STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

STADSSTYRELSENS FÖRSLAG

10 - 2011


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Obs! Tiden

Tid	8.6.2011 kl. 16
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
	Katrinegatan och stadshusets garage stängda för reparation
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

Ärende

Sida

ORDFÖRANDEN

Namnupprop, laglighet och beslutförhet

Val av protokolljusterare

STADSDIREKTÖREN

Val av ersättare i socialnämnden

Ändring av revisionsstadgan för Helsingfors stad

Helhetsutredning om situationen för och förebyggandet av den grå ekonomin i Helsingfors stadskoncern

Överföring av anslag mellan HNS, hälsovårdscentralen och socialverket i 2011 års budget

STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET

Projektplan för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus

Justering av arrendegrunderna för tomterna i kvarteret nr 36245 i området Ladugården V i Vik och inkludering av köpoption i arrendeavtalen för tomterna

Arrendegrunder för elva tomter för småhus i Kvarnbäckens trästad (Botby, Kvarnbäcken, tomterna 45568/10 - 13, 45570/1 och 2, 45572/1 och 45573/11 - 14)

Arrendegrunder för bostadstomter i Kvarnbäcken (Botby, Kvarnbäcken, tomterna 45585/2 - 4)

ÄNDRING AV REVISIONSSTADGAN FÖR HELSINGFORS STAD

Stn 2011-126

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar upphäva 6 § i revisionsstadgan för Helsingfors stad.

Stadsfullmäktige beslutar samtidigt ändra revisionsstadgan för Helsingfors stad på följande sätt:

7 § 14 punkten får den nedanstående lydelsen.

7 §

Nämndens uppgifter

Nämnden har utöver det som är lagstadgat till uppgift

14 att godkänna en plan för hur revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stiftelser som hör till stadskoncernen och att nominera kandidater för valet av revisorer för dessa, såvida inte nämnden av särskilda skäl gett nämndens ordförande och vice ordförande rätt att nominera kandidater

– – –

9, 12, 13 och 14 § får den nedanstående lydelsen.

9 §

Organisation

Chef för verket är revisionsdirektören. Vid verket finns dessutom en utvärderingschef, en revisionschef och annan personal.

12 §

Förhinder Då verkschefen är förhindrad handhas hans uppgifter av en tjänsteinnehavare vid verket förordnad av nämnden.

Då utvärderingschefen eller revisionschefen är förhindrad handhas hans uppgifter av en tjänsteinnehavare förordnad av verkschefen.

13 §

Behörighetsvillkor

Behörighetsvillkor för verkschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen, sådan förtrogenhet med revisionsväsendet som uppgiften kräver och erfarenhet av administration och ledarskap.

Behörighetsvillkor för utvärderingschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen och erfarenhet av utvärdering eller granskning av offentlig förvaltning och ekonomi.

Behörighetsvillkor för revisionschefen är högre högskoleexamen eller ekonomexamen, kompetens som godkänd revisor (OFR, CGR eller GRM) och erfarenhet av granskning av offentlig förvaltning och ekonomi.

Behörighetsvillkoren för den övriga personalen bestäms av den som verkställer valet.

14 §

Anställning av personal

Verkschefen anställs av stadsfullmäktige sedan nämnden avgett utlåtande om de sökande.

Utvärderingschefen och revisionschefen anställs av nämnden.

Den övriga personalen anställs av verkschefen.

Tilläggsuppgifter:
Vallittu Anja, stadssekreterare, telefon 310 36046

BILAGOR	Bilaga 1	Den gällande revisionsstadgan för Helsingfors stad
	Bilaga 2	Förslag till ändringar i revisionsstadgan för Helsingfors stad 2.12.2010
	Bilaga 3	Promemoria från förvaltningscentralens rättstjänst 10.2.2011 (nr 21)
	Bilaga 4	Utlåtande från AVD, JL Kauko Heuru 22.2.2011
	Bilaga 5	Utlåtande från GRM, OFR Erkki Eskola 23.2.2011
	Bilaga 6	Promemoria från revisionskontoret 28.2.2011
	Bilaga 7	Utlåtande från Finlands Kommunförbund 1.4.2011
	Bilaga 8	Ändring av revisionsstadgan för Helsingfors stad - beslutshistoria

STN Revisionsnämnden gjorde 8.12.2010 en framställning om ändringar i stadens revisionsstadga. Ändringarna gäller rapporter från nämnden, delegering av beslutanderätt från nämnden och justeringar av teknisk natur som beror på förändringar i revisionskontorets organisation.

Ett utlåtande kom från stadgekommittén 17.1.2011. Revisionsnämnden beslutade 28.2.2011 meddela Stn att den anser att stadens revisionsstadga är ett sådant ärende rörande granskning av förvaltningen och ekonomin som enligt 53 § i kommunallagen ska beredas av revisionsnämnden och avgöras av fullmäktige och i fråga om vilket fullmäktigebehandlingen ska ske utifrån ett förslag från revisionsnämnden.

Stn anser att uppgiften att godkänna revisionsstadga hör till den allmänna förvaltningen och att det är Stn som ska ha befogenheterna att bereda ärenden inför beslutsfattandet i Stge.

Revisionsnämnden föreslog 8.12.2010 att 8 § skulle ändras så att paragrafen fick följande tillägg: ”Nämnden kan utöver utvärderingsberättelsen utarbeta för stadsfullmäktige avsedda separata rapporter. Utlåtanden om rapporterna inhämtas från stadsstyrelsen och organen i fråga innan rapporterna föreläggs fullmäktige.”

Stn meddelar följande med anledning av förslaget att revisionsnämnden ska få rätt att komma med separata rapporter: Befogenhetsfrågan förknippad med rapporteringsrätt för revisionsnämnden lämnar enligt utlåtandena rum för tolkning, och revisionsstadgan föreslås därför inte bli ändrad till denna del. Stn anser att rapporteringsrätt för revisionsnämnden bör ges i kommunallagen i samband med att lagen revideras.

Stn påpekar att 6 §, som gäller uppgiften att föra revisionsnämndens protokoll, kan strykas såsom överflödig eftersom protokollföringen är fastslagen i 9 § i förvaltningsstadgan. I övrigt är de föreslagna ändringarna i revisionsstadgan i överensstämmelse med revisionsnämndens framställning.

./. De utlåtanden som revisionsnämnden begärt, en promemoria från revisionskontoret, en promemoria från förvaltningscentralens rättstjänst och ett utlåtande från Finlands Kommunförbund utgör bilagor (nr 3–7).

./. Stn fattade sitt beslut efter omröstning. Omröstningsresultatet (8–6–1) framgår av ärendets beslutshistoria.

HELHETSUTREDNING OM SITUATIONEN FÖR OCH FÖREBYGGANDET AV DEN GRÅ EKONOMIN I HELSINGFORS STADSKONCERN

Stn 2011-214

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar anteckna den bifogade helhetsutredningen om situationen för och förebyggandet av den grå ekonomin och uppmana stadsstyrelsen att se till att förvaltningarna, affärsverken och dottersammanslutningarna effektiviserar förebyggandet av den grå ekonomin och följer anvisningarna om detta.

Stadsfullmäktige beslutar dessutom konstatera att det är nödvändigt för förebyggandet av den grå ekonomin att ändra de ifrågavarande bestämmelserna i skattelagstiftningen utgående från att det är möjligt att lämna ut företagsvisa detaljerade beskattningsuppgifter till kommuner som är myndigheter och skattetagare vid upphandlingar.

Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 310 36135

BILAGOR	Bilaga 1	Utredning: Situationen för och förebyggandet av den grå ekonomin i Helsingfors stadskoncern
	Bilaga 2	Helhetsutredning om situationen för och ... - beslutshistoria

STN Stn konstaterar att den helhetsutredning som nu är under behandling har satts upp av ekonomi- och planeringscentralen. Utredningen baserar sig på observationer, erfarenheter och uppgifter som har fåtts genom myndighetssamarbete om fenomen inom den grå ekonomin och om dess former och konsekvenser.

Fenomen inom den grå ekonomin syns ofta i att företaget använder utländsk arbetskraft anställd vid ett utländskt företag, har oklarheter i arbetstillståndsärenden, tvättar pengar, betalar svarta löner, undanhåller företagets inkomster, bedriver kvittohandel och har kort livslängd.

Den grå ekonomin är skadlig för samhällsekonomin. Den årliga förlusten till samhället orsakad av den grå ekonomin har uppskattats uppgå till 5–10 md euro, om inte ännu mera. De företag som idkar laglig verksamhet måste fungera med förlust när de försöker konkurrera med företag som bedriver grå ekonomi. De officiellt anställdas arbetsförhållanden och löner kan drabbas på grund av att priserna på de anställdas arbetsinsats är lägre i företag som sysslar med grå ekonomi.

Det är svårt att uppskatta de förlorade skatteinkomster för Helsingfors stad som beror på den grå ekonomin på grund av den grå ekonomins karaktär. I denna utredning anges ingen uppskattning i euro av förlusten av skatteinkomster eller av andra skadliga konsekvenser. År 2010 uppgick intäkterna från kommunalskatten till 2,1 md euro, från samfundsskatten till 133,8 mn euro och från fastighetsskatten till 189,0 mn euro. Staden fick sammanlagt 2,5 md euro i skatteinkomster år 2010.

Revisionsnämnden har uppskattat att den årliga förlusten av skatteinkomster är 67–74 mn euro, varav 28,5–35,7 mn euro består av uteblivna intäkter från kapitalskatten och 38,5 mn euro av uteblivna inkomstskatter. Enligt revisionsnämnden går dessutom en del av utkomststödet på 41 mn euro till personer med svarta förvärvsinkomster.

Skatteförvaltningen är polisens viktigaste samarbetsmyndighet i förebyggandet av ekonomisk brottslighet. Skatteförvaltningen använder för tillfället uppskattningsvis 170–180 årsverken för inspektion av den grå ekonomin och övervakning av brottmål. Skattemyndighetens centralaste sätt att förebygga den grå ekonomin är speciell övervakning av de kunder som försummar sina skyldigheter. I övervakningsarbetet använder skatteförvaltningen både beskattningsuppgifter och sådan jämförelseinformation som ur andra källor har samlats in om personer och företag.

I slutet av 2010 undersökte polisen sammanlagt 2 056 anmälningar om ekonomibrott. Tio års genomsnitt år 2000–2009 var 1 966 öppna anmälningar. År 2010 återtog polisen vinning av brott på något över 22 mn euro, vilket är tydligt under tio års genomsnitt.

Antalet personer som meddelats näringsförbud har hela tiden blivit större enligt statistiken om övervakning av affärsverksamhet i datasystemet för polisärenden. I slutet av 2010 hade sammanlagt 1 095 personer meddelats näringsförbud. År 2010 avslöjades sammanlagt 34 ekonomibrott. Genomsnittet åren 2002–2009 var sammanlagt 27 ekonomibrott.

Det största hotet av den grå ekonomin inom byggbranschen utgörs för tillfället av de finländska personer som har meddelats näringsförbud och som kan anses vara professionella i den grå ekonomin. De som har ålagts näringsförbud utnyttjar systematiskt engångsbolag eller bolag med kort livslängd, svagheter i anvisningarna och i lagstiftningen och de organiserar affärsverksamheten till processer som äger rum i olika länder. Aktörer inom den grå ekonomin konkurrerar genom företag, i vilka det ännu inte har hunnit förekomma försummelser av de lagstiftade skyldigheterna.

Enligt utredningen verkar det vara så att nya företag har grundats som fortsättare till sådan företagsverksamhet som har belastats av betalningsstörningar och skatteskulder. I dessa fall kan skatteskulderna och sättet på vilket företagarna behandlar skulderna ha att göra med viljan att städa bort gammalt och börja från rent bord. Ett inressant drag är att skatteskulder och betalningsstörningar tenderar att följa företagaren.

Helsingfors stad och skatteförvaltningen har kommit överens om samarbetet för förebyggande av den grå ekonomin. Helsingfors stads förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar rapporterar varje kvartal alla varu- och tjänstupphandlingar till skattemyndigheten oberoende av eurobeloppet. Responsen från skattemyndigheten innehåller uppgifter om hur många företag som fastnat i kontrollen men avslöjar inte företagens namn. Ekonomi- och planeringscentralen ger de avvikande uppgifterna vidare till vederbörande förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar för kännedom för eventuella åtgärder. På basis av tabeller från samkörning av störningsuppgifter enligt skatteslag anmälda av skattemyndigheten upprättar Helsingfors stads ekonomi- och planeringscentral en uppföljningsrapport över den grå ekonomin för stadens ledning. Rapporten delas också ut till förvaltningarna, affärsverken och dottersammanslutningarna.

Under sista kvartalet år 2010 fastnade 10 % av de företag som levererade varor eller tjänster till stadens enheter inom Helsingfors stadskoncern i skattemyndigheternas kontroll.

År 2010 gjordes sammanlagt 872 beställaransvarsinspektioner i hela Finland. Av dessa genomfördes 38 inspektioner skriftligt. Som övervakningsmetoder har enligt planerna utnyttjats samarbete med utländska inspektörer och med skatteförvaltningens skatteinspektionsenhet. Brister iakttogs i 63 % av de slutförda inspektionsprocesserna.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland genomförde år 2010 sammanlagt fjorton inspektioner i Helsingfors stadskoncerns regionala fastighetsbolag för hyresbostäder. Tre av beställarna ålades försummelseavgifter i fråga om fyra separata avtal. Den sammanlagda summan för försummelseavgifterna uppgick till 17 000 euro.

År 2010 gjorde regionförvaltningsverket i Södra Finland fyra arbetarskyddsinspektioner på Helsingfors stads egna byggplatser. I tre av inspektionsobjekten visade det sig att arbetsgivaren inte hade fullföljt sina skyldigheter enligt lagen om beställarens ansvar och därför gav regionförvaltningsverket i Södra Finland skriftliga instruktioner om avskaffande och korrigering av förhållandena som bryter mot bestämmelserna. Försummelserna gällde aktualiteten av de utredningar och intyg som tas upp i lagen om beställaransvar. Arbetsgivarna ålades inga försummelseavgifter.

Vid upphandlingar följer stadskoncernen anvisningarna om förebyggandet av den grå ekonomin, godkända av Stn 17.11.2008. I anvisningarna anges tillvägagångssätt med vilka det säkerställs att leverantören av varor eller tjänster har fullföljt sina skatterättsliga skyldigheter och skyldigheter som arbetsgivare. I anvisningarna indelas upphandlingarna i tre klasser: upphandlingar i tillämpningsområdet för lagen om beställaransvar, upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet och i fråga om vilka lagen om beställaransvar inte tillämpas och upphandlingar som underskrider det nationella tröskelvärdet och i fråga om vilka lagen om beställaransvar inte tillämpas.

Åtgärder som syftar till att effektivisera förebyggandet av den grå ekonomin tas upp i flera nationella åtgärdsprogram. För byggtjänsternas del trädde 1.4.2011 i kraft en ändring i mervärdesskattelagen enligt vilken beställaren av byggtjänster ska betala mervärdesskatten till staten. Lagens syfte är att förebygga sådan skattesmitning i underentreprenörskedjan som bygger på att köparen avdrar mervärdesskatten och att säljaren låter bli att betala den till staten.

Stn kom 17.1.2011 med ett förslag till finansministeriet om ändring av lagstiftningen om offentligheten av sådana företagsuppgifter med vilka den grå ekonomin kan bekämpas. Enligt förslaget ska det vara möjligt att lämna ut företagsvisa detaljerade beskattningsuppgifter till kommuner som är myndigheter och skattetagare vid upphandlingar. Om detta förverkligas får kommuner effektivare möjligheter att avhålla sig från affärsförhållanden med sådana företag som inte har skött sina samhällsplikter. Ett likalydande förslag ingår i målen för regeringsprogrammet godkända 14.4.2011 av huvudstadsregionens samordningsgrupp som består av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla stad.

Det har inletts flera nationella effektiviseringsprojekt som syftar till att förebygga den grå ekonomin.

Stn meddelar vidare att om Stge godkänner förslaget kommer Stn i sitt verkställighetsbeslut att uppmana:

- ekonomi- och planeringscentralen att bereda sådana ändringar i de av Stn 17.11.2008 godkända anvisningarna för förebyggande av den grå ekonomin vid stadens upphandlingar med vilka bekämpningen ytterligare kan effektiviseras och att förelägga Stn detta förslag

- ekonomi- och planeringscentralen att i samarbete med stadgekommittén bereda de nödvändiga ändringarna i instruktionen för ekonomi- och planeringscentralen utgående från att ekonomi- och planeringscentralen har ansvaret på koncernnivå för uppföljningen och förebyggandet av den grå ekonomin

- förvaltningarna, affärsverken och dottersammanslutningarna att effektivisera förebyggandet av den grå ekonomin vid upphandlingar och att införa förfaringssätten godkända av stadgekommittén 26.1.2011 (§ 9) till den del de lämpar sig för upphandlingar i enheterna i fråga. Ekonomi- och planeringscentralen ska underrättas om avvikelser från Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrås praxis.

ÖVERFÖRING AV ANSLAG MELLAN HNS, HÄLSOVÅRDSCENTRALEN OCH SOCIALVERKET I 2011 ÅRS BUDGET

Stn 2011-823

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna följande anslagsändringar som beror på ändringar i fördelningen av arbetsuppgifterna.

3 21 02 Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Utgifter	−876 000 euro
Utgifter sammanlagt	−876 000 euro

3 11 01 Socialverket

Utgifter	+730 000 euro
Utgifter	−371 000 euro
Utgifter sammanlagt	+359 000 euro

3 21 01 Hälsovårdscentralen

Utgifter	+146 000 euro
Utgifter	+371 000 euro
Utgifter sammanlagt	+517 000 euro

Tilläggsuppgifter:
Rimpilä Katja, specialplanerare, telefon 310 36256

BILAGOR	Bilaga 1	Hälsovårdsnämndens förslag om överföring av anslag mellan hälsovårdscentralen, socialverket och HNS
	Bilaga 2	Hälsovårdsnämndens förslag om överföring av anslag mellan hälsovårdscentralen och socialverket
	Bilaga 3	Socialnämndens förslag om överföring av anslag mellan HNS, hälsovårdscentralen och socialverket
	Bilaga 4	Överföring av anslag mellan HNS, hälsovårdscentralen ... - beslutshistoria

STN Socialnämnden och hälsovårdsnämnden föreslår Stn att 876 000 euro (budgetmoment 3 21 02) av anslagen reserverade för Samkommunen HNS ska omallokeras på grund av ändringar i arbetsfördelningen. Till socialverket ska överföras 730 000 euro (budgetmoment 3 11 01) och till hälsovårdscentralen 146 000 euro (budgetmoment 3 21 01). Av samma orsak ska dessutom anslag på 371 000 euro överföras från socialverket till hälsovårdscentralen.

Representanter för hälsovårdscentralen, socialverket och HNS har berett ett förslag om servicestrukturen för vården av patienter i psykiatrisk rehabilitering, om nödvändiga ändringar i graderingen av vården och om behövliga resursöverföringar för att skynda på processen med vårdkedjan för patienter i psykiatrisk rehabilitering. Enligt förslaget överförs resurser motsvarande 10 bäddplatser vid Mariefors sjukhus huvudsakligen till socialväsendet och med hjälp av dessa anskaffas 30 boendeplatser på servicebostäder. Samtidigt effektiviseras tjänsterna för öppen psykiatrisk vård vid hälsovårdscentralen utgående från att de behov av tilläggsresurser för öppen psykiatrisk vård vid hälsovårdscentralen som orsakas av serviceboendet blir tillfredsställda. Av anslaget på 876 000 euro som överförs från HNS riktas 730 000 euro till ökning av bäddplatser vid socialverket och 146 000 euro till effektivisering av tjänsterna för öppen vård vid hälsovårdscentralen.

Överföringen av anslag från socialverket till hälsovårdcentralen beror på ändringar i arbetsfördelningen beträffande förnyelsen av servicestrukturen för tjänster för äldre. Det planenliga målet för tjänster för äldre har varit att förnya servicestrukturen från institutionsdominerad omsorg mot lättare omsorgstjänster och hemmavård. Med anknytning till detta har vårdplatser vid socialväsendets egna institutioner i bl.a. Kasberget, Gårdsbacka och Djurberget och vid vissa enheter för köpta tjänster ändrats till serviceboendeplatser. Samtidigt överförs ansvaret för ordnande av och kostnaderna för hälsovårdstjänster, såsom självförbrukningsartiklar, hjälpmedelstransport, stödjande sjukvårdstjänster och läkartjänster från socialverket till hälsovårdscentralen och anslag på 371 000 euro ska överföras från socialverkets budgetmoment till hälsovårdscentralens budgetmoment.

PROJEKTPLAN FÖR BEVARANDE RENOVERING AV LAPPVIKENS SJUKHUS

Stn 2009-2546

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar godkänna projektplan för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus, daterad 4.10.2009, utgående från att projektet omfattar högst 11 286 m² bruttoyta, byggkostnaderna uppgår till högst 44 400 000 euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för juli 2009 (byggnadskostnadsindex = 126,0 och anbudsprisindex = 150,1) och kapitalhyran för projektet bestäms enligt ett avkastningsmål på 0 %.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Projektplan 4.10.2009
	Bilaga 2	Utlåtande från socialnämnden 3.11.2009
	Bilaga 3	Utlåtande från museiverket 10.9.2009
	Bilaga 4	Projektplan för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus - beslutshistoria

STN

Utgångspunkter En detaljplan för Lappvikens sjukhusområde bereds för närvarande vid stadsplaneringskontoret. Disponeringen av byggnaderna i projektplanen följer den kommande detaljplanen. Byggnaderna är skyddade genom byggnadsskyddslagen 1994. Projektet går ut på att bygga om huvudbyggnaden från 1841, Venedighuset från 1859, Terapihuset från 1882, Äppelträdshuset från 1913 och servicebyggnaden från 1930.

År 2007 godkände Stn att funktioner inom staden och HNS enhet för ätstörningar förläggs till Lappvikens sjukhus i enlighet med principerna i den utredning om användbarhet som fastighetskontorets lokalcentral, socialverket, hälsovårdscentralen och HSB-Byggherre utarbetat i samråd. Stn uppmanande lokalcentralen att i samråd med de övriga projektaktörerna inleda projektplaneringen för en bevarande renovering av Lappvikens sjukhus.

Lokalcentralen, socialverket och HSB-Byggherre har i samråd utarbetat den föreliggande projektplanen för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus, daterad 4.10.2009.

Planerad verksamhet Efter renoveringen planeras sjukhusets huvudbyggnad inrymma stadens kompetenscenter för missbrukarvård, ca 1 400 m² effektiv yta. Där ingår nuvarande Kådparkens bedömnings- och mottagningsenhet och psykiatriska polikliniken för unga missbrukare. Avsikten är att förlägga boendeenheter för utvecklingsstörda, ca 2 100 m² effektiv yta, dels till huvudbyggnaden, dels till Venedighuset (en psykiatrisk krisenhet, fyra grupphem och ett hem för första steget, Ensiaskeleen koti). I huvudbyggnaden inryms dessutom ca 600 m² effektiv yta för lokaler med dagverksamhet för funktionshindrade och ca 900 m² effektiv yta för gemensamma lokaler för verksamheterna. Arbetslokaler för dagverksamhet för utvecklingsstörda förläggs till Äppelträdshuset, 65 m² effektiv yta, och till Terapihuset, 134 m² effektiv yta. Däremot beslutade HNS hösten 2008 avstå från att förlägga enheten för ätstörningar till Lappvikens sjukhus.

Kostnader och verkningar på driftsekonomin

Projektet omfattar 11 286 m² bruttoyta. Enligt HSB-Byggherres kostnadskalkyl uppgår byggkostnaderna till 44 400 000 euro exkl. moms (3 934 euro/m² bruttoyta) och till 54 100 000 euro inkl. moms (4 792 euro/m² bruttoyta) i kostnadsnivån för juli 2009, byggnadskostnadsindex = 126,0 och anbudsprisindex = 150,1.

Omfattning

- effektiv yta 5 018 m²

- lägenhetsyta 7 280 m²

- bruttoyta 11 286 m²

- bruttoyta inkl. ouppvärmda lokaler 15 179 m².

Socialverket hyr Lappvikens sjukhus via fastighetskontorets lokalcentral. Utifrån kostnadskalkylen i lokalcentralens projektplan är den teoretiskt beräknade kapitalhyran 28,72 euro/m²/månad och underhållshyran 3,40 euro/m²/månad, dvs. sammanlagt 32,12 euro/m²/månad.

Genomförande och tidsschema

Lappvikens sjukhusbyggnader renoveras för de kommande funktionerna med respekt för byggnadsskyddslagen och i den utsträckning som undersökningar om byggnadshistoria, byggteknik, skadliga ämnen och husteknik anger.

På förslag av stadsplaneringskontoret byggs ett kioskkafé i parken.

Byggarbetena inleds i januari 2011 och slutförs före utgången av 2013.

Fastighetskontoret svarar för projektgenomförandet. HSB-Byggherre svarar för byggherreuppdraget. Fastighetskontorets lokalcentral kommer att underhålla fastigheten.

Projektet är upptaget i det av Stge godkända investeringsprogrammet för husbyggnad 2010–2014 och genomförs enligt detta 2010–2013.

Utlåtanden

Socialnämnden

Socialnämnden godkände 3.11.2009 behovsutredningen om kommande funktioner vid Lappvikens sjukhus och tillstyrkte projektplanen.

Museiverket

Museiverket avgav utlåtande 10.9.2009 och tillstyrkte att planen förs vidare i enlighet med skisserna för Lappvikens sjukhus och på premisserna i utlåtandet.

Ekonomi- och planeringscentralen

Ekonomi- och planeringscentralen konstaterade 26.1.2010 bl.a. följande:

Stn godkände 21.5.2007 att funktioner inom staden och HNS enhet för ätstörningar förläggs till Lappvikens sjukhus. Stadens funktioner var Kådparkens bedömnings- och mottagningsenhet, psykiatriska polikliniken för missbrukare, grupphem för utvecklingsstörda och dagverksamhet för gravt funktionshindrade. Beslutet byggde på utredningen om sjukhusets användbarhet och den preliminära kostnadskalkylen 27,3 mn euro exkl. moms.

Eftersom det gällde ett synnerligen krävande skyddsobjekt, beslutades det att planeringen förs ända till utkastsfasen, för att en tillförlitlig kostnadskalkyl skulle kunna göras.

Då HNS hösten 2008 meddelade att samkommunen avstår från att förlägga enheten för ätstörningar till Lappviken, beslutade staden att en ny verksamhet, Ensiaskeleen koti för utvecklingsstörda (ett hem där man tar första steget), förläggs dit.

Projektet går ut på att renovera huvudbyggnaden, Venedighuset, Terapihuset, Äppelträdshuset och servicebyggnaden, att sätta i stånd de inre gårdarna och gårdsmiljön och att utföra markarbeten för VVS- och elanslutningar. På förslag av stadsplaneringskontoret byggs ett kioskkafé i parken. Projektets sammanlagda effektiva yta är ungefär densamma som i Stns tidigare beslut.

Projektet omfattar 11 286 m² bruttoyta och byggkostnaderna är högst 44 400 000 euro exkl. moms i kostnadsnivån 7/2009. Priset per kvadratmeter bruttoyta är 3 934 euro exkl. moms, vilket är dyrt men uppenbart realistiskt med beaktande av byggnadernas ålder och de strikta skyddsbestämmelserna.

Projektet ingår i ekonomiplanen för 2010–2012 med 2010–2014 som byggtid och kostnaderna är 46 mn euro exkl. moms. Största delen, 30 mn euro, gäller inte ekonomiplaneperioden. Den ekonomiska situationen gör det svårt att få med hela projektet i ekonomiplanen 2011–2013 och det leder oundvikligen till att en del andra projekt måste flyttas fram.

Eftersom byggnadsskyddet medför avsevärda merkostnader, är det motiverat att låta socialverket betala en rimligare kapitalhyra.

Ekonomi- och planeringscentralen anser att det är nödvändigt att renovera sjukhuset som värdefullt skyddsobjekt och att staden inte har något annat verkligt alternativ. Ekonomi- och planeringscentralen tillstyrker projektplanen enligt förslaget.

Stns ställningstagande När det gäller kapitalhyran för objektet konstaterar Stn med hänvisning till ekonomi- och planeringscentralens utlåtande att det vid uträkningen av den kapitalhyra som socialverket ska betala är motiverat att beakta objektets skyddsvärde på följande sätt:

Kapitalhyran för objektet bestäms utifrån både objektets tekniska värde och investeringskostnaderna. I kapitalhyran ingår räntan på kapitalet (målet för nettoavkastningen), avskrivningarna och tomtarrendet. I fråga om servicelokaler har målet för nettoavkastningen varit 3 %, men i fråga om kulturhistoriskt värdefulla byggnader har det varit 0–3 %. Ett mål på 3 % för nettoavkastningen skulle leda till en mycket hög totalhyra för objektet, över 43 euro/m² i månaden. Enligt uppgift från lokalcentralen är genomsnittshyran för motsvarande nya lokaler 23–24 euro/m² i månaden. Stn anser att det till följd av de höga reparationskostnaderna för skyddet av detta objekt och med hänsyn till de relativt ineffektiva gamla lokalerna är motiverat att fastställa avkastningsmålet för projektet till 0 %, vilket med underhållshyran på 4,50 euro leder till en totalhyra på knappt 18 euro.

Stn konstaterar ytterligare att tidsschemat för projektet troligtvis fördröjs jämfört med det ursprungliga. I bilagorna till den fastställda budgeten för i år är projektet förlagt till åren 2012–2014, men enligt förslaget till ekonomiplan i det budgetförslag för nästa år som 3.5.2011 förelades fastighetsnämnden ska projektet genomföras med tyngdpunkten på åren 2014–2016.

Stn konstaterar med hänvisning till utlåtandena att det är motiverat att godkänna projektplanen för bevarande renovering av Lappvikens sjukhus i enlighet med fastighetsnämndens framställning, med undantag för det som sagts om avkastningsmålet.

JUSTERING AV ARRENDEGRUNDERNA FÖR TOMTERNA I KVARTERET NR 36245 I OMRÅDET LADUGÅRDEN V I VIK OCH INKLUDERING AV KÖPOPTION I ARRENDEAVTALEN FÖR TOMTERNA

Stn 2011-580

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar ändra sitt beslut 17.5.2006 (139 §) och bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt till 31.12.2098 utarrendera de tomter som ska bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) nr 36245 i 36 stadsdelen (Vik, Ladugården) för produktion av fritt finansierade hyresbostäder och fritt finansierade ägarbostäder, på följande villkor:

1 Årsarrendena för de tomter som ska bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) nr 36245 bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 30 euro per kvadratmeter våningsyta i fråga om både oreglerade fritt finansierade hyresbostäder och oreglerade fritt finansierade ägarbostäder. Arrendena bestäms enligt den utnyttjade våningsytan på tomterna.

Om den utnyttjade bostadsbyggrätten i arrendeområdet överskrider den bostadsbyggrätt som ligger till grund för arrendet är arrendegivaren berättigad att justera arrendet för den överskridande delen.

2 Årsarrendet för affärslokaler, lokaler för varierande ändamål och lokaler för offentlig närservice eller för kommunaltekniska anordningar är detsamma som för bostäder.

Bostadskomplement som byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms.

3 Arrendegivaren har rätt att på eget initiativ eller på initiativ av arrendetagaren 1.1.2030, 1.1.2060 och 1.1.2090 justera det på ovannämnda grunder bestämda arrendet så att det svarar mot gängse markpris.

Då arrendet justeras motsvarar årsarrendet 4 % av det gängse tomtpriset. Om stadsfullmäktige senare beslutar ändra den procentgrund som tillämpas vid utarrendering, tillämpas procentgrunden i det gällande allmänna beslutet då arrendet justeras.

Om den andra avtalsparten inte godkänner den föreslagna arrendehöjningen eller arrendesänkningen har han rätt att hänskjuta ärendet till en förlikningsnämnd med tre ledamöter. Arrendegivaren och arrendetagaren väljer var sin ledamot i förlikningsnämnden. Ledamöterna väljer ytterligare en ledamot och denne är ordförande. Principerna i lagen om skiljeförfarande gäller i tillämpliga delar för förlikningsnämnden.

4 Hitasreglering tillämpas inte för de tomter som ska bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245.

5 I övrigt gäller sedvanliga arrendevillkor för bostadstomter och av fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Utdrag ur detaljplanekartan nr 11150
	Bilaga 3	Fastighetsnämndens promemoria 8.3.2011
	Bilaga 4	Justering av arrendegrunderna för tomterna ... - beslutshistoria

Tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245 i 36 stadsdelen (Vik, Ladugården), Von Daehns gata 8 och 12, Nils Westermarcks gränd 1 och 3

STN

Reservering Tomterna nr 36245/1 och 2 i kvartersområdet för bostadshus (A) i detaljplaneområdet Ladugården V i Vik är reserverade för Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera och dess samarbetspartner Metsäliitto Osuuskunta och Peab Oy för produktion av fritt finansierade hyres- och ägarbostäder. Det är fråga om ett utvecklingsprojekt för byggande av flervåningshus i trä. Avsikten är att inleda byggarbetena i juni 2011 och därför är det aktuellt att bestämma arrendegrunder för tomterna.

Enligt reserveringsbeslutet har den som reserverat tomterna rätt att av den sammanlagda byggrätten för kvarteret nr 36245, 8 000 m² vy, alternativt bygga ca 1 100 m² vy som fritt finansierade ägarbostäder utan hitasvillkor.

Avsikten är att ändra principen om hur kvarteret indelas i tomter utgående från att det bildas tre tomter av tomterna nr 36245/1 och 2, av vilka två tomter är avsedda för fritt finansierade hyresbostäder och en tomt för fritt finansierade ägarbostäder.

Nya arrendegrunder Arrendegrunder för tomterna fastställdes 17.5.2006 (139 §) för produktion av hitasbostäder som planerades i området. Eftersom projektet inte blev av är det nu meningen att i enlighet med det senare reserveringsbeslutet överlåta tomterna för produktion av oreglerade bostäder och därför ska nya högre arrendegrunder fastställas för tomterna.

Arrendegrunden 26 euro/m² vy i det tidigare beslutet var i 1951 års prisnivå och motsvarar priset 464 euro/m² vy i nuvarande prisnivå. À-priserna för de tomter som ska överlåtas för oreglerad produktion i området Ladugården i Vik är cirka 15 procent högre än de à-priser som tillämpas som arrendegrunder för produktion av hitasbostäder. Enligt denna princip föreslås nu som arrendegrunder för den oreglerade tomten 30 euro/m² vy, vilket motsvarar priset 535 euro/m² vy i nuvarande prisnivå. Arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna blir då 2,14 euro/m² bostadsvåningsyta i månaden.

När planeringen hade fortskridit konstaterades det att tomterna av stadsbildsmässiga skäl inte kan bebyggas så effektivt som det anges i den gällande detaljplanen, utan 500 m² vy förblir outnyttjade. Planläggaren tillstyrker denna planeringslösning i sitt utlåtande och konstaterar att detaljplanen och byggrätten för tomterna under de kommande åren kommer att justeras utgående från denna. Därför föreslås det att arrendena för tomterna ska bestämmas enligt den undantagsvis tillämpade byggrätten.

Köpoption Stn godkände 1.3.2010 principer enligt vilka det vid utarrendering av tomter för produktion av fritt finansierade bostäder kan med bestämda prissättningsgrunder i arrendeavtalet inkluderas villkor enligt vilka arrendetagaren har en köpoption med fem års tidsfrist för tomterna.

Enligt beslutet bestäms kapitalvärdet på byggrätten som ligger till grund för försäljningspriset för tomterna så att à-priset för byggrätten 30 euro/m² vy, som motsvarar poängtalet 100 för levnadskostnadsindexet, multipliceras med 1,1. Då blir kapitalvärdet 33 euro/m² vy. Priset justeras vid tidpunkten för köpet utifrån det senast offentliggjorda poängtalet för levnadskostnadsindexet. I nuvarande prisnivå motsvarar à-priset 588 euro/m² vy (1/2011, index 1783).

Stns ställningstagande Stn konstaterar att prissättningen av tomter enligt nämndens förslag är på gängse nivå i området och motsvarar de priser som tidigare tillämpats i området. Om Stge godkänner Stns förslag har Stn som avsikt att vid verkställandet av beslutet i arrendeavtalen besluta om köpoptionen för arrendetagaren enligt följande:

Stadsstyrelsen bemyndigar fastighetsnämnden att införa följande köpoption och övriga villkor i arrendeavtalet för de tomter som bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245 i 36 stadsdelen (Vik, Ladugården) med tanke på fritt finansierad produktion av hyresbostäder:

1 Arrendetagaren har köpoption på tomten. Köpoptionen gäller i högst 5 år räknat från den dag arrendetiden i
arrendeavtalet börjat.

Arrendetagaren kan utnyttja köpoptionen tidigast då byggnadstillsynsmyndigheten godkänt att den byggnad eller de byggnader som uppförts på tomten tas i bruk.

2 Köpesumman baserar sig då köpoptionen utnyttjas på att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 33 euro/m² vy och på den byggda våningsytan i den vid tidpunkten för köpet giltiga bostadsbyggrätten som vunnit laga kraft. Köpesumman bestäms utifrån à-priset justerat enligt det vid tidpunkten för köpet senast offentliggjorda poängtalet för levnadskostnadsindex.

Köpesumman för eventuella affärslokaler, lokaler för varierande ändamål och lokaler för offentlig närservice eller kommunaltekniska anordningar är densamma som för bostäder.

För de bostadskomplement som byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan tas det inte ut någon köpesumma.

3 Om arrendetagaren utnyttjar den ovannämnda köpoptionen ska bostäderna som ska byggas på tomten ändå användas som fritt finansierade hyresbostäder i minst 10 år räknat från den dag byggnaden tagits i bruk.

Samtidigt bemyndigar Stn fastighetsnämnden att i fråga om de tomter för fritt finansierade hyresbostäder som bildas av tomterna nr 1 och 2 i kvarteret nr 36245 utarbeta köpebreven för de slutliga fastighetsköp som baserar sig på arrendetagarnas köpoption och att bestämma villkoren för dessa.

Stn konstaterar att beslutsförslaget följer fastighetsnämndens framställning.

ARRENDEGRUNDER FÖR ELVA TOMTER FÖR SMÅHUS I KVARNBÄCKENS TRÄSTAD (BOTBY, KVARNBÄCKEN, TOMTERNA 45568/10 - 13, 45570/1 OCH 2, 45572/1 OCH 45573/11 - 14)

Stn 2011-939

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt till 31.12.2070 utarrendera de nedannämnda planerade, i detaljplaneändring nr 11425 angivna tomterna i 45 stadsdelen (Botby, Kvarnbäcken) eller tomter som bildas av dem, på följande villkor:

4 Årsarrendet för tomterna 45568/10–13, 45570/1 och 2, 45572/1 och 45573/11–14, som är avsedda för småhus (AP), bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 28 euro per kvadratmeter bostadsvåningsyta i fråga om ägarbostäder med hitasvillkor, hyresbostäder med statligt stöd och eventuella bostadsrättsbostäder och priset 30 euro per kvadratmeter bostadsvåningsyta i fråga om fritt finansierade ägar- och hyresbostäder utan hitasvillkor.

Arbetslokaler som eventuellt byggs på tomterna beaktas på samma sätt som bostäder då arrendet bestäms. De lokaler med anknytning till huvudändamålet med tomten som enligt detaljplaneändring nr 11425 får byggas i källaren utöver den på detaljplanekartan angivna våningsytan beaktas också på samma sätt som bostäder då arrendet bestäms.

Bostadskomplement som byggs utöver den på detaljplanekartan angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms.

En andel på 80 % av årsarrendet tas ut så länge ett statligt bostadslån som beviljats för byggandet av bostadshus på tomterna inte har återbetalats i sin helhet eller så länge staten betalar räntegottgörelse för ett lån som beviljats för bostadsbyggandet.

2 I övrigt gäller i tillämpliga delar sedvanliga arrendevillkor för bostadstomter och av fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor. I fråga om hitasobjekt gäller dessutom de villkor beträffande regleringen av pris- och kvalitetsnivån på bostäder som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har fattat beslut om.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Utdrag ur detaljplanekarta nr 11425
	Bilaga 3	Promemoria från fastighetsnämnden 3.5.2011
	Bilaga 4	Arrendegrunder för elva tomter för småhus ... - beslutshistoria

STN Arrendegrunder har fastställts för tomterna i östra delen av Kvarnbäckens trästad, och en del av tomterna har redan utarrenderats och börjat bebyggas. Arrendegrunder förslås nu bli fastställda för de återstående tomterna i området. Byggrätten för dessa tomter omfattar sammanlagt ca 28 000 m² vy.

Arrendet för tomterna för småhus (AP) i området föreslås bli bestämt så att poängtalet 100 för levnadskostnadsindex motsvaras av priset 28 euro/m² vy (nuvärde ca 505 euro/m² vy) i fråga om ägarbostäder med hitasvillkor och priset 30 euro/m² vy (nuvärde ca 541 euro/m² vy) i fråga om fritt finansierade bostäder utan hitasvillkor. Arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna blir då ca 2 euro/m² respektive ca 2,2 euro/m² i månaden.

Prissättningen motsvarar den som tidigare tillämpats i området.

Arrendetiden föreslås vara i ca 60 år, till 31.12.2070.

Förslaget är i överensstämmelse med fastighetsnämndens framställning.

ARRENDEGRUNDER FÖR BOSTADSTOMTER I KVARNBÄCKEN (BOTBY, KVARNBÄCKEN, TOMTERNA 45585/2 - 4)

Stn 2011-862

BESLUTSFÖRSLAG Stadsfullmäktige beslutar bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt till 31.12.2075 utarrendera tomterna nr 2, 3 och 4 i kvarteret nr 45585 i 45 stadsdelen (Botby) på följande villkor:

1 Årsarrendet för tomterna 45585/3 och 4 bestäms så att

poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 25 euro per kvadratmeter våningsyta.

Årsarrendet för tomten 45585/2 bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 27 euro per kvadratmeter våningsyta.

Årsarrendet för daghemmet som eventuellt byggs på tomten 45585/2 bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 12 euro per kvadratmeter våningsyta.

2 Bostadskomplement som eventuellt byggs utöver den i detaljplanen angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms.

Affärs- och kontorslokaler eller dylika som eventuellt byggs på tomterna beaktas som bostäder då arrendet bestäms.

3 Om statligt bostadslån eller statlig räntegottgörelse beviljas för nybyggnader på tomterna tas 80 % ut av den andel av årsarrendet för tomterna som hänför sig till bostäder, till den del statligt bostadslån eller statlig räntegottgörelse beviljats (ARA-nedsättning).

ARA-nedsättningen beviljas dock bara för tiden fram till att ett statligt bostadslån som beviljats för byggande av bostadshus på tomten har återbetalats eller staten slutar betala räntegottgörelse för ett lån som beviljats för byggande eller reparation av bostäder på tomten.

4 I övrigt gäller sedvanliga arrendevillkor för bostadstomter, de villkor beträffande regleringen av pris- och kvalitetsnivån på bostäder som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har fattat beslut om och av fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Utdrag ur detaljplan
	Bilaga 3	Promemoria från fastighetsnämnden 19.4.2011
	Bilaga 4	Arrendegrunder för bostadstomter i Kvarnbäcken ... - beslutshistoria

STN Rad- och låghustomten 45585/2 och tomterna för flervåningshus 45585/3 och 4 i Kvarnbäcken öster om Ring I har reserverats för bostadsproduktionskommittén. På tomten 45585/2 ska det byggas ägarbostäder med hitasvillkor (3 300 m² vy, 26 bostäder), på tomten 45585/3 hyresbostäder med statligt stöd (7 918 m² vy, 97 bostäder) och på tomten 45585/4 bostadsrättsbostäder med statligt stöd (3 532 m² vy, 37 bostäder).

Tomterna föreslås få arrendegrunder enligt vilka årsarrendet bestäms så att poängtalet 100 för levnadskostnadsindex motsvaras av priset 27 euro per kvadratmeter våningsyta för rad- och låghustomten, som är avsedd för ägarbostäder med hitasvillkor, av priset 25 euro per kvadratmeter våningsyta på motsvarande vis för tomterna för flervåningshus och av priset 12 euro per kvadratmeter våningsyta för våningsytan i daghemmet som eventuellt byggs på hitasobjektet. Prissättningen för bostadstomter motsvarar ett nuvärde på ca 484 euro per kvadratmeter våningsyta för ett hitasobjekt och ca 449 euro per kvadratmeter våningsyta för en tomt för flervåningshus. Arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna blir utan nedsättningar ca 1,79 euro/m² lägenhetsyta i månaden för tomten för flervåningshus, med nedsättningar ca 1,44 euro/m² lägenhetsyta i månaden för den statligt stödda produktionen och ca 1,93 euro/m² lägenhetsyta i månaden för rad- och låghustomten som är ett hitasobjekt.

De utarrenderade objekten tål bra en jämförelse dels med det för småhustomterna i Kvarnbäckens stadsby i trä tillämpade priset på 28 euro per kvadratmeter våningsyta som motsvarar poängtalet 100 för levnadskostnadsindex, dels med det för tomterna för flervåningshus i Mellungsby senast tillämpade priset på 24 euro per kvadratmeter våningsyta. Å ena sidan har man beaktat tomternas goda läge nära tjänsterna, å andra sidan de olägenheter som trafiken på Ring I och den rätt svåra marken förorsakar.

Förslaget följer fastighetsnämndens framställning.