringen ska inte föreläggas Stge innan båda parterna har undertecknat markanvändningsavtalet.

Räddningsverket har (9.9.2009) ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Byggnadskontoret konstaterar (10.8.2009) att byggnadskontoret i norra delen av tomten nr 16727/21 har en förbindelse för allmän gångtrafik från Mannerheimvägen till Centralparken under planering. Den är i planen förlagd intill norra tomtgränsen. På basis av det tidigare utlåtandet från byggnadskontoret preciserade stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning utrymmesreserveringen för stråket så att förbindelsen anläggs intill gränsen till tomten nr 16727/21 i området för Brunakärrs koloniträdgård. I den nuvarande detaljplanen för Brunakärrs koloniträdgård finns ingen reservering för det lokala huvudrekreationsstråk som tas upp i planen för huvudrekreationsstråk i Helsingfors. Att anlägga stråket förutsätter att detaljplanen för koloniträdgården ska justeras.

Stn konstaterar att detaljplaneområdet inte hör till den del av Brunakärr som i Generalplan 2002 för Helsingfors har betecknats som ett kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen värdefullt område.

Byggandet i förslaget till detaljplaneändring har med beaktande av tomternas särdrag anpassats till skalan och byggsättet i det område som har klassificerats som värdefullt. Möjligheten att utbygga de nuvarande husen vid Tenalavägen 6 och att renovera dem för det ursprungliga användningsändamålet har undersökts av Gaius-stiftelsen. Stiftelsen avstod från projektet bland annat av ekonomiska och funktionella skäl.

Linjen för det huvudrekreationsstråk som föreslås i byggnadskontorets utlåtande planeras mer i detalj i samband med detaljplaneändringen för Brunakärrs koloniträdgård.

Detaljplanekartan har inte ändrats med anledning av utlåtandena, men beskrivningen har kompletterats på basis av anmärkningarna med bedömningen av sociala konsekvenser och en skuggstudie för Tenalavägen 6.

Stadsplaneringskontoret har 9.9.2010 ändrat förslaget till detaljplaneändring så att beteckningen för en lekplats (le) har strukits på tomten nr 16727/21. Ändringen är inte väsentlig och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

./. För utlåtandena och genmälena till dessa redogörs mer i detalj i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Stn har 28.3.2011 bemyndigat fastighetsnämnden att träffa ett avtal med ägaren till tomten nr 720/23, dvs. Helsingfors kyrkliga samfällighet.

DETALJPLANEÄNDRING FÖR KVARTERET NR 31035 OCH ETT PARKOMRÅDE (A-BETECKNAT OMRÅDE OVANFÖR MARKYTAN) (INGÅNGEN TILL METROSTATIONEN PÅ GYLDÉNSPLATSEN) PÅ DRUMSÖ (NR 11973)

Stn 2010-1145

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för kvarteret nr 31035 och ett parkområde (a-betecknat område ovanför markytan) i 31 stadsdelen (Drumsö) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11973, daterad 20.5.2010 och ändrad 3.2.2011.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11973 (Drumsö, tomten nr 31035/1 m.m.)
	Bilaga 2	Illustration (Drumsö, tomten nr 31035/1 m.m.)
	Bilaga 3	Rapport om växelverkan (Drumsö, tomten nr 31035/1 m.m.)
	Bilaga 4	Detaljplaneändring för kvarteret nr 31035 och ... - beslutshistoria

SAMMANDRAG Området ligger centralt vid Gyldénvägen i Drumsö och gränsar till Braxviksparken.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga de ovanjordiska konstruktionerna för en ingång till metrostationen. För området gäller en underjordisk detaljplan som möjliggör byggandet av metron och metrostationen. En affärstomt och ett parkområde ändras delvis till en öppen plats, på vilken man kan bygga entrébyggnaden för metrostationen och de för metron nödvändiga ventilationsschakten och nödutgången. Affärstomtens yta minskar med 468 m². Tomtens disposition och våningsyta bevaras. Gång- och cykeltrafikförbindelsen mellan Braxviksparken och Gyldénsvägen bevaras och går genom den öppna platsen.

STN

Utgångspunkter Stn beslutade 26.10.2006 om den fortsatta beredningen av västmetron mellan Gräsviken och Mattby och uppmanade till att inleda utarbetandet av de detaljplaner som beslutet förutsätter.

Stge godkände 21.5.2008 att västmetron ska förverkligas i enlighet med kollektivtrafiknämndens förslag till projektplan för västmetron, daterat 27.3.2008, och den justerade projektplanen, daterad 14.3.2008.

Projektplaneringen för Drumsö metrostation har fortsatt sedan september 2009 och planeringen pågår fortfarande.

Planläggningssituation

Generalplan och detaljplaner

I Generalplan 2002 för Helsingfors tas området upp som kvartersområde dominerat av flervåningshus. Genom området har det anvisats en metroförbindelse under jord och en beteckning för en metrostation anges bredvid förbindelsen.

I den gällande detaljplanen, godkänd år 1995, utgör tomten nr 31035/1 kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K). Byggrätten uppgår till 3 530 m² vy. Också den gällande detaljplanen för parkområdet har godkänts år 1995. För området gäller även en underjordisk detaljplan för metron, godkänd år 2009.

Ägandeförhållanden

Tomten nr 31035/1 är i privat ägo och parken i stadens ägo.

Allmän beskrivning av området

På tomten finns en affärs- och kontorsbyggnad i fyra våningar och en uteservering i husets södra och sydvästra hörn. I byggnaden finns bl.a. två restauranger och en läkarstation. På gården väster om byggnaden finns ett asfalterat bilplatsområde för fastigheten. På gården norr om byggnaden växer stora stadsbilsmässigt värdefulla lindar. Parkområdet har en gång- och cykelförbindelse och buskplanteringar.

Mål Avsikten är att i området uppföra en entrébyggnad för metrostationen och schaktbyggnader utgående från att gång- och cykeltrafikförbindelsen mellan Braxviksparken och Gyldénsvägen bevaras. Detaljplaneändringen har upprättats på basis av projektplanen för västmetron.

Förslag till detaljplaneändring

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)

Dispositionen och våningsytan 3 530 m² vy för tomten för affärs- och kontorsbyggnader 31035/1 bevaras, men en del av tomten har ändrats till en öppen plats. Detta minskar det nuvarande antalet bilplatser på tomten med tio. Några av dessa kan ersättas med interna arrangemang på tomten. En detaljplanebestämmelse förutsätter minst 1 bp/125 m² vy, vilket innebär 29 bilplatser i stället för de nuvarande 36 platserna. De lindar som växer i den del av tomten som ska byggas om till en öppen plats måste fällas. Detaljplanen gör det möjligt att bevara servicen i affärs- och kontorsbyggnaden.

Öppen plats

En öppen plats, Gyldénsplatsen, har bildats av en del av parken och en del av tomten nr 31035/1. På den öppna platsen anges en byggnadsyta för en entrébyggnad och ett ventilationsschakt för metrostationen och en byggnadsyta för en kombinerad byggnad för en nödutgång och ventilationsschakt. Entrébyggnaden för metrostationen omfattar ca 200 m² och dess höjd ska vara högst 10 m från den öppna platsens markyta. Schaktbyggnadernas yta är knappt under 60 m² och höjden minst 3 m och högst 5 m. I placeringen av byggnaderna har man beaktat de funktionella principerna för tunneln, räddnings- och brandsäkerheten och synpunkterna beträffande markanvändningen och stadsbilden. Enligt detaljplanebestämmelserna ska särkild uppmärksamhet fästas vid anpassningen av schaktbyggnaderna till stadsmiljön. Vid planeringen av byggnaderna ska speciell uppmärksamhet fästas vid dämpningen av ljudet från ventilationsschakten. Bullernivån får inte överskrida värdet 45 dBA vid de intilliggande byggnadernas ytterväggar. Minst 70 m² ska reserveras för cykelplatser på den öppna platsen. Detta innebär minst ca 35−40 cykelplatser. Enligt möjligheterna ska träd och buskar planteras på den öppna platsen. Hanteringen av risken för översvämningar förutsätter att den öppna platsen ligger minst på nivån +3,0 från havsytan.

Miljöstörningar

Störningarna från fordonstrafiken på Gyldénsvägen kommer att stanna minst på den nuvarande nivån. Ingången, om vilken det beslutades i den underjordiska detaljplanen för metron, ökar trafiken på Gyldénsvägen om all matarbusstrafik styrs via Gyldénsvägen. Beslut om matarlinjerna och deras slutgiltiga rutter fattas senare.

Namnskick

Namnkommittén beslutade 14.4.2010 föreslå namnet Gyldénsplatsen för den öppna platsen enligt den näraliggande Gyldénsvägen.

Konsekvenser av att detaljplanen genomförs

Konsekvenserna av metrobygget har i vid utsträckning utretts och redogjorts för i utvärderingen av miljökonsekvenser av västmetron och i samband med den underjordiska detaljplanen för metron (nr 11800). Konsekvenserna av byggandet av de ovanjordiska konstruktionerna för entrébyggnaden på Gyldénsplatsen gäller speciellt förhållandena för nära grannar.

De ovanjordiska konstruktionerna för ingången till metrostationen uppförs i en bebyggd miljö men de har mindre skala än husen i omgivningen. Byggnaderna ändrar vyerna från de näraliggande grannhusen. Den stadsbildsmässigt värdefulla trädgruppen avlägsnas och det ska anläggas ett öppet område och uppföras byggnader på trädguppens plats. På tomten på Gyldénvägen 2 minskar antalet bilplatser men kollektivtrafikförbindelserna blir bättre.

Byggandet av metron ändrar bussrutterna. De direkta linjerna ändras för det mesta till matartrafiklinjer. Uppförandet av entrébyggnaden i och för sig ökar inte trafiken. Om all matarbusstrafik styrs till Gyldénsvägen kommer trafiken på vägen att öka. Goda gång- och cykelförbindelser till stationsingången kan ordnas genom Braxviksparken och cykelplatser kan anläggas vid metrostationen. Gång- och cykelstråket mellan Braxviksparken och Gyldénsvägen bevaras och går genom Gyldénsplatsen.

Konsekvenserna av detaljplanen för naturen är små. En betydlig konsekvens är att för stadsbilden värdefulla granna lindar måste fällas.

Byggandet av ingången till metrostationen gör möjligheterna att utnyttja kollektivtrafiken bättre för olika befolkningsgrupper. Området kommer att bli livligare än för tillfället. Vissa grannar kan uppleva livligheten och närheten till metrostationen som negativ.

Genomförande Byggandet av området förutsätter bl.a. markförvärv och -inlösen och fastighetstekniska åtgärder. Planeringen av ingångsarrangemangen uppskattas vara i bygglovfasen år 2011. Västmetron uppskattas inleda trafikeringen hösten 2014.

Planeringsfaser och växelverkan

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt med en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen (daterad 20.3.2009) fick de ett program för deltagande och bedömning. Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt meddelades också i planläggningsöversikterna 2009 och 2010.

Deltagande och växelverkan ordnades i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning och utgångspunkterna och målen för detaljplanen presenterades vid ett diskussionsmöte 7.4.2009.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Drumsö bibliotek 1.4−26.4.2010 och på stadsplaneringskontorets webbplats.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplaneändringen bedrevs myndighetssamarbete med affärsverket Helsingfors stads trafikverk, byggnadskontoret och fastighetskontoret.

Huvudstadsregionens samarbetsdelegation (SAD) fäster i sitt ställningstagande om programmet för deltagande och bedömning uppmärksamhet vid bl.a. trafikförbindelsernas smidighet, säkerhet och lättillgänglighet. SAD uppmanar till att göra planläggningen i samarbete med Helsingfors stads trafikverk och från början av 2010 med Helsingforsregionens trafik (HRT).

Staben för Södra Finlands militärlän och Helsingforsregionens trafik har avgett utlåtanden om utkastet till detaljplaneändring. Ingendera hade någonting att invända mot utkastet. Helsingforsregionens trafik konstaterar att planläggningen gjordes i smidigt samarbete med stadsplaneringskontoret och trafikverket.

Stadsmuseet betonar i sitt ställningstagande det faktum att de mestadels på 1930−1950-talen uppförda flervåningshusen i tomtens omgivning och affärs- och kontorsbyggnaden på tomten representerar en övervägd och genomarbetad arkitektur och de bildar en stadsbildsmässigt värdefullt sammanhängande områdeshelhet, till vilken entrébyggnaden till metrostationen stadsbildsmässigt ska anpassas, likaså till det bredvidliggande parkområdet.

Åsikter Under beredningen av detaljplaneändringen fick stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning sju åsikter som gällde programmet för deltagande och bedömning. Vid diskussionsmötet framfördes dessutom muntliga åsikter. Inga åsikter framfördes gällande utkastet till detaljplan.

Vid diskussionsmötet diskuterades för det mesta frågan om metrobygget och utvecklingsplanerna för tomten för ett köpcentrum beträffande den andra ingången till metrostationen, men några inlägg gjordes också angående placeringen av metrolinjen och metrostationen.

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning riktade sig till entrébyggnadens storlek och läge, cykelförvaringen, matartrafiklinjernas rutter och läget för taxistationen.

Åsikterna har beaktats i planläggningsarbetet i och med att byggnaden har flyttats längre bort från det närmaste bostadshusets gavel. I en detaljplanebestämmelse förutsätts det att entrébyggnaden ska vara lätt till utseendet och genomskinlig och att 70 m² av den öppna platsen ska reserveras för cykelförvaring.

./. Myndighetssamarbetet, åsikterna och genmälena till dessa relateras mer i detalj i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Statistik	Disposition	Yta m²	Våningsyta m² vy

	Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)	2 378	3 530
	Öppen plats	867

	Sammanlagt	3 245	3 530

Förslaget hölls offentligt framlagt 11.6−12.7.2010, vilket hade kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Inga anmärkningar gjordes mot förslaget.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, direktionen för stadsmuseet, affärsverket Helsingfors stads trafikverk, byggnadstillsynsverket, affärsverket Helsingfors Vatten, affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab.

Utlåtanden Affärsverket Helsingfors stads trafikverk, affärsverket Helsingfors Energi, Helen Elnät Ab och miljöcentralen har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Direktionen för stadsmuseet anser att det ska fästas speciell uppmärksamhet vid anpassningen av ventilationsschakten och nödutgångarna i anslutning till metron till stadsmiljön.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar att kostnaderna för anläggandet av Gyldénsplatsen uppgår till ca 300 000 euro och de årliga underhållskostnaderna till ca 3 000 euro. Nämnden tillstyrker förslaget.

Fastighetsnämnden konstaterar att fastighetskontoret och ägaren till tomten nr 31035/1 kommer separat att komma överens om de markförvärv och bilplatsarrangemang i området som byggandet av området förutsätter. Förslaget föreläggs fastighetsnämnden efter att detaljplaneändringen trätt i kraft. Nämnden anser att förslaget till detaljplaneändring är motiverat och att det följer den godkända projektplanen. Nämnden tillstyrker förslaget.

Affärsverket Helsingfors Vatten anser att de allmänna vattenledningarna och avloppen ska beaktas i planerna för metrostationsprojektet. Förverkligandet av eventuella ledningsflyttningar och skyddsåtgärder ska planeras i samband med projektet och på dess bekostnad. Planerna ska godkännas av HRM Vatten.

Räddningsnämnden föreslår att ventilations-, tryckutjämnings- och rökventilationsspjälverken ska installeras på minst 3 meters höjd från markytan.

Byggnadstillsynsverket konstaterar att bestämmelsen om planteringar ska kompletteras och att gång- och cykelförbindelsen till Braxviksparken ska betecknas på detaljplanekartan. Metrotunneln med skyddszoner ska anges också på den ovanjordiska detaljplanekartan med tillbörliga detaljplanebeteckningar. Byggnadskontoret framför flera kommentarer som ska beaktas i den fortsatta planeringen.

Utlåtandena har getts till känna till Länsimetro Oy som ansvarar för den fortsatta byggplaneringen av metron. Länsimetro Oy beaktar kommentarerna i utlåtandena och anvisningarna för den fortsatta planeringen i byggplaneringen.

./. Utlåtandena och genmälena till dessa relateras mer i detalj i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Med anledning av utlåtandena har följande justering gjorts i förslaget till detaljplaneändring:

Med anledning av byggnadstillsynsverkets utlåtande har bestämmelsen om planteringar preciserats och kompletterats till följande form: På den öppna platsen ska planteras träd och buskar och den ska avgränsas med planteringar mot den på norra sidan belägna tomten och gatan.

Ett utdrag ur den underjordiska detaljplanen för västmetron har fogats som bilaga till detaljplanebeskrivningen. Investeringskostnaderna uppskattade av nämnden för allmänna arbeten har också lagts till detaljplanebeskrivningen.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 40115/2, KVARTEREN 40119 - 40121 OCH TOMTERNA 40122/1 OCH 40123/1 M.M. I SKOMAKARBÖLE (BL.A. MAATULLIN ALA-ASTEEN KOULU) (NR 11965)

Stn 2010-1010

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för tomten nr 2 i kvarteret nr 40115, kvarteren nr 40119–40121, tomten nr 1 i kvarteret nr 40122 och tomten nr 1 i kvarteret nr 40123 samt gatu-, park-, och idrottsområden och områden för allmän parkering (bildar det nya kvarteret 40163) i 40 stadsdelen (Skomakarböle, Stapelstaden) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11965, daterad 6.5.2010 och ändrad 20.1.2011.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11965 (Skomakarböle, tomt 40115/2, kvarteren 40119 - 40121 m.m.)
	Bilaga 2	Illustration (Skomakarböle, tomt 40115/2, kvarteren 40119 - 40121 m.m.)
	Bilaga 3	Rapport om växelverkan (Skomakarböle, tomt 40114/2, kvarteren 40119 - 40121 m.m.)
	Bilaga 4	Detaljplaneändring för tomten 40115/2, kvarteren ... - beslutshistoria

SAMMANDRAG Området ligger i mellersta delen av Stapelstadens bostadsområde söder om Stapelstadsvägen och gränsas av bl.a. Brandvaktsvägen, Gymnasiestigen och Besökarstigen.

Målen för detaljplaneändringen är bl.a. att komplettera bostadsbeståndet i Stapelstadens område med flervåningshus och göra det mångsidigare, att öka trivseln i bostadsområdets näromgivning, att förbättra förutsättningarna för skötsel och underhåll av områdets park- och grönområden samt att upprätthålla områdets befolkningsunderlag för att säkra det nuvarande serviceutbudet.

Detaljplaneändringen möjliggör byggande av bostäder i flervåningshus för de äldre söder om Stapelstadsvägen samt byggande av radhusbostäder på två tomter vid Besökarstigen.

Tomten för Maatullin ala-asteen koulu har inskränkts för att motsvara skolans behov och skolans parkeringsplatser har förlagts i samband med skolan. Förutsättningar har skapats för förläggande av lekparken Tapulis byggnad och utomhusområden funktionellt närmare skolbyggnaden. Planeringen av skolans och lekparkens näromgivning har gjorts i samarbete med områdets barn och ungdomar.

Planeringsområdets trafikarrangemang har förtydligats genom att planera en gårdsgata av Gymnasiestigen och genom att skapa förutsättningar för byggande av en rondell i korsningen av Stapelstadsvägen och Dickurvägen.

STN

Utgångspunkter

Stadsplaneringsnämndens tidigare beslut

Stadsplaneringsnämnden godkände 28.9.2006 översiktsplanen och planeringsprinciperna för kompletteringsbyggande i Stapelstaden. I översiktsplanen har den före detta filialskolans tomt och området norr om daghemmet Minttu upptagits för kompletteringsbyggande av flervåningshus i 2–6 våningar med tomtexploateringstalet e = 1.0 och bollplansområdet för kompletteringsbyggande av radhus med tomtexploateringstalet e = 0.35–0.4. Den obebyggda tomten för allmänna byggnader (Gymnasiestigen 3) och området för parkering öster om tomten har upptagits för kompletteringsbyggande av småhus med tomtexploateringstalet e = 0.5–0.6. Det största tillåtna antalet våningar är 2 ½ våningar.

Området där Maatullin ala-asteen koulu och lekparken Tapuli ligger har upptagits som en helhet för planering som planeringsområde för skolan och invånarparken. Parkområdet vid Besökarstigen har upptagits som kvarterspark och området norr om Maatullin ala-aste som centralt öppet område.

Detaljplaneförslaget har utarbetats i enlighet med översiktsplanen och planeringsprinciperna.

Utredningar

En skötsel- och utvecklingsplan för Stapelstadens grönområden 2004–2013 har utarbetats vid byggnadskontoret. Stapelstadens allmänna områden ingår i områdesplanen för Skomakarböle 2008–2017 som har utarbetats vid byggnadskontoret.

En parkeringsutredning som berör Stapelstaden har utarbetats vid stadsplaneringskontoret (10/2005).

Planläggningsläge

Detaljplaneområdet är område dominerat av flervåningshus i Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om det aktuella området). Den nu utarbetade detaljplaneändringen är i enlighet med generalplanen.

Stapelstadens detaljplanekoncept representerar 1970-talets målsättningar inom stadsplaneringen. Området har planerats som ett bostadsområde som stöder sig på de kommersiella tjänsterna i tågstationens närhet. Trafiksystemet i området som domineras av flervåningshus baserar sig på utifrånmatning, vilket möjliggör att parkernas och de offentliga tjänsternas zon i mitten av området kan fredas huvudsakligen från trafik och speciellt från genomfartstrafik. Planeringsområdet hör till innerområdet som omges av kvarter med flervåningshus som byggts under 1970–1980-talet och tämligen breda områden för parkering.

För planeringsområdet gäller detaljplaner från åren 1974-1976, 1985 och 1987. I de gällande detaljplanerna finns förutom kvartersområde för allmänna byggnader (Y, YO, YOS) även kvartersområde för bilplatser (LPA) samt bollplans-, gatu-, och parkområden.

Ägandeförhållanden

Området är i stadens ägo med undantag av bilplatstomterna som ägs av Tapulin Huolto Oy.

Allmän beskrivning av området

Byggd miljö

Till planeringsområdet hör mellersta delen av Stapelstadens områden med flervåningshus som byggdes under 1970-1980-talet. Den före detta filialskolans tomt 40121/1 i norra delen av planeringsområdet söder om Stapelstadsvägen är numera tom. Öster om den på tomten 40122/1 finns daghemmet Minttu som i öst gränsar till den s.k. Svingårdsbackens skogiga parkområde.

Söder om tomterna för allmänna byggnader vid Besökarstigen finns ett bollplans- och parkområde. En sandplan med måtten ca 30 × 50 m har byggts på området. Tomten för allmänna byggnader 40120/1 norr om Maatullin ala-aste som en gång i tiden planlades för en simhall är obebyggd. Bredvid den finns ett parkeringsområde som har planerats för skolan och den icke existerande simhallen. Parkeringsområdet används förutom för parkering också för förvaring och området är i dåligt skick. I södra delen av området finns Maatullin ala-asteen koulu vars södra och västra delar gränsar till Landtullsparken. Skolans gårdsområden ligger huvudsakligen väster om skolan. Skolans idrottsplan (ca 50 × 80 m) ligger sydväst om skolbyggnaden. Söder om skolan finns ett tämligen stort obebyggt område där det tidigare har funnits paviljongskolbyggnader. Söder om detta område i Landtullsparken finns barnens lekpark Tapuli.

I enlighet med detaljplanekonceptets grundtanke är Stapelstadens trafiksystem utifrånmatat. I mitten av bostadsområdet finns ett parkområde och ett område för allmänna byggnader runt vilka boendet har förlagts i en cirkel av radhuskvarter och kvarter med flervåningshus som står i förbindelse med parkeringsområdena i områdets utkanter. Fördelen med den här detaljplane- och trafiklösningen är att planeringsområdets zon för skolan, lekparken, daghemmen och parkerna i bostadsområdets mellersta del är stängd för genomfartstrafik med motorfordonen.

Service

Planeringsområdet är i zonen för offentliga tjänster i Stapelstadens mellersta del. I området fungerar en skola, ett daghem och en lekpark. Stapelstadens idrottspark ligger på ca 350–500 meters avstånd väster om planeringsområdet.

Öster om området på endast ca 350–500 meters avstånd från planeringsområdet ligger Parkstads järnvägsstation. I stationens omgivning finns goda kommersiella tjänster och offentliga tjänster i form av en hälsostation, en ungdomslokal, ett bibliotek och ett servicehus för äldre. Vid Parkstads station finns mycket goda kollektivtrafikförbindelser till olika delar av staden samt till Dickursby i Vanda.

Landskap och naturmiljö

Planeringsområdet är huvudsakligen före detta jämnt åkerområde som har tagits till byggnadsmark på 1970-1980-talet. Den skogiga s.k. Svingårdsbacken i områdets norra del är områdets enda betydande naturformade kulle som stiger fram ur miljön. Kullens har fått sitt bland områdets invånare levande namn av statens försöksstation för svinhushållning som fungerade på västra sidan om kullen under åren 1925–1968. I parkområdena vid Besökarstigen och i Landtullsparken har under åren gjorts jordfyllnader och planterats rader och grupper av träd för att skapa variation i den jämna terrängen. Området gränsar i söder till Landtullsparken som är ett centralt grön- och rekreationsområde för invånarna i Stapelstaden och dess näromgivning.

Byggnadskontoret har år 2004 utarbetat en skötsel- och utvecklingsplan för Stapelstadens grönområden för åren 2004–2013. Under de senaste åren har i områdets grönområden vidtagits underhåll, vård av växtlighet och möbelförnyelser i enlighet med skötsel- och utvecklingsplanen.

Miljöstörningar - trafikbuller

Norr om planeringsområdet löper Stapelstadsvägen vars trafikvolym öster om Dickurvägen är ca 9 800 fordon per dygn. Trafikvolymen väster om Dickurvägen är ca 7 100 fordon per dygn. Bullerområdet på över 55 dB för Stapelstadsvägens trafik når till norra delen av daghemstomten 40122/1. Planområdet ligger inte i ett flygbullerområde där bullernivåns riktvärden överskrids.

Förslag till detaljplaneändring

Kvartersområde för flervåningshus (AK) och kvartersområde
för flervåningshus av internattyp i första hand för bostäder
för åldringar (AKS)

I planeringsområdets norra del söder om Stapelstadsvägen har en flervåningshushelhet bestående av två tomter (40122/2 och 4) planerats på den nuvarande obebyggda skoltomten samt delvis på området som omfattar norra delen av den s.k. Svingårdsbackens park. Platsen är betydande för stadsstrukturen. Tomten är ett slut på Dickurvägen och en inträdesport då man kommer till Helsingfors från Dickursbyhållet. Vädersträcket är gynnsamt med tanke på byggande. Då byggandet sker parallellt med Stapelstadsvägen kan kvartergårdsområdet som öppnas mot söder samt daghemmet Minttus tomt skyddas mot trafikbuller.

Det finns planer på att förlägga en seniorhushelhet på tomterna. Byggnadsgruppen som följer gatans riktning är vid Stapelstadsvägen huvudsakligen i fyra våningar och således skalenlig med områdets övriga byggnadsbestånd. Ett högre punkthus i sju våningar har planerats som en avslutning på Dickurvägen och en lägre byggnadsdel i två våningar på kvartersgården som öppnas mot söder. Byggrätten för AKS-tomten 40122/2 omfattar 3 800 m² vy + 100 m² vy affärs- och butikslokaler. Byggrätten för AK-tomten 40122/4 omfattar 2 700 m² vy.

I detaljplanen finns bestämmelser om byggnadernas utseende. I seniorhuset ämnar man främja invånarnas samhörighet. På tomten för flervåningshus 40122/4 ska för de boendes bruk byggas hobby- och samlingsutrymmen som är 1,5 % av våningsytan. På seniorhustomten ska motsvarande utrymmen vara 2,5 % av våningsytan. De gemensamma utrymmena ska öppnas mot söder på gårdens sida. Största delen av tomternas bilplatser förläggs till det underjordiska parkeringsutrymmet som byggs på tomten 40122/4.

Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR)

I detaljplaneförslaget har radhus förlagts till den s.k. simhallens tomt samt till bollplanens område som ligger vid den nuvarande Besökarstigen. Radhusen är byggnader med 2-4 bostäder i 2 våningar som är utrustade med egna bostadsgårdar. Tomten 40123/4 har en byggrätt på sammanlagt 1 500 m² vy och tomten 40120/3 en byggrätt på sammanlagt 2 440 m² vy.

I detaljplanen finns bestämmelser om byggnadernas utseende. Parkeringen har ordnats ovanjordiskt. Till tomten 40123/4 finns en körförbindelse med servitut via parkeringstomten 40123/3.

Kvartersområde för allmänna byggnader (Y)

Tomten 40122/3 för daghemmet Minttu har inskränkts något i dess nordvästliga hörn på grund av utrymmet som krävs för flervåningshuset och dess parkeringskällare norr om tomten. En nordsydlig gångförbindelse för allmän gångtrafik har upptagits i tomtens västra kant. Förbindelsen för servicetrafik som riktas mot byggnadens huvudingång löper nu för tiden via Brandpostsparken, som ingår i detaljplaneförslaget. Förbindelsen för servicetrafik till tomten leds i fortsättningen från Brandvaktsstigen längs med tomtens västra kant. Detta förutsätter att det nuvarande gångstråket breddas. Tomtens övriga planbeteckningar och bestämmelser förblir oförändrade.

Kvartersområde för byggnader för undervisning och social verksamhet (YOS)

Tomten för Maatullin ala-aste har inskränkts i dess norra del och speciellt på Landtullsparkens sida i söder. Dessa områden har fogats till park- och gatuområdena. Meningen har varit att bilda en helhet av skolans tomt som motsvarar skolans behov och vartill lekparken Tapulis utomhusområden i fortsättningen enhetligt ansluter sig. På så sätt kan skolans och lekparkens omgivning utvecklas som ett funktionellt centrum för områdets invånare där omgivningen kan utnyttjas och tjänsterna produceras smidigare än i den nuvarande splittrade lösningen. Skolans och lekparkens parkeringsplatser har ordnats i deras omedelbara närhet. Den nuvarande lösningen där platserna har upptagits på den bortre parkeringstomen har inte fungerat i praktiken utan i stället har bilarnas parkering varit okontrollerad och därför problematisk i omgivningen där många barn rör sig.

Parker (VP)

Den nuvarande parken i områdets mellersta del har fått namnet Besökarparken. Utöver detta har i områdets mellersta del bildats två små parker i anslutning till Besökarstigen; Tolagsparken och Brandpostsparken.

Tolagsparkens område är delvis före detta skoltomt och delvis före detta torgområde. Parken ligger i korsningen för områdets centrala gång- och cykelstråk (Besökarstigen och Landtullsgränden) där de som rör sig i området möts naturligt. Parken skapar även en utomhuslokal i förgrunden av områdets viktiga offentliga byggnad, lågstadieskolan, där sammankomster i anslutning till skolan kan ordnas.

Brandpostsparken ligger i Besökarstigens norra del på ett funktionellt förnuftigt ställe mellan daghemmet och seniorhuset. Till parken kan man förlägga en spelplan (ca 20 × 30 m) som tjänar såväl invånarna i närhetens befintliga hus som daghemmets och seniorhusets behov. Spelplanen skulle funktionellt ersätta den befintliga bollplanen söder om området där det finns planer på att bygga radhus.

Utöver dessa har områden i södra kanten av skolans tomt fogats till Landtullsparken. För detta område har byggrätt för en ny lekparksbyggnad (400 m² vy) upptagits. Den här byggnaden skulle ersätta den nuvarande förfallna paviljongbyggnaden i lekparken Tapuli. Till en byggnad av den här storleken kan man förutom lekparksverksamhet även förlägga lokaler som tjänar områdets övriga invånare. Syftet är att forma området till en mångsidig invånarpark som olika aktörer smidigt kan använda för olika ändamål.

Område för närrekreation (VL)

Svingårdsbackens skogiga område i planeringsområdets norra del har på byggnadskontorets initiativ upptagits som område för närrekreation. Området sköts genom skogsvårdsmässiga åtgärder. Grönområdet inskränks något då tomten för flervåningshus förläggs till parkens nordvästliga hörn. I detaljplanekartan har upptagits ungefärligt angivna friluftsförbindelser genom området från Sprutstigens och Brandvaktsvägens ända i riktning mot Stapelstadsvägen och Dickurvägen.

Områden för allmän parkering (LP)

Området för allmän parkering i ändan av Brandvaktsvägen har inskränkts något och en del av tomten har fogats till den angränsande LPA-tomten. Området för allmän parkering är huvudsakligen menat för daghemmet Minttus angöringstrafik. Gränsen för området för allmän parkering vid Brandvaktsvägen har inte flyttats.

Kvartersområden för bilplatser (LPA)

En liten del av det angränsande området för allmän parkering har fogats till LPA-kvartersområdet 40123/3, dit 2 bilplatser kan förläggas. En körförbindelse genom tomten har upptagits på radhustomten 40123/4, varvid 2 bilplatser på motsvarande sätt stryks på tomten. LPA-tomten 40115/2 har delats upp i två tomter 40115/3 och 40163/1. Mellan tomterna har upptagits Kämnersgrändens gårdsgatuområde till vilket trafiken leds via Brandhakegränden. Antalet tillgängliga parkeringsplatser förändras inte på de här tomterna jämfört med nuläget.

Trafik Den ursprungliga detaljplanens utifrånmatade trafiksystem har i överensstämmelse med områdets planeringsprinciper bevarats så att den mellersta delens område har fredats mot ostvästlig och nordsydlig genomfartstrafik, med undantag av gång- och cykeltrafik. I de nya byggområdenas trafikförbindelser har man i mån av möjlighet utnyttjat det existerande gatunätet. Tomtanslutningar har förlagts så att skadeverkningarna som den nya bosättningens trafik medför minimeras.

En trafikplan har utarbetats av Gymnasiestigens rutter för fordonstrafik, servicekörningstrafik och gång- och cykeltrafik samt för dess parkering. På basis av planen har gatan upptagits i detaljplanen som gårdsgata. Körningen till skolan, lekparken och tomten 40120/3 är upptagen från Brandvaktsvägen via Brandhakegränden och Gymnasiestigens gårdsgata. Lekparkens och skolans parkering har förlagts till parkeringsplatserna som byggs nära de här funktionerna. Med lösningen strävar man efter att förebygga den olovliga parkering framför skolan och på gården som redan nu är ett problem. Gymnasiestigen är en gårdsgata i planen där olika trafikformer utnyttjar samma utrymme.

En ny rondell har planerats i korsningen av Stapelstadsvägen och Dickurvägen. Trafikflödets huvudriktning i anslutningen är mellan Stapelstadsvägens östra förgrening och Dickurvägen. Olyckor har inträffat i anslutningen då man emot huvudriktningen fortsätter direkt från Stapelstadsvägen västerut. Bilisterna som anländer från Dickurvägen har antagit att trafikflödet fortsätter enligt huvudriktningen varvid olyckor har inträffat mellan de här två riktningarna. Rondellen eliminerar dylika olyckor.

Service Seniorhuset förbättrar områdets bostadsutbud för de äldre. Då befolkningen åldras finns i området ett ökande behov av seniorbostäder som lämpar sig för egenhändigt boende men i området finns få dylika bostäder. Klientelen vid stadens servicehus för de äldre i Parkstad är betydligt äldre än invånarna i det kommande seniorhuset.

Detaljplaneförslaget ändrar inte på verksamhetsförutsättningarna för Maatullin ala-asteen koulu. Skolan kan fungera i dess nuvarande omfattning men då lekparken förläggs till skolans omedelbara närhet öppnas möjligheter för smidigare sambruk av inomhus- och utomhusutrymmen. Daghemmet Minttus verksamhet förblir oförändrad.

Landskap och naturmiljö

Vid Besökarstigen bildas en rad mindre parker som gränsas av bostadsbyggnader. Parkerna är utrustade med bänkar och till sin karaktär sitt- och rastställen som även kan inrymma funktionella områden (till exempel bollplanen i Brandpostsparken). Landtullsparken utvecklas som en till karaktären öppnare landskapspark där den funktionella planeringens ryggrad består av det befintliga nätet av friluftsleder. Friluftsledsförbindelserna i planområdets södra kant bör ses över i samband med den noggrannare planeringen av lekparken Tapulis gårdsområden.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning. Förverkligandet av kvarter 40122 förutsätter att en vattenledning och en avloppsvattenledning byggs från Brandvaktsstigen samt att fjärrvärmenätet och telekablarna flyttas bort från tomten 40122/4.

Markens byggbarhet och renhet

Marken i området består huvudsakligen av lerjord, där lerjordsskiktet ovanför det täta skiktet är 1−7 m tjockt. Ställvis förekommer fyllnadsjord samt moränavlagringar. I friktionsjordsområdet grundläggs husen på det bärande skiktet och i lerjordsområdet på stödpålar. I planeringen av källarlokaler bör grundvattennivån undersökas och en expert utarbeta en besittningsutredning om grundvattnet. Enligt detaljplanen får källare inte byggas på radhustomterna.

Det finns inga uppgifter om förorenad mark eller förorenande verksamhet i planområdet.

Miljöstörningar - trafikbuller

Beräknat enligt den nuvarande trafikvolymen utsätts fasaderna på de närmaste planerade bostadsbyggnaderna för en medelbullernivå på ca 64 dB. Enligt trafikprognosen för år 2030 är trafikvolymen i detaljplaneområdet på sträckan Dickurvägen–Stapestadsvägens östra del i storleksklassen ca 11 000 fordon per dygn. Enligt prognosen ökar inte trafiken väster om korsningen jämfört med nuläget. I bullerberäkningarna som utförts för detaljplanen har man förberett sig på att trafikvolymen ökar till ca 15 000 fordon per dygn på Dickurvägen och Stapelstadsvägens östra del, varvid bullernivån som fasaderna utsätts för ökar ca 2 dB jämfört med nuläget.

Med detaljplanens bestämmelser om ljudisolering säkras tillräcklig bullerbekämpning i förhållande till riktvärdena för bullernivån vid bostadsbyggnadernas bullerutsatta fasader. De utformade flervåningshusmassorna i närheten av Stapelstadsvägen gör det möjligt att förlägga gårdsområden skyddade från miljöstörningar mot ett fördelaktigt väderstreck söder om byggnaderna. De nya bostadsbyggnaderna hindrar för sin del att bullret sprids till den nuvarande daghemstomten.

Planområdet ligger inte i ett flygbullerområde där bullernivåns riktvärden överskrids. Trots det rekommenderas att närheten av Helsingfors-Vanda flygplats flygrutter och de bullertoppar som flygplanen tidvis förorsakar beaktas i takkonstruktionernas planering.

Namnskick

Namnen Besökarstigen, Tolagsparken och Brandpostsparken är i överensstämmelse med namnkommitténs förslag.

Konsekvenser av detaljplaneändringen

Konsekvenser för samhällsstrukturen, den bebyggda
miljön och stadsbilden

De nya byggnaderna kompletterar den bebyggda miljön och tillför livlighet och föränderlighet bland 1970–1980-talets flervåningshus av element. Till följd av radhusens kompletteringsbyggande blir områdets befolkningsunderlag mångsidigare, förutsättningarna att upprätthålla de befintliga tjänsterna bättre och områdets bostadsbestånd, som domineras av flervåningshus, kompletteras med byggnads- och bostadstyper som motsvarar barnfamiljernas efterfrågan.

Seniorhuset i 4–7 våningar bildar en ny, stabil fasad på områdets norra sida som avslutning på Dickurvägen. Seniorhuset gör områdets bostadsutbud för de äldre mångsidigare.

Parkområdet som ligger väster om stråket inskränks något men den tämligen stora parkens rekreationsvärden och åtkomlighet försämras inte nämnvärt på grund av detaljplaneändringen.

Antalet grön- och rekreationsområden minskar något, men de viktiga grönförbindelserna samt parkhelheterna bevaras. Servicenivån i områdena för rekreation förbättras då den nya lekparksbyggnaden uppförs.

Konsekvenser för trafiken och den tekniska försörjningen

Nybyggnaden gör att fordonstrafiken på Brandvaktsvägen ökar något. På basis av våningsytans ökning ökar trafiken på Brandvaktsvägen med ca 70 fordon per dygn. Den nuvarande trafikvolymen på ca 500 fordon per dygn ändras inte nämnvärt.

Körhastigheterna på Gymnasiestigen sänks med hjälp av gårdsgatuplanering, varvid verkningarna är positiva även för trafiksäkerheten. En mera bebyggd gårdsgata är trivsammare än det nuvarande obegränsade och dåligt skötta gatuområdet med omgivning.

Rondellen i korsningen av Stapelstadsvägen och Dickurvägen bättrar trafikflödet och trafiksäkerheten i korsningen av områdets centrala samlargator.

Förverkligandet av kvarter 40122 förutsätter att en vattenledning och en avloppsvattenledning byggs från Brandvaktsstigen samt att fjärrvärmenätverket och telekablarna flyttas bort från tomten 40122/4.

Kompletteringsbyggande av nya bostadsbyggnader intill befintliga samhällstekniska nät och tjänster är en samhällsekonomiskt förmånlig lösning.

Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter
i näromgivningen, rekreationsområden samt bostadsförhållanden
för invånarna i omgivningen

Den nuvarande bollplanen vid Besökarstigen tas ur bruk men för att ersätta dess funktioner skapas en något mindre spelplan i daghemmets och seniorhusets omedelbara närhet i Brandpostsparken. Svingårdsskogens parkområde inskränks något i dess norra del men huvudstråken och områdets skogiga karaktär bevaras.

Tomten för Matullin ala-asteen koulu inskränks i dess södra kant och området fogas till Landtullsparken. På det här viset bättras förutsättningarna för det parkaktiga områdets vård. Omläggningen av skolans och lekparkens lokaler och gårdsområden möjliggör även en ökning av områdets kvällsbruk som bl.a. skulle bättra den sociala kontrollen i området. Detta kunde ha en minskande effekt på den fortsatta skadegörelsen som grämer områdets invånare. Skadegörelsen har riktats särskilt mot redskapen och konstruktionerna på skolans och lekparkens gårdsområden.

De nya byggnadsmassorna har förlagts så att de inte stör de bredvidliggande byggnadernas vyer eller belysningsomständigheter.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Områdets förverkligande orsakar staden kostnader på ca 1,2 mn
euro exklusive mervärdesskatt. Kostnaderna fördelar sig enligt följande:

Gator och allmänna områden	450 000 euro
Parker och områden för närrekreation		600 000 euro
Vattenförsörjning	60 000 euro
Flyttning av kablar	75 000 euro

Sammanlagt	1 185 000 euro

Flyttningen av telekablarna från tomten 40122/4 ingår inte i kostnaderna.

Förverkligande Områdets tomter kan bebyggas efter att detaljplaneändringen har godkänts. Förverkligandet av trafikarrangemangen förutsätter att gatuplaner utarbetas för Gymnasiestigen samt Stapelstadsvägen och Dickurvägen.

Planeringsfaser och växelverkan

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 13.2.2009).

Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt meddelades också i planläggningsöversikterna åren 2008 och 2009.

Deltagande och växelverkan har arrangerats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet samt utgångspunkterna för detaljplanen presenterades vid en tillställning för allmänheten 5.3.2009.

Utkastet till detaljplaneändring och det övriga planeringsmaterialet hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och på Stapelstadens bibliotek 11.1 -3.2.2010. En för allmänheten öppen tillställning om utkastet hölls 13.1.2010.

Myndighetssamarbete

Under arbetet på detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med miljöcentralen, byggnadskontoret, fastighetskontorets tomtavdelning, ekonomi- och planeringscentralen, utbildningsverket och socialverket.

Miljöcentralen och socialverket avgav utlåtanden före behandlingen i
nämnden. Miljöcentralen konstaterade (4.3.2009) att man bör ta i beaktande trafikbullrets verkningar söder om Stapelstadsvägen. I samband med planläggningen ska man utreda möjligheter för att minska bullret genom nybyggande på såväl de nya gårdsområdena som på det nuvarande daghemmets gårdsområde. I ljudisoleringskravens dimensionering bör man utöver trafikbullret beakta de största tillfälliga bullertopparna som förorsakas av Helsingfors-Vanda flygplats. I seniorboendet borde man föredra boendelösningar som sträcker sig genom huset.

Socialverket förutsatte (6.4.2009) att seniorbostäderna i enlighet med äldreomsorgsprogrammet förläggs till centrala platser i samhällsstrukturen med tjänster på nära håll. Seniorbostäderna bör vara säkra, fungerande, tillgängliga och omformbara. Målet är att säkra att de äldre som har valt privat seniorboende kan bo så länge som möjligt i den valda boendeformen. Det är viktigt att i den fortsatta planeringen beakta invånarnas åsikter och finna lösningar på de social- och trafiksäkerhetsfrågor som invånarna framför.

Miljöcentralens och socialverkets utlåtanden har beaktats vid beredningen av detaljplaneförslaget. Planområdet ligger inte i ett flygbullerområde där bullernivåns riktvärden överskrids.

Barns och ungdomars deltagande i planeringen

I anslutning till planeringen av områdena för Maatullin ala-asteen koulu och lekparken Tapuli ordnades i april 2009 gåturer i lekparkens och lågstadieskolans omgivning. Fyra grupper bestående av elevkårernas handledande lärare och elevkårsrepresentanter från årskurserna 1-6 deltog i gåturerna. Under gåturerna samlades information om områdenas användning, underhåll, brister och styrkor. Därtill erhölls trafikrelaterad information samt information om hur barnen rör sig på området.

Utöver skolelevernas gåturer ordnades 2 diskussionstillfällen för lekparksbarnens föräldrar i lekparken Tapulis lokaler. Vid diskussionstillfällena utnyttjades den s.k. metoden karta med klistermärken. Efter den styrda diskussionen fördelades deltagarna i smågrupper inom vilka man begrundade områdets goda och dåliga sidor och gjorde utvecklingsförslag på den stora flygbildskartan som hade fästs på lokalens vägg. Även lekparken Tapulis personal deltog i tillfällena.

Informationen som samlades under gåturerna och vid tillfällena som ordnades i lekparken presenterades genom barnens och ungdomarnas försorg för representanter för stadens olika förvaltningar vid ett informationstillfälle som ordnades i slutet av maj vid Maatullin ala-aste.

Särskilt frågor kring områdenas underhåll lyftes fram. Områdena är utsatta för starkt slitage men satsningarna på deras underhåll är anspråkslösa. Även skadegörelsen upplevdes som ett problem. Barnen uppfattade inte trafiken i skolans omgivning som något större problem och till exempel att åka cykel till skolan är tryggt. Lekparkens lokaler upplevdes trånga. Lekparkens gård är trivsam men på grund av lerjorden fylls gården under våren och hösten av pölar vilka försämrar dess användbarhet. Att ta det tomma området mellan skolan och lekparken i aktivare bruk upplevdes som positivt.

Åsikter Detaljplaneavdelningen har tagit emot 24 skriftliga åsikter i anslutning till detaljplaneberedningen, varav 7 gällde programmet för deltagande och bedömning och 17 utkastet till detaljplaneändring. Muntliga åsikter framfördes vid diskussionstillfällena och per telefon. Därtill inkom en petition vars 51 undertecknare motsätter sig planerna enligt vilka detaljplaneområdets parker omdisponeras för bostadsbruk.

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning gällde planens trafikarrangemang särskilt för Gymnasiestigens del. Angående trafiken till skolan framfördes att man bör utreda en trafikreglering från söder via Moisiovägen. Frågor ställdes även om servitutsvägen genom LPA-tomten 40123/1. Rondellen som planerats i korsningen av Stapelstadsvägen och Dickurvägen understöddes. Flera åsikter var negativa till att den nuvarande bollplanen och det nordvästliga hörnet av Svingårdsbackens park omdisponeras för bostadstomter. Å andra sidan understöddes en omdisponering av tomten som en gång i tiden planlagts för simhallen samt filialskolans tomma tomt för boende. Även förslaget att förlägga lekparkens funktioner närmare skolan fick understöd.

Åsikterna om detaljplaneutkastet gällde i praktiken samma saker som åsikterna som togs emot i anslutning till programmet för deltagande och bedömning.

Åsikterna har beaktats i planläggningsarbetet på så sätt att den nuvarande bollplanen ersätts med Brandpostsparken som ligger i anslutning till daghemmet och seniorhuset och dit det är möjligt att förlägga en ersättande spelplan. Gymnasiestigen och trafik- och parkeringsarrangemangen i dess näromgivning har utvecklats på basis av invånarnas kommentarer. Körningen i skolans riktning har styrts från Brandvaktsvägen via Brandhakegränden. Ordnandet av en körförbindelse till skolan från Moisiovägens sida undersöktes men dess ökande inverkan på områdets genomfartstrafik ansågs större än den uppnådda nyttan.

./. Åsikterna och bemötandena med anledning av dem är relaterade mer detaljerat i växelverkansrapporten. Diskussionstillfällenas promemorior har bifogats rapporten (bilaga 3).

Statistiska uppgifter	Disposition		Areal m²	Våningsyta m²
		Kvartersområde för flervåningshus (AK)	3 083	2 700
		Kvartersområde för flervåningshus av internattyp i första hand för bostäder för åldringar (AKS)	4 169	3 900
		Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR)	7 495	3 940
		Kvartersområde för allmänna byggnader (Y)	7 096	2 500
		Kvartersområde för byggnader för undervisning och social verksamhet (YOS)	18 672	7 000
		Park (VP)	18 957	400
		Område för närrekreation (VL)	11 911
		Kvartersområde för bilplatser (LPA)	4 647	1 600
		Område för allmän parkering (LP)	663
		Gatuområde	12 102

		Sammanlagt	88 795	22 040

Våningsytan möjliggör ca 250 invånare i området.

Förslaget hölls offentligt framlagt 28.5–28.6.2010, vilket hade kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Sex anmärkningar har gjorts mot förslaget.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, utbildningsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, socialverket, affärsverket Helsingfors Energi, Helen Elnät Ab och HRM Vatten.

Anmärkningar Anmärkningarna upprepar mycket av det som behandlades i samband med programmet för deltagande och bedömning. I anmärkningarna motsatte man sig särskilt omdisponeringen av Besökarparkens bollplan och området norr om Gymnasiestigen för bostadsbruk. Därtill betvivlas funktionaliteten av Gymnasiestigens och Brandhakegrändens trafikarrangemang och förelogs att en körförbindelse till Maatullin ala-aste ordnas från söder via Moisiovägen.

Frågorna som tas upp i anmärkningarna har inte lett till ändringar i detaljplaneförslaget. De anförda frågorna har undersökts och beaktats i planläggningsarbetets tidigare skeden på så sätt att den nuvarande bollplanen ersätts med Brandpostsparken som ligger i anslutning till daghemmet och seniorhuset och dit det är möjligt att förlägga en ersättande spelplan. Trafik- och parkeringsarrangemangen på Gymnasiestigen och i dess omgivning har sedan tidigare utvecklats på basis av invånarnas kommentarer. Ordnande av en körförbindelse till skolan från Moisiovägens sida har också undersökts i tidigare planläggningsskeden men dess ökande inverkan på områdets genomfartstrafik har ansetts större än den uppnådda nyttan.

Utlåtanden Affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Socialverket anser det bl.a. viktigt att förslaget till detaljplaneändring skapar förutsättningar för olika boendealternativ för de åldrande och förutsättningar även för en eventuell nybyggnad i lekparken Tapuli.

Fastighetsnämnden konstaterar bl.a. att bostadstomterna ännu inte har reserverats och att staden kommer att ingå ett avtal om de behövliga områdesarrangemangen med Tapulin Huolto Oy.

Utbildningsnämnden fäster uppmärksamhet vid trafiksäkerheten och trygga gång- och cykelstråk till skolan.

Nämnden för allmänna arbeten fäster uppmärksamhet bl.a. vid Maatullin ala-astes körbindelser och daghemmet Minttus (40122/3) servicekörning och framför samtidigt förbättringsförslag. Nämnden tillstyrker förslaget med följande anmärkningar: grönområdet som upptas som Brandpostsparken fogas till tomterna, tomternas förbindelser för körning och servicekörning görs trygga och de planterade delarna av området avgränsas tydligt så att området förvaltas av en ansvarig aktör. Brandpostsparken är en oförnuftig investering både ekonomiskt och med tanke på rekreationsbruk. Investeringskostnaderna för byggnadskontoret är sammanlagt ca 1,7 mn euro: ca 750 000 euro för gatuområden och ca 950 000 för euro parkområden.

Miljönämnden konstaterar bl.a. att planmaterialet bör kompletteras med de utförda bullerutredningarna. För att minimera olägenheter av buller skulle det vara önskvärt att förlägga bostäderna så att de öppnar sig även mot den lugnare sidan i kvarterets södra del. Det lönar sig att överväga fogande av den i redogörelsen nämnda rekommendationen till planbestämmelserna så att en tillräcklig ljudisolering med tanke på flygtrafikens bullertoppar kan säkras. Planbestämmelserna bör kompletteras med ett krav på att tilluften tas från gårdens sida.

HRM Vatten fäster uppmärksamhet vid avsaknaden av ledningsgränder på tomten 40120/3. Byggnadskostnaderna för en ny vattenförsörjning är ca 70 000 euro.

Utlåtandena har beaktats på så sätt att de ändringar som redogörs nedan har gjorts på detaljplanekartan. Därtill har detaljplanebeskrivningens text preciserats beträffande bl.a. kostnadsgranskningarna.

./. Anmärkningarna, utlåtandena och bemötandena med anledning av dem är relaterade mer detaljerat i växelverkansrapporten (bilaga 3).

Med anledning av utlåtandena har följande ändringar gjorts

– Tomten 40122/3 har förstorats i dess västra kant så att en vändplats för servicetrafiken kan ordnas på tomten.

– En serviceöppning har lämnats mellan bostadsbyggnaderna på tomten 40123/4 och Besökarstigens gatuområde.

– En körförbindelse (pp/t) över Landtullsgränden till tomten 40136/1 och LPA-tomten 40136/2 har tillagts i detaljplanen.

– På tomten 40120/3 har upptagits två underjordiska ledningsservitut.

– Därtill har detaljplanebeskrivningens text preciserats beträffande ”kvartersområde för allmänna byggnader”, ”Miljöstörningar” samt ”Samhällsekonomiska konsekvenser”. Bullerutredningen som gäller Stapelstadsvägen har fogats till detaljplanebeskrivningen.

Andra ändringar

– 6 m breda ledningsgränder har tillagts i Besökarparken och Tolagsparken.

– Detaljplanebeskrivningens text har preciserats beträffande ”Ägandeförhållanden”.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas
fram på nytt.


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE

Tid	27.4.2011 kl. 18
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

BILAGOR	Bilaga 1	Avskedsansökan
	Bilaga 2	Avskedsansökan från hamndirektören vid ... - beslutshistoria

BILAGOR	Bilaga 1	Framställning från nämnden för allmänna arbeten 8.2.2011
	Bilaga 2	Allmänna grunder för avgifter för ... - beslutshistoria

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Karta
	Bilaga 3	Arrendegrunder och köpoption för en kontorstomt ... - beslutshistoria

BILAGOR	Bilaga 1	Kartor över läget
	Bilaga 2	Utdrag ur detaljplanerna
	Bilaga 3	Broschyr om Helsingfors-småhus
	Bilaga 4	Arrendegrunder för småhustomter ... - beslutshistoria