STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
STADSSTYRELSENS
FÖRSLAG
10 - 2011
|
|
KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE
Obs! Tiden |
|
|
|
Tid |
8.6.2011 kl. 16 |
Plats |
Gamla
Rådhuset, Alexandersgatan 20 |
|
Katrinegatan och stadshusets garage
stängda för reparation |
Ärenden |
Enligt denna
föredragningslista |
|
|
|
Stadsfullmäktiges ordförande |
Ärende |
|
Sida |
ORDFÖRANDEN
1 |
Namnupprop, laglighet och beslutförhet |
1 |
2 |
Val av protokolljusterare |
2 |
STADSDIREKTÖREN
3 |
Val av
ersättare i socialnämnden |
3 |
4 |
Ändring av
revisionsstadgan för Helsingfors stad |
4 |
5 |
Helhetsutredning
om situationen för och förebyggandet av den grå ekonomin i Helsingfors
stadskoncern |
8 |
6 |
Överföring av anslag mellan HNS, hälsovårdscentralen och socialverket i 2011 års budget |
13 |
STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET
7 |
Projektplan för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus |
15 |
8 |
Justering av arrendegrunderna för tomterna i kvarteret nr 36245 i området Ladugården V i Vik och inkludering av köpoption i arrendeavtalen för tomterna |
20 |
9 |
Arrendegrunder för elva tomter för småhus i Kvarnbäckens trästad (Botby, Kvarnbäcken, tomterna 45568/10 - 13, 45570/1 och 2, 45572/1 och 45573/11 - 14) |
25 |
10 |
Arrendegrunder för bostadstomter i Kvarnbäcken (Botby, Kvarnbäcken, tomterna 45585/2 - 4) |
27 |
VAL AV ERSÄTTARE I SOCIALNÄMNDEN
Stn 2011-553
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar
1 bevilja
Jukka Ollila befrielse från förtroendeuppdraget som ersättare i socialnämnden
från och med 15.6.2011
2 välja
en ny personlig ersättare för Jussi Tarkkanen i socialnämnden från och med
15.6.2011 för den mandattid som utgår med år 2012.
Stadsfullmäktige beslutar samtidigt justera
protokollet omedelbart vad detta ärende beträffar.
Tilläggsuppgifter:
Nyfors Maria, förvaltningssekreterare, telefon 310 36012
BILAGA |
STN Jukka Ollila
(Gröna) anhåller (4.5.2011) om befrielse från förtroendeuppdraget som ersättare
i socialnämnden från och med 15.6.2011 på grund av flyttning från orten.
Stn meddelar att Stge 24.11.2010 (ärende 5) valde
Jukka Ollila till personlig ersättare för Jussi Tarkkanen i socialnämnden för
den mandattid som utgår med år 2012. Stge bör nu välja en ny ersättare för den
återstående mandattiden.
ÄNDRING AV REVISIONSSTADGAN FÖR HELSINGFORS STAD
Stn 2011-126
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige
beslutar upphäva 6 § i revisionsstadgan för Helsingfors stad.
Stadsfullmäktige
beslutar samtidigt ändra revisionsstadgan för Helsingfors stad på följande
sätt:
7 § 14 punkten får
den nedanstående lydelsen.
7 §
Nämndens
uppgifter
Nämnden har utöver det som är lagstadgat till uppgift
14 att godkänna en plan för hur
revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stiftelser som hör till
stadskoncernen och att nominera kandidater för valet av revisorer för dessa,
såvida inte nämnden av särskilda skäl gett nämndens ordförande och vice
ordförande rätt att nominera kandidater
– – –
9, 12, 13 och 14
§ får den nedanstående lydelsen.
9 §
Organisation
Chef för verket är
revisionsdirektören. Vid verket finns dessutom en utvärderingschef, en
revisionschef och annan personal.
12 §
Förhinder Då verkschefen är förhindrad handhas hans
uppgifter av en tjänsteinnehavare vid verket förordnad av nämnden.
Då utvärderingschefen eller revisionschefen är förhindrad handhas hans uppgifter
av en tjänsteinnehavare förordnad av verkschefen.
13 §
Behörighetsvillkor
Behörighetsvillkor för
verkschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen, sådan förtrogenhet med
revisionsväsendet som uppgiften kräver och erfarenhet av administration och
ledarskap.
Behörighetsvillkor
för utvärderingschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen och
erfarenhet av utvärdering eller granskning av offentlig förvaltning och
ekonomi.
Behörighetsvillkor
för revisionschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen, kompetens som
godkänd revisor (OFR, CGR eller GRM) och erfarenhet av granskning av offentlig
förvaltning och ekonomi.
Behörighetsvillkoren
för den övriga personalen bestäms av den som verkställer valet.
14 §
Anställning av
personal
Verkschefen
anställs av stadsfullmäktige sedan nämnden avgett utlåtande om de sökande.
Utvärderingschefen
och revisionschefen anställs av nämnden.
Den övriga personalen anställs av verkschefen.
Tilläggsuppgifter:
Vallittu Anja, stadssekreterare, telefon 310 36046
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
Förslag till ändringar i revisionsstadgan för Helsingfors stad 2.12.2010 |
|
Bilaga 3 |
Promemoria från förvaltningscentralens rättstjänst 10.2.2011 (nr 21) |
|
Bilaga 4 |
|
|
Bilaga 5 |
|
|
Bilaga 6 |
|
|
Bilaga 7 |
|
|
Bilaga 8 |
Ändring av revisionsstadgan för Helsingfors stad - beslutshistoria |
STN Revisionsnämnden
gjorde 8.12.2010 en framställning om ändringar i stadens revisionsstadga.
Ändringarna gäller rapporter från nämnden, delegering av beslutanderätt från
nämnden och justeringar av teknisk natur som beror på förändringar i revisionskontorets
organisation.
Ett
utlåtande kom från stadgekommittén 17.1.2011. Revisionsnämnden beslutade 28.2.2011
meddela Stn att den anser att stadens revisionsstadga är ett sådant ärende
rörande granskning av förvaltningen
och ekonomin som enligt
53 § i kommunallagen ska beredas av revisionsnämnden och avgöras av
fullmäktige och i fråga om vilket fullmäktigebehandlingen ska ske utifrån ett
förslag från revisionsnämnden.
Stn
anser att uppgiften att godkänna revisionsstadga hör till den allmänna förvaltningen
och att det är Stn som ska ha befogenheterna att bereda ärenden inför
beslutsfattandet i Stge.
Revisionsnämnden
föreslog 8.12.2010 att 8 § skulle ändras så att paragrafen fick följande
tillägg: ”Nämnden kan utöver utvärderingsberättelsen utarbeta för
stadsfullmäktige avsedda separata rapporter. Utlåtanden om rapporterna inhämtas
från stadsstyrelsen och organen i fråga innan rapporterna föreläggs fullmäktige.”
Stn
meddelar följande med anledning av förslaget att revisionsnämnden ska få rätt
att komma med separata rapporter: Befogenhetsfrågan förknippad med rapporteringsrätt
för revisionsnämnden lämnar enligt utlåtandena rum för tolkning, och revisionsstadgan
föreslås därför inte bli ändrad till denna del. Stn anser att rapporteringsrätt
för revisionsnämnden bör ges i kommunallagen i samband med att lagen revideras.
Stn
påpekar att 6 §, som gäller uppgiften att föra revisionsnämndens
protokoll, kan strykas såsom överflödig eftersom protokollföringen är
fastslagen i 9 § i förvaltningsstadgan. I övrigt är de föreslagna ändringarna
i revisionsstadgan i överensstämmelse med revisionsnämndens framställning.
./. De utlåtanden
som revisionsnämnden begärt, en promemoria från revisionskontoret, en
promemoria från förvaltningscentralens rättstjänst och ett utlåtande från
Finlands Kommunförbund utgör bilagor (nr 3–7).
./. Stn fattade sitt
beslut efter omröstning. Omröstningsresultatet (8–6–1) framgår av ärendets beslutshistoria.
HELHETSUTREDNING OM SITUATIONEN FÖR OCH FÖREBYGGANDET AV DEN GRÅ EKONOMIN I HELSINGFORS STADSKONCERN
Stn 2011-214
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar anteckna den
bifogade helhetsutredningen om situationen för och förebyggandet av den grå
ekonomin och uppmana stadsstyrelsen att se till att förvaltningarna,
affärsverken och dottersammanslutningarna effektiviserar förebyggandet av den
grå ekonomin och följer anvisningarna om detta.
Stadsfullmäktige beslutar dessutom konstatera att
det är nödvändigt för förebyggandet av den grå ekonomin att ändra de
ifrågavarande bestämmelserna i skattelagstiftningen utgående från att det är
möjligt att lämna ut företagsvisa detaljerade beskattningsuppgifter till
kommuner som är myndigheter och skattetagare vid upphandlingar.
Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 310 36135
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Utredning: Situationen för och förebyggandet av den grå ekonomin i Helsingfors stadskoncern |
|
Bilaga 2 |
Helhetsutredning om situationen för och ... - beslutshistoria |
STN Stn
konstaterar att den helhetsutredning som nu är under behandling har satts upp
av ekonomi- och planeringscentralen. Utredningen baserar sig på observationer,
erfarenheter och uppgifter som har fåtts genom myndighetssamarbete om fenomen
inom den grå ekonomin och om dess former och konsekvenser.
Fenomen inom den grå ekonomin syns ofta i att
företaget använder utländsk arbetskraft anställd vid ett utländskt företag, har
oklarheter i arbetstillståndsärenden, tvättar pengar, betalar svarta löner,
undanhåller företagets inkomster, bedriver kvittohandel och har kort livslängd.
Den grå ekonomin är skadlig för samhällsekonomin.
Den årliga förlusten till samhället orsakad av den grå ekonomin har uppskattats
uppgå till 5–10 md euro, om inte ännu mera. De företag som idkar laglig verksamhet
måste fungera med förlust när de försöker konkurrera med företag som bedriver
grå ekonomi. De officiellt anställdas arbetsförhållanden och löner kan drabbas
på grund av att priserna på de anställdas arbetsinsats är lägre i företag som
sysslar med grå ekonomi.
Det är svårt att uppskatta de förlorade
skatteinkomster för Helsingfors stad som beror på den grå ekonomin på grund av
den grå ekonomins karaktär. I denna utredning anges ingen uppskattning i euro
av förlusten av skatteinkomster eller av andra skadliga konsekvenser.
År 2010 uppgick intäkterna från kommunalskatten till 2,1 md euro,
från samfundsskatten till 133,8 mn euro och från fastighetsskatten till
189,0 mn euro. Staden fick sammanlagt 2,5 md euro i skatteinkomster
år 2010.
Revisionsnämnden har uppskattat att den årliga
förlusten av skatteinkomster är 67–74 mn euro, varav
28,5–35,7 mn euro består av uteblivna intäkter från kapitalskatten
och 38,5 mn euro av uteblivna inkomstskatter. Enligt revisionsnämnden
går dessutom en del av utkomststödet på 41 mn euro till personer med svarta
förvärvsinkomster.
Skatteförvaltningen är polisens viktigaste
samarbetsmyndighet i förebyggandet av ekonomisk brottslighet.
Skatteförvaltningen använder för tillfället uppskattningsvis 170–180 årsverken för inspektion av den grå
ekonomin och övervakning av brottmål. Skattemyndighetens centralaste sätt att
förebygga den grå ekonomin är speciell övervakning av de kunder som försummar
sina skyldigheter. I övervakningsarbetet använder skatteförvaltningen både
beskattningsuppgifter och sådan jämförelseinformation som ur andra källor har
samlats in om personer och företag.
I slutet av 2010 undersökte polisen
sammanlagt 2 056 anmälningar om ekonomibrott. Tio års genomsnitt
år 2000–2009 var
1 966 öppna anmälningar. År 2010 återtog polisen vinning av brott på
något över 22 mn euro, vilket är tydligt under tio års genomsnitt.
Antalet personer som meddelats näringsförbud har
hela tiden blivit större enligt statistiken om övervakning av affärsverksamhet
i datasystemet för polisärenden. I slutet av 2010 hade sammanlagt
1 095 personer meddelats näringsförbud. År 2010 avslöjades sammanlagt
34 ekonomibrott. Genomsnittet åren 2002–2009 var sammanlagt 27 ekonomibrott.
Det största hotet av den grå ekonomin inom
byggbranschen utgörs för tillfället av de finländska personer som har meddelats
näringsförbud och som kan anses vara professionella i den grå ekonomin.
De som har ålagts näringsförbud utnyttjar systematiskt engångsbolag eller
bolag med kort livslängd, svagheter i anvisningarna och i lagstiftningen och de
organiserar affärsverksamheten till processer som äger rum i olika länder.
Aktörer inom den grå ekonomin konkurrerar genom företag, i vilka det ännu inte
har hunnit förekomma försummelser av de lagstiftade skyldigheterna.
Enligt utredningen verkar det vara så att nya
företag har grundats som fortsättare till sådan företagsverksamhet som har
belastats av betalningsstörningar och skatteskulder. I dessa fall kan
skatteskulderna och sättet på vilket företagarna behandlar skulderna ha att
göra med viljan att städa bort gammalt och börja från rent bord. Ett inressant
drag är att skatteskulder och betalningsstörningar tenderar att följa
företagaren.
Helsingfors stad och skatteförvaltningen har
kommit överens om samarbetet för förebyggande av den grå ekonomin. Helsingfors
stads förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar rapporterar varje
kvartal alla varu- och tjänstupphandlingar till skattemyndigheten oberoende av
eurobeloppet. Responsen från skattemyndigheten innehåller uppgifter om hur
många företag som fastnat i kontrollen men avslöjar inte företagens namn.
Ekonomi- och planeringscentralen ger de avvikande uppgifterna vidare till
vederbörande förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar för kännedom
för eventuella åtgärder. På basis av tabeller från samkörning av
störningsuppgifter enligt skatteslag anmälda av skattemyndigheten upprättar
Helsingfors stads ekonomi- och planeringscentral en uppföljningsrapport över
den grå ekonomin för stadens ledning. Rapporten delas också ut till
förvaltningarna, affärsverken och dottersammanslutningarna.
Under sista kvartalet år 2010 fastnade 10 % av de
företag som levererade varor eller tjänster till stadens enheter inom
Helsingfors stadskoncern i skattemyndigheternas kontroll.
År 2010 gjordes sammanlagt
872 beställaransvarsinspektioner i hela Finland. Av dessa genomfördes 38
inspektioner skriftligt. Som övervakningsmetoder har enligt planerna utnyttjats
samarbete med utländska inspektörer och med skatteförvaltningens skatteinspektionsenhet.
Brister iakttogs i 63 % av de slutförda inspektionsprocesserna.
Regionförvaltningsverket i
Södra Finland genomförde år 2010 sammanlagt fjorton inspektioner i
Helsingfors stadskoncerns regionala fastighetsbolag för hyresbostäder. Tre av
beställarna ålades försummelseavgifter i fråga om fyra separata avtal. Den
sammanlagda summan för försummelseavgifterna uppgick till
17 000 euro.
År 2010 gjorde
regionförvaltningsverket i Södra Finland fyra arbetarskyddsinspektioner på
Helsingfors stads egna byggplatser. I tre av inspektionsobjekten visade det sig
att arbetsgivaren inte hade fullföljt sina skyldigheter enligt lagen om
beställarens ansvar och därför gav regionförvaltningsverket i Södra Finland
skriftliga instruktioner om avskaffande och korrigering av förhållandena som
bryter mot bestämmelserna. Försummelserna gällde aktualiteten av de utredningar
och intyg som tas upp i lagen om beställaransvar. Arbetsgivarna ålades inga försummelseavgifter.
Vid upphandlingar följer stadskoncernen
anvisningarna om förebyggandet av den grå ekonomin, godkända av Stn 17.11.2008.
I anvisningarna anges tillvägagångssätt med vilka det säkerställs att leverantören
av varor eller tjänster har fullföljt sina skatterättsliga skyldigheter och
skyldigheter som arbetsgivare. I anvisningarna indelas upphandlingarna i tre
klasser: upphandlingar i tillämpningsområdet för lagen om beställaransvar,
upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet och i fråga om vilka
lagen om beställaransvar inte tillämpas och upphandlingar som underskrider det
nationella tröskelvärdet och i fråga om vilka lagen om beställaransvar inte
tillämpas.
Åtgärder som syftar till att effektivisera
förebyggandet av den grå ekonomin tas upp i flera nationella åtgärdsprogram.
För byggtjänsternas del trädde 1.4.2011 i kraft en ändring i
mervärdesskattelagen enligt vilken beställaren av byggtjänster ska betala
mervärdesskatten till staten. Lagens syfte är att förebygga sådan skattesmitning
i underentreprenörskedjan som bygger på att köparen avdrar mervärdesskatten och
att säljaren låter bli att betala den till staten.
Stn kom 17.1.2011 med ett förslag till
finansministeriet om ändring av lagstiftningen om offentligheten av sådana
företagsuppgifter med vilka den grå ekonomin kan bekämpas. Enligt förslaget ska
det vara möjligt att lämna ut företagsvisa detaljerade beskattningsuppgifter
till kommuner som är myndigheter och skattetagare vid upphandlingar. Om detta
förverkligas får kommuner effektivare möjligheter att avhålla sig från affärsförhållanden
med sådana företag som inte har skött sina samhällsplikter. Ett likalydande
förslag ingår i målen för regeringsprogrammet godkända 14.4.2011 av
huvudstadsregionens samordningsgrupp som består av Helsingfors, Esbo, Vanda och
Grankulla stad.
Det har inletts flera nationella
effektiviseringsprojekt som syftar till att förebygga den grå ekonomin.
Stn meddelar vidare att om Stge godkänner
förslaget kommer Stn i sitt verkställighetsbeslut att uppmana:
-
ekonomi-
och planeringscentralen att bereda sådana ändringar i de av Stn 17.11.2008
godkända anvisningarna för förebyggande av den grå ekonomin vid stadens upphandlingar
med vilka bekämpningen ytterligare kan effektiviseras och att förelägga Stn
detta förslag
-
ekonomi-
och planeringscentralen att i samarbete med stadgekommittén bereda de
nödvändiga ändringarna i instruktionen för ekonomi- och planeringscentralen
utgående från att ekonomi- och planeringscentralen har ansvaret på koncernnivå
för uppföljningen och förebyggandet av den grå ekonomin
-
förvaltningarna,
affärsverken och dottersammanslutningarna att effektivisera förebyggandet av
den grå ekonomin vid upphandlingar och att införa förfaringssätten godkända av
stadgekommittén 26.1.2011 (§ 9) till den del de lämpar sig för upphandlingar i enheterna i fråga. Ekonomi- och planeringscentralen ska underrättas om
avvikelser från Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrås praxis.
ÖVERFÖRING AV ANSLAG MELLAN HNS, HÄLSOVÅRDSCENTRALEN OCH SOCIALVERKET I 2011 ÅRS BUDGET
Stn 2011-823
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna
följande anslagsändringar som beror på ändringar i fördelningen av
arbetsuppgifterna.
3 21 02 Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Utgifter |
−876 000 euro |
Utgifter
sammanlagt |
−876 000 euro |
3 11 01 Socialverket
Utgifter |
+730 000 euro |
Utgifter |
−371 000 euro |
Utgifter
sammanlagt |
+359 000 euro |
3 21 01 Hälsovårdscentralen
Utgifter |
+146 000
euro |
Utgifter |
+371 000 euro |
Utgifter
sammanlagt |
+517 000
euro |
Tilläggsuppgifter:
Rimpilä Katja, specialplanerare, telefon 310 36256
STN Socialnämnden
och hälsovårdsnämnden föreslår Stn att 876 000 euro (budgetmoment 3 21 02) av
anslagen reserverade för Samkommunen
HNS ska omallokeras på grund av
ändringar i arbetsfördelningen. Till socialverket ska överföras
730 000 euro (budgetmoment 3 11 01) och till
hälsovårdscentralen 146 000 euro (budgetmoment 3 21 01). Av
samma orsak ska dessutom anslag på 371 000 euro överföras från socialverket
till hälsovårdscentralen.
Representanter för hälsovårdscentralen,
socialverket och HNS har berett ett förslag om servicestrukturen för vården av
patienter i psykiatrisk rehabilitering, om nödvändiga ändringar i graderingen
av vården och om behövliga resursöverföringar för att skynda på processen med
vårdkedjan för patienter i psykiatrisk rehabilitering. Enligt förslaget
överförs resurser motsvarande 10 bäddplatser vid Mariefors sjukhus
huvudsakligen till socialväsendet och med hjälp av dessa anskaffas 30
boendeplatser på servicebostäder. Samtidigt effektiviseras tjänsterna för öppen
psykiatrisk vård vid hälsovårdscentralen utgående från att de behov av
tilläggsresurser för öppen psykiatrisk vård vid hälsovårdscentralen som orsakas
av serviceboendet blir tillfredsställda. Av anslaget på 876 000 euro som
överförs från HNS riktas 730 000 euro till ökning av bäddplatser vid
socialverket och 146 000 euro till effektivisering av tjänsterna för
öppen vård vid hälsovårdscentralen.
Överföringen av
anslag från socialverket till hälsovårdcentralen beror på ändringar i
arbetsfördelningen beträffande förnyelsen av servicestrukturen för tjänster för
äldre. Det planenliga målet för tjänster för äldre har varit att förnya servicestrukturen
från institutionsdominerad omsorg mot lättare omsorgstjänster och hemmavård.
Med anknytning till detta har vårdplatser vid socialväsendets egna
institutioner i bl.a. Kasberget, Gårdsbacka och Djurberget och vid vissa
enheter för köpta tjänster ändrats till serviceboendeplatser. Samtidigt
överförs ansvaret för ordnande av och kostnaderna för hälsovårdstjänster, såsom
självförbrukningsartiklar, hjälpmedelstransport, stödjande sjukvårdstjänster
och läkartjänster från socialverket till hälsovårdscentralen och anslag på
371 000 euro ska överföras från socialverkets budgetmoment till
hälsovårdscentralens budgetmoment.
PROJEKTPLAN FÖR BEVARANDE RENOVERING AV LAPPVIKENS SJUKHUS
Stn 2009-2546
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna projektplan för bevarande
renovering av Lappvikens sjukhus, daterad 4.10.2009, utgående från att projektet
omfattar högst 11 286 m² bruttoyta, byggkostnaderna uppgår till högst 44 400 000 euro
exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för juli 2009 (byggnadskostnadsindex =
126,0 och anbudsprisindex = 150,1) och kapitalhyran för projektet bestäms enligt
ett avkastningsmål på 0 %.
Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
|
|
Bilaga 3 |
|
|
Bilaga 4 |
Projektplan för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus - beslutshistoria |
STN
Utgångspunkter En detaljplan för Lappvikens sjukhusområde bereds för
närvarande vid stadsplaneringskontoret. Disponeringen av byggnaderna i projektplanen
följer den kommande detaljplanen. Byggnaderna är skyddade genom byggnadsskyddslagen
1994. Projektet går ut på att bygga om huvudbyggnaden från 1841, Venedighuset
från 1859, Terapihuset från 1882, Äppelträdshuset från 1913 och servicebyggnaden
från 1930.
År 2007 godkände Stn att funktioner inom staden
och HNS enhet för ätstörningar förläggs till Lappvikens sjukhus i enlighet med
principerna i den utredning om användbarhet som fastighetskontorets
lokalcentral, socialverket, hälsovårdscentralen och HSB-Byggherre utarbetat i
samråd. Stn uppmanande lokalcentralen att i samråd med de övriga projektaktörerna
inleda projektplaneringen för en bevarande renovering av Lappvikens sjukhus.
Lokalcentralen, socialverket och HSB-Byggherre har
i samråd utarbetat den föreliggande projektplanen för bevarande renovering av
Lappvikens sjukhus, daterad 4.10.2009.
Planerad verksamhet Efter renoveringen planeras sjukhusets huvudbyggnad inrymma stadens
kompetenscenter för missbrukarvård, ca 1 400 m² effektiv yta. Där ingår nuvarande Kådparkens
bedömnings- och mottagningsenhet och psykiatriska polikliniken för unga
missbrukare. Avsikten är att förlägga boendeenheter för utvecklingsstörda, ca
2 100 m²
effektiv yta, dels till huvudbyggnaden, dels till Venedighuset (en psykiatrisk
krisenhet, fyra grupphem och ett hem för första steget, Ensiaskeleen koti). I
huvudbyggnaden inryms dessutom ca 600 m² effektiv yta för lokaler med dagverksamhet för
funktionshindrade och ca 900 m² effektiv yta för gemensamma lokaler för verksamheterna. Arbetslokaler för
dagverksamhet för utvecklingsstörda förläggs till Äppelträdshuset, 65 m² effektiv yta, och till Terapihuset,
134 m² effektiv yta. Däremot beslutade
HNS hösten 2008 avstå från att förlägga enheten för ätstörningar till Lappvikens
sjukhus.
Kostnader och
verkningar på driftsekonomin
Projektet omfattar 11 286 m² bruttoyta. Enligt HSB-Byggherres kostnadskalkyl
uppgår byggkostnaderna till 44 400 000 euro exkl. moms (3 934
euro/m² bruttoyta) och till
54 100 000 euro inkl. moms (4 792 euro/m² bruttoyta) i kostnadsnivån för juli 2009,
byggnadskostnadsindex = 126,0 och anbudsprisindex = 150,1.
Omfattning
-
effektiv
yta 5 018 m²
-
lägenhetsyta
7 280 m²
-
bruttoyta
11 286 m²
-
bruttoyta
inkl. ouppvärmda lokaler 15 179 m².
Socialverket hyr Lappvikens sjukhus via fastighetskontorets
lokalcentral. Utifrån kostnadskalkylen i lokalcentralens projektplan är den teoretiskt beräknade kapitalhyran 28,72 euro/m²/månad och underhållshyran 3,40 euro/m²/månad, dvs. sammanlagt 32,12 euro/m²/månad.
Genomförande
och tidsschema
Lappvikens sjukhusbyggnader renoveras för de
kommande funktionerna med respekt för byggnadsskyddslagen och i den
utsträckning som undersökningar om byggnadshistoria, byggteknik, skadliga ämnen
och husteknik anger.
På förslag av stadsplaneringskontoret byggs ett
kioskkafé i parken.
Byggarbetena inleds i januari 2011 och slutförs
före utgången av 2013.
Fastighetskontoret svarar för
projektgenomförandet. HSB-Byggherre svarar för byggherreuppdraget.
Fastighetskontorets lokalcentral kommer att underhålla fastigheten.
Projektet är upptaget i det av Stge godkända
investeringsprogrammet för husbyggnad 2010–2014 och genomförs enligt detta
2010–2013.
Utlåtanden
Socialnämnden
Socialnämnden godkände
3.11.2009 behovsutredningen om kommande funktioner vid Lappvikens sjukhus och
tillstyrkte projektplanen.
Museiverket
Museiverket avgav utlåtande 10.9.2009 och
tillstyrkte att planen förs vidare i enlighet med skisserna för Lappvikens
sjukhus och på premisserna i utlåtandet.
Ekonomi- och
planeringscentralen
Ekonomi- och planeringscentralen konstaterade
26.1.2010 bl.a. följande:
Stn godkände 21.5.2007 att funktioner inom staden
och HNS enhet för ätstörningar förläggs till Lappvikens sjukhus. Stadens
funktioner var Kådparkens bedömnings- och mottagningsenhet, psykiatriska
polikliniken för missbrukare, grupphem för utvecklingsstörda och dagverksamhet
för gravt funktionshindrade. Beslutet byggde på utredningen om sjukhusets
användbarhet och den preliminära kostnadskalkylen 27,3 mn euro exkl. moms.
Eftersom det gällde ett synnerligen krävande
skyddsobjekt, beslutades det att planeringen förs ända till utkastsfasen, för
att en tillförlitlig kostnadskalkyl skulle kunna göras.
Då HNS hösten 2008 meddelade att samkommunen
avstår från att förlägga enheten för ätstörningar till Lappviken, beslutade
staden att en ny verksamhet, Ensiaskeleen koti för utvecklingsstörda (ett hem
där man tar första steget), förläggs dit.
Projektet går ut på att renovera huvudbyggnaden,
Venedighuset, Terapihuset, Äppelträdshuset och servicebyggnaden, att sätta i
stånd de inre gårdarna och gårdsmiljön och att utföra markarbeten för VVS- och
elanslutningar. På förslag av stadsplaneringskontoret byggs ett kioskkafé i
parken. Projektets sammanlagda effektiva yta är ungefär densamma som i Stns tidigare
beslut.
Projektet omfattar 11 286 m² bruttoyta och byggkostnaderna är högst
44 400 000 euro exkl. moms i kostnadsnivån 7/2009. Priset per kvadratmeter
bruttoyta är 3 934 euro exkl. moms, vilket är dyrt men uppenbart
realistiskt med beaktande av byggnadernas ålder och de strikta
skyddsbestämmelserna.
Projektet ingår i ekonomiplanen för 2010–2012 med
2010–2014 som byggtid och kostnaderna är 46 mn euro exkl. moms. Största
delen, 30 mn euro, gäller inte ekonomiplaneperioden. Den ekonomiska situationen
gör det svårt att få med hela projektet i ekonomiplanen 2011–2013 och det leder
oundvikligen till att en del andra projekt måste flyttas fram.
Eftersom byggnadsskyddet medför avsevärda
merkostnader, är det motiverat att låta socialverket betala en rimligare kapitalhyra.
Ekonomi- och planeringscentralen anser att det är
nödvändigt att renovera sjukhuset som värdefullt skyddsobjekt och att staden
inte har något annat verkligt alternativ. Ekonomi- och planeringscentralen
tillstyrker projektplanen enligt förslaget.
Stns
ställningstagande När det gäller
kapitalhyran för objektet konstaterar Stn med hänvisning till ekonomi- och
planeringscentralens utlåtande att det vid uträkningen av den kapitalhyra som
socialverket ska betala är motiverat att beakta objektets skyddsvärde på
följande sätt:
Kapitalhyran för
objektet bestäms utifrån både objektets tekniska värde och investeringskostnaderna.
I kapitalhyran ingår räntan på kapitalet (målet för nettoavkastningen),
avskrivningarna och tomtarrendet. I fråga om servicelokaler har målet för
nettoavkastningen varit 3 %, men i fråga om kulturhistoriskt värdefulla
byggnader har det varit 0–3 %. Ett mål på 3 % för nettoavkastningen
skulle leda till en mycket hög totalhyra för objektet, över 43 euro/m² i
månaden. Enligt uppgift från lokalcentralen är genomsnittshyran för motsvarande
nya lokaler 23–24 euro/m² i månaden. Stn anser att det till följd av de höga
reparationskostnaderna för skyddet av detta objekt och med hänsyn till de
relativt ineffektiva gamla lokalerna är motiverat att fastställa
avkastningsmålet för projektet till 0 %, vilket med underhållshyran på
4,50 euro leder till en totalhyra på knappt 18 euro.
Stn konstaterar ytterligare att tidsschemat för projektet troligtvis
fördröjs jämfört med det ursprungliga. I bilagorna till den fastställda
budgeten för i år är projektet förlagt till åren 2012–2014, men enligt
förslaget till ekonomiplan i det budgetförslag för nästa år som 3.5.2011
förelades fastighetsnämnden ska projektet genomföras med tyngdpunkten på åren
2014–2016.
Stn konstaterar
med hänvisning till utlåtandena att det är motiverat att godkänna projektplanen
för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus i enlighet med
fastighetsnämndens framställning, med undantag för det som sagts om avkastningsmålet.
JUSTERING AV ARRENDEGRUNDERNA FÖR TOMTERNA I KVARTERET NR 36245 I OMRÅDET LADUGÅRDEN V I VIK OCH INKLUDERING AV KÖPOPTION I ARRENDEAVTALEN FÖR TOMTERNA
Stn 2011-580
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige
beslutar ändra sitt beslut 17.5.2006 (139 §) och bemyndiga
fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd
tidpunkt till 31.12.2098 utarrendera de tomter som ska bildas av tomterna
nr 1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) nr 36245 i 36 stadsdelen
(Vik, Ladugården) för produktion av fritt finansierade hyresbostäder och fritt
finansierade ägarbostäder, på följande villkor:
1
Årsarrendena för de tomter som ska bildas av tomterna
nr 1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) nr 36245 bestäms så
att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 =
100” motsvaras av priset 30 euro per kvadratmeter våningsyta i fråga om
både oreglerade fritt finansierade hyresbostäder och oreglerade fritt
finansierade ägarbostäder. Arrendena bestäms enligt den utnyttjade våningsytan
på tomterna.
Om den utnyttjade bostadsbyggrätten i arrendeområdet
överskrider den bostadsbyggrätt som ligger till grund för arrendet är arrendegivaren
berättigad att justera arrendet för den överskridande delen.
2
Årsarrendet för affärslokaler, lokaler för varierande ändamål
och lokaler för offentlig närservice eller för kommunaltekniska anordningar är
detsamma som för bostäder.
Bostadskomplement som byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan
beaktas inte då arrendet bestäms.
3
Arrendegivaren har rätt att på eget initiativ eller på
initiativ av arrendetagaren 1.1.2030, 1.1.2060 och 1.1.2090 justera det på ovannämnda
grunder bestämda arrendet så att det svarar mot gängse markpris.
Då arrendet justeras motsvarar årsarrendet 4 % av
det gängse tomtpriset. Om stadsfullmäktige senare beslutar ändra den procentgrund
som tillämpas vid utarrendering, tillämpas procentgrunden i det gällande
allmänna beslutet då arrendet justeras.
Om den andra avtalsparten inte godkänner den föreslagna
arrendehöjningen eller arrendesänkningen har han rätt att hänskjuta ärendet
till en förlikningsnämnd med tre ledamöter. Arrendegivaren och arrendetagaren
väljer var sin ledamot i förlikningsnämnden. Ledamöterna väljer ytterligare en
ledamot och denne är ordförande. Principerna i lagen om skiljeförfarande gäller
i tillämpliga delar för förlikningsnämnden.
4
Hitasreglering tillämpas inte för de tomter som ska
bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245.
5
I övrigt gäller sedvanliga arrendevillkor för
bostadstomter och av fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor.
Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
|
|
Bilaga 3 |
|
|
Bilaga 4 |
Justering av arrendegrunderna för tomterna ... - beslutshistoria |
Tomterna nr 1 och 2 i
kvarteret nr 36245 i 36 stadsdelen (Vik, Ladugården), Von Daehns gata
8 och 12, Nils Westermarcks gränd 1 och 3
STN
Reservering Tomterna
nr 36245/1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) i detaljplaneområdet
Ladugården V i Vik är reserverade för Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget
Etera och dess samarbetspartner Metsäliitto Osuuskunta och Peab Oy för
produktion av fritt finansierade hyres- och ägarbostäder. Det är fråga om ett utvecklingsprojekt
för byggande av flervåningshus i trä. Avsikten är att inleda byggarbetena i
juni 2011 och därför är det aktuellt att bestämma arrendegrunder för
tomterna.
Enligt
reserveringsbeslutet har den som reserverat tomterna rätt att av den
sammanlagda byggrätten för kvarteret nr 36245, 8 000 m² vy,
alternativt bygga ca 1 100 m² vy som fritt finansierade
ägarbostäder utan hitasvillkor.
Avsikten är att ändra
principen om hur kvarteret indelas i tomter utgående från att det bildas tre
tomter av tomterna nr 36245/1 och 2, av vilka två tomter är avsedda för
fritt finansierade hyresbostäder och en tomt för fritt finansierade ägarbostäder.
Nya arrendegrunder Arrendegrunder
för tomterna fastställdes 17.5.2006 (139 §) för produktion av
hitasbostäder som planerades i området. Eftersom projektet inte blev av är det
nu meningen att i enlighet med det senare reserveringsbeslutet överlåta tomterna
för produktion av oreglerade bostäder och därför ska nya högre arrendegrunder
fastställas för tomterna.
Arrendegrunden
26 euro/m² vy i det tidigare beslutet var i 1951 års prisnivå och
motsvarar priset 464 euro/m² vy i nuvarande prisnivå. À-priserna för
de tomter som ska överlåtas för oreglerad produktion i området Ladugården i Vik
är cirka 15 procent högre än de à-priser som tillämpas som arrendegrunder
för produktion av hitasbostäder. Enligt denna princip föreslås nu som
arrendegrunder för den oreglerade tomten 30 euro/m² vy, vilket
motsvarar priset 535 euro/m² vy i nuvarande prisnivå. Arrendets
teoretiska effekt på boendekostnaderna blir då
2,14 euro/m² bostadsvåningsyta i månaden.
När planeringen hade
fortskridit konstaterades det att tomterna av stadsbildsmässiga skäl inte kan
bebyggas så effektivt som det anges i den gällande detaljplanen, utan
500 m² vy förblir outnyttjade. Planläggaren tillstyrker denna planeringslösning
i sitt utlåtande och konstaterar att detaljplanen och byggrätten för tomterna
under de kommande åren kommer att justeras utgående från denna. Därför föreslås
det att arrendena för tomterna ska bestämmas enligt den undantagsvis tillämpade
byggrätten.
Köpoption Stn
godkände 1.3.2010 principer enligt vilka det vid utarrendering av tomter för
produktion av fritt finansierade bostäder kan med bestämda prissättningsgrunder
i arrendeavtalet inkluderas villkor enligt vilka arrendetagaren har en köpoption
med fem års tidsfrist för tomterna.
Enligt beslutet bestäms
kapitalvärdet på byggrätten som ligger till grund för försäljningspriset för
tomterna så att à-priset för byggrätten 30 euro/m² vy, som motsvarar
poängtalet 100 för levnadskostnadsindexet, multipliceras med 1,1. Då blir kapitalvärdet
33 euro/m² vy. Priset justeras vid tidpunkten för köpet utifrån det senast
offentliggjorda poängtalet för levnadskostnadsindexet. I nuvarande prisnivå
motsvarar à-priset 588 euro/m² vy (1/2011, index 1783).
Stns ställningstagande Stn
konstaterar att prissättningen av tomter enligt nämndens förslag är på gängse
nivå i området och motsvarar de priser som tidigare tillämpats i området. Om
Stge godkänner Stns förslag har Stn som avsikt att vid verkställandet av
beslutet i arrendeavtalen besluta om köpoptionen för arrendetagaren enligt
följande:
Stadsstyrelsen bemyndigar fastighetsnämnden att införa följande köpoption
och övriga villkor i arrendeavtalet för de tomter som bildas av tomterna
nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245 i 36 stadsdelen (Vik, Ladugården) med
tanke på fritt finansierad produktion av hyresbostäder:
1
Arrendetagaren har köpoption på tomten. Köpoptionen
gäller i högst 5 år räknat från den dag arrendetiden i
arrendeavtalet börjat.
Arrendetagaren kan utnyttja köpoptionen tidigast då byggnadstillsynsmyndigheten
godkänt att den byggnad eller de byggnader som uppförts på tomten tas i bruk.
2
Köpesumman baserar sig då köpoptionen utnyttjas på att
poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober
1951 = 100” motsvaras av priset 33 euro/m² vy och på den
byggda våningsytan i den vid tidpunkten för köpet giltiga bostadsbyggrätten som
vunnit laga kraft. Köpesumman bestäms utifrån à-priset justerat enligt det vid
tidpunkten för köpet senast offentliggjorda poängtalet för levnadskostnadsindex.
Köpesumman för
eventuella affärslokaler, lokaler för varierande ändamål och lokaler för
offentlig närservice eller kommunaltekniska anordningar är densamma som för bostäder.
För de
bostadskomplement som byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan tas
det inte ut någon köpesumma.
3
Om arrendetagaren utnyttjar den ovannämnda köpoptionen
ska bostäderna som ska byggas på tomten ändå användas som fritt finansierade
hyresbostäder i minst 10 år räknat från den dag byggnaden tagits i bruk.
Samtidigt bemyndigar
Stn fastighetsnämnden att i fråga om de tomter för fritt finansierade
hyresbostäder som bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245
utarbeta köpebreven för de slutliga fastighetsköp som baserar sig på arrendetagarnas
köpoption och att bestämma villkoren för dessa.
Stn konstaterar att
beslutsförslaget följer fastighetsnämndens framställning.
ARRENDEGRUNDER FÖR ELVA TOMTER FÖR SMÅHUS I KVARNBÄCKENS TRÄSTAD (BOTBY, KVARNBÄCKEN, TOMTERNA 45568/10 - 13, 45570/1 OCH 2, 45572/1 OCH 45573/11 - 14)
Stn 2011-939
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige
beslutar bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt
till 31.12.2070 utarrendera de nedannämnda planerade, i detaljplaneändring
nr 11425 angivna tomterna i 45 stadsdelen (Botby, Kvarnbäcken) eller
tomter som bildas av dem, på följande villkor:
4
Årsarrendet
för tomterna 45568/10–13,
45570/1 och 2, 45572/1 och 45573/11–14, som är avsedda för småhus (AP), bestäms
så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 =
100” motsvaras av priset 28 euro per kvadratmeter bostadsvåningsyta i fråga om
ägarbostäder med hitasvillkor, hyresbostäder med statligt stöd och eventuella
bostadsrättsbostäder och priset 30 euro per kvadratmeter bostadsvåningsyta i
fråga om fritt finansierade ägar- och hyresbostäder utan hitasvillkor.
Arbetslokaler som eventuellt byggs på tomterna beaktas på samma sätt som
bostäder då arrendet bestäms. De lokaler med anknytning till huvudändamålet med
tomten som enligt detaljplaneändring nr 11425 får byggas i källaren utöver
den på detaljplanekartan angivna våningsytan beaktas också på samma sätt som
bostäder då arrendet bestäms.
Bostadskomplement som byggs utöver den på
detaljplanekartan angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms.
En andel på 80 % av årsarrendet tas ut så
länge ett statligt bostadslån som beviljats för byggandet av bostadshus på
tomterna inte har återbetalats i sin helhet eller så länge staten betalar
räntegottgörelse för ett lån som beviljats för bostadsbyggandet.
2 I övrigt gäller i
tillämpliga delar sedvanliga arrendevillkor för bostadstomter och av
fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor. I fråga om hitasobjekt
gäller dessutom de villkor beträffande regleringen av pris- och kvalitetsnivån
på bostäder som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har fattat beslut om.
Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
|
|
Bilaga 3 |
|
|
Bilaga 4 |
Arrendegrunder för elva tomter för småhus ... - beslutshistoria |
STN Arrendegrunder
har fastställts för tomterna i östra delen av Kvarnbäckens trästad,
och en del av tomterna har redan utarrenderats och börjat bebyggas. Arrendegrunder förslås nu bli fastställda
för de återstående tomterna i området. Byggrätten för dessa tomter omfattar
sammanlagt ca 28 000 m² vy.
Arrendet
för tomterna för småhus (AP) i området föreslås bli bestämt så att poängtalet
100 för levnadskostnadsindex motsvaras av priset 28 euro/m² vy (nuvärde ca 505 euro/m² vy) i fråga om ägarbostäder med hitasvillkor och priset 30 euro/m² vy (nuvärde ca 541 euro/m² vy) i fråga om fritt finansierade bostäder utan hitasvillkor. Arrendets teoretiska
effekt på boendekostnaderna blir då ca 2 euro/m² respektive
ca 2,2 euro/m² i månaden.
Prissättningen
motsvarar den som tidigare tillämpats i området.
Arrendetiden
föreslås vara i ca 60 år, till 31.12.2070.
Förslaget
är i överensstämmelse med fastighetsnämndens framställning.
ARRENDEGRUNDER FÖR BOSTADSTOMTER I KVARNBÄCKEN (BOTBY, KVARNBÄCKEN, TOMTERNA 45585/2 - 4)
Stn 2011-862
BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar
bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt till
31.12.2075 utarrendera tomterna nr 2, 3 och 4 i kvarteret nr 45585 i
45 stadsdelen (Botby) på följande villkor:
1 Årsarrendet
för tomterna 45585/3 och 4 bestäms så att
poängtalet
100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av
priset 25 euro per kvadratmeter våningsyta.
Årsarrendet
för tomten 45585/2 bestäms så att poängtalet 100 för det officiella
levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 27 euro per
kvadratmeter våningsyta.
Årsarrendet
för daghemmet som eventuellt byggs på tomten 45585/2 bestäms
så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 =
100” motsvaras av priset 12 euro per kvadratmeter våningsyta.
2 Bostadskomplement som
eventuellt byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan beaktas inte då
arrendet bestäms.
Affärs- och
kontorslokaler eller dylika som eventuellt byggs på tomterna beaktas som
bostäder då arrendet bestäms.
3 Om statligt bostadslån eller
statlig räntegottgörelse beviljas för nybyggnader på tomterna tas 80 % ut av
den andel av årsarrendet för tomterna som hänför sig till bostäder, till den
del statligt bostadslån eller statlig räntegottgörelse beviljats
(ARA-nedsättning).
ARA-nedsättningen beviljas
dock bara för tiden fram till att ett statligt bostadslån
som beviljats för byggande av bostadshus på tomten har återbetalats eller
staten slutar betala räntegottgörelse för ett lån som beviljats för byggande
eller reparation av bostäder på tomten.
4 I
övrigt gäller sedvanliga arrendevillkor för bostadstomter, de villkor
beträffande regleringen av pris- och kvalitetsnivån på bostäder som
stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har fattat beslut om och av fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna
tilläggsvillkor.
Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
|
|
Bilaga 3 |
|
|
Bilaga 4 |
Arrendegrunder för bostadstomter i Kvarnbäcken ... - beslutshistoria |
STN Rad-
och låghustomten 45585/2 och tomterna för flervåningshus 45585/3 och 4 i
Kvarnbäcken öster om Ring I har reserverats för bostadsproduktionskommittén. På
tomten 45585/2 ska det byggas ägarbostäder med hitasvillkor
(3 300 m² vy, 26 bostäder), på tomten 45585/3 hyresbostäder med
statligt stöd (7 918 m² vy, 97 bostäder) och på tomten 45585/4
bostadsrättsbostäder med statligt stöd (3 532 m² vy, 37
bostäder).
Tomterna föreslås få
arrendegrunder enligt vilka årsarrendet bestäms så att poängtalet 100 för
levnadskostnadsindex motsvaras av priset 27 euro per kvadratmeter
våningsyta för rad- och låghustomten, som är avsedd för ägarbostäder med
hitasvillkor, av priset 25 euro per kvadratmeter våningsyta på motsvarande vis
för tomterna för flervåningshus och av priset 12 euro per kvadratmeter våningsyta för våningsytan i daghemmet
som eventuellt byggs på hitasobjektet. Prissättningen för
bostadstomter motsvarar ett nuvärde på ca 484 euro per kvadratmeter
våningsyta för ett hitasobjekt och ca 449 euro per kvadratmeter våningsyta
för en tomt för flervåningshus. Arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna
blir utan nedsättningar ca 1,79 euro/m² lägenhetsyta i månaden för tomten
för flervåningshus, med nedsättningar ca 1,44 euro/m² lägenhetsyta i
månaden för den statligt stödda produktionen och ca 1,93 euro/m²
lägenhetsyta i månaden för rad- och låghustomten som är ett hitasobjekt.
De utarrenderade objekten
tål bra en jämförelse dels med det för småhustomterna i
Kvarnbäckens stadsby i trä tillämpade priset på 28
euro per kvadratmeter våningsyta som motsvarar poängtalet 100 för levnadskostnadsindex,
dels med det för tomterna för flervåningshus
i Mellungsby senast tillämpade priset på 24 euro per kvadratmeter våningsyta. Å ena sidan har man beaktat tomternas goda läge nära
tjänsterna, å andra sidan de olägenheter som trafiken på Ring I och den rätt svåra marken förorsakar.
Förslaget följer
fastighetsnämndens framställning.