UTREDNING OM FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED EN EVENTUELL SAMMANSLAGNING AV HELSINGFORS OCH VANDA

Stn 2011-106

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar anteckna den bifogade utredningen om fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda.

Stadsfullmäktige beslutar samtidigt i enlighet med kommunindelningslagen inleda beredningen av en sammanslagning av Helsingfors och Vanda och av ett sammanslagningsavtal. För att beredningen ska kunna inledas måste Vanda stadsfullmäktige fatta ett likadant beslut i saken.

Stadsfullmäktige beslutar, om fullmäktige i Helsingfors och Vanda med samstämmiga beslut beslutar fortsätta utredningen av en sammanslagning av städerna enligt det ovanstående, att som en del av detta arbete fortsätter utredningen av en tvåstegsmodell för regionförvaltningen och utreds sätten att genomföra närdemokratin i syfte att förbättra kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet.

Stadsfullmäktige beslutar dessutom förutsätta att det innan beslut om en eventuell sammanslagning av städerna fattas ska ordnas en kommunal folkomröstning.

Tilläggsuppgifter:
Vallittu Anja, stadssekreterare, telefon 310 36046

BILAGOR	Bilaga 1	Helsingfors-Vanda-utredningen, slutrapport
	Bilaga 2	Helsingfors-Vanda-utredningen, temagruppernas slutrapporter
	Bilaga 3	Helsingfors-Vanda-utredningen, beskrivning av nuläget och utvecklingen i förhållandena
	Bilaga 4	Utredning om fördelar och nackdelar ... - beslutshistoria

STN Stn beslutade 23.3.2009 föreslå Vanda stad att städerna tillsammans skulle genomföra en utredning med en bedömning av fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Stn ansåg det vara viktigt att fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna kartlades på ett tillräckligt och mångsidigt sätt i utredningen. Utredningen skulle vara heltäckande också såtillvida att det utifrån den kan bedömas och beslutas huruvida en process som syftar till en kommunsammanslagning ska börja beredas.

Vanda stadsfullmäktige beslutade 6.4.2009 i samband med behandlingen av frågan om utveckling av regionsamarbetet att fördelar och nackdelar med en tvåstegsmodell för regionförvaltningen skulle utredas för 4–14 kommuner tillsammans med Helsingfors stad och andra intresserade kommuner, varvid vikt skulle fästas vid en effektivare förvaltning, en fungerande lokal demokrati och tillgång till effektiv service för invånarna. Vanda stadsfullmäktige beslutade samtidigt konstatera att Vanda stad under den nämnda förutsättningen var redo att delta i arbetet på utredningen om fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda.

Vanda stadsfullmäktige krävde i beslutet ovan att uppdraget att genomföra utredningar, sättet att organisera utredningarna och tidsschemat för dem, likaså ett förslag om tidsschema för behandlingen av utredningarna, skulle vara klara att godkännas vid sammanträdet 15.6.2009, då ett beslut huruvida utredningarna skulle genomföras också skulle fattas. Vanda stadsfullmäktige godkände 15.6.2009 en genomförandeplan som riktlinjer för städernas gemensamma utredning.

Stn godkände 7.9.2009 genomförandeprinciper som skulle följas som riktlinjer under den fortsatta beredningen av utredningen om fördelar och nackdelar med en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Helsingfors stad fortsatte utifrån detta att bereda sammanslagningsutredningen i samarbete med Vanda stad.

Hur utredningen genomfördes

I enlighet med vad Helsingfors stad och Vanda stad beslutat styrdes och följdes utredningsarbetet av en uppföljningsgrupp bestående av förtroendevalda. Vardera staden företräddes i gruppen av åtta förtroendevalda.

Utredningsarbetet utfördes i tre faser. Under första fasen bestämdes det hur omfattande arbetet skulle vara innehållsmässigt och vilka granskningsobjekt och aspekter som skulle väljas för bedömningen av fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av städerna. Uppföljningsgruppen godkände 11.12.2009 en arbetsplan för utredningen, uppdrag för arbetsgrupper och en kommunikationsplan.

Utredningsarbetet utfördes planenligt under år 2010. Utredningen bereddes i en omvärldsgrupp och sju temagrupper under ledning av en styrgrupp bestående av stadsdirektörer. Arbetsgrupperna bestod av experter från båda städerna.

Temagrupperna var

– demokrati

– social- och hälsovårdstjänster

– tjänster inom bildningsväsendet

– markanvändning, boende, trafik och miljö

– kommunal ekonomi, koncernförvaltning och stödtjänster

– personal

– konkurrenskraft

Städerna tillämpade sitt samarbetsförfarande tillsammans med personalen. En samarbetsgrupp tillsattes för utredningsarbetet. Medlemmarna företrädde huvudavtalsorganisationerna och städerna och hade utsetts separat i respektive städer.

Information om hur utredningen avancerade gavs på den gemensamma webbplatsen för kommunerna i huvudstadsregionen (www.helsingforsregionen.fi), där också det material som producerades under utredningsarbetet lades ut. Städerna följde sina egna kommunikationsprinciper i kommunikationen med förtroendevalda och anställda.

Resultaten från de två utredningsfaserna sammanställdes till en utredning kallad Helsingfors–Vanda-utredningen. Utredningen innehåller de tre rapporter som utgör bilagor till föredragningslistan.

Slutrapporten i utredningen täcker i sammandrag resultaten från hela det omfattande utredningsarbetet. I temagruppernas rapporter ingår också en fyllig beskrivning av likheter och olikheter i sättet att tillhandahålla tjänster och sköta uppgifter i nuläget, och i den utsträckning grupperna ansett vara lämpligt bedöms likheterna och olikheterna dessutom med tanke på en sammanslagen stad. Temagrupperna har bedömt fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av städerna från olika aspekter, likaså de ekonomiska effekterna av en sammanslagning. En separat omvärldsrapport innehåller en omfattande statistisk beskrivning av nuläget och utvecklingen i förhållandena i städerna.

Hur processen i kommunindelningslagen inleds och hur beslut fattas

Stn konstaterar att följande ingår i kommunindelningslagen, som trädde i kraft vid ingången av år 2010: ”När kommunindelningen utvecklas är målet en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur.”

Kommunernas roll när det gäller att inleda, bereda och besluta om en sammanslagning betonas i kommunindelningslagen. Kommunindelningsprocessen och det därtill hörande beslutsfattandet avancerar i faser i kommunernas fullmäktige.

Enligt 5 § inleds en kommunsammanslagning genom en framställning som kommunernas fullmäktige gör gemensamt. Kommunindelningsprocessen kan börja beredas i och med att beslut fattats om inledande av en sammanslagning.

Kommunindelningsprocessen börjar i praktiken med en kommunindelningsutredning. Behovet av att ändra kommunindelningen ska motiveras i kommunernas framställning, och det ska utredas på vilket sätt de förutsättningar för en ändring i kommunindelningen som anges i kommunindelningslagen föreligger.

Kommunindelningen kan enligt 4 § ”ändras, om ändringen förbättrar

1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt,

2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området,

3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller

4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området.”

Följande ingår i motiveringen till lagen: ”De nämnda förutsättningarna är alternativa, så det räcker med att en av dem föreligger för att det ska vara möjligt att ändra kommunindelningen.” En kommun ska bestå av ett enda område som bildar en funktionell helhet. Detta betyder i praktiken att kommuner som går samman måste ha gemensam landgräns. Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen ska enligt lagen bedömas också med avseende på områdets framtida utveckling.

Det är i första hand de kommuner som berörs av en ändring i kommunindelningen som ska bedöma om förutsättningarna för en sådan föreligger. Det finns ingen föreskriven form för innehållet i sammanslagningsutredningen. Utredningsarbetet kan utföras av kommunerna själva eller så kan de uppdra saken åt en eller flera utomstående utredningspersoner.

En utredning om förutsättningarna för och motiveringen till en ändring i kommunindelningen ska fogas till sammanslagningsframställningen. Det ska under beredningen av framställningen ses till att kommuninvånarna har möjlighet att delta och påverka, och framställningen ska beredas i samarbete med företrädare för kommunernas personal. Närmare bestämmelser om innehållet i framställningen och om beredningen ingår i 6 § och 7 §.

Till kommunernas gemensamma framställning ska dessutom fogas ett sammanslagningsavtal. Kommunerna ska i avtalet komma överens om åtminstone

1) det sätt på vilket sammanslagningen görs och tidpunkten för sammanslagningen

2) principerna för ordnandet av den nya kommunens förvaltning

3) den nya kommunens namn

4) storleken på sammanslagningsstyrelsen och fördelningen av platserna

5) sammanslagningsstyrelsens behörighet

6) sammanslagningsstyrelsens samarbete med myndigheterna i de kommuner som går samman

7) ställningen i den nya kommunen för kommundirektörerna i de kommuner som går samman

8) principerna för samordningen av servicesystemen i de kommuner som går samman

9) de allmänna principerna för skötseln av ekonomin i den nya kommunen.

Närmare bestämmelser om innehållet i sammanslagningsavtalet ingår i 8 §, och närmare bestämmelser om avtalets bindande verkan och giltighet ingår i 9 §.

En viktig fas i kommunindelningsprocessen börjar då sammanslagningsframställningen och sammanslagningsavtalet blivit klara och ärendet föreläggs kommunernas fullmäktige. Dessa beslutar huruvida framställningen ska gå vidare och sammanslagningsavtalet godkännas.

Framställningar om kommunsammanslagningar ska tillställas finansministeriet.

Ministeriet kan med anledning av omfattningen av eller svårighetsgraden hos ett ärende som gäller en kommunsammanslagning eller av någon annan grundad anledning på eget initiativ bestämma att det ska genomföras en särskild kommunindelningsutredning. Det kan också bestämmas att en särskild kommunindelningsutredning ska genomföras om en kommun eller minst 20 procent av de röstberättigade invånarna i en kommun gör en framställning i saken.

Statsrådet beslutar om en ändring i kommunindelningen eller om förkastande av en framställning som gäller detta.

Uppföljningsgruppens slutsatser

Uppföljningsgruppen konstaterar (21.12.2010) att dess arbete var avslutat i och med att slutrapporten i utredningen blev färdig.

Om städerna beslutar inleda en fortsatt beredningsprocess med stöd av kommunindelningslagen ska följande bestämmas i sammanslagningsavtalet och de planer som kompletterar detta: strategiska mål för den nya staden, för den framtida servicestrukturen och servicenivån i denna och för andra viktiga specialvillkor som inte omfattas av utredningen, såsom metoder att utveckla demokrati och deltagande. Avsikten är att det samtidigt ska göras en framställning om en detaljerad genomförandeplan för sammanslagningen av städerna.

Uppföljningsgruppen anser att det är Helsingfors och Vanda stadsfullmäktige som ska besluta huruvida utredningsarbetet ska avbrytas eller en kommunsammanslagningsprocess inledas i enlighet med kommunindelningslagen. Den har inte själv tagit ställning till alternativen.

Slutsatser från Helsingfors stads perspektiv

Stn anser att Helsingfors–Vanda-utredningen har gjorts på det sätt och har den omfattning som städerna krävt.

Stn konstaterar att uppgiften att bedöma fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av två stora städer har inneburit mycket utredningsarbete och varit en stor utmaning.

Resultaten från utredningen visar att en sammanslagning av städerna ger avsevärda fördelar och möjligheter. En sammanslagen stad är livskraftigare än de självständiga städerna. Om kommungränsen försvinner kan ett invånarbaserat serviceutbud planeras utgående från behoven i hela stadsområdet, vilket främjar likabehandling. En sammanslagning kan i bästa fall leda till att nya verksamhetsmodeller och tjänster införs och förvaltningen blir effektivare. Den ekonomiska grunden blir hållbarare och skuldsättning kan förhindras. En del av fördelarna med en sammanslagning blir emellertid verklighet först om flera år. De största fördelarna har att göra med möjligheter att utveckla stadsstrukturen på lång sikt och med områdesbyggande. Det blir då också lättare att motverka segregering.

Utredningen visar också utmaningar med en sammanslagen stad och nackdelar med en eventuell sammanslagning. Riskerna har framför allt att göra med sättet att genomföra sammanslagningen, med kostnaderna och med hur bra planeringen av sammanslagningen och genomförandet lyckas totalt sett. Resultaten framgår av slutrapporten i utredningen och i större detalj av temagruppernas slutrapporter.

Det utredningsarbete som gjorts hittills och resultaten från detta ger vid handen att det är motiverat att städernas gemensamma utrednings- och beredningsarbete i anslutning till sammanslagningsprocessen fortsätts och fördjupas på så sätt att beredning inleds genom det förfarande som beskrivs i kommunindelningslagen. Den färdiga utredningen, som har karaktären av förutredning, kan utnyttjas under det fortsatta arbetet.

Om utredningsarbetet avbröts nu skulle möjligheterna att utveckla Helsingfors och Vanda, ja, hela huvudstadsregionen, inte bli fullständigt undersökta trots att saken är mycket viktig med tanke på framtiden.

Helsingfors och Vanda stadsfullmäktige kan först då den egentliga kommunindelningsutredningen och ett sammanslagningsavtal beretts som fortsatt arbete bedöma och besluta huruvida städerna ska göra en gemensam framställning om en sammanslagning eller inte.

Samtidigt som Helsingfors–Vanda-utredningen var under arbete gjorde de 14 kommunerna i Helsingforsregionen tillsammans en utredning om fördelar och nackdelar med en tvåstegsmodell för regionförvaltningen. Utredningen om regionförvaltningen blev färdig i december 2010. Stn konstaterar att det är fråga om en separat utredning och att resultaten kommer att behandlas i samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen.

Stn konstaterar att Helsingfors stad och Vanda stad kan inleda en gemensam beredningsprocess med stöd av kommunindelningslagen endast om Helsingfors stadsfullmäktige och Vanda stadsfullmäktige fattar ett likadant beslut i saken.

Utredningen föreslås bli behandlad vid sammanträden som Helsingfors stadsfullmäktige och Vanda stadsfullmäktige håller separat 31.1.2011.

Personalkommittén beslutade 18.1.2011 tillstyrka förslaget att en sammanslagning av Helsingfors och Vanda och ett sammanslagningsavtal ska börja beredas i enlighet med kommunindelningslagen.

ÖVERSKRIDNING AV ANSLAG, FASTSTÄLLANDE AV ETT VERKSAMHETSBIDRAG OCH ÖVERFÖRING AV ANSLAG OCH ÄNDRING AV ANSLAGSDISPONERINGEN I 2010 ÅRS BUDGET

Stn 2011-15, 2010-2035, 2010-1904, 2010-1777, 2010-1946, 2010-2399, 2011-17

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar bemyndiga stadsstyrelsen, stadsdirektören, ekonomi- och planeringscentralen, personalcentralen, räddningsnämnden, socialnämnden, hälsovårdsnämnden, utbildningsnämnden, direktionen för finska arbetarinstitutet, kultur- och biblioteksnämnden, ungdomsnämnden och nämnden för allmänna arbeten att överskrida anslag, fastställa ett verksamhetsbidrag respektive överföra anslag och ändra anslagsdisponeringen i 2010 års budget på följande sätt:

Kapitel/moment		euro

	Anslagsöverskridningar

1 27	Kommunalbeskattning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition	610 000
2 09 01	Nämnden för allmänna arbeten och byggnadskontoret	6 700 000
2 35	Räddningsverket	334 000
3 11 01	Socialverket	56 300 000
3 11 02	Utkomststöd	10 005 000
3 21 02	Samkommunen HNS	32 400 000
4 15	Stadsbiblioteket	1 008 000
4 17 01	Kulturcentralen	300 000
4 31	Ungdomscentralen	336 000

	Driftsekonomidelen sammanlagt	107 993 000

7 03 06	Fonden för Kampen–Tölöviken	17 950 000

	Resultaträkningsdelen sammanlagt	17 950 000

8 01 01	Fast egendom, köp och inlösen av fastigheter	1 420 000
8 21 15	Samkommuner, till ekonomi- och planeringscentralens disposition, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster	278 400 000
8 22 19	Värdepapper, till Stns disposition	230 000

	Investeringsdelen sammanlagt	280 050 000

9 01 02 28	Övrig långivning, till Stns disposition, lån till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster	686 745 000
9 01 02 29	Övrig långivning, till Stns disposition, lån till MetropoliLab Oy	141 000
	Finansieringsdelen sammanlagt	686 886 000

	Alla sammanlagt	1 092 879 000

	Fastställande av ett verksamhetsbidrag
4 17 02	Savoyteatern	–900 000

	Anslagsöverföringar och ändringar i anslagsdisponeringen
1 13	Ekonomi- och planeringscentralen	–80 000
8 09 02 01	Grundanskaffning av lös egendom, ekonomi- och planeringscentralen	+80 000
4 02 02	Undervisnings- och utbildningstjänster producerade av staden	+5 000 000
4 02 11	Ersättningar och understöd för tjänster producerade av andra	–5 000 000
4 15	Stadsbiblioteket	+86 000
8 09 19	Grundanskaffning av lös egendom, biblioteksväsendet	–86 000
8 09 26	Grundanskaffning av lös egendom, stadsorkestern	+2 400 000
4 19 01	Stadsorkestern	–2 400 000
4 52 10	Personalbiljett	+260 000
4 52 01	Personalpolitik	–260 000

Tilläggsuppgifter:
Jaakkola Timo, planeringschef, telefon 310 70869
Saxholm Tuula, budgetchef, telefon 310 36250

BILAGOR	Bilaga 1	Framställningar från nämnder och direktioner
	Bilaga 2	Överskridning av anslag, fastställande av ... - beslutshistoria

STN Stadsstyrelsen, stadsdirektören, ekonomi- och planeringscentralen, räddningsnämnden, socialnämnden, direktionen för finska arbetarinstitutet, kultur- och biblioteksnämnden, ungdomsnämnden och nämnden för allmänna arbeten föreslår att anslagen nedan ska få överskridas på följande sätt:

(Siffrorna inom parentes anger storleken på det disponibla budgetanslaget med den överskridningsrätt som tidigare beviljats för år 2010 och de anslagsändringar som Stge tidigare fattat beslut om för år 2010 medräknade.)

Anslagsöverskridningar

1 27 Kommunalbeskattning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition (15 000 000)

Anslaget används för att täcka det belopp som staten med stöd av 11 § i lagen om skatteförvaltningen debiterar för kostnaderna för beskattningen. Kommunerna kan inte påverka dessa kostnader. Helsingfors stads andel blir enligt de senaste uppgifterna 15 599 111 euro, vilket är 599 111 euro mer än budgeterat.

Anslaget bör få överskridas med 610 000 euro.

2 09 01 Underhåll av gatu- och grönområden, allmän förvaltning (124 910 000)

Momentet 2 09 01 är avsett för byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, förvaltningsavdelning, arkitekturavdelning och tjänster för hållbar utveckling.

De prognostiserade utgifterna vid gatu- och parkavdelningen överstiger de budgeterade med 6,7 mn euro. Överskridningen beror på de exceptionellt rikliga snöfallen i början av år 2010 (förra vintern) och snöläget i slutet av året.

Anslaget för utgifter för vinterunderhåll håller på att överskridas med 9,9 mn euro. Merkostnader har uppstått bl.a. genom snötransporter, plogning, sandning och skötsel av snötippar. Annat som ökat kostnaderna är att sand måst städas bort, vinterskador repareras (kabelskåp, staket, växtlighet m.m.) och snötippar skötas på sommaren i större utsträckning än väntat. Överskridningen i totalutgifterna har krympts genom besparingar i andra underhållsutgifter, exempelvis har såväl upphandling av utrustning som reparationer skjutits upp när det gäller strukturellt underhåll och specialobjekt.

Anslaget bör få överskridas med 6 700 000 euro.

2 35 Räddningsverket (49 467 000)

Utgiftsökningen beror bl.a. på att personalavgången varit mindre än väntat år 2010. Räddningsverket rekryterade i enlighet med ett beslut om servicenivån och ett krav ställt av regionförvaltningsverket de 16 brandman-ambulansförare som utexaminerades från verkets egen räddningsskola i slutet av augusti och dessutom 7 brandinspektörer och 1 säkerhetsutbildare i början av september.

Med anledning av att en andel på ca 130 000 euro av kostnaderna för reparation av en båtskada som uppstod i juli 2009 hänfördes till år 2010 blir det en merkostnad på momentet för köp av tjänster. En oljeolycka på Mekanikergatan i Hertonäs våren 2010 krävde oljebekämpning och orsakade en ökning med 160 000 euro i räddningsverkets driftsutgifter, på momentet för köp av tjänster. Staden får senare denna kostnad ersatt av skadevållarna.

Anslaget bör få överskridas med 334 000 euro.

3 11 01 Socialverket (1 027 439 000)

Utgiftsökningen beror på att antalet daghemsbarn preciserats, på att tjänster köpts i större utsträckning inom ansvarsområdet tjänster för vuxna och på att antalet klienter inom dygnetruntvården för äldre stigit.

Utgifterna för barndagvård överstiger anslaget med 19 mn euro. Överskridningen beror på att antalet barn inom daghemsvården varit större än planerat. Antalet barn inom daghemsvården beräknas vid utgången av år 2010 vara ca 800 fler på stadens egna daghem och ca 500 fler på daghem där staden köper tjänster än vad som planerats. I antalet barn inom stadens egen daghemsvård ingår också 250 barn som enligt driftsplanen ska få servicesedlar för klubbverksamhet, vilket beror på att pilotprojektet med servicesedlar blivit försenat. Projektet inleds 1.11.2010 men hinner inte ge någon större kostnadsbesparing under slutet av året. Antalet barn som omfattas av hemvårdsstödet beräknas överstiga antalet i driftsplanen med ca 350. Stödet för privat vård väntas omfatta 570 färre än vad som är angivet i driftsplanen. Orsaken är att platser på daghem där staden köper tjänster inte har ersatts med privat dagvård i den planerade omfattningen. Inkomsterna från dagvården beräknas bli 4,3 mn euro högre än väntat.

Utgifterna för tjänster för barnfamiljer överstiger anslaget med 11,4 mn euro.

Antalet institutionsplatser som behövs inom barnskyddet beräknas överstiga antalet i driftsplanen med ca 150. Antalet platser inom familjevården väntas understiga antalet i driftsplanen med ca 70. Klienterna inom det sociala arbetet antas vara ca 940 fler och klienterna inom familjerådgivningen ca 500 fler än planerat. Inkomsterna från tjänster för barnfamiljer beräknas bli 4,3 mn euro högre än väntat. Detta beror bl.a. på att staten ersatt staden för återkravsfordringar som gäller underhållstrygghet.

Utgifterna för tjänster för vuxna överstiger anslaget med 10,1 mn euro. En andel på 2,1 mn euro hänför sig till understöd, det belopp som staden ska betala staten som kommunal andel av arbetsmarknadsstödet beräknas bli 1,5 mn större än planerat, och antalet klienter som omfattas av arbetsmarknadsstödet väntas överstiga 2009 års antal med mer än 330. Det åtgår 0,6 mn euro mer än beräknat till stöd för närståendevård. Utgifterna för verksamheten på förläggningarna överstiger anslaget med 1,3 mn euro. Klienttjänster och andra tjänster som hör till tjänster för handikappade har köpts för 4,9 mn euro mer än vad som är angivet i driftsplanen.

Utgifterna för tjänster för äldre överstiger anslaget med 10,3 mn euro. Det har inte år 2010 blivit en sådan anslagsbesparing i enlighet med driftsplanen som en minskning i antalet platser på ålderdomshem inom tjänster för äldre skulle ha gett, eftersom den minskning som staden kommit överens om med Helsingin Seniorisäätiö sker först i slutet av året. Minskningen medför huvudsakligen besparingar år 2011. Antalet platser minskas i en viss takt utgående från att vårdkedjan ska förbli smidig. Inkomsterna från tjänster för äldre beräknas bli 9,2 mn euro högre än väntat.

De prognostiserade utgifterna vid förvaltnings- och utvecklingscentralen blir 5,4 mn euro högre och de prognostiserade inkomsterna 5,5 mn euro högre än vad som är angivet i driftsplanen. Överskridningarna beror på att utvecklingsprojekt som ska finansieras med externa medel har preciserats.

Anslaget bör få överskridas med 56 300 000 euro.

3 11 02 Utkomststöd

Utgifterna för utkomststöd beräknas överstiga beloppet i driftsplanen med 10 mn euro. Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd beräknas vara nästan 2 100 högre än planerat. Inkomsterna från utkomststödet antas bli 15 mn euro högre än väntat.

Anslaget bör få överskridas med 10 005 000 euro.

3 21 02 Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (460 000 000)

Enligt den senaste utfallsprognosen kommer Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt att fakturera staden 32,4 mn euro mer än budgeterat.

Anslaget bör få överskridas med 32 400 000 euro.

4 15 Stadsbiblioteket (35 459 000)

Stadsbiblioteket har genomfört ett stort antal projekt som gäller utveckling i informationssamhället, med hjälp av bidrag, understöd och externa medel. Det antas inflyta externa medel i så hög grad att medlen överstiger beloppet i 2010 års budget med 630 000 euro. Dessutom har ett tidigare finansieringsstöd på 687 254 euro som överförts till år 2010 fått användas under året. En del av projekten med extern finansiering uppskjuts till år 2011. Det beräknas att 308 000 euro av de projektmedel som stadsbiblioteket fått år 2010 överförs till år 2011, vilket innebär att de externa medlen överstiger budgetbeloppet med 1 008 000 euro år 2010.

Anslaget bör få överskridas med 1 008 000 euro.

4 17 01 Kulturcentralen (12 951 000)

Kulturcentralens inkomster och utgifter blir 300 000 euro högre än budgeterat främst på grund av oväntat stor extern finansiering. Kulturcentralen har rätt till extern finansiering endast på villkor att motsvarande belopp kommer in på inkomstsidan från externa källor. Den har fått externa medel för följande projekt: Infobanken på Caisa och Aladdins lampa, Small Size och Sytyke på Annegården. Utöver att kulturcentralen använder externa medel för verksamhet deltar den i flera samarbetsprojekt som finansieras av bl.a. EU, närings-, trafik- och miljöcentralen, undervisnings- och kulturministeriet, utbildningsverket och Finlands filmstiftelse, exempelvis i följande projekt: NEO-SELMA, EU och Kina/miljökonst, Crossing Borders−Connecting Cultures, Paris i Helsingfors, Jacques Tati i Helsingfors och sommarläger med aktiviteter för barn och ungdomar med invandrarbakgrund.

Anslaget bör få överskridas med 300 000 euro.

4 31 Ungdomsväsendet (27 926 000)

Ungdomsväsendet kommer år 2010 att få bidrag och understöd på sammanlagt 1 071 000 euro. I budgeten är beloppet inte högre än 690 000 euro. Det beräknas att 45 000 euro av anslaget för verksamhet som finansieras med externa medel inte går åt år 2010. Anslaget hänför sig till övriga inkomster. De utgifter som överstiger de budgeterade består av lönekostnader på 251 000 euro och lönebikostnader på 85 000 euro för projektanställda.

Anslaget bör få överskridas med 336 000 euro.

7 03 06 Fonden för Kampen–Tölöviken (0)

I enlighet med stadgarna för fonden för Kampen–Tölöviken överförs inkomsterna från försäljning av tomter i området till fonden. Inkomsterna är upptagna på inkomstmomentet 8 01 54 (Försäljning av tomter i Kampen–Tölöviken). Beloppet tas också upp på utgiftsmomentet 7 03 06 i resultaträkningsdelen.

Inkomsterna från försäljning av tomter i Kampen–Tölöviken uppgår enligt 2010 års budget till 14 mn euro. Samma belopp borde också ha tagits upp på momentet 7 03 06 i resultaträkningsdelen. Den senaste prognosen ger vid handen att inkomsterna uppgår till 17,95 mn euro. Detta belopp bör nu tas upp som utgift på momentet 7 03 06 i resultaträkningsdelen.

Anslaget bör få överskridas med 17 950 000 euro.

8 01 01 Fast egendom, köp och inlösen av fastigheter (10 000 000)

Helsingfors stad och Paulig Ab undertecknade 18.12.1996 ett avtal och ett föravtal genom vilka de kom överens om genomförandet av en detaljplaneändring, nr 10370, för Paulig Ab:s tomt nr 2 i kvarteret nr 54099 i 54 stadsdelen (Nordsjö) (Stge 13.11.1996, 314 §). Paulig Ab har på basis av avtalet och föravtalet överlåtit ett outbrutet område på 10 115 m² av tomten till staden. Överlåtelsehandlingen undertecknades 27.12.2010. Värdet på det outbrutna området och behovet av ett budgetanslag uppgår till 170 134 euro.

Stn beslutade 9.6.2008 (867 §) bemyndiga fastighetsnämnden att träffa ett föravtal och ett avtal med Paulig Ab om genomförandet av en detaljplaneändring, nr 11727, för kaffekvarteret i Nordsjö. Föravtalet och avtalet undertecknades 16.6.2008. Paulig Ab har på basis av avtalen överlåtit tomten nr 7 i kvarteret nr 54180 och gatuområden till staden. Värdena är 891 000 euro respektive 357 360 euro. Överlåtelsehandlingen undertecknades 27.12.2010. Värdet på områdena och behovet av ett budgetanslag uppgår till sammanlagt 1 248 360 euro.

Bruttobelopp används för markbyten i bokföringen. Också överlåtelserna vid de ovannämnda markbytena och markregleringarna behandlas som försäljningar och tas upp som inkomster i bokföringen.

Det är fråga om markbyten för sammanlagt 1 418 494 euro. Hela anslaget på momentet 8 01 01 (köp och inlösen av fastigheter) i 2010 års budget är redan bundet, vilket betyder att överskridningsrätt behövs för 1 418 494 euro.

Anslaget bör få överskridas med 1 420 000 euro.

8 21 15 Samkommuner, till ekonomi- och planeringscentralens disposition, (130 000)

Anslaget överfört till momentet 8 21 11 (Kårkulla samkommun)

Vattenverksfunktionerna har i enlighet med ett Stge-beslut överförts till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) genom verksamhetsförsäljning. HRM betalar köpesumman 985 443 787 euro i form av andelar av HRM:s grundkapital (ca 30 %) och i form av försäljningsprisfordringar (ca 70 %). Grundkapitalandelen utgör 278 400 000 euro och låneandelen (försäljningsprisfordringarna) 686 744 279 euro. I köpesumman ingår anslutningsavgifter på 20 299 508 euro som överförs från Helsingfors Vattens balansräkning.

Grundkapitalet och lånet ska behandlas som anslagsförbrukning. En överskridning som motsvarar grundkapitalandelen bör beviljas för momentet 8 21 15 (nytt moment). Det föreslås att en överskridning som motsvarar låneandelen ska beviljas för momentet 9 01 02 (Övrig långivning).

Anslaget bör få överskridas med 278 400 000 euro på det nya momentet 8 21 15 (Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster).

8 22 19 Värdepapper, till Stns disposition, övriga objekt (5 000 000)

Socialverket har i sin besittning 26 aktiebrev för bostadsaktier som inte är upptagna i stadens bokföring. Staden har fått bostadsaktierna från staten. Det är meningen att aktierna ska tas upp i stadens bokföring och balansräkning för år 2010.

Enligt etablerad praxis tas tillskott till anläggningstillgångarna upp som budgetutgifter vare sig det gäller markbyte, donation eller testamenterade medel. Momentet 8 22 19 (Värdepapper, övriga objekt) används för ändamålet. Där finns 2,1 mn euro.

Anslaget bör få överskridas med 230 000 euro.

9 01 02 28 Övrig långivning, till Stns disposition (13 756 000)

Grundkapitalet och lånet ska behandlas som anslagsförbrukning. En överskridning som motsvarar låneandelen bör beviljas för momentet 9 01 02 (Övrig långivning, till Stns disposition)/ett nytt undermoment 28 (Lån till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster). Det föreslås att en överskridning som motsvarar grundkapitalandelen ska beviljas för momentet 8 21 15 (Samkommuner).

Anslaget bör få överskridas med 686 745 000 euro på det nya undermomentet 9 01 02 28 (Lån till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster).

9 01 02 29 Övrig långivning, till Stns disposition (13 756 000)

Affärsverket MetropoliLabs verksamhet överfördes 1.6.2010 till ett aktiebolag i enlighet med ett Stge-beslut. Staden överlät affärsverkets tillgångar och skulder på bolaget och fick i gengäld aktier i bolaget. I fråga om en del (140 387 euro) av överlåtelsepriset bestämdes det att bolaget, som fick namnet MetropoliLab Oy, skulle stå i skuld till staden. Lånet ska behandlas som anslagsförbrukning.

En överskridning som motsvarar låneandelen bör beviljas för momentet 9 01 02 (Övrig långivning, till Stns disposition)/ett nytt undermoment 29 (Lån till MetropoliLab Oy).

Anslaget bör få överskridas med 141 000 euro på det nya undermomentet 9 01 02 29 (Lån till MetropoliLab Oy).

Fastställande av ett verksamhetsbidrag

4 17 02 Savoyteatern (–800 000)

Savoyteatern är en enhet med nettobudgetering, och ett bindande mål för verksamhetsbidraget är angivet i budgeten. Savoyteaterns inkomster är i överensstämmelse med budgeten. Utgifterna beräknas däremot år 2010 överstiga budgetbeloppet med 100 000 euro, vilket betyder att målet för verksamhetsbidraget inte nås. År 2010 är det första hela verksamhetsåret för Savoyteatern efter renoveringen. Det ökade kulturutbudet i Helsingfors och det allmänna ekonomiska läget har särskilt påverkat verksamheten på Savoyteatern. Verksamhetskonceptet har förnyats, och en ny restaurang har öppnats i anslutning till teatern. Teatern har börjat användas på dagen i samarbete med restaurangen, men de uppställda målen har inte nåtts.

Ett verksamhetsbidrag på –900 000 euro bör fastställas.

Anslagsöverföringar och ändringar i anslagsdisponeringen

1 13 Ekonomi- och planeringscentralen

Det har reserverats 200 000 euro för introduktionsutbildning i form av klassrumsundervisning i samband med att ärendehanteringssystemet AHJO införs vid ingången av år 2011. En del av klassrumsundervisningen sköts som handledning genom en utbildningsvideo som kan anslutas till systemet. Anskaffningskostnaderna täcks med anslag på momentet 8 09 02 01 (Grundanskaffning av lös egendom). Ekonomi- och planeringscentralen föreslår en ändring i anslagsdisponeringen och en överföring av anslag mellan moment i 2010 års budget.

1 13 –80 000 euro (Köp av tjänster)

8 09 02 01 +80 000 euro (Grundanskaffning av lös egendom)

4 02 Utbildningsverket

En överskridning på 3,5 mn euro på momentet 4 02 02 (Undervisnings- och utbildningstjänster producerade av staden) täcks på så sätt att 5 mn euro, det belopp som väntas bli sparat på momentet 4 02 11 (Ersättningar och understöd för tjänster producerade av andra), överförs dit. Utbildningsnämnden föreslår en ändring i anslagsdisponeringen och en överföring av anslag mellan moment i 2010 års budget.

4 02 11 –5 000 000 euro (Köp av tjänster)

4 02 02 +5 000 000 euro (Löne- och personalanslag)

4 15 Stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket har tagit upp utgifterna för en licens för ett Microsoft-skolavtal på momentet 8 09 19 (Grundanskaffning av lös egendom). Stadsbiblioteket föreslår en ändring i anslagsdisponeringen och en överföring av anslag mellan moment i 2010 års budget.

8 09 19 –86 000 euro (Grundanskaffning av lös egendom)

4 15 +86 000 euro (Köp av tjänster)

4 19 Stadsorkestern

Utrustning för verksamheten i Musikhuset har ända sedan år 2006 upphandlats med anslag för stadsorkesterns utgifter i driftsekonomidelen. Det fria aktiekapitalet i ett servicebolag som bildades för Musikhuset hösten 2010 höjs våren 2011 med ett belopp som motsvarar de olika aktieägarnas upphandling av utrustning för verksamheten. Vissa utgiftsslag måste korrigeras med anledning av revisorernas utlåtande. Stadsorkestern föreslår en ändring i anslagsdisponeringen och en överföring av anslag mellan moment i 2010 års budget.

4 19 01 –2 400 000 euro (Köp av tjänster och Hyror)

8 09 26 +2 400 000 euro (Grundanskaffning av lös egendom)

4 52 Personalcentralen

Det beräknas att anslaget på momentet 4 52 10 (Personalbiljett) kommer att överskridas med 258 000 euro år 2010. Detta beror på en lagändring som innebär att inte bara periodbiljetter som gäller för innehavaren utan också värdebiljetter som gäller för innehavaren berättigar till personalbiljett. I vilken utsträckning personalbiljetten används första året efter ändringen är svårt att förutsäga. Överskridningen kan täckas genom en besparing på momentet 4 52 01. Personalcentralen föreslår en ändring i anslagsdisponeringen och en överföring av anslag mellan moment i 2010 års budget.

4 52 01 –260 000 euro (Köp av tjänster)

4 52 10 +260 000 euro (Köp av tjänster)

Det har tidigare beviljats rätt att överskrida anslag med sammanlagt 113,3 mn euro i 2010 års budget.

De ovan föreslagna överskridningarna stämmer inte i alla delar överens med dem som nämnder och direktioner föreslog hösten 2010, eftersom bokföringen visar att det faktiska överskridningsbehovet är mindre.

Att affärsverket Helsingfors Vattens funktioner överförts till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) påverkar väsentligt vissa poster i resultaträkningen och finansieringskalkylen och därför också stadens bokföringsmässiga resultat. Arrangemangen i HRM-affären gör emellertid att förändringen i rörelsekapitalet (kassamedlen) blir plus minus noll vad staden som helhet beträffar. Den bokföringsmässiga försäljningsvinsten från HRM-affären kan följaktligen inte användas för finansiering av basservice. HRM-affären påverkar med andra ord inte stadens faktiska ekonomiska läge, eftersom staden trots försäljningsvinsten måste ta stora lån år 2010.

I och med att verksamheten sålts till det verkliga värdet ger affären upphov till en bokföringsmässig försäljningsvinst på 549,2 mn euro. Försäljningsvinsten består av differensen mellan köpesumman och balansvärdet på de sålda tillgångarna. Den tas upp bland de extraordinära posterna i resultaträkningen, vilket innebär att effekten på räkenskapsperiodens resultat blir lika stor i resultaträkningen, 549,2 mn euro.

Esbo stad, Vanda stad och Grankulla stad har på samma sätt, genom verksamhetsförsäljning, överfört sina vattenverksfunktioner till HRM, som bildades vid ingången av år 2010. Esbo stads försäljningsvinst bland de extraordinära posterna i resultaträkningen uppgår till 200 mn euro. Beloppet för Vanda stad är 196 mn euro och beloppet för Grankulla stad 2,3 mn euro.

Sammanlagt blir effekten av att de fyra städerna i huvudstadsregionen har överfört sina vattenverksfunktioner till HRM ett överskott på 947,5 mn euro i resultaträkningen för kommunsektorn som helhet. Verksamhetsförsäljningen gör följaktligen resultatet för kommunsektorn mycket positivt. Överskotten i resultaträkningarna elimineras i finansieringskalkylerna.

Hur bildandet av HRM påverkar resultaträkningen och finansieringskalkylen beskrivs i uppföljningsrapporterna för år 2010. Dessa har tidigare delats ut till Stge-ledamöterna.

ÖVERSKRIDNINGSRÄTT I 2011 ÅRS BUDGET SOM BEVILJAS AV OFÖRBRUKADE ANSLAG 2010

Stn 2011-15

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar bevilja stadsstyrelsen, förvaltningscentralen, ekonomi- och planeringscentralen, räddningsnämnden, utbildningsnämnden, kultur- och biblioteksnämnden, socialnämnden, hälsovårdsnämnden, stadsplaneringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden och nämnden för allmänna arbeten rätt att överskrida anslag i 2011 års budget enligt följande:

kapitel/moment		euro

1 04 02	Stns dispositionsmedel	4 377 000
1 11 00	Förvaltningscentralen	225 000
1 39 03	Centraliserad IT-verksamhet	600 000
1 39 13	Utvecklingsprojekt	372 000
4 15	Stadsbiblioteket	300 000
5 11	Stadsplaneringsnämnden och –kontoret	2 110 000
5 21 01	Fastighetskontoret	159 000

	Driftsekonomidelen sammanlagt	8 143 000

8 01	Fast egendom

8 01 02	Grundberedning, utfyllnadsarbeten och åtgärder i anslutning till ibruktagande av områden	16 775 700
8 01 03	Köp av mindre fastigheter	900 000

8 02	Husbyggnad

8 02 01	Ny- och tillbyggnadsprojekt vid lokalcentralen	3 770 000
8 02 02	Reparationsprojekt vid lokalcentralen	6 210 000
8 02 04	Utveckling av stadshuskvarteren	1 000 000
8 02 05	Byggnader för räddningsväsendet	4 040 000

8 03	Gator, trafikleder och banor

8 03 08	Nybyggnad	4 460 000
8 03 10	Samprojekt med Vägförvaltningen	300 000
8 03 12	Kampen–Tölöviken	700 000

8 03 15	Busholmen	6 000 000

8 05	Skyddsrum

8 05 08	Skyddsrum	1 200 000

8 06	Anläggande av parker

8 06 13	Eirastranden	650 000

8 07	Idrottsplatser

8 07 08	Planering, byggande och grundlig förbättring av idrottsplatser	1 670 000
8 07 09	Rastböle campingplats	90 000

8 08	Högholmens djurgård

8 08 08	Byggnader och inhägnader på Högholmen, planering och byggande	194 000

8 09	Grundanskaffning av lös egendom

8 09 02	Ekonomi- och planeringscentralen	4 000 000
8 09 04	Förvaltningscentralen	50 000
8 09 06	Räddningsväsendet	1 000 000
8 09 12	Byggnadskontoret	500 000
8 09 14	Utbildningsverket	400 000
8 09 19	Biblioteksväsendet	50 000
8 09 20	Kulturväsendet	100 000
8 09 30	Socialväsendet	1 500 000
8 09 35	Planläggning	300 000
8 09 36	Fastigheter	300 000


8 22	Värdepapper

8 22 19	Övriga objekt	800 000

8 29	Övrig kapitalhushållning

8 29 03	Projekt som finansieras med medel ur förortsfonden	4 270 000
8 29 04	Utvecklingsprojekt	200 000

	Investeringsdelen sammanlagt	61 429 700

9 01 02	Övrig långivning, till Stns disposition	6 460 000

	Finansieringsdelen sammanlagt	6 460 000

Tilläggsuppgifter:
Sauramo Vesa, projektchef, telefon 310 36276

BILAGOR	Bilaga 1	Anslagsöverskridningar
	Bilaga 2	Motivering för överskridningar, ekonomi- och planeringscentralen 11.1.2011
	Bilaga 3	Överskridningsrätt i 2011 års budget ... - beslutshistoria

STN Om en förvaltning vid årets slut har haft investeringsprojekt som senarelagts och vars finansieringsbehov för följande år klarlagts först efter behandlingen av 2011 års budget och som därför inte har kunnat beaktas i budgeten, har förvaltningen kunnat komma med ett förslag om anslagsöverskridning år 2011. Förutsättningen är att ett lika stort belopp har sparats år 2010. I överföringarna ingår de projektanslag som Stn beviljat av grundberedningspengarna, av dispositionsmedlen och ur förortsfonden, om projekten fortsätter år 2011.

Ekonomi- och planeringscentralen har av förvaltningarna fått uppgifter om oförbrukade anslag år 2010 och om motsvarande överskridningsbehov. Eftersom en av utgångspunkterna för 2011 års budget var att permanent sänka stadens investeringsnivå från den tidigare nivån, har man också förhållit sig mer kritisk till överskridningar. De sammanlagda investeringarna i investeringsdelen uppgår i denna framställning till ca 61 mn euro mot 89 mn euro föregående gång.

Överskridningarna har i vissa fall hänförts till ett annat undermoment än det där den besparing som utgör grund för överskridningen har uppkommit. Besparade nybyggnadsanslag inom husbyggnaden har hänförts till de reparationsprojekt som det har varit nödvändigt att inleda under årets lopp och som det inte gick att bereda sig på i 2011 års budget. Också på dessa moment är överskridningarna mindre än besparingarna på motsvarande moment.

Också anslag för utlåning har blivit oförbrukade på projekt som blivit fördröjda.

I det föreliggande förslaget överförs också några anslag i driftsekonomidelen vilka reserverats för fristående, öronmärkta men av tidsskäl senarelagda projekt i form av överskridningsrätt år 2011 (bl.a. planeringsmedel för centrumbiblioteket, planläggningsutredningar i Östersundom, tävlingen Brokig hamn).

./. Överskridningsförslagen gäller sammanlagt 8,14 mn euro i driftsekonomidelen, 61,4 mn euro i investeringsdelen (bilaga 1) och 6,4 mn euro i finansieringsdelen. Överskridningarna motiveras närmare i bilaga 2.

Stn kommer i anslutning till verkställighetsbeslutet att på nytt bevilja de berörda förvaltningarna anslagen av Stns anslag.

ANORDNANDE AV EN PLANERINGS- OCH BYGGTÄVLING FÖR CENTRUMKVARTERET I MELLERSTA BÖLE OCH FASTSTÄLLANDE AV FÖRSÄLJNINGSGRUNDER FÖR KVARTEREN

Stn 2010-1783

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar anteckna projektbeskrivningen för en planerings- och byggtävling för centrumkvarteret i Mellersta Böle, daterad 14.12.2010, och godkänna de principer som anges i beskrivningen som utgångspunkter för tävlingen.

Stge beslutar dessutom bemyndiga fastighetsnämnden att tillsammans med Senatfastigheter, som representerar staten, sälja och överlåta till vinnaren den byggrätt som bildas i kvartersområdena med följande minimipriser:

affärsbyggrätt	600 euro/m² vy
byggrätt för kontor och andra lokaler	500 euro/m² vy
bostadsbyggrätt	800 euro/m² vy, om fördelningen av besittningsformer i Helsingfors stads genomförandeprogram för markanvändning och boende inte förutsätter annat

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Foto av planeringsområdet
	Bilaga 2	Projektbeskrivning 14.12.2010
	Bilaga 3	Schema över upphandlingsförfarandet
	Bilaga 4	Schema över principerna för detaljplanen
	Bilaga 5	Ekologiska kriterier (bara länk)
	Bilaga 6	Planeringsprogram (bara länk)
	Bilaga 7	Anordnande av en planerings- och byggtävling ... - beslutshistoria

STN

Sammandrag Senatfastigheter och Helsingfors stad anordnar en tävling för planeringen och byggandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle. Tävlingen anordnas som en offentlig upphandling. Som upphandlingsförfarande används konkurrenspräglad dialog i enlighet med lagen om offentlig upphandling och avsikten är att publicera upphandlingsannonsen om tävlingen i februari 2011. Målet för tävlingen är att välja en projekterare för centrumkvarteret före utgången av maj 2013.

Meningen med tävlingen är att finna den funktionellt, stadsbildsmässigt och ekonomiskt bästa byggnadslösningen och en projekterare för centrumkvarteret i Mellersta Böle. De upphandlande enheterna (staden och Senatfastigheter) ingår ett avtal om totalansvaret för planeringen och byggandet av centrumkvarteret med den anbudssökande som lämnar det totalekonomiskt förmånligaste anbudet.

Dessutom säljer de upphandlande enheterna de tomter och andra områden som byggandet av centrumkvarteret förutsätter till den vinnande projekteraren i enlighet med byggavtalet. Den slutliga försäljningssumman bestäms på basis av byggtävlingen.

Den som vinner tävlingen planerar projekthelheten och bygger i centrumkvarteret en betydelsefull offentlig delhelhet i stadens ägo i anslutning till projektet. Det viktigaste av delprojekten är en reservering för en ytmetro, en metrostation och dammväggar för metron, sammankopplandet av Böle bro till konstruktionerna för centrumkvarteret och arbetena kring de bärande konstruktionerna i området vid Lokvägen. Staden betalar projekteraren en separat ersättning i euro för byggandet av de offentliga delarna i centrumkvarteret.

Detaljplanen för området bereds i samarbete med vinnaren först efter att tävlingen avgjorts. Utgångspunkten för detaljplanen är utkastet till detaljplan i det vinnande förslaget.

Byggandet av centrumkvarteret kan inledas först efter att detaljplanen som ska utarbetas för området har trätt i kraft, dvs. uppskattningsvis år 2015. Hela projektet blir då färdigt tidigast år 2023.

Projekteraren investerar uppskattningsvis 400–500 mn euro i området. På grund av de vidsträckta arbetena under jord och de tekniska utmaningarna är investeringarna kraftigt framtunga och byggtiden ovanligt lång.

För att förkorta byggtiden och minska riskerna för konstruktören vidtar de upphandlande enheterna i samarbete med Trafikverket förberedande byggåtgärder i planeringsområdet och i dess närhet. Åtgärderna inleds innan detaljplanen för centrumkvarteret har vunnit laga kraft, utgående från att konstruktören av centrumkvarteret kan inleda byggandet år 2015. De upphandlande enheterna och Trafikverket kommer överens om förfaringssätten och fattar de nödvändiga beslut som gör detta förfarande möjligt och med vilka riskerna kring de förberedande byggarbetena kan minskas och kontrolleras.

Stadens investeringar i byggandet av centrumkvarteret uppgår sammanlagt till ca 50 mn euro. Dessutom investerar stadens affärsverk ca 30 mn euro och HRM Vatten ca 6 mn euro i området. Största delen av investeringarna görs åren 2013–2016 då förutsättningarna för byggandet av kvarteret skapas. Beloppen ovan innehåller de ersättningar som betalas till projekteraren för byggandet av de offentliga konstruktionerna.

./. Stn fattade sitt beslut efter omröstning. Omröstningsresultatet (11–4) framgår av ärendets beslutshistoria.

Intentionsavtal om principerna för markanvändningen i Mellersta Böle

Staten och staden undertecknade 30.12.2002 ett intentionsavtal om principlösningarna för den kommande markanvändningen i Mellersta Böle. Det blev möjligt att ingå avtalet efter att hamnfunktionerna flyttade från Helsingforsudden till Nordsjö, vilket ledde till att rangerbangården i Böle blev mestadels onödig.

Intentionsavtalet gäller ett område som omfattar sammanlagt 29,7 ha, varav staten äger ca 84 % och staden ca 16 %. Byggrätten som ska planläggas i avtalsområdet fördelas mellan avtalsparterna i samma relation i fråga om den del av området vars yta uppgår till 250 000 m² vy och för resterande delen utgående från att staten får 2/3 och staden 1/3 av den nya byggrätten. Området ska planläggas oberoende av markägargränser.

Intentionsavtalet innehåller även villkor som gäller bland annat ansvaret för byggandet av och kostnaderna för kommunaltekniken, överlåtelse av de allmänna områdena och ansvaret för kostnaderna för och förverkligandet av banarrangemang.

Intentionsavtalet omfattar både området för centrumkvarteret och delvis kvarteren i det tornområde som har planerats söder om Böle bro. Därför har man kommit överens med staten om att intentionsavtalet ska justeras i nödvändiga delar innan anbudsförhandlingarna om centrumkvarteret inleds. Samtidigt har man konstaterat att byggrätten som ska planläggas i centrumkvarteret ska fördelas mellan staten och staden utgående från att staten får 2/3 och staden 1/3 av byggrätten.

Förverkligandet av intentionsavtalet och byggandet i Mellersta Böle samordnas av en samarbetsgrupp mellan staten och Helsingfors stad. Senatfastigheter som en upphandlande enhet representerar staden i tävlingen om byggandet av centrumkvarteret.

Ägandeförhållanden och planer gällande markanvändningen

Helsingfors stad äger gatorna och ett område på ca 2,2 ha mellan den nuvarande Lokvägen och Bölegatan i tävlingsområdet. Finska staten äger det resterande området på ca 6 ha. Byggnaden för Böle station som ligger i planeringsområdet är i VR Group Ab:s ägo. VR Group Ab har gett Senatfastigheter omfattande befogenheter i fråga om stationsbyggnaden i Böle och ändringar i den.

I enlighet med avtalen mellan de upphandlande enheterna ska planeringsområdet utvecklas som en helhet. Området ska överlåtas till projekteraren oberoende av markägargränser och -andelar.

./. Foto av planeringsområdet finns som bilaga 1 till detta ärende på föredragningslistan.

Delgeneralplan för Mellersta Böle

I delgeneralplanen för Mellersta Böle, godkänd år 2006, har planeringsområdet reserverats huvudsakligen för centrumfunktioner. Böle station och området väster om stationen har betecknats som område för järnvägstrafik över vilket det får placeras centrumfunktioner. En normativ gångförbindelse går genom området i riktningen öster–väster. Gångförbindelsen hör till den regionala tvärgående grönförbindelsen som kopplar ihop omfattande grönområden. Också ett normativt underjordiskt utrymme reserverat för metron överlappar planeringsområdet.

Väster om Böle station anges det i delgeneralplanen en normativ beteckning för nytt byggande på sammanlagt 60 000–80 000 m² vy och på stationen 13 500–15 000 m² vy. Delgeneralplanen har rättsverkan, dock så att rättsverkan inte gäller bestämmandet om våningsytor i områdena för centrumfunktioner.

Detaljplaner Största delen av tävlingsområdet är oplanlagt. I den gällande detaljplanen från år 1979 har huvuddelen av den skogiga sluttningen i västra kanten av området betecknats som ett parkområde och en del som ett gatuområde. Böle station och plattformområdet anges som järnvägsområde i den gällande detaljplanen från år 1982.

Planläggningsprinciperna för detaljplanen

Stadsplaneringsnämnden har 26.8.2010 godkänt planläggningsprinciperna för detaljplanen för centrumkvarteret i Mellersta Böle. De ska användas i tävlingen som anvisningar för planläggningen och de ska vara utgångspunkten för detaljplanen som ska utarbetas utifrån det vinnande förslaget i tävlingen.

Planeringsprinciperna har inkluderats i projektbeskrivningen för tävlingen. Enligt principerna ska den normativa totala våningsytan för huvuddispositionen för centrumkvarteret uppgå till 100 000–140 000 m² vy.

Målet är att bygga bland annat ett funktionellt mångsidigt centrum som lever dygnet runt och som har affärs- och servicelokaler, kontor och bostäder. Minst 15 % av den totala våningsytan för kvarteret ska anvisas för boende. Storenheter inom handeln får placeras i kvarteret. Minst 30 % av våningsytan för affärslokaler ska lämpa sig för småaffärer. Kontorslokalerna ska planeras flexibla så att de lämpar sig också för småkontor.

Centrumkvarteret ska indelas i mindre enheter som passar in i stadskärnans skala och kvartersstruktur. Hushöjderna följer huvudsakligen höjdskalan i Östra och Västra Böle.

Parkerings- och servicelokalerna för kvarteret ska anläggas under marknivån. Den preliminära bilplatsnormen är 1 bp/125 m² vy för bostäder, 1 bp/140 m² vy för kontor, 1 bp/100 m² vy för affärslokaler och 1 bp/125 m² vy för fritidstjänster och annan service. I området för centrumkvarteret ska dessutom anläggas bilplatser för tornområdet söder om kvarteret och för Böle station och infartsparkeringsplatser för fjärrtrafiken. Parkeringen ska ordnas enligt principen om samutnyttjande.

Lokvägen ligger i marknivå väster om Böle station. Vid Lokvägen går en regional cykelrutt i riktningen norr–söder. Över och under Lokvägen finns lokaler och förbindelser i centrumkvarteret. Vid Lokvägen finns ingångar till både centrumkvarteret och stationen. Miljön kring gatuområdet som går genom kvarteret och lokalerna med fasader som gränsar till gatuområdet ska planeras högklassiga och ljusa.

Under centrumkvarteret reserveras utrymmen för metron med plattformen i nivån +0. Metrostationen och förbindelserna till stationen ska planeras som en del av centrumkvarteret.

Böle station används fortfarande för persontrafiken och utvecklas som en del av kollektivtrafikterminalen. Stationen utvidgas västerut med ett nytt spår och en plattform. Med stationsarrangemangen förbereder man sig på Pisarabanan. Stationen byggs om till en funktionellt fast del av centrumkvarteret och affärslokalerna i detta. Genom stationshallen anläggs en huvudgångförbindelse i riktningen öster–väster. En annan gångförbindelse ordnas genom stationen från Lokvägen till Bangårdsvägen under spåren. Stationens service- och parkeringslokaler placeras i underjordiska lokaler i anslutning till centrumkvarteret. Det är möjligt att tillbygga i anslutning till stationsbyggnaden inom ramen för de tillåtna höjdlägena för centrumkvarteret. Genom området för centrumtunneln ska även servicetrafiken för Böle station ordnas.

Stationsplatsen och gatuområdet för Böle bro framför denna byggs till en kollektivtrafikterminal. Stationsplatsen och det framförliggande gatuområdet planeras som en enhetlig öppen plats som har en harmonisk stadsbild och på vilken det får byggas ett skyddstak.

Böle bro görs bredare mot söder. Mittdelen av bron används av kollektivtrafiken på sina egna filer och fordonstrafik finns på båda kanterna. För gång- och cykeltrafik reserveras breda områden med behaglig omgivning på båda sidor av bron. Bron planeras till en stadsgata med affärslokaler som öppnar sig mot gatan. De ovanjordiska lokalerna i centrumkvarteret ska byggas under bron så att deras fasad sträcker sig till brons södra kant.

Tävlingsförberedelser och projektbeskrivning

Ekonomi- och planeringscentralen, stadsplaneringskontoret och fastighetskontoret har i samarbete med Senatfastigheter ansvarat för beredningen av tävlingen om planeringen och byggandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle. Trafikverket har deltagit i utarbetandet av handlingarna till de delar som gäller banbyggandet.

För planerings- och byggtävlingen för centrumkvarteret gäller följande handlingar:

- Upphandlingsannons

- Projektbeskrivning

- Planeringsprogram med bilagor

- Ekologiska kriterier

- Tekniska bilagan

För de viktigaste frågorna angående planeringen och byggandet av centrumkvarteret har redogjorts i projektbeskrivningen. Mer detaljerade planläggningsanvisningar, utgångspunkter för planeringen och specialvillkor har tagits upp i planeringsprogrammet, de ekologiska kriterierna och den tekniska bilagan.

./. Projektbeskrivningen finns som bilaga 2 till detta ärende på föredragningslistan.

Huvudpunkterna i projektbeskrivningen är följande:

Förfarande vid byggandet av centrumkvarteret

Staden och Senatfastigheter anordnar en tävling för planeringen och byggandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle. Tävlingen anordnas som en offentlig upphandling. Som upphandlingsförfarande används konkurrenspräglad dialog i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Avsikten är att publicera upphandlingsannonsen om tävlingen i februari 2011. Målet är att avgöra tävlingen före slutet av maj 2013.

Tävlingen syftar till att finna den funktionellt, stadsbildsmässigt och ekonomiskt bästa lösningen för centrumkvarteret i Mellersta Böle och projekterare för byggandet. De upphandlande enheterna, dvs. staden och Senatfastigheter, ingår ett avtal om helhetsplaneringen och byggandet av centrumkvarteret med den anbudssökande som lämnar det totalekonomiskt förmånligaste anbudet.

Tävlingsförslagen ska omfatta ett större planeringsområde än det egentliga byggområdet. I söder gränsar planeringsområdet till södra kanten av Böle bro, i väster till Bölegatan och i öster till Bangårdsvägen. Området omfattar utöver det egentliga centrumkvarteret också Böle station och stationsplats och Böle bro.

Tävlingens mål är:

- att producera en arkitektoniskt, stadsbildsmässigt och funktionellt högklassig och totalekonomiskt förmånlig och realiserbar plan som ska vara ett underlag för detaljplaneringen och byggandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle

- att för centrumkvarteret i Mellersta Böle utveckla ett funktionellt och kommersiellt koncept som skapar de bästa möjliga förutsättningarna för dess framgång

- att välja en huvudprojekterare för centrumkvarteret och en avtalspartner för de upphandlande enheterna med tillräckliga resurser för planeringen och byggandet av centrumkvarteret och vilja att binda sig till byggandet och utvecklingen av kvarteret på lång sikt.

Staden ingår ett avtal om helhetsansvaret för byggandet av centrumkvarteret med dess privata och offentliga delar med den projekterare som väljs till utvecklare, finansiär, planerare och konstruktör av centrumkvarteret i Mellersta Böle. Projekteraren köper de för byggandet av centrumet nödvändiga kvarteren och områdena i enlighet med ett byggavtal som ska ingås separat och bygger hela centrumkvarteret färdigt och överlåter de offentliga delarna till staden. I enlighet med avtalet betalar staden projekteraren en separat ersättning i euro för byggandet av de offentliga delarna av centrumkvarteret.

Projekteraren ansvarar för hela centrumkvarterets funktionella och kommersiella koncept och lösning och ser till att centrumkvarteret blir en harmonisk helhet och skapar härigenom förutsättningarna för dess kommersiella framgång.

Tävlingsvinnaren får ingen belöning. Däremot får de anbudssökande som kommer på andra och tredje plats en belöning på 600 000 euro/sökande. Senatfastigheter betalar 2/3 och staden 1/3 av beloppet.

Projekterarens allmänna prestationsskyldighet

Projekteraren planerar och bygger på sin bekostnad i enlighet med byggavtalet hela centrumkvarteret färdigt till ett skick som godkänns av de upphandlande enheterna och myndigheterna. Projekterarens prestationsskyldighet omfattar alla de prestationer som är nödvändiga för att göra projektområdet till en färdig och funktionell helhet och andra åtgärder som inte har separat angetts som prestationer för de upphandlande enheterna. Projekterarens allmänna prestationsskyldighet omfattar även planeringen av områdesförvaltningen och beredningen av de avtalsarrangemang som detta förutsätter.

Konkurrenspräglad dialog

Planerings- och byggtävlingen för centrumkvarteret i Mellersta Böle anordnas som en offentlig upphandling. Som upphandlingsförfarande används konkurrenspräglad dialog. Valkriteriet för anbudet är projektets totalekonomiska förmånlighet.

Den som vinner tävlingen planerar projekthelheten och bygger i anslutning till projektet en betydelsefull offentlig delhelhet i stadens ägo. Det viktigaste av delprojekten är en reservering för en ytmetro, en metrostation och dammväggar för metron, sammankopplandet av Böle bro till konstruktionerna för centrumkvarteret och arbetena kring de bärande konstruktionerna i området vid Lokvägen.

./. Scheman över upphandlingsförfarandet och detaljplaneprocessen finns som bilagorna 3 och 4 till detta ärende på föredragningslistan.

Upphandlingsannons

De upphandlande enheterna publicerar i februari 2011 en upphandlingsannons, med vilken enheterna ber de intresserade att anmäla sig till tävlingen genom att lämna in en anbudsansökning i enlighet med upphandlingsannonsen och projektbeskrivningen.

Inlämnande av en anbudsansökning

Anbudssökande meddelar sitt intresse att delta i tävlingen genom att lämna in en anbudsansökning. Anbudsansökningar ska lämnas in senast 31.8.2011.

De uppgifter och utredningar om minimikraven på de sökande som begärts i upphandlingsannonsen och projektbeskrivningen ska inlämnas som bilaga till anbudsansökningen. En sökande som inte uppfyller minimikraven på lämpliga sökande enligt projektbeskrivningen utesluts ur tävlingen.

Till anbudsansökningen ska också fogas ett preliminärt lösningsalternativ för centrumkvarteret i Mellersta Böle och en utredning om projektets faser. Planförslaget är en framställning på idénivå om hur centrumkvarteret enligt den sökandes mening ska förverkligas. Kraven på innehållet i idéplanen framgår av projektbeskrivningen. En sökande vars idéplan inte uppfyller kraven på innehållet i idéplanen utesluts ur tävlingen. En sökande kan också framställa flera alternativa planer.

Minimikraven på sökandes lämplighet

Krav 1

Den sökande (företaget eller företagsgruppen) har sådana ekonomiska och finansiella förutsättningar att den tillsammans med sina samarbetspartner kan förverkliga centrumkvarteret i Mellersta Böle med privata och offentliga delar.

Denna egenskap utvärderas utifrån de uppgifter som fås om den anbudssökandes vederhäftighet, betalningsförmåga, räntabilitet och kreditvärdighet och på basis av den anbudssökandes egen utredning.

Krav 2

Den sökande (företaget eller varje företag i företagsgruppen) har betalat sina skatter, pensionsavgifter och andra lagstadgade avgifter. Om betalningsförsummelsen dock anses vara ringa eller om den anbudssökande visar upp en betalningsplan godkänd av en myndighet eller ett försäkringsbolag, överväger de upphandlande enheterna om den anbudssökande ska uteslutas ur tävlingen eller inte.

Krav 3

Den sökande (företaget eller varje företag i företagsgruppen) är registrerad i handelsregistret, i det förskottsuppbördsregister och arbetsgivarregister som avses i lagen om förskottsuppbörd och i det register över mervärdesskattepliktiga som avses i mervärdesskattelagen om lagstiftningen förutsätter registrering.

Krav 4

Den sökande (företaget eller något företag i företagsgruppen eller en av den sökande angiven samarbetspartner) har under de senaste tio åren varit med om att som finansiär, byggherre, fastighetsutvecklare eller huvudentreprenör förverkliga minst ett omfattande köpcentrum eller någon annan krävande bygghelhet.

Den sökande (företaget eller något företag i företagsgruppen eller en an den sökande angiven samarbetspartner) har under de senaste tio åren byggt minst ett krävande grundläggningsprojekt som har omfattat byggande i en omgivning med livlig trafik. Den sökande eller den angivna samarbetspartnern ska vara huvudprojekterare i projektet.

Krav 5

Den sökande (företaget eller något företag i företagsgruppen eller en an den sökande angiven samarbetspartner) har tillgång till tillräckligt med erfaren personal för projektet.

Den sökande ska utse följande sakkunniga och lämna in referensuppgifter om dem och kontaktuppgifterna till beställarna/byggherrarna för referensobjekten i anslutning till anbudsansökningen:

- Projektets ledning: den som leder hela projektet ska ha lång erfarenhet av framgångsrik ledning av krävande byggprojekt

- Chefplaneraren eller chefplanerarna/arkitektplaneringens ledning

Sökande som bjuds in till förhandlingar

De upphandlande enheterna (Senatfastigheter och staden) bjuder in till förhandlingar de tre sökande som har kommit med de bästa förslagen och som också uppfyller de i projektbeskrivningen angivna minimikraven på de anbudssökande.

Förslaget om de tre aktörer som ska bjudas in till förhandlingar kommer från en utvärderingsgrupp som består av representanter utnämnda av staten och staden. Utvärderingsgruppen anlitar förhandlingsgruppen för tävlingen och sakkunniga. Helsingfors stads upphandlande enhets beslut om vilka anbudssökande som ska bjudas in till förhandlingar fattas av Stn.

Valkriterier är funktionaliteten, den stadsbildsmässiga och arkitektoniska lösningen och det kommersiella konceptet i förslaget och förslagets utvecklingsduglighet.

Innehållet i det funktionella konceptet och förtjänsterna med avseende på stadsstrukturen, stadsbilden och arkitekturen i lösningen betonas mer än felfriheten i dellösningarna och detaljerna. I utvärderingen betonas helhetslösningen, flexibiliteten, utvecklingsdugligheten och möjligheterna att förverkliga lösningen.

De upphandlande enheterna meddelar skriftligt alla som lämnat in en anbudsansökning vilka anbudssökande som har bjudits in till förhandlingar och med vilken motivering.

Förhandlingarnas gång

De upphandlande enheterna bjuder in de valda sökande till förhandlingar. Avsikten är att skicka inbjudningarna i december 2011. Cirka nio månader reserveras för förhandlingsfasen.

En förhandlingsgrupp som består av personer utnämnda av staten och staden ansvarar för förhandlingarna. Förhandlingsgruppen anlitar behövliga sakkunniga.

Förhandlingarna inleds med att de upphandlande enheterna ger förhandlingsparterna eventuellt justerade utgångspunkter till planeringen. Uppgifterna kan kompletteras också under loppet av förhandlingarna.

Staden förhandlar separat med varje förhandlingspart. Staden avslöjar inte under förhandlingarna de lösningar som en annan förhandlingspart kommit med och inte heller konfidentiella uppgifter som getts under förhandlingarna utan förhandlingspartens samtycke.

Idéplanerna kommer att utvecklas vidare under förhandlingarna. Avsikten med förhandlingarna är att med hjälp av idéplanerna utarbeta en lösning som uppfyller tävlingens krav och målsättningar, att få till stånd ett utkast till detaljplan i den utsträckning som de upphandlande enheterna kräver och att göra upp ett förslag till byggavtal.

Förhandlingarna kan gälla alla lösningar och villkor som hänför sig till byggandet av centrumkvarteret. Minimiförsäljningspriserna på de tomter och områden och på den byggrätt som överlåts och beloppen som ska betalas för uppförandet av de offentliga delarna är dock bindande.

Avslutning av förhandlingarna

De upphandlande enheterna avslutar förhandlingarna när de har valt de lösningsalternativ och de därtill anslutna byggavtal som gör att centrumkvarteret kan byggas och som uppfyller de upphandlande enheternas krav och förutsättningar. De upphandlande enheterna meddelar förhandlingsparterna att förhandlingarna har avslutats.

Anbudsförfrågan och anbud

När förhandlingarna har avslutats inhämtar de upphandlande enheterna inom en utsatt tid ett skriftligt anbud om varje lösningsalternativ den valt och det därtill anslutna byggavtalet genom en skriftlig anbudsförfrågan. Varje sökande lämnar ett anbud bara för sitt eget lösningsalternativ och det därtill anslutna förslaget till byggavtal.

Jämförelse av anbuden Innan anbuden bedöms kontrollerar de upphandlande enheterna att de inlämnade anbuden följer anbudsförfrågan. Anbud som strider mot anbudsförfrågan utelämnas ur anbudsjämförelsen. De anbud som följer anbudsförfrågan bedöms enligt de angivna jämförelsegrunderna.

Anbuden poängsätts och poängsättningen motiveras. De upphandlande enheterna kan inhämta ett utlåtande eller en bedömning om anbuden av oberoende utomstående parter. Bedömningarna eller utlåtandena av utomstående parter är dock inte bindande för de upphandlande enheterna.

De upphandlande enheterna väljer till projekterare för centrumkvarteret den anbudsgivare som lämnat det totalekonomiskt fördelaktigaste anbudet, dvs. som fått de högsta jämförelsepoängen.

Jämförelsegrunderna för anbuden är följande (preliminära viktkoefficienter inom parentes):

- Funktionalitet, stadsbild, arkitektur och ekologi (60 %)

- Det sammanlagda priset på byggrätterna i centrumkvarteret på basis av planutkastet i förslaget (40 %)

Jämförelsegrunderna och/eller viktkoefficienterna kan preciseras vid inbjudan till förhandlingar och/eller i anbudsförfrågan.

Ekologi De ekologiska kriterierna (ekokriterier) för tävlingen om planeringen och byggandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle baserar sig på Helsingfors stads och Senatfastigheters kraftiga strävanden efter ekologiskt hållbart byggande. Ekokriterierna utgör en del av tävlingsmaterialet för centrumkvarteret och anbudssökandena ska beakta de ekologiska frågorna redan i början av planeringsprocessen.

De allmänna målen för ekokriterierna är energieffektivitet, byggnadernas långa livslängd och uppnåendet av hållbar utveckling i byggarbetena. Lösningsalternativen för kvarteret ska styra användarna att välja miljövänliga färdmedel. Målet är ett centrumkvarter som med sina funktionella lösningar ska styra användarna till miljövänliga handlingar.

Kriterierna har satts upp genom att slå ihop kriterierna för miljöklassningssystemen LEED, BREAAM och PROMISE och att plocka de för denna tävling mest väsentliga punkterna, som har satts upp till 13 huvudrubriker i ekokriterierna. På vissa ställen avviker kriterierna från de internationella kriterierna med punkter som de upphandlande enheternas egna kriterier.

Ekokriterierna innehåller krav på två nivåer:

- 7 bindande grundläggande krav som alla idéplaner ska uppfylla

- 14 frivilliga tilläggskrav som ökar antalet ekopoäng och som har olika viktkoefficienter beroende på hur viktigt kravet är.

Ekologin är inte ett valkriterium enligt vilket de anbudssökande bjuds in till intervju eftersom det är svårt att på basis av idéplaner på ett pålitligt sätt bedöma i vilken grad ekokriterierna förverkligas. Den ekologiska aspekten i de grundläggande kraven verifieras i förhandlingsfasen och i de frivilliga tilläggskraven som ökar antalet ekopoäng i anbudsutvärderingsfasen.

Funktionaliteten, stadsbilden, arkitekturen och den ekologiska aspekten i anbudet utvärderas som en helhet med en viktkoefficient på 60/100. Hurdana viktkoefficienter de olika delområdena har meddelas i förhandlingsfasen. För att få fulla jämförelsepoäng förutsätts det att tävlingsarbetet får 10 ekopoäng i de frivilliga tilläggskraven. Fulla ekopoäng kan nås med olika kombinationer som anbudssökanden själv kan välja.

Statens och Helsingfors stads samarbetsgrupp som samordnar byggandet i Mellersta Böle godkände 14.12.2010 de ekologiska kriterierna som ska fogas till tävlingsmaterialet för planerings- och byggtävlingen för centrumkvarteret i Mellersta Böle.

./. De ekologiska kriterierna för planerings- och byggtävlingen för centrumkvarteret i Mellersta Böle finns som bilaga 5 till detta ärende på föredragningslistan.

Val av projekterare För utvärderingen av anbuden ansvarar en utvärderingsgrupp som består av representanter utnämnda av staten och staden. Utvärderingsgruppen föreslår en tävlingsvinnare för de upphandlande enheterna. Utvärderingen baserar sig på förslagets totalekonomiska förmånlighet. Utvärderingsgruppen anlitar förhandlingsgruppen som stöd för beslutfattandet och får höra de sakkunniga som gruppen anser vara nödvändiga.

Inom Helsingfors stad fattas de upphandlande enheternas beslut om tävlingens vinnare av Stge. Avsikten är att avgöra tävlingen före utgången av maj 2013.

Ingående av avtal De upphandlande enheterna undertecknar med den som blivit vald till vinnare i tävlingen ett byggavtal i enlighet med vinnarens anbud som enheterna godkänt när beslutet om valet har vunnit laga kraft.

Centrala villkor i byggavtalet

Fastighetsaffärer

De upphandlande enheterna säljer till tävlingsvinnaren de tomter, områden och byggrätter och bestående nyttjanderätter som är nödvändiga för byggandet av centrumkvarteret i enlighet med anbudet och byggavtalet.

De slutgiltiga försäljningspriserna på byggrätterna anvisade på tomterna och de allmänna områdena i byggområdet bestäms i byggtävlingen. De upphandlande enheterna förutsätter dock följande minimipriser (euro/m² vy):

affärsbyggrätt	600 euro/m² vy
byggrätt för kontor och andra lokaler	500 euro/m² vy
bostadsbyggrätt	800 euro/m² vy

Minimipriserna motsvarar prisnivån i Fiskehamnen och försäljningspriset på byggrätten i centrumkvarteret är då uppskattningsvis minst 80 mn euro. Av detta är stadens andel 1/3 och statens andel 2/3.

Ett föravtal om fastighetsaffärer ingås samtidigt som byggavtalet undertecknas. Slutliga affärer kan dock göras först efter att detaljplaneändringen som ska utarbetas för området har trätt i kraft. Tidtabellen för fastighetsaffärerna fastställs mer i detalj i samband med byggavtalet.

Utrymmesreserveringen för metron och ersättningar för reserveringen

De upphandlande enheterna deltar i kostnaderna för byggande av centrumkvarteret genom att betala en ersättning till projekteraren för uppfyllandet av prestationsskyldigheterna i kapitel 6. Dessutom betalar enheterna ett fast belopp på 13 mn euro (exklusive mervärdesskatt) för en bestående ägande- och besittningsrätt för utrymmesreserveringen för metron och för konstruktionerna och för de allmänna gång- och cykelförbindelserna i anslutning till dessa.

Ersättningen betalas i den takt som byggandet fortskrider på ett senare överenskommet sätt i enlighet med byggavtalet.

Projekteraren har rätt att tillfälligt placera egna konstruktioner i de lokaler som senare överförs till de upphandlande enheterna och att använda lokalerna i enlighet med byggavtalet tills lokalerna behövs för metron eller annan kollektivtrafik. Enligt de gällande planerna kommer metrobyggandet i Böle att bli aktuellt först år 2035. Enligt en preliminär utvärdering kan till exempel 1 000 bilplatser tillfälligt placeras i metrolokalerna. De upphandlande enheterna godkänner det tillfälliga användningsändamålet för lokalerna i förhandlingsfasen.

I byggavtalet inkluderas villkor på den ersättning som projekteraren är skyldig att betala till de upphandlande enheterna för metrolokalerna i det fall att de fortfarande är i projekterarens bruk efter år 2035. På motsvarande sätt bestäms det om en ersättning till projekteraren om de upphandlande enheterna tar lokalerna i sin helhet i bruk före år 2035. För varje år då lokalerna i sin helhet eller delvis tas i de upphandlande enheternas bruk före år 2035 betalas en ersättning i anslutning till ibruktagandet. Ersättningen grundar sig på ett belopp som motsvarar en årlig ränta på 7 % på uppskattade byggkostnader på 800 euro/förlorad m² golvyta.

Om lokalerna i fråga i sin helhet eller delvis är i projekterarens bruk efter år 2035, betalar projekteraren de upphandlande enheterna ett årligt belopp i motsvarande storlek.

Bilplatser som ska överlåtas till grannfastigheter

Överlåtelsens mottagare i grannfastigheten förbinder sig att betala ett belopp på 37 000 euro/bilplats (exklusive mervärdesskatt) för bilplatserna fastställda i projektbeskrivningen justerad enligt förändringen i byggnadskostnadsindexet mellan dagen för undertecknandet av byggavtalet och överlåtelsedagen. Villkoren och tidtabellen för överlåtelsen bestäms som en del av byggavtalet. Överlåtelsen av bilplatser ska vara möjlig efter tornområdets behov i den tidtabell som byggandet av centrumkvarteret tillåter. Alternativt kan möjligheten att samutnyttja bilplatserna med grannfastigheterna utredas i förhandlingsfasen.

Remissbehandling av projektbeskrivningen

Staden anhöll om utlåtanden om projektbeskrivningen från stadsplaneringsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, affärsverket HST och samkommunen HRT. Remissorganen hade också utkasten till övriga tävlingsdokument i sitt bruk. Samtliga organ tillstyrkte projektbeskrivningen.

På basis av fastighetsnämndens utlåtande bestämde man reservera nio månader för förhandlingsfasen i stället för de sex månader som tidigare föreslogs i projektbeskrivningen. Förlängningen av förhandlingsfasen förflyttar tävlingens planerade tidtabell. Man strävar efter att avgöra tävlingen före slutet av maj 2013. Man förbereder sig på uppskjutningen som beror på den förlängda förhandlingsfasen även i andra tidtabeller gällande centrumkvarteret. Ändringen i tidtabellen har uppdaterats i projektbeskrivningen 14.12.2010 och i de andra tävlingshandlingarna.

I övrigt har utlåtandena inte medfört ändringar i projektbeskrivningen. I utlåtandena kommenterades och betonades i synnerhet följande frågor:

- projektets komplexitet

- anordnande av en tävling i en situation där det inte finns någon detaljplan

- förhandsbyggande

- kollektivtrafikprojekt (också kommande) och hur de ska integreras i centrumkvarteret

- trafikflöden och smidiga anslutningslinjer

- allmänna områden

- gång- och cykeltrafik

- trafikarrangemang under byggandet

Beredningsgruppen har varit medveten om det faktum att projektet är komplext och om andra frågor som togs upp i utlåtandena och har strävat efter att beakta dessa i antingen projektbeskrivningen eller andra tävlingshandlingar och i avtalen mellan de upphandlande enheterna och Trafikverket.

De upphandlande enheterna kan dock inte i förväg noggrant bestämma olika realistiska byggalternativ och juridiska och ekonomiska villkor i byggavtalen som hänför sig till dessa. Först i samband med förhandlingarna som ska föras i sinom tid fås det slutliga svaret på med vilka lösningsalternativ och på vilka villkor helheten med privata och offentliga delar kan förverkligas. Största delen av dessa beslut fattas i byggavtalet som ska upprättas under förhandlingsförfarandet och i detaljplanen för området efter förhandlingarna. Därför ska man under tävlingen och förhandlings- och planeringsfasen bereda sig på flera ändringar i principerna i projektbeskrivningen.

Samarbetsgruppen mellan staten och Helsingfors stad som samordnar byggandet i Mellersta Böle behandlade utlåtandena om projektbeskrivningen och godkände projektbeskrivningen för sin egen del 14.12.2010.

./. Planeringsprogrammet för tävlingen finns som bilaga 6 till detta ärende på föredragningslistan.

Stn anser att projektbeskrivningen och de ekologiska kriterierna och planeringsprogrammet utarbetade på basis av denna är ett bra underlag för anordnandet av en planerings- och byggtävling och tillstyrker principerna i dessa som ett underlag för tävlingen.

Stn föreslår vidare att Stge för stadens del ska godkänna de i projektbeskrivningen föreslagna minimipriserna på byggrätten som ska bildas i tävlingen. Stn anser dock som motiverat att vid överlåtelse av byggrätt i markområdena i stadens och statens ägo följa fördelningen av besittningsformer i Helsingfors stads genomförandeprogram för markanvändning och boende. Detta ska beaktas i prissättningen enligt stadens vedertagna praxis.

Stn meddelar dessutom att om Stge godkänner beslutsförslaget kommer Stn i samband med verkställandet av beslutet att uppmana ekonomi- och planeringscentralen att tillsammans med Senatfastigheter, som representerar staten, anordna en planerings- och byggtävling för centrumkvarteret i Mellersta Böle i enlighet med projektbeskrivningen med början i februari 2011.

Materialet i bilagorna och annan information om tävlingen finns tillgängliga på finska också på webbplatsen www.pasilaone.fi.

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA NR 31074/1, 8 OCH 9 M.FL. OMRÅDEN PÅ DRUMSÖ (DRUMSÖBACKENS OMRÅDE) (NR 11931)

Stn 2010-51

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 1, 8 och 9 i kvarteret nr 31074 och ett gatu- och parkområde (nya kvarteren nr 31205 och 31206 bildas) i 31 stadsdelen (Drumsö) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11931, daterad 10.12.2009 och ändrad 23.9.2010.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11931 (Drumsö, tomterna nr 31074/1, 8 och 9)
	Bilaga 2	Illustration (Drumsö, tomterna nr 31074/1, 8 och 9)
	Bilaga 3	Promemoria från myndighetsförhandlingarna 1.4.2008 (Detaljplaneändring för Enåsens område)
	Bilaga 4	Rapport om växelverkan (Drumsö, tomterna nr 31074/1, 8 och 9)
	Bilaga 5	Detaljplaneändring för tomterna nr 31074/1, 8 och 9 ... - beslutshistoria

SAMMANDRAG Tomterna ligger vid Drumsövägen 48, 50 och 52. Tomterna gränsar i söder till Drumsöbacken som avgränsas av ett parkområde.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att ändra två kontors- och industritomter i kvarteret nr 31074 till bostadstomter och att bygga kopplade småhus vid södra kanten av Drumsöbacken (kvarteren nr 31205 och 31206). De nya bostadshusen i kvarteret nr 31074 bildar vid Drumsövägen ett mer urbant kvarter än i nuläget. Vid gatan har kvarteret utformats till mindre byggnadsdelar genom att anlägga öppna entrégårdar vid trapphusen. De nya flervåningshusen är byggnader i terrassform i 4–8 våningar. Tomten nr 31074/1, betecknad för industribruk i den gällande detaljplanen, har ändrats till ett kvartersområde för verksamhetslokaler där det får byggas lokaler för icke-miljöstörande industri (KTY), vilket motsvarar den nuvarande verksamheten på tomten.

I området byggs nya bostäder för ca 450 invånare.

STN

Initiativ Ragnar Ekbergs Stiftelse anhöll 4.6.2008 som ägare till tomten nr 31074/8 och JMB Kiinteistöt Oy som ägare till tomten nr 31074/9 om en detaljplaneändring i syfte att ändra tomterna som nu är i affärs- och kontorsbruk till bostadstomter.

Oy Hedengren Ab som ägare till tomten nr 31074/1 meddelade att företaget fortsätter sin verksamhet i de nuvarande verksamhetslokalerna och anhöll 16.10.2009 om en detaljplaneändring utgående från att detaljplanen ska motsvara den nuvarande verksamheten och byggnadsvolymen på tomten.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003) tas området upp som ett flervåningshusdominerat område för bostäder och verksamhetslokaler och ett rekreationsområde. Ett avsnitt på 400 m av Västerleden har vid Enåsen betecknats som en underjordisk del av huvudtrafiknätet. Metrolinjen anges med en beteckning för underjordiska utrymmen söder om planområdet. Förslaget till detaljplaneändring följer generalplanen.

Detaljplaner

För detaljplaneområdet gäller detaljplaner från åren 1951, 1963, 1982 och 1987. Tomten nr 1 anges som ett fabrikskvarter (TK). Tomten nr 9 är kvartersområde för affärs- och kontorslokaler (TK) med tomtexploateringstalet e = 1,7. Drumsöbacken är en återvändsgata som fortsätter som ett för allmän gångtrafik reserverat gatuområde österut mot Kvarnbergsvägen.

Enligt detaljplanen är det möjligt att under Kvarnbergsparken bygga ett underjordiskt bergutrymme där det får byggas ett skyddsrum och idrotts- och parkeringslokaler. Infarten till de underjordiska lokalerna har i den gällande detaljplanen betecknats vid Drumsöbackens gatuområde.

Tomten nr 31074/3 är kvartersområde för affärs- och kontorslokaler (K) med tomtexploateringstalet e = 1,7. Kvarters- och gatuområdena kring tomten hör till detaljplaneområdet.

Övriga planer och beslut

Stadsplaneringsnämnden godkände 11.6.2009 utkastet till detaljplaneändring för Enåsens och Drumsöbackens område som underlag för den fortsatta planeringen.

Ägandeförhållanden

Tomterna är i privat ägo och gatu- och rekreationsområdena i stadens ägo.

Allmän beskrivning av området

Området ligger i norra delen av Drumsö. I en omgivning som huvudsakligen består av stadsstruktur med bostadskvarter gör kvarteret nr 31074 ett undantag som ett arbetsplatskvarter. Kvarteret syns till Drumsövägen som en relativt tätt byggd grupp av kontorsbyggnader med det fullvuxna trädbeståndet på Kvarnbergsparken i bakgrunden.

Västerleden dominerar stadsbilden i detaljplaneområdet. Vid Bruksviksparken går Västerleden nära strandlinjen. Drumsövägen går vid detaljplaneområdet och slutar i Storsvängen vid Enåsen. Gatan är en direkt förbindelse österut till Drumsö centrum och över bron till Gräsviken.

Från området finns långa utsikter norrut till Fölisöfjärden och Drumsö idrottspark norr om Västerleden.

Byggd miljö

Kvarteret nr 31074 omfattar fyra byggda kontors- och industritomter. Husen i kvarteret har 3–5 våningar och de är byggda på 1960–1980-talen. Drumsöbackens gatuområde gränsar till Kvarnbergsparken.

Väster om området vid Storsvängen och Parksvängen finns bostadskvarter med för Drumsö typisk öppen stadsstruktur i 4–5 våningar. Kvarteret böjer sig i en halvcirkel kring Kvarnbergsparken. Öster om området finns Lauttasaaren ala-asteen koulu med gårdsområden och kring Drumsövägen och Kvarnbergsvägen grupperade bostadskvarter i 4–5 våningar. Också Drumsö kyrka ligger i närheten, sydost om detaljplaneområdet.

Service I kvarteret nr 31074 finns viss kommersiell service, såsom en cykelaffär, en bilverkstad och en biluthyrning.

Intill planområdet finns en lågstadieskola. Drumsö idrottspark (s.k. Pyrkan kenttä) erbjuder Drumsöbor tjänster inom utomhusidrott.

Naturmiljö I planområdet ingår en smal skogsremsa i Kvarnbergets parkområde.

Söder om planområdet vid Kvarnbergets kant finns ett strandstenfält på ca 3,6 ha från Litorinahavsskedet. Detaljplaneområdet ligger som närmast på ca 60 meters avstånd från det forntida strandstenfältet.

Skyddsobjekt

Det finns inga egentliga skyddsobjekt i området. Stadsmuseet konstaterade i sitt utlåtande 28.11.2006 att fastän husen i kvarteret nr 31074 inte representerar den arkitekturhistoriska toppen har de ett visst kulturhistoriskt värde som industribyggnader på Drumsö. Eftersom industriområdena på Drumsö hela tiden blir färre och genomgår kraftiga förändringar ska man se till att de industrihistoriska och arkitektoniska värdena på Drumsö bevaras i kvarteret nr 31074. Man ska undersöka om det nuvarande byggnadsbeståndet lämpar sig för bostadsbruk, till exempel huset vid Drumsövägen 50 (Oy Hedengren Ab) kan ha goda förutsättningar för byggandet av loftbostäder.

Stadsmuseet har år 2003 publicerat en byggnadsskyddsinventering på Drumsö, i vilken Storsvängens bostadskvarter vid planområdet har klassificerats som kulturhistoriskt värdefulla. I kvarteren har det bevarats rikligt med drag från detaljplanen från år 1951. I byggnadsbeståndet omkring detaljplaneområdet finns flera fristående hus som har klassificerats som kulturhistoriskt värdefulla.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet kan anslutas till det befintliga nätet för samhällsteknisk försörjning.

Grund Enligt de befintliga uppgifterna består största delen av marken i området av morän. Området gränsar i öster till ett randområde med lerjord och ett lerjordsområde.

Miljöstörningar

I synnerhet trafiken på Västerleden orsakar buller och avgas- och partikelutsläpp i området. Miljöstörningar från fordonstrafiken har beaktats genom att uppskatta bullerspridningen med beräkningsprogrammet SoundPlan 6.4 och med hjälp av Meteorologiska institutets kalkylmodeller om spridning av luftkvaliteten.

Den nuvarande trafikmängden på Västerleden är vid Enåsen ca 64 000 fordon om dygnet och på Drumsövägen ca 7 100 fordon om dygnet.

Bullret från trafiken på Västerleden är dominerande i planområdet. Nästan hela området är ett bullerområde där riktvärdena för bullernivån (55 dB dagtid och 50 dB nattetid) överskrids. I omedelbar närhet till Västerleden är den ekvivalenta ljudnivån dagtid över 75 dB.

De mest problematiska av utsläppen från fordonstrafiken är kvävedioxid och partiklar. Speciellt småpartiklar anses vara mest skadliga. Riktvärdena för kvävedioxid kan i synnerhet i ogynnsamma blandningsförhållanden överskridas på Västerleden eller i dess omedelbara närhet. Också småpartikelhalterna är i närheten av den livligt trafikerade Västerleden högre än längre borta i vägmiljön, men halterna stannar tydligt under gränsvärdena.

Mål Målet för planeringen av Drumsöbackens område är att komplettera stadsstrukturen i området genom att ändra det nuvarande kvarteret för kontors- och industrilokaler nr 31074 och området på andra sidan gatan söder om kvarteret delvis till ett bostadskvarter. Kvartersområdet ligger på gångavstånd från en ny metrostation som ska byggas vid ett köpcentrum på Drumsö.

Förslag till detaljplaneändring

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Det föreslås att de nuvarande kontorsbyggnaderna på tomterna nr 31074/8 och 9 (tomt nr 10 bildas) ska rivas.

De nya husen i kvarteret har mestadels 4–7 våningar. I västra hörnet av tomten finns en byggnadsdel i 8 våningar.

Kvarterets långa fasad som går parallellt med Drumsövägen har utformats genom att dra fasaden inåt från gatulinjen med entrégårdar i fasaden. Genom gårdarna går man från Drumsövägen till trapphusen. Till följd av detta har bostäderna havsutsikter till Fölisöfjärden och alla bostäder har fönster minst i två riktningar. Utformningen indelar den långa gatufasaden i mindre byggnadsdelar. Balkongerna i bostäderna har planerats mot den skyddade innergården. Vid Drumsövägen har det i gatuplanet planerats affärslokaler mot gatan.

Största delen av kvartersgården är planterat gårdsområde som grundläggs på marken.

Det huvudsakliga fasadmaterialet för byggnaderna ska vara ljus rappning som är typisk för Drumsö.

Byggrätten på tomten nr 10 uppgår till 15 600 m² vy (e = 2,18).

Kvartersområden för radhus och andra kopplade bostadshus (AR)

I södra kanten av Drumsöbacken har det planerats en smal rad av urbana radhus och kopplade småhus: två kvarter (31205 och 31206) som i viss mån avviker från varandra.

I kvarteret nr 31206 har man utnyttjat en möjlighet som terrängformen medger, dvs. att planera ett arbetsrum eller en hobbylokal vid gatan vid entrén i bottenvåningen. Då kommer våningen för vistelselokaler till samma höjdnivå med gården och parken. Mot gatan syns byggnadens tre våningar och mot parken förefaller byggnaden ha två våningar.

I kvarteret nr 31205 finns bostadshus i 2 våningar. Husen har kopplats till varandra med skyddstak.

Byggnadernas huvudsakliga fasadmaterial ska vara ljus rappning och rödtegel av traditionell färg.

Byggrätten i radhuskvarteren uppgår till sammanlagt 2 400 m² vy med tomtexploateringstalet e = 0,73. Kvarteret nr 31206 har exploateringstalet e = 0,82.

Kvartersområde för verksamhetslokaler (KTY)

Tomten nr 31074/1 är i Oy Hedengren Ab:s kontorsbruk och i mindre mån i produktionsbruk. Verksamheten kommer att fortsätta i den nuvarande byggnaden också i framtiden.

Tomtens disposition har ändrats från industribruk till kvartersområde för verksamhetslokaler där det får byggas lokaler för icke-miljöstörande industri, vilket motsvarar den nuvarande verksamheten i byggnaden.

Som byggrätt för tomten har betecknats 11 960 m² vy (e = 1,81) vilket motsvarar den nuvarande byggnadens våningsyta.

Byggnadens fasad ska ha ljus färg och det huvudsakliga materialet ska vara platsmurat tegel eller rappning.

Trafik och parkering, gatuområden

Drumsöbackens gatuområde har dimensionerats så att det går en gångväg på båda sidorna av vägen och det är möjligt att parkera vid norra kanten av vägen. Cykel åker man på körbanan.

Infarten till tomterna nr 31074/2 och 10 sker från Drumsövägen och till tomten nr 3 från Drumsöbacken. Bilplatserna för den nya bostadstomten nr 31074/10 placeras i en underjordisk parkeringsanläggning.

Infarten till de nya radhuskvarteren nr 31205 och 31206 sker från Drumsöbacken. Bilplatserna anläggs under skyddstak.

Antalet bilplatser följer de godkända direktiven för uträkning av bilplatser frånsett i kvarteret nr 31205 och på tomten nr 31074/1 som har mindre bilplatsskyldighet. Enligt direktiven ska KTY-tomten nr 31074/1 ha 1 bp/75 m² vy men i detaljplanen anges bilplatsskyldigheten 1 bp/120 m² vy. Samma bilplatsskyldighet har tillämpats i Vallgård. I praktiken har antalet bilplatser varit tillräckligt när parkeringen ordnas i marknivå på tomten, såsom i nuläget. I kvarteret nr 31205 ska det anläggas en bilplats för varje bostad. I det intilliggande gatuområdet är det dessutom möjligt att parkera vid gatan.

Besöks- och kundparkeringsplatser anges vid gatan. Den lämpligaste platsen för invånarnas lastbilar är parkeringsplatsen vid Bruksviksparken vid Drumsövägen. Vid parken är körbanan något bredare än vanligt och bostäderna ligger på ett tillräckligt avstånd.

Cykelplatsskyldigheten på bostadstomter är minst 1 cykelplats/30 m² bostadsvåningsyta.

Ökningen i trafikmängden till följd av ändringarna i markanvändningen är knappt 200 fordon om dygnet. Detta medför inga problem för trafikens funktionalitet.

Service I byggnadernas bottenvåningar vid Drumsövägen planeras en affärslokal som lämpar sig för kommersiell service. Affärslokalerna ska omfatta minst 800 m² vy.

Samhällsteknisk försörjning

Området omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning. Att förverkliga detaljplanen kräver att det dras ett avlopp för avfallsvatten och en vattenledning på Drumsöbacken och att det görs smärre flyttningar av ledningar för fjärrvärme.

För eldistributionen har det på tomten nr 31206/1 betecknats ett outbrutet område för en allmän distributionstransformator. Detaljplanen förutsätter att den nuvarande distributionsstationen i fastigheten på tomten nr 31026/10 ska ersättas med en ny. Den nya distributionstransformatorn ska byggas i Braxviksvägens början i omedelbar närhet till Drumsövägens korsning.

I den fortsatta planeringen ska man utreda behovet att flytta telekablarna vid Drumsövägen och kostnaderna för detta.

Markens byggbarhet och renhet

Enligt de befintliga uppgifterna består marken i området huvudsakligen av morän. Husen ska grundläggas på marken.

På adresserna Drumsövägen 52 (boktryckeri) ja 54 (verkstad) har det funnits verksamhet som kan ha orsakat markförorening. Tomten har undersökts år 2000 och då upptäckte man inte några föroreningar. Marken har delvis sanerats år 2001 på grund av smärre oljeföroreningar under anslutningsarbetena. Det är skäl att försäkra sig om markens renhet innan området tas i bostadsbruk.

Miljöstörningar

Miljöstörningar från fordonstrafiken i det planerade läget har uppskattats med modellkalkyler. Trafikmängden i gatu- och vägnätet i området uppskattas inte i betydlig mån ändra sig från nuläget med tanke på bullret och luftkvaliteten. En lindrig ökning av trafikmängden kompenseras av att andelen tung trafik minskar i och med att Nordsjö hamn tas i bruk och i framtiden när västmetron blir färdig. På Västerleden har andelen tung trafik uppskattats minska till hälften till följd av ändringarna ovan.

Buller

Den ekvivalenta ljudnivån dagtid som i de nya flervåningshusen planerade i kvarteret nr 31074 riktas mot fasaderna mot Västerleden uppgår till högst 74 dB, vilket förutsätter en ljudnivåskillnad på nästan 40 dB. På grund av att kravet på ljudnivåskillnad är betydligt större än vanligt ska man fästa speciell uppmärksamhet vid den akustiska planeringen av byggnaden. Bostadskvarteret ska bilda en sammanhängande och tillräckligt hög konstruktion som skyddar mot trafikbullret från Västerleden för att riktvärdena för bullernivån utomhus ska uppnås på innergårdarna. Enligt bullermodellen innebär byggnadsmassorna i detaljplanens illustration att riktvärdena för bullernivån utomhus underskrids på innergården i kvarteret. Balkongerna som vetter mot innergården kan huvudsakligen byggas skyddade mot bullret också utan balkonginglasning.

Mot fasaderna i radhusen planerade i kvarteret nr 31206 riktas en ekvivalent ljudnivå på högst ca 71–72 dB dagtid i radhusets ända mot Drumsövägen. Enligt bullermodelleringen skyddar radhusets sammanhängande konstruktion de flesta gårdsområdena från trafikbullret i den mån att riktvärdena för bullernivå utomhus uppnås på gårdarna. Gårdsplanerna närmast Västerleden ska skyddas med ett bullerplank eller en motsvarande konstruktion som hindrar att bullret sprids. Den ska utgöra en förlängning av radhusets gavel och höja sig minst 3 m över gårdsnivån. Med ett bullerskydd med samma höjd som radhusets gavel uppnås ett ännu bättre skydd mot buller. I den fortsatta planeringen ska man i utjämningen och skyddandet av småhusgårdarna i kvarteret nr 31205 fästa avseende vid att de kopplade husen i en våning ska bilda ett tillräckligt bullerskydd för bostadsgårdarna. Enligt bullermodelleringen skyddar en minst 3 m hög sammanhängande byggnadsmassa gårdarna som öppnar sig mot söder när gårdarna jämnas till nästan samma nivå som Drumsöbacken.

I detaljplanen anges bestämmelser om bullerbekämpning utgående från att de riktvärden för bullernivån som anges i statsrådets bestämmelser om bullerbekämpning kan i den fortsatta planeringen uppnås inomhus och i vistelseområdena utomhus.

Luftkvalitet

Uppskattningen av luftkvaliteten i planområdet baserar sig i huvudsak på Meteorologiska institutets spridningsmodellkalkyler (Länsiväylän kattamisen ilmanlaatuvaikutusten arviointi Katajaharjussa, Meteorologiska institutet, 27.6.2008, 9.12.2008). I uppskattningen har man förberett sig på att täcka Västerleden vid Enåsen eftersom trafikutsläppshalterna kan väntas vara som högst vid tunnelinfarten.

På basis av utredningarna överskrids gräns- och riktvärdena för kvävedioxid lokalt vid tunnelinfarterna och i deras omedelbara närhet. Enligt modellkalkylerna överskrids gräns- och riktvärdena i ett relativt litet område som huvudsakligen är trafikområde. Det uppskattas att gränsvärdena inte överskrids i planområdets omgivning i en situation som motsvarar nuläget. Det kan uppskattas att riktvärdena för kvävedioxid vid ogynnsamma blandningsförhållanden kan överskridas i det omedelbara närområdet vid den livligt trafikerade Västerleden även i nuläget.

Enligt modelleringen underskrids dock riktvärdena vid de planerade nya bostadskvarteren. På de kontrollställen där beräkningarna gjorts har halterna uppskattats vara som högst 80 % av riktvärdena för kvävedioxid. Småpartikelhalterna stannar under gränsvärdena för årshalten i närheten av trafiklederna.

Luftkvaliteten har beaktats i förslaget till detaljplan i och med att det anges en detaljplanebestämmelse om ordnandet av luftintag i de nya kvartersområden som ligger närmast Västerleden. Med bestämmelsen säkerställs goda förutsättningar för en god kvalitet på inomhusluften.

Kostnader Anläggandet av kommunaltekniken och byggandet av de allmänna områdena medför kostnader på cirka 0,4 mn euro exklusive mervärdesskatt.

Kostnaderna fördelas enligt följande:

Vattenförsörjning	130 000 euro
El	130 000 euro
Gator och stråk	120 000 euro
Flyttning av fjärrvärmeledningar	20 000 euro

Sammanlagt	400 000 euro

Kostnaderna omfattar inte eventuella flyttningar av telekablar i området.

Konsekvenser av att detaljplanen genomförs

Konsekvenser för samhällsstrukturen och den byggda miljön

Efter nybyggandet bildar kvarteret nr 31074 och radhuskvarteren i anslutning till detta fortfarande en egen självständig husgrupp i stadsstrukturen i området. Kvarteret har ett personligt utseende men med de ljusa rappade fasaderna utgör kvarteret en del av kvartersstrukturen i omgivningen.

Byggnadsgruppen blir något effektivare i stadsstrukturen än tidigare. Trädbeståndet i skogskanten i Kvarnbergsparken utgör fortfarande en bakgrund för kvartershelheten. Byggnadernas hushöjder är i samma nivå som skogens nedre kant. Fasaden som buktar sig vid Drumsövägen utformar den långa byggnadsmassan till mindre byggnadsdelar och skapar en kraftig gestalt som går parallellt med Västerleden och Drumsövägen.

Den kommersiella servicen i de byggnader som ska rivas enligt förslaget till detaljplaneändring måste flyttas till andra lokaler. Det är möjligt att bygga lokaler för offentlig och kommersiell service i de nya byggnadernas bottenvåningar vid gatan.

Konsekvenser för trafiken

Trafikmängden ökar bara i någon mån och har inga konsekvenser för trafikens funktionalitet.

Konsekvenser för naturen och landskapet

I norra kanten av Kvarnbergsparken måste man i viss mån fälla fullvuxen skog och tallskog som planterades för ca 25 år sedan.

Gårdsområdena för kvarteret nr 31074 blir mer grönskande än i nuläget tack vare nya växter som ska planteras.

Konsekvenser för människornas hälsa och säkerhet
och olika befolkningsgruppernas verksamhetsmöjligheter
i närmiljön

En plan som förslaget till detaljplan gör det möjligt att bygga en trivsam boendemiljö som är hälsosam med tanke på bullerförhållandena och luftkvaliteten. Buller-, avgas- och partikelutsläpp från trafiken ska dock beaktas i de olika faserna av den fortsatta planeringen.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Kompletteringsbyggande som utgår från att den befintliga infrastrukturen kan utnyttjas är ett ekonomiskt sätt att planera samhällstruktur. Detaljplaneområdets läge i samhällsstrukturen är ovanligt och fördelaktigt också i den avsikten att området ligger i det omedelbara influensområdet för en planerad ny metrolinje och lätt kan nås också från andra trafikleder (Västerleden, Drumsövägen).

Anläggandet av bilplatser i underjordiska parkeringsanläggningar, vilket ökar parkeringskostnaderna, är i dag normal praxis när man bygger med motsvarande tomtexploatering. Kvartersområdet för kopplade småhus byggs på relativt god byggnadsmark och det är ekonomiskt sett möjligt att ordna parkeringen i marknivå.

Fortsatt planering och genomförande

Avsikten är att bygga bostäderna genast när det finns förutsättningar för byggandet i enlighet med detaljplanen.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 30.3.2006). Programmet för deltagande och bedömning gällde förutom Drumsöbackens område också Enåsens område.

Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt framgår också av planläggningsöversikterna för åren 2006–2009.

Deltagandet och växelverkan organiserades i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning och detaljplanens utgångspunkter och mål presenterades på ett informationsmöte för allmänheten 19.4.2006 (120 personer).

Utkastet till detaljplaneändring för Enåsens och Drumsöbackens område och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Drumsö bibliotek 1.12–31.12.2008. Ett informationsmöte om utkastet till detaljplaneändring hölls 2.12.2008 (65 personer).

Förslaget till detaljplaneändring presenterades för representanter för Drumsö-Sällskapet rf och diskussioner kring förslaget fördes 26.11.2009.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs under detaljplaneberedningen med miljöcentralen, byggnadskontoret, byggnadstillsynsverket, fastighetskontorets tomtavdelning, Helsingfors Energi och Nylands miljöcentral (nu Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland).

Myndighetsförhandlingar som avses i 66 § i markanvändnings- och bygglagen och som gällde planeringen av hela Enåsens och Drumsöbackens område ordnades 11.3.2008. I förhandlingarna konstaterades det att det planerade byggandet gör stadsstrukturen på Drumsö tätare och mer harmonisk. I detaljplanen ska man hitta en lösning på partikel- och bullerproblemet. Förbindelserna för gång- och cykeltrafik till metrostationen ska beaktas i planeringen. Planen ansågs vara god om det går att hitta en lösning på miljöproblemen. Metrons omgivning ska planläggas till ett tätt område. I detaljplaneringen ska man beakta konsekvenserna av bullret och trafiken. Eftersom invånarantalet kraftigt kommer att öka ska man fästa uppmärksamhet också vid hur servicen ska ordnas.

./. Promemoria från myndighetsförhandlingarna 11.3.2008 finns som bilaga 3 till detta ärende på föredragningslistan.

Stadsmuseet konstaterade (28.11.2006) i sitt utlåtande, för vilket redogörs ovan, att man ska beakta bevarandet av de industrihistoriska och ‑arkitektoniska värdena på Drumsö och undersöka möjligheterna att tillämpa det befintliga byggnadsbeståndet i området för bostadsbruk.

Stn konstaterar att bullret och utsläppen i området har noggrant undersökts och att man har strävat efter att beakta dem i planen. Kvartersstrukturen har ändrats så att bostädernas gårdar och utomhuslokaler kan planeras skyddade från bullret. Kvarteren har placerats och utformats så att de skyddar bostäderna och gårdarna från miljöstörningar. I detaljplanen anges en bestämmelse om att bostäderna ska ha ett till- och frånluftssystem med filter och tilluften ska tas på ett tillräckligt avstånd från Västerleden. Balkongerna och takterrasserna ska vara inglasade och de ska vetta mot gården. Bostäderna får inte vetta endast mot Drumsövägen. De bullerutsatta fasaderna har försetts med sådana ljudisoleringskrav som skyddar bostäderna mot buller.

De två kontorsbyggnader som i förslaget till detaljplan tas upp som byggnader som ska rivas motsvarar inte längre de krav som nuförtiden ställs på arbetslokaler. Arkitekturen i dessa hus är inte särskilt högklassisk. Den mest värdefulla byggnaden i kvarteret, på tomten nr 31074/1 (Oy Hedengren Ab), bevaras i sitt nuvarande bruk. Det är inte ändamålsenligt att planera bostäder i de nuvarande kontorshusen med stort stomdjup.

Alternativa detaljplanelösningar

Under beredningen av detaljplaneändringen undersöktes möjligheten att ändra kvarteret nr 31074 så att det mer liknar ett bostadskvarter. Först utarbetades ett alternativ, i vilket tre av de fyra tomterna ändrades till bostadskvarter. Senare har ägaren till tomten nr 31074/1 (Oy Hedengren Ab) beslutat fortsätta sin verksamhet i den nuvarande byggnaden.

I utkastet till detaljplan hade man i kvarteret nr 31074 planerat sex flervåningshus i 5–7 våningar. Mellan husen hade man planerat ett lägre hus i 1–2 våningar för att avgränsa och skydda gårdsområdena. Med planen strävade man efter att öppna en utsikt mot Fölisöfjärden från så många bostäder som möjligt.

Planen har i förslaget till detaljplaneändring justerats så att byggnaderna som avgränsar tomten bättre skyddar kvartersgården och bostädernas utomhuslokaler mot miljöstörningar från Västerleden i och med att de bildar en mer sluten kvartersfasad än tidigare mot Drumsövägen och Västerleden.

Bostadsspecifika utomhuslokaler har planerats på innergården som är skyddad mot buller och utsläpp. Man har också i denna plan strävat efter att öppna havsutsikter från så många bostäder som möjligt och från byggnadernas trapphus.

Vid södra kanten av Drumsöbacken har det i de olika alternativen planerats antingen låghus eller radhus och kopplade småhus. I förslaget till detaljplaneändring har man kommit fram till att föreslå kopplade urbana småhus vid gatan så att den byggda zonen mellan parken och gatan blir så smal som möjligt och att en så liten del av parkområdet som möjligt ändras till tomtområde.

Åsikter I anslutning till beredningen av detaljplaneändringen har det till stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning kommit in 69 skrivelser med åsikter, av vilka 49 gällde programmet för deltagande och bedömning och 20 utkastet till detaljplaneändring för Enåsen och Drumsöbacken.

Dessutom framfördes muntliga åsikter vid diskussionsmöten och per telefon.

I åsikterna fästes uppmärksamhet vid bl.a. förslaget om byggande av kopplade småhus och radhus i kanten av Kvarnbergets parkområde, ökningen av trafik, buller och utsläpp och minskningen av service. Man önskade att det skulle byggas hus i bortre delen av tomten nr 31074/1 i stället för ett radhuskvarter i parkens kant.

Stn konstaterar att det vid gatan i kvarteret nr 31074 har planerats lokaler för ny affärsverksamhet som dock kommer att innebära något annat än bilverkstadsverksamhet. Å andra sidan kommer området vid gatan att bli betydligt mer urbant och livligare efter att det byggs ett flervåningshus med funktioner i bottenvåningen och små entrégårdar vid gatan.

Tomten nr 31074/1 (Oy Hedengren Ab) är i privat ägo och ägaren har åtminstone hittills inte velat ha bostadshus på sin tomt. Grävningarna i bortre delen av tomten är en gammal landskapsskada. Man ska ta hand om fotgängarnas säkerhet med trygga handräcken vid nivåskillnaden.

Radhuskvarteret och Drumsöbackens gatuområde har planerats så smalt som möjligt för att så lite parkområde som möjligt ska förloras. Efter att utkastet har blivit godkänt har det bebyggda området (gata, kvarter) gjorts ännu ca 2,5 m smalare för att spara parkområde. Kvarteret ligger inte i sin helhet i ett nuvarande parkområde utan delvis i ett nuvarande gatuområde. Drumsöbackens miljö söder om kvarteret nr 31074 har nu bakgårdskaraktär och genom att bygga på andra sidan gatan blir miljön en liten urban gata. I den fortsatta planeringen av ett däck över Västerleden och av Enåsens område kommer den förlorade parkytan att kompenseras med ett nytt parkområde.

Kompletteringsbyggande i den befintliga stadsstrukturen är ett av de centrala målen för stadsplaneringen i Helsingfors och nybyggandet på Drumsöbacken följer detta mål.

Statistiska uppgifter	Disposition	Yta m²	Våningsyta m²

	Kvartersområde för flervåningshus (AK)	7 152	15 600
	Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR)	3 065	2 400
	Kvartersområde för verksamhetslokaler (KTY)	6 600	11 960
	Gatuområde	3 662

	Sammanlagt	20 479	29 960

Förslaget hölls offentligt framlagt 22.1–22.2.2010, vilket hade kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Två anmärkningar gjordes mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, direktionen för stadsmuseet, HRM Vatten, affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Anmärkningar Två anmärkningar gjordes mot förslaget till detaljplaneändring. I anmärkningarna kritiseras byggandet av kvarter för kopplade småhus och radhus nr 31205 och 31206 i ett nuvarande parkområde. I anmärkningarna hänvisas till en kläm som stadsplaneringsnämnden godkände i samband med behandlingen av förslaget till detaljplaneändring för Drumsöbacken och Enåsen. Enligt klämmen ska parkområdet i detaljplaneområdet inte minskas. Man anser att detaljplaneområdet är för litet och detaljplanens konsekvenser för områden utanför detaljplaneområdet har inte uppskattats i tillräcklig utsträckning. I anmärkningarna anses att kvarteret nr 31074 inte har tillräckligt skydd mot bullret och utsläppen från Västerleden.

Kvarnbergsparken är ett viktigt rekreationsområde för invånarna och ett mycket värdefullt grönområde i stadsmiljön. Vid Kvarnbergets kant finns ett strandstensfält från Litorinahavsskedet och på parkens topp en luftvärnsstation från andra världskriget.

Stn konstaterar att enligt 65 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen (MBL) som trädde i kraft 1.1.2009 ska de som gjort en anmärkning och som uppgett sin adress underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till den framförda åsikten. Av de som gjort en anmärkning har Ilpo Aarniala uppgett sin adress.

I Helsingfors stad har rätten att ge kommunens svar med motiveringar delegerats till stadsplaneringsnämnden från 1.1.2011. Stn har ingenting annat att tillägga i stadsplaneringsnämndens svar som har sänts till anmärkarna genom ett protokollsutdrag.

Genmäle till anmärkningarna

Stn konstaterar, i likhet med stadsplaneringsnämnden, följande med anledning av anmärkningarna:

Detaljplaneområdet som nu är under behandling är en del av det detaljplaneområde som tas upp i utkastet till detaljplan. Den här delen har avskiljts till sitt eget detaljplaneområde eftersom det är möjligt att förverkliga delområdet genast när det finns förutsättningar för byggandet enligt detaljplanen. Att täcka Västerleden är däremot ett tekniskt och ekonomiskt krävande projekt som förutsätter flera utredningar och ska granskas också tillsammans med planerna för Björkholmen.

Miljöolägenheterna från trafiken på Västerleden har under olika planeringsfaser utretts i vid utsträckning i fråga om både bullret och luftkvaliteten. Efter utkastsfasen har planen ändrats på ett radikalt sätt så att luftkvaliteten och bullerförhållandena blir så bra som möjliga i bostäderna och på gårdarna. I detaljplanen finns bestämmelser om hur bullret och luftkvaliteten ska beaktas i den fortsatta planeringen. Bestämmelserna har ytterligare preciserats med anledning av anmärkningarna och utlåtandena. Uppgifterna kommer ännu att justeras under bygglovfasen.

Att göra stadsstrukturen tätare i en befintlig stadsstruktur nära Helsingfors centrum och i influensområdet för en ny spårbunden kollektivtrafikförbindelse hindrar för sin del splittring av stadsstrukturen och är ett motiverat sätt att utveckla stadsstrukturen med tanke på minskningen av energiförbrukningen och bekämpningen av klimatförändringen. I den gällande generalplanen tas Enåsen och Drumsöbacken upp som ett område där stadsstrukturen kan göras tätare vid en ny metroförbindelse och de befintliga goda trafikförbindelserna. Av dessa orsaker har det också planerats kompletteringsbyggande vid gatan på en liten del av området för Kvarnbergsparken. Planen följer den gällande generalplanen.

De nya kvarteren har bildats av en del av Kvarnbergets parkområde och en del av Drumsöbackens gatuområde. Radhuskvarteret och Drumsöbackens gatuområde har planerats så smala som möjligt för att så lite av parkområdet som möjligt ska förloras. Drumsöbackens miljö söder om kvarteret nr 31074 har för tillfället bakgårdskaraktär. Nybyggandet ändrar Drumsöbacken till en liten gränd med ett något mer urbant och detaljerat utseende än den nuvarande gatan.

Det forntida strandstenfältet från Litorinahavsskedet ligger som närmast på ca 50 meters avstånd från detaljplaneområdet. Detaljplaneändringen har inte heller någon inverkan på luftvärnsstationen från andra världskriget eller dess minnesmärke på toppen av Kvarnberget. Nuvarande funktioner bevaras i parkområdet. Kvartersområdet sträcker sig inte till området för den nuvarande hundparken.

Detaljplaneändringens konsekvenser utanför detaljplanområdet begränsar sig till parkens och kvartersområdets randområde. Där ska man i samband med byggandet se till att gränsen mellan kvarteret och parken förverkligas noggrant och tydligt. Parkområdet vid gränsen ska omsorgsfullt planteras och anläggas så att eventuella skador från byggnadstiden omedelbart kan repareras i samband med att kvarteret byggs ut.

Förverkligandet av förslaget till detaljplan orsakar inte större ändringar i naturmiljön i området eftersom kvartersområdena som ska byggas ligger mestadels i sådana områden som redan i nuläget är byggda gatu- eller kvartersområden. Parkområdet minskar bara i någon mån jämfört med den relativt stora parkhelheten på Kvarnberget. Minskningen riktas inte till de värdefulla parkdelarna och försämrar inte naturvärdena i området. Det är möjligt att kompensera den förlorade parkytan med ett nytt parkområde i samband med den fortsatta planeringen av ett däck över Västerleden och av Enåsen.

Detaljplaneändringen har beretts med omsorg genom att undersöka olika alternativ, på basis av vilka referensplanen har fått sin slutliga form. Med detaljplanebeteckningar och -bestämmelser strävar man efter att säkerställa en hög kvalitetsnivå på byggandet och att planen passar för miljön i fråga.

Förslaget till detaljplaneändring har kompletterats med detaljplanebeteckningar och -bestämmelser om bekämpningen av trafikolägenheterna. I övriga delar (kvarteren nr 31205 och 31206) har förslaget inte ändats med anledning av anmärkningarna.

Utlåtanden Affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplan.

Fastighetsnämnden konstaterar att staden ska ingå avtal om värdestegring på tomterna med Ragnar Ekbergs Stiftelse och JMB Kiinteistöt Ab.

HRM Vatten konstaterar att nya allmänna vattenledningar och avlopp ska dras för området.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland konstaterar att området är en del av en större planeringshelhet i Enåsen som omfattar planer för bl.a. att täcka Västerleden.

Vägtrafiken orsakar buller i området. Området är i sin helhet ett bullerområde där ljudnivån överskrider 55 dB dagtid och 50 dB nattetid. Mot flervåningshusens fasad riktas dagtid buller på högst ca 74 dB. I bullerutredningen har det föreslagits att kvarteret nr 31206 ska skyddas på följande sätt: De gårdar som ligger närmast Västerleden ska skyddas med ett minst 3 m högt bullerskydd eller en motsvarande konstruktion. Detta ska anges i detaljplanebestämmelserna.

Luftkvaliteten har uppskattats enligt Meteorologiska institutets modellkalkyler för bullerspridning. Tunnelns infarter är de kritiska ställena med tanke på luftkvaliteten. Husen har delvis planerats närmare Västerleden än vad som anges i huvudstadsregionens samarbetsdelegations (SAD) rekommendationer. I ett så kritiskt område som detta ska husen byggas på det rekommenderade avståndet om det inte går att med mätningsresultat bevisa att ett kortare avstånd är möjligt.

Direktionen för stadsmuseet hänvisar 28.11.2006 till stadsmuseets utlåtande. Direktionen anser att det är beklagligt att det inte ges någon möjlighet i detaljplaneändringen till att bevara de två småindustribyggnaderna i området.

De äldsta detaljplanerna för området daterar från 1950- och 1960-talet. I detaljplanerna har det vid krokiga vägar planerats fristående lamellhus som fritt följer naturens former. Planerade stängda gatuutrymmen som Drumsöbacken är inte typiska för Drumsö. Direktionen anser att det är mycket beklagansvärt att parkområdet blir mindre.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar att körförbindelsen via Drumsöbacken till skyddsrummet och idrottslokalerna planlagda under Kvarnberget inte kan anläggas på grund av detaljplanen. Bostadsgårdarna för kvarteren nr 31205 och 31206 anläggs höjda med en låg stödmur. Stödmurskonstruktionerna ska anläggas på tomten. Bostadsgårdarna och lekplatsen i kvarteren ovan är små. Gårdarnas kanter mot parken ska avgränsas med staket på tomtens sida för att undvika att gårdarna vidgar sig till parkområdet. Gårdarnas kanter mot parken ska avgränsas med staket för att funktionsgränserna för de privata gårdarna tydligt kan uppfattas.

Anläggandet av gator och gång- och cykelvägar medför byggnadskontoret kostnader på ca 185 000 euro. Kostnaderna för underhållet stiger inte betydligt mycket eftersom Drumsöbacken även i nuläget är en gata som ska underhållas.

Miljönämnden konstaterar att planeringsområdet ligger i närheten av Västerleden i ett område med trafikolägenheter. Avsikten är att i enlighet med reserveringen i generalplanen täcka Enåsen och den kommande tunnelinfarten kommer nära kvarteret för bostadshus i förslaget till detaljplanändring. Detta leder till att utsläppen från tunneln försämrar luftkvaliteten i området. På grund av luftkvaliteten i området ska bostadshus inte byggas närmare än på 50 meters avstånd från Västerleden.

Dessutom fäster miljönämnden uppmärksamhet vid bullret. I marknivån på flervåningshusens innergårdar uppnås riktvärdet tack vare husen som fungerar som bullerskydd men i de högsta våningarnas nivå överskrider bullret riktvärdena på husgavlarna även på gårdens sida. Enligt detaljplanebestämmelserna ska gårdarna i radhuskvarteret nr 31205 skyddas mot buller med minst 3 m höga lagerbyggnader. Också bestämmelserna om bullerskyddet för radhuskvarteret nr 31206 ska på motsvarande sätt preciseras så att ett tillräckligt bullerskydd kan uppnås.

Med anledning av utlåtandena har förslaget till detaljplan kompletterats med detaljplanebeteckningar och -bestämmelser om bekämpning av trafikolägenheter.

./. För anmärkningarna, utlåtandena och genmälena till dessa relateras i större detalj i rapporten om växelverkan (bilaga 4).

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Förslaget till detaljplan har ändrats enligt följande:

Ändringar föranledda av utlåtandena och anmärkningarna

- På byggnadsytan vid västra kanten av tomten nr 31074/10 har det tillagts en detaljplanebeteckning och -bestämmelse enligt vilka det ska byggas en ljudisolerande sidogång i byggnadsdelen mot Västerleden och Drumsövägen.

- Bestämmelsen om ventilationen i bostadskvarteren har ändrats till följande form: – ska byggnaderna förses med ett maskinellt till- och frånluftsystem med filter där tilluftintagen ska ligga mot den av byggnaden skyddade gårdssidan minst 50 meter från Västerleden.

- En bestämmelse om bullerbekämpning har lagts till: – ska, innan bygglov beviljas, med en bullerutredning uppvisas en med hänseende till riktvärdena (det gamla området) tillräcklig bullerbekämpning på det för utevistelse avsedda gårdsområdet samt i bostäderna.

- I västra delen av tomten nr 31206/1 ska det som en del av gavelfasaden i bostadsbyggnaden byggas en vägg som är lika bred som tomten och lika hög som byggnaden och som skyddar gårdsområdet mot buller.

- I byggnaden på tomten nr 31074/10 ska i de fasader vid Drumsövägen som vetter mot havsutsikten/mot nordost byggas grönrum på de två översta våningarna. Grönrummen ska placeras indragna i byggnadsstommen i högst 4 meter breda enheter. Det får finnas högst 8 grönrum och de får byggas utöver våningsytan.

- Det ska utarbetas en sammanhängande översiktsplan och byggnadssättsanvisningar för bostadskvarteren och gatuområdena.

Andra ändringar:

- En bestämmelse har lagts till gällande AK-kvartersområdet: – ska balkongerna hänga från byggnadsstommen.

- Bestämmelsen om byggandet av en transformatorstation har ändrats till följande form: Del av byggnadsyta på vilken ska reserveras ett 15 m² stort utrymme för en distributionstransformator. Transformatorn ska anpassas till sitt utseende som en del av den bredvidliggande ekonomibyggnaden.

I förslaget har dessutom gjorts vissa justeringar av teknisk natur.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Stn konstaterar till slut att fastighetsnämnden 3.6.2010 har undertecknat ett avtal om områdets värdestegring med Ragnar Ekbergs Stiftelse och JMB Kiinteistöt Oy.


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Obs! Dagen

Tid	31.1.2011 kl. 18
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

BILAGOR	Bilaga 1	Tabell över överföringar mellan undermoment
	Bilaga 2	Överföring av anslag för husbyggnad och ... - beslutshistoria