STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Ärende bordlagt 30.1.2008

HÖGKLASSIGT BOENDE I HELSINGFORS, GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE 2008-2017

Stn 2007-1096

Stn beslöt 24.4.2006 ändra på beredningen av bostadsprogrammet så att det i fortsättningen utarbetas ett genomförandeprogram för markanvändning och boende (MB-program) varje fullmäktigeperiod. Stn beslöt samtidigt att det ska undersökas hur perioden för det kommande programmet kunde förlängas och hur programmet kunde kopplas till den gemensamma programmeringen av markanvändning och boende i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Stn beslöt 27.11.2006 att MB-programmet ska beredas enligt följande riktlinjer:

- Det utreds hur drygt 5 000 bostäder ska kunna byggas årligen med beaktande av hur investeringarna i områdena finansieras och hur eventuella nya handlingsmodeller bl.a. med den privata sektorn kan införas.

- Målen beträffande fördelningen av upplåtelse- och finansieringsformer inom bostadsproduktionen bestäms områdesvis, medan de totala siffrorna överenskoms för hela regionen.

- Separata mål sätts för specialgruppers, ungas, studerandes respektive seniorers boende.

Utkastet till MB-program 2008–2017 är berett utifrån dessa riktlinjer. I programutkastet sattes mål för bl.a. kvantitet inom stadens bostadsproduktion, mångformighet, byggande enligt upplåtelse- och finansieringsform inom bostadsproduktionen, utrymmesstandard, hustyper, stadens principer för tomtöverlåtelse, boende för specialgrupper, planering av markanvändningen och rätt tidpunkt för investeringar. Programmet gäller nu tio år mot tidigare fem.

Programutkastet är berett med utgångspunkt i remissdebatten om bostadsprogrammet i Stge 30.11.2005, stadens strategiska mål och målet att stärka invånarstrukturen och därmed också skatteunderlaget i staden. Programmet beaktar de delområden som ska ingå i de regionala markanvändnings- och bostadsprogrammen.

Stn antecknade utkastet till MB-program 2.5.2007. Det sändes för utlåtande senast 30.8.2007 till bostadsnämnden, bostadsproduktionskommittén, stadsplaneringsnämnden, fastighetsnämnden, ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, byggnadsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden, hälsovårdsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, Helsingin Asuntohankinta Oy Ab, mötet för verkställande direktörer vid Helsingfors stads fastighetsbolag, personalcentralen, RAKLI ry (förbundet för bostäder, verksamhetslokaler och byggherrar), hyresgästsdelegationen för Helsingfors stads aravafastigheter, Helsingforsregionens handelskammare, Hyresgästernas centralförbund, studentbostadsstiftelsen HOAS och föreningen för bostadslösa Vailla vakinaista asuntoa ry. Utlåtandet från Finlands Fastighetsförbund har avgetts av fastighetsföreningen Uudenmaan Asuntokiinteistöyhdistys ry.

Utöver de inhämtade utlåtandena har utlåtande getts av Helsingfors naturskyddsförening rf, Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS), Helsingin Yrittäjät ry (två utlåtanden), Nuoret asujat stadissa ry (NASTA), Förbundet för ungdomsbostäder rf (NAL).

Utöver utlåtandena har följande instanser ställt skrivelser angående beredningen av MB-programmet till Stn: Asukasliitto ry (3.3.2006), Studentkåren vid Helsingfors universitet och studentbostadsstiftelsen HOAS tillsammans (27.11.2006 och 2.4.2007), Nuorisosäätiö, boendeservicestiftelsen ASPA, Förbundet för ungdomsbostäder, S-Asunnot Oy och Y-stiftelsen tillsammans (11.4.2006) och Byggnadsindustrin RT rf 22.10.2007 samt Vesalan Pienkiinteistöyhdistys ry i Ärvings och Kontula-Seura ry i Gårdsbacka tillsammans (30.10.2006).

Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till MB-program utgör en separat bilaga som har delats ut till fullmäktige. I slutet av sammandraget finns ett PM om hur ståndpunkterna i utlåtandena har påverkat beslutsdelen i förslaget till MB-program.

Remissorganen anser att en årlig produktion på 5 000 bostäder är det mest utmanande målet. Målet i sig anses vara bostadspolitiskt motiverat, men svårt att genomföra. Under MB-programmets första år är möjligheterna till bostadsproduktion ungefär desamma som enligt det nuvarande bostadsprogrammet, i medeltal 3 500 bostäder per år, eftersom man i början av programperioden bygger vidare på redan skapade produktionsbetingelser. Först då byggarbetena pågår fullt ut inte bara i dagens produktionsområden utan också i de områden som friläggs i hamnarna, uppskattningsvis från år 2013, kan produktionen höjas närmare målet och under några år t.o.m. höjas över målet. För att produktionen ska gå att höja från nuvarande högst 4 500 bostäder krävs att planläggningsprinciperna ses över och att nya områden börjar bebyggas.

I MB-programmets åtgärdsdel finns inskrivet ett behov att utarbeta nya delgeneralplaner och att eventuellt inleda beredningen av en ny generalplan utgående från att det under programperioden erbjuds nya markområden för bostadsbyggande och högre byggexploatering.

För att bostadsproduktionsmålen ska kunna nås, krävs också att partnerskapsmodeller som passar Helsingforsförhållanden skapas i samråd med genomförare och övriga markägare, t.ex. staten och den tredje sektorn, så att områdena ska kunna bebyggas snabbt och samtidigt. Produktionen kräver också att investeringsprogrammet påskyndas.

MB-programmet omfattar tre delområden: utveckling av hitassystemet, en finansieringsmodell för stadens egen hyresbostadsproduktion och en fastighetsstrategi för stadens bostadsfastigheter. Avsikten är att fatta separata beslut om delområdena. Ett förslag om utveckling av hitassystemet föreläggs Stn och Stge i början av 2008 som bostadsnämndens förslag. Likaså fattar Stge ett separat beslut om hur stadens egen hyresbostadsproduktion ska finansieras. En fastighetsstrategi görs upp om underhåll och utveckling av stadens bostadsfastigheter. Avsikten är att MB-programmets riktlinjer om bostadsfastigheter införs i fastighetsstrategin. Fastighetsnämnden förelade Stn 6.11.2007 ett förslag till fastighetsstrategi 2008–2011. Stn kommer att fatta beslut om fastighetsstrategin efter att Stge har fattat beslut om MB-programmet.

MB-programmet för Helsingfors är utarbetat parallellt med MB-programmet för Helsingforsregionen 2017. Enligt de mål som MBT-delegationen (markanvändning, boende, trafik) godkände 9.11.2007 byggs det årligen ca 13 300 bostäder i Helsingforsregionen 2008–2017. Ett bindande mål är att 20 % av produktionen är hyresbostäder med stöd ur statens bostadsfond. Enligt programmet är Helsingfors andel av det övergripande målet 5 000 bostäder per år, varav 1 000 är hyresbostäder med stöd ur statens bostadsfond.

Ett regionalt mål är också att skapa betingelser i kommunerna för annan statsstödd produktion av hyresbostäder till rimliga priser. Genom målen beträffande boendet eftersträvas bl.a. en stärkning av de näringspolitiska målen i kommunerna i regionen. Ett annat viktigt regionalt mål är att se till boendet för specialgrupper. Dessas boendebehov ses till enligt gemensamt överenskomna kriterier.

Bilaga 1, Högklassigt boende i Helsingfors, genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008–2017, har utdelats till Stge separat. MB-programmet inleds med en beslutsdel med stadens vision och bostads- och markpolitiska mål samt målen och åtgärderna under programperioden 2008–2017. I motiveringsdelen beskrivs programmets referensram och motiveringen för målen och åtgärderna i beslutsdelen.

Stge har likaså fått den separata bilagan 5 med ett sammandrag av utlåtandena om programutkastet. Utkastet med utlåtanden och de skrivelser om programmet som ställts till Stn utgör de elektroniska bilagorna 2–4 och 6 till detta ärende på föredragningslistan. Fullmäktigegrupperna har dessutom fått alla bilagor i pappersversion.

Stn konstaterar ytterligare att staden 18.1.2008 för sin del undertecknade en avsiktsförklaring mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen om att främja tomt- och bostadsutbudet i regionen via gemensamma åtgärder mellan staten och kommunerna i fråga. Riktlinjerna i avsiktsförklaringen ingår i Stns föreliggande förslag till MB-program 2008–2017. Avsiktsförklaringen ska godkännas i Stn för att träda i kraft i Helsingfors. Beslutet om godkännande ska fattas då Stge behandlat MB-programmet.

I avsiktsförklaringen ingår bl.a. ett startunderstöd på 10 000 euro per bostad för andra hyresbostäder med räntestöd än sådana som gäller specialgrupper. Enligt den utredning som staden fått gäller understödet också bostadsrättslägenheter, trots att det inte nämns separat i avsiktsförklaringen.

Helsingforsregionens MBT-delegation godkände 18.1.2008 för sin del MBT-programmet för regionen 2017.

Stn meddelar ytterligare att om Stge godkänner förslaget, kommer Stn att fatta ett separat verkställighetsbeslut om de åtgärder och aktörer som MB-programmet 2008–2017 förutsätter samt uppmana alla nämnder och direktioner samt förvaltningar inom staden att följa det av Stge godkända MB-programmet som norm.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna dokumentet Högklassigt boende i Helsingfors som genomförandeprogram för markanvändning och boende i Helsingfors 2008–2017 med boendevision, bostads- och markpolitiska mål, avsikter och åtgärder samt anteckna det övriga bakgrundsmaterialet.

HÖGKLASSIGT BOENDE I HELSINGFORS

GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE 2008–2017

BOENDEVISION – HÖGKLASSIGT BOENDE I HELSINGFORS

Helsingfors erbjuder sina invånare högklassiga bostäder för olika livssituationer i en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Helsingfors är en regionalt och internationellt lockande boningsort.

BOSTADS- OCH MARKPOLITISKA MÅL

1 Det varierande bostadsutbudet utökas, boendeförhållandena förbättras och verksamheten på bostadsmarknaden balanseras.

2 Större tonvikt läggs på olika befolkningsgrupper och livssituationer inom bostadsproduktionen, då beslut fattas om målen för finansierings- och upplåtelseformer och då finansieringsmodeller utvecklas. Inom bostadsproduktionen och ombyggandet följs särskilt tillgången till familjebostäder så att den motsvarar efterfrågan i alla finansierings- och upplåtelseformer. Gemensamt överenskomna mål för den regionala solidariska bostadspolitiken följs.

3 Tillgången till arbetskraft tryggas och därmed stöds näringslivets betingelser.

4 Nya lockande och särpräglade bostadsområden anläggs på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Betingelser för bostadsproduktionen skapas genom planläggning, finansiering av basinvesteringar, investeringar i kollektivtrafik och tomtöverlåtelse.

5 Gamla bostadsområden bibehålls livskraftiga. Det befintliga bostadsbeståndet upprätthålls och förbättras enligt principen om hållbar utveckling.

6 Klimatförändringen bekämpas genom att samhällsstrukturen görs helare och energihushållningen effektiveras inom bostadsbyggande och ombyggande.

MÅL OCH ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN 2008–2017

Bostadsproduktionens omfattning

Målet är att höja bostadsproduktionen till i medeltal 5 000 bostäder om året. Under programperioden inleds byggandet av i medeltal 4 000 bostäder om året på stadens och statens mark.

För att målet ska kunna nås, är det nödvändigt att utarbeta nya delgeneralplaner och eventuellt inleda arbetet på en gemensam generalplan i samråd med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen utgående från att nya markområden anslås för byggande och en del områden ges mera byggrätt under programperioden. I anslutning till planläggningen är det nödvändigt att se till att den i generalplanen planerade byggrätten faktiskt utnyttjas och grönområdena bevaras.

Målet förutsätter också områden där det, med bibehållen hel stadsbild, är möjligt och ändamålsenligt att bygga bostadshus som är högre än vanligt.

För att bostadsproduktionen ska effektiveras görs det satsningar på den utveckling av flervåningshus som inleddes under föregående programperiod och på utveckling av ett urbant småhus. Målet är en effektiv markanvändning som inte äventyrar trivseln i livsmiljön.

Upplåtelse- och finansieringsform

Av den årliga nyproduktionen byggs 20 %, dvs. i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder med statligt stöd, i enlighet med avsiktsförklaringen. Då följs gemensamt överenskomna mål i regionen. Av nyproduktionen byggs 20 %, dvs. i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder enligt en mellanform i enlighet med avsiktsförklaringen. Den sammanlagda hyresbostadsproduktionen på 40 % tryggas vid behov som produktion i stadens regi.

Fördelningen av upplåtelse- och finansieringsformer bestäms separat för varje område som bebyggs. Fördelningen sker enligt huvudprincipen att 20 % av den årliga nyproduktionen byggs som ägarbostäder på hitasvillkor, delägarbostäder och bostadsrättslägenheter samt 40 % som oreglerade fritt finansierade ägar- och hyresbostäder.

Om den i MB-programmet bestämda produktionen på privat mark inte genomförs, kompenseras den med produktion på stadens mark.

Beträffande finansierings- och upplåtelseformer följs i första hand utfallet, i andra hand reserveringarna.

Stadens egen produktion

Staden bygger själv 1 500 bostäder om året. Av dessa är andelen hyresbostäder med statligt stöd minst 50 %, dvs. 750 bostäder. Högst 10 %, dvs. 150 bostäder, är oreglerade fritt finansierade ägarbostäder. Sammanlagt 600 bostäder är ägarbostäder på hitasvillkor och bostadsrättslägenheter. De fritt finansierade hyresbostäder som eventuellt byggs i fortsättningen och finansieras enligt stadens egen finansieringsmodell samt delägarbostäderna ingår i samma kvot om 40 % som ägarbostäderna på hitasvillkor och bostadsrättslägenheterna.

Solidarisk bostadspolitik

Enligt de regionalt överenskomna principerna om en solidarisk bostadspolitik byggs i medeltal 1 000 hyresbostäder med statligt stöd om året.

Ungefär hälften av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd gäller s.k. namngivna grupper. Det betyder i socialvårdslagen avsedda specialgrupper som behöver hjälp i boendet samt studerande, ungdomar som håller på att bli självständiga och seniorer. Målet beträffande namngivna grupper nås genom att tomter överlåts för nyproduktion och genom att specialboende integreras i normala hyreshus som byggs med statligt stöd.

För namngivna grupper reserveras tomter årligen enligt följande:

- För bostäder för svårplacerade bostadslösa, unga som behöver stöd i boendet och andra specialgrupper i medeltal 25 % av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd. För boendeenheter för långtidsbostadslösa krävs att staten utvecklar stödsystemen för bostadsprojektens investerings- och driftsekonomi.

- För student- och ungdomsbostäder i medeltal 10 % av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd. Minst 100 studentbostäder byggs årligen.

Inom student- och ungdomsboendet satsas det utom på nyproduktion också på återanvändning av gamla byggnader. Byggnader som använts för andra ändamål saneras och görs till bostäder.

Servicehus för äldre byggs som hyresbostäder med statligt stöd och seniorbostäder byggs i regel i andra former än som hyresbostäder med statligt stöd. För nyproduktion av seniorbostäder överlåts tomter enligt allmänna tomtöverlåtelseprinciper för ca 100 bostäder per år.

I syfte att trygga tillgången till arbetskraft och möjliggöra flyttning till Helsingfors utreds olika sätt att anskaffa personalbostäder för korta kontrakt.

Hyresbostäder med statligt stöd byggs på stadens och statens mark samt på privat mark enligt skyldigheter genom markanvändningsavtal.

Målsatt medelstorlek på nya bostäder

Med tanke på fler bostäder som passar familjer och högre utrymmesstandard är målet i medeltal 75 kvadratmeter lägenhetsyta inom nyproduktionen, dock så att bostadsstorlekarna så väl som möjligt anpassas enligt efterfrågan. Målet tillämpas inte på hyresbostadsproduktionen.

Medelytan styrs i första hand vid tomtöverlåtelsen, och då beaktas efterfrågan på bostäder enligt lägenhetstyp och möjligheterna att bygga lägenheterna. Hur målet utfaller uppföljs utifrån ett funktionellt ändamålsenligt begränsat och bredare område än enskilda objekt.

Flervåningshus utvecklas

Byggandet av flervåningshus utvecklas så att det erbjuder varierande individuella boendekoncept. Fortsatta åtgärder inom utvecklingsprojektet gör boende i flervåningshus mera lockande och höjer den funktionella kvaliteten på boendemiljöer, bostadshus och bostäder. För att främja ett mångsidigt spektrum när det gäller boendestandard och boendealternativ, satsar planeringen av bostäder och bostadshus på kretsloppsbyggande och kostnader och på koncept som förbättrar tillgänglighet, omvandlingsflexibilitet och energieffektivitet.

Planeringen lägger särskild tonvikt på att bostäder och lokaler ska kunna omvandlas och slås ihop i takt med att de boendes behov förändras.

Genom detaljplanebestämmelser främjas kollektiva koncept, exempelvis bastur i våningarna och i huset samt gemensamma gårdar.

Ett urbant småhus utvecklas

Genom projekt med urbant småhusboende och olika slags arkitekttävlingar och tomtöverlåtelsetävlingar utvecklas nya småhusmodeller som passar kulturen och stadsbilden i Helsingfors. Samtidigt ges det akt på ekonomiska lösningar som passar små- och medelinkomsttagare och på möjligheterna att omvandla rummen enligt de boendes skiftande livssituationer.

Självbyggeri och egen byggentreprenad

Staden överlåter tomter och fastigheter också för självbyggeri och egen byggentreprenad av flervåningshus. På motsvarande sätt kan byggnader överlåtas för att omvandlas till bostäder.

För att utvidga självbyggeriet och egna byggentreprenader utökas rådgivningen.

Staden överlåter tomter och områdeshelheter anläggs

Staden både utarrenderar och säljer bostadstomter. Vid tomtöverlåtelse följs målen i punkt 2, 3, 4 och 5 ovan. Genom att överlåta tomter strävar staden efter rimliga priser och mångsidighet inom bostadsproduktionen.

Staden överlåter tomter för oreglerad, fritt finansierad produktion av ägarbostäder genom försäljning eller utarrendering utifrån tomtöverlåtelsetävlingar. Prisnivån för tomter som överlåts för oreglerad bostadsproduktion bestäms enligt tomtdisponering och tomtläge och då gäller rimligt gängse pris i varje område.

Staden överlåter tomter för produktion av ägarbostäder på hitasvillkor och av hyresbostäder och bostadsrättslägenheter med statligt stöd genom utarrendering.

Prisnivån för tomter som överlåts för bostadsproduktion med statligt stöd bestäms enligt de maximitomtpriser som statens bostadsfond slagit fast, vilket innebär att prisnivån för hitastomter är, beroende på läget, 20–25 % högre än prisnivån ovan.

Staden överlåter tomter för sin egen bostadsproduktion genom reservering, utom då det gäller tomter för oreglerad produktion av ägarbostäder. Då staden överlåter en områdeshelhet för egen bostadsproduktion, kan den utan konkurrensförfarande sälja eller utarrendera de ägartomter som områdesstrukturen kräver och, för att åstadkomma en önskad områdesstruktur, överskrida målen för ägarbostadsproduktionen.

Då staden överlåter tomter för kompletteringsbyggande, beaktar den befolkningsstrukturen och upplåtelseformerna inom det befintliga bostadsbeståndet i omgivningen.

Vid sidan av sina sedvanliga byggsätt utvecklar staden i samråd med privata aktörer och den tredje sektorn nya metoder som passar byggande i nya områden. Det kan gälla exempelvis olika slags partnerskapsprojekt, ett mångsidigt och allt bredare utnyttjande av konkurrensutsättning och vid behov ett överlagt anlitande av utvecklings- eller genomförandebolag. Frågan om överlåtelse av stora områdeshelheter för ändamålet utreds beträffande bl.a. inledningsområdet på Busholmen, Ärtholmen, Hermanstadsstranden, Sörnässtranden, Kronbergsstranden och de områden i sydvästra Sibbo som slås ihop med Helsingfors. Om byggande i större områden som överlåts på en gång ingås bindande tidsscheman.

En samarbetsgrupp för förvaltningarna tillsätts för att utveckla planläggningen, tomtöverlåtelsen och nya genomföranderutiner.

Vid tomtöverlåtelse ses det till att i alla områden tillämpas flera upplåtelse- och finansieringsformer. Uppkomsten av ensidiga bostadsområden undviks. Strävan är att byggandet i nya bostadsområden inleds med ägarbostäder.

Områdesidentiteter

I de nuvarande bostadsområdena värnas det om särprägeln, i nya byggområden skapas en sådan. I de sistnämnda skapas funktionell struktur, miljökvalitet, bostadsutbud och tjänster i stadsdelarna genom att särdragen i områdenas natur- och kulturmiljöer värnas om och områdenas inbördes olikhet understryks.

Staden främjar hög byggstandard och god boendemiljö via arkitekturen. Hållbarhet, skönhet och trivsel är centrala egenskaper för byggnader och byggda miljöer. Egenskaperna ska ges stor betydelse i stadsbilden och bostadsbyggandet i Helsingfors.

Hitassystemet utvecklas

Hitassystemet, som reglerar pris och kvalitet inom bostadsbyggandet, tillämpas under programperioden. Stadsfullmäktige fattar under 2008 beslut om hur systemet ska utvecklas.

Åtgärderna för att utveckla systemet bestäms utifrån stadsfullmäktiges beslut.

Stadens egen finansieringsmodell

Stadsfullmäktige fattar i början av 2008 beslut om den finansieringsmodell för staden beträffande egen hyresbostadsproduktion som ska vara utredd under bostadsprogramperioden 2004–2008. Förslaget till bostadsfinansieringsmodell innehåller framställningar om finansiering av stadens egen produktion av fritt finansierade hyresbostäder och delägarbostäder och om finansiering av ombyggnader i stadens hyreshus.

Åtgärderna beträffande stadens egen finansieringsmodell bestäms utifrån stadsfullmäktiges beslut.

Kompletteringsbyggande främjas

Via kompletteringsbyggande eftersträvas ett starkare befolkningsunderlag och en mer varierande befolkningsstruktur i gamla områden och därmed en tryggad service där. Kompletteringsbyggandet följer principerna om hållbar utveckling och energieffektivitet och genomförs i första hand i områden med kollektivtrafik. Då stadsstrukturen komprimeras ska det vara motiverat i fråga om planläggning, stadsbild och ekonomi.

Möjligheter att kompletteringsbygga skapas via planläggning, bl.a. i form av effektivare byggrätter i gamla områden, omdisponering av tomter eller byggnader och främjande av byggande på vinden.

Gamla bostäder rustas upp

Underhåll och ombyggande av det befintliga bostadsbeståndet och av boendemiljöer främjas genom effektivare myndighetsrådgivning angående reparationer och finansiering av dem.

Hissprojektet främjar installation av hiss i gamla flervåningshus. Hissprojektet strävar efter att uppmuntra bostadsbolagen att utnyttja statens hissunderstöd i högre grad med hjälp av information och rådgivning samt utveckling av bestämmelserna om hissbyggande, hissbyggnadstekniken och olika sätt att installera hiss i gamla hus. Statens hissunderstöd kompletteras fortsättningsvis med stadens stöd på 10 %.

Koncepten att slå ihop en bostad med en annan eller med en affärslokal och att bygga om en lägenhet som ursprungligen varit bostad till bostad igen främjas genom både tillståndspolicy och byggrådgivning.

Förvaltningarna främjar genom sin egen verksamhet installation av hiss och därmed också byggande på vinden.

Stadens hyresbostäder byggs om och utvecklas

Beträffande underhåll och upprustning av stadens hyresbostäder är målet att upprätthålla en modern boendestandard och göra boende i stadens hyresbostäder mera lockande. Då bostäderna byggs om kan standarden i huset höjas exempelvis genom att hissar och balkonger byggs, gården, huset och bostäderna blir tillgängliga och energieffektiviteten, materialeffektiviteten och ljudisoleringen i huset höjs. Vid ombyggande betonas kostnadseffektiviteten särskilt.

För att trygga kostnadsmässigt rimliga boendealternativ ser staden till att den har ett tillräckligt stort hyresbostadsbestånd. Bostäder som inte längre berörs av aravabegränsningar förblir i huvudsak hyresbostäder inom staden. Möjligheterna utreds om de fortsättningsvis kan omfattas av hyresutjämningen inom fastighetsbolagen.

För underhåll och utveckling av stadens fastighetsbolag utarbetas med fyra års mellanrum fastighetsstrategier som stadsstyrelsen ska godkänna. Då fastighetsstrategin utarbetas, ska det utredas om kompletteringsbyggande är möjligt i anslutning till ombyggnader inom stadens fastighetsbolag och på tomterna i fråga.

Nya hyresbostäder byggs också i form av småhus.

Det utreds vilken roll fastighetsbolagen, bostadsproduktionsbyrån och enheten för fastighetsutveckling har i samband med ombyggande och nybyggande.

Energieffektivitet inom byggandet

Med tomtöverlåtelse- och arrendevillkor främjas energieffektivitet och användning av förnybara energiformer, exempelvis anslutning till fjärrvärmenätet och användning av värmepumpar. Direkt eluppvärmning som huvudsaklig uppvärmningsform tillåts inte inom nybyggandet.

Inom nybyggandet sker en övergång till energieffektiva koncept och lågenergibyggande. Vid ombyggnad av gamla hus tillämpas energieffektiva koncept.

Energieffektivitet används också som ett kvalitetskriterium i tomtöverlåtelsetävlingar.

Förmedling av stadens hyresbostäder

Staden strävar efter att invånarstrukturen i stadens hyresbostäder ska vara varierande i fråga om åldersstruktur, familjeformer och socioekonomiska förhållanden. För att en tillräckligt mångsidig efterfrågan ska tryggas görs det satsningar på bostadsområdenas livskraft, attraktionskraften i boende i stadens hyresbostäder, underhåll och förbättring av bostadsbeståndet samt servicen inom bostadsförmedlingen.

En samordnad förvaltning av bostäder för specialboende och en ändamålsenlig och flexibel användning av bostäderna utvecklas.

När det gäller servicesektorer där rekryteringen är en utmaning och som staden stöder främjas en så flexibel användning av personalbostäder som möjligt.

Det utreds hur stadens egen fritt finansierade hyresbostadsproduktion till rimliga priser kan fördelas utan inkomstgränser genom att staden får att eget separat bostadsfördelningssystem.

Bostadsanskaffning

Det utreds vilken ställning och vilka uppgifter stadens bostadsanskaffningsbolag har, likaså om nya bostäder behöver skaffas och hur de bostäder som bolaget besitter kan få en utvecklad förvaltning och ändamålsenligare användning, före början av 2009.

Anläggande av bilplatser

Staden utreder före början av 2009 enligt vilka modeller bilplatser i detaljplanebestämmelser anläggs så att kostnaderna gäller direktare än nu dem som använder bilplatserna.

Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik främjas

Nya bostadsområden, också småhusområden, planeras och byggs så att en fungerande kollektivtrafik tryggas. För att minska utsläppen av växthusgaser ska det nuvarande och kommande nätet för spårbunden trafik utnyttjas effektivt då bostadsområden byggs.

Bostadsbyggandet beaktar cyklisternas behov. Detaljplanerna kan ta in bestämmelser om minimiantal cykelplatser per tomt.

I nya bostadsområden och inom kompletteringsbyggandet utreds möjligheterna att bygga kvarter med få eller inga bilar.

OMSÄTTNING I PRAKTIKEN OCH UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEPROGRAMMET FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE

Stadsfullmäktige fattar beslut om MB-programmet. Stadsstyrelsen godkänner ett separat verkställighetsbeslut om hur målen och åtgärderna ska genomföras, vem som ska genomföra dem och vilka tidsfristerna ska vara.

Stadens förvaltningar och affärsverk omsätter programmet i praktiken i sitt eget arbete. Centrala medel är planläggning och tomtöverlåtelse samt förvaltning av stadens bostadsbestånd.

MB-programmet är berett utifrån värderingarna och de gemensamma strategierna för staden. Vid beredningen och verkställigheten ges dessutom akt på de av stadsfullmäktige godkända förvaltningsövergripande programmen, t.ex. näringslivsstrategin, personalstrategin, äldreomsorgsprogrammet, det barn- och familjepolitiska programmet och programmet för ekologisk hållbarhet.

Programmets utfall följs upp och målen justeras varje fullmäktigeperiod. Programmet följs upp av ekonomi- och planeringscentralens utvecklingsavdelning i samråd med bostadsprogrammets sekretariat, dit företrädare för de centrala förvaltningarna har utsetts.

Tilläggsuppgifter:
Venesmaa Riitta, stadssekreterare, telefon 310 36028
Mäkinen Kirsi, planeringschef, telefon 310 36240
Ryöti Miliza, planerare, telefon 310 25407

BILAGOR	Bilaga 1	Högklassigt boende i Helsingfors, genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008-2017
	Bilaga 2	Utkast till program 2008-2017, på remiss (elektronisk bilaga)
	Bilaga 3	Utlåtanden om programutkastet (elektronisk bilaga)
	Bilaga 4	Helsingin Yrittäjät ry:s andra utlåtande (30.11.2007, elektronisk bilaga)
	Bilaga 5	Sammandrag av utlåtandena
	Bilaga 6	Skrivelser till Stn angående beredningen av programmet (elektronisk bilaga)
	Bilaga 7	Avsiktsförklaring mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen om utökande av bostads- och tomtutbudet
	Bilaga 8	Bilaga till avsiktsförklaringen
	Bilaga 9	I Stge 30.1.2008 framställda motförslag och föreslagna hemställningsklämmar

HÖJNING AV MAXIMIPRISET I PROJEKTPLANEN FÖR RENOVERING AV BYGGNADEN FÖR ETT SERVICECENTER FÖR BOSTADSLÖSA OCH INLEDANDE AV BYGGNADSARBETENA

Stn 2006-401

Fastighetsnämnden konstaterar (18.12.2007) följande:

Sammandrag Stge beslöt 31.5.2006 (ärende 5) godkänna projektplanen 13.4.2006 för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa. Maximipriset är i projektplanen 6 100 000 euro inklusive moms och 5 000 000 euro exklusive moms i prisnivån för februari 2006 (byggnadskostnadsindex 113,4 och anbudsprisindex 142,1). Projektet omfattar högst 3 500 m² bruttoyta.

Justerat enligt kostnadsindex blir maximipriset i projektplanen 6 450 000 euro inklusive moms i prisnivån för oktober 2007 (byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2).

Stges beslut överklagades hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 2.7.2007 nr 07/0950/2 tillstyrker domstolen inte att verkställigheten av projektet avbryts och har inte kunnat påvisa felaktigheter vid projektberedningen. Detta beslut har i sin tur överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. Behandlingen pågår fortfarande.

Byggnaden renoveras i två etapper. Fasaderna och fönstren rustas upp innan ändringsarbetena inomhus utförs.

Nämnden beslöt 3.5.2007 godkänna 790 000 euro inklusive moms som maximipris i den tekniska projektplanen 11.4.2007 för reparation av fasaderna och utbyte av fönstren i byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b (650 000 euro exklusive moms, prisnivå mars 2007, byggnadskostnadsindex 120,6, anbudsprisindex 144,1).

Kostnaderna för ändringsarbetena inomhus uppgår beräknat enligt entreprenadanbuden till 5 287 000 euro exklusive moms och till 6 425 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 10/2007 (byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2).

Totalkostnaderna för hela projektet blir med fasadreparationen medräknad 6 000 000 euro exklusive moms och 7 280 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 10/2007 (byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2). Detta betyder att maximipriset i den av Stge 31.5.2006 (ärende 5) godkända projektplanen justerat enligt anbudsprisindex överskrids med 12,9 %.

Kort projektbeskrivning Byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b, vilken ska renoveras till servicecenter för bostadslösa, uppfördes 1907 som härbärge för män och bestod då av en källare och två våningar. Åren 1949–1950 fick den ytterligare tre våningar och en vind och blev bostadshus med kollektivbostäder. Fastighetskontoret äger den.

Hela byggnaden kommer efter renoveringen att användas av socialverket. Byggnaden renoveras i enlighet med projektplanen till servicecenter för bostadslösa. De tre översta våningarna är avsedda för missbruksfritt gruppboende, andra våningen för ett dagverksamhetscenter med bastu, tvätteri och matsal huvudsakligen för dem som bor i byggnaden och våningen i gatuplanet för ett skyddshärbärge, vilket är en boendeform för bostadslösa missbrukare. Gårdsplanen inhägnas och iståndsätts så att den lämpar sig för användarna. Det blir dessutom kameraövervakning kring byggnaden.

Byggherretjänsterna för renoveringsprojektet har beställts hos HSB-Byggherre.

Fastighetskontoret beslöt i augusti 2007 inleda arbetet med att reparera fasaderna och rusta upp och byta ut de uttjänta fönstren i form av en separat entreprenad för fasadreparationen. Detta var möjligt för att hyrestagarna flyttade ut.

De mer ingående tillståndsbedömningar som HSB-Byggherre låtit göra beträffande fasaderna visade att det var ändamålsenligt med en mer omfattande reparation än vad som planerades då den funktionella projektplanen utarbetades. Det beslöts att alla fönster skulle bytas ut, och den putsreparation som föranleddes av att fönstren bytts ut och den övriga putsreparationen blev mer omfattande.

Verkschefen vid fastighetskontoret beslöt 9.7.2007 godkänna att HSB-Byggherre skulle välja entreprenör och beställa entreprenaden för reparation av fasaderna och utbyte av fönstren i enlighet med den tekniska projektplanen för byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b.

Fasadentreprenaden pågår och den slutförs 15.2.2008.

Chefen för fastighetskontorets lokalcentral godkände 18.7.2007 skissritningarna för objektet.

Inomhusarbetena utförs i form av en separat entreprenad. Det har planerats att byggandet ska inledas senast 3.3.2008 och projektet vara slutfört 30.4.2009.

Ett beslut om bygglov kom 13.11.2007. Ett yrkande om rättelse av beslutet framställdes 30.11.2007.

Kostnader Kostnaderna för reparation av fasaderna och utbyte av fönstren uppgår beräknat enligt entreprenadanbuden till 665 800 euro exklusive moms och till 807 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 5/2007 (byggnadskostnadsindex 122,5 och anbudsprisindex 147,2).

Totalkostnaderna för hela projektet blir med det uppdaterade priset för fasadreparationen medräknat 6 000 000 euro exklusive moms och 7 280 000 euro inklusive moms. Detta betyder att maximipriset i den av Stge 31.5.2006 (ärende 5) godkända projektplanen justerat enligt anbudsprisindex överskrids med 12,9 %.

Anledningen till att priset i den ursprungliga projektplanen överskrids är att en konjunkturuppgång påverkat byggkostnaderna och att fasaderna rustas upp och fönstren byts ut i större omfattning på basis av fasadundersökningar.

./. En kalkyl 28.11.2007 över de sammanlagda kostnaderna för entreprenadskedet rörande entreprenaderna för exteriören och interiören utgör en separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Förfarande vid förfrågan om anbud på entreprenaderna

Upphandlingen av entreprenader för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa har konkurrensutsatts enligt förfarandet vid öppen nationell upphandling.

En annons om projektet lades ut på den elektroniska annonseringskanalen HILMA 19.10.2007.

De entreprenörer som anmält sig har uppmanats att ge anbud på byggnads-, el-, rör- och ventilationstekniska arbeten och byggnadsautomationsarbeten.

Entreprenören för de byggnadstekniska arbetena är huvudentreprenör och de övriga är sidoentreprenörer underställda huvudentreprenören.

Entreprenadanbud HSB-Byggherre har konkurrensutsatt entreprenaderna för projektet.

Tidsschema Arbetena kan inledas i mars 2008 och det har planerats att de ska slutföras i maj 2009.

Finansiering Det finns anslag för projektet i programmet för husbyggnadsprojekt. Tidsangivelsen är 2007–2009.

Byggstart Beslutet om projektplanen har överklagats, och processen pågår i högsta förvaltningsdomstolen. Fastighetskontorets lokalcentral föreslår att byggnadsarbetena ska inledas trots att processen pågår.

Ett yrkande om rättelse av beslutet om bygglov för projektet framställdes 30.11.2007.

Nämnden föreslår att maximipriset i projektplanen 13.4.2006 för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa ska höjas så att totalkostnaderna för projektet får uppgå till 6 000 000 euro exklusive moms och till 7 280 000 euro inklusive moms.

Nämnden föreslår också att byggnadsarbetena ska få inledas med stöd av det beslut som Helsingfors förvaltningsdomstol fattade 2.7.2007, trots att beslutet överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen och behandlingen fortfarande pågår.

Nämnden konstaterar slutligen att den beslutat välja entreprenörer för projektet genom anbudsförfaranden förutsatt att Stge godkänner att maximipriset i projektplanen för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b höjs.

Ekonomi- och planeringscentralen konstaterar (14.1.2008) i ett utlåtande om höjningen av maximipriset att det ansågs vara vettigt att fasadreparationen gjordes i form av ett separat projekt, eftersom en besvärsprocess pågick och fasaderna i vilket fall som helt krävde upprustning.

De på entreprenadanbuden baserade totalkostnaderna för projektet blir med fasadreparationen medräknad 7 280 000 euro inklusive moms (6 000 000 euro exklusive moms) i prisnivån 10/2007.

Det maximipris som Stge fattade beslut om 31.5.2006 uppgår till 6 450 000 euro i samma prisnivå.

Entreprenadpriset överstiger maximipriset med 12,9 %. Detta beror dels på konjunkturläget, dels på fasadupprustningen, som på basis av undersökningar gjordes grundligare än vad avsikten är i den ursprungliga projektplanen.

Projektet ingår i ekonomiplanen för åren 2008–2010. Tidsangivelsen är 2007–2009.

Ekonomi- och planeringscentralen tillstyrker att maximipriset höjs på föreslaget sätt.

Förvaltningscentralens rättstjänst konstaterar (18.1.2008) följande om nämndens förslag att arbetena inomhus ska inledas trots att beslutet om godkännande av projektplanen för renoveringen överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen och ett yrkande om rättelse av beslutet om bygglov för projektet framställts:

De som överklagat beslutet om godkännande av projektplanen kräver i sin skrivelse till Helsingfors förvaltningsdomstol att beslutet ska upphävas. De påstår att procedurfel begåtts under beslutsberedningen och att projektplanen strider mot detaljplanen. De kräver också att verkställigheten ska avbrytas tills ärendet blivit avgjort genom ett beslut som vunnit laga kraft. Förvaltningsdomstolen tog inte upp påståendet att projektplanen strider mot detaljplanen till prövning eftersom saken avgörs då bygglov söks. Den förkastade besvären i fråga om påståendet att fel begåtts under beredningen och att denna gjorts på ett bristfälligt sätt. Dessutom anser den att det inte kommit fram något som innebär att verkställigheten måste avbrytas.

Helsingfors förvaltningsdomstols beslut har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen innehåller samma krav och grunder som den ovannämnda skrivelsen. Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat att den troligen avgör ärendet under våren 2008. Ärendet har dock ännu inte börjat beredas, vilket gör att det uppenbarligen inte blir avgjort före den planerade tidpunkten för byggstarten, 3.3.2008.

Bostads AB Sanduddsgatan 8, Asunto Oy Hietaniemenkatu 12 och Asunto Oy Hietaniemenkatu 10 har inom utsatt tid framställt ett yrkande om rättelse av beslutet om bygglov och krävt att beslutet ska upphävas till den del där beviljas bygglov för en sådan tillbyggnad och renovering av byggnaden med kollektivbostäder att första våningen får ett skyddshärbärge med sovsalar och andra våningen ett dagcenter med reception, kök och matsal. Kravet motiveras med att projektet strider mot den gällande detaljplanen, eftersom den verksamhet som planeras i första och andra våningen inte är sådant kollektivt boende som detaljplanen tillåter.

Bestämmelser om beslut som inte vunnit laga kraft ingår i 98 § i kommunallagen. Paragrafen har följande lydelse:

Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

De som överklagat beslutet om godkännande av projektplanen för renoveringen har krävt att verkställigheten av beslutet ska avbrytas. Helsingfors förvaltningsdomstol har ansett att det inte kommit fram något som innebär att verkställigheten måste avbrytas. Yrkandet om rättelse av beslutet om bygglov omfattar inte något krav att verkställigheten ska avbrytas.

Rättstjänsten konstaterar att verkställigheten av besluten i fråga inte leder till att ändringssökande skulle bli meningslöst. Den i paragrafen ovan nämnda meningslösheten preciseras i regeringens proposition med förslag till kommunallag (RP 192/1994) på så sätt att ett beslut kan börja verkställas om det inte uppstår särskilt stor skada om verkställandet återkallas.

Enligt regeringspropositionen kan ett beslut också börja verkställas om mycket vägande skäl kräver detta. Med mycket vägande skäl avses här att fördelarna med verkställigheten är större än nackdelarna.

Det uppstår knappast särskilt stora skador om inomhusarbetena inleds, och fördelarna med verkställigheten är helt klart större än nackdelarna. Att högsta förvaltningsdomstolen upphäver beslutet om godkännande av projektplanen anses också vara osannolikt med tanke på att besvären är uppenbart grundlösa. Det är på samma grunder osannolikt att rättelseyrkandet och eventuella senare kommunalbesvär leder till något.

Ändringsarbetena inne i byggnaden för ett servicecenter för bostadslösa kan följaktligen inledas trots att projektplanen och bygglovet inte vunnit laga kraft.

Stn meddelar att Stn, om Stge godkänner att maximipriset i projektplanen för ett servicecenter för bostadslösa höjs, i sitt verkställighetsbeslut kommer att uppmana fastighetsnämnden att inleda andra etappen av projektet, vilken gäller renovering inomhus, enligt det föreslagna tidsschemat.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna att maximipriset i projektplanen 13.4.2006 för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa höjs så att totalkostnaderna för projektet uppgår till högst 6 000 000 euro exklusive mervärdesskatt (till högst 7 280 000 euro inklusive mervärdesskatt) i prisnivån 10/2007.

Tilläggsuppgifter:
Venesmaa Riitta, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGA

Kalkyl 28.11.2007 över de sammanlagda kostnaderna för entreprenadskedet rörande entreprenaderna för exteriören och interiören

DETALJPLANEÄNDRING FÖR OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION OCH OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH REKREATIONSANLÄGGNINGAR OCH GATUOMRÅDE I MEJLANS (NR 11642)

Stn 2007-212

Förslag till detaljplaneändring för område för närrekreation, område för idrotts- och rekreationsanläggningar och gatuområde i 15 stadsdelen (Mejlans) (det nya kvarteret 15643 bildas)

Området är beläget i östra kanten av Mejlansparken.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att uppföra nya verksamhetsbyggnader på 21 000 m² vy inom Mejlansparken sydväst om Paciusgatan, att anlägga en ny gata strax bakom byggnaderna och att anlägga ett område för allmän parkering vid gatan.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (21.12.2006) att detaljplanearbetet har inletts på initiativ av staden.

Tidigare beslut av nämnden

Nämnden godkände 21.12.2004 ett utkast till detaljplaneändring för Mejlansparken och Mejlans idrottspark som underlag för den fortsatta planeringen. Detaljplaneutkastet omfattade byggande av nya verksamhetslokaler vid Paciusgatan (19 000 m² vy) och en ny tennishall, delvis insprängd i berget, norr om de befintliga tennisplanerna (6 500 m² vy).

Nämnden tillstyrkte 2.6.2005 förslaget till detaljplaneändring för Mejlans idrottspark. Detaljplanen trädde i kraft 21.4.2006.

Utgångspunkter

Generalplan

Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) är det fråga om ett område för förvaltning och offentliga tjänster (P) och ett område för rekreations- och idrottsanläggingar (VU). Generalplanen upptar ett underjordiskt avsnitt från Paciusgatan till Nordenskiöldsgatan i nätet av huvudtrafikleder.

Detaljplaner

För området gäller detaljplanerna nr 8910 (fastställd 24.5.1985) och 9035 (fastställd 20.5.1986). Det är där upptaget som område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU), rekreationsområde (VL) och gatuområde.

Övriga planer och beslut

En översiktsplan för Mejlans idrottspark har utarbetats år 1993.

Biomedicum har hos Gullichsen Vormala Arkkitehdit Ky beställt skissritningar till byggnader på en tomt vid Paciusgatan.

Fastighetsnämnden föreslog Stn 31.10.2006 att tomten ska reserveras för Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki till utgången av år 2007.

Ägandeförhållanden

Staden äger området.

Allmän beskrivning av området

Området är beläget vid Paciusgatan i dalen öster om Hud- och allergisjukhuset. Höjdskillnaden mellan Paciusgatan och dalen är 7 m som mest. Det finns en stor parkeringsplats i området. Genom området löper ett flitigt anlitat gång- och cykelstråk från Tölö till västra Helsingfors och till Esbo. Gatuområdet för Paciusgatan mellan Mejlansvägen och korsningen med Stockholmsgatan hör till ändringsområdet.

Byggd miljö

Vid Tallvägen nordost om området finns det bostadshus i fyra våningar från 1950-talet och en kyrka. Tallvägen ligger som mest 10 m högre än Paciusgatan. I sydost finns det punkthus i sex våningar vid Paciusgatan. I söder har det planerats en idrottshall, som troligen byggs inom de närmaste åren. I väster finns Hud- och allergisjukhuset uppe på en kulle.

Trafik Trafikvolymen på Paciusgatan, som är huvudgata, uppgår till ca 52 000 fordon om dygnet. Trafikvolymen på tomtgatan Mejlansvägen uppgår till ca 6 700 fordon om dygnet. Idrottsparkens nuvarande parkeringsplats har 152 bilplatser, av vilka 74 har en tidsbegränsning på 24 timmar (infartsparkering), 64 en tidsbegränsning på 4 timmar och 14 en tidsbegränsning på 2 timmar.

Naturmiljö Områdena kring parkeringsplatsen på dalbottnen är parklikt skötta. Dalen gränsar i väster och sydväst till en brant gränszon inom Mejlans bergsrygg, som ger stadsbilden en parklik karaktär. Växtligheten i gränszonen består främst av barrträd.

Samhällsteknisk försörjning

Det finns ett nät av samhällstekniska anordningar i området. För att detaljplaneområdet ska kunna bebyggas måste ledningar i området flyttas och det befintliga nätet kompletteras.

Markbeskaffenhet

De nuvarande höjdlägena i området är mellan +3,9 och +22,10. Marken i området är varierande, berget går delvis i dagen eller ligger mycket nära markytan. I västra delen av området finns det grovkornig friktionsjord ovanpå det fasta markskiktet och i östra delen finns det sand. Från sydost till nordväst genom området går ett område med lerjord, där lerskiktet beräknas vara 1–6 m tjockt ovanpå det fasta markskiktet.

Miljöstörningar

Den livliga trafiken på Paciusgatan ger upphov till buller‑, avgas- och partikelutsläpp i området.

Nivån för bullret från trafiken på Paciusgatan är ca 76 dB vid källan. Det är känt att riktvärdena för partiklar som inandas och för kvävedioxid ofta överskrids vid de livligast trafikerade huvudgatorna i Helsingfors.

Mål Målet med detaljplaneändringen är at göra det möjligt att bygga verksamhetslokaler vid Paciusgatan så att denna blir urban och högklassigt anlagd innan den i generalplanen upptagna tunneln byggs och därefter. Vid den nya Steinheilsgatan (i det ändrade förslaget Zaidagatan) på dalbottnen reserveras plats för ett regionalt grönstråk genom området och för ett område för allmän parkering.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Förslaget till detaljplaneändring upptar byggande av verksamhetslokaler vid Paciusgatan och ett område för allmän parkering vid den nya Zaidagatan. I det utkast som nämnden godkänt såsom underlag för den fortsatta planeringen har den föreslagna lösningen vidareutvecklats med beaktande av forskningsinstitutets förändrade rumsbehov och de åsikter som framförts. De parkområden i södra och västra kanten som fanns med i den framlagda planen har utelämnats i detta förslag. De ingår i en framtida detaljplaneändring som gör det möjligt att bygga en servicetunnel mellan Hud- och allergisjukhuset och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) område.

Dimensionering

Området omfattar 29 190 m², varav 7 271 m² utgör kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY), 2 100 m² område för allmän parkering (LP) och 19 819 m² gatuområde. Våningsytan uppgår till 21 000 m².

Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY)

Mellan Paciusgatan och den nya Zaidagatan bildas det nya kvarteret 15463. Östra sluttningen inom Hud- och allergisjukhusets område och de nya byggnaderna vid Paciusgatan kantar dalen mellan idrottsparken och Mejlansvägen. Allt byggande har i mån av möjlighet placerats på så sätt att så mycket som möjligt av sluttningen öster om sjukhuset och träden på denna bevaras. Största delen av byggandet förläggs till det område som är parkeringsplats i den gällande detaljplanen.

Det får på tomten byggas verksamhetslokaler som tjänar forsknings- och undervisningsverksamhet eller verksamhet som stöder sådan, likaså kontor. Maximihöjden på byggnaderna är +34,0 och +30,0. På tomten får det byggas ett ventilationsmaskinrum och bastulokaler om högst 200 m² vy som sträcker sig högst 3,5 m ovanför högsta höjdläget för byggnadens yttertak. Lokalerna på taket ska anpassas till byggnadens arkitektur och de ska vara indragna med minst 2 m från fasaden mot Paciusgatan. Bilplatserna för tomten finns under byggnaden.

Det finns tre byggnadsytor och byggnaderna får kopplas till varandra med låga glaskorridorer. Maximihöjdläget för korridorerna är +22,0. Byggnaderna ska huvudsakligen rappas. Mot Zaidagatan ska det på fasaden i åtminstone de två lägsta våningarna användas trä och natursten. Träbeklädnaden anpassar de nya byggnaderna till idrottshallen invid, som också bekläs med trä. Byggnaderna ska planeras med olika arkitektoniska motiv och med varma färgnyanser som avviker från varandra.

Fördjupningarna mot gatan mellan byggnaderna, gårdsdäcken, gång- och cykelstråket i tomtens nordvästra del och trappan med viloplats i tomtens sydöstra del ska anläggas genom användning av naturstenskonstruktioner och ‑ytor, planteringar, belysning och miljökonst så att de blir trivsamma för fotgängarna och besökarna.

Inom kvarteret, LP-området och gatuområdet har det angetts en områdesdel till vilken en underjordisk tunnel för service- och parkeringstrafik mellan HNS och Hud- och allergisjukhuset får sträcka sig. Utredningsarbetet i fråga om tunneln pågår alltjämt. När arbetet har blivit färdigt utarbetas det en tredje detaljplaneändring för området, i vilken tunneln upptas i sin helhet.

Område för allmän parkering (LP)

Vid Zaidagatan har det upptagits ett område för allmän parkering med tanke på dem som besöker Mejlans idrottspark och området i övrigt. Parkeringsplatsen med 70 bilplatser anläggs delvis i en sluttning. Detaljplaneförslaget innehåller en bestämmelse om en stödmur av natursten som följer terrängformerna och med hjälp av vilken parkeringsplatsen kan anpassas till nedre delen av sluttningen öster om Hud- och allergisjukhuset. Största delen av den nuvarande parkeringsplatsen blir kvartersområde.

Trafik Väster om kvartersområdet har en ny gata upptagits, Zaidagatan, som förmedlar trafik till de nya kontorshusen och likaså till idrottsparken. Via början av gatan kommer också trafiken till Mejlans sjukhus servicetunnel att ledas och trafikvolymen beräknas då till ca 1 500–2 000 fordon om dygnet. Intill gatan föreslås också ett gång- och cykelstråk, som hör till nätet av huvudstråk.

Vid Paciusgatans sydvästra kant är det meningen att en gång- och cykelväg ska anläggas. En trädrad har upptagits vid gatan. Eftersom utrymmesreserveringen för gatuområdet har gjorts enligt det utrymnme som krävs för den i generalplanen föreslagna tunneln, föreslås trädraden bli planterad på ett ställe där den kan bevaras också när tunneln har byggts.

Gång- och cykelstråket vid tomtgränsen i nordväst utgör en direkt förbindelse från Paciusgatan till Mejlansparken.

Naturmiljö Planteringarna på dalbottnen och vid Paciusgatan kommer att förändras. Byggandet förläggs på så sätt att så mycket som möjligt av sluttningen öster om sjukhuset och av träden på denna bevaras.

Samhällsteknisk försörjning

Det finns ett nät av samhällstekniska anordningar i området. För att detaljplanen ska kunna genomföras måste ledningar flyttas och fler kommunaltekniska anordningar byggas.

Zaidagatan måste få ett nytt nät för vattenförsörjningen som ersätter de delar av va-nätet som finns inom kvarteret 15643. De nya byggnaderna ansluts till va-nätet i Zaidagatan. På Paciusgatan anläggs det dessutom dagvattenavlopp på ca 120 m, som ersätter de nuvarande dagvattenavloppen inom kvarteret 15643. De kommunikationskablar som finns inom kvartersområdet flyttas till Paciusgatan.

En fjärrvärmeledning till området dras från området norr om Paciusgatans och Mejlansvägens korsning till Zaidagatan.

Markens byggbarhet och renhet

Inom området med friktionsjord och berg grundläggs byggnaderna på marken eller berget, inom lerområdet på stödpålar.

Enligt de uppgifter som finns att tillgå har området inte använts för sådana funktioner som kan ha förorenat marken.

Miljöstörningar

Trafikvolymen på Paciusgatan väntas inte öka väsentligt från det nuvarande fram till år 2025. Enligt Generalplan 2002 kan trafikvolymen i prognosläget år 2025 rent av vara något lägre än nu på områdets huvudgator.

Bullret från fordonstrafiken på Paciusgatan har beräknats med hjälp av en bullermodell. Kalkyleringarna enligt modellen ger vid handen att den dimensionerande ekvivalenta ljudnivån vid det nya kontorshusets fasader uppgår till ca 72–73 dB dagtid.

Halterna av partiklar som inandas och av kvävedioxid kan tidvis vara skadligt höga i området, såsom på andra håll längs de livligast trafikerade huvudgatorna i Helsingfors.

Enligt detaljplaneförslaget ska det totala ljudreduktionstalet för ytterväggarna i byggnaden bestämmas enligt en ekvivalent ljudnivå på L_Aeq 73. Dessutom ska luftintaget förläggas ovanför taknivån på byggnadens skyddade sida.

Namnskick

Namnkommittén föreslog 8.12.2004 namnet Steinheilsgatan, Steinheilinkatu, för gatan väster om kontorshuskvarteret efter generalguvernör Fabian Steinheil (1762–1831) som bodde i Mejlans. (Också Fabiansgatan är uppkallad efter honom.)

Konsekvenser för stadsbilden, trafiken och boendeförhållandena i omgivningen
av att detaljplanen genomförs

Detaljplanen gör det möjligt att bygga ett nytt forskningsinstitut i nordvästra utkanten av Mejlansparken.

När området vid Paciusgatan har blivit bebyggt är det urbant med varma färger. Gatan kantas av rappade byggnader som förbinds av låga glaskorridorer. Vid gatan planteras det en trädrad. Gångstråket flyttas längre bort från körbanan och blir trevligare att gå på. Ett nytt cykelstråk anläggs vid Paciusgatan. Ett konstprojekt och ”fickparker” vid gatan ger platsen sitt eget attraktiva uttryck om de anläggs skickligt – också sett från bostäderna mitt emot.

Rekreationsområdet förminskas och blir bebyggt. Parkeringsplatsen försvinner och ersätts av ett ungefär hälften så stort område för allmän parkering. Vid gatan föreslås också en gång- och cykelväg som utgör en del av nätet av huvudstråk. Utbyggnaden ökar inte trafiken i området i väsentlig grad. I framtiden kommer den i generalplanen upptagna tunnellösningen att göra trafiken smidigare mellan Paciusgatan och Nordenskiöldsgatan.

Med de bedömningsmetoder som nu finns att tillgå går det inte på ett tillförlitligt sätt att bedöma om de planerade byggnadsmassorna i väsentlig mån påverkar förhållandena i näromgivningen med avseende på utspädningen av utsläpp. När det gäller att bedöma luftkvaliteten vid den fortsatta planeringen beaktas de utlåtanden som avges om förslaget till detaljplaneändring och målet är att det ska bedrivas gott myndighetssamarbete med de övriga sakkunniga.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Utbyggnaden av området medför följande kostnader för staden exklusive moms:

Gator och allmänna områden	1 200 000 euro
Fjärrvärme	200 000 euro
Elektricitet	100 000 euro
Vatten och avlopp	250 000 euro
Flyttning av ledningar	850 000 euro
Sammanlagt	2 600 000 euro

Planeringfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Intressenterna underrättades i utkastfasen om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 15.4.2004).

Deltagande och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet liksom också utgångspunkterna och målen för detaljplanen hölls framlagda 24.5–4.6.2004. Detaljplaneberedaren var anträffbar på Tölö bibliotek 27.5.2004.

Nämnden godkände 21.12.2004 ett utkast till detaljplaneändring för Mejlansparken och Mejlans idrottspark som underlag för den fortsatta planeringen.

Planeringsområdet delades så att det först godkändes en detaljplaneändring för idrottsparken, eftersom tennishallsprojektet var brådskande. Nämnden tillstyrkte ändringen 2.6.2005, och detaljplanen trädde i kraft 21.4.2006.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring för området vid Paciusgatan hade blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning 11.5.2006.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Tölö bibliotek 22.5–9.6.2006. Detaljplaneberedaren var anträffbar på Tölö bibliotek 23.5.2006.

Det utkast till detaljplaneändring som hölls framlagt avvek från det tidigare utkastet i fråga om våningsytan (24 000 m² vy) och byggnadernas placering.

Att frågan om en detaljplaneändring väckts meddelades också i planläggningsöversikterna åren 2004–2006.

Myndighetssamarbete

Under detaljplanearbetet har myndighetssamarbete bedrivits med fastighetskontoret, byggnadstillsynsverket och byggnadskontoret.

Åsikter I anslutning till beredningen av detaljplaneändringen har stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fått 20 skrivelser med åsikter. Muntliga åsikter har dessutom framförts vid ett diskussionsmöte och per telefon.

I det följande ingår ett sammandrag av skrivelserna med åsikter. Ett gemensamt sammandrag har gjorts över de åsikter som sinsemellan huvudsakligen har samma innehåll. Nämndens bemötanden med anledning av synpunkterna i skrivelserna presenteras nedan ämnesvis.

Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki meddelar att bolaget inte har någonting att påpeka om detaljplaneutkastet. Olli A. Jänne meddelar för Biomedicum Helsinki som sin åsikt att planen avsevärt förbättrar förutsättningarna för högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet i Mejlansområdet och för den företagsverksamhet som uppstår däromkring.

Den planerade stadsdelsföreningen Sällskapet Mejlans (c/o xxxxx xxxxxxx och Xxxx xxxxxxxxxxx), As Oy Timonlinna (Tallvägen 6) och xxxxx xxxxxxx och 12 andra undertecknare, Asunto Oy Akateeminen Mäntytie 5, Asunto Oy Mäntytie 4, Asunto Oy Valpurintie 2, xxxxxx och xxxxx xxxxx, xxxxx xxxxxxx, xxxxxx och Xxxxx xxxxxxx, xxxxxx xxxxxxxxx, xxxxx och xxxxxxxxx xxxxxxxxx, Pyhän Marian seurakunta, Lill-Mejlans-sällskapet rf., Länsi-Helsingin Vihreät ry, förvaltningsgruppen för Hud- och allergisjukhuset inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kritiserar bl.a. att området planläggs för byggnadsändamål bit för bit, att detaljplanerna för Mejlans idrottspark och området vid Paciusgatan genomförs som separata projekt och att det görs en miljöbedömning utan företrädare för en invånarorganisation.

Planen i utkastet ansågs vara sämre jämfört med det preliminära utkastet: byggrätten hade ökats med en femtedel, husen var högre och placerade på tomten parallellt med gatan (i utkastet snett mot gatan). De höga husen förfular stadsbilden, begränsar utsikten, sänker bostadspriserna, försämrar boendetrivseln och medför sådana oskäliga nackdelar som inte är motiverade med beaktande av detaljplanens syfte. Planen fördärvar den arkitektoniskt helgjutna 1950-talsmiljön i Mejlans och det viktiga kulturlandskapet med de gamla villorna och idrottsparken och täpper till naturlandskapet med visuellt överdimensionerat byggande. Enligt Nylands landskapsplan är det fråga om ett för kulturmiljön och landskapsvården viktigt område. Området bör anläggas som park.

Trafiken ökar och det täta schaktliknande byggandet ökar buller- och utsläppsolägenheterna i de invidliggande bostadshusen med fönster och balkonger mot Paciusgatan. Några sådana åtgärder för minskning av bullret som staden utlovat tidigare har inte vidtagits. Det antogs att antalet parkeringsplatser inom planeringsområdet och i närområdena skulle minska, det önskades bättre leder och tunnlar för gång- och cykeltrafiken vid Paciusgatan, trygga gångvägar för dem som besöker Hud- och allergisjukhuset, nya trafikljusarrangemang, bättre trafikarrangemang vid Munksnäsplatsen och mindre trafik på Mejlansvägen och det föreslogs underjordiska parkeringsplatser och en underjordisk infart under Hud- och allergisjukhuset till Mejlans sjukhusområde.

Åsikterna gick ut på att beredningen av detaljplanen skulle avbrytas på de villkor som nu föreslagits och att den skulle omvärderas utifrån miljökonsekvenserna och invånarnas rättigheter, utan att glömma särdragen i stadsbilden.

En del av dem som kommit med åsikter begär i sina skrivelser bl.a. att staden ska ge ett motiverat ställningstagande och att staden också utan dröjsmål ska sända information om beslutet att godkänna detaljplanen (markanvändnings- och bygglagen, 65 § och 67 §).

./. Åsikterna har relaterats mer noggrant i stadsplaneringsnämndens framställning 21.12.2006 till Stn. Sidorna 9–16 i framställningen, där åsikterna ingår, har delats ut till fullmäktigeledamöterna som en separat bilaga.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att avsikten med förslaget till detaljplaneändring är att göra det möjligt att förlägga högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet i den omedelbara närheten av Mejlans sjukhusområde. I framtiden kan det också finnas en underjordisk gång mellan områdena.

Detaljplaneutkastet utarbetades år 2004 för Mejlans idrottspark och Mejlansparken. Eftersom projektet för tennishallen var brådskande var det ändamålsenligt att först genomföra detaljplaneändringen för idrottsparken. För området utarbetas inom kort en tredje detaljplaneändring med tanke på en underjordisk gång mellan HNS sjukhusområde och Hud- och allergisjukhuset. Andra detaljplaneändringar är för närvarande inte aktuella i området. Det förslag till detaljplaneändring som nu behandlas följer den landskapsplan som fastställdes 8.11.2006. I den är planeringsområdet reserverat för tätortsfunktioner. Bedömningen av miljökonsekvenserna sker i samarbete mellan olika sakkunnigmyndigheter. Vid bedömningen beaktas också de synpunkter som invånarna fört fram.

Mejlans och området vid Tallvägen kan också då detaljplanen genomförs vara ett uppskattat bostadsområde. Byggandet hotar inte heller det stadshistoriskt viktiga parkområdets byaktiga karaktär, eftersom byggandet förläggs främst till den nuvarande parkeringsplatsen. De närmaste gamla husen på parksidan finns ca 280 m från detaljplaneområdet. Inom gångavstånd finns bl.a. ett omfattande grönområde med friluftsstråk och idrottstjänster, havsstrand och ypperlig kollektivtrafik. 1950-talets Mejlans gränsar i väster till Paciusgatan. Avståndet från de nya byggnaderna till de närmaste husen från 1950-talet är minst 60 m och till kyrkan över 40 m. Det finns detaljplanebestämmelser som är avsedda att ge de nya byggnaderna lämpliga material och färger i närheten av det gamla området då stadsstrukturen förtätas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar dessutom punkt för punkt följande:

Byggande

I det av nämnden 21.12.2004 godkända utkastet var de nya byggnaderna placerade snett mot gatan och de var inte hopbyggda ovanför Paciusgatans nivå. Byggrätten för tomterna uppgick då till 19 000 m² vy. Byggnadshöjderna var desamma som i det utkast som hade hållits framlagt våren 2006.

I och med att planeringen fortskred ökade Biomedicums utrymmesbehov och tomten blev mindre, eftersom det vid Paciusgatan måste reserveras ett område för mynningarna till en biltunnel i enlighet med Generalplan 2002. Dessutom framhölls det att byggnaderna bör kopplas till varandra för att den forskningsverksamhet som de disponeras för ska fungera bra. I det ändringsutkast som hölls framlagt våren 2006 uppgick byggrätten till 24 000 m² vy och byggnaderna var i detta placerade parallellt med gatan och kopplade till varandra med höga glaskorridorer.

I förslaget har tomten och byggnadsytan ytterligare inskränkts i förhållande till utkastet, så att det vid Paciusgatan går att plantera en stadsaktig rad med träd som ökar trivseln för dem som anlitar gatan och för dem som bor mitt emot. Byggnaderna har gjorts mindre murlika: de har sänkts med 1½ meter och glaskorridorerna mellan byggnaderna är betydligt lägre än tidigare. Avståndet mellan byggnaderna är 16 m. Tack vare de lägre förbindelsekorridorerna går det att se till parken mitt emot. Byggrätten har minskats från 24 000 m² vy till 21 000 m² vy.

Enligt detaljplaneförslaget ska byggnadernas fasader planeras så att de har olika arkitektoniska motiv, de ska de muras och rappas och de ska målas med olika varma färgnyanser. På parksidan ska trä och natursten användas på fasaden i de två nedersta våningarna på samma sätt som på den idrottshall som byggs invid. Vid Paciusgatan ska det planteras en rad med träd och mellan byggnaderna ska det anläggas stadsaktiga ”fickparker” med högklassiga material och planteringar, där det är bekvämt att ta en paus. På gång- och cykelstråken och på gårdsdäcken ska trivsamheten ökas också med belysning och konst, vilket gör platsen attraktivare för fotgängare och cyklister och för dem som bor mitt emot. Med dessa medel eftersträvas på det livligt trafikerade stället en högklassig och spektakulär omgivning med varma färger och grönskande planteringar vid gatan.

Det är meningen att bullerolägenheterna av byggandet ska minimeras.

Trafik

De nya kontorshusen ökar inte trafikvolymen så mycket att effekterna syns i trafiken på huvudgatan. Dessutom kommer tunnellösningen i generalplanen att förbättra smidigheten i trafiken mellan Paciusgatan och Nordenskiöldsgatan.

Parkeringsplatsen i detaljplaneförslaget är allmän och tjänar bl.a. dem som besöker idrottsparken. Det är alltså också i fortsättningen möjligt för dem som besöker kyrkan att parkera där. Vid den nya gatan kan det dessutom vid behov anges platser för kortvarig besöksparkering.

Vid Paciusgatan har det reserverats tillräckligt med utrymme för gatuträd och för en gång- och cykelväg. De parkeringsplatser som de anställda i det nya kvarteret behöver finns på tomten, under byggnaden.

Bilplatserna på Tallvägen har angetts för boendeparkering och används därför huvudsakligen av dem som bor där. Utomstående parkerar inte i någon större utsträckning där eftersom platserna är avgiftsbelagda. Det är meningen att gångbanan vid östra kanten av Paciusgatan ska breddas när den i generalplanen upptagna tunneln byggs.

Det är inte möjligt att flytta trafikljusen i hörnet av Paciusgatan och Stockholmsgatan till korsningen med Valborgsvägen, eftersom Paciusgatans och Stockholmsgatans korsning måste vara signalreglerad för att fungera tryggt.

Att öka kapaciteten i korsningen vid Munksnäsplatsen är inte möjligt utan omfattande ändringar i konstruktionerna. Trafikljusen i korsningen prioriterar kollektivtrafiken och detta påverkar också kapaciteten i riktning mot Ramsays strand.

En fungerande underfart (cyklar, tillgänglighet) i korsningen av Paciusgatan och Mejlansvägen skulle kräva långa ramper, som inte ryms inom det nuvarande gatuområdet. Platsen är inte heller betydelsefull med avseende på nätet för gång- och cykeltrafik. Stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning har för avsikt att utreda möjligheten att vid Munksnäs bro anlägga en underfart under Paciusgatan.

På Mejlansvägen har det byggts farthinder i syfte att minska genomfartstrafiken.

För Hud- och allergisjukhusets område med omgivning utarbetas det en separat detaljplaneändring, i vilken det kommer att utredas om en servicetunnel mellan sjukhusområdena kan anläggas och dessutom hur infarten till tomten ska ordnas och parkeringsbehoven tillgodoses. Planeringen sker i samråd med HNS.

Grönområde

Den landskapsmässigt och ekologiskt viktiga sluttningszonen inom bergsryggen i Mejlans öster om Hud- och allergisjukhuset bibehålls i huvudsak orörd. Det nya kvarteret förläggs i huvudsak till idrottsparkens nuvarande parkeringsplats, så det egentliga rekreationsområdet blir inte mindre.

Trafikbuller och utsläpp

Trafikbullret har beräknats med beräkningsprogrammet SoundPlan 6.3 enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller. En tredimensionell akustisk terrängmodell har utarbetats för programmet. Modellen omfattar utom utsläpps- och lägesuppgifter för bullerkällorna också bl.a. markytans och byggnadernas höjdlägen och den beräknade akustiska mjukheten.

Med hjälp av modellen undersöktes trafikbullret vid fasaden på det nya kontorshuset och det beräknades i vilken mån fasaderna i de närmaste bostadshusen mitt emot kontorshuset utsätts för trafikbuller. Granskningen utfördes såväl utan den nya byggnaden som med den.

Enligt punktkalkyler är den högsta ekvivalenta ljudnivån vid fasaderna i bostadshusen vid Paciusgatan i dagens läge ca 70 dB. När det nya kontorshuset har byggts stiger den högsta ekvivalenta ljudnivån vid husfasaderna mitt emot med maximalt ca 1–2 dB till följd av att ljudet reflekteras. På det bullrigaste stället vid fasaderna i bostadshusen vid Paciusgatan stiger ljudnivån med ca 1 dB. Människan uppfattar en förändring på ca 3 dB i ljudnivån, och det kan därför anses att ljudnivån inte stiger särskilt mycket.

Möjligheterna att vidta särskilda bullerbekämpningsåtgärder har dryftats under detaljplanearbetet. Att skydda bostadshusen i sluttningen med exempelvis konstruktioner eller ljudabsorberande material har inte ansetts vara genomförbart. I detaljplaneförslaget har en rad med träd föreslagits framför det nya kontorshuset vid Paciusgatan. Med trädplanteringar kan en angenämare gatumiljö skapas, men de har ingen inverkan på den mätbara bullernivån.

Stadsplaneringskontoret känner till problemen med luftkvaliteten till följd av trafiken i Helsingfors. Halterna av partiklar som inandas och av kvävedioxid blir tidvis skadligt höga vid de livligast trafikerade huvudgatorna i Helsingfors.

En stor del av de partiklar som inandas och av kväveoxiderna i stadsluften härrör direkt eller indirekt från trafikutsläpp. Halterna är typiskt som störst på vintern och våren. Halterna av partiklar som inandas stiger i synnerhet under den dammiga våren, då trafiken får söndermald sandningssand och asfaltdamm att virvla upp i luften. Halterna av kväveoxider är som störst under rusningstid, speciellt vid vindstilla och kallt väder på vintern och våren, då luften blandas om dåligt. Halterna av luftföroreningar kan stiga i gatuschakt om där uppstår dåliga utspädningsförhållanden.

Med de bedömningsmetoder som finns att tillgå i dag går det inte att bedöma tillförlitligt om de planerade byggnadsmassorna påverkar utspädningsförhållandena för utsläppen på ett sätt som är väsentligt för näromgivningen. När det gäller bedömningen av luftkvaliteten beaktas utlåtandena om detaljplaneförslaget vid den fortsatta planeringen och det är meningen att ett gott myndighetssamarbete med andra sakkunniga ska upprätthållas.

Motiverade ställningstaganden

En del av dem som kommit med åsikter begär att stadsplaneringskontoret, stadsplaneringsnämnden eller staden ska ge ett motiverat ställningstagande, en del att staden ska ge ett motiverat och skriftlig ställningstagande till deras anmärkning med stöd av 65 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen.

Nämnden konstaterar att 65 § i markanvändnings- och bygglagen gäller den senare fas då ett detaljplaneförslag är framlagt och anmärkningar får göras. Då är det Stn som ger stadens ställningstagande.

De åsikter som framförts under beredningen av förslaget bemöts av nämnden i anslutning till behandlingen av förslaget.

En kopia av stadsplaneringsnämndens skrivelse till Stn och ett protokollsutdrag skickas från stadsplaneringskontoret till dem som kommit med åsikter och som uppgett sin adress.

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 9.2–12.3.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot förslaget har gjorts fem anmärkningar, som relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, Helsingfors Vatten, Helen Elnät Ab och Helsingfors Energi. För utlåtandena redogörs nedan.

Anmärkningar Xxxxx xxxxxxx anser (9.3.2007) att byggnadskomplexet Biomedicum 3 skulle fördärva särdragen i den byggda miljön i Mejlans och göra det svårare för besökare att nå den nya tennishallen och idrottsparken. De föreslagna tre nästan 40 m höga byggnaderna i två delar och med 22 m höga glaskorridorer emellan skulle till arkitekturen inte smälta in i det befintliga byggnadsbeståndet. När den befintliga parkeringsplatsen bebyggs måste flera meter av parklik, gammal, ståtlig barrskog som påverkar stadsbilden fällas och berg sprängas så att en ny parkeringsplats och gata kan anläggas. Hon motsätter sig att skogen fälls av andra än skogsvårdsmässiga skäl.

Xxxxxxx anser det vara en olägenhet att utsikten från fönstren väsentligt förändras och att detta försämrar levnadsförhållandena då byggprojektet genomförs. I förbättringsförslaget har det lämnats öppningar mellan byggnaderna, men de är alltför smala och i fel vinkel i förhållande till husen vid Tallvägen och dessutom är deras glaskorridorer för höga för att de eftersträvade fördelarna ska nås.

En detaljplaneändring av detta slag och det massiva byggprojektet strider mot Xxxxxxxs rättskänsla, då området i detaljplanen är upptaget som park- och rekreationsområde, idrottsplaner, idrottspark och också i övrigt entydigt som gemensamt vistelseområde för alla stadsbor.

Vid stadsplaneringskontoret (Helsingin Sanomat 7.1.2007) görs för tillfället i samråd med Museiverket en utredning om särdragen hos de bebyggda områdena i Helsingfors stadsdelar och om eventuella områden som ska skyddas. Det var meningen att Mejlans skulle stå i tur i år, men utredningen har skjutits upp på framtiden. Mejlans bör upptas på utredningslistan genast, innan omgivningen för eviga tider förstörs med ett oåterkalleligt projekt.

De kolossala byggnaderna med verksamhetslokaler i andra ändan av Paciusgatan har redan för sin del fördärvat den för Mejlans typiska stadsbilden. Om Biomedicums fula containerupplag byggs, fortsätter samma tröstlösa vy på andra sidan Paciusgatan.

Xxxxxxx anser att bilismen oavbrutet kommer att öka. Trafiken orsakar rikligt med utsläpp, buller och andra liknande olägenheter. Den öppna utsikten mot skogen kompenserar dem som bor vid Tallvägen för det förtret som genomfartstrafiken i området ställer till med. Den planerade tunneln för motortrafik skulle ytterligare minska boendetrivseln.

De klagomål som invånare och sammanslutningar har kommit med har enligt Xxxxxxx bemötts med berömvärda ändringsförsök och planer. Byggnadernas slutliga form är dock ännu inte helt klar, och hon motsätter sig därför än så länge att projektet förs vidare. Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki behöver en mycket större tomt än den lilla planen vid Paciusgatan. Det vore en vettigare lösning om staden anvisade lokaler på något annat håll.

Xxxxxxx föreslår följande, om byggprojektet inte går att stoppa:

1 För att ett schaktliknande intryck ska undvikas bör byggnaderna vara så låga att utsikten från Tallvägen förblir öppen över deras tak, de bör placeras så att det blir gott om tomt utrymme emellan och de bör till färgsättningen och arkitekturen passa väl ihop med Hud- och allergisjukhusets förfinade stil.

2 Gång- och cykelvägen och de träd med 30 cm breda stammar som planteras invid denna bör från första början placeras så som stadsplaneringsnämnden föreslog i sitt bemötande.

3 Det får inte finnas glaskorridorer mellan byggnaderna, en gångförbindelse kan anläggas inomhus i källarvåningarna, i övrigt på normalt sätt utomhus.

4 Områdets karaktär också som bebyggt bör bibehållas sådant att där går att gena var som helt såsom också nu är brukligt i trakten. Invånarna befarar att Biomedicum 3 inhägnar sitt område och hindrar den fria framkomligheten i omgivningen.

5 Takbastuprojektet måste absolut skrinläggas.

6 Taken på byggnaderna bör vara platta och följa stilen på det befintliga Hud- och allergisjukhuset. Maskinrummen kan med dagens teknik förläggas under jord.

Xxxxxxx kräver att detaljplaneändringen för Mejlans idrottspark och närrekreationsområde skrinläggs i fråga om verksamhetslokalerna. Områdets dragningskraft bör utvecklas utifrån möjligheterna till idrott och friluftsliv.

Xxxxxxx begär i sin anmärkning att staden ska ge ett motiverat ställningstagande till hennes synpunkter.

Xxxx xxxxxxxxxxx, som bor i en närbelägen fastighet, motsätter sig (12.3.2007) detaljplaneändringen och byggandet, eftersom det för med sig betydande olägenheter:

Det schaktliknande byggandet vid den livligt trafikerade Paciusgatan medför utsläpp och bullerolägenheter. Också dagens bullernivå är för hög (ca 70 dB). Det ökande bullret är ohållbart, eftersom buller innebär hälsorisker med anknytning till bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna osv. Fönstren och balkongerna i bostadshusen vid Tallvägen vetter huvudsakligen mot Mejlansparken.

Byggnadsmassan är ful och försämrar stadsbilden i området. De höga byggnaderna begränsar utsikten avsevärt.

Karjalainen anser på grundval av det ovanstående att beredningen av detaljplaneändringen inte har förlöpt lagenligt och föreslår att den ska avbrytas.

Asunto Oy Timonlinna, som är en närliggande fastighet, anser (11.3.2007) att det inte är möjligt att genomföra detaljplaneändringen och byggandet i enlighet med planläggningslagstiftningen inom ramen för det aktuella förslaget. I anmärkningen betonas i synnerhet följande problem som detaljplaneändringen för med sig:

Ett tätt schaktliknande byggande vid den livligt trafikerade Paciusgatan innebär en betydlig försämring med avseende på de utsläpp och bullerolägenheter som trafiken medför och som redan nu är skadliga. Fönstren och balkongerna i gårdsbolaget, liksom i de övriga bostadshusen vid Tallvägen, vetter huvudsakligen mot Mejlansparken. I den version som förelagts stadsplaneringsnämnden har byggnadernas placering inte väsentligt ändrats jämfört med den schaktliknande konstruktionen. Glaskorridoren mellan byggnaderna har blivit lägre, men eftersom den fortfarande finns påverkar den reflekteringen av bullret. Att bullernivån stiger med 1–2 dB från den nuvarande alltför höga på ca 70 dB är ohållbart. Den dB-skala som använts vid bedömningen av bullerolägenheterna från de planerade byggnaderna är dålig, och enligt de sakkunnigutlåtanden som Asunto Oy Timonlinna har fått ger den lekmän felaktiga uppgifter om läget. Den förändring i bullernivån som kan förnimmas med öronen är inte hela sanningen. Buller påverkar hälsan på många sätt, bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna osv. Det har inte tagits ställning till de hälsorisker som uppstår i och med att partikelutsläppen med all sannolikhet ökar!

Bolaget anser att byggnaderna förfular stadsbilden i området. Eftersom de är höga kommer de att begränsa utsikten betydligt och oskäligt mycket hota miljöhälsan och trivsamheten för dem som bor i de närliggande husen och leda till att kvaliteten på livsmiljön i närområdet försämras avsevärt och att fastighetsägarna och ‑innehavarna i närområdet utsätts för oskäliga olägenheter på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanen syfte. Bolaget anser därför att beredningen av detaljplaneändringen inte har förlöpt lagenligt.

På grundval av det ovanstående föreslår bolaget att beredningen av detaljplaneändringen ska avbrytas.

Lill-Mejlans-sällskapet rf påtalar (10.3.2007) sättet att utarbeta detaljplaneändringen, där medborgarnas påverkansmöjligheter har inskränkts vid detaljplaneberedningen och å andra sidan de faktiska konsekvenserna av detaljplaneförslaget inte har utretts vid detaljplanearbetet.

1 Att de detaljplaneändringar som utarbetats för Mejlans idrottspark och området vid Paciusgatan indelats i separata projekt är ett tecken på att planeringen av markanvändningen i området har forcerats. Av denna anledning har verkliga alternativ inte dryftats och det har inte heller utretts vilka sammantagna konsekvenser detaljplanerna har för genomfartstrafiken, behovet av parkeringsplatser och miljön i området.

2 I stadsplaneringsnämndens mötesprotokoll 21.12.2006 konstateras följande om projektets inverkan på trafikvolymerna i närområdet: ”Trafikvolymen på tomtgatan Mejlansvägen är ca 6 700 fordon om dygnet” och å andra sidan att ”den ökning i trafikvolymerna som de nya kontorshusen leder till är inte så betydlig att verkningarna syns i trafiken på huvudgatan”. Hur mycket trafik kan det tillåtas på en tomtgata? Projektets konsekvenser för trafikvolymen på Mejlansvägen har inte alls bedömts, i synnerhet inte tillsammans med den ökade trafikvolym som den nya idrottsparken innebär.

3 Stadsplaneringsnämnden anför i sitt mötesprotokoll att miljökonsekvensbedömningarna görs i samarbete med olika sakkunnigmyndigheter och att de synpunkter som invånarna har kommit med beaktas vid bedömningen. Sådant samarbete har inte bedrivits med hänsyn till medborgarinflytande, och de lokala invånarnas och invånarföreningarnas åsikter har inte haft en sådan tyngd som avses i markanvändnings- och bygglagen.

Invånarföreningen föreslår att detaljplaneutkastet ska återremitteras till stadsplaneringskontoret, så att 9 § i markanvändnings- och bygglagen och 1 § i markanvändnings- och byggförordningen kan beaktas genuint, dvs. att de sammantagna konsekvenserna av de detaljplaneprojekt som genomförts och planerats i planeringsområdet och i närområdet ska bedömas i stor utsträckning.

Föreningen begär ett motiverat ställningstagande till denna anmärkning med stöd av 65 § i markanvändnings- och bygglagen.

Meilahti-seura - Sällskapet Mejlans ry konstaterar (10.3.2007) att området i Generalplan 2002 är reserverat för offentlig verksamhet.

I den planläggningsöversikt som hade delats ut till invånarna presenterades objektet med illustrationer där tre fristående byggnader med cirka tre våningar hade placerats snett mot Paciusgatan ungefär på samma sätt som bostadshusen i början av Paciusgatan.

I 2006 års planläggningsöversikt avfärdades detaljplaneändringen med ett omnämnande. Vid noggrannare studium av de planer som hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Tölö bibliotek visade det sig att planen hade fått en ny omfattning: våningsytan hade ökats med en femtedel, den högsta byggnaden var 2 m högre och för området planerades en ny gata invid byggnaderna. Det mest anmärkningsvärda var att byggnadsmassorna var placerade som en mur mot Paciusgatan.

Sällskapet Mejlans, gårdsbolagen i närområdet, andra fastighetsägare och ett stort antal invånare framförde sina åsikter för stadsplaneringsnämnden och betonade följande problem:

Det täta schaktliknande byggandet vid Paciusgatan innebär en betydlig ändring mot det sämre i fråga om de redan nu skadliga trafikutsläppen och bullerolägenheterna. Också som lägre påverkar glaskorridorna mellan byggnaderna reflekteringen av buller. Fönstren och balkongerna i bostadshusen vid Tallvägen vetter huvudsakligen mot Mejlansparken. Glaskorridorna gör det dessutom omöjligt att på ett naturligt sätt ta sig fram mellan byggnaderna till idrottsparken och de har inte på ett tillförlitligt sätt utretts hur parken söder om byggnaderna kan nås.

Mejlans är ett gott exempel på ett naturnära, invånarvänligt område, men kommer inte att bibehållas som ett sådant om där byggs anläggningar i olämplig stil som förfular stadsbilden och förvärrar miljöolägenheterna. De höga byggnaderna skulle avsevärt begränsa utsikten från bostäderna och i oskälig mån försämra trivsamheten för dem som bor i de närliggande husen och leda till att kvaliteten på livsmiljön i närområdet försämras avsevärt och att fastighetsägarna och ‑innehavarna i närområdet utsätts för oskäliga olägenheter på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanen syfte. Vilken glädje har man av ett park- och skogslandskap om det göms bakom en mur av byggnader? En park är avsedd att kunna upplevas också visuellt på avstånd.

Det finns gott om möjligheter att utöva olika idrottsgrenar i Mejlans. De som besöker idrottsparken, sevärdheterna i området, Fölisön, Hud- och allergisjukhuset och Ronald McDonald-stiftelsen kommer till området med egen bil. Under den livligaste säsongen är vägkanten på Ekuddsvägen, Fölisöns friluftsmuseums lilla parkeringsplats, den lilla parkeringsplatsen vid Hindersnäsvägen och vägkanten vid Mejlansvägen fulla av bilar och dessutom finns det fullt med parkerade bilar på den smala kilformiga plan som nu hotas av nybygget. Det har planerats att parkeringsproblemet ska skötas med underjordiska parkeringshallar. De är dock avsedda för anställda vid Biomedicum som kommer till jobbet med egen bil. Det är fara värt att slopandet av parkeringsplatsen leder till att bilarna flyttar till närgatorna.

I beslutsmotiveringen förringas byggandets effekter på trafikbullernivån i näromgivningen. Att en höjning av bullernivån med 1–2 dB från den redan nu alldeles för höga på ca 70 dB är obetydlig är ett ohållbart påstående. Det går inte att säga någonting definitivt om de bullerolägenheter som de planerade byggnaderna medför. Den dB-skala som används (en logaritmisk skala) är dålig i detta sammanhang, och enligt de sakkunnigutlåtanden som föreningen har fått ger den lekmän felaktiga uppgifter om läget. Det bör noteras att en förändring på 1 dB innebär 10 % som ljudtrycksnivå och 20 % som förändring i ljudenergin. På motsvarande sätt innebär 3 dB att ljudenergin fördubblas och 10 dB att den tiofaldigas. Den förändring i ljudnivån som kan förnimmas (3 dB såsom det sägs i stadsplaneringsnämndens bemötande) är alltså inte hela sanningen. Buller påverkar hälsan på många olika sätt med anknytning till bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna osv. Den förändring i bullernivån som kan förnimmas med öronen är inte det enda. I fråga om partikelutsläppen innehåller de av stadsplaneringsnämnden godkända motiveringarna bara en beskrivning om hur partiklarna uppstår, och där tas inte ställning till de hälsorisker som uppstår i och med att de med all sannolikhet ökar.

I motiveringarna för stadsplaneringsnämndens beslut lovordas byggnadernas arkitektoniska förtjänster. Utifrån illustrationerna är det dock inte möjligt att sluta sig till i vilken mån de planerade byggnaderna kommer att vara eller inte vara tilltalande.

På grundval av det ovanstående föreslår föreningen att beredningen av detaljplanen på de nu föreslagna grunderna ska avbrytas och föreningen kommer med en stark uppmaning om att miljö- och hälsokonsekvenserna av ändringen ska omvärderas, likaså de kringboendes rättigheter, utan att glömma särdragen i stadsbilden. Föreningen anser det också vara av primär vikt att planeringen fortsätter i samarbete med invånarna och sammanslutningar i närområdet.

Invånarföreningen i Mejlans samarbetar gärna med de för planläggningen ansvariga tjänsteinnehavarna och förtroendevalda i syfte att utveckla området.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) följande med anledning av anmärkningarna ämnesvis:

Landskapsplanen och generalplanen

Detaljplaneändringen följer landskapsplanen och Generalplan 2002. Planeringsområdet är i dem upptaget som område för förvaltning och offentlig service.

Stadsplaneringskontoret utarbetar detaljplaneändringar för områden som enligt Generalplan 2002 för Helsingfors är arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla. Utöver detaljplanerna utarbetads det anvisningar om byggsättet, som är avsedda att säkerställa områdenas viktigaste värden. Det är också meningen att sådana anvisningar om byggsättet ska utarbetas för bostadsområdet från 1950-talet i Mejlans. Anvisningar utarbetas inom ramen för de disponibla resurserna.

Byggandet vid Paciusgatan hänför sig till utvecklingen av Mejlans sjukhusområde. Fastighetsnämnden konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att den viktigaste koncentrationen av specialsjukvård och forskningsverksamhet i Finland finns i Mejlans. Staden har som ett näringspolitiskt mål att främja dess utveckling och etableringen av företag i branschen i Mejlans med omgivning.

Detaljplanearbetets gång

År 2004 utarbetades ett detaljplaneutkast för Mejlans idrottspark och Mejlansparken. Eftersom tennishallsprojektet var brådskande var det ändamålsenligt att först göra en detaljplaneändring för idrottsparken. Under den närmaste tiden är det meningen att en tredje detaljplaneändring ska utarbetas för en underjordisk förbindelse mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) sjukhusområde och Hud- och allergisjukhuset. De olika konsekvenserna av dessa projekt har granskats med tanke på hela området.

I den preliminära utkastfasen (hösten 2005) var de nya byggnaderna placerade snett mot gatan och de var inte hopbyggda ovanför Paciusgatans nivå. Byggrätten för tomterna uppgick då till 19 000 m² vy.

Planen utvecklades utifrån de framförda åsikterna. I förslaget inskränktes tomten och byggnadsytan i förhållande till utkastet, så att det vid Paciusgatan går att plantera en stadsaktig rad med träd som ökar trivseln för dem som anlitar gatan och för dem som bor mitt emot. Byggnaderna gjordes mindre murlika genom att de sänktes med 1,5 meter och glaskorridorerna mellan byggnaderna med 8 m. Avståndet mellan byggnaderna är 16 m. Byggrätten har minskats från 24 000 m² vy till 21 000 m² vy.

Byggande

I och med att staden växer och funktionerna blir mångsidigare förtätas också stadsstrukturen. Det är motiverat att bygga ut områden som har goda kollektiva trafikförbindelser och litet rekreationsvärde.

Nybyggnaderna förläggs inte till de nuvarande idrottsområdena, utan till den befintliga idrottsparkens parkeringsplats och till slänten vid Paciusgatan. Rekreationsvärdet hos dessa områden är liten med tanke på parkbesökarna. Byggnaderna vid Paciusgatan skyddar parken mot buller, vilket gör det trevligare än nu att vistas där. I den nya detaljplanen för idrottsparken finns det en byggnadsyta för en bollplan vid Mississippistråket. Den idrottshall som byggs i en sluttning gör dessutom möjligheterna till inomhusidrott i området mångsidigare.

Utsikten från fönstren förändras då planen genomförs. Detaljplanen omfattar dock flera bestämmelser om byggandet och planteringarna med tanke på en högklassig miljö också från bostäderna sett då stadsstrukturen förtätas. Byggnadernas fasader ska planeras så att de har olika arkitektoniska motiv, de ska muras och rappas och de ska målas med olika varma färgnyanser. Vid Paciusgatan ska det planteras en rad med träd och mellan byggnaderna ska det anläggas stadsaktiga ”fickparker” med högklassiga material och planteringar. Genom detaljplanebestämmelser är det också meningen att de nya byggnaderna ska anpassas till de närliggande fina husen från 1950-talet vid Tallvägen. Illustrationer kan berätta bara om de framtida byggnadernas form, storlek, färg och material. Byggnadernas slutliga utseende planeras inom ramen för detaljplanen vid själva byggnadsprojekteringen.

De nya byggnaderna höjer sig maximalt 15–18 m över Paciusgatan och glaskorridorerna mellan dem 5,5 m och 8 m. I Xxxxx xxxxxxxs anmärkning angavs byggnadshöjden felaktigt till 40 m och glaskorridorernas höjd till 22 m. Med tanke på användningen av byggnaden är det viktigt med gångförbindelser mellan våningarna.

Att bygga maskinrum ovanpå översta våningen är ändamålsenligt med tanke på verksamheten i byggnaden. Byggandet av maskinrum och bastulokaler försämrar inte stadsbilden och ökar inte heller miljöstörningarna i området i väsentlig mån.

Miljö

Den för landskapet viktiga sluttningen öster om Hud- och allergisjukhuset bibehålls huvudsakligen orörd. Den nya gatan och parkeringsplatsen förläggs öster om skogsbrynet så att det inte krävs sprängning eller trädfällning i någon större utsträckning. Om det blir nödvändigt med sprängning vid parkeringsplatsen, ska den låga stödmur som då behövs byggas av natursten.

Enligt byggnadskontoret har de träd som planteras i centrumområdet, också i detta fall, en omkrets på 30 cm.

Trafik

Vid en trafikräkning på Mejlansvägen år 2007 uppgick genomsnittstrafiken på vardagar till 5 912 bilar. Trafikvolymen på Zaidagatan har beräknats bli 1 500–2 000 bilar om dygnet. En del av trafiken västerifrån till Zaidagatan kommer troligen via Mejlansvägen. Trafikvolymen på Mejlansvägen kommer att öka med högst 500 bilar om dygnet. Olägenheterna med genomfartstrafik på Mejlansvägen har i mån av möjlighet minskats med en hastighetsbegränsning på 30 km/h och med farthinder. Om den ökade trafiken leder till olägenheter, kan antalet farthinder vid behov ökas.

Den tunnel för biltrafik som i Generalplan 2002 finns upptagen mellan Paciusgatan och Nordenskiöldsgatan är avsedd att göra trafiken på huvudvägarna smidigare. En trafikprognos för år 2025 med ett gatunät i enlighet med generalplanen ger vid handen att trafiken på Paciusgatan minskar. Genomförandet av detaljplanen beräknas inte påverka boendeförhållandena i omgivningen i väsentlig grad.

Idrottsparkens nuvarande parkeringsplats har 152 bilplatser, av vilka 74 har en tidsbegränsning på 24 timmar (infartsparkering), 64 en tidsbegränsning på 4 timmar och 14 en tidsbegränsning på 2 timmar. Den nya parkeringsplatsen rymmer 70 bilar och på Zaidagatan kan ca 30 bilplatser markeras. Antalet bilplatser minskar med ca 50. Om de närliggande gatorna börjar användas för parkering, kommer den att regleras med begränsningar.

I södra och norra delarna av detaljplaneområdet har det upptagits gång- och cykelvägar som leder direkt till gång- och cykelstråken i parken. Den ena gångvägen är en trappa. Ändringen minskar inte på antalet gång- och cykelvägar. Enligt detaljplanen får området mot gatan inte inhägnas.

Miljöstörningar

Kalkyleringarna enligt en bullermodell ger vid handen att den dimensionerande ekvivalenta ljudnivån vid fasaderna på bostadshusen vid Paciusgatan i nuläget uppgår till ca 70 dB dagtid. Den ekvivalenta ljudnivån är det vanliga sättet att bedöma styrkan på buller som varierar. Enligt definitionen på ekvivalent ljudnivå väger de största momentana ljudtrycksvärdena mest i slutresultatet. Inom Paciusgatans planeringsområde är det fråga om sedvanligt trafikbuller, där det inte är skäl att misstänka att väsentliga särskilt störande komponenter ingår.

När det nya kontorshusen har byggts kan den största ekvivalenta ljudnivån med stöd av kalkyleringen enligt bullermodellen stiga med maximalt ca 1–2 dB vid husfasaderna mitt emot till följd av att ljudet reflekteras. Vid Paciusgatan har det dock beräknats att ljudnivån ökar bara med en knapp decibel, vilket innebär att den största ekvivalenta ljudnivån vid bostadshusens fasader är ca 71 dB dagtid. Människan uppfattar en förändring på ca 3 dB i ljudnivån, och det kan därför anses att ljudnivån inte stiger särskilt mycket. Det ljudreduktionskrav på 38 dB som enligt den gällande detaljplanen nr 9318 (fastställd 26.1.1988) getts för fasaderna på bostadshusen närmast Paciusgatan kan med tanke på riktvärdena för bullernivån anses vara tillräckligt.

De eventuella konsekvenserna för luftkvaliteten av att detaljplanen genomförs har bedömts bl.a. utgående från uppgifter om trafikvolymen och från gatuområdets och de byggda miljöns profil. Bedömningen har gjorts i samråd med bl.a. sakkunniga vid miljöcentralen. De planerade kontorshusen antas inte bilda en med tanke på luftkvaliteten skadlig schaktliknande omgivning, där luftkvaliteten försämras från det nuvarande. Det breda gaturummet (60 m) och byggnadsmassorna som förbinds av låga glaskorridorer gör att luften också i fortsättningen kan cirkulera i området.

Att detaljplanen genomförs hotar inte invånarnas miljöhälsa eller trivsamhet och innebär inte en avsevärd försämring av kvaliteten på livsmiljön eller oskäliga olägenheter för invånarna.

Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Oy har (22.3.2007) ingenting att påpeka om ändringsförslaget.

Fastighetsnämnden konstaterar (2.2.2007) att den viktigaste koncentrationen av specialsjukvård och forskningsverksamhet i Finland finns i Mejlans. Växelverkan mellan universitetets forskare och företagsverksamheten kommer att öka ytterligare. Staden har som ett näringspolitiskt mål att främja utvecklingen av koncentrationen inom hälsovårdssektorn och etableringen av företag i branschen i Mejlans med omgivning. Detaljplanen är ägnat att tjäna behovet av lokaler för ändamålet.

Stn beslöt 4.12.2006 reservera kvarteret i förslaget till detaljplaneändring för Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki med tanke på planering av tredje fasen av forsknings- och undervisningscentret Biomedicum, som nu verkar inom HNS område i Mejlans.

Detaljplaneförslaget är välmotiverat med beaktande av dessa synpunkter och nämnden tillstyrker förslaget.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (8.2.2007) att detaljplaneändringen inskränker på parkområdet vid Paciusgatan. Området längs Paciusgatan kan dock i sin nuvarande form inte anses vara särskilt betydelsefullt som rekreationsområde, utom när det gäller gång- och cykelvägarna. Området vid gatan är till största delen en brant sluttning, som i praktiken är en rätt obetydlig skyddszon mot den tungt trafikerade gatan och som inte utgör något skydd mot Mejlansparken.

Detaljplaneändringen ändrar den del av Mejlansparken som finns närmast Paciusgatan till byggd miljö, men lösningen är motiverad och högklassig. Det är skäl att utarbeta planen för breddning av Paciusgatans gatuområde som en enda plan tillsammans med kontorshusen så att kvaliteten kan säkerställas.

Breddningen av gatuområdet beror på kontorshusbygget. Därför bör den som svarar för kontorshusbygget delta i kostnaderna för ombyggnad av Paciusgatan.

Att parkeringsplatsen blir mindre utgör en olägenhet i Mejlansparken. Behovet av parkeringsplatser i området är tidvis stort i anslutning till evenemang i idrottsparken. Närheten till Fölisön påverkar också parkeringsbehovet. Otillåten parkering i parkerna, som sliter på terrängen, bör bekämpas genom att det anvisas tillräckligt med planerade och övervakade parkeringsplatser.

Kostnaderna för anläggning av gatorna och området för allmän parkering beräknas uppgå till ca 1 240 000 euro och de årliga underhållskostnaderna till 20 000 euro.

I delen med förklaringar till beteckningarna på detaljplaneritningen är namnet Steinheilsgatan felskrivet.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att det då området vid Paciusgatan bebyggs måste lämnas utrymme för den tunnelreservering som ingår i Generalplan 2002, vilket i praktiken innebär att gatuområdet breddas. Gatan måste dessutom breddas på grund av cykelvägen och trädraden, vilket utgör normal förbättring av gång- och cykelvägar.

Det är inte möjligt att öka antalet platser för allmän parkering inom detaljplaneområdet. Parkeringen i parker kan övervakas i enlighet med terrängtrafiklagen och kan troligen också hindras med olika konstruktioner.

Vid diskussionen i nämnden 21.12.2006 önskades ett annat namn än Steinheilsgatan för den nya gatan. Namnkommittén föreslog Zaidagatan som nytt namn på gatan. Ändringen har gjorts på detaljplanekartan.

Helsingfors Vatten konstaterar (29.3.2007) att det bör anläggas nya dagvattenavlopp på 290 m i Zaidagatan. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 145 000 euro.

På tomten 15643/1 finns det vattenledningar på ca 270 m, kombinerade avlopp på ca 200 m och dagvattenavlopp på ca 170 m som måste flyttas till gatuområdet. De beräknade kostnaderna blir ca 360 000 euro. Flyttningen bör i enlighet med Stns beslut 5.5.1997 genomföras med andra medel än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner. I planteringsområdet i nordvästra hörnet av tomten bör det upptas en 6 m bred ledningsgränd för ett kombinerat avlopp som ska flyttas.

Helsingfors Vatten tillstyrker ändringsförslaget med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att gränsen i nordvästra hörnet av tomten har ändrats så att linjen för det planerade kombinerade avloppet inte ligger inom tomten. Detaljplanebeskrivningen har i fråga om kostnaderna och mängden ledningar ändrats i enlighet med Helsingfors Vattens påpekanden.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Nämnden önskade vid en diskussion 21.12.2006 att namnet på den nya gatan skulle hänföra sig till områdets sjukhushistoria. Namnkommittén beslöt 22.8.2007 föreslå Zaidagatan i stället för Steinheilsgatan som namn på den nya gatan. Namnet hänför sig till Allergisjukhusets grundare, professor Zaida Eriksson-Lihr (1895–1974). Gatans namn har ändrats på detaljplanekartan.

Med anledning av utlåtandet från Helsingfors Vatten har gränsen i nordvästra hörnet av tomten ändrats så att linjen för det planerade kombinerade avloppet inte ligger inom tomten. Beskrivningen har ändrats i fråga om kostnaderna och mängden ledningar.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Nämnden tillstyrker det ändrade förslaget.

Stn konstaterar att förslaget ytterligare har sänts för utlåtande till miljöcentralen.

Miljöcentralen har (19.12.2007) ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Stn konstaterar ytterligare att det motiverade ställningstagande från kommunen som begärts i två anmärkningar har behandlats i Stn som ett separat ärende. Stn hade ingenting att tillägga till stadsplaneringsnämndens bemötande med anledning av anmärkningarna.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för område för närrekreation, område för idrotts- och rekreationsanläggningar och gatuområde i 15 stadsdelen (det nya kvarteret 15643 bildas) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11642, daterad 21.12.2006 och ändrad 11.10.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11642 (Området vid Paciusgatan i östra kanten av Mejlansparken)
	Bilaga 2	Illustration (Området vid Paciusgatan i östra kanten av Mejlansparken)
	Bilaga 3	Stadsplaneringsnämndens framställning 21.12.2006, sidorna 9-16 (åsikter om detaljplanen nr 11642), separat bilaga

DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV KVARTERET NR 390 OCH FÖR JÄRNVÄGS- OCH GATUOMRÅDEN I VALLGÅRD (FREDRIKSBERGS MASKINVERKSTAD, DELOMRÅDE 2) (NR 11630)

Stn 2007-366

Förslag till detaljplaneändring för en del av kvarteret nr 390 och för järnvägs- och gatuområden i 22 stadsdelen (Vallgård)

Området begränsas av bl.a. Industrigatan och Maskinverkstadsstråket.

Sammandrag För kvarteret 390 med Fredriksbergs maskinverkstad utarbetas detaljplaneändringar delområdesvis utifrån ett utkast som godkänts för området. YIT Byggnads Ab har av arkitektbyrån ARK-house arkkitehdit Oy beställt ett utkast om planeringen av området som underlag för detaljplaneändringen.

Planeringen utgår från att maskinverkstadsområdets starka karaktär bevaras och utnyttjas som en del av det nya stadsrummet, att området fogas på ett naturligt sätt till de omgivande stadsdelarna i fråga om stadsbild, funktioner och trafik och att bostäderna byggs högklassigt.

Delområde 2 hör i fråga om volym och struktur till skalan i Vallgårds industriområde invid. Bostadshusen bildar ett storkvarter som avgränsar en omfattande bullerfri och bilfri kvartersgård i mitten. Vid Industrigatan placeras ett voluminöst ”ormhus”, som samtidigt fungerar som bullermur för området. ”Stjärnhusen” mot parken avviker från byggnaden vid gatan i fråga om skalan och karaktären. De ligger högre än parknivån och avgränsar gårdsplaner med ett murfundament så att dessa bildar ett eget revir inom det allmänna parkområdet.

Via sin arkitektur berättar huset vid Industrigatan om områdets industritradition med en kompakt och storskalig sammansättning jämfört med de rikare byggnadsmassorna och småskaligheten hos husen vid parken. Husen bildar tillsammans en helhet, som på ett modernt sätt utgör traditionellt byggande med material som är typiska för industriområdena.

Ventilgränden är en viktig ny gång- och cykelväg mellan Industrigatan och Aleksis Kivis gata. Den offentliga servicen i Åshöjden är därmed lättillgänglig för de nya invånarna.

Mellan de två bostadshelheterna i maskinverkstadsområdet, delområde 1 och delområde 2, bildas en park på ungefär en hektar, med den ståtliga måleriverkstaden som fond.

Genom maskinverkstadsområdet har en kollektivtrafikgata planerats för spårvagnslinje 9. Linjen börjar trafikera år 2008.

Den sammanlagda våningsytan i området uppgår till 42 800 m². Antalet nya invånare beräknas bli 1 070.

Enligt planerna ska byggarbetena inledas år 2008.

Detaljplanegrunder VR-Group Ab föreslår (25.10.2001) att staden ska vidta åtgärder för att kvarteret 390 i Vallgård med Fredriksbergs maskinverkstad, som är i bolagets ägo, ska planläggas på nytt.

VR-Group Ab har ingått avtal med YIT Byggnads Ab om att utveckla området.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (21.12.2006) följande:

Beslut av nämnden Nämnden godkände 6.3.2003 utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad som underlag för utarbetande av förslag till detaljplaneändring.

Nämnden godkände 14.12.2006 ett utkast till detaljplaneändring för delområde 2 inom Fredriksbergs maskinverkstad som underlag för ett förslag till detaljplaneändring, dock med den justeringen att bostäderna i detaljplaneområdet ska ha en genomsnittsyta på minst 75 m² och att det utfärdas en detaljplanebestämmelse om taklandskapet hos husen mot parken.

Utgångspunkter

Riksomfattande mål för områdesanvändningen

För maskinverkstadsområdet, som är en kulturmiljö av riksintresse, gäller statsrådets beslut 1.6.2001 om de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

Generalplan

Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003) är det fråga om ett område dominerat av flervåningshus med bostäder och verksamhetslokaler.

Detaljplaner

Detaljplaneområdet hör till industrikvarteret 390 med Fredriksbergs maskinverkstad. Den gällande detaljplanen nr 449 för industrikvarteret är fastställd 1901. I nordvästra ändan av kvarteret finns en smal remsa av ett järnvägsområde som hör till det aktuella detaljplaneområdet. Den gällande detaljplanen nr 10489 för remsan är fastställd 1997.

Byggförbud

I området gäller byggförbud till 28.8.2005 med stöd av 53 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen för att detaljplanen ska ändras. (Stn beslöt 20.8.2007 förlänga byggförbudstiden till 28.8.2009).

Området med Fredriksbergs maskinverkstad omfattas av avtalet om skydd av betydande stationsområden av riksintresse (miljöministeriets beslut 9.12.1998).

Stge godkände 26.1.2005 anläggningsplanen för spårvägslinje 9 (Kirurgen–Östra Böle).

Stn godkände 14.3.2005 för stadens räkning ett markanvändningsavtal som baserar sig på utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad. Avtalet undertecknades 10.5.2005.

Byggd miljö

Delområde 2 i maskinverkstadskvarteret består av en plan bangård med ett stort antal spår. Där finns en träbyggnad som ska rivas och en anläggning för flyttning av tågvagnar, dvs. en travers.

Sydväst om området, på Sågbacken, finns en helhet med fem bostadskvarter som utgör delområde 1 i maskinverkstadsområdet, där byggarbetena inleddes hösten 2005. Öster om området finns maskinverkstadsområdets värdefulla byggnadsbestånd med byggnader som ska skyddas. I norr avgränsas området av Industrigatan. Det har för Industrigatan utarbetats en detaljplaneändring, som gör det möjligt att anlägga en planskild korsning vid Bangårdsvägen.

Trafik Området avgränsas av huvudgatan Industrigatan, där trafikvolymen hösten 2005 uppgick till 22 900 fordon/dygn. Vardagar utgör ca 350 av dem bussar. Industrigatan förbättras åren 2006–2007 och trafikvolymen väntas öka. De kollektiva trafikförbindelserna till området är goda. På de gator som gränsar till maskinverkstadsområdet (Aleksis Kivis gata och Industrigatan) har åtta busslinjer hållplatser. En hållplats för spårvägslinje 9 förläggs till området. På Sturegatan och på Bangårdsvägen vid Böle station finns det spårvägstrafik. Avståndet till Böle station är ca 500 m.

I framtiden förlängs huvudgatan Industrigatan till Lokvägen i Mellersta Böle. Dessutom ändras förbindelsen från Industrigatan via Jämsägatan och Gumtäktsvägen till Backasgatan så att den blir huvudgata. Klassificeringen av Bangårdsvägen sänks däremot från huvudgata till lokal matargata.

Service Området har ett gott läge i fråga om service. I närheten finns innerstadens omfattande offentliga och kommersiella service. Våningsytan för kommersiell service i förhållande till invånarantalet vittnar om en synnerligen hög servicenivå.

Samhällsteknisk försörjning

I Industrigatan finns det nät för teknisk försörjning som tjänar den nuvarande markanvändningen. I maskinverkstadsområdet finns det gamla nät. Näten i Industrigatan sträcker sig österifrån till Kuortanegatan 13. I det plana området finns det få dräneringsanordningar och största delen av dagvattnet i området bildas till grundvatten och hängande grundvatten. Då området vid Sågbacken bebyggs dras det kommunaltekniska ledningar i kollektivtrafikgatan.

Naturförhållanden

Största delen av maskinverkstadsområdet är en låglänt, plan dalzon i östvästlig riktning. I östra ändan fortsätter dalsänkan ända till havsstranden.

Markbeskaffenhet och grundförhållanden

Området utgör en dal, där det översta markskiktet består av fyllningsjord. Skiktet med fyllningsjord är huvudsakligen 0,5–3 m tjockt. Fyllningen består ställvis av blandat material: sand, stenar, block, byggavfall, stockar m.m. I fyllningen finns ett skikt med hängande grundvatten huvudsakligen på höjdnivån +14,4–+15,6.

Inom det nya kvarteret 22402 och i södra delen av parkområdet finns det under fyllningen organiska markskikt med en tjocklek på 0,1–1,1 m. Det finkorniga markskiktet under fyllningen eller torven är som mest ca 8 m tjockt och den hårda botten finns på ett djup av ca 13 m. Under leran finns det ett sand- och moränskikt före bergytan. Mängden grundvatten som strömmar i dessa skikt beräknas vara liten. Höjdläget för grundvattenytan i området är huvudsakligen +13,5–+15,0.

I det nya kvarteret 22401 och i norra delen av parkområdet finns det under skiktet med fyllningsjord tunnare, högst 1–2 m tjocka finkorniga markskikt. Antalet markundersökningar som utförts i detta område är dock mindre.

Det är viktigt att nivån för det hängande grundvattnet bibehålls med tanke på grundkonstruktionerna av trä i maskinverkstadsområdet. I samband med byggandet av eltågshallen 1978 upptäcktes det att nivån hade sjunkit, och efter det har nivån ofta varit för låg. År 1978 byggdes det ett observationsnät för grundvatten och hängande grundvatten i området. Vid planeringen och byggandet av Industrigatan finns det beredskap att bygga en ny damm för hängande grundvatten runt vagnhallen. Innanför dammen behövs det ersättande vatten av hög kvalitet, vilket bör beaktas då dräneringen planeras.

Särdrag och skyddsobjekt

Maskinverkstadsområdet ingår i 1993 års förteckning över värdefulla kulturmiljöer av riksintresse.

Miljöministeriet godkände 9.12.1998 ett avtal om skydd av värdefulla stationsområden av riksintresse. Fredriksbergs maskinverkstad omfattas av avtalet. Museiverket uppger att området är den mest anmärkningsvärda enskilda helheten i förteckningen över objekt i skyddsavtalet.

Det mest värdefulla byggnadsbeståndet omfattar sju byggnader. De skyddade byggnaderna ger hela området dess särskilda karaktär, men ingen av dem ligger inom det aktuella området för detaljplaneändringen.

Störande faktorer i omgivningen

Luftkvalitet

I innerstaden i Helsingfors är luftkvaliteten sämre än i utkanterna. Det beror främst på utsläpp från trafiken och svävande stoft som trafiken sätter i rörelse. I Vallgård finns det livligt trafikerade huvudgator inom ett relativt litet område och luftkvaliteten är lika dålig som i Kampen och Tölö. Halten av kvävedioxider mättes år 2003 i närheten av området. Årsmedeltalet för kvävedioxidhalten på grund av fordonstrafiken är 30–40 µg/m³. Prognosen för årsmedeltalet i maskinverkstadsområdet år 2020 är 20–30 µg/m³. För närvarande görs en justering av de konsekvenser som huvudstadsregionens trafiksystem har för luftkvaliteten och nya prognoser finns att tillgå under år 2007.

Öster om Sturegatan har Meira Oy ett kafferosteri som sprider lukt i omgivningen. Verksamheten har pågått sedan 1937. Den tid då det tydligt förekommer lukt i detaljplaneområdet har beräknas till högst 3 % av den totala tiden.

Föroreningar i marken och grundvattnet

Marken och grundvattnet i maskinverkstadsområdet undersöktes åren 2000–2003 med avseende på föroreningar. Undersökningarna och planeringen pågår alltjämt i etapper. Marken i kvarteret 22402, i gatuområdet mellan kvarteren och i parkområdet har visat sig vara förorenad av tungmetaller och mineraloljor. I det hängande grundvattnet har det upptäckts mineralolja på de ställen där sådan också finns i marken (bangården och platsen för boggitvätt). Föroreningar finns främst i ytskiktet, men punktvis också djupare ned.

Trafikbuller

Fordonstrafiken orsakar kraftigt buller i gatuområdena och näromgivningen. Bullernivån längs Industrigatan är 65–75 dB(A). Den ekvivalenta ljudnivån i mitten av området är under 55 dB på dagen.

Syften Syftet för hela maskinverkstadsområdet är att skapa förutsättningar att omdisponera detta i innerstaden centralt belägna industrikvarter för bostäder och verksamhetslokaler. Det värdefulla byggnadsbeståndet av riksintresse ska bevaras som ett skikt som ger området dess särprägel. Området fogas till omgivningen på ett funktionellt och stadsbildsmässigt lyckat sätt. Nybyggandet ska vara högklassigt och beakta områdets särdrag.

Syftet i fråga om stadsbilden är att på ett skapande och verkningsfullt sätt planera en helhet med storkvarter som i stadsrummet och arkitektoniskt ska bli en ny urban del av innerstaden.

Bostadskvarteren ska med hänsyn till områdets industriella tradition och historia vara trivsamma och erbjuda goda boendeförhållanden. Kvarteren ska ge intryck av en modernt traditionell innerstad.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har tillsammans med YIT Byggnads Ab, som utvecklar området, och arkitektbyrån ARK-house arkkitehdit Oy utarbetat en plan för området som underlag för utkastet till detaljplaneändring.

En del av industrikvarteret 390 har omdisponerats till kvartersområde för flervåningshus, parkområde och gatuområde.

Mellan Industrigatan och de fem kvarter som för närvarande bebyggs vid Aleksis Kivis gata har det planerats ett storkvarter, som indelas i två kvartersområden för flervåningshus (de nya kvarteren 22401 och 22402) av gång- och cykelstråket Ventilgränden mellan Aleksis Kivis gata och Industrigatan. Maskinverkstadsparken är belägen framför den värdefulla industribyggnaden med måleriverkstaden, mellan bostadskvarteren, och kantas av den centrala gång- och cykelleden, Maskinverkstadsstråket.

Totaldimensionering

Detaljplaneområdet omfattar 3,3 ha, varav 1,9 ha utgör kvartersområde, 0,9 ha parkområde och 0,4 ha gatuområde. Byggrätten uppgår till sammanlagt 42 800 m² vy. Invånarantalet i området blir 1 070 räknat enligt 1 invånare/40 m² vy.

Kvartersområden för flervåningshus (AK)

Den tidigare industrin, det värdefulla byggnadsbeståndet och det traditionella rödteglet ger maskinverkstadsområdet en alldeles egen karaktär, som återspeglas i nybyggandet.

Bostadshusen bildar ett storkvarter med en omfattande bullerfri och bilfri kvartersgård i mitten. Vid Industrigatan placeras ett nästan 300 m långt ”ormhus”, som samtidigt fungerar som bullermur för området. Dess byggnadsmassa är tudelad i höjdriktningen. På ett fundament i sex våningar av rödtegel placeras färggranna lameller styckevis, vilka delvis skjuter ut över gatufasaden. Lamellerna är mellan tre och sex våningar höga.

Vid gränsen mot parken finns det ”stjärnhus” i fem våningar, som ligger högre än parknivån så att det bildas ett eget lugnt revir. Podestdelen utgör samtidigt en trivsam skyddande vägg i ett soligt väderstreck mot parken. Taklandskapet på husen vid parken görs levande med terasskonstruktioner m.m.

Bostäderna ska i genomsnitt omfatta minst 75 m² lägenhetsyta.

Från innergården i kvarteret går det att ta sig mot Åshöjden och Vallgård utmed Ventilgränden mellan kvarteren.

Maskinverkstadsområdets industriella historia återspeglas i byggnadsarkitekturen. Den stora industriskalan syns i den enkla grundmuren på ormhuset mot Industrigatan. Från muren reser sig färggranna miniatyrlameller av metall som lättar upp byggnadsmassan. Husen vid parken är treuddiga och har fem våningar, och de placeras som ett band vid parken, där de avgränsar det privata och det offentliga utrymmet. Alla hus öppnar sig mot ett soligt väderstreck, dvs. sydväst, antingen mot gården eller mot parken. Mellan husen vid parken har det lämnats öppna vyer.

Rödtegelmiljöns historia värnas om genom att rödtegel av den hävdvunna nyansen används som främsta material i fasaderna. Eftersom dagsljuset i vårt land ofta gör tegelmiljöer dystra, har tegelkonceptet i fasaderna piggats upp med färgade ytor vars gränser följer vissa rationella regler. Materialet är belyst metall i klara färger.

Bilplatserna förläggs helt och hållet under jord. Körningen till parkeringskällaren sker från Traversgränden och Industrigatan. Parkeringen i området måste förläggas till en och samma våning. Därför tillåts det parkering också utanför ändringsområdet i bostadskvarteren vid Aleksis Kivis gata, vilket är beaktat i detaljplanen för dessa, och i parkeringsanläggningen i grannkvarteret.

Parkområde (VP)

Mellan de två helheterna med bostadskvarter i området har det bildats ett parkområde på ungefär en hektar, Maskinverkstadsparken. Den kommer att planeras som en intressant stadspark färgad av maskinverkstadsområdets industriella historia och med den historiskt värdefulla måleriverkstaden som fond. Genom parken löper Ventilgränden mellan Vallgård och Åshöjden.

Gatuområden

I östra kanten av området har det planlagts en kollektivtrafikgata, Traversgränden, där den nya spårvägslinjen 9 kommer att löpa från Aleksis Kivis gata till Industrigatan. Vid eltågshallen finns det en hållplats på Traversgränden. I östra kanten av kollektivtrafikgatan är det meningen att en gång- och cykelväg ska byggas. Servicekörning är tillåten i båda ändarna av gatan, men genomfart är inte tillåten.

Ventilgränden har förlängts från Aleksis Kivis gata till Industrigatan. Den utgör ett viktigt gång- och cykelstråk från området till stadsdelarna invid, där den offentliga servicen finns.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken i maskinverkstadsområdet, som i andra nya bostadsområden i innerstaden, bygger på spårvägstrafik. I planeringsdirektiven för kollektivtrafiken har det föreslagits mål för servicenivån i de nya bostadsområdena, bl.a. promenadavstånden. Stge godkände 26.1.2005 anläggningsplanen för spårvägslinje 9. Enligt den går rutten från Aleksis Kivis gata genom mellersta maskinverkstadsområdet till Östra Böle och därifrån vidare via Västra Böle till Ilmala.

Kollektivtrafikgatan är inte planerad för en busslinje. Parkerings- och servicetrafiken för bostadskvarteren förläggs till ändarna av kollektivtrafikgatan.

Också servicetrafiken till vagnhallen utanför detaljplaneområdet leds via kollektivtrafikgatan.

Service I fråga om hela maskinverkstadsområdet innebär antalet nya invånare och arbetsplatser att det behövs ca 800 m² ny våningsyta för dagligvaruhandel. Den kommersiella servicen i maskinverkstadsområdet förläggs till de byggnader som skyddas och frågan avgörs i anslutning till detaljplanen för dessa.

Det finns en bestämmelse om små affärs-, kontors- eller arbetslokaler vid Industrigatan.

Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå kommer det inte att behövas något nytt daghem eller någon ny skola i området.

Samhällsteknisk försörjning

Industrigatan får i anslutning till iståndsättningen nya dagvattenavlopp och de nya vatten- och avloppsledningar som krävs för området.

Det byggs så mycket ny våningsyta i maskinverkstadsområdet att energiförsörjningsnäten måste förstärkas. Fjärrvärmenätet kompletteras genom en ny, större fjärrvärmeledning från Bölehållet som förlängs till Aleksis Kivis gata väster om maskinverkstadsbyggnaderna. Industrigatan har ett utbyggt rörsystem för fjärrkyla.

Området omfattas av näten för 10 kV medelspänning från Söderviks och Vallgårds elunderstationer. Näten förstärks enligt elbehovet.

Avfallshanteringen i kvarteren sköts med hjälp av sopkärl på de enskilda tomterna.

Markens byggbarhet och renhet

Omdisponeringen av området kräver att förorenad mark och hängande grundvatten saneras. Kompletterande undersökningar måste utföras för ansökan om miljötillstånd och planeringen av saneringsarbetet. Behovet av marksanering kan också gälla området under Industrigatan, trots att det inte upptäckts några föroreningar vid undersökningarna år 2003.

Skydd av grundvattnet

För kvarteret 22402 och området söder om detta gäller en detaljplanebestämmelse som förbjuder att grundvattnets nivå sänks beständigt. Bestämmelsen gäller också hängande grundvatten. Det förutsätts att vattnet från taken inom kvartersområdet samlas in så att det kan ledas till de områden där husen är grundlagda på träpålar. Ägarna i kvarteret kommer närmare överens om hur detta ska genomföras. Det rekommenderas att vattnet från gårdsplanen och rekreationsområdet infiltreras i marken. För detta lämpar sig t.ex. användning av flacka ytor av stenmaterial som bra släpper igenom vatten. Vid planeringen av infiltreringen bör det beaktas hur grunden i parkeringsvåningen ska torkas och nedre bjälklagen ventileras.

Störande faktorer i omgivningen

På grund av de luftföroreningar som trafiken alstrar ska friskluftsintaget till bostäderna vid Industrigatan (trafikprognos 32 000 fordon/dygn) ligga minst 20 m från körbanans kant. Vid den livligt trafikerade gatan är luftkvaliteten dålig, men på andra sidan av husen bildas ett omfattande gårds- och rekreationsområde, där trafikutsläppen inte medför minskad trivsel eller sanitära olägenheter.

De underjordiska parkeringsanläggningarna förläggs under byggnaderna och detaljplanen påbjuder att frånluften leds ovanför yttertakets nivå i konstruktionerna.

Vid Industrigatan beräknas den ekvivalenta ljudnivån vara 67–70 dB(A) på dagen och 60–62 dB(A) på natten. Det krävs att fasaden reducerar ljudet med minst 35 dB(A). I ändarna av det långa huset räcker det med ett ljudreduktionstal på 32 dB. De nya byggnaderna begränsar spridningen av buller från fordonstrafiken till de mellersta delarna i maskinverkstadsområdet, där det uppstår ett omfattande område utan trafikbuller. På gårdssidan underskrids riktvärdena för områden för utevistelse. I marknivån är den ekvivalenta ljudnivån från trafiken mycket låg, men i 11 och 12 våningen är den ca 50 dB på dagen.

Volymen för spårvägstrafiken beräknas uppgå till 262 passeringar om dygnet. Turintervallen är 6 min. under rusningstid, i övrigt 9–12 min. Den ekvivalenta ljudnivån underskrider riktvärdena. En detaljplanebestämmelse föreskriver att vibrationsindikatorn för spårvägstrafiken får vara högst v_w,95< 0,30 mm/s och stomljudet högst L_Asmax ≤ 35 dB(A) i bostäderna. Det är betydligt lättare att dämpa vibrations- och ljudkällan i bankonstruktionen än i byggnadsgrunden. Vid bedömningen av dämpningsbehovet bör också de skyddade vagnhallarnas framtida disposition beaktas.

Konsekvenser av detaljplanelösningen

Byggandet i maskinverkstadsområdet ändrar på stadsstrukturen väsentligt. I 100 år har maskinverkstaden varit ett ingärdat område och utgjort ett hinder mellan Alphyddan och Vallgård. Då den nya gång- och cykelbron förenar Östra Böle med parkaxeln i området fogas Böle till innerstaden. De nya gång- och cykelstråken i området gör också servicen mera tillgänglig. Den nya rumsserien av parker och gång- och cykelstråk blir en central passage. Det värdefulla byggnadsbeståndet i området blir samtidigt en del av den offentliga miljön.

Detaljplanen för delområde 2 tillför området ca 1 070 nya invånare.

Stadsbilden påverkas i hög grad. Industrikvarteret görs till en naturlig del av den omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Att en sammanhängande, vidsträckt helhet med nybyggnader byggs inom innerstadsstrukturen är ytterst sällsynt.

Placeringen av byggnaderna begränsar spridningen av trafikbuller till de inre delarna av kvarteret, där det uppstår ett tyst vistelseområde och ett nät av gång- och cykelstråk. Trafikolägenheterna har beaktats också i detaljplanebestämmelserna.

Kostnaderna för staden då området byggs ut uppgår till ca 1,89 mn euro. Kostnadskalkylen för gatu- och parkkonstruktionerna slutar på 0,81 mn euro och för va-anläggningarna på 0,45 mn euro. El- och värmedistributionen beräknas kosta 0,63 mn euro.

Namnskick Namnkommittén beslöt 18.10.2006 föreslå Traversgränden till namn på den nya gatan i området och Maskinverkstadsparken till namn på den nya parken. Kommittén motiverar sitt förslag med områdets omfattande industrihistoria och en intervju med traditionsföreningen för Fredriksbergs maskinverkstad.

Genomförande Byggstarten väntas ske i slutet av 2008 och arbetena beräknas pågå ungefär sju år.

Planeringsfaser

Växelverkan under arbetet på utkastet till detaljplaneändring

Program för deltagande och bedömning 4.4.2002

Det kom in 9 skrivelser med åsikter om programmet för deltagande och bedömning, vilka gällde hela maskinverkstadsområdet. Skrivelserna tog fasta på att de skyddade byggnaderna framöver ska användas mångsidigt, stå till förfogande för nya och gamla invånare och dessutom användas som det anstår husen. Breddningen av Industrigatan väckte kritik och önskemål framfördes om att gatan dras i en tunnel vid Böle. Nybyggandet ansågs vara för storskaligt jämfört med de bevarade byggnaderna. Vidare önskades det tillräckligt med park- och rekreationsområden, gång- och cykelstråken lyftes fram. Andra åsikter gällde bostädernas storlek, en mångsidig ägarstruktur och skydd mot trafikbuller.

Utkastet framlagt

Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt på stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning 30.10–17.11.2006 och på Böle bibliotek 30.10–18.11.2006.

Det framfördes inga åsikter om utkastet till detaljplaneändring.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 2.3–2.4.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot förslaget har gjorts två anmärkningar, som relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab, Museiverket och Nylands miljöcentral. För utlåtandena redogörs nedan.

Anmärkningar YIT Byggnads Ab anför (27.3.2007) att bolaget motsätter sig den detaljplanebestämmelse enligt vilken bostäderna ska omfatta minst 75 m² lägenhetsyta. Bolaget föreslår att bestämmelsen ska strykas helt och hållet eller att kvadratmetertalet betydligt ska justeras nedåt. Som motivering anför bolaget problemen med att få stora bostäder sålda, den prognostiserade ökningen av antalet singelhushåll i Helsingfors och målen för ökad småhusproduktion i bostadsprogrammet. Bolaget anser att en byggnadsmassa med loftgångar passar bra i området, men att lösningen kräver små bostäder.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att nämnden lade till bestämmelsen om minsta genomsnittliga lägenhetsyta för bostäderna i Fredriksbergs maskinverkstadsområde vid behandlingen av utkastet till detaljplaneändringen för delområde 2.

VR-Group Ab föreslår (28.3.2007) att den servicetrafik som tillåts på Traversgränden ska utsträckas till mittpartiet av måleribyggnaden, där det finns en lokal med utgång endast till Traversgränden. Bolaget anser att begränsningen av servicetrafiken på Traversgränden bör skötas smidigt med trafikmärken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att möjligheten till servicetrafik bara i båda ändarna av Traversgränden hindrar att gatan blir en genomfartsgata. Det är ännu helt öppet hur måleribyggnaden kommer att användas framöver och servicetrafiken kan ledas via gränden mellan hallarna.

Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab anför (16.4.2007) att tillbyggandet i enlighet med ändringsförslaget kräver lokaler för matningsstationer för distribution i vartdera bostadskvarteret eller också outbrutna områden för separata transformatorstationer. Om det är möjligt att ge matningsstationen för distribution ett centralt läge, kan eldistributionen i området också skötas med en enda dubbel transformatorstation. Det optimala läget för en dubbel transformatorstation är vid Ventilgränden. Ett jordkabelnät för medelspänning som anläggs i området utgår från området norr om Industrigatan.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har ingenting att invända mot ändringsförslaget.

Räddningsnämnden (8.5.2007) och Museiverket (28.5.2007) har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring. Museiverket anser att bostadskvarteret bör högakta områdets industriella tradition och historia.

Fastighetsnämnden konstaterar (29.5.2007) att staden och VR-Group Ab (nedan VR) sinsemellan har förhandlat fram ett markanvändningsavtal som baserar sig på det av stadsplaneringsnämnden 6.3.2003 godkända utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad. Fastighetsnämnden föreslog 31.8.2004 Stn att ett avtal skulle ingås och 8.2.2005 att avtalet skulle kompletteras i fråga om betalningsvillkoret. Stn godkände avtalet 27.9.2004 och det justerade avtalet 14.3.2005 för stadens räkning. Avtalet undertecknades 10.5.2005.

Av markanvändningsavtalet framgår bl.a. hur stadens kostnader för ändringar i samhällsstrukturen och för förbättrande av byggförutsättningarna i detaljplaneområdet ska ersättas.

Enligt avtalet betalar VR en ersättning på 9 898 266 euro till staden. I gengäld överlåter VR till staden en byggrätt på ca 24 382 m² (6 904 m²) för kontorshus (KT) och outbrutna områden på ca 51 675 m², vilka hänförs till allmänna områden. VR har också rätt att alternativt överlåta kontorsbyggrätten i pengar före 31.12.2007.

Nämnden har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Nämnden för allmänna arbeten tillstyrker (10.5.2007) förslaget till detaljplaneändring om det justeras så att Ventilgränden i detaljplanen upptas som ett sammanhängande gatuområde genom Maskinverkstadsparken, bestämmelsen om att gatan ska beläggas med granit stryks och räddningsvägen i södra kanten av kvartersområdena ryms helt och hållet inom den för vägen avsedda remsan.

Investeringskostnaderna för de nya gatuområdena uppgår till ca 450 000 euro. Investeringskostnaderna för de nya parkområdena uppgår till ca 420 000 euro och de årliga underhållskostnaderna till ca 12 000 euro.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att Ventilgränden vid parken utgör en viktig del av parkplanen och i anvisningarna om byggsättet har materialen och framkomligheten beaktats. Förslaget har justerats så att Ventilgränden har upptagits som en områdesdel reserverad för allmän gång- och cykeltrafik. De närmare materiallösningarna för gatuområdena utreds i anvisningarna om byggsättet. Detaljplanerna för maskinverkstadsområdet har enhetliga materialbeteckningar för att det kulturhistoriskt värdefulla området ska genomföras som en miljöhelhet. Som material tillåts utom granit också asfalt. Räddningsvägens dimensioner har justerats.

Helsingfors Vatten anför (5.6.2007) att det för området måste anläggas nya vattenledningar på ca 150 m, avloppsledningar på ca 130 m och dagvattenavlopp på 130 m. Kostnaderna för de allmänna va-anläggningarna uppgår till sammanlagt ca 160 000 euro (exkl. moms), vilket motsvarar ca 4 euro/m² vy. Kostnadsnivån är betydligt lägre än i genomsnitt. En del av de ledningar som tjänar området anläggs redan i anslutning till detaljplaneområdet invid. Om dagvattenavloppet vid Ventilgränden inte kan anläggas så att det vilar på marken, bör det genomföras som ett privat avlopp.

Helsingfors Vatten tillstyrker ändringsförslaget med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att dagvattenavloppet byggs i privat regi.

Miljönämnden konstaterar (18.5.2007) att planeringen av området med Fredriksbergs maskinverkstad så att det blir ett objekt för kompletteringsbyggande med goda kollektiva trafikförbindelser i högsta grad är värt att understödja. Industrigatan, som kantar det nya bostadsområdet, blir en schaktliknande gatumiljö, där riktvärdena för luftkvaliteten riskerar att överskridas. Riktvärdena för partiklar trädde i kraft 1.1.2005. Gränsvärdena för kvävedioxid träder bindande i kraft 1.1.2010.

Staden bereder för närvarande ett sådant handlingsprogram för luftvård som förordningen om luftkvaliteten förpliktar till. I programmet bestäms åtgärder på lång sikt för hindrande av att gränsvärdena överskrids. För programmet utarbetas det spridningsmodeller, med vilka den framtida luftkvalitetssituationen i gatuschakten i Helsingfors undersöks och metoder och möjligheter att undvika överskridning av gränsvärdena utreds. Modellkalkylerna blir färdiga hösten 2007.

I anslutning till beredningen av detaljplanen har det gjorts kalkyler om spridningen av buller och de föreslagna bullerbekämpningslösningarna baserar sig på dessa. Uppgifterna om bullerspridningen bör fogas till detaljplanematerialet, så att det kan bedömas om bullerskyddet är tillräckligt. Branta spårvägskurvor har på många platser visat sig vara problematiska med avseende på bullret och saken kräver ytterligare granskning.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att de nya bostadshusen vid Industrigatan bildar en mur mot gatan, och den skyddar husen på innergården. Lösningen är bra med tanke på både bullerskyddet på innergården och luftkvaliteten. För gång- och cykeltrafiken bildas det inne i kvarteret ett bullerfritt och oförorenat nät av stråk som ersätter leden vid Industrigatan. Uppgifter om bullerspridningen har fogats till detaljplanematerialet. Den branta spårvägskurvan utreddes av byggnadskontoret med avseende på bullret då gaturitningarna utarbetades.

Nylands miljöcentral anför (14.6.2007) att detaljplaneområdet omfattas av avtalet om skydd av betydande stationsområden av riksintresse och att det bör ordnas ett samråd mellan myndigheterna om planeringen av området. Till beskrivningen bör fogas ett utkast till detaljplaneändring för det mer omfattande området och en karta över bullerspridningen, likaså en utredning om riktlinjerna för planlösningarna.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att myndigheternas samråd ordnades 17.10.2007. Det koms då överens om planeringens vidare gång och om riktlinjerna för utvecklingen av området.

Till detaljplanebeskrivningen har fogats ett utkast till detaljplaneändring för hela maskinverkstadsområdet, en karta över bullerspridningen och utkast till planlösningar för husen.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring med anledning av utlåtandena

- Ventilgränden har upptagits som en för gång- och cykeltrafik reserverad del av parkområdet och som material tillåts utom granit också asfalt.

- Beskrivningen har kompletterats med utredningarna om va-försörjningen och bullerspridningen. Till beskrivningen har dessutom fogats den karta över utkastet till detaljplaneändring som godkändes 6.3.2003 och en utredning om riktlinjerna för planlösningarna.

På detaljplanekartan har dessutom gjorts smärre tekniska justeringar och detaljplanebestämmelserna har preciserats i enlighet med den längre framskridna planeringen.

De normativa tomtgränserna har ändrats på begäran av YIT Byggnads Ab.

Detaljplanebestämmelserna har kompletterats så att en fordonsinfart från Industrigatan får anläggas bara på ett i detaljplanen angivet ställe.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Stn konstaterar ytterligare med anledning av YIT Byggnads Ab:s anmärkning att det med beaktande av den betydliga småbostadsdominansen i de omgivande bostadsområdena är motiverat med det av stadsplaneringsnämnden i detaljplanen upptagna kravet om en genomsnittlig bostadsyta på 75 m².

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för en del av kvarteret nr 390 och för järnvägs- och gatuområden i 22 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11630, daterad 21.12.2006 och ändrad 22.11.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11630 (Fredriksbergs maskinverkstad, delområde 2)
	Bilaga 2	Illustration (Fredriksbergs maskinverkstad, delområde 2)

DETALJPLAN FÖR EN DEL AV KVARTERET 28305 OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 28305/3 OCH GATU- OCH PARKOMRÅDE I ÅGGELBY (NR 11690)

Stn 2007-2024

Förslag till detaljplan för en del av kvarteret nr 28305 och detaljplaneändring för tomten nr 3 i kvarteret nr 28305 och gatu- och parkområde i 28 stadsdelen (Åggelby, Dammen)

Jorddammsvägen 5

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att utvidga tomten 28305/3 och bygga ett nytt studentbostadskollektiv i 4 våningar (2 800 m² vy) på den utvidgade delen av tomten. Tomten utvidgas västerut och söderut. En del av den nuvarande vändplatsen i ändan av Jorddammsvägen fogas till tomten. De nya bilplatserna förläggs intill de nuvarande och till täckta platser som byggs i södra kanten av tomten.

Detaljplanegrunder Kiinteistö Oy Artti arrenderar tomten 28305/3 och anhåller (11.9.2002) om en sådan detaljplaneändring att tomten ska kunna utvidgas för byggande av ett nytt studentbostadskollektiv.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (30.8.2007) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) upptas området som flervåningshusdominerat område.

Detaljplaner

Den gällande detaljplanen för området är fastställd 1970 och där upptas tomten 28305/3 som kvartersområde för flervåningshus. På tomten upptas två byggnadsytor där högsta våningstalet är tre, en byggnadsyta för garage och ett område dit bilplatserna ska förläggas. Byggrätten anges på tomten som 5 500 m² våningsyta, 482 m² vy är obyggd. Den utvidgade delen av tomten saknar detaljplan.

Ägandeförhållanden

Staden äger området.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Området ligger i Åggelby, mellan Tusbyleden och Stendammsvägen, i sydvästra hörnet av flervåningshusområdet i Dammen. Rampen norrut på Tusbyleden ligger i en bergskärning vid området. Väster om flervåningshusen finns en skogsremsa. Terrängen är relativt jämn, utom i nordvästra hörnet där det finns en kulle. Mitt i flervåningshusområdet finns en liten park, dit planeringsområdets östra del gränsar. I norra delen av tomten i fråga står två studentbostadskollektiv på sammanlagt 5 018 m² vy. I husen finns tre bostadsvåningar och en källare ovan jord.

Service Inom en radie av en kilometer ryms den kommersiella och offentliga servicen i både Åggelby och Månsas centrum, och dessutom Kottby station med dagligvaruhandlar. I Dammen på en halv kilometers avstånd finns en liten dagligvaruhandel som har söndagsöppet. I Åggelby centrum finns köpcentret Ogeli med övrig service och dessutom finns här bl.a. två dagligvaruhandlar, av vilka den ena har söndagsöppet. Åggelby bibliotek, hälsostationen och en filial till arbetarinstitutet verkar invid köpcentret. Invid Kottby station finns en stor dagligvaruhandel, i Månsas centrum finns en större dagligvaruhandel och ett bibliotek, i Storskog finns en hälsostation. På Ståthållarvägen kör flera busslinjer till centrum och i tvärtrafik. På Tusbyledens bro finns en hållplats för Jokerlinjen, där omstigning till linjerna på Tusbyleden går smidigt.

Naturmiljö Väster om området finns en skogsremsa som gränsar till Tusbyleden.

Samhällsteknisk försörjning

Området har samhällsteknisk försörjning.

Markens beskaffenhet

Enligt tillgängliga uppgifter består marken i området mestadels av morän. I norr förekommer ett lerskikt på uppskattningsvis 1–2 m ovanpå moränskiktet.

Miljöstörningar

Tusbyleden i väster med ramper och Ståthållarvägen i söder orsakar trafikbuller i området.

Mål Syftet med detaljplaneändringen är att utvidga den nuvarande studentbostadstomten och bygga ett nytt studentbostadskollektiv på den nya delen.

Förslag till detaljplan och detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Tomten 28305/3 är utvidgad västerut till ett oplanlagt skogsområde och söderut till vändplatsen på Jorddammsvägen och en parkremsa. På den nya tomtdelen anges en byggnadsyta för ett fyravånings studentbostadskollektiv, nya bilplatser anges som en förlängning på den nuvarande parkeringen samt under skärmtak i södra kanten av tomten.

Dimensionering

Detaljplaneområdet omfattar 10 388 m², varav 9 504 m² är kvartersområde för flervåningshus med kollektivbostäder (AKS) och 884 m² är gatuområde. Våningsytan omfattar 8 000 m².

Kvartersområde för flervåningshus av internattyp (AKS)

Byggrätten för tomten är 8 000 m² vy, varav 2 500 m² vy är ny byggrätt. Byggrätten är angiven som kvadratmeter våningsyta för hela tomten. Den gör det möjligt att bygga ett nytt hus på ca 2 800 m² vy. Högsta våningstalet är fyra. I första våningen får det byggas bostadskomplement (gemensamma rum, förråd, servicelokaler) och tekniska lokaler utöver byggrätten på kartan. Utöver våningsytan får dessutom den del av trapphuset som överstiger 15 m²/våning byggas, förutsatt att det gör trapphuset trivsammare. Utöver våningsytan och oberoende av våningstalet får det ytterligare byggas bastur på vinden. I södra kanten av tomten ska det byggas täckta bilplatser som inte räknas in i våningsytan. De nya bilplatserna anläggs som en förlängning av den nuvarande parkeringen, söder om den och under skärmtak. På parkeringen indelas bilplatserna i grupper på högst 10 och grupperna avskiljs med planteringar. Bilplatsnormen är minst 1 bp/120 m² vy. På västra och södra sidan av byggnadsytorna i västra kanten av tomten anges ett ljudisoleringskrav enligt 32 dBA i väggar och fönster.

Trafik Av den befintliga, rätt stora vändplatsen på Jorddammsvägen är en del utbruten och fogad till tomten, och parkområde har gjorts till gatuområde. Den nya delen av tomten gränsar till den omlagda vändplatsen. Ett anslutningsförbud anges på Ståthållarvägens gräns till AKS-tomten och gatuområdet för Jorddammsvägen (vändplatsen).

Naturmiljö Skogsremsan väster om tomten bevaras och dämpar delvis bullret från trafiken på Tusbyleden.

Samhällsteknisk försörjning

Området kan anslutas till det befintliga nätet för samhällsteknisk försörjning. Detaljplanen kräver att fjärrvärmenätet byggs ut.

Markens byggbarhet och renhet

Enligt tillgängliga uppgifter består marken i området mestadels av morän. I norr finns ett lerskikt. Husen grundläggs direkt på friktionsjord och på stödpålar i lerjord.

Enligt tillgängliga uppgifter har det inte idkats sådan verksamhet i området som kan ha förorenat marken.

Miljöstörningar

Tusbyleden i väster med ramper och Ståthållarvägen i söder orsakar trafikbuller i området. Trafikbullret är uppskattat med en avbildning som mäter bullret enligt den prognostiserade trafiksituationen. Trafiken på Tusbyleden uppskattas till ca 65 000 fordon/dygn år 2025. Trafiken på Ståthållarvägen väntas inte öka väsentligt från ca 12 900 fordon/dygn i dag.

Byggnaderna i västra delen av tomten skyddar gårdarna en aning mot trafikbullret på Tusbyleden. Enligt bulleravbildningen underskrids riktvärdena för buller (statsrådets beslut 993/1992) på största delen av tomten utomhus. I lek- och vistelseområdet är medelljudnivån under 50 dB på dagen. Skärmtaken i södra delen av tomten kan byggas så att de skyddar gården mot trafikbuller på Ståthållarvägen. Genom krav på ljudisolering i detaljplanen säkerställs att riktvärdena för buller uppnås inne i bostadshusen.

Området ligger utanför zonen med utsläppsolägenheter kring Tusbyleden och Ståthållarvägen.

Detaljplanens verkningar

Detaljplanen kompletterar kvartersstrukturen och gör den helare. Den utökar utbudet av studentbostäder intill goda trafikförbindelser. Nybyggnaden inskränker på skogszonen väster om tomten, men ger å andra sidan gårdarna och grannhusen skydd mot trafikbuller och förbättrar boendeförhållandena i näromgivningen. Omläggningen av vändplatsen på Jorddammsvägen och ökningen av bilplatser på studentbostadstomten påverkar inte trafikförhållandena för granntomterna.

För staden medför detaljplanen kostnader på 35 000 euro exkl. moms för utvidgning av fjärrvärmenätet.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplan och detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning,

växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har sänt intressenterna ett skriftligt meddelande om detaljplanen och ändringen. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning (daterat 8.11.2006).

Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Utkasten till detaljplaneändring och detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Åggelby bibliotek 28.11–8.12.2006.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret har samarbetat med bl.a. fastighetskontorets tomtavdelning, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, byggnadstillsynsverket, miljöcentralen, Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten.

Miljöcentralen meddelade 12.12.2006 att den inte hade några invändningar mot programmet för deltagande och bedömning.

Framförda åsikter

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har inte fått några skriftliga åsikter.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 19.10–19.11.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab.

Utlåtanden Fastighetsnämnden anför (6.11.2007) att tomten 28305/3 är utarrenderad till Kiinteistö Oy Artti för byggande av studenthyresbostäder med statligt lån för tiden 16.10.1970–31.12.2030. Fastighetsbolaget ägs av nationerna vid Helsingfors universitet.

Kiinteistö Oy Artti har redan 11.9.2002 ansökt om detaljplaneändring och tomtreservering för tillbyggandet ovan.

Fastighetskontorets tomtavdelning sände Kiinteistö Oy Artti 30.11.2004 en skrivelse där projektets dåvarande läge uppdaterades och där det konstaterades att det är skäl att vänta på att detaljplaneändringen ska fortskrida, innan saken behandlas inom fastighetsväsendet.

Det är skäl att tillstyrka förslaget till detaljplaneändring, för den gör det möjligt att låta bygga ca 50 studentbostäder i ett område som i övrigt används mycket lite. Projektet utökar utbudet av studentbostäder intill goda trafikförbindelser. Nybyggnaden skyddar gårdarna och grannhusen från trafikbuller på Tusbyvägen. Genom krav på ljudisolering i detaljplanen säkerställs att riktvärdena för buller uppnås inne i bostadshusen.

Genom detaljplaneändringen bildas den nya tomten 28305/7, där det redan finns två studentbostadshus med 5 018 m² byggd våningsyta.

Den nya tomten har byggrätt för 8 000 m² vy, varav tilläggsbyggrätten enligt detaljplaneändringen är 2 500 m² vy.

I texten sägs att tilläggsbyggrätten är 2 800 m² vy. Strängt taget tycks det kunna byggas 2 982 m² ny våningsyta på den nya tomten, dvs. 50 bostäder à 60 m² vy i medeltal.

Miljöcentralen anför (9.11.2007) att miljönämnden beslöt 6.11.2007 låta miljöcentralen avge utlåtandet. Miljöcentralen har inga invändningar mot förslaget till detaljplan och detaljplaneändring.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har (12.11.2007) inga invändningar mot förslaget.

Helsingfors Vatten anför (13.12.2007) att de allmänna vatten- och avloppsledningarna i området är färdigt byggda. Förslaget kräver inte att ledningar flyttas.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.

Nämnden för allmänna arbeten anför (13.12.2007) att den del av den smala parkremsan som blir tomt och gatuområde inte har någon stor betydelse med tanke på rekreation eller skydd. Omläggningen av vändplatsen kostar ca 25 000 euro. Detaljplaneändringen har ingen stor inverkan på kostnaderna för gatu- och parkunderhållet.

Nämnden tillstyrker förslaget.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplan för en del av kvarteret nr 28305 och detaljplaneändring för tomten nr 3 i kvarteret nr 28305 och gatu- och parkområde i 28 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11690, daterad 30.8.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11690 (Åggelby, tomten 28305/3 m.fl. områden)
	Bilaga 2	Illustration (Åggelby, tomten 28305/3 m.fl. områden)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 29139/6, KVARTEREN 29144 OCH 29145, TOMTERNA 29146/3, 9 OCH DELVIS 10, KVARTEREN 29148 OCH 29149 M.FL. OMRÅDEN I HAGA (OMRÅDET VÄSTER OM TEUVO PAKKALAS VÄG) (NR 11590)

Stn 2007-179

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 6 i kvarteret nr 29139, kvarteren nr 29144 och 29145, tomterna nr 3, 9 och delvis 10 i kvarteret nr 29146, kvarteren nr 29148 och 29149 samt gatu- och parkområden och område för allmän parkering i 29 stadsdelen (Haga, Norra Haga) (det nya kvarteret 29141 bildas)

Området ligger i Norra Haga, norr om Eliel Saarinens väg och väster om Tavastehusleden.

Sammandrag Genom detaljplaneändringen kompletteras och förenhetligas stadsstrukturen i området kring Teuvo Pakkalas väg med omgivning i Norra Haga.

Zonen av parkeringstomter och parker norr om Eliel Saarinens väg samt gatuområdet för Maiju Lassilas väg ändras till kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorshus och byggnader för offentlig service (AL). De nya 5-våningshusen här förläggs så att de inte skymmer utsikten från de nuvarande bostäderna.

Tomten 29145/12 där ett daghem stått (nedan den tidigare daghemstomten) vid Teuvo Pakkalas väg 14, fogas till den centrala parken i Norra Haga som får namnet Ida Aalbergs park. Nya radhus byggs i norra parkkanten intill Ida Aalbergs väg. Till tomten 29139/6 vid Ida Aalbergs väg 4 fogas ett befintligt inhägnat gårdsområde väster om tomten, och av tomtens östra och södra kant fogas en motsvarande yta till parken.

Detaljplanegrunder Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 anhåller (22.10.2004) om en sådan detaljplaneändring för sin tomt 29139/6 att den befintliga längan, som i den gällande detaljplanen upptas som barnträdgård, kan anslås för bostäder, kontor och social verksamhet. Vidare önskar bostadsbolaget ingå ett sådant markbytesavtal med staden att den inhägnade del av parken som daghemmet utnyttjat ska fogas till tomten och att en sammanlagt lika stor tomtyta i söder och öster ska fogas till parken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att staden har tagit initiativ till planläggningsarbetet. Stn har uppmanat stadsplaneringskontoret att utarbeta en detaljplaneändring för den tidigare daghemstomten vid Teuvo Pakkalas väg 14.

Tidigare beslut av nämnden

Nämnden antecknade 16.4.1998 en utredning om grönområden i Haga och om specialvillkor för komprimering av stadsstrukturen som normativ grund för kommande detaljplaneändringar i området. I utredningen anges var i de nuvarande grönområdena i Haga kompletteringsbyggande kan bli aktuellt utan att rekreationsmöjligheterna, landskapet eller naturvärdena avsevärt äventyras. I utredningen anges att de två små parkerna mellan Eliel Saarinens väg och Maiju Lassilas väg eventuellt kan anslås för byggande.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) reserveras området som flervåningshusdominerat område fram till Tavastehusleden. Parkområdet norr om bostäderna är reserverat för rekreation. Vid Eliel Saarinens väg anges en halvcirkelformad huvudlinje för kollektivtrafik (Jokern) med stationer.

Detaljplaner

I det mesta av detaljplaneområdet gäller detaljplanen nr 9249 (fastställd 30.3.1987). I detaljplaneområdets kanter gäller sammanlagt sex olika detaljplaner från 1952–1975.

Kvarteren 29144–29146 längs Teuvo Pakkalas väg och Maria Jotunis väg är främst kvartersområden för flervåningshus (AK). Den tidigare daghemstomten är kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Området mellan Eliel Saarinens väg och bostadskvarteren är gatuområde för Maiju Lassilas väg, kvartersområde för bilplatser (LPA), park (VP) och en liten del område för allmän parkering (LP).

Tomten 29139/6 (Ida Aalbergs väg 4) upptas i detaljplanen från 1950-talet för 4-vånings bostadshus och en länga för en barnträdgård. I parken väster om tomten anges en byggnadsyta för en högst 7 m hög stationsbyggnad i två våningar för en snabbana.

I övrigt gäller de ursprungliga detaljplanerna för Haga från 1950- och 1970-talen där området är park och gator.

Ägandeförhållanden

Privata bostadsbolag äger tomterna för flervåningshus och för parkering 29139/6, 29144/1-4, 29145/1-8, 13, 29148/1och 29149/1. Staden äger resten av området. Staden arrenderar tomterna till fastighetsbolag.

Allmän beskrivning av området

Detaljplaneområdet hör till Norra Haga som främst består av flervåningshus från 1950-talet. Ställvis, exempelvis vid Teuvo Pakkalas väg, finns senare bebyggda områden.

I södra kanten löper Eliel Saarinens väg och här är all trafik tillåten. Eliel Saarinens väg med smala parkremsor på båda sidor har hamnat mellan två bebyggda områden, dvs. första delområdet och tilläggsdelen i Norra Haga.

Vid Ida Aalbergs väg i norr finns flervåningshus från 1950–1960-talen. I mitten av området finns den centrala lekparken i Norra Haga som saknar officiellt namn.

Invånarantalet i området sjunker. Under 1996–2005 har invånarantalet i Haga distrikt sjunkit med 1 481, dvs. med 5,5 %, varav barn i åldern 0–6 år var 478, dvs. 32,2 %. Antalet barn har sjunkit så mycket att tre daghem har upphört. Norra Haga lekpark anlitas inte längre av ett enda daghem för friluftsliv. Ett problem är också att flervåningshus saknar hiss samtidigt som det finns väldigt många äldre invånare i området. Kompletteringsbyggandet håller servicen kvar.

Byggd miljö

Detaljplaneområdet hör mestadels till den s.k. tilläggsdelen av Norra Haga som är byggd 1971–1973 på en tidigare skjutbana. Området planlades 1970 enligt arkitektbyrån Järvinen–Valjakkas ritningar, enligt den tidens ideal som kvadratformade s.k. väderkvarnskvarter byggda med elementteknik. Vid Teuvo Pakkalas väg, Maiju Lassilas väg och Maria Jotunis väg står 3–9-våningshus av betongelement och de urskiljs från varandra endast med fasaddelar i olika färger.

Bilplatserna förlades till områdets utkanter, till det som blev kvar av rutmönstret, så att de inte skulle störa den väderkvarnsliknande kvartershelheten. I en detaljplaneändring från 1987 slopades skyldigheten att bygga parkeringsanläggningar i två plan, och små parkeringsfickor på gatan angavs.

Särskilt två parkeringstomter i söder längs Eliel Saarinens väg är i dag obestämda, svårgestaltade områden som ger ett ovårdat intryck av hela området då man närmar sig det. Tomterna och bostäderna hör inte ihop och invånarna lämnar sällan bilen här. I stället har tomterna blivit en förvaringsplats för bilar till dem som arbetar i närheten, för arbetsmaskiner och annat som inte hör hemma här. Nu då bostadsbolagen står inför ombyggnader, har de börjat understödja tanken att de separata parkeringstomterna kunde disponeras mera lönsamt.

Hösten 2002 revs daghemmet på tomten 29145/12 (Teuvo Pakkalas väg 14). Här finns en slät sandplan.

På tomten 29139/6 (Ida Aalbergs väg 4) finns två 4-vånings bostadshus från 1959 som representerar 1950-talets typiska sadeltak och putsade fasader. I det låga bostadshuset i väster, i stadens tidigare daghemslokaler, verkar ett privat omsorgshem för äldre med ett tidsbundet lov.

I Norra Haga lekpark, vid Ida Aalbergs väg, finns lekplatser, en lekplatsbyggnad, barnbassänger, en bollplan och flera friluftsvägar. Den västöstgående friluftsvägen leder österut via en gång under Tavastehusleden till Centralparken.

Service Detaljplaneområdet hör till Norra Haga där den kommersiella servicen finns på Thaliaplatsen, i köpcentret vid Skådespelarvägen 14 och i bottenvåningen i bostadshusen särskilt vid Skådespelarvägen, som ligger strax intill detaljplaneområdet. Vid Skådespelarvägen 14 verkar arbetarinstitutet. Låg- och högstadieskolor och ett gymnasium ligger inom en kilometers avstånd.

I området finns en mångsidig lekpark. I hörnet av Eliel Saarinens väg och Ilkkavägen väster om detaljplaneområdet finns servicehuset Leevi för äldre. Vid Teuvo Pakkalas väg finns en ungdomsgård, en elaffär, en restaurang och två kontor. Den gällande detaljplanen tillåter fler butiks-, affärs- och servicelokaler, men på sistone har lokalerna minskat.

Dagligvaruhandel

Norra och Södra Haga är byggda främst på 1950- och 1960-talen då butikerna var små. Det fanns tiotals små livsmedelsbutiker, mjölkbutiker, köttbutiker och kolonialvaruhandlar. I dag finns bara rester kvar av det dåtida kommersiella utbudet. Specialbutikerna har försvunnit främst till stora centrum, och de små dagligvaruhandlarna kan inte konkurrera med nya större enheter längre borta. De ursprungliga affärslägenheterna har övertagits av bl.a. kontor och agenturfirmor och påminner om tidigare skeden i området.

Dagligvaruhandeln i Haga omfattar 4 200 m² vy inom Vichtisvägen, Tavastehusleden och Ring I. Utbudet dagligvaruhandlar i området är 0,17 m² vy/invånare, medan genomsnittet i Helsingfors är ca 0,30 m² vy/invånare. Det fattas 42 %, vilket motsvarar ca 2 300 m² vy för dagligvaruhandlar.

Den kommersiella utvecklingen i Haga har som mål att förbättra förhållandet mellan butiksutbud och invånare och höja köpkraften i Haga. Det kunde ske exempelvis genom en relativt stor enhet på 1 500–2 000 m² vy eller två enheter på ca 1 000 m² vy. Då måste man godta att det nuvarande butiksnätet blir glesare i och med nybyggandet. Förhållandet förbättras dock en aning i och med att sortimentet blir bredare, men det kräver tillräckligt med bilplatser. Det är sannolikt att om en enhet på 2 000 m² vy byggs, läggs 1 000 m² vy ned, och nettoökningen är då 1 000 m² vy och förhållandet stiger från 0,17 till 0,24 m² vy/invånare, dvs. underskottet blir hälften mindre.

Detaljplaneområdets läge i östra utkanten av Norra Haga är inte centralt med tanke på bosättningen i Haga. Området ligger dock omedelbart intill ett relativt tätt bostadsområde, och ger därmed en beaktansvärd möjlighet att förnya dagligvaruhandeln i Norra Haga och höja förhållandet mellan butiksyta och invånare.

Naturmiljö Terrängen består av två bergiga branter och dalen mellan dem. Backarna är dels park, dels bebyggt område. Dalen är bostadsområde kring Teuvo Pakkalas väg.

Den centrala parken i Norra Haga omfattar ca 5 ha. Parkens kärna utgörs av en lekpark i nordvästra delen av detaljplaneområdet. Söder och öster om lekparken finns anknytande smala områden med lövträdsdominerad blandskog och kala berg.

Gårdarna i flervåningshuskvarteren vid Teuvo Pakkalas väg har på 30 år blivit oaser i lä med varierande planterade lövträd och buskar. Utom växtligheten gör gårdsaktiviteter och lek- och utevistelseområden gårdarna trivsamma.

Skyddsobjekt

I norra branten i parken finns befästningsanordningar från I världskriget, av vilka många har begravts under marken. En grotta används fortfarande som skyddsrum.

I södra utkanten av området finns sockeln av den tidigare skjutbanebyggnaden kvar. Dessutom finns det flera vackra kala berg, som är typiska här och som det är motiverat att bevara.

Samhällsteknisk försörjning

I planeringsområdet och i närheten av det finns nät för samhällsteknisk försörjning.

Markens beskaffenhet

Marken är mestadels bergig och här finns kala berg, i vars utkanter det i allmänhet ligger tunna lager morän och sand. I mitten finns lera och i söder ett lerrandområde.

Miljöstörningar

Trafiken på Tavastehusleden och Eliel Saarinens väg orsakar buller, avgaser och partikelutsläpp. Trafiken i dag uppgår till ca 48 500 fordon/dygn på Tavastehusleden och ca 4 700 fordon/dygn på Eliel Saarinens väg, samt ca 4 900 fordon/dygn på Klubbekrigarvägen. Trafiken medför 55–70 dB buller i området och dessutom avgaser och nedfall.

Markens renhet

Mellan 1924 och 1940-talet fanns det en skjutbana i planeringsområdet. Marken på skjutbanan innehåller hagel och kulor som innehåller tungmetaller, främst bly, vilket har förorenat marken. Det mesta av kulorna finns i skjutbanans bakre vall, som ligger i parken mellan tomterna 29145/12 och 29139/6 (Teuvo Pakkalas väg 14 och Ida Aalbergs väg 4). Marken undersöktes 1997–2003 och då konstaterades förhöjda halter av bly, koppar, zink, antimon och kadmium. Föroreningarna finns främst i ytskiktet som är ca 10 cm, men i bakre vallen förekommer kraftigt förorenade substanser ca 0,4–0,9 m under ytan.

Mål Detaljplaneändringen har som mål att komprimera och komplettera stadsstrukturen. De obestämda delarna av området bebyggs som en del av staden, kanterna längs gatorna får miljöanpassat kompletteringsbyggande och mellersta delen förblir park.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

De obestämda och svårgestaltade områdena längs Eliel Saarinens väg ges en särprägel genom byggandet och de fogas till stadsstrukturen. Eliel Saarinens väg blir stadslik och omges av byggnader.

Eftersom invånarantalet sjunker, gynnar kompletteringsbyggandet servicen. Eftersom också antalet barnfamiljer sjunker i området, är målet att anvisa nya familjebostäder nära lekparken. Bostadshus som har hiss och i övrigt är tillgängliga behövs här och är fördelaktiga för hela staden.

Kvartersområden för flervåningshus (AK)

I de nuvarande AK-kvarteren 29144 och 29145 är LPA-tomterna för bostadsbolagen sammanslagna med bostadstomterna, om de ligger bredvid varandra. Beteckningarna för våningsyta är förenklade genom att det i alla byggnader får byggas butiks- och samlingslokaler utöver bostadsvåningsytan.

De grönskande gårdarna upptas som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår.

Till tomten 29139/6 fogas den befintliga inhägnade gården på ca 325 m² väster om tomten. Den har anlitats av daghemmet och omsorgshemmet för äldre. Lika mycket tomtyta i öster och söder ändras samtidigt till park. Byggrätten anges med siffrorna 6 770 + 500, dvs. minst 6 770 m² bostadsvåningsyta och högst 500 m² våningsyta för service-, butiks- och kontorslokaler o.dyl.

I övrigt följer beteckningarna nuläget och den gällande detaljplanen.

Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra
kopplade bostadshus (AKR)

Nya radhus och/eller låghus byggs i norra utkanten av parken längs Ida Aalbergs väg, väster om Ida Aalbergs väg 4. Det nya kvarteret 29141 ska tack vare byggnadsformer och byggmaterial bilda en sammanhängande helhet med Ida Aalbergs väg 4 och de övriga grannhusen, dvs. kvarteret 29139.

Bostäderna i kvarteret ska vara minst 75 m² lägenhetsyta i medeltal.

Kvarteret ligger intill Norra Haga lekpark och man behöver inte korsa någon gata för att komma från gårdarna till lekparken. Kvarteret passar därför utmärkt för barnfamiljer. Byggnadsfasaderna ska vara högst 7 m höga och byggrätten 1 200 + 300 m² vy, dvs. minst 1 200 m² bostadsvåningsyta och högst 300 m² vy för service-, butiks- och kontorslokaler o.dyl.

Kvartersområde för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader
och byggnader för offentlig service (AL)

Zonen av parkeringstomter och parker norr om Eliel Saarinens väg samt gatuområdet för Maiju Lassilas väg ändras till två kvartersområden för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader och byggnader för offentlig service (AL), och området närmare Tavastehusleden till kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K).

Byggnadsytan för de nya husen i kvartersområdena är i hörnen av väderkvarnskvarteren förlagda så att nybyggnaderna inte skymmer utsikten från de nuvarande bostäderna. På den västra byggnadsytan ska bostadsvåningsytan vara minst 1 900 m² och våningsytan för service-, butiks- och kontorslokaler o.dyl. högst 400 m². På den östra byggnadsytan ska bostadsvåningsytan vara minst 1 800 m² och våningsytan för service-, butiks- och kontorslokaler o.dyl. högst 400 m². Våningstalet är I och V, till envåningsdelen och under byggnaden får det förläggas bilplatser. En del bilplatser kan förläggas till de nuvarande gatorna.

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)

Tomten 29146/12 öster om Teuvo Pakkalas väg är kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K).

Bostadshusen i kvarteret 29146 norr om K-kvartersområdet ligger högre i terrängen. Söder om dem byggs en låg affärsbyggnad i högst två våningar på 1 500 m² vy. Öster om den byggs ett kontorshus i högst fem våningar på 2 200 m² vy. Butikslokalerna får omfatta högst 1 900 m² vy.

I norra delen av kvartersområdet upptas en infart till parkeringstomten öster om området, eftersom man kommer till de befintliga garagen i bostadskvarteret 29146 endast den vägen.

Park (VP) Den centrala parken i Norra Haga får namnet Ida Aalbergs park. Den tidigare daghemstomten 29145/12 fogas till parken och görs till en sportplansliknande parkdel. I parken dras en ny västöstgående friluftsväg i en behaglig slät terräng från lekparken till gången under Tavastehusleden.

Kvartersområden för bilplatser (LPA)

LPA-tomterna i detaljplaneområdet är fogade till AK-kvartersområdena, utom fem parkeringstomter. På LPA-tomten 15 mitt i kvarteret 29145 finns bilplatser för flera olika bostadsbolag.

LPA-tomten 14 i kvarteret 29146 är reserverad för As. Oy Teuvo Pakkalantie 12 (29145/17), men det ska dras en serviceväg över tomten till bostadstomterna i öster.

Trafik Maria Jotunis väg och Teuvo Pakkalas väg dras direkt till Eliel Saarinens väg. Gatorna får små kurvor som ska dämpa körhastigheterna. Maiju Lassilas väg och Järviluomavägen fogas till kvarteret 29145.

Eliel Saarinens väg anläggs som en parkliknande gata med trädrader. I södra kanten reserveras en ca 7 m bred gatuområdesdel för spår-Jokern (jl).

Cykelvägsnätet längs Eliel Saarinens väg kompletteras genom att gångbanan på norra sidan av gatan breddas till gång- och cykelbana.

Naturmiljö För alla kvarter, utom K-tomten 29146/12, gäller en bestämmelse om att det på tomterna ska bevaras eller planteras träd enligt 1 träd/100 m² tomtyta.

Skyddsobjekt

Befästningsanordningarna från första världskriget med omgivning fredas enligt lagen om fornminnen och skyddas som fast fornlämning.

Skjutbanan som fanns i området i början av 1900-talet, var en gång i tiden ett viktigt område där bl.a. landets presidenter övade skytte. Fundamentet till den förra skjutbanebyggnaden och berget ska skyddas som en del av Järviluomaparken.

Samhällsteknisk försörjning

Planeringsområdet ligger nära färdig samhällsstruktur och kan därför med lätthet anslutas till de nuvarande näten för samhällsteknisk försörjning. I Ida Aalbergs väg dras ca 100 m ny avloppsledning. I söder måste befintliga ledningar flyttas. För ledningarna i tomt- och parkområdena anges ledningsgränder. I LPA-områdena får det enligt en detaljplanebestämmelse dras ledningar för samhällsteknisk försörjning.

Markens byggbarhet och renhet

Enligt till buds stående uppgifter om markgrunden kan byggnaderna grundläggas direkt i marken. De slutliga grundläggningssätten avgörs vid byggnadsprojekteringen efter att grunden undersökts på varje tomt.

För att detaljplaneändringen ska kunna genomföras, måste de med tungmetaller förorenade jordmassorna avlägsnas ur Ida Aalbergs park på grund av den hälsorisk de medför. De förorenade massorna grävs upp och ersätts med ny, ren jord. En översiktsplan för marksanering har gjorts utifrån undersökningar och mätningar. Storleken på det område i översiktsplanen som ska saneras bygger på undersökningar, på miljöministeriets rikt- och gränsvärden för förorening och på riskbedömningen för området. Målet för saneringen är att få ned halten skadliga ämnen som konstaterats i området till de gränsvärden som gäller då saneringen genomförs. Saneringsområdet omfattar ca 10 000 m². De förorenade jordmassorna som ska saneras uppskattas till ca 4 000 m³, dvs. 6 800 ton. Jordmassorna transporteras till ett ställe som har tillstånd att ta emot och behandla jordmassor som förorenats på sättet i fråga. Under marksaneringen är en insatt övervakare närvarande. Byggnadskontoret ansöker om miljötillstånd för sanering hos behörig miljömyndighet. Avsikten är att arbetena ska utföras 2006–2007.

Detaljplanen upptar en bestämmelse om förorenade jordmassor: I parken skall den förorenade jorden i skjutbanans vall och dess omgivning saneras innan byggandet påbörjas.

Miljöstörningar

Trafikbullret har granskats med en bullermodell och en poängräkning som prognostiserar situationen 2025. Trafiken på Tavastehusleden uppskattas uppgå till ca 66 600 fordon/dygn år 2025. Trafiken på Eliel Saarinens väg väntas inte öka väsentligt från läget i dag.

På gårdarna till de nya bostadshusen uppstår områden där rikrvärdena för buller underskrids (statsrådets beslut nr 993/1992). Också på gårdarna till de nuvarande bostadshusen underskrids riktvärdena utomhus.

I detaljplanen anges bestämmelser om ljudisolering i konstruktioner så att riktvärdena uppfylls också inomhus.

Namnskick

Namnkommittén beslöt 10.5.2006 föreslå följande namn i området: Ida Aalbergs park, Maiju Lassilas stig och Järviluomaparken.

Detaljplanens verkningar

Verkningar på stadsbilden och boendet

I och med detaljplaneändringen kompletteras och förtydligas stadsstrukturen. Servicen i området förbättras. De nya bostads- och affärshusen intill Eliel Saarinens väg har hiss i motsats till de befintliga bostadshusen i området. De nya husen byggs nära servicehuset Leevi och passar därför utmärkt för de ursprungliga Norra Hagaborna som i dag är pensionärer.

I lekparkens utkanter byggs bostäder för barnfamiljer. Den tidigare daghemstomten blir en ny parkdel nära bostäderna. Kollektivtrafiken förbättras avsevärt då Jokerlinjen kan ändras till snabbspårväg. Träden på gårdarna skyddas, vilket ökar trivseln.

Enligt detaljplanebestämmelserna ska de nya byggnaderna följa 1950-talets typiska hus i Haga, vilket bidrar till att området är lockande.

Verkningar på trafiken, boendeförhållandena och rekreationen

Detaljplaneändringen medför knappast alls mera trafik, trafikbuller eller luftföroreningar. Det byggs inga nya gator, utan de tidigare byggda Maiju Lassilas väg och Järviluomavägen med onödiga kurvor avvecklas. Marken på den tidigare skjutbanan saneras.

Den centrala parken i Norra Haga får namnet Ida Aalbergs park. Ett jämnt område i ändan av Teuvo Pakkalas väg (den tidigare daghemstomten) fogas till parken. På det sättet betjänar parken också invånarna vid Teuvo Pakkalas väg bättre.

Verkningar på samhällsekonomin

Detaljplaneändringen medför kostnader på ca 2,15 mn euro exkl. moms för staden. Av kostnaderna gäller 1,10 mn euro gator, 0,29 mn euro parker, 0,02 mn euro vatten och avlopp, 0,06 mn euro elektricitet, 0,06 mn euro fjärrvärme, 0,18 mn euro flytt av va-ledningar, 0,04 mn euro flytt av elledningar och 0,40 mn euro marksanering.

Kommersiella verkningar

Detaljplaneändringen förbättrar utbudet av kommersiell service i Haga. På K-tomten 29146/12 kan det byggas en relativt stor dagligvaruhandel på ca 1 500–1 900 m² vy eller två enheter på ca 1 000 m² vy. Då blir det nuvarande butiksnätet sannolikt 1 000 m² vy glesare. Men förhållandet mellan utbud och invånare förbättras då sortimentet blir bredare. Nettoökningen är 1 000 m² vy och förhållandet stiger från 0,17 till 0,24 m² vy/invånare, vilket närmar sig medeltalet 0,30 m² vy/invånare för hela staden.

Planeringsfaser

Frågan om detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har sänt intressenterna ett skriftligt meddelande om ändringen. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning (daterat 20.5.2003).

Meddelande om detaljplaneändringen ingick också i planläggningsöversikterna 2003–2006.

Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet samt utgångspunkterna och målen i detaljplanen presenterades på allmänna diskussionsmöten 11.6.2003 och 22.3.2005.

Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt på stadsplaneringskontoret och i entrén på arbetarinstitutet i Norra Haga (Skådespelarvägen 14) 19.9–7.10.2005. Ett allmänt möte om utkastet hölls 22.9.2005.

För att underlätta växelverkan, kallades företrädare för stadsdelsföreningen och bostadsbolagen till medlemmar i planeringsgruppen för området. Arbetsgruppen sammankom sammanlagt 9 gånger under 2004–2006.

Alternativa detaljplanekoncept

I början av planeringen motsatte sig de kringboende häftigt att den tidigare daghemstomten skulle bebyggas. Då det noggrannare utreddes hur tomten kunde anslås för boende, konstaterades att det smala området är svårbebyggt som bostadstomt, att nya bostäder här skymmer utsikten från de befintliga bostäderna och att området lättare uppfattas som en del av parken. Det ansågs dock viktigt att en ny bostadstomt upptas i detaljplaneområdet på grund av bristen på bostadstomter i staden, nedgången i invånarantalet i Norra Haga och den försvagade servicen. Det föreslogs bl.a. flervåningshus vid Eliel Saarinens väg, i södra delen av Ida Aalberg park och i kontorshuset intill Tavastehusleden. Den bästa platsen visade sig slutligen ligga intill Ida Aalbergs väg i norra utkanten av detaljplaneområdet.

Byggande i zonen med parkeringstomt–park–gata norr om Eliel Saarinens väg har väckt motstånd, för det ändrar på de för invånarna kända vyerna. Det är dock motiverat att bygga här, för de i den gällande detaljplanen upptagna parkeringstomterna ligger inte intill bostäderna, Maiju Lassilas väg är ur trafiksynvinkel onödig, parkerna är på flera sidor omgivna av gator och dessutom små och svårskötta.

Invånarnas motstånd gällde främst utsikten från fönstren och nödvändigheten att den bevaras. Under åren har det börjat växa många träd på parkremsorna och delvis på parkeringstomterna. I de två flervåningshusen vid Maiju Lassilas väg finns bostäder där det största vardagsrumsfönstret och balkongerna vetter mot området i fråga.

Framförda åsikter

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelningen har fått 21 skriftliga åsikter, varav 16 gäller programmet för deltagande och bedömning och 5 utkastet till detaljplaneändring. Muntliga åsikter har framförts på diskussionsmötet och per telefon.

Skriftliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning

Pohjois-Haagan yhteiskoulu Oy anser (23.6.2003) det bra att detaljplaneändringen gäller nya områden uttryckligen för boende. I Norra Haga är befolkningsstrukturen starkt dominerad av äldre årsklasser, och åtgärder att bereda barnfamiljer möjlighet att bo här är välkomna. Områdets 1950-talshus behöver ett parallellt kompletterande och modernt synsätt och byggande. Tillgången på ägar- och delägarbostäder, bostadsrättslägenheter eller hyresbostäder som är rätt dimensionerade och rimligt prissatta och som bemöter barnfamiljers behov ska tryggas.

Styrelsen för Asunto Oy Maria Jotunin tie 4–12 framhåller (24.6.2003) att det föreslagna kompletteringsbyggandet är lyckat och snyggar upp stadsbilden delvis. Koncepten beträffande ytan för bostadshus och affärs-, kontors- och servicebyggnader ska begrundas omsorgsfullt också med tanke på eventuella omdisponeringar i framtiden. Särskilt viktigt är att den tills vidare trädgårdslika och öppna miljön i Norra Haga inte går förlorad eller förstörs av för många bilplatser i markplanet.

Med tanke på befolkningsstrukturen och samlevnaden i stadsdelen är det nödvändigt att få fler ägarbostäder här, för det finns redan många hyresbostäder i Norra Haga. Styrelsen ser oroligt på att daghem har lagts ned och håller på att läggas ned i området. Då det nu planläggs fler bostäder är invånarna tvungna att ha egen bil för att kunna köra barnen till dagvården. Stadens förvaltningar bör se problemet ur ett vidare perspektiv, för problemen härstammar troligen från socialväsendets sparkampanj och de större daghemshelheterna till följd av den.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att beträffande kompletteringsbyggandet är detaljplaneändringen utarbetad enligt principerna i skrivelsen.

Det går inte att bestämma upplåtelseformen för bostäder i en detaljplan. Daghemsfrågan sköts av socialverket, som fått en kopia av skrivelsen för kännedom.

Styrelsen för Asunto Oy Maria Jotunin tie 4–12 framhåller i en ny skrivelse (7.4.2005) att boendeformer som stöder socialt boende eller planläggning för hyresboende inte bör tillämpas i området, eftersom bostadsbolaget upplever att det redan finns mycket av sådana boendeformer. I anslutning till varje byggplats, rättare sagt under den, bör det anläggas tillräckligt med bilplatser, inte minst med beaktande av att antalet fordon stiger framöver. Bostadsbolaget äger parkeringstomten 29149/1. Bolaget önskar att planläggningen dels maximerar byggrätten på tomterna i detaljplaneområdet, dels beaktar att grönskan och öppenheten i området bör bevaras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i detaljplanen bestäms markanvändningen, exempelvis kvartersområde för flervåningshus eller affärsbyggnader, men finansieringsformen för bostäder, dvs. om det byggs ägar-, delägar-, bostadsrätts- eller hyresbostäder, kan inte anges där. I detaljplanen anges minimiantalet bilplatser för varje kvartersområde. Stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning följer trafikutvecklingen och bestämmer utifrån sina utredningar minimiantalet bilplatser med beaktande av bilplatsbehovet i framtiden. På bostadsbolagets tomt anges en så stor våningsyta som möjligt, och den orörda naturen bevaras. Bilplatserna förläggs under byggnaden.

xxxx och Xxxxxx xxxxxxx (9.6.2003), Xxxxxx xxxxxxx (19.6.2003, 4.4.2005), Xxxxxx xxxx (11.6.2003), Xxxxxx xxxxxxxxx (17.6.2003), xxxxxxxx, xxxx och xxxx xxxxx samt xxxxx och xxxxxx xxxxxxxx (18.6.2003), Xxxx xxxxxxxx (17.6.2003) och Xxxx xxxxxxxxxxx (8.4.2005) motsätter sig byggande i området norr om Eliel Saarinens väg, dvs. i kvarteren 29148 och 29149. De motiverar sitt motstånd med att området redan är så effektivt bebyggt att det inte vore rättvist jämfört med andra områden att ytterligare bygga bostäder här. Området är för smalt och Eliel Saarinens väg orsakar störande avgaser och andra olägenheter.

Xxxxxx xxxxxxxxx anser att det som är planlagt som park ska förbli park. Träden gör det tungt bebyggda området mjukare, binder damm och dämpar trafikbullret. Möjligheten att promenera från området västerut till Pietari Hannikainens väg ska beaktas i planeringen.

Xxxx xxxxxxxx anser att den björkbevuxna remsan längs Maiju Lassilas väg har en väsentlig inverkan på trivseln i de hisslösa betonglådshusen från 1970-talet. Endast den grönskande, lugna utsikten mot skogsdungen från balkongerna och vardagsrummen gör bostäderna attraktiva. Det behövs inte mera service i området. Folk har flyttat hit just på grund av lugnet.

Xxxx xxxxxxxxxxx berättar att han köpt bostad i augusti 2004 på grund av den parklika utsikten och fick betala extra för den.

xxxx och Xxxxxx xxxxxxx anser dessutom att de som grannar borde få materialet hemburet från stadsplaneringskontoret.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att invånarnas åsikter har beaktats i planläggningen på det sättet att byggnadsytorna i det nya AL-kvartersområdet anges vid de befintliga flervåningshusens fönsterlösa gavlar på sådana ställen där de nya husen inte skymmer utsikten från de gamla husens fönster. För de övriga delarna gäller en beteckning om att träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår.

Träden i området bevaras alltså, likaså deras funktion att göra området mjukare och binda damm. Likaså bevaras den vackra och förtjusande utsikten från bostäderna. Enligt undersökningarna dämpar ett så här litet trädbestånd inte trafikbuller.

I den gällande detaljplanen är det nya AL-kvartersområdet norr om Eliel Saarinens väg parkeringsområde för bostadsbolag, område för allmän parkering, gata och park. Parkytan är endast 0,28 ha, dvs. ca 25 % av hela det område som ändras. Enligt detaljplaneändringen bevaras ca 0,15 ha park i västra ändan.

En ny friluftsväg, Maiju Lassilas stig, dras från Maria Jotunis väg västerut ända till Pietari Hannikainens väg, vilket underlättar promenerandet hit.

Stadsplaneringskontoret informerar alla intressenter om att frågan om detaljplaneändring väckts och om att planläggningsmaterialet är framlagt. I det aktuella fallet betyder intressenter bostadsbolagen, vars disponenter ombeds att meddela aktieägarna och de boende om saken. Planläggningsöversikten utdelas varje år till varje Helsingforshem. I översikterna 2003–2006 togs den föreliggande detaljplaneändringen upp.

Xxxx xxxxx (13.6.2003) samt Xxxx xxxx och xxxxx xxxxxxxxx (19.6.2003) har sänt en åsikt om den tidigare daghemstomten 29145/12. xxxxx hänvisar till invånarmötet 11.6.2003 där förslaget att inte bygga på tomten vann enormt understöd. xxxxx framför också åsikter om hurdana hus som passar i området, om tomten i alla fall bebyggs. Det är oroligt i parken i dag, och om det byggs ett hyreshus i utkanten av den ökar otryggheten.

xxxx och xxxxxxxxx framhåller att invånartätheten i västra stordistriktet är högre än i flera andra stordistrikt. Hyresbostäderna utgör i medeltal 44 % av bostadsbeståndet. Ett alltför tätt byggande och i synnerhet en för stor andel hyresbostäder bör undvikas. Det bör inte byggas bostäder eller bilplatser på daghemstomten, utan det vore förnuftigt att anlägga en hundpark här, eftersom det inte finns någon sådan i närheten, däremot finns det många hundar och äldre hundägare.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att planläggarna beslöt avstå från byggande på den tidigare daghemstomten på grund av invånarnas motstånd samt tomtens besvärliga form och läge bakom de nuvarande husen i kanten av parken. Däremot ansåg de att nya bostadshus vid Ida Aalbergs väg i norra kanten av parken passar bra.

Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 motsätter sig (5.4.2005) en ny bostadstomt i parkområdet mellan Norra Haga lekpark och bostadsbolaget. Parkdelen i fråga hör väsentligt till ”Idas park” och byggande här innebär en oersättlig förlust för parken, då träd fälls och berg sprängs. Sprängningsarbetena kan ha stora konsekvenser för grannfastigheterna, dvs. uttryckligen för konstruktionerna i bostadsbolagets hus och för demenspatienterna i omsorgshemmet Eskil i bolagets huslänga. Bolaget anser att planläggarna borde hålla sig till den ursprungliga planen och bygga på den tidigare daghemstomten, som inte kräver grundläggningsarbeten.

Ett nytt hus passar bättre bland hus från 1970-talet än från 1950-talet. Bolaget klagar över att information om planen gavs endast muntligt vid invånarträffen om detaljplaneändringen för Teuvo Pakkalas väg 22.3.2005, då få av bolagets invånare var närvarande. Bolaget anser det orimligt att planläggarna så pass sent tog in en så stor förändring och inte underrättade om den separat.

Xxxxx xxxxxxxxxx är aktieägare i bostadsbolaget ovan och understöder (13.5.2005) byggandet på den föreslagna platsen. Det allmänna bästa gynnas av att staden byggs tätare, för då sjunker energiöverförings- och trafikkostnaderna avsevärt och tillgången till service förbättras. Naturen i Centralparken förslår. Varje högt hus i staden sparar Finlands natur utanför staden. Det bör byggas mera i Haga. I området kring Ida Aalbergs väg och Teuvo Pakkalas väg kunde det byggas mycket mera.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i den del av parken där det nu föreslås ett nytt bostadskvarter finns det inga egentliga parkfunktioner. Där finns en brant, kalt berg och skog. Öster om kvarteret löper en stig. I rapporten Haagan viheralueet konstateras att området saknar särskilda natur- eller rekreationsvärden och att det inte tål mycket slitage.

Även om idén att bygga hus vid Ida Aalbergs väg presenterades första gången muntligt på invånarmötet, har bostadsbolaget efter det informerats om saken tydligt. Bostadsbolagets disponent har deltagit i förhandlingarna och bostadsbolaget har inte längre motsatt sig utkastet till detaljplaneändring. Efter utkastsfasen har byggnadsytorna flyttats längre från bostadsbolagets hus, såsom bolaget önskat.

Xxxxx xxxxxxxxxx påtalar (11.3.2005) tomtindelningen på tomten 29139/6. Han anser det inte rättvist att ta bort område i ändan av B-huset i öster och lägga till område i ändan av A-huset i väster. Själv bor han i ändan av B-huset.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att A-husets gavel för närvarande ligger ca 6 m från tomtgränsen och B-husets gavel ca 22,8 m från den. Eftersom omsorgshemmet Eskil verkar i A-huset och behovet av gårdsplan är stort just där, är det rättvist och motiverat att anvisa mera gårdsområde väster om A-huset och stryka gårdsområde öster om B-huset. Gården till B-huset behövs inte för gårdsfunktioner och den ligger inom Tavastehusledens bullerområde.

Skrivelser om utkastet till detaljplaneändring

Xxxxxx xxxx kritiserar (11.9.2005) att stadsbornas skattepengar slösas, då endast två busslinjer och taxibilar får köra på kollektivtrafikgatuavsnittet av Eliel Saarinens väg och då ingen ens reserverat hållplatsfickor, vilket gör det omöjligt t.ex. för ambulansen att ta sig fram. Hon kritiserar också nybyggandet i mellersta Haga och framhåller att det för med sig slum i det gröna lugna Norra Haga, de nya husen i den kärraktiga terrängen utsätts för mögel och naturen går förlorad.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att skrivelsen inte gäller det föreliggande förslaget till detaljplaneändring. I detaljplanen nr 10949 för mellersta Haga, som trädde i kraft 24.5.2002, anslås Eliel Saarinens väg på avsnittet Degermyrvägen–Ilkkavägen endast för kollektivtrafik. För att gatan ska kunna anslås för all trafik måste detaljplanen ändras. Antalet busslinjer på gatan har hela tiden ökat. För närvarande kör 6 busslinjer på kollektivtrafikgatan: Jokerbussen 550, 41, 52A, 40, 43 och 51. Jokerbussen 550 kör med 5 minuters intervall på vardagar. Enligt trafikplanen för gatan har inga hållsplatsfickor anlagts, men utryckningsfordon får vid behov köra också på körbanan för mötande trafik.

Byggandet i mellersta Haga är för närvarande i grundberedningsfasen. Situationen kommer att förändras då grundberedningen, de planerade byggnaderna och den nya idrottsparken är klara omkring 2010. Grundberedningen gör marken så bärande och torr att mögel inte uppstår.

Xxxxxx xxxxxxx motsätter sig (2.10.2005) fortsättningsvis att området mellan Maiju Lassilas väg och Eliel Saarinens väg bebyggs. För de kringboende är området ytterst viktigt för rekreation.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i rapporten Haagan viheralueet sägs att området saknar särskilda natur- eller rekreationsvärden. Däremot sägs det vara slitet och/eller nedskräpat, och eventuellt passa för byggande. De kringboende försvarar området för trädens och den övriga växtlighetens skull. Utsikten kommer att bevaras, eftersom byggnadsytorna anges vid de fönsterlösa gavlarna till de befintliga husen och eftersom resten av området upptas som område där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår.

Xxx xxxxxxxx anser (7.10.2005) att bostäder passar i området, inte affärslokaler, för service finns redan på Thaliaplatsen och i gamla köpcentret. Dagens bostadsområde är lugnt, delvis just därför att det mesta är bostäder.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att boendet kommer att dominera trots nybyggandet. De nya husen förläggs så att de inte skymmer utsikten från de gamla husen. Det är inte möjligt att bygga bostäder i östra delen av området (KL-kvartersområdet) på grund av trafikbullret från Tavastehusleden.

Xxxxx xxxxx framhåller (4.10.2005) att trängseln i trafiken på Ida Aalbergs väg är tillräckligt pinsam redan nu, då hela gatan är full av bilar. Det behövs inga fler hus invid gatan, vilket förvärrar läget.

Gårdskommittén för Kiinteistö Oy Keulatorni och Norra Haga Förening rf ber (5.10.2005) att den svåra trafiksituationen på Ida Aalbergs väg ska beaktas. Folk parkerar på gatan, för det finns för få bilplatser i området. Också lastbilar parkerar på gatan, vilket inte minst på vintern orsakar problem på det backiga avsnittet. Faromoment uppstår ofta.

Gårdskommittén och föreningen önskar att förbindelsen till Centralparken ska kvarstå trots byggandet, och att branten inte ska byggas alltför tätt, utan att det luftiga byggandet i området ska beaktas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att parkeringsproblemen på Ida Aalbergs väg i hög grad beror på att fastigheterna från 1950-talet saknar bilplatser på tomten. Enligt dagens detaljplaner ska nybyggnader ha bilplatser på tomten, vilket betyder att de nya husen inte belastar gatan med parkerade bilar. Enligt stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning är det möjligt att omorganisera trafiken på Ida Aalbergs väg, exempelvis vad gäller lastbilar.

Promenadmöjligheterna till Centralparken förbättras, då den befintliga friluftsvägen rätas ut.

Det nya bostadskvarteret vid Ida Aalbergs väg byggs enligt det genomsnittliga exploateringstalet 0,4, vilket är luftigare än i Norra Haga i medeltal.

Statistiska uppgifter	Disponering	Yta m²	Vånings-yta m²
	Kvartersområde för flervåningshus (AK)	47 765	60 700
	Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR)	3 658	1 500
	Kvartersområde för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader och byggnader för offentlig service (AL)	4 324	4 500
	Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)	2 793	3 700
	Parkområde (VP)	61 189
	Kvartersområde för bilplatser (LPA)	6 308
	Gatuområde	18 873
	Sammanlagt	142 126	70 400

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 9.2–12.3.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Tre anmärkningar har gjorts mot förslaget, vilka relateras nedan.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab samt Museiverket. För utlåtandena redogörs nedan.

Anmärkningar Styrelsen för Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 samt Xxxxxx xxxxxxxx och Xxxxx xxxxxxx framhåller (12.3.2007) att Norra Haga är en av de värdefulla förorterna från efterkrigstiden. Den del av Ida Aalbergs park som ligger väster om bostadsbolagets tomt är en viktig grönkorridor och ett värdefullt naturobjekt som bör skyddas. De få bostäderna som föreslås här lindrar inte den lokala bostadsbristen i hög grad, men däremot begränsar de rekreations- och friluftsmöjligheterna avsevärt och fördärvar för alltid värdefullt natur- och kulturlandskap samt helheten i Ida Aalbergs park.

Xxxx xxxxxxxx, ordförande för Asunto Oy Ida Aalbergintie 4, framhåller (12.3.2007) att brister har uppdagats i beredningen och ändringen av detaljplanen. Detaljplaneändringen har inte beretts enligt programmet för deltagande och bedömning, för det nya kvarteret 29141 vid Ida Aalbergs väg hör enligt programmet inte till de områden som ändras.

Områdesplaneringen följer inte rekommendationerna i rapporten Haagan viheralueet, där området i fråga anges som grönområde som ska utvecklas (s. 57, karta 20).

Förslaget till detaljplaneändring följer inte heller generalplanen.

Efter utkastsfasen har det föreslagna AR-kvartersområdet vid Ida Aalbergs väg plötsligt blivit AKR-kvartersområde och fasaden höjts från högst 5 m till högst 7 m. Suolanen anser att invånarna på sätt och vis har blivit vilseledda, då förslaget till detaljplaneändring inte har hållits offentligt framlagt i köpcentret i Norra Haga. Han anser att beteckningen AKR är avgörande, för den tillåter hyresbostäder. Det bör inte byggas fler hyresbostäder, för redan nu råder en instabil situation vid Ida Aalbergs väg. Däremot kan det gärna byggas fler i miljön passande ägarbostäder till rimligt pris för barnfamiljer.

Utifrån det ovanstående anser Suolanen att invånarna bör höras en gång till och att utkastet till detaljplaneändring ska läggas fram på nytt.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) med anledning av anmärkningarna punkt för punkt följande:

Byggande nära ett värdefullt område

Det ursprungliga Norra Haga från 1950-talet hör onekligen till de värdefulla bostadsområdena från återuppbyggnadstiden i Helsingfors efter andra världskriget. I Generalplan 2002 för Helsingfors upptas området som kulturhistoriskt, arkitektoniskt och landskapskulturellt värdefullt område, som utvecklas så att dess värden och egenskaper bibehålls. Generalplanebeteckningen omfattar dock inte till det föreslagna nya kvarteret 29141.

Parkdel planeras för bostadsbyggande

I den del av parken där nya hus föreslås (AKR-kvarteret 29141) upptas enligt den gällande detaljplanen en byggnadsyta för en högst 7 m hög snabbspårvägsstation i högst 2 våningar.

I utredningen ”Haagan viheralueet – kaupunkirakenteen tiivistämisen reunaehdot” bedöms natur- eller rekreationsegenskaperna i området. Nämnden antecknade utredningen 16.4.1998. Här konstateras att området inte är värdefullt med tanke på natur eller rekreation, utan bergsmark som inte tål mycket slitage. Av kartan 20 framgår hur områden som på 1990-talet föreslogs för byggande passar för ändamålet med tanke på natur- och rekreationsegenskaperna i Haga, resten av parkerna anges med grön bottenfärg, dvs. område som ska utvecklas som grönområde. Det nya bostadskvarteret 29141 omfattar endast ca 0,37 ha. Största delen förblir park, ca 6,1 ha av Ida Aalbergs park. Denna är byggd lekpark och lundaktig eller färsk mo, som tål slitage i rimlig utsträckning.

I den del av parken där nya hus föreslås löper en grusväg för friluftsliv i nordsydlig riktning. Enligt detaljplaneändringen bevaras vägen på den delvis ändrade platsen. Detta bergiga område används inte för rekreation i någon annan form.

Det råder brist på familjebostäder i Haga och därför är det motiverat att anslå ett mindre kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR) i kanten av Ida Aalbergs park och lekparken, på ett ställe som inte är i aktivt rekreationsbruk. Därför begränsar detaljplaneändringen inte frilufts- och rekreationsmöjligheterna eller förstör naturvärden i området.

Meddelande om ändringen

Programmet för deltagande och bedömning är daterat 24.2.2005, dvs. i början av planläggningsprocessen, gränserna på kartan är preliminära. Det är nödvändigt att bygga till i Norra Haga, för invånarantalet har börjat sjunka, servicen försämras och det råder brist på familjebostäder. Planläggarna studerade flera förläggningsalternativ. I stället för byggande på den tidigare daghemstomten i ändan av Teuvo Pakkalas väg, kom de fram till kompletteringsbyggande vid Ida Aalbergs väg, på en sådan del av parken som saknar särskilda naturvärden och rekreationsfunktioner och som redan har förbindelse till gatan.

Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 har underrättats om ändringen på invånarmötet våren 2005. Bolagets disponent har deltagit i områdesplaneringsgruppens möten flera gånger och till arbetsgruppen framfört bolagsstyrelsens åsikter. Bolaget sände en skrivelse 7.4.2005 och fick svar då nämnden behandlat ärendet 26.10.2006. Aktieägarna och invånarna har med andra ord varit medvetna om ändringen.

Det är vanligt att de ursprungliga målen i en detaljplan ändras under beredningen. Förslaget läggs fram offentligt (65 § i markanvändnings- och bygglagen) för att intressenterna ska ha möjlighet att ta ställning till ändringarna (anmärkning). Det officiella framläggandet sker enligt praxis på stadsplaneringskontoret. Om ändringarna med anledning av anmärkningar och utlåtanden bedöms vara väsentliga, läggs detaljplaneförslaget på nytt fram offentligt i enlighet med samma paragraf i samma lag.

Parkdelen i generalplanen

I Generalplan 2002 upptas det nya området som föreslås för byggande som flervåningshusdominerat område (boende/verksamhetslokaler). På kartan löper en smal västöstgående rekreationszon i Ida Aalbergs park. Det föreliggande förslaget följer därmed generalplanen.

Det nya bostadskvarteret 29141 med beteckningar

Vid kvarteret är terrängen mycket sluttande och höjden varierar mellan +27 och +34,6, dvs. höjdskillnaden i kvarteret är nästan 8 m. I en så pass sluttande terräng är det svårt att bygga tvåvånings radhus som inte når högre upp än 5 m. Det är möjligt att byggprojekteringen inte kan undvika att rum i olika bostäder byggs ovanpå varandra, särskilt då bostäderna byggs i varierande storlekar. Därför har disponeringen breddats under beredningens gång så att också andra små kopplade bostadshus än radhus är tillåtna. Slutresultat blir i alla händelser likadant som den ursprungliga planeringsidén: de nya husen har två våningar och skymmer inte utsikten från de gamla husens fönster, utan håller sig främst under branten sett från Ida Aalbergs väg 4.

Besluten om bostadsfinansieringsform fattas först efter planläggningen. I en detaljplan kan det inte bestämmas om bostäder blir hyres- eller ägarbostäder.

xxxxx xxxxxxxx, xxxxxxx xxxxxxxxxx, xxxx xxxxx och xxxxxxxx xxxxx, som alla är aktieägare i Asunto Oy Maiju Lassilan tie 2, klagar (12.3.2007) över flera omständigheter i förslaget till detaljplaneändring.

De godkänner inte att Teuvo Pakkalas väg leds direkt till Eliel Saarinens väg, eftersom gatan då delar bostadsbolagets parkeringstomt i två delar, inte heller godkänner de att bostadsbolaget måste lösa in värdelös gatumark. Staden bör hellre betala gatumarken som den köper av bolaget i form av mark än i form av pengar. Beslut bör inte fattas förrän en provräkning är gjord och pris- och servitutsuppgifter finns att tillgå.

Personerna misstänker också att de nya bostadshusens bilar kommer att störa invånarna i bostadsbolaget, för det har inte anvisats tillräckligt många bilplatser, och en del av dem anvisas som kantstensparkering. I alla händelser gör trafiken kring de nya husen den nuvarande Maiju Lassilas väg till en orolig bakgård. De frågar hur man ska köra till det planerade bostadshuset vid den nuvarande Järviluomavägen, vad gatstumparna ska heta då Maiju Lassilas väg försvinner, hur servicekörningen och sophämtningen till de nya husen är planerade, och hur det är med Shells oljetransporter. Det finns inte rum för dem i detaljplanen.

Personerna föreslår att Maiju Lassilas stig i förslaget ändras till fotgängargata som asfalteras, får belysning och underhålls. Det är den kortaste vägen till butiker, kyrkan, apoteket, barnträdgården och skolan. I dag är stigen oskött och saknar belysning.

På platsen för gångbana på Järviluomavägen och Maiju Lassilas väg behövs fortsättningsvis ordentliga gångvägar. I detaljplanen saknas sådana.

Den nya anslutningen från Maria Jotunis väg till Eliel Saarinens väg skadar oersättlig natur, för den kräver att berg sprängs.

De nya husen byggs för nära de gamla och är som en mur framför dessa. Det är för trångt för flyttbilar och sopbilar att svänga. Det är obekvämt att bo i de nya husen intill Eliel Saarinens väg, Jokerlinjen och servicestationen lite österut.

En stor del av träden på de nya tomterna måste fällas. Området borde förbli park.

Detaljplanen bemöter markägarna orättvist, då en byggnadsyta för ett tvåvåningshus anges vid bostadsbolagets parkeringstomt och en byggnadsyta för ett femvåningshus anges på stadens mark.

Tomtnumreringen är oredig.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) med anledning av anmärkningarna punkt för punkt följande:

Detaljplaneändringen ur invånarnas synvinkel, Maiju Lassilas väg 2

Detaljplaneändringen för området kring Teuvo Pakkalas väg utgår från det faktum att Maiju Lassilas väg och en del av Maria Jotunis väg inte behövs för trafiken, och flervåningshusens parkeringstomter mellan Maiju Lassilas väg och Eliel Saarinens väg utnyttjas lite. Kurvorna på gatorna kan ändras till fartgupp eller andra farthinder. Det är inte motiverat med bristfälligt utnyttjade områden intill huvudgatan. Det är bättre att i stället utnyttja dem effektivt och disponera dem för bostäder, butiker, kontor och offentliga servicelokaler.

Öster om Teuvo Pakkalas väg, i hörnet av Eliel Saarinens väg upptas i förslaget affärs- och kontorstomten 29146/12 med byggnadsytor för ett femvånings- respektive tvåvåningshus. Husen är så planerade att de inte skymmer utsikten från bostäderna i de gamla husen.

Fastighetskontorets tomtavdelning uppger att värdet på tomtmarken bestäms enligt byggrätten för hela tomten, inte enligt enskilda byggnadsytor. Den sammanlagda byggrätten för tomten delas i förhållande till den markyta som varje markägare äger. Följaktligen har Asunto Oy Maiju Lassilan tie 2 rätt till den andel av den sammanlagda byggrätten för de nya tomterna som tillfaller bostadsbolaget på basis av den markyta som bostadsbolaget äger.

Styrelseordföranden för Asunto Oy Maiju Lassilan tie 2 har under beredningen meddelat att bostadsbolaget vid sin bolagsstämma godkänt förslaget till detaljplaneändring.

Trafik och parkering kring de nya husen

I dag löper all trafik till området via Maiju Lassilas väg och Maria Jotunis väg. På de gatuavsnitt som försvinner anläggs enligt förslaget en infart endast till två nya hus och till parkeringsområdet i kvarterets mitt. Trafiken minskar avsevärt jämfört med i dag.

Bilplatserna för de nya husen förläggs till botten- och/eller källarvåningarna. Skogsdungarna som syns från fönstren vid Maiju Lassilas väg 2 upptas som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. Infarten till det nya huset vid den nuvarande Järviluomavägen sker via Maria Jotunis väg och södra delen av LPA-tomten 29145/1.

Gatunamnen framgår av detaljplanekartan. För allmän trafik anslås de två befintliga gatorna Teuvo Pakkalas väg och Maria Jotunis väg med direkt anslutning till Eliel Saarinens väg. Rutten för Shells oljetransporter har utretts och den löper delvis över K-tomten 29146/12.

Fotgängarstråk

Den föreslagna Maiju Lassilas stig reserveras för gång- och cykeltrafik. Det är den kortaste promenadvägen från området kring Teuvo Pakkalas väg till Thaliaplatsen, butikerna, daghemmen och skolan. Därför är det befogat att underhålla stigen som ett gatuliknande gång- och cykelstråk med belysning, dock inte som gata, eftersom den löper genom parken. Stadsplaneringskontoret har underhandlat med byggnadskontoret om ett sådant underhåll av Maiju Lassilas stig.

I förslaget upptas både nya och gamla friluftsvägar i Ida Aalbergs park. Gångbanorna på Teuvo Pakkalas väg och Maria Jotunis väg bevaras på de gamla huvudavsnitten, på de nya avsnitten anläggs nya gångbanor. Dessutom anges en bestämmelse om att genomgång på tomterna ska vara tillåten, vilket innebär att man fritt kan promenera på de tidigare Järviluomavägen och Maiju Lassilas väg.

Berget i Järviluomaparken

Den nya anslutningen från Maria Jotunis väg till Eliel Saarinens väg anges så att så lite berg som möjligt behöver sprängas. Bergen är typiska i området, men berget i fråga har inte konstaterats ha något särskilt värde. På berget finns sockeln av den förra skjutbanebyggnaden kvar och den har historiskt värde, och därför ska den skyddas enligt detaljplanen (s).

Nya hus, service och gårdsträd

Nya bostadshus byggs intill den livligt trafikerade stadsgatan Eliel Saarinens väg. Här löper täta bussturer och service finns i närheten, men också grönska och natur ryms på gården och i omgivningen. De nya husens hörn finns 12 och 14 m från de närmaste husen vid Maiju Lassilas väg 2, medan avståndet mellan bostadsbolagets hus är 5 och 7 m.

I området kring Teuvo Pakkalas väg är det ändamålsenligt att förlägga sopkärlen invid de nuvarande avsnitten av Teuvo Pakkalas väg och Maria Jotunis väg.

Träden och buskarna på de nya tomterna ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. En del av området har enligt detaljplanen hela tiden varit park, men byggnadskontorets gatu- och parkavdelning har inte haft möjlighet att sköta området som park, eftersom det varit så litet. I och med detaljplaneändringen ansvarar tomtägarna för skötseln av träden.

Tomtnumrering

Då tomtgränserna flyttas, ska tomten få ett nytt nummer. Befintliga tomter kan därför ha flera nummer på detaljplanekartan: numret under byggtiden och numret efter detaljplaneändringen. Så har det skett i området kring Teuvo Pakkalas väg.

Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab (23.3.2007) har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Nämnden för allmänna arbeten anser (15.3.2007) att omdisponeringen av den tidigare daghemstomten till park förbättrar betingelserna för närrekreation och möjliggör en smidigare förbindelse mot Centralparken. Efter att marken sanerats är det möjligt att anlägga en sammanhängande, trevlig vistelsepark och genomgångsplats. Det nya AKR-kvartersområdet vid Ida Aalbergs väg sänker inte värdet på resten av parken nämnvärt. Den nuvarande parken har inga funktioner i det nya kvarteret, utom en korridor, som faktiskt flyttas. Det nya kvarteret kräver ingen ny gata.

Det är motiverat att omdisponera parken mellan Maiju Lassilas väg, som stryks, och Eliel Saarinens väg till AL-kvartersområde.

Kostnaderna för gatubyggandet uppgår till 1,1 mn euro och det årliga gatuunderhållet till ca 27 500 euro. Parkbyggandet kostar 140 000 euro och det årliga parkunderhållet stiger med ca 2 500 euro. Kostnaderna för sanering av förorenade jordmassor uppskattas till ca 450 000 euro.

Fastighetsnämnden konstaterar (3.4.2007) att en körbar väg ska dras över K-kvartersområdet från servicestationstomten öster om detaljplaneområdet, eftersom tankbilarna troligen inte kan operera enbart från gatan, utan bör kunna fortsätta åt andra hållet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att tankbilarnas rutter har undersökts och en beteckning ajo anges nu i K-kvartersområdet, det är 3 m bredare och 16 m längre än tidigare. Tankbilarna kan nu köra från servicestationen längs norra kanten av K-kvartersområdet till Teuvo Pakkalas väg.

Fastighetsnämnden tar inte ställning till värdestegringen på de två privata bostadsaktiebolagens mark. Värdestegringen har behandlats på fastighetskontorets tomtavdelning, som konstaterar att för varken tomten 29148/1, som Asunto Oy Maiju Lassilantie 2 äger, eller tomten 29149/1, som Asunto Oy Maria Jotunintie 4–12 äger, behövs förhandlingar enligt Stns markpolitiska beslut 9.2.2004, eftersom detaljplaneändringen inte medför avsevärd nytta i den bemärkelse som avses i Stns beslut.

Miljönämnden konstaterar (27.3.2007) att gårdarna i de nya bostadskvarteren i söder vetter mot Eliel Saarinens väg. I dag kör bussjokern här och i fortsättningen spårjokern. Nämnden anser att en utredning om bullerspridningen och behovet av bullerbekämpning i den prognostiserade trafiksituationen ska fogas till detaljplaneändringen. Målet ska vara att bullret på gårdarna inte överskrider riktvärdet 55 dB(A) i statsrådets beslut (993/1992). Utan bullerskydd överskrids riktvärdet troligen på största delen av gårdarna.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att en bullerspridningsuträkning har fogats till detaljplanebeskrivningen. Beredningen har lagt tonvikt på att bekämpa bullerspridningen. Eftersom de vidaste och ljusaste vyerna från de nuvarande och de nya bostäderna finns just mot bullerkällan Eliel Saarinens väg, föreslås endast ett lågt bullerskydd, som inte skymmer utsikten. På AL-kvartersområdets gräns mot Eliel Saarinens väg ska det byggas minst 1,2 m höga stenmurar med öppningar endast för fotgängare. De nya bostadshusen ska få indragningar. Enligt bulleruträkningen underskrids 55 dB(A) på de normativa lek- och vistelseområdena på dagen.

Helsingfors Vatten konstaterar (19.3.2007) att på tomterna 29145/14, 18 och 19 samt 29146/12 norr om Eliel Saarinens väg löper en allmän vattenledning, ett avlopp och ett dagvattenavlopp. Ledningarna måste flyttas till gatuområdet och till nya ledningsgränder på tomterna. Flytten gäller 460 m vattenledning, 220 m avlopp och 240 m dagvattenavlopp. Flytten beräknas kosta 500 000 euro exkl. moms. På tomten 29145/14 ska ledningsgränder anges. Ledningsflytten ska finansieras av andra medel än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner, enligt ett beslut av Stn 5.5.1997.

Av va-kartan, som utgör bilaga till detaljplanebeskrivningen, framgår inte alla ledningar som måste flyttas från den del av Maria Jotunis väg och Maiju Lassilas väg som stryks, trots att byggnadsytorna sträcker sig ovanpå ledningarna.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att ledningsgränder för de rör som flyttas upptas vid den nuvarande Maiju Lassilas väg på tomten 29145/14.

Den till beskrivningen bifogade va-kartan är justerad så att ledningarna inte löper under byggnadsytorna på den del av Maria Jotunis väg och Maiju Lassilas väg som stryks.

Räddningsnämnden konstaterar (13.3.2007) att räddningsarrangemangen beträffande de nya 5-vånings bostadshusen ska beaktas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att räddningsvägen vid Maiju Lassilas väg kvarstår efter detaljplaneändringen.

Museiverket konstaterar (4.4.2007) att fornlämningarna från första världskriget är adekvat beaktade och har beteckningen sm på detaljplanekartan. Beträffande den byggda miljön hänvisar Museiverket till stadsmuseets utlåtande i saken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att stadsmuseet inte har avgett utlåtande om detaljplanen. Efter att den hållits framlagd har stadsmuseet publicerat rapporten Helsingin rakennuskulttuuri, Pohjois-Haagan rakennusinventointi. I rapporten inventeras byggnaderna i Norra Haga och en förteckning ges över de kulturhistoriskt värdefulla 1950- och 1960-talsbyggnaderna. Två byggnader i detaljplaneområdet ingår i förteckningen, bostadshusen inom Asunto Oy Ida Aalbergs väg 4.

En skyddsplan eller skyddande byggsättsdirektiv kommer att utarbetas för Norra Haga.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Med anledning av utlåtandena har förslaget ändrats enligt följande:

- Beteckningen ajo på K-tomten i kvarteret 29146 har breddats med 3 m och förlängts med 16 m.

- En ledningsgränd upptas på den nuvarande Maiju Lassilas väg i kvarteret 29145.

- Den bifogade va-kartan i beskrivningen är justerad.

- I beskrivningen ingår nu en bullerspridningsuträkning.

Dessutom har tekniska justeringar gjorts på kartan.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 6 i kvarteret nr 29139, kvarteren nr 29144 och 29145, tomterna nr 3, 9 och delvis 10 i kvarteret nr 29146, kvarteren nr 29148 och 29149 samt gatu- och parkområden och område för allmän parkering i 29 stadsdelen (det nya kvarteret 29141 bildas) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11590, daterad 26.10.2006 och ändrad 11.10.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11590 (Norra Haga, området väster om Teuvo Pakkalas väg)
	Bilaga 2	Illustration (Norra Haga, området väster om Teuvo Pakkalas väg)

DETALJPLAN FÖR EN DEL AV KVARTERET 29154 OCH REKREATIONSOMRÅDE OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA 29104/11, 29146/2, 7, 8, 10 OCH 11 M.FL. OMRÅDEN I HAGA (OMRÅDET ÖSTER OM TEUVO PAKKALAS VÄG) (NR 11580)

Stn 2007-178

Förslag till detaljplan för en del av kvarteret 29154 och rekreationsområde och till detaljplaneändring för tomten nr 11 i kvarteret nr 29104, tomterna nr 2, 7, 8, 10 och 11 i kvarteret nr 29146 och gatu-, park-, trafik- och specialområden i 29 stadsdelen (Haga, Norra Haga). De nya kvarteren 29154 och 29155 bildas.

Området ligger i Norra Haga kring korsningen av Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen.

Sammandrag Avsikten med detaljplanen är att komplettera omgivningen kring korsningen av Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen. För att bullerskydda bostäderna anges ett nytt kvarter 29154 för kontorsbyggnader (KT) längs Tavastehusleden. I kvarteret får det byggas 6-våningshus med sammanlagt ca 13 510 m² vy. Mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg anges ett nytt kvarter 29155 för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR). I kvarteret finns det 2-vånings radhus och 2–4-vånings bostadshus med sammanlagt ca 4 100 m² vy.

En ny väg, Walentin Chorells väg, dras som förlängning på Klubbekrigarvägen norrut, och i korsningen på Eliel Saarinens väg anges en normativ rondell med trädrader.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att staden har tagit initiativ till planläggningsarbetet.

Tidigare beslut av nämnden

Nämnden godkände 16.4.1998 planläggningsprinciper för Södra Haga och 25.11.1999 ett utkast till detaljplan för mellersta Haga som grund för kommande detaljplaneändringar i området. I planerna anges miljöanpassat kompletteringsbyggande mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) reserveras området som område dominerat av flervåningshus (boende/verksamhetslokaler) fram till Tavastehusleden. Parkområdet norr om bostäderna är reserverat för rekreation. Tavastehusleden är upptagen som motorgata och vid Eliel Saarinens väg finns en anslutning norrifrån. Vid Eliel Saarinens väg anges en halvcirkelformad huvudlinje för kollektivtrafik (Jokern) med stationer.

Detaljplaner

I området gäller följande detaljplaner: nr 2890 (fastställd 16.1.1950), nr 6585 (24.11.1971), nr 7289 (5.6.1975), nr 8629 (17.1.1983), nr 9249 (30.3.1987) och nr 9687 (26.6.1991).

I detaljplanerna upptas Tavastehusleden som trafikområde och området intill den som skyddsgrönområde. Kvarteret 29146 är kvartersområde för flervåningshus (AK), kvartersområde för bilplatser (LPA) och tomten nr 7 i sydöstra hörnet är kvartersområde för en servicestation (LH). Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen är gator. Tomten med Kone Oy:s kontor i kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg är kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K). Området inom Klubbekrigarvägen, Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg är park.

En liten parktriangel på 620 m² i norra hörnet av området är oplanlagd.

Ägandeförhållanden

Kontorshustomten 29104/11 är i privat ägo. Staden äger resten av området. Staden arrenderar AK- och LPA-tomterna till ett av stadens fastighetsbolag.

Allmän beskrivning av området, byggd miljö

Området ligger strax väster om Tavastehusleden. Genom området löper Eliel Saarinens väg. I området finns två byggda delar, kvarteret 29146 för flervåningshus och kontorshuset i kvarteret 29104. Resten av området är obebyggd, lite utnyttjad impedimentliknande mark eller skog.

Kvarteret 29146 hör till den s.k. tilläggsdelen av Norra Haga som är byggd 1971–1973 på en tidigare skjutbana. Mot Teuvo Pakkalas väg står 3–9-våningshus av betongelement. Den vidsträckta bilplatstomten ligger öster om bostadshusen, nära Tavastehusleden. Söder om denna LPA-tomt har Shell en servicestation som är byggd 1959 mitt på en ganska stor tomt. I skyddsgrönområdet längs Tavastehusleden löper ett gång- och cykelstråk. Från busshållplatserna på Tavastehusleden ned mot Eliel Saarinens väg leder trappor och en ramp, som finns delvis utanför detaljplaneområdet.

I kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg står ett 5-vånings rödtegelhus från 2001, som är Kone Oy:s kontor. Servicegården ligger i den del av tomten som gränsar till Eliel Saarinens väg. Kontorshuset hör till raden av 4–6-vånings verksamhetsbyggnader i rödtegel längs Tavastehusleden.

Terrängen är varierande i hela området, och därför är bl.a. parkeringen på tomten 29146 anlagd på en lägre nivå än flervåningshusen. I området löper Tavastehusleden ca 2–6 m ovanför omgivningen.

På Eliel Saarinens väg kör den halvcirkelformade kollektiva huvudlinjen Jokern som busslinje i dag. Omstigningshållplatserna från buss till Jokern finns på Tavastehusleden och i tunneln under denna på Eliel Saarinens väg.

Invånarantalet i området sjunker. Under 1996–2005 har invånarantalet i Haga distrikt sjunkit med 1 481, dvs. med 5,5 %, varav antalet barn i åldern 0–6 år var 478, dvs. 32,2 %. Kompletteringsbyggandet gynnar servicen. Problemet är att flervåningshusen saknar hiss samtidigt som de äldre invånarna blir allt fler.

Service Detaljplaneområdet hör till Norra Haga där den kommersiella servicen finns främst på Thaliaplatsen och i köpcentret vid Skådespelarvägen 14, där också arbetarinstitutet verkar. Vid Pouttuvägen verkar Marjatta-koulu och vid Pietari Hannikainens väg Pohjois-Haagan yhteiskoulu.

Vid Teuvo Pakkalas väg finns en ungdomsgård, en restaurang, två företag i el- och maskinbranschen och två föreningars lokaler. På Shelltomten finns en obemannad bensinstation, en bilverkstad och en bilaffär.

Naturmiljö Innan området bebyggdes var det främst färsk moskog. Det finns gammal gran- och tallskog kvar mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg. Intill Klubbekrigarvägen finns ett vackert kalt berg. I södra delen av Kone Oy:s tomt har ursprunglig barrskog och berg bevarats.

I skyddsgrönområdet längs Tavastehusleden omges gång- och cykelstråket av gräsmatta och planterade barrträd.

Samhällsteknisk försörjning

I planeringsområdet och i närheten av det finns gott om nät för samhällsteknisk försörjning.

Markens byggbarhet och renhet

På tomten 29146/7 har en servicestation verkat sedan 1958. Marken på tomten sanerades 2003. Då byttes de underjordiska cisternerna med rör ut och stationen blev obemannad. Marken sanerades så att den uppnådde gränsvärdet, eftersom verksamheten fortsatte. Marken under den gamla servicestationsbyggnaden har inte undersökts.

Markens beskaffenhet

Marken i västra delen av detaljplaneområdet består av friktionsjord där berget ställvis går i dagen. Marken i kvarteret 29154 består av lera i ett skikt på högst 5 m. Söder om Eliel Saarinens väg är marken varierande; friktionsjord med kalt berg i väster, berg i öster och lerjord i ett skikt på högst ca 4 m i ett lerrandområde i mellersta delen.

Miljöstörningar

Trafiken på Tavastehusleden, Klubbekrigarvägen och Eliel Saarinens väg orsakar buller, avgaser och partikelutstäpp. Trafiken i dag uppgår till ca 48 100 fordon/dygn på Tavastehusleden, ca 4 900 fordon/dygn på Klubbekrigarvägen och ca 4 700 fordon/dygn på Eliel Saarinens väg.

Mål Detaljplaneändringen har som mål att komprimera stadsstrukturen och stadsfunktionerna och skydda invånarna från trafikolägenheter. Avsikten är att anvisa nya bostadshus och verksamhetsbyggnader som är särpräglade och har Hagaanda.

Förslag till detaljplan och detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Området ligger centralt intill Tavastehusleden, kring korsningen av Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen. Området har blivit en omstigningsplats och hållplats för kollektivtrafiken, särskilt efter att Jokern blev färdig. Det är motiverat att förlänga raden av verksamhetslokaler norrut, och då får bostäderna ett skydd mot trafikolägenheterna på Tavastehusleden. Med tanke på läget är området i dag glest bebyggt och används lite. Klubbekrigarvägen bör förlängas norrut.

I södra delen av området anges kompletterande bostäder som beaktar miljön. Kompletteringskvarteret vid Pouttuvägen ska passa ihop med Marjatta-koulus skolhus intill och bilda en harmonisk helhet med det.

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Bostadstomterna 29146/8 och 10 och den lilla LPA-tomten 29146/2 väster om dem är sammanslagna till en tomt, eftersom innehavaren är densamma och de bildar en helhet. Beteckningarna för våningsyta är förenklade genom att det i alla byggnader får byggas butiks- och samlingslokaler utöver bostadsvåningsytan. Kvartersgårdarna anges som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. I övrigt följer beteckningarna nuläget.

Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra
kopplade bostadshus (AKR)

Det nya bostadskvarteret söder om Eliel Saarinens väg ska tack vare byggformer och byggmaterial bilda en sammanhängande helhet med grannkvarteret 29115. I östra kanten anges en byggnadsyta för en byggnad som på grund av trafikbullret ska vara minst 8 m hög och motsvara högst ett 4-våningshus med tanke på stadsbilden. Huset kan byggas så att ett 2-vånings radhus byggs på det vackra berget i mellersta delen av byggnadsytan, i norra och södra delen byggs 4-våningshus. På grund av trafikbullret ska alla delar kopplas ihop med en minst 8 m hög mur, byggnad eller annan konstruktion.

De övriga byggnaderna är 2-vånings rad- eller låghus, vars norra gavel ska förläggas snett mot Eliel Saarinens väg på grund av bullret och så att kvarteret bildar en harmonisk helhet med Marjatta-koulus skolhus.

Bostäderna i kvarteret ska omfatta minst 75 m² lägenhetsyta i medeltal. Invånarna ska få tillräckliga förråd och åtminstone följande gemensamma lokaler: 1 tvättstuga i huset/kvartersområde och 6 m² torkrum/20 bostäder, 1 bastu i huset/20 bostäder utan bastu samt hobbyrum, samlingsrum o.dyl. gemensamma lokaler på en yta som motsvarar 1,5 % av våningsytan på tomten. Fastigheterna kan bygga lokaler genom gemensamma avtal.

Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)

Längs Tavastehusleden norr om Eliel Saarinens väg anges det nya KT-kvartersområdet 29154. Tomtexploateringstalet är 1,95, vilket ska anses motiverat med tanke på bullerskyddet i kvarteret som ligger ca 2–4 m lägre än bullerkällan. Det högsta våningstalet är 6. Enligt detaljplanen ska byggnadsytan bebyggas med en sammanhängande byggnad som är minst 8 m hög. Det får göras korta avbrott i byggnadsmassan, men byggnadsdelarna ska fogas till varandra med en minst 8 m hög mur, byggnad eller konstruktion mot buller.

Norra hörnet, ca 200 m², av kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg reserveras nu som gatuområde för kollektivtrafik (jl) för spår-Jokern, och gatuområdet i nordvästra hörnet fogas till kvarteret på grund av trafikrondellen.

Enligt detaljplanen uppgår bullret i båda KT-kvartersområdena till 76 dB utomhus. Utifrån det ska ett krav på övergripande ljudisolering i ytterväggarna bestämmas. Det får förläggas också butiks- och servicelokaler till kvartersområdena, och det är önskvärt att det uppstår butiker och servicelokaler mot Eliel Saarinens väg, vilka kan stödja omstigningsområdet för Jokern.

Park (VP) Parktriangeln i norra hörnet är delvis oplanlagd och fogas därför till detaljplaneområdet. I området anges en friluftsväg och ett underjordiskt rör, vilka finns i dag.

Kvartersområde för bilplatser (LPA)

Den nuvarande LPA-tomten 29146/6 i kvarteret för flervåningshus krymper med ca 600 m². Genom att hushålla med utrymmet kommer det att gå att anlägga så många bilplatser som det behövs. En trädrad ska planteras i kanten mot Walentin Chorells väg. Det får dras ledningar för samhällsteknisk försörjning i området.

Kvartersområde för servicestation (LH)

Den nuvarande stora servicestationstomten kan på grund av läget inte längre anses motiverad. Kvartersområdet krymper med ca 2 200 m², dvs. 56 % av kvartersytan enligt den gällande detaljplanen. Servicestationsbyggnaden från 1959, som står mitt på tomten, måste rivas. En byggnadsyta för en ny servicestation-affärsbyggnad anges omedelbart intill Eliel Saarinens väg. Till kvartersområdet får det förläggas också butiks- och servicelokaler, som stöder omstigningsområdet för Jokern. De täckta bränslemackarna och cisternerna flyttas inte.

Gatuområden

Eliel Saarinens väg anläggs som en parkliknande gata med trädrader och en rondell med planterade träd. I södra kanten reserveras en gatuområdesdel för spår-Jokern (jl).

I korsningen av Eliel Saarinens väg, Klubbekrigarvägen och Walentin Chorells väg byggs en rondell som förbättrar trafiksäkerheten och dämpar körhastigheterna. Cykelvägen längs Eliel Saarinens väg kompletteras genom att gångbanan på norra sidan av gatan breddas till gång- och cykelbana.

Walentin Chorells väg byggs som en förlängning av Klubbekrigarvägen norrut och för att betjäna trafiken i kontorskvarteret.

Trafik Mellan Tavastehusleden och kvarteret för verksamhetslokaler reserveras rum för en ramp enligt generalplanen.

Gång- och cykelstråket längs Tavastehusleden flyttas till östra kanten av Walentin Chorells väg.

Service Servicen byggs ut i och med detaljplanen. Bensinstationen kvarstår och kan utvidgas och omfatta också andra affärslokaler. Affärslokaler kan också förläggas till alla hörn i korsningen.

Naturmiljö Västra delen av det kala berget söder om Eliel Saarinens väg upptas på den kommande kvartersgårdens sida som en områdesdel som ska bevaras i naturtillstånd.

Gårdarna på bostadstomterna i kvarteret 29146 upptas som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår.

För alla bostadskvarter gäller en bestämmelse om att det på tomterna ska bevaras eller planteras träd enligt 1 träd/100 m² tomtyta.

Samhällsteknisk försörjning

De planerade byggnaderna kan anslutas till de nuvarande näten för teknisk försörjning. I kvarteret 29154 finns en riksomfattande gasledning samt datakommunikations- och elkablar, vilka måste flyttas. Vattnet i diket längs Tavastehusleden ska ledas till ett kommande dagvattenavlopp i Klubbekrigarvägen, från den nuvarande gång- och cykeltunneln ända till korsningen av Eliel Saarinens väg. Vid gatan görs arrangemang i anslutning till näten. I hörnet av kvarteret 29104 upptas en ledningsgränd för en 1 000 mm vattenledning.

Nya tekniska nät dras i Walentin Chorells väg. Naturgasröret i öster flyttas öster om detaljplaneområdet till Centralparken.

Markens byggbarhet och renhet

I områdena med friktionsjord och berg kan byggnaderna grundläggas direkt på marken. I lerområdena kan grundläggning på pelare tänkas, eftersom lerskiktet är rätt tunt, men rum ska ges för grundläggning på pålar. De slutliga grundläggningssätten avgörs efter att grunden undersökts på varje tomt.

Marken på den gamla servicestationstomten är inte undersökt. För tomten som i den gällande detaljplanen är servicestationstomt anges nu en bestämmelse om att eventuella markföroreningar ska undersökas och förorenade jordmassor ska saneras innan byggarbetena inleds.

Miljöstörningar

Trafikbullret har granskats med en bullermodell som prognostiserar situationen 2025. Trafiken på Tavastehusleden uppskattas uppgå till ca 66 600 fordon/dygn år 2025. Trafiken på Klubbekrigarvägen och Eliel Saarinens väg uppskattas inte öka väsentligt från situationen i dag.

På gården i det nya bostadskvarteret 29155 söder om Eliel Saarinens väg uppstår områden som underskrider bullernormerna (statsrådets beslut nr 993/1992). Också på gårdarna till de nuvarande bostadshusen underskrids normerna utomhus.

I detaljplanen anges bestämmelser om ljudisolering i konstruktioner så att riktvärdena enligt statsrådets beslut ovan uppfylls också inomhus.

Namnskick Namnkommittén beslöt 10.5.2006 föreslå följande namn i området: Walentin Chorells väg och Pouttustigen.

Detaljplanens verkningar

I och med detaljplanen kompletteras och förtydligas stadsstrukturen. Kontorshusen fungerar som bullerskydd för bostäderna och trivseln ökar. Servicen i området förbättras då den nya servicestationen-affärsbyggnaden och servicelokalerna i kontorshuset är klara. Jokerlinjen kan ändras till snabbspårväg, och runt stationen uppstår trevliga stadslika kvarter. I bostadsområdet uppstår en ryggrad och ett skydd mot Tavastehusleden, och därför minskar bullret och luftföroreningarna. Marken på den nuvarande servicestationstomten saneras. Trivseln på gårdarna till flervåningshusen ökar då träden skyddas.

Parkytan öster om Teuvo Pakkalas väg krymper, men skyddade träd anges på gården i kvarteren för flervåningshus, berget i radhuskvarteret skyddas och trädrader anges längs Eliel Saarinens väg och i trafikrondellen. Bostäder byggs i det i dag föga anlitade parkområdet, där det inte finns naturskyddsobjekt eller viktiga rekreationselement.

I öster anläggs Walentin Chorells väg som betjänar trafiken i kontorskvarteret 29154, men också gör Ida Aalbergs park i norr mera tillgänglig.

Detaljplanen medför kostnader på ca 1,45 mn euro exkl. moms för staden. Av beloppet gäller 0,40 mn euro kostnader för gatubyggande, 0,1 mn euro parker, 0,7 mn euro vatten och avlopp, 0,14 mn euro elektricitet, 0,08 mn euro fjärrvärme, 0,10 mn euro flytt av va-ledningar, 0,02 mn euro flytt av elledningar och 0,04 mn euro flytt av datakommunikationskablar. Kostnaderna för flytten av gasröret inkl. kostnaderna för driftsavbrott uppgår till 0,5 mn euro.

Stadens kostnader är ca 74 euro/byggd m² våningsyta.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplan och detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har sänt intressenterna ett skriftligt meddelande om detaljplanen. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning (daterat 20.5.2003).

Meddelande om detaljplanen ingick också i planläggningsöversikterna 2003–2006.

Utkasten till detaljplaneändring och detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och i entrén på arbetarinstitutet i Norra Haga (Skådespelarvägen 14) 19.9–7.10.2005. Ett allmänt diskussionsmöte om utkastet hölls 22.9.2005.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret har samarbetat med miljöcentralen, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, fastighetskontorets tomtavdelning, Säkerhetsteknikcentralen och Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt.

Framförda åsikter

Detaljplaneavdelningen har fått 8 skriftliga åsikter, varav 5 gällde programmet för deltagande och bedömning och 3 utkastet till detaljplaneändring. Muntliga åsikter framfördes på diskussionsmötet och per telefon.

Skriftliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning

Oy Shell Ab anser (10.6.2003, 8.3.2005) att den nuvarande platsen för servicestationen är lyckad ur trafik- och tillgänglighetssynvinkel. Bolaget önskar att bränsleförsäljningen ska få fortgå här. Då behöver mätarfältet som byggdes om 2003 inte flyttas, men bolaget anser det inte vara väsentligt att servicestationsbyggnaden får stå kvar.

För tankandet är det viktigast att stationen är lättillgänglig och syns bra. Detaljplaneändringen bör särskilt ge akt på det.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att kvartersområdet för en servicestation anges ungefär på den nuvarande bensinstationens plats, men närmare Eliel Saarinens väg. Mätarfältet bevaras. Infarten till mackarna sker från Walentin Chorells väg som börjar i den nya rondellen. Mackarna blir mera lättillgängliga, för Walentin Chorells väg är en rätlinjig förgrening norrut från Eliel Saarinens väg och ersätter dagens krokigare infart. Den gamla servicestationsbyggnaden från 1959 måste enligt detaljplanen rivas i och med att Walentin Chorells väg anläggs och LPA-tomten norr om byggnaden ska användas effektivare.

Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy har hyreshus på tomterna 29146/8 och 10 samt parkeringsområden på tomterna 29146/2 och 6. Bolaget meddelar (5.4.2005) att de boende ska tryggas bilplats i bostadens omedelbara närhet också framöver. Eventuella parkeringsarrangemang i och med detaljplaneändringen får inte medföra kostnader för bolaget. De kommande kontors-, affärs- och servicebyggnaderna längs Tavastehusleden och Eliel Saarinens väg bör bli så låga att de inte skymmer utsikten från de nuvarande bostäderna och samtidigt bör de fungera som bullerskydd.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy:s önskemål om parkeringsplatser har beaktats i detaljplaneändringen. Antalet bilplatser sjunker inte, utan bilplatserna förläggs utrymmessnålt. Detaljplanen i sig medför inte kostnader för bolaget, utan de uppstår av bolagets egna ombyggnadsprojekt och upprustning av parkeringsområdet.

Kontors-affärsbyggnaderna som fungerar som bullerskydd ska byggas så höga att de verkligen skyddar området mot buller. Låga byggnader ger inte ett tillräckligt bullerskydd.

Xxxxxx xxxxxxxxx anser att planerna för kontorshus och bostadshus är goda. Han frågar om ett alternativ att dra Tavastehusleden i tunnel borde undersökas närmare innan byggarbetena inleds.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att nyttan med tunnlar är att trafikyta frigörs för andra ändamål. I detaljplaneområdet löper Tavastehusleden på nivån +15,8–+22,1, dvs. 2–7 m över omgivningens nivå. Att dra Tavastehusleden i tunnel kräver ändringar på ett avsnitt av flera kilometer av leden. Då måste en plan utarbetas för hela tunnelavsnittet i området och för markanvändningen ovanpå tunneln. Det gäller en plan på generalplanenivå, som bör utarbetas i samråd med Vägförvaltningen som förvaltar leden. I generalplanen för Helsingfors reserveras ingen tunnel på stället i fråga.

Xxxxxx xxxxxxxxxs åsikter gäller främst området väster om Teuvo Pakkalas väg, där han själv bor. Svaren ges i anslutning till förslaget till detaljplaneändring för området väster om Teuvo Pakkalas väg.

Xxxxx xxxxx föreslår (26.6.2003) en ny väg mellan Klubbekrigarvägen och Krämarvägen, på avsnittet finns redan Aku Korhonens väg i Lassas. Förslaget är gammalt och Koski anser att det minskar på genomfartstrafiken i Norra Haga. Shell-stationen är särskilt viktig, eftersom Neste-stationen vid Ilkkavägen måste flyttas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att en förlängning av Klubbekrigarvägen norrut som Walentin Chorells väg och vidare så att den förenas med Aku Korhonens väg, skulle minska genomfartstrafiken i Norra Haga, särskilt på Skådespelarvägen. I Södra Haga finns redan en sådan parallellväg till Tavastehusvägen, dvs. Färdemannavägen–Klubbekrigarvägen. En parallellväg i Norra Haga vore ett så stort planläggningsprojekt att det kräver en separat detaljplan.

Servicestationstomten kvarstår, men formen och storleken ändras.

Skriftliga åsikter om utkastet till detaljplan

Xxxxxx xxxx motsätter sig (11.9.2005) nybyggandet i Norra Haga i allmänhet och kollektivtrafikgatan på Eliel Saarinens väg. Åsikterna besvaras i anslutning till detaljplanen för området väster om Teuvo Pakkalas väg.

Beträffande detaljplanen för området öster om Teuvo Pakkalas väg anser Holm att kontorskvarteret som bullerskydd är en vansinnig tanke, för de anställda måste sitta 8 timmar om dagen intill den bullriga Tavastehusleden. Hon bor i området, men anser sig inte behöva bullerskydd.

Det behövs inga bostäder längs Pouttuvägen, för byggandet, liksom reparationerna i Holms bostadskvarter, orsakar buller, damm och brus. Dessutom sjunker bostädernas värde.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att husens ytterväggar byggs enligt bestämmelserna så att de hindrar bullret att tränga in i husen. På kontorsarbetsplatser får inomhusbullret uppgå till högst 35 dB.

De som bor i ett område upplever ofta inte bullret som lika kraftigt som de som besöker området sällan. Enligt bullerutredningar uppgår bullret i söder och öster i dag till 60–70 dB, vilket ska anses för mycket, och enligt undersökningarna medför bullernivån olägenheter för människan. Därför behövs det bullerskydd.

I och med byggen uppstår det alltid en aning buller och damm. Men det ska dock observeras att nybyggandet pågår en begränsad tid, ca 1½–2 år per hus. Däremot har folk nytta och glädje av bostäderna i årtionden.

Xxxxx xxxxx anser (4.10.2005) att det inte behövs några bullerskyddande kontorshus, eftersom Helsingfors är självförsörjande till 134 % beträffande arbetsplatser och det finns många rivningsfärdiga kontorshus. Han godkänner radhusen och låghusen vid Pouttuvägen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att norr om Eliel Saarinens väg och intill Tavastehusleden går det bra att bygga nya kontorshus. Det ger bullerskydd för bostäderna, vilket annars vore svårt att genomföra.

En gårdskommitté tillsatt av invånarna vid Teuvo Pakkalas väg (Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy) motsätter sig (10.10.2005) kontorshusen vid Tavastehusleden samt de planerade trafikarrangemangen: förlängningen av Klubbekrigarvägen till parkeringsplatserna i deras område och vändplatsen bredvid deras hus, framför klubbrummen. Invånarna använder klubbrummet med gräsplan mycket aktivt. Där ordnar de grillfester, vårfester för barnen, födelsedagsfester och loppmarknader.

All trafik till de nya kontorshusen kommer nära deras hus, vilket leder till trafikbuller, avgaser och olycksrisker för barnen. Detaljplanen försämrar boendetrivseln i området. Invånarna förvånar sig över att gångvägen under Tavastehusleden påstås vara i dåligt skick.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att trafiken på Tavastehusleden i dag uppgår till 48 500 fordon/dygn, vilket ger buller på ca 65–70 dB i utkanten. Enligt utredningarna dämpas bullret med 10–20 dB, likaså dämpas luftföroreningarna och andra föroreningar, då kontorshusen byggs mellan buller- och avgaskällan och bostäderna.

Det ska gå att komma till kontorshusen med bil, till fots och med cykel, och därför behövs Walentin Chorells väg. Det nuvarande friluftsstråket intill Tavastehusleden flyttas hit i skydd för buller och föroreningar. Walentin Chorells väg gör det lättare för invånarna i fråga att komma till sin parkering.

Invånarnas klubbrum finns i det nordligaste huset i kvarteret 29146. Gräsmattan framför det ligger ca 40–60 m från Tavastehusleden. Bullret här uppgår i dag till ca 65–70 dB och dessutom är luften förorenad. Platsen kan inte anses lämplig för fritidssysselsättning för invånarna. Gården väster om byggnaden är en bättre plats för grill- och barnfester, födelsedagar och loppmarknader, för den är bättre skyddad mot miljöstörningar, detsamma gäller den förra daghemstomten 29145/12 väster om Teuvo Pakkalas väg, som ändras till park i samband med detaljplaneändringen för området väster om Teuvo Pakkalas väg.

Friluftsvägen under Tavastehusleden kommer enligt detaljplanen att fortsättningsvis vara viktig och hållas i gott skick som gång- och cykelstråk.

Statistiska uppgifter	Disponering		Yta m²	Våningsyta m²
		Kvartersområde för flervåningshus (AK)	15 697	20 320
		Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR)	8 196	ca 4 100
		Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (KT)	12 224	ca 19 500
		Parkområde (VP)	1 098
		Kvartersområde för bilplatser (LPA)	6 102
		Kvartersområde för servicestation (LH)	1 750	ca 875
		Gatuområde	9 762
		Sammanlagt	54 829	ca 44 805
		Den totala byggrätten för området stiger med ca 17 785 m²vy.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 9.2–12.3.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Framläggandet har skriftligt meddelats de ägare till mark inom detaljplaneområdet som har sin hemkommun på en annan, i befolkningsdatasystemet antecknad ort eller vars adress kommunen i övrigt har kännedom om. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Utlåtanden Miljöcentralen (26.3.2007) samt Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab (23.3.2007) har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Fastighetsnämnden anser (20.2.2007) att bilplatser för den nya kontorstomten 29154/1 vid behov bör kunna förläggas under bilplatstomten 29146/15, som finns i markplanet väster om Walentin Chorells väg. Det kan främja byggandet av kontorskomplexet. Bilplatstomten är arrenderad till Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy som parkeringsområde.

Servicestationstomten är arrenderad till Oy Shell Ab till 31.12.2001. Detaljplaneförslaget kräver att de båda arrendeavtalen ändras.

Nämnden har inga övriga invändningar mot förslaget.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att på detaljplanekartan har det lagts till en beteckning om att bilplatser för kvarteren 29146 och 29154 får förläggas till bilplatstomten 29146/15 (LPA). På en del av LPA-tomten har en byggnadsyta lagts till och där kan ett parkeringsplan till (II) byggas enligt terrängen. Dessutom tillåter detaljplanen att bilplatser förläggs under jord. Bilplatser för kontorskomplexet får förläggas endast under jord på LPA-tomten.

Nämnden för allmänna arbeten tillstyrker (8.3.2007) förslaget till detaljplaneändring och konstaterar bl.a. att om kontorshusen planeras väl, avgränsar de bostadsområdet i Norra Haga från Tavastehusleden, och ändringarna längs Eliel Saarinens väg förbättrar stadsbilden.

Kontorskomplexet ska planeras så att det inte blir en vägg som återkastar och förstärker bullret mot Centralparken.

Innan kontorskomplexet byggs ska gasröret i det riksomfattande naturgasnätet flyttas öster om Tavastehusleden.

Gång- och cykelförbindelsen via Eliel Saarinens väg till busshållplatserna på Tavastehusleden ska säkerställas i detaljplanen. Dagens ramp försvinner i och med att kontorskvarteret 29154 byggs.

Gatubyggandet kostar uppskattningsvis 784 000 euro och det årliga gatuunderhållet ca 19 600 euro. Parkbyggandet kostar ca 30 000 euro och det årliga underhållet ca 650 euro.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att detaljplanen kräver att kontorskomplexet byggs sammanhängande, så att det kan fungera som bullerskydd för bostadsområdet väster om Tavastehusleden. Kontorshusets akustiskt hårda ytor kan återkasta buller mot Centralparken på andra sidan Tavastehusleden, men bullertillskottet på grund av återkastningen uppskattas vara ringa.

En plan för flyttning av naturgasröret till östra sidan av Tavastehusleden har utarbetats under planläggningen.

Staden flyttar på sin bekostnad gång- och cykelstråken till hållplatserna på Tavastehusleden och ber om planeringsavtal med Nylands vägdistrikt.

Räddningsnämnden konstaterar (13.3.2007) att byggnadsytan för en ny servicestationsbyggnad i kvartersområdet för en servicestation inte kan förläggas till platsen med de täckta bensinmackarna som bevaras och de underjordiska bränslecisternerna. Byggnadsytan ska avgränsas så att cisternerna och mackarna ligger utanför den.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att byggnadsytan i kvartersområdet för en servicestation är nedbantad och flyttad från det ställe som nämnden avser.

Helsingfors Vatten konstaterar (19.3.2007) att ca 300 m av det allmänna dagvattenavloppet i det nya kontorskvarteret 29154 ska flyttas och dras under Walentin Chorells väg, och ca 90 m av avloppet och dagvattenavloppet i det nya bostadskvarteret 29155 ska flyttas och dras under gatan.

Ledningsflytten beräknas kosta ca 330 000 euro exkl. moms. Arbetena ska finansieras av andra medel än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner, enligt ett beslut av Stn 5.5.1997.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget med påpekandena ovan.

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt konstaterar (12.4.2007) att detaljplaneområdet ligger väster om Tavastehusleden och gränsar till LT-området för denna. I detaljplanen anges nya bostads- och kontorshus som komprimerar stadsstrukturen på ett ställe med goda kollektivtrafikförbindelser. Kontorshusen skyddar bostadshusen från buller. Detta är beaktat i ljudisoleringskravet i ytterväggarna och i placeringen av luftintagen. På det sättet ser staden till bullerskyddet då den planlägger bostäder i området.

Nylands vägdistrikt godkänner inte den i trafiköversiktsplanen upptagna parallella anslutningen av Eliel Saarinen väg och Britasvägen, som framgår av bilagan till detaljplanebeskrivningen. Vägdistriktet hänvisar till sitt utlåtande 14.4.2003 om generalplaneförslaget.

Kontorskvarteret 29154 inskränker på det nuvarande LT-området. Det innebär att staden måste flytta de två nyligen anlagda gång- och cykelstråken till västra sidan av kvarteret. Staden ska söka planeringstillstånd av vägdistriktet för arbetena. Stråken ska planeras så att de blir trygga, fungerande och tillgängliga.

Det inskränkta LT-området räcker troligen för Tavastehusledens kommande behov, då det inte anläggs ramper, bullerskydd eller gång- och cykelstråk i området.

Nylands vägdistrikt har inga övriga invändningar mot förslaget.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att i den av Stge godkända Generalplan 2002 upptas parallella anslutningar från Tavastehusleden till Eliel Saarinens väg–Britasvägen. Dessa ramper i norr vid Britasvägen ingår som reservering i den ursprungliga planen för Tavastehusleden. Helsingfors har i alla faser av planläggningen räknat med ramperna. Reserveringen kvarhålls och motiveras enligt följande: ramperna avlastar Ring I på det korta avsnittet mellan Tavastehusleden och Kanteletarvägen, ramperna är en lösning inom vägnätet som ska begränsa genomfartstrafiken i Norra Haga, ramperna erbjuder en förbindelse bl.a. från Månsas västerut till Ring I utan att belasta det livligast trafikerade avsnittet på Ring I vid Centralparken och utan att bidra till genomfartstrafiken i Norra Haga, ramperna kan i framtiden ha betydelse också då kollektivtrafiken utvecklas, bl.a. i fråga om linjer för sektorbyte i stil med linje 516.

Staden flyttar på sin bekostnad gång- och cykelstråken till hållplatserna på Tavastehusleden och ber om planeringslov för projektet hos vägdistriktet.

Ändringar i förslaget till detaljplan och detaljplaneändring

Förslaget har ändrats med anledning av utlåtandena enligt följande:

- På detaljplanekartan upptas nu en beteckning enligt vilken bilplatser för kvarteren 28146 och 29154 får förläggas till LPA-tomten 29146/15. Bilplatser för kvarteret 29154 får förläggas endast under jord.

- På en del av LPA-tomten 29146/15 har en byggnadsyta lagts till och där kan ett parkeringsplan till (II) byggas enligt terrängen.

- Byggnadsytan på LH-tomten 29146/16 är minskad och flyttad från området med bensinmackar och bränslecisterner.

Dessutom har tekniska justeringar gjorts på detaljplanekartan.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplan för en del av kvarteret 29154 och rekreationsområde och detaljplaneändring för tomten nr 11 i kvarteret nr 29104, tomterna nr 2, 7, 8, 10 och 11 i kvarteret nr 29146 och gatu-, park-, trafik- och specialområden i 29 stadsdelen (de nya kvarteren 29154 och 29155 bildas) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11580, daterad 26.10.2006 och ändrad 11.10.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11580 (Norra Haga, området öster om Teuvo Pakkalas väg)
	Bilaga 2	Illustration (Norra Haga, området öster om Teuvo Pakkalas väg)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 49012/1, PARKOMRÅDE M.M. I DEGERÖ (NR 11689)

Stn 2007-1519

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret nr 49012 och park-, småbåtshamns-, vatten- och gatuområden i 49 stadsdelen (Degerö)

Området är beläget väster om Degerövägen och sträcker sig från Månhällsvägen nästan till Hästövägen.

Sammandrag Detaljplaneändringen gäller främst parkområde på stranden av Uppbyviken och de byggnader och stråk som finns där. De värdefulla byggnaderna skyddas genom detaljplaneändringen, och gårdsplanerna vid dem märks ut. Byggnaderna får inte användas på ett sätt som orsakar störningar utanför gårdsplanerna eller gör det svårare att använda parken. Stråken i området införs i detaljplanen. Småbåtshamnen får de gränser den har i dagens läge. Bryggområden upptas inom vattenområdet. Parken och de viktigaste stigarna namnges. En del av det parkområde som använts för parkering fogas till tomten 49012/1. Detaljplaneändringen möjliggör inte nybyggande.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (24.5.2007) att det är staden själv som tagit initiativet till planläggningsarbetet. Fastighetskontorets lokalcentral har föreslagit att tomter ska bildas för byggnaderna i parken.

Utgångspunkter

Generalplan

Området är huvudsakligen rekreationsområde i Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om detaljplaneområdet). Tomten 49012/1 är småhusdominerat bostadsområde. Den aktuella detaljplaneändringen är i överensstämmelse med generalplanen.

Detaljplaner

Området ingår i detaljplanerna nr 5677 (fastställd 23.9.1965), nr 6569 (fastställd 15.6.1971) och nr 7340 (fastställd 12.5.1977). Största delen av området är park (P) i detaljplanerna. Byggnaderna och stråken i parken är inte angivna i detaljplanen, frånsett körvägen till småbåtshamnen (l) och en normativ stig. Hamnområdet (UVL) omfattar också de bryggor som hör till hamnen, men andra bryggor inom vattenområdet är inte utsatta i detaljplanen. Tomten 49012/1 är kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade hus (AKR). Exploateringstalet är 0,25. Byggrätten omfattar då 1 125 m² vy. Dessutom får det byggas garage på 25 m² per bostad. En bostad per 400 m² tomtyta tillåts på tomten, sammanlagt elva bostäder. En liten del av gatuområdet för Degerövägen ingår också i området.

Ägandeförhållanden

Tomten är i privat ägo och området i övrigt är i stadens ägo.

Allmän områdesbeskrivning och bebyggd miljö

Ändringsområdet omfattar ett strandområde vid Uppbyviken som består av grönområde och en småbåtshamn med ett inhägnat område för vinteruppläggning. Grönområdet har ganska kraftiga höjdskillnader. Trädbeståndet är talldominerat, men det finns också strandäng, alsnår och säv i området. Huvudfriluftsstråket genom området förbinder norra delarna av Degerö med Turholm.

Inom grönområdet i södra delen av området, intill en bergsbrant, finns en gammal tvåvåningsvilla med både historiska och arkitektoniska värden. På stranden, närmare småbåtshamnen, finns en mindre sommarvilla med uthus. Den är också värdefull. Det hör ett klubbhus till småbåtshamnen. Huvudfriluftsstråket genom området, mellan Månhällsvägen och Turholm, har nyligen iståndsatts.

På tomten 49012/1 finns elva radhusbostäder med garage. En del av grönområdet används som parkeringsplats för tomten. Körningen sker via grönområdet, och i övrigt finns det en häck mellan parkeringsplatsen och grönområdet.

Målsättning Det främsta syftet med detaljplaneändringen är att villorna inom grönområdet ska skyddas och ramar för användningen av dem bestämmas. Andra syften är att nätet av stigar inom grönområdet ska göras redigare och att gränserna för de reserverade områdena ska ändras enligt nuläget.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Villorna skyddas och får angivna gårdsplaner. Det är inte motiverat att tomter bildas för villorna, eftersom nybyggande inte bör tillåtas om villorna blir förstörda. I och med att villorna avviker från varandra både i fråga om karaktären och i fråga om läget är de tilläggsvillkor som bestämts för användningen av villorna och gårdsplanerna också olika. För villan längst i söder gäller ett villkor som begränsar biltrafiken, eftersom en lång körsträcka på parkstråket förbi villan bedömts vara en allvarlig riskfaktor för friluftsfolket särskilt under vinterförhållanden, då det regelbundet blir ett besvärligt isläge på en del av stråket. Strandvillan längst i norr, vid vilken körvägen inte utgör någon allvarlig risk, lämpar sig vad läget beträffar för ett mer offentligt ändamål.

Stråken inom rekreationsområdet och behövliga nya stråk är i detaljplaneändringen betecknade enligt användningen. Gränserna för de reserverade områdena har i viss mån ändrats så att de bättre motsvarar nuläget.

Kvartersområde för småhus (AP)

Tomten 49012/1 (tidigare radhustomt, AKR) har förstorats så att den också omfattar en del av parkeringsplatsen i parken, och detaljplanebestämmelserna har uppdaterats. Det får byggas högst 2,5 m höga skärmtak på parkeringsplatsen om den egentliga byggrätten för tomten och byggrätten för bostadskomplement inte redan utnyttjats till fullo. I övrigt ska bilplatserna inom tilläggsområdet åtskiljas från rekreationsområdet med en häck. Tilläggsområdet gör inte att byggrätten ökar, och byggrätten för den ursprungliga tomten, 1 125 m² vy, har införts på byggnadsytan. Det tillåtna antalet bostäder är elva liksom i den gällande detaljplanen.

Område för närrekreation (VL)

Rekreationsområdet har utvidgats i någon mån vid småbåtshamnen. Friluftsstråket löper inne i hamnområdet i den gällande detaljplanen. Rekreationsområdet har också utvidgats i norr, där stråket nu går in i det för Degerövägen reserverade området. Inom rekreationsområdet finns en körväg med beteckningen ajo som löper till småbåtshamnen och parkeringsplatsen på småhustomten. Intill denna löper ett separat stråk för gång- och cykeltrafik. Söder om småbåtshamnen går lederna ihop, och det är tillåtet att via stråket för gång- och cykeltrafik köra till den för villorna gemensamma normativa parkeringsplatsen med beteckningen p/s och till villan i norr. Härifrån söderut är bara servicetrafik tillåten på stråket. Rekreationsområdesremsan på stranden vid kvarteret 49012 har fått en högst 1,5 m bred stig som är reserverad enbart för gångtrafik.

Båda villorna har fått skyddsbeteckningen sr-2. Dessutom har ekonomibyggnaderna vid villan i norr fått skyddsbeteckningen sr-3 såsom värdefulla för miljön. Gårdsplaner är angivna för båda villorna. Bestämmelserna är inte desamma för båda gårdsplanerna, vilket beror på att villorna är belägna olika exempelvis i förhållande till stranden och daglig fordonstrafik till villan i söder inte kan organiseras utan att det uppstår farliga situationer för dem som använder rekreationsområdet.

Bestämmelserna i anslutning till beteckningen piha-1 för villan i söder har följande lydelse: ”Den skyddade byggnaden på området får iståndsättas för sådant ändamål som inte utanför området är till förfång för eller begränsar den allmänna rekreationsanvändningen eller förutsätter daglig biltrafik eller närbelägna bilplatser. Vid berget får området inte inhägnas. Till övriga delar får området inhägnas med häck, trästaket eller stenmur vars höjd är högst 110 cm. Behövliga bilplatser skall iordningställas på området med beteckningen p/s.”

Bestämmelserna i anslutning till beteckningen piha-2 för villan i norr har följande lydelse: ”Den skyddade byggnaden och ekonomibyggnaderna på området får iståndsättas i första hand för offentligt eller halvoffentligt ändamål, t.ex. kafé- eller klubbverksamhet, men i byggnaden får också finnas bostadsutrymmen. Området får inhägnas med häck, trästaket eller stenmur vars höjd är högst 110 cm. På området får finnas högst två bilplatser i första hand för inva-bilar. Övriga behövliga bilplatser skall iordningställas på området med beteckningen p/s.”

Småbåtshamn (LV)

Gränsen för småbåtshamnen ändras så att hamnområdet inte omfattar vattenområde och så att den följer stängslet kring området för vinteruppläggning. Gång- och cykeltrafik är fortfarande tillåten genom hamnområdet, längs strandlinjen.

Vattenområde (W)

Inom det vattenområde som i den gällande detaljplanen hör till småbåtshamnen finns ett bryggområde (vl) som ansluter sig till hamnen. Gränsen för bryggområdet är nu lämpligare med tanke på vattenförhållandena i Uppbyviken. De befintliga mindre bryggorna är också angivna, och en del är reserverade för en viss bestämd tomt.

Namn Namnkommittén beslöt 8.2.2006 föreslå namnet Turholmsstigen för huvudstråket för gång- och cykeltrafik, eftersom stigen fortsätter västerut under detta namn, och namnet Axel Lindbergs stig för det andra stråket, eftersom det på en av Stn 1953 godkänd namnkarta finns en väg på samma ställe uppkallad efter Axel Lindberg, som ägde Uppby hemman 1896–1902, och eftersom namnet förekommer också på senare kartor. Parken föreslås få namnet Tengströmsparken efter kultursläkten Tengström.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

Hurdana konsekvenserna för byggnadsskyddet, naturlandskapet och möjligheterna att använda parken för rekreation blir då detaljplanen genomförs har bedömts under arbetet på denna. Helt klart positiva konsekvenser blir det genom att byggnadsskyddet främjas och genom att riskerna för friluftsfolket minskar tack vare de ändringar som hänför sig till körvägar och stigar. Detaljplaneändringen har inga negativa konsekvenser i förhållande till nuläget och jämfört med den gällande detaljplanen.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan

Det är staden själv som tagit initiativet till planläggningsarbetet.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 20.3.2007) och ett utkast till detaljplaneändring. Ukastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret 26.3–18.4.2007.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs under detaljplaneberedningen med byggnadskontoret, idrottsverket och fastighetskontorets lokalcentral.

Åsikter Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick sju skrivelser med åsikter om utkastet till detaljplaneändring.

Helsingin kristillinen opisto motsätter sig (18.4.2007) att det i detaljplanen finns en strandstig vid kvarteret 49012. Strandområdet vid kvarteret är av största betydelse för institutets allmännyttiga och helhetsinriktade verksamhet, och gångtrafik på stranden stör sommartid institutets kortkursverksamhet, volleybollspel, bastubadande och kvällar med lägereld, ja, institutets rekreationsverksamhet i största allmänhet. Institutet har en gång i tiden fått en plats på havsstranden genom planläggningen och motsätter sig att rättigheterna tas ifrån det.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det ca 10 m breda området mellan kvarteret 49012 och strandlinjen är upptaget som park i den första detaljplanen för området, nr 7340, som är fastställd 12.5.1977. Parkområdet är bredare väster om kvarteret och fortsätter därifrån mot sydväst till vändplatsen vid Månhällsvägen. Hela parken är i stadens ägo, men Helsingin kristillinen opisto använder remsan i fråga för utevistelse ända till strandlinjen. Nämnden avgav ett negativt utlåtande 15.4.2003 och Stn fattade ett negativt beslut 18.6.2003 beträffande separata ansökningar från institutet och Asunto Oy Kuukiventie 2–4 om att parkområdena på stranden skulle fogas till tomterna genom en detaljplaneändring.

Strandavsnittet i fråga vetter mot sydväst, och vyerna över Uppbyviken mot Turholm är natursköna. Gångstigen i ändringsförslaget gör det lättare att använda stranden för allmän rekreation. Byggnadskontoret skulle visserligen kunna anlägga stigen även om det inte fanns någon särskild beteckning, men i och med att ett av syftena med detaljplaneändringen är att nätet av parkstråk ska bli redigare är också den lilla strandstigen med på kartan för konsekvensens skull.

Asunto Oy Kuukiventie (tomten 49012/3) motsätter sig (18.4.2007) att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget motiverar detta med att stigen gör det fridfulla området mindre fridfullt och stör Helsingin kristillinen opistos verksamhet, med att stigen inte leder någonstans och med att bolaget vill att det ska vara möjligt med en detaljplaneändring genom vilken strandområdena fogas till tomterna.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar till svaret ovan.

Asunto Oy Kuukiventie 3 (tomten 49030/1) motsätter sig också (18.4.2007) att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget kommer med samma motivering som Asunto Oy Kuukiventie. Det föreslår dessutom att gång- och cykeltrafiken av säkerhetsskäl ska dirigeras från hamnen på så sätt att ett separat stråk dras bredvid vägen till hamnen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att fordonstrafiken från Månhällsvägen till hamnen är åtskild från gång- och cykeltrafiken i detaljplaneändringen. När det gäller strandstigen hänvisar nämnden till sitt första svar.

Yliskylän Venekerho ry meddelar (20.4.2007) att båtklubben är villig att överta den mindre av de skyddade villorna på stranden på villkor att den får använda strandområdet mellan dess nuvarande område och villan för bl.a. dockning. Användningen kräver utfyllnad och muddring. Klubben föreslår dessutom att det nästan igenväxta sundet mellan Killingholmen och Turholm ska muddras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det skulle vara bra om strandvillan började användas för ett mer offentligt ändamål och att båtklubbsverksamhet passar bra. Klubben har som villkor att området mellan småbåtshamnen och villan fogas till hamnen, men det är fråga om ett värdefullt bestånd av strandalar som absolut inte får skövlas. Det har under diskussioner visat sig att byggnadskontorets gatu- och parkavdelning är av samma åsikt.

Laajasalo–Degerö Seura ry anser (18.4.2007) att utkastet i stort sett mycket bra uppfyller målen för områdesanvändningen. Det bör dock ytterligare undersökas hurdan sträckning som är bäst för det regionala friluftsstråket på avsnittet vid kvarteret 49012. Den föreslagna lösningen innebär att det blir en hög bank med räcken vid Degerövägen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att detaljplanen har ändrats på så sätt efter att den förelåg som utkast att en mindre del av den nuvarande parkeringsplatsen inom parkområdet fogas till tomten 49012/1. Tack vare detta kan både körvägen till småbåtshamnen och det planerade separata stråket för gång- och cykeltrafik (alltså det i skrivelsen nämnda huvudfriluftsstråket) flyttas längre bort från Degerövägen. Höjdförhållandena i terrängen talar för att körningen till parkeringsplatsen i framtiden sker via tomten.

Xxxxx-xxxxx xxxxxxxxx föreslår (18.4.2007) att körning ska förbjudas eller körvägen åtskiljas från stråket för gång- och cykeltrafik söder och öster om småbåtshamnen. Backen gör att cyklisterna kan hålla hög fart, banken skymmer sikten och väjningsreglerna för bilister och cyklister är oklara. Xxxxx-xxxxx xxxxxxxxx frågar vidare hur det går att komma till bron över Degerövägen. Dessutom konstaterar hon att det inte är någon god idé att friluftsstråken får användas för körning till tomten.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att biltrafiken i parken framför allt hänför sig till småbåtshamnen. En körväg behövs också för de skyddade villorna, och det är inte vettigt att trafiken till dessa dirigeras via hamnen. Att helt och hållet förbjuda körning öster och söder om hamnen är dessutom oändamålsenligt av den orsaken att kranbilarna kan blockera vägen på stranden i hamnen då båtar sjösätts och tas upp. Fordonstrafiken har gett upphov till flera farliga situationer på vägavsnittet mellan hamnen och Månhällsvägen, som är brant och dit den tyngsta trafiken är koncentrerad på grund av sjösättningsrampens läge. Gång- och cykeltrafiken åtskiljs från fordonstrafiken på detta vägavsnitt. Enligt en utredning och ett konsultarbete som beställts av byggnadskontoret behöver de två typerna av trafik inte åtskiljas på de andra avsnitten, vilka löper i jämn terräng.

Det går att komma till bron över Degerövägen via ett gatuområde som inte ansetts behöva ingå i detaljplaneområdet. Körningen till parkeringsplatsen på tomten 49012/1 sker inte via friluftsstråket enligt ändringsförslaget, men detaljplanebeteckningen möjliggör körning via den angivna körvägen i parken. Höjdförhållandena talar för att körningen i framtiden dirigeras via tomten.

Xxxxx xxxx tar (18.4.2007) upp den bristfälliga belysningen, avsaknaden av papperskorgar och behovet av trafikmärken inom det flitigt använda området. De som åker cykel till arbetsplatsen är inte intresserade av att runda hela viken, men det behövs en strandstig vid den rosa villan. Strandområdena bör städas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att största delen av det som tas upp i skrivelsen inte har att göra med detaljplanen utan med praktiska detaljer rörande rekreationsområdet, bl.a. underhållet. Detaljplaneförslaget har en smal stig för fotgängare mellan den skyddade rosa villan i norr och stranden. Samma beteckning gäller för strandstigen vid kvarteret 49012. Stigen är inte avsedd för sådana som åker cykel till arbetsplatsen eller för andra cyklister.

Statistiska uppgifter	Markanvändning	Areal m²	Våningsyta m²
	Kvartersområde för småhus (AP)	4 665	1 125
	Område för närrekreation (VL)	53 791
	Småbåtshamn (LV)	6 376	150
	Vattenområde (W)	70 404
	Gatuområde	767
	Sammanlagt	135 236	1 275

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 3.8–3.9.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Två anmärkningar har gjorts mot förslaget. Anmärkningarna relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, idrottsnämnden, direktionen för stadsmuseet, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab. Utlåtandena relateras nedan.

Anmärkningar Asunto Oy Kuukiventie 2 motsätter sig (16.8.2007) den högst 1,5 m breda stigen för gångtrafik inom området för närrekreation på stranden sydväst om kvarteret 49012. Bolaget anser att stigen är onödig eftersom den leder till ändan av Månhällsvägen och inte fortsätter därifrån. På andra sidan kvarteret finns stråk som är bra och ska bli ännu bättre enligt detaljplaneförslaget. Området blir oroligt utan att något större mervärde tillförs. Om staden inte behöver anlägga och underhålla en stig kan pengarna användas för något bättre.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att det ca 10 m breda området mellan kvarteret 49012 och strandlinjen är upptaget som park i den första detaljplanen för området, nr 7340, som är fastställd 12.5.1977. Parkområdet är bredare väster om kvarteret och fortsätter därifrån mot sydväst till vändplatsen vid Månhällsvägen. Hela parken är i stadens ägo, men vid tomten 49012/1 (Månhällsvägen 2) finns det vårdad gräsmatta ända till strandlinjen (också på granntomten 49012/2 fortsätter gårdsplanen ända till strandlinjen). Stranden uppfattas därför som en del av tomten och kan inte i praktiken användas som allmänt område. Nämnden avgav ett negativt utlåtande 15.4.2003 och Stn fattade ett negativt beslut 18.6.2003 beträffande separata ansökningar från Helsingin kristillinen opisto och Asunto Oy Kuukiventie 2–4 om att parkområdena på stranden skulle fogas till tomterna genom en detaljplaneändring.

Asunto Oy Kuukiventie (Månhällsvägen 8) motsätter sig (16.8.2007) att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget motiverar detta med att stigen gör det fridfulla området mindre fridfullt och med att det redan finns välfungerande strandstigar i närheten. Helsingin kristillinen opistos strandområde används flitigt för offentliga ändamål, och stigen skulle störa verksamheten. Stigen leder inte någonstans eller så fortsätter den som naturstig genom parken till de privata bostadsaktiebolagens parkeringsplats. Bolaget vill att det ska vara möjligt med en ny detaljplaneändring genom vilken strandområdena fogas till tomterna. Detta har skett exempelvis i fråga om grannkvarteret 49011.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att detaljplanechefens ärende nr 7/15.11.2007 utgör ett utlåtande om en ansökan om detaljplaneändring från Helsingin kristillisen opiston säätiö. Nämnden konstaterar vidare att stadsägda stränder i Degerö inte hittills har planlagts som privat tomtmark. Kvarteret 49011 vid ändan av Månhällsvägen är i detaljplan nr 7340 från 1975 ett bostadskvarter som sträcker sig ända till stranden. Det var då detaljplanen utarbetades i princip helt och hållet i privat ägo. I övrigt hänvisar nämnden till sitt föregående svar.

Utlåtanden Miljönämnden har (28.8.2007) ingenting att invända mot förslaget.

Riku Eskelinen föreslog understödd av Johanna Sandberg att beslutet skulle få följande lydelse: Miljönämnden anser att den i detaljplanen upptagna stigen på stranden vid kvarteret 49012 inte ska anläggas. Stigen löper framför takskägget på Helsingin kristillisen opistos bastubyggnad och har en negativ inverkan på den nu så natursköna stranden och på möjligheterna att använda den för rekreation. Den leder bara till Månhällsvägen, som inte löper vid rekreationsstråken. Det går inte att se ut över viken mot Turholm från själva stigen. Från området sydväst om detaljplaneområdet är det havsutsikt mot Turholm, men detta område är för närvarande ett bostadsområde som sträcker sig nästan ända till stranden och saknar stigar. Om stigen anläggs blir resultatet följaktligen inte möjligheter till allmän rekreation utan den leder direkt till gårdsplanerna och bakgårdarna i bostadsområdet i sydväst. Fördelarna med stigen är mindre än de negativa konsekvenserna för trivseln i området. Miljönämnden anser att den onödiga stigen inte ska börja anläggas.

Grundtexten i föredragningslistan vann vid omröstningen med 4 röster mot 3 (Saukkonen, Eskelinen och Sandberg). Hämäläinen röstade blankt.

Direktionen för stadsmuseet har (21.8.2007) ingenting att invända mot förslaget. Detsamma gäller för Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab (15.8.2007).

Idrottsnämnden framhåller (18.9.2007) att det faktum att nätet av stråk för gång- och cykeltrafik är angivet och användningen (gångtrafik/cykeltrafik/fordonstrafik) är fastslagen i ändringsförslaget gör att nätet av stråk inom rekreationsområdet blir redigare och underhållet av stråken klarare och att säkerheten förbättras för friluftsfolket.

Helsingfors Vatten meddelar (23.7.2007) att området redan är anslutet till allmänna vatten- och avloppsledningar. Ändringsförslaget kräver inte att ledningar flyttas. Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.

Fastighetsnämnden framhåller (18.9.2007) att målet allmänt taget bör vara att byggnaderna får tomter. Även om förslaget till detaljplaneändring inte helt är i överensstämmelse med fastighetskontorets ståndpunkt tillstyrker nämnden det, eftersom det innebär att byggnaderna kan säljas och bevaras – staden behöver dem inte – och att stråken inom parkområdet blir redigare.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (23.8.2007) att en körväg via rekreationsområdet till parkeringsplatsen på småhustomten nämns i detaljplanebeskrivningen men saknas på kartan. Körvägen bör införas.

Detaljplaneändringen gör att byggnadskontoret får byggkostnader på ca 95 000 euro för en körväg och ett stråk och på ca 30 000 euro för stigar. De nuvarande stråken för gång- och cykeltrafik till området med beteckningen p/s i detaljplaneändringen måste ställvis breddas, eftersom fordonstrafik är tillåten på dem. Breddningskostnaderna uppgår till ca 14 000 euro. Den iståndsättning inom grönområdet som föranleds av byggande och det övriga landskapsarbetet kostar ca 38 000 euro.

De årliga underhållskostnaderna stiger med ca 1 000 euro. De sammanlagda kostnaderna för hela projektet uppgår till ca 205 000 euro exklusive moms.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring förutsatt att det ovanstående blir beaktat.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att avsikten varit att körningen till småhustomten via Turholmsstigen ska kunna ske på basis av den ungefärliga beteckningen för körning på Turholmsstigen. För tydlighetens skull har det för Turholmsstigen reserverade området nu justerats så att vägen till den planerade tomten 49012/4 är klart angiven.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret nr 49012 och park-, småbåtshamns-, vatten- och gatuområden i 49 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11689, daterad 24.5.2007 och ändrad 15.11.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGA

Detaljplanekarta nr 11689 (Degerö, tomten 49012/1 m.m.)


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE

Tid	13.2.2008 kl. 18
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

Kapitel/moment		euro

8 01 01	Köp och inlösen av fastigheter	11 900 000
8 01 03	Köp av mindre fastigheter	565 000

Exkl. moms	Moms 22 %

2 103 euro/m² bruttoyta	2 565 euro/m² bruttoyta
4 932 euro/m² effektiv yta	6 016 euro/m² effektiv yta
4 210 euro/m² lägenhetsyta	5 135 euro/m² lägenhetsyta

BILAGOR	Bilaga 1	Projektplan 28.9.2007
	Bilaga 2	Utlåtande från stadsmuseet 20.11.2007
	Bilaga 3	Tidsschema för projektet 23.11.2007