STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
STADSSTYRELSENS
FÖRSLAG
4 - 2008
|
|
KALLELSE TILL
SAMMANTRÄDE |
|
|
|
Tid |
13.2.2008 kl. 18 |
Plats |
Gamla
Rådhuset, Alexandersgatan 20 |
Ärenden |
Enligt denna
föredragningslista |
|
|
|
Stadsfullmäktiges ordförande |
Ärende |
|
Sida |
ORDFÖRANDEN
1 |
Namnupprop, laglighet och beslutförhet |
1 |
2 |
Val av protokolljusterare |
2 |
3 |
Frågestund |
3 |
STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET
4 |
Ärende bordlagt
30.1.2008 |
6 |
STADSDIREKTÖREN
5 |
Val av
ersättare i revisionsnämnden |
21 |
6 |
Strategi för
Helsingfors stads internationella verksamhet |
22 |
7 |
Ändring av
instruktionen för förvaltningscentralen |
25 |
8 |
Överskridning
av anslag för markförvärv i 2007 års budget |
29 |
STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET
9 |
Höjning av
maximipriset i projektplanen för renovering av byggnaden för ett
servicecenter för bostadslösa och inledande av byggnadsarbetena |
31 |
10 |
Projektplan
för renovering av Kiseleffska huset och Sunnska huset |
38 |
11 |
Arrendegrunder
för tomter för byggande i gruppform i Skomakarböle |
42 |
12 |
Detaljplaneändring
för område för närrekreation och område för idrotts- och
rekreationsanläggningar och gatuområde i Mejlans (nr 11642) |
48 |
13 |
Detaljplaneändring
för en del av kvarteret nr 390 och för järnvägs- och gatuområden i Vallgård
(Fredriksbergs maskinverkstad, delområde 2) (nr 11630) |
77 |
14 |
Detaljplan för
en del av kvarteret 28305 och detaljplaneändring för tomten 28305/3 och gatu-
och parkområde i Åggelby (nr 11690) |
95 |
15 |
Detaljplaneändring
för tomten 29139/6, kvarteren 29144 och 29145, tomterna 29146/3, 9 och delvis
10, kvarteren 29148 och 29149 m.fl. områden i Haga (området väster om Teuvo
Pakkalas väg) (nr 11590) |
102 |
16 |
Detaljplan för
en del av kvarteret 29154 och rekreationsområde och detaljplaneändring för
tomterna 29104/11, 29146/2, 7, 8, 10 och 11 m.fl. områden i Haga (området
öster om Teuvo Pakkalas väg) (nr 11580) |
132 |
17 |
Detaljplaneändring
för tomten 49012/1, parkområde m.m. i Degerö (nr 11689) |
151 |
18 |
Ansökan från
Helsingin kristillisen opiston säätiö om en detaljplaneändring för tomten
49012/2 i Degerö |
163 |
FRÅGESTUND
Stn 2008-108, 2008-109, 2008-141, 2008-225, 2008-227, 2008-229, 2008-228, 2008-230, 2008-231
ORDF. Under frågestunden behandlas de
nedanstående frågorna nr 8, 9 och 11.
Frågor som inlämnats senast 4.2.2008 kl.
12
A Frågor
som behandlas under frågestunden
Ledamoten Laura Kolbe (nr 8):
Händelserna våren 1918 värda att ihågkommas
Helsingfors blev en skådeplats under första
världskriget och revolutionerna först 1917. I januari 1918 tog socialisterna
och röda gardet makten och utropade folkrepubliken Finland. I april landsteg
tyska Östersjödivisionen i Hangö och intog snabbt Helsingfors. Den röda revolutionsregeringen
flydde och livet normaliserades så småningom.
Båda krigsparterna har nu vårdat minnena från
våren 1918 i 90 år i Helsingfors. Vi har ett stort antal minnesmärken som har
att göra med händelserna våren 1918 och som är i stadens besittning. En tävling
som arrangerades 1919 vanns av E. Ilkka och arkitekten E. Bryggman.
Minnesmärket över frihetskriget (E. Ilkka & E. Bryggman) avtäcktes i Gamla
kyrkoparken i oktober 1920. Samma dag avtäcktes strax intill en skulptur över
tyska hjältar planerad av skulptören G. Finne och arkitekten J. S. Sirén.
Staden har vidare i Elisabetsskvären ett minnesmärke över stupade
skyddskårister från 1921. Dessutom avtäcktes 1923 ett minnesmärke över finländare
som stupat i estniska frihetskriget.
Inom det område i Sandhamn som kallas den
militära öns Sahara finns ett minnesmärke över rödgardister som dog och
avrättades i fånglägret 1918–19. Där det funnits en massgrav avtäcktes 1949 ett
minnesmärke över dem som dött för sin övertygelse. Enligt konstnären, grafikern
U. Ferdinand var utgångspunkten vid planeringen av minnesmärket över röda
fångar den tragiska situation i vilken medborgarkriget 1918 slutade då det
fattiga finska folket hade försökt bryta sina bojor. Minnesmärket är skulpterat
av skulptören J. Silfsten. På den gemensamma graven i det forna fånglägret på
Mjölö restes 1955 en minnessten inhägnad med en järnkedja. I september 2004
avtäcktes en minnesplats över 1918 på Sveaborg. För tolkningen står konstnären
Marja Kanervo.
Våren 2008 har det gått 90 år sedan
frihetskriget–medborgarkriget tog slut. Formerna och ritualerna för
ihågkommandet har hittills fördelat sig enligt linjer som formades under
kriget. Antalet personer med egna minnen från kriget är inte längre särskilt
stort. Jag frågar nu vad staden ämnar göra när det gäller att ihågkomma
händelserna våren 1918. Börjar det inte vara dags för ett medlande
minnesevenemang som för samman alla krigsparter. (Kj)
Ledamoten Tuomas Rantanen (nr 9):
Byte av mark i Sibbo storskog med staten
I samband med justeringen av gränserna mellan
Helsingfors, Vanda och Sibbo har det på olika håll kastats fram en tanke att
den värdefulla naturområdeshelheten Sibbo storskog skulle kunna utvidgas och
bli en nationalpark av samma typ som Noux. Vanda stad har nyligen träffat ett
avtal om markbyte med staten beträffande områden som den äger vid Sibbo
storskog. Tillskottsmarken till det planerade naturskyddsområdet omfattar också
en hel del mark i Helsingfors stads ägo, och om projektet genomförs är det inte
längre ändamålsenligt att denna mark ägs av staden. Ett eventuellt markbyte
mellan staden och staten främjar nationalparksprojektet. Dessutom har staden
också i övrigt stor nytta av den mark som den får som kompensation.
Vad ämnar staden
göra för att främja ett markbyte mellan staden och staten som gäller stadsägd
mark i Sibbo storskog planerad att bli skyddsområde? Skulle det vara möjligt
att som bytesobjekt föreslå exempelvis statsägda öar utanför Helsingfors? Att
öarna utvecklas är positivt med tanke på havsstrategin för Helsingfors och hela
huvudstadsregionen. (Kaj)
Ledamoten Pauli Leppä-aho (nr 11):
Arrendena för tomter utarrenderade för
bostadsändamål
Staden
bedriver en omfattande utarrendering för bostadsändamål. Arrendena för de
tomter som är utarrenderade för bostadsändamål varierar mycket, och det har i
offentligheten visat sig att kunskapen om tomtarrendenas effekt på boendekostnaderna
är dålig. Jag ställer därför följande frågor:
1 Vilket
är det genomsnittliga, lägsta och högsta tomtarrendet per kvadratmeter
bostadsyta i månaden i fråga om stadens hyresbostäder?
2 Vilka
är de motsvarande talen i fråga om ägarbostäder med hitasvillkor?
3 Vilka är de motsvarande talen i fråga om
ägarbostäder utan reglering?
Jag frågar samtidigt vilken total
tomtarrendeinkomst staden får för de olika grupperna och hur många bostäder
dessa omfattar. (Kaj)
B Frågor som
besvaras av stadsdirektören eller någon av biträdande
stadsdirektörerna
De nedanstående frågorna, som stadsdirektören
eller någon av biträdande stadsdirektörerna ska se till att frågeställaren får
ett svar på, har för kännedom delats ut till ledamöterna med den separata
bilagedelen till föredragningslistan:
Nr 3 (Stj), 4 (Sj), 5 (Stj), 6 (Kaj), 7 (Kj) och
10 (Stj)
Frågeställarna
får vid frågestundssammanträdet ett skriftligt svar på alla frågor och de
övriga fullmäktigeledamöterna ges tillfälle att ta del av svaren.
Följande frågestund Följande
frågestund ordnas 12.3.2008.
Frågorna ska
inlämnas till förvaltningscentralens registratorskontor senast 3.3.2008
kl. 12.
Tilläggsuppgifter:
Vanne Pertti, kanslichef, telefon 310 36009
BILAGA |
Ärende bordlagt
30.1.2008
HÖGKLASSIGT BOENDE I
HELSINGFORS, GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE 2008-2017
Stn 2007-1096
Stn beslöt 24.4.2006 ändra på beredningen av bostadsprogrammet så att det i
fortsättningen utarbetas ett genomförandeprogram för markanvändning och boende
(MB-program) varje fullmäktigeperiod. Stn beslöt samtidigt att det ska undersökas
hur perioden för det kommande programmet kunde förlängas och hur programmet
kunde kopplas till den gemensamma programmeringen av markanvändning och boende
i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Stn beslöt 27.11.2006 att
MB-programmet ska beredas enligt följande riktlinjer:
-
Det
utreds hur drygt 5 000 bostäder ska kunna byggas årligen med beaktande av
hur investeringarna i områdena finansieras och hur eventuella nya handlingsmodeller
bl.a. med den privata sektorn kan införas.
-
Målen
beträffande fördelningen av upplåtelse- och finansieringsformer inom
bostadsproduktionen bestäms områdesvis, medan de totala siffrorna överenskoms
för hela regionen.
-
Separata
mål sätts för specialgruppers, ungas, studerandes respektive seniorers boende.
Utkastet till MB-program 2008–2017 är berett
utifrån dessa riktlinjer. I programutkastet sattes mål för bl.a. kvantitet inom
stadens bostadsproduktion, mångformighet, byggande enligt upplåtelse- och
finansieringsform inom bostadsproduktionen, utrymmesstandard, hustyper, stadens
principer för tomtöverlåtelse, boende för specialgrupper, planering av
markanvändningen och rätt tidpunkt för investeringar. Programmet gäller nu tio
år mot tidigare fem.
Programutkastet är berett med utgångspunkt i
remissdebatten om bostadsprogrammet i Stge 30.11.2005, stadens strategiska mål
och målet att stärka invånarstrukturen och därmed också skatteunderlaget i staden.
Programmet beaktar de delområden som ska ingå i de regionala markanvändnings-
och bostadsprogrammen.
Stn antecknade utkastet till MB-program 2.5.2007. Det
sändes för utlåtande senast 30.8.2007 till bostadsnämnden, bostadsproduktionskommittén,
stadsplaneringsnämnden, fastighetsnämnden, ungdomsnämnden, utbildningsnämnden,
byggnadsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden, hälsovårdsnämnden, nämnden
för allmänna arbeten, miljönämnden, Helsingin Asuntohankinta Oy Ab, mötet för
verkställande direktörer vid Helsingfors stads fastighetsbolag, personalcentralen,
RAKLI ry (förbundet för bostäder, verksamhetslokaler och byggherrar), hyresgästsdelegationen
för Helsingfors stads aravafastigheter, Helsingforsregionens handelskammare, Hyresgästernas
centralförbund, studentbostadsstiftelsen HOAS och föreningen för bostadslösa
Vailla vakinaista asuntoa ry. Utlåtandet från Finlands Fastighetsförbund har avgetts
av fastighetsföreningen Uudenmaan Asuntokiinteistöyhdistys ry.
Utöver de
inhämtade utlåtandena har utlåtande getts av Helsingfors naturskyddsförening
rf, Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS), Helsingin Yrittäjät ry (två
utlåtanden), Nuoret asujat stadissa ry (NASTA), Förbundet för ungdomsbostäder
rf (NAL).
Utöver utlåtandena har följande instanser ställt skrivelser
angående beredningen av MB-programmet till Stn: Asukasliitto ry (3.3.2006), Studentkåren
vid Helsingfors universitet och studentbostadsstiftelsen HOAS tillsammans (27.11.2006
och 2.4.2007), Nuorisosäätiö, boendeservicestiftelsen ASPA, Förbundet för
ungdomsbostäder, S-Asunnot Oy
och Y-stiftelsen tillsammans (11.4.2006) och Byggnadsindustrin RT rf 22.10.2007
samt Vesalan Pienkiinteistöyhdistys ry i Ärvings och Kontula-Seura ry i
Gårdsbacka tillsammans (30.10.2006).
Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till
MB-program utgör en separat bilaga som har delats ut till fullmäktige. I slutet
av sammandraget finns ett PM om hur ståndpunkterna i utlåtandena har påverkat beslutsdelen
i förslaget till MB-program.
Remissorganen anser att en årlig produktion på
5 000 bostäder är det mest utmanande målet. Målet i sig anses vara
bostadspolitiskt motiverat, men svårt att genomföra. Under MB-programmets
första år är möjligheterna till bostadsproduktion ungefär desamma som enligt
det nuvarande bostadsprogrammet, i medeltal 3 500 bostäder per år, eftersom
man i början av programperioden bygger vidare på redan skapade
produktionsbetingelser. Först då byggarbetena pågår fullt ut inte bara i dagens
produktionsområden utan också i de områden som friläggs i hamnarna,
uppskattningsvis från år 2013, kan produktionen höjas närmare målet och under
några år t.o.m. höjas över målet. För att produktionen ska gå att höja från
nuvarande högst 4 500 bostäder krävs att planläggningsprinciperna ses över
och att nya områden börjar bebyggas.
I MB-programmets åtgärdsdel finns inskrivet ett
behov att utarbeta nya delgeneralplaner och att eventuellt inleda beredningen
av en ny generalplan utgående från att det under programperioden erbjuds nya
markområden för bostadsbyggande och högre byggexploatering.
För att bostadsproduktionsmålen ska kunna nås,
krävs också att partnerskapsmodeller som passar Helsingforsförhållanden skapas
i samråd med genomförare och övriga markägare, t.ex. staten och den tredje
sektorn, så att områdena ska kunna bebyggas snabbt och samtidigt. Produktionen
kräver också att investeringsprogrammet påskyndas.
MB-programmet omfattar tre delområden: utveckling
av hitassystemet, en finansieringsmodell för stadens egen
hyresbostadsproduktion och en fastighetsstrategi för stadens bostadsfastigheter.
Avsikten är att fatta separata beslut om delområdena. Ett förslag om utveckling
av hitassystemet föreläggs Stn och Stge i början av 2008 som bostadsnämndens
förslag. Likaså fattar Stge ett separat beslut om hur stadens egen
hyresbostadsproduktion ska finansieras. En fastighetsstrategi görs upp om
underhåll och utveckling av stadens bostadsfastigheter. Avsikten är att
MB-programmets riktlinjer om bostadsfastigheter införs i fastighetsstrategin.
Fastighetsnämnden förelade Stn 6.11.2007 ett förslag till fastighetsstrategi
2008–2011. Stn kommer att fatta beslut om fastighetsstrategin efter att Stge
har fattat beslut om MB-programmet.
MB-programmet för Helsingfors är utarbetat
parallellt med MB-programmet för Helsingforsregionen 2017. Enligt de mål som
MBT-delegationen (markanvändning, boende, trafik) godkände 9.11.2007 byggs det
årligen ca 13 300 bostäder i Helsingforsregionen 2008–2017. Ett bindande
mål är att 20 % av produktionen är hyresbostäder med stöd ur statens
bostadsfond. Enligt programmet är Helsingfors andel av det övergripande målet
5 000 bostäder per år, varav 1 000 är hyresbostäder med stöd ur statens
bostadsfond.
Ett regionalt mål är också att skapa betingelser i
kommunerna för annan statsstödd produktion av hyresbostäder till rimliga priser.
Genom målen beträffande boendet eftersträvas bl.a. en stärkning av de näringspolitiska
målen i kommunerna i regionen. Ett annat viktigt regionalt mål är att se till
boendet för specialgrupper. Dessas boendebehov ses till enligt gemensamt
överenskomna kriterier.
Bilaga 1, Högklassigt boende i Helsingfors,
genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008–2017, har utdelats till
Stge separat. MB-programmet inleds med en beslutsdel med stadens vision och bostads-
och markpolitiska mål samt målen och åtgärderna under programperioden
2008–2017. I motiveringsdelen beskrivs programmets referensram och motiveringen
för målen och åtgärderna i beslutsdelen.
Stge har likaså fått den separata bilagan 5 med
ett sammandrag av utlåtandena om programutkastet. Utkastet med utlåtanden och
de skrivelser om programmet som ställts till Stn utgör de elektroniska bilagorna
2–4 och 6 till detta ärende på föredragningslistan. Fullmäktigegrupperna har
dessutom fått alla bilagor i pappersversion.
Stn konstaterar ytterligare att staden 18.1.2008
för sin del undertecknade en avsiktsförklaring mellan staten och kommunerna i
Helsingforsregionen om att främja tomt- och bostadsutbudet i regionen via gemensamma
åtgärder mellan staten och kommunerna i fråga. Riktlinjerna i avsiktsförklaringen
ingår i Stns föreliggande förslag till MB-program 2008–2017.
Avsiktsförklaringen ska godkännas i Stn för att träda i kraft i Helsingfors.
Beslutet om godkännande ska fattas då Stge behandlat MB-programmet.
I avsiktsförklaringen ingår bl.a. ett
startunderstöd på 10 000 euro per bostad för andra hyresbostäder med
räntestöd än sådana som gäller specialgrupper. Enligt den utredning som staden
fått gäller understödet också bostadsrättslägenheter, trots att det inte nämns
separat i avsiktsförklaringen.
Helsingforsregionens MBT-delegation godkände
18.1.2008 för sin del MBT-programmet för regionen 2017.
Stn meddelar ytterligare att om Stge godkänner
förslaget, kommer Stn att fatta ett separat verkställighetsbeslut om de
åtgärder och aktörer som MB-programmet 2008–2017 förutsätter samt uppmana alla
nämnder och direktioner samt förvaltningar inom staden att följa det av Stge
godkända MB-programmet som norm.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna dokumentet Högklassigt boende i Helsingfors som genomförandeprogram
för markanvändning och boende i Helsingfors 2008–2017 med boendevision,
bostads- och markpolitiska mål, avsikter och åtgärder samt anteckna det övriga
bakgrundsmaterialet.
HÖGKLASSIGT BOENDE I HELSINGFORS
GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING OCH
BOENDE 2008–2017
BOENDEVISION – HÖGKLASSIGT BOENDE I
HELSINGFORS
Helsingfors
erbjuder sina invånare högklassiga bostäder för olika livssituationer i en
hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Helsingfors är en regionalt och internationellt
lockande boningsort.
BOSTADS- OCH
MARKPOLITISKA MÅL
1
Det
varierande bostadsutbudet utökas, boendeförhållandena förbättras och
verksamheten på bostadsmarknaden balanseras.
2
Större
tonvikt läggs på olika befolkningsgrupper och livssituationer inom bostadsproduktionen,
då beslut fattas om målen för finansierings- och upplåtelseformer och då finansieringsmodeller
utvecklas. Inom bostadsproduktionen och ombyggandet följs särskilt tillgången
till familjebostäder så att den motsvarar efterfrågan i alla finansierings- och
upplåtelseformer. Gemensamt överenskomna mål för den regionala solidariska
bostadspolitiken följs.
3
Tillgången
till arbetskraft tryggas och därmed stöds näringslivets betingelser.
4
Nya
lockande och särpräglade bostadsområden anläggs på ett ekonomiskt, ekologiskt
och socialt hållbart sätt. Betingelser för bostadsproduktionen skapas genom
planläggning, finansiering av basinvesteringar, investeringar i kollektivtrafik
och tomtöverlåtelse.
5
Gamla
bostadsområden bibehålls livskraftiga. Det befintliga bostadsbeståndet
upprätthålls och förbättras enligt principen om hållbar utveckling.
6
Klimatförändringen
bekämpas genom att samhällsstrukturen görs helare och energihushållningen effektiveras
inom bostadsbyggande och ombyggande.
MÅL OCH
ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN 2008–2017
1
Bostadsproduktionens
omfattning
Målet är att höja bostadsproduktionen till i
medeltal 5 000 bostäder om året. Under programperioden inleds byggandet av
i medeltal 4 000 bostäder om året på stadens och statens mark.
För att målet ska kunna nås, är det nödvändigt att
utarbeta nya delgeneralplaner och eventuellt inleda arbetet på en gemensam
generalplan i samråd med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen utgående
från att nya markområden anslås för byggande och en del områden ges mera
byggrätt under programperioden. I anslutning till planläggningen är det
nödvändigt att se till att den i generalplanen planerade byggrätten faktiskt
utnyttjas och grönområdena bevaras.
Målet förutsätter också områden där det, med
bibehållen hel stadsbild, är möjligt och ändamålsenligt att bygga bostadshus
som är högre än vanligt.
För att bostadsproduktionen ska effektiveras görs
det satsningar på den utveckling av flervåningshus som inleddes under
föregående programperiod och på utveckling av ett urbant småhus. Målet är en
effektiv markanvändning som inte äventyrar trivseln i livsmiljön.
2
Upplåtelse- och finansieringsform
Av den årliga nyproduktionen byggs 20 %, dvs.
i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder med statligt stöd, i enlighet
med avsiktsförklaringen. Då följs gemensamt överenskomna mål i regionen. Av
nyproduktionen byggs 20 %, dvs. i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder
enligt en mellanform i enlighet med avsiktsförklaringen. Den sammanlagda
hyresbostadsproduktionen på 40 % tryggas vid behov som produktion i stadens
regi.
Fördelningen av upplåtelse- och
finansieringsformer bestäms separat för varje område som bebyggs. Fördelningen
sker enligt huvudprincipen att 20 % av den årliga nyproduktionen byggs som
ägarbostäder på hitasvillkor, delägarbostäder och bostadsrättslägenheter samt
40 % som oreglerade fritt finansierade ägar- och hyresbostäder.
Om den i MB-programmet bestämda produktionen på
privat mark inte genomförs, kompenseras den med produktion på stadens mark.
Beträffande finansierings- och upplåtelseformer
följs i första hand utfallet, i andra hand reserveringarna.
3
Stadens egen produktion
Staden bygger själv 1 500 bostäder om året.
Av dessa är andelen hyresbostäder med statligt stöd minst 50 %, dvs. 750
bostäder. Högst 10 %, dvs. 150 bostäder, är oreglerade fritt finansierade
ägarbostäder. Sammanlagt 600 bostäder är ägarbostäder på hitasvillkor och
bostadsrättslägenheter. De fritt finansierade hyresbostäder som eventuellt
byggs i fortsättningen och finansieras enligt stadens egen finansieringsmodell
samt delägarbostäderna ingår i samma kvot om 40 % som ägarbostäderna på
hitasvillkor och bostadsrättslägenheterna.
4
Solidarisk bostadspolitik
Enligt de regionalt överenskomna principerna om en
solidarisk bostadspolitik byggs i medeltal 1 000 hyresbostäder med
statligt stöd om året.
Ungefär hälften av hyresbostadsproduktionen med
statligt stöd gäller s.k. namngivna grupper. Det betyder i socialvårdslagen
avsedda specialgrupper som behöver hjälp i boendet samt studerande, ungdomar
som håller på att bli självständiga och seniorer. Målet beträffande namngivna
grupper nås genom att tomter överlåts för nyproduktion och genom att
specialboende integreras i normala hyreshus som byggs med statligt stöd.
För namngivna grupper reserveras tomter årligen
enligt följande:
-
För
bostäder för svårplacerade bostadslösa, unga som behöver stöd i boendet och
andra specialgrupper i medeltal 25 % av hyresbostadsproduktionen med
statligt stöd. För boendeenheter för långtidsbostadslösa krävs att staten utvecklar
stödsystemen för bostadsprojektens investerings- och driftsekonomi.
-
För
student- och ungdomsbostäder i medeltal 10 % av hyresbostadsproduktionen
med statligt stöd. Minst 100 studentbostäder byggs årligen.
Inom student- och ungdomsboendet satsas det utom
på nyproduktion också på återanvändning av gamla byggnader. Byggnader som använts
för andra ändamål saneras och görs till bostäder.
Servicehus för äldre byggs som hyresbostäder med
statligt stöd och seniorbostäder byggs i regel i andra former än som
hyresbostäder med statligt stöd. För nyproduktion av seniorbostäder överlåts
tomter enligt allmänna tomtöverlåtelseprinciper för ca 100 bostäder per år.
I syfte att trygga tillgången till arbetskraft och
möjliggöra flyttning till Helsingfors utreds olika sätt att anskaffa
personalbostäder för korta kontrakt.
Hyresbostäder med statligt stöd byggs på stadens
och statens mark samt på privat mark enligt skyldigheter genom
markanvändningsavtal.
5
Målsatt medelstorlek på nya bostäder
Med tanke på fler bostäder som passar familjer och
högre utrymmesstandard är målet i medeltal 75 kvadratmeter lägenhetsyta inom
nyproduktionen, dock så att bostadsstorlekarna så väl som möjligt anpassas enligt
efterfrågan. Målet tillämpas inte på hyresbostadsproduktionen.
Medelytan styrs i första hand vid
tomtöverlåtelsen, och då beaktas efterfrågan på bostäder enligt lägenhetstyp
och möjligheterna att bygga lägenheterna. Hur målet utfaller uppföljs utifrån
ett funktionellt ändamålsenligt begränsat och bredare område än enskilda objekt.
6
Flervåningshus utvecklas
Byggandet av flervåningshus utvecklas så att det
erbjuder varierande individuella boendekoncept. Fortsatta åtgärder inom
utvecklingsprojektet gör boende i flervåningshus mera lockande och höjer den
funktionella kvaliteten på boendemiljöer, bostadshus och bostäder. För att
främja ett mångsidigt spektrum när det gäller boendestandard och boendealternativ,
satsar planeringen av bostäder och bostadshus på kretsloppsbyggande och kostnader
och på koncept som förbättrar tillgänglighet, omvandlingsflexibilitet och
energieffektivitet.
Planeringen lägger särskild tonvikt på att
bostäder och lokaler ska kunna omvandlas och slås ihop i takt med att de
boendes behov förändras.
Genom detaljplanebestämmelser främjas kollektiva
koncept, exempelvis bastur i våningarna och i huset samt gemensamma gårdar.
7
Ett urbant
småhus utvecklas
Genom
projekt med urbant småhusboende och olika slags arkitekttävlingar och
tomtöverlåtelsetävlingar utvecklas nya småhusmodeller som passar kulturen och
stadsbilden i Helsingfors. Samtidigt ges det akt på ekonomiska lösningar som
passar små- och medelinkomsttagare och på möjligheterna att omvandla rummen
enligt de boendes skiftande livssituationer.
8
Självbyggeri och egen byggentreprenad
Staden överlåter tomter och fastigheter också för
självbyggeri och egen byggentreprenad av flervåningshus. På motsvarande sätt
kan byggnader överlåtas för att omvandlas till bostäder.
För att utvidga självbyggeriet och egna byggentreprenader
utökas rådgivningen.
9
Staden överlåter tomter och områdeshelheter anläggs
Staden både utarrenderar och säljer bostadstomter.
Vid tomtöverlåtelse följs målen i punkt 2, 3, 4 och 5 ovan. Genom att överlåta
tomter strävar staden efter rimliga priser och mångsidighet inom bostadsproduktionen.
Staden överlåter tomter för oreglerad, fritt
finansierad produktion av ägarbostäder genom försäljning eller utarrendering
utifrån tomtöverlåtelsetävlingar. Prisnivån för tomter som överlåts för oreglerad
bostadsproduktion bestäms enligt tomtdisponering och tomtläge och då gäller
rimligt gängse pris i varje område.
Staden överlåter tomter för produktion av
ägarbostäder på hitasvillkor och av hyresbostäder och bostadsrättslägenheter
med statligt stöd genom utarrendering.
Prisnivån för tomter som överlåts för
bostadsproduktion med statligt stöd bestäms enligt de maximitomtpriser som
statens bostadsfond slagit fast, vilket innebär att prisnivån för hitastomter
är, beroende på läget, 20–25 % högre än prisnivån ovan.
Staden överlåter tomter för sin egen
bostadsproduktion genom reservering, utom då det gäller tomter för oreglerad
produktion av ägarbostäder. Då staden överlåter en områdeshelhet för egen
bostadsproduktion, kan den utan konkurrensförfarande sälja eller utarrendera de
ägartomter som områdesstrukturen kräver och, för att åstadkomma en önskad
områdesstruktur, överskrida målen för ägarbostadsproduktionen.
Då staden överlåter tomter för
kompletteringsbyggande, beaktar den befolkningsstrukturen och
upplåtelseformerna inom det befintliga bostadsbeståndet i omgivningen.
Vid sidan av sina sedvanliga byggsätt utvecklar
staden i samråd med privata aktörer och den tredje sektorn nya metoder som
passar byggande i nya områden. Det kan gälla exempelvis olika slags partnerskapsprojekt,
ett mångsidigt och allt bredare utnyttjande av konkurrensutsättning och vid
behov ett överlagt anlitande av utvecklings- eller genomförandebolag. Frågan om
överlåtelse av stora områdeshelheter för ändamålet utreds beträffande bl.a.
inledningsområdet på Busholmen, Ärtholmen, Hermanstadsstranden, Sörnässtranden,
Kronbergsstranden och de områden i sydvästra Sibbo som slås ihop med Helsingfors.
Om byggande i större områden som överlåts på en gång ingås bindande tidsscheman.
En samarbetsgrupp för förvaltningarna tillsätts
för att utveckla planläggningen, tomtöverlåtelsen och nya genomföranderutiner.
Vid tomtöverlåtelse ses det till att i alla
områden tillämpas flera upplåtelse- och finansieringsformer. Uppkomsten av
ensidiga bostadsområden undviks. Strävan är att byggandet i nya bostadsområden
inleds med ägarbostäder.
10
Områdesidentiteter
I de nuvarande bostadsområdena värnas det om
särprägeln, i nya byggområden skapas en sådan. I de sistnämnda skapas
funktionell struktur, miljökvalitet, bostadsutbud och tjänster i stadsdelarna genom
att särdragen i områdenas natur- och kulturmiljöer värnas om och områdenas
inbördes olikhet understryks.
Staden främjar hög byggstandard och god
boendemiljö via arkitekturen. Hållbarhet, skönhet och trivsel är centrala
egenskaper för byggnader och byggda miljöer. Egenskaperna ska ges stor
betydelse i stadsbilden och bostadsbyggandet i Helsingfors.
11
Hitassystemet utvecklas
Hitassystemet, som reglerar pris och kvalitet inom
bostadsbyggandet, tillämpas under programperioden. Stadsfullmäktige fattar
under 2008 beslut om hur systemet ska utvecklas.
Åtgärderna för att utveckla systemet bestäms
utifrån stadsfullmäktiges beslut.
12
Stadens egen finansieringsmodell
Stadsfullmäktige fattar i början av 2008 beslut om
den finansieringsmodell för staden beträffande egen hyresbostadsproduktion som
ska vara utredd under bostadsprogramperioden 2004–2008. Förslaget till
bostadsfinansieringsmodell innehåller framställningar om finansiering av
stadens egen produktion av fritt finansierade hyresbostäder och delägarbostäder
och om finansiering av ombyggnader i stadens hyreshus.
Åtgärderna beträffande stadens egen
finansieringsmodell bestäms utifrån stadsfullmäktiges beslut.
13
Kompletteringsbyggande främjas
Via
kompletteringsbyggande eftersträvas ett starkare befolkningsunderlag och en mer
varierande befolkningsstruktur i gamla områden och därmed en tryggad service
där. Kompletteringsbyggandet följer principerna om hållbar utveckling och
energieffektivitet och genomförs i första hand i områden med kollektivtrafik.
Då stadsstrukturen komprimeras ska det vara motiverat i fråga om planläggning,
stadsbild och ekonomi.
Möjligheter att kompletteringsbygga skapas via
planläggning, bl.a. i form av effektivare byggrätter i gamla områden,
omdisponering av tomter eller byggnader och främjande av byggande på vinden.
14
Gamla bostäder rustas upp
Underhåll och ombyggande av det befintliga
bostadsbeståndet och av boendemiljöer främjas genom effektivare myndighetsrådgivning
angående reparationer och finansiering av dem.
Hissprojektet främjar installation av hiss i gamla
flervåningshus. Hissprojektet strävar efter att uppmuntra bostadsbolagen att
utnyttja statens hissunderstöd i högre grad med hjälp av information och
rådgivning samt utveckling av bestämmelserna om hissbyggande, hissbyggnadstekniken
och olika sätt att installera hiss i gamla hus. Statens hissunderstöd
kompletteras fortsättningsvis med stadens stöd på 10 %.
Koncepten att slå ihop en bostad med en annan
eller med en affärslokal och att bygga om en lägenhet som ursprungligen varit
bostad till bostad igen främjas genom både tillståndspolicy och byggrådgivning.
Förvaltningarna främjar genom sin egen verksamhet
installation av hiss och därmed också byggande på vinden.
15
Stadens hyresbostäder byggs om och utvecklas
Beträffande underhåll och upprustning av stadens
hyresbostäder är målet att upprätthålla en modern boendestandard och göra
boende i stadens hyresbostäder mera lockande. Då bostäderna byggs om kan
standarden i huset höjas exempelvis genom att hissar och balkonger byggs,
gården, huset och bostäderna blir tillgängliga och energieffektiviteten,
materialeffektiviteten och ljudisoleringen i huset höjs. Vid ombyggande betonas
kostnadseffektiviteten särskilt.
För att trygga kostnadsmässigt rimliga
boendealternativ ser staden till att den har ett tillräckligt stort
hyresbostadsbestånd. Bostäder som inte längre berörs av aravabegränsningar
förblir i huvudsak hyresbostäder inom staden. Möjligheterna utreds om de
fortsättningsvis kan omfattas av hyresutjämningen inom fastighetsbolagen.
För underhåll och utveckling av stadens
fastighetsbolag utarbetas med fyra års mellanrum fastighetsstrategier som
stadsstyrelsen ska godkänna. Då fastighetsstrategin utarbetas, ska det utredas
om kompletteringsbyggande är möjligt i anslutning till ombyggnader inom stadens
fastighetsbolag och på tomterna i fråga.
Nya hyresbostäder byggs också i form av småhus.
Det utreds vilken roll fastighetsbolagen,
bostadsproduktionsbyrån och enheten för fastighetsutveckling har i samband med
ombyggande och nybyggande.
16
Energieffektivitet inom byggandet
Med tomtöverlåtelse- och arrendevillkor främjas
energieffektivitet och användning av förnybara energiformer, exempelvis anslutning
till fjärrvärmenätet och användning av värmepumpar. Direkt eluppvärmning som
huvudsaklig uppvärmningsform tillåts inte inom nybyggandet.
Inom nybyggandet sker en övergång till
energieffektiva koncept och lågenergibyggande. Vid ombyggnad av gamla hus
tillämpas energieffektiva koncept.
Energieffektivitet används också som ett
kvalitetskriterium i tomtöverlåtelsetävlingar.
17
Förmedling av stadens hyresbostäder
Staden strävar efter att invånarstrukturen i
stadens hyresbostäder ska vara varierande i fråga om åldersstruktur,
familjeformer och socioekonomiska förhållanden. För att en tillräckligt
mångsidig efterfrågan ska tryggas görs det satsningar på bostadsområdenas
livskraft, attraktionskraften i boende i stadens hyresbostäder, underhåll och förbättring
av bostadsbeståndet samt servicen inom bostadsförmedlingen.
En samordnad förvaltning av bostäder för
specialboende och en ändamålsenlig och flexibel användning av bostäderna
utvecklas.
När det gäller servicesektorer där rekryteringen
är en utmaning och som staden stöder främjas en så flexibel användning av
personalbostäder som möjligt.
Det utreds hur stadens egen fritt finansierade
hyresbostadsproduktion till rimliga priser kan fördelas utan inkomstgränser
genom att staden får att eget separat bostadsfördelningssystem.
18
Bostadsanskaffning
Det utreds vilken ställning och vilka uppgifter
stadens bostadsanskaffningsbolag har, likaså om nya bostäder behöver skaffas
och hur de bostäder som bolaget besitter kan få en utvecklad förvaltning och
ändamålsenligare användning, före början av 2009.
19
Anläggande av bilplatser
Staden utreder före början av 2009 enligt vilka
modeller bilplatser i detaljplanebestämmelser anläggs så att kostnaderna gäller
direktare än nu dem som använder bilplatserna.
20
Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik främjas
Nya bostadsområden, också småhusområden, planeras
och byggs så att en fungerande kollektivtrafik tryggas. För att minska
utsläppen av växthusgaser ska det nuvarande och kommande nätet för spårbunden
trafik utnyttjas effektivt då bostadsområden byggs.
Bostadsbyggandet beaktar cyklisternas behov.
Detaljplanerna kan ta in bestämmelser om minimiantal cykelplatser per tomt.
I nya bostadsområden och inom
kompletteringsbyggandet utreds möjligheterna att bygga kvarter med få eller
inga bilar.
OMSÄTTNING I
PRAKTIKEN OCH UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEPROGRAMMET FÖR MARKANVÄNDNING OCH
BOENDE
Stadsfullmäktige fattar beslut om MB-programmet.
Stadsstyrelsen godkänner ett separat verkställighetsbeslut om hur målen och
åtgärderna ska genomföras, vem som ska genomföra dem och vilka tidsfristerna
ska vara.
Stadens förvaltningar och affärsverk omsätter
programmet i praktiken i sitt eget arbete. Centrala medel är planläggning och
tomtöverlåtelse samt förvaltning av stadens bostadsbestånd.
MB-programmet är berett utifrån värderingarna och
de gemensamma strategierna för staden. Vid beredningen och verkställigheten ges
dessutom akt på de av stadsfullmäktige godkända förvaltningsövergripande
programmen, t.ex. näringslivsstrategin, personalstrategin, äldreomsorgsprogrammet,
det barn- och familjepolitiska programmet och programmet för ekologisk
hållbarhet.
Programmets utfall följs upp och målen justeras
varje fullmäktigeperiod. Programmet följs upp av ekonomi- och planeringscentralens
utvecklingsavdelning i samråd med bostadsprogrammets sekretariat, dit företrädare
för de centrala förvaltningarna har utsetts.
Tilläggsuppgifter:
Venesmaa Riitta, stadssekreterare, telefon 310 36028
Mäkinen Kirsi, planeringschef, telefon 310 36240
Ryöti Miliza, planerare, telefon 310 25407
VAL AV ERSÄTTARE I
REVISIONSNÄMNDEN
Stn 2007-1886
Lea Krank (Gröna) anhåller (17.1.2008) om befrielse från
förtroendeuppdraget som ersättare i revisionsnämnden på grund av flyttning från
orten.
Stn meddelar att Stge 19.1.2005 (ärende 5) valde
Lea Krank till personlig ersättare för Olli Viding i revisionsnämnden för
mandattiden 2005–2008. Stge bör nu välja en ny ersättare för den återstående
mandattiden.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta
1
bevilja
Lea Krank befrielse från förtroendeuppdraget som ersättare i revisionsnämnden
2
välja
Marikaisa Niskanen till ny personlig ersättare för Olli Viding i
revisionsnämnden för den mandattid som utgår med år 2008.
Stadsfullmäktige
torde samtidigt besluta justera protokollet omedelbart vad detta ärende
beträffar.
Tilläggsuppgifter:
Help Raili, kanslinotarie, telefon 310 36012
STRATEGI FÖR
HELSINGFORS STADS INTERNATIONELLA VERKSAMHET
Stn 2006-1960
Stn konstaterar att Helsingfors stads internationella verksamhet har styrts av
stadens internationaliseringsstrategier, av vilka den första godkändes av Stge 14.9.1994
och den andra av Stn 21.6.1999. Stn godkände dessutom 23.5.2005 ett program för
stadens internationella verksamhet och slog då fast att programmet skulle
tillämpas som riktlinjer för stadens internationella verksamhet.
I samband med
Stges strategiseminarium 3–4.3.2005 konstaterades det att en strategi för
stadens internationella verksamhet kommer att behandlas av Stge senare.
Stadsdirektören
tillsatte i januari 2006 en arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan om
resultat och prioriteringar i stadens internationella verksamhet. Utredningsarbetet
utfördes av Net Effect Ltd, som utifrån intervjuer sammanställde utredningen
”Helsingin kaupungin kansainvälisen toiminnan kartoitus ja arviointi
1995–2005”.
Stadens
internationella omvärld, utmaningarna för staden, den internationella verksamhetens
volym och arbetsfördelningen mellan dem som arbetar med internationella frågor
inom stadsdirektörskollegiet och centralförvaltningen har förändrats i
avgörande grad sedan den strategi som godkändes 1999 utarbetades. Dessutom
kräver det utvecklade regionala samarbetet att strategin för den
internationella verksamheten gås igenom på ett omfattande sätt och inte bara
vad Helsingfors beträffar. Det är följaktligen ändamålsenligt att en ny heltäckande
granskning görs i fråga om målen och prioriteringarna i stadens internationella
verksamhet.
Stadsdirektören
beslöt under stadsdirektörskollegiets sammanträde 13.9.2006 tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en strategi för stadens internationella
verksamhet, vilken sedan skulle behandlas av Stge. Arbetsgruppen bestod av
stadssekreterare Matti Ollinkari, som var ordförande, av näringslivsdirektör
Eero Holstila, direktören för faktacentralen Asta Manninen, personaldirektör
Hannu Tulensalo och kommunikationschef Eero Waronen, vilka var medlemmar, och
av närområdessekreterare Olli Keinänen, EU-ansvariga Maija-Liisa Linkola, marknadschef
Kari Halonen och avdelningschef Eija Hanni, vilka var permanenta sakkunniga.
Sekretariatet för projektet bestod av Riikka Lahdensuo, Minna Maarttola, Paula
Katajamäki och Merja Koski.
Företrädarna för
enheter inom centralförvaltningen – chefer, sakkunniga och
sekreterare – bildade en arbetsgrupp som skisserade upp huvudlinjer för
strategin för stadens internationella verksamhet. Sakkunniga från de centrala
intressentgrupperna hördes under strategiprocessen. Ett arbetsseminarium om
riktlinjerna för strategin arrangerades dessutom 22–23.3.2007 för
intressentgrupperna och sakkunniga i internationella frågor från stadens
förvaltningar. Efter remissdebatter med stadsdirektören presenterades
strategiutkastet för tjänsteinnehavare under centrala nationella och lokala
samarbetsforum. Här avses bl.a. huvudstadsregionens näringsgrupp, Nylands
förbund, Helsingfors stads och utrikesministeriets samarbetsgrupp och
Helsingfors stads och Helsingfors universitets samarbetsdelegation.
Stn konstaterar
att den nya strategin mest avviker från de tidigare genom att Helsingfors
ställning som huvudstad beaktas bättre, det regionala samarbetet lyfts fram,
samarbetet på nationell nivå är mer systematiskt, samarbetet inom den
ekonomiska regionen kring Finska viken betonas som en del av ett större
Östersjösamarbete och globala partner söks.
Syftet med den
internationella verksamheten är i grunden att med därtill hörande medel främja
det som är angivet som mål i de av Stge godkända gemensamma strategierna. Den
internationella verksamhetens betydelse och andel har hela tiden ökat i målarbetet.
Dessutom har det praktiska samarbetet på nationell nivå blivit aktivare.
Helsingfors stad sysslar inte med utrikespolitik men är medveten om sin
ställning, sitt ansvar och sitt speciella handlingsutrymme i det internationella
samarbetet.
Nytt är också att
den internationella verksamheten samordnas mer systematiskt och mål ställs upp
för den på ett konkretare sätt för att strategin ska bli genomförd effektivare.
Målen för verksamheten kan nås bättre genom att det regionala, nationella och
internationella nätverksarbetet utvecklas.
De
verksamhetsmässiga och organisatoriska medel med vilka de ovannämnda målen är
tänkta att nås beskrivs i strategin för internationell verksamhet och i ärende
7 på föredragningslistan.
Beredningshandlingarna,
utredningen från konsultfirman Net Effect Ltd, en förteckning över hörda
sakkunniga, programmet för arbetsseminariet, en sammanställning över
förvaltningarnas internationella nätverk och broschyrer från centrala
samarbetsorganisationer finns tillgängliga under Stns och Stges sammanträden.
Stn konstaterar
slutligen att det föreslagna Stge-beslutet innehåller ett godkännande av målen
och verksamhetsprinciperna i strategin för internationell verksamhet.
Förteckningen över åtgärder i strategihandlingen innehåller i sin tur i dag
eller i en nära framtid aktuella frågor som i framtiden varje år behandlas under
de sedvanliga planeringsprocesserna. En del av åtgärderna behandlas inom ramen
för den gemensamma samordnade verksamhetsplanen och en del under den normala
planeringsprocessen, inom ramen för budgetbehandlingen.
Stn meddelar med
hänvisning till det ovanstående att Stn, om Stge godkänner beslutsförslaget,
kommer att sända strategihandlingen till stadens alls förvaltningar för
kännedom, med en uppmaning om att de ska beakta de godkända målen och verksamhetsprinciperna
i strategin och i tillämpliga delar de i strategihandlingen nämnda åtgärder som
gäller deras eget verksamhetsområde.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna de i handlingen Strategi för Helsingfors stads
internationella verksamhet nämnda målen och verksamhetsprinciperna rörande
utveckling av den internationella verksamheten.
Tilläggsuppgifter:
Ollinkari Matti, stadssekreterare, telefon 310 36098
BILAGA |
Strategi för Helsingfors stads
internationella verksamhet |
ÄNDRING AV
INSTRUKTIONEN FÖR FÖRVALTNINGSCENTRALEN
Stn 2007-2756
Stn konstaterar att förvaltningscentralen har fyra avdelningar: förvaltningstjänster,
rättstjänsten, säkerhets- och beredskapsavdelningen och kommunikation. Vid verket
finns dessutom direkt under verkschefen rotlar och en enhet på byrånivå med
namnet byrån för intressebevakning i förmyndarverksamheten.
./. Stge
beslöt 29.3.2006 (ärende 7) godkänna den nuvarande instruktionen för förvaltningscentralen.
Instruktionen ändrades 29.11.2006 (ärende 7). Den har delats ut separat i finsk
version.
Utredningen i
anslutning till ärende 6 vid detta
Stge-sammanträde omfattar bl.a. en redogörelse för verkställigheten av en
strategi för stadens internationella verksamhet och organiseringen av arbetet
med att samordna de internationella frågorna. Den nya verksamheten kräver att instruktionen
för förvaltningscentralen ändras.
För att ansvaret
för verksamheten ska kunna fördelas såsom planerat måste förvaltningscentralen
få en ny enhet på avdelningsnivå och instruktionen för verket följaktligen
ändras. Enligt strategin för stadens internationella verksamhet ska följande
principer tillämpas vid verkställigheten:
Stadsdirektören
leder stadens internationella verksamhet. Förvaltningscentralen får en
beredningsansvarig enhet i form av en avdelning som samordnar stadens
internationella samarbete och sköter den internationella stadspolitiken och
pr-frågorna.
Förvaltningscentralens
avdelning kommunikation ansvarar för den internationella kommunikationen och
stadens internationella allmänna marknadsföring. Ekonomi- och
planeringscentralens avdelning näringslivsservicen ansvarar för den
internationella näringslivspolitiken och näringslivs-, turist-, evenemangs- och
kongressmarknadsföringen. Personalcentralen ansvarar för stadens invandrarpolitiska
åtgärder och ser till att personalens internationella kompetens ökar.
Faktacentralen följer stadens omvärld och samlar aktuell stadsinformation.
De ovannämnda enheterna bildar en grupp av
nätverkstyp för den internationella verksamheten. Gruppen samordnar
verkställigheten och uppföljningen av strategin för stadens internationella
verksamhet. Cheferna för de centrala verken med internationell verksamhet hör
också till gruppen. Ordförande är chefen för förvaltningscentralens avdelning
internationell verksamhet.
Stadgekommittén behandlade förslaget 15.1.2008 och har ingenting att invända mot det.
Personalkommitténs instruktionssektion konstaterar (10.12.2007) att den inte har
något att invända mot förslaget till ändring av instruktionen för förvaltningscentralen.
Stn anser ändringarna i instruktionen för förvaltningscentralen vara motiverade
och föreslår att instruktionen ska ändras på det sätt som föreslagits.
Enligt 4 §
3 mom. i lagen
om kommunala tjänsteinnehavare kan anställning i ett tjänsteförhållande ske utan offentligt ansökningsförfarande
när det är fråga om sådan förflyttning till ett annat tjänsteförhållande som
avses i 24 § och det för förflyttningen finns grundad anledning i
anknytning till en omorganisering av verksamheten.
Det är tänkt att en ny tjänst som chef för
internationell verksamhet ska inrättas vid förvaltningscentralen och att en tjänst som
stadssekreterare vid verket samtidigt ska indras. Avsikten är att
stadssekreteraren vid förvaltningscentralen Matti Ollinkari ska överföras till
tjänsten som chef för internationell verksamhet.
Om Stge godkänner beslutsförslaget kommer Stn vid verkställigheten, med
hänvisning till det ovanstående,
7
att
vid förvaltningscentralen inrätta en tjänst som chef för internationell verksamhet (anställningsnummer 088135) och indra en tjänst som stadssekreterare
(anställningsnummer 016615)
2 att
överföra stadssekreterare Matti Ollinkari till tjänsten som chef för internationell verksamhet vid förvaltningscentralen räknat från 1.3.2008.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta upphäva 8 § och ändra 1 §, 2 § 1 och 4 mom.,
11 § 1 mom. och 12 § 1 mom. i instruktionen för förvaltningscentralen så att de får den
nedanstående lydelsen, räknat från 1.3.2008.
1 §
Verksamhetsområde Helsingfors
stads förvaltningscentral är allmän berednings‑ och verkställighetsmyndighet
för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och stadsdirektörskollegiet, biträder
stadsstyrelsen och stadsdirektörskollegiet i arbetet med att leda och övervaka
stadens förvaltning i enlighet med det som särskilt är föreskrivet och ansvarar
för den centraliserade internationella verksamheten, för de centraliserade
rättstjänsterna, för de centraliserade säkerhets- och beredskapsuppgifterna,
för den centraliserade kommunikationen och för intressebevakningstjänsterna i
förmyndarverksamheten, i enlighet med de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen
godkända målen.
2 §
Organisation Vid
verket finns följande avdelningar:
– förvaltningstjänster
– internationell verksamhet
– rättstjänsten
– säkerhets- och beredskapsavdelningen
– kommunikation
– – –
Chef för verket
är förvaltningsdirektören. Avdelningen förvaltningstjänster och säkerhets- och
beredskapsavdelningen leds av avdelningschefer. Avdelningen internationell verksamhet
leds av chefen för internationell verksamhet. Rättstjänsten leds av
stadsjuristen. Avdelningen kommunikation leds av kommunikationschefen. Vid
verket finns dessutom stadssekreterare och annan personal.
11 §
Behörighetsvillkor Behörighetsvillkor för verkschefen, avdelningscheferna,
chefen för internationell verksamhet och kommunikationschefen är högre högskoleexamen
och erfarenhet av administration och ledarskap.
12 §
Anställning av personal
Verkschefen anställs av stadsfullmäktige.
– – –
Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta införa en
ny 4 a § med den nedanstående lydelsen i instruktionen för
förvaltningscentralen, räknat från 1.3.2008.
4 a §
Verksamhetsområde
för avdelningen internationell verksamhet
Avdelningen organiserar och samordnar stadens internationella
verksamhet, sköter den internationella stadspolitiken och organiserar
pr-verksamheten i enlighet med de godkända målen.
Stadsfullmäktige torde dessutom besluta att
åtgärder som verkställigheten av instruktionsändringarna kräver får vidtas
innan ändringarna trätt i kraft.
Tilläggsuppgifter:
Teppo Tiina, stf. förvaltningssekreterare, telefon 310 36018
BILAGA |
ÖVERSKRIDNING AV
ANSLAG FÖR MARKFÖRVÄRV I 2007 ÅRS BUDGET
Stn 2008-103
Fastighetskontoret föreslår (17.1.2008) att anslagen för markförvärv
ska få överskridas enligt följande:
8 01 01 Köp och
inlösen av fastigheter, till Stns disposition (2 000 000)
Stge har redan
beviljat rätt att överskrida anslaget inom parentes med sammanlagt 32,9 mn
euro.
1 Senatfastigheter
överlät till staden områden till ett värde av 1 563 162 euro av
lägenheten Viikinmäki RNr 2:21. Byteskontraktet undertecknades 26.2.2007.
(Stn 29.3.2005, 423 §)
2
En
områdesreglering som baserade sig på ett mellan finska staten och Helsingfors
stad 4/6.2.1986 undertecknat markpolitiskt principavtal om Kampen–Tölöviken.
Staten (Senatfastigheter) överlät till staden områden till ett värde av
10 752 800 euro. Överlåtelsekontraktet undertecknades 25.4.2007.
(Stge 13.12.2006, 320 §)
Beloppen ovan
uppgår till sammanlagt 12 315 962 euro. Av anslaget inklusive
överskridningsrätter (34,9 mn euro) i 2007 års budget har 433 245,32
euro inte utnyttjats. Behovet av anslagsöverskridning uppgår därmed till
11 882 716,68 euro. Bytet av markområden upptas i bokföringen till
bruttobelopp. Vid markregleringarna upptas motsvarande belopp som inkomster i
bokföringen.
Anslaget bör få
överskridas med 11 900 000 euro.
8 01 03 Fastighetsförvärv,
byggbarhetsåtgärder m.m., till fastighetsnämndens disposition
(2 500 000)
Anslaget på
undermomentet 8 01 03 01 i 2007 års budget uppgår till
1 250 000 euro, varav 131 128 inte har utnyttjats. På detta
undermoment behövs det år 2007 ett anslag på 696 018 euro för markbyten.
Behovet av anslagsöverskridning uppgår därmed till 564 890 euro. Vid
markregleringen upptas motsvarande belopp som inkomst i bokföringen.
Anslaget bör få
överskridas med 565 000 euro.
Stn konstaterar att de överskridningsrätter som det nu ska fattas beslut om uppgår
till sammanlagt 12 465 000 euro. Stn kommer i sitt verkställighetsbeslut
att ställa anslagen till fastighetskontorets disposition.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta bemyndiga stadsstyrelsen och fastighetsnämnden att överskrida
anslag i 2007 års budget enligt följande:
Kapitel/moment |
|
euro |
|
|
|
|
|
8 01 01 |
Köp och
inlösen av fastigheter |
11 900 000 |
|
8 01 03 |
Köp av mindre
fastigheter |
565 000 |
|
Tilläggsuppgifter:
Sauramo Vesa, ledande planerare, telefon 310 36276
HÖJNING AV
MAXIMIPRISET I PROJEKTPLANEN FÖR RENOVERING AV BYGGNADEN FÖR ETT SERVICECENTER
FÖR BOSTADSLÖSA OCH INLEDANDE AV BYGGNADSARBETENA
Stn 2006-401
Fastighetsnämnden konstaterar (18.12.2007) följande:
Sammandrag Stge
beslöt 31.5.2006 (ärende 5) godkänna projektplanen 13.4.2006 för renovering av
byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa.
Maximipriset är i projektplanen 6 100 000 euro inklusive moms och 5 000 000
euro exklusive moms i prisnivån för februari 2006 (byggnadskostnadsindex 113,4
och anbudsprisindex 142,1). Projektet omfattar högst 3 500 m² bruttoyta.
Justerat enligt kostnadsindex blir maximipriset i
projektplanen 6 450 000 euro inklusive moms i prisnivån för oktober 2007
(byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2).
Stges beslut överklagades hos Helsingfors
förvaltningsdomstol. Enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 2.7.2007 nr 07/0950/2
tillstyrker domstolen inte att verkställigheten av projektet avbryts och har
inte kunnat påvisa felaktigheter vid projektberedningen. Detta beslut har i sin
tur överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. Behandlingen pågår
fortfarande.
Byggnaden renoveras i två etapper. Fasaderna och
fönstren rustas upp innan ändringsarbetena inomhus utförs.
Nämnden beslöt 3.5.2007 godkänna 790 000 euro
inklusive moms som maximipris i den tekniska projektplanen 11.4.2007 för
reparation av fasaderna och utbyte av fönstren i byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b
(650 000 euro exklusive moms, prisnivå mars 2007, byggnadskostnadsindex 120,6,
anbudsprisindex 144,1).
Kostnaderna för ändringsarbetena inomhus uppgår
beräknat enligt entreprenadanbuden till 5 287 000 euro exklusive moms
och till 6 425 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 10/2007
(byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2).
Totalkostnaderna för hela projektet blir med
fasadreparationen medräknad 6 000 000 euro exklusive moms och 7 280 000
euro inklusive moms i kostnadsnivån 10/2007 (byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex
150,2). Detta betyder att maximipriset i den av Stge 31.5.2006 (ärende 5)
godkända projektplanen justerat enligt anbudsprisindex överskrids med
12,9 %.
Kort projektbeskrivning Byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b,
vilken ska renoveras till servicecenter för bostadslösa, uppfördes 1907 som
härbärge för män och bestod då av en källare och två våningar. Åren 1949–1950
fick den ytterligare tre våningar och en vind och blev bostadshus med kollektivbostäder.
Fastighetskontoret äger den.
Hela byggnaden kommer efter renoveringen att
användas av socialverket. Byggnaden renoveras i enlighet med projektplanen till
servicecenter för bostadslösa. De tre översta våningarna är avsedda för missbruksfritt
gruppboende, andra våningen för ett dagverksamhetscenter med bastu, tvätteri
och matsal huvudsakligen för dem som bor i byggnaden och våningen i gatuplanet
för ett skyddshärbärge, vilket är en boendeform för bostadslösa missbrukare.
Gårdsplanen inhägnas och iståndsätts så att den lämpar sig för användarna. Det
blir dessutom kameraövervakning kring byggnaden.
Byggherretjänsterna för renoveringsprojektet har
beställts hos HSB-Byggherre.
Fastighetskontoret beslöt i augusti 2007 inleda
arbetet med att reparera fasaderna och rusta upp och byta ut de uttjänta
fönstren i form av en separat entreprenad för fasadreparationen. Detta var
möjligt för att hyrestagarna flyttade ut.
De mer ingående tillståndsbedömningar som
HSB-Byggherre låtit göra beträffande fasaderna visade att det var
ändamålsenligt med en mer omfattande reparation än vad som planerades då den
funktionella projektplanen utarbetades. Det beslöts att alla fönster skulle
bytas ut, och den putsreparation som föranleddes av att fönstren bytts ut och
den övriga putsreparationen blev mer omfattande.
Verkschefen vid fastighetskontoret beslöt 9.7.2007
godkänna att HSB-Byggherre skulle välja entreprenör och beställa entreprenaden
för reparation av fasaderna och utbyte av fönstren i enlighet med den tekniska
projektplanen för byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b.
Fasadentreprenaden
pågår och den slutförs 15.2.2008.
Chefen för fastighetskontorets lokalcentral
godkände 18.7.2007 skissritningarna för objektet.
Inomhusarbetena utförs i form av en separat
entreprenad. Det har planerats att byggandet ska inledas senast 3.3.2008 och projektet vara slutfört 30.4.2009.
Ett beslut om bygglov kom 13.11.2007. Ett yrkande om rättelse av beslutet framställdes 30.11.2007.
Kostnader Kostnaderna
för reparation av fasaderna och utbyte av fönstren uppgår beräknat enligt
entreprenadanbuden till 665 800 euro exklusive moms och till 807 000
euro inklusive moms i kostnadsnivån 5/2007 (byggnadskostnadsindex 122,5 och anbudsprisindex
147,2).
Kostnaderna för ändringsarbetena inomhus uppgår beräknat
enligt entreprenadanbuden till 5 287 000 euro exklusive moms och till
6 425 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 10/2007
(byggnadskostnadsindex 124,9 och anbudsprisindex 150,2).
Totalkostnaderna för hela projektet blir med det
uppdaterade priset för fasadreparationen medräknat 6 000 000 euro
exklusive moms och 7 280 000 euro inklusive moms. Detta betyder att
maximipriset i den av Stge 31.5.2006 (ärende 5) godkända projektplanen justerat
enligt anbudsprisindex överskrids med 12,9 %.
Anledningen till att priset i den ursprungliga
projektplanen överskrids är att en konjunkturuppgång påverkat byggkostnaderna
och att fasaderna rustas upp och fönstren byts ut i större omfattning på basis
av fasadundersökningar.
./. En
kalkyl 28.11.2007 över de sammanlagda kostnaderna för entreprenadskedet rörande
entreprenaderna för exteriören och interiören utgör en separat bilaga till
detta ärende på föredragningslistan.
Förfarande vid
förfrågan om anbud på entreprenaderna
Upphandlingen av entreprenader för renovering av
byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för
bostadslösa har konkurrensutsatts enligt förfarandet vid öppen nationell upphandling.
En annons om projektet lades ut på den
elektroniska annonseringskanalen HILMA 19.10.2007.
De entreprenörer som anmält sig har uppmanats att
ge anbud på byggnads-, el-, rör- och ventilationstekniska arbeten och byggnadsautomationsarbeten.
Entreprenören för de byggnadstekniska arbetena är
huvudentreprenör och de övriga är sidoentreprenörer underställda
huvudentreprenören.
Entreprenadanbud HSB-Byggherre har konkurrensutsatt
entreprenaderna för projektet.
Tidsschema Arbetena
kan inledas i mars 2008 och det har planerats att de ska slutföras i maj 2009.
Finansiering Det finns anslag för projektet i programmet för
husbyggnadsprojekt. Tidsangivelsen är 2007–2009.
Byggstart Beslutet
om projektplanen har överklagats, och processen pågår i högsta förvaltningsdomstolen.
Fastighetskontorets lokalcentral föreslår att byggnadsarbetena ska inledas
trots att processen pågår.
Ett yrkande om rättelse av beslutet om
bygglov för projektet framställdes 30.11.2007.
Nämnden föreslår att maximipriset i projektplanen
13.4.2006 för renovering av byggnaden med adressen Sanduddsgatan 5 b
till servicecenter för bostadslösa ska höjas så att totalkostnaderna för
projektet får uppgå till 6 000 000 euro exklusive moms och till 7 280 000
euro inklusive moms.
Nämnden föreslår också att byggnadsarbetena ska få
inledas med stöd av det beslut som Helsingfors förvaltningsdomstol fattade 2.7.2007,
trots att beslutet överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen och behandlingen
fortfarande pågår.
Nämnden konstaterar slutligen att den beslutat
välja entreprenörer för projektet genom anbudsförfaranden förutsatt att Stge
godkänner att maximipriset i projektplanen för renovering av byggnaden med adressen
Sanduddsgatan 5 b höjs.
Ekonomi- och
planeringscentralen
konstaterar (14.1.2008) i ett utlåtande om höjningen av maximipriset att det
ansågs vara vettigt att fasadreparationen gjordes i form av ett separat
projekt, eftersom en besvärsprocess pågick och fasaderna i vilket fall som helt
krävde upprustning.
De på entreprenadanbuden baserade totalkostnaderna
för projektet blir med fasadreparationen medräknad 7 280 000 euro
inklusive moms (6 000 000 euro exklusive moms) i prisnivån 10/2007.
Det maximipris som Stge fattade beslut om 31.5.2006
uppgår till 6 450 000 euro i samma prisnivå.
Entreprenadpriset överstiger maximipriset med
12,9 %. Detta beror dels på konjunkturläget, dels på fasadupprustningen,
som på basis av undersökningar gjordes grundligare än vad avsikten är i den
ursprungliga projektplanen.
Projektet ingår i ekonomiplanen för åren 2008–2010.
Tidsangivelsen är 2007–2009.
Ekonomi- och planeringscentralen tillstyrker att
maximipriset höjs på föreslaget sätt.
Förvaltningscentralens
rättstjänst konstaterar (18.1.2008)
följande om nämndens förslag att arbetena inomhus ska inledas trots att beslutet
om godkännande av projektplanen för renoveringen överklagats hos högsta
förvaltningsdomstolen och ett yrkande om rättelse av beslutet om
bygglov för projektet framställts:
De som överklagat beslutet om godkännande av
projektplanen kräver i sin skrivelse till Helsingfors förvaltningsdomstol att
beslutet ska upphävas. De påstår att procedurfel begåtts under
beslutsberedningen och att projektplanen strider mot detaljplanen. De kräver
också att verkställigheten ska avbrytas tills ärendet blivit avgjort genom ett
beslut som vunnit laga kraft. Förvaltningsdomstolen tog inte upp påståendet att
projektplanen strider mot detaljplanen till prövning eftersom saken avgörs då
bygglov söks. Den förkastade besvären i fråga om påståendet att fel begåtts
under beredningen och att denna gjorts på ett bristfälligt sätt. Dessutom anser
den att det inte kommit fram något som innebär att verkställigheten måste
avbrytas.
Helsingfors förvaltningsdomstols beslut har
överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen innehåller samma krav
och grunder som den ovannämnda skrivelsen. Högsta förvaltningsdomstolen har
meddelat att den troligen avgör ärendet under våren 2008. Ärendet har dock ännu
inte börjat beredas, vilket gör att det uppenbarligen inte blir avgjort före
den planerade tidpunkten för byggstarten, 3.3.2008.
Bostads AB Sanduddsgatan 8,
Asunto Oy Hietaniemenkatu 12 och Asunto Oy
Hietaniemenkatu 10 har inom utsatt tid framställt ett yrkande om rättelse av beslutet om bygglov och krävt att beslutet ska upphävas till den
del där beviljas bygglov för en sådan tillbyggnad och renovering av byggnaden med kollektivbostäder att första
våningen får ett skyddshärbärge med sovsalar och andra våningen ett dagcenter
med reception, kök och matsal. Kravet motiveras med att projektet strider mot
den gällande detaljplanen, eftersom den verksamhet som planeras i första och
andra våningen inte är sådant kollektivt boende som detaljplanen tillåter.
Bestämmelser om beslut som inte vunnit laga kraft ingår i 98 § i kommunallagen.
Paragrafen har följande lydelse:
Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får
dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle
bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden
eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.
De som överklagat beslutet om godkännande av
projektplanen för renoveringen har krävt att verkställigheten av beslutet ska
avbrytas. Helsingfors förvaltningsdomstol har ansett att det inte kommit fram
något som innebär att verkställigheten måste avbrytas. Yrkandet om rättelse av beslutet om bygglov omfattar inte något krav att verkställigheten ska avbrytas.
Rättstjänsten konstaterar att verkställigheten av besluten i fråga inte
leder till att ändringssökande skulle bli meningslöst. Den i paragrafen ovan
nämnda meningslösheten preciseras i regeringens proposition med förslag till
kommunallag (RP 192/1994) på så sätt att ett beslut kan börja verkställas om
det inte uppstår särskilt stor skada om verkställandet återkallas.
Enligt regeringspropositionen kan ett beslut också börja verkställas om
mycket vägande skäl kräver detta. Med mycket vägande skäl avses här att
fördelarna med verkställigheten är större än nackdelarna.
Det uppstår knappast särskilt stora skador om inomhusarbetena inleds, och fördelarna med verkställigheten är helt klart större än nackdelarna. Att högsta förvaltningsdomstolen upphäver
beslutet om godkännande av projektplanen anses också vara osannolikt med tanke
på att besvären är uppenbart grundlösa. Det är på samma grunder osannolikt att
rättelseyrkandet och eventuella senare kommunalbesvär leder till något.
Ändringsarbetena inne i byggnaden för ett
servicecenter för bostadslösa kan följaktligen inledas trots att projektplanen
och bygglovet inte vunnit laga kraft.
Stn meddelar att Stn, om Stge godkänner att
maximipriset i projektplanen för ett servicecenter för bostadslösa höjs, i sitt
verkställighetsbeslut kommer att uppmana fastighetsnämnden att inleda andra
etappen av projektet, vilken gäller renovering inomhus, enligt det föreslagna
tidsschemat.
STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna
att maximipriset i projektplanen 13.4.2006 för renovering av byggnaden med
adressen Sanduddsgatan 5 b till servicecenter för bostadslösa höjs så
att totalkostnaderna för projektet uppgår till högst 6 000 000 euro
exklusive mervärdesskatt (till högst 7 280 000 euro inklusive
mervärdesskatt) i prisnivån 10/2007.
Tilläggsuppgifter:
Venesmaa Riitta, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGA |
PROJEKTPLAN FÖR
RENOVERING AV KISELEFFSKA HUSET OCH SUNNSKA HUSET
Stn 2007-2688
Fastighetsnämnden konstaterar (4.12.2007) följande:
Sammandrag Tredje
och fjärde våningen i Kiseleffska huset och andra och tredje våningen i Sunnska
huset står för närvarande tomma. Första våningen i Sunnska huset och första och
andra våningen i Kiseleffska huset inrymmer affärslokaler. VVS-, el- och
automationssystemen förnyas i båda husen.
Projektet omfattar 6 705 m²
bruttoyta.
Kostnaderna för projektet uppgår sammanlagt till
14,1 mn euro exklusive moms och till 17,2 mn euro inklusive moms i
kostnadsnivån 8/2007 (byggnadskostnadsindex 123,4 och anbudsprisindex 148,6).
Det har planerats att projektet ska genomföras
åren 2008–2011.
Fastighetskontorets lokalcentral och
byggnadskontoret har tillsammans utarbetat en projektplan för renovering av
Kiseleffska huset och Sunnska huset (Alexandersgatan 26–28). Projektplanen är
daterad 28.9.2007.
Tredje våningen i Kiseleffska huset och Sunnska
huset hyrs ut till förvaltningscentralens rättstjänst. Affärslokalerna i första
och andra våningen i husen kommer att marknadsföras av Helsingfors
Lejon Ab.
Förvaltningscentralen avgav 16.11.2007 ett
tillstyrkande utlåtande om de för rättstjänsten avsedda lokalerna, och
Helsingfors Lejon Ab avgav 20.11.2007 ett eget utlåtande i vilket bolaget
meddelar att det är redo att styra projektet i fråga om affärslokalerna.
Projektet nödvändigt De tekniska systemen kräver en genomgripande
förnyelse i båda husen. Ventilationssystemen, som delvis är gemensamma, är nu
röriga, och vissa lokaler saknar ventilation helt och hållet. Också elsystemen
kräver en total förnyelse. Husen åtskiljs under renoveringen tekniskt så att de
blir separata fastigheter med separata VVS-, el- och automationssystem.
Funktionella brister avhjälps också under
projektet. Sunnska huset saknar hiss, och rörelsehindrades behov är dåligt
beaktade. Utrymningsvägarna är bristfälliga i båda husen.
Projektomfattning Projektet omfattar 6 705 m² bruttoyta, 2 859
m² effektiv yta och 3 349 m² lägenhetsyta.
Kostnader och finansiering
Enligt
byggnadskontorets kostnadskalkyl uppgår kostnaderna för renoveringen till
14,1 mn euro exklusive moms och till 17,2 mn euro inklusive moms i
kostnadsnivån 8/2007 (byggnadskostnadsindex 123,4 och anbudsprisindex 148,6).
Exkl. moms |
Moms 22 % |
|
|
2 103 euro/m² bruttoyta |
2 565 euro/m² bruttoyta |
4 932 euro/m² effektiv yta |
6 016 euro/m² effektiv yta |
4 210 euro/m² lägenhetsyta |
5 135 euro/m² lägenhetsyta |
Projektet finansieras med medel reserverade för
reparationsprojekt i fastighetskontorets lokalcentrals investeringsprogram.
Tidsangivelsen är 2008–2011.
Tidsschema Genomförandeplaneringen
börjar i april 2008 och slutar i mars 2009, byggstarten sker i september 2009
och projektet slutförs i april 2011.
Planerare Projektplanen
beställdes hos HSB-Byggherre. De nedanstående har anlitats som planerare.
Arkitekt:
Arkkitehtitoimisto Nurmela, Raimoranta, Tasa Oy
Kari Raimoranta,
Rauli Ukkonen
(beställning på
basis av byggnadskontorets ramavtal för arkitektprojektering)
Konstruktionsplanerare:
byggnadskontorets
arkitekturavdelning, tekniska byrån/Mirja Viita
(beställning
direkt hos tekniska byrån)
Elplanerare:
Insinööritoimisto Lausamo Oy/Mirja Lehtonen
(beställning på
basis av byggnadskontorets ramavtal för elplanering)
VVS-planerare:
Tuomi Yhtiöt Oy/Kimmo Lahti
(beställning på
basis av byggnadskontorets ramavtal för VVS- och automationsplanering)
Köksplanering:
byggnadskontorets
arkitekturavdelning, tekniska byrån/Helinä Lohilahti
(beställning
direkt hos tekniska byrån)
Effekt på hyran Hyran för de lokaler i Kiseleffska huset som är
avsedda för förvaltningscentralens rättstjänst uppgår till 22,16 euro/m²
lägenhetsyta i månaden. Den består av en kapitalhyra på 19,16 euro/m² lägenhetsyta och en underhållshyra på
3,00 euro/m² lägenhetsyta. Lägenhetsytan utgör 933 m².
Nämnden föreslår att projektplanen 28.9.2007 för
renovering av Kiseleffska huset och Sunnska huset ska godkännas. Projektet får
omfatta högst 6 705 m² bruttoyta och byggkostnaderna uppgå till högst
14,1 mn euro exklusive moms och till 17,2 mn euro inklusive moms i
kostnadsnivån 8/2007 (byggnadskostnadsindex 123,4 och anbudsprisindex 148,6).
Ekonomi- och
planeringscentralen
konstaterar (3.1.2008) i ett utlåtande om projektplanen att de tekniska
systemen i husen och det faktum att de översta våningarna ska börja användas
för kontorsändamål kräver en totalrenovering. Husen omfattas av projektet med
syftet att stadshuskvarteren ska bli mer levande. Första våningen i Sunnska huset
och första och andra våningen i Kiseleffska huset inrymmer affärslokaler.
Renoveringen påverkar inte användningen härvidlag. Andra våningen i Sunnska
huset föreslås få en restaurang/utställningslokal med serveringshiss till köket
i första våningen.
De översta våningarna i husen står nu tomma, och
det är meningen att förvaltningscentralens rättstjänst ska flytta dit efter
renoveringen.
Projektet omfattar 6 705 m² bruttoyta.
Byggkostnaderna uppgår till 17,2 mn euro inklusive moms (till 14,1 mn
euro exklusive moms) i kostnadsnivån 8/2007. Detta motsvarar 2 565 euro/m²
bruttoyta.
Projektet har tidsangivelsen 2009–2011 i
ekonomiplanen för åren 2008–2010.
Ekonomi- och planeringscentralen tillstyrker
projektplanen enligt förslaget.
./. Stn konstaterar att
stadsmuseet tillstyrker projektplanen i ett utlåtande daterat 20.11.2007.
Utlåtandet utgör en separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan, bilaga
2.
En minoritet inom Stn (Helistö, Lehtipuu och
Moisio) ansåg att Stn borde ha återremitterat projektplanen för ny beredning
utgående från att användningen av Kiseleffska huset och Sunnska huset i sin
helhet ska bedömas ur den synvinkeln att stadshuskvarteren ska bli mer levande.
Förvaltningscentralens rättstjänsts behov av
lokaler tillgodoses då på något annat sätt och också tredje våningen i
kvarteret planeras för offentligt eller kommersiellt bruk.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna projektplanen 28.9.2007 för renovering av Kiseleffska
huset och Sunnska huset. Projektet omfattar i projektplanen högst 6 705 m²
bruttoyta, och byggkostnaderna uppgår där till högst 14 100 000 euro
exklusive mervärdesskatt och till 17 200 000 euro inklusive
mervärdesskatt i prisnivån 8/2007 (byggnadskostnadsindex 123,4 och anbudsprisindex
148,6).
Tilläggsuppgifter:
Pakarinen-Hellsten Päivi, temp. biträdande stadssekreterare, telefon 310 40350
BILAGOR |
Bilaga 1 |
|
|
Bilaga 2 |
|
|
Bilaga 3 |
ARRENDEGRUNDER FÖR
TOMTER FÖR BYGGANDE I GRUPPFORM I SKOMAKARBÖLE
Stn 2008-30
Tomterna nr 4,
5, 7 och 8 i kvarteret nr 40046, tomterna nr 10–16 i kvarteret
nr 40048, tomterna nr 1–4 i kvarteret nr 40220 och tomterna nr 1–5
i kvarteret nr 40221 i 40 stadsdelen (Skomakarböle); Gryningsvägen,
Morgondaggsgränden, Asteroidgränden
Fastighetsnämnden konstaterar (18.12.2007) följande:
Sammandrag Målet
med byggandet i gruppform i Skomakarböle är att främja byggande av inte alltför
dyra egnahemshus på små egnahemstomter som utarrenderas direkt till familjer
eller privatpersoner och på vilka stadens normala arrendevillkor för egnahemstomter
tillämpas.
Fastighetskontoret har konkurrensutsatt uppgiften
att leda byggprojektet och utsett en grupp byggexperter att bistå de framtida
byggarna. Byggarna behöver inte själva bygga, ordna med entreprenörer eller
konkurrensutsätta arbete eller varor. Detta sköts för deras räkning av en redan
utsedd projektorganisation för byggandet. Varje familj inom projektet är
byggherre (beställare) för sitt eget hus. Beställarna fattar tillsammans beslut
om byggandet utgående från förslag som byggkonsultföretaget berett för dem.
Objektet är ett utvecklingsprojekt och väntas bli
en genomförandemodell för små tomter och tomtgrupper.
Sådana arrendegrunder föreslås nu bli fastställda
för tjugo egnahemstomter i Skomakarböle att priset är 22 euro/m² vy (index
100), vilket motsvarar 369 euro/m² vy i dagens prisnivå.
Reserveringsbeslut
och byggande i gruppform
Tjugo småhustomter är planlagda vid
Morgondaggsgränden, Gryningsvägen och Asteroidgränden i Skomakarböle. Tomterna,
som är obebyggda, är så små att de har en genomsnittlig yta på bara
ca 400 m². Exploateringstalet är ca 0,4.
Stn reserverade 13.2.2006 tomterna för
självbyggeri i gruppform till 31.12.2007 på villkor att byggandet organiseras med
hjälp av ett byggkonsultföretag som väljs genom ett anbudsförfarande.
Nämnden antecknade 26.6.2007 principerna för
byggandet i gruppform i Skomakarböle.
Nämnden träffade 20.11.2007 ett avgörande i fråga om
anbudsförfarandet för val av byggkonsultföretag och valde då Notocom Oy på
totalekonomiska grunder. Den bemyndigade samtidigt chefen för fastighetskontorets
tomtavdelning att ingå ett reserveringsavtal för tomterna med Notocom Oy.
Detaljplane-
och tomtuppgifter
Projektet för byggande i gruppform omfattar tjugo
småhustomter planlagda för mycket tät bebyggelse.
Området ingår i detaljplan nr 10815, som
trädde i kraft 5.1.2001.
Morgondaggsgränden är omgiven av ett
egnahemsområde (AO-1) som består av tre tomtrader. Området omfattar kvarteren 40220
och 40221 och tomterna 10–16 i kvarteret 40048. Tomterna är sexton till antalet
och de är grupperade kring en park på ca 1 000 m² för lek och
utevistelse (VK). Tomterna har en genomsnittlig yta på ca 400 m², och
där får byggas ett egnahemshus på 160 m² vy och dessutom ett garage
och ett förråd på högst 25 m² vy per bostad.
Tomterna 40046/4 och 5 hör till ett kvartersområde
för fristående småhus (AO) och är med sin yta på 577 m² respektive 626 m² något
större än de andra tomterna. Byggrätten för dessa omfattar också
160 m² vy, och dessutom får det byggas ett garage och ett förråd på
sammanlagt högst 25 m² vy per bostad.
En kall veranda får byggas oberoende av
byggnadsytan och byggrätten. Det får byggas ett enda bostadshus med högst två
bostäder på tomterna.
En viktig faktor som påverkar planeringen är en
detaljplanebeteckning som förbjuder huvudfönster i en av fasadväggarna i husen
i kvarteren 40220, 40221 och 40048.
Ett mål med detaljplanen är särskilt i fråga om
kvartersområdena med beteckningen AO-1 att området som helhet sett ska ge ett
intryck av enhetlighet och harmoni. För att målet ska nås finns det
bestämmelser om läget för husen, byggsättet och fasaderna. Takvinkeln är 1:1,5
och det huvudsakliga fasadmaterialet ljust trä med vertikala ribbor. Takmaterialen,
takfärgerna, häckarna och trästaketen ska också vara enhetliga.
Tomterna 40046/7 och 8 hör till ett kvartersområde
för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Exploateringstalet är 0,2.
Tomten 7 omfattar 888 m² och har byggrätt för 177,6 m² vy.
Tomten 8 omfattar 800 m² och har byggrätt för 160 m² vy.
Det totala reduktionstalet 35 dB(A) är i
detaljplanebestämmelserna angivet för taken och väggarna i bostadsrummen med
tanke på flygbuller. Bilplatserna förläggs till själva tomterna.
Inga anvisningar om planering av närmiljön
utarbetades i samband med att området planlades.
Grundlösningen
baserar sig på referensplaner
Fastighetskontorets tomtavdelning har hos Arkkitehdit
1:1 Oy beställt referensplaner som kompletterar detaljplanen. Företaget
har under arbetet på referensplanerna utrett lämpliga huslösningar för
tomterna, slagit fast ett lämpligt förhållande mellan enhetlighet och mångformighet
och försökt säkra miljökvalitet. Stadsplaneringskontoret och byggnadstillsynsverket
har varit med och styrt arbetet på planerna.
Arkkitehdit 1:1 Oy har vidare under arbetet
på referensplanerna utrett de begränsade möjligheterna på de små tomterna att
välja läge för bostadshus, bilplatser och soptunnor inom ramen för villkoren i
detaljplanen och bestämmelserna om byggande.
Exempellösningen i referensplanerna baserar sig på
att alla tomter får samma hustyp vad exteriören beträffar och på att hela
byggrätten för 160 m² vy utnyttjas. Alla bostäder får en lägenhetsyta
på 140 m². Dessutom byggs det en veranda, likaså ett förråd och ett garage
på sammanlagt 25 m² vy.
Målet är
egnahemshus som inte är alltför dyra
Fastighetskontorets tomtavdelning har under den
fortsatta referensplanefasen undersökt om egnahemshusen är byggbara ekonomiskt
sett och vad typen beträffar.
Tomtavdelningen har försökt utnyttja den volym som
är förknippad med byggande i gruppform och de fördelar som har att göra med
skalan genom att bjuda ut referensplanerna till husfabrikanter och materialleverantörer
i hopp om att dessa ska vidareutveckla dem så att byggkostnaderna för de
enskilda husen inte blir alltför höga. Husfabrikanterna har getts en möjlighet
att förbättra hustypens allmänna användbarhet så att hustypen inte är lämplig
bara på tomterna i Skomakarböle utan också på andra små tomter – sådana
blir allt vanligare. Att öka samarbetet mellan myndigheterna och hustillverkarna
är mycket aktuellt i Finland i och med att två tredjedelar av småhusen väljs
bland husleverantörernas monteringsfärdiga hus.
För att främja samarbetet utlyste
byggnadstillsynsverket hösten 2006 ett projekt som gällde småhus för Helsingfors.
Sexton hus- och materialleverantörer anmälde sig till projektet. De anmälda
tillfrågades om de var intresserade av projektet i Skomakarböle. Det valda
byggkonsultföretaget kan nu fortsätta planeringen av hur projektet ska
genomföras, i samråd med de husfabrikanter som anmälde sig. Målet är att av exempelhuset
i skissplanerna skapa en industriell produkt för huspaketmarknaden.
Tomternas läge Tomterna för byggande i gruppform i Skomakarböle är
belägna i omedelbar närhet av Ring III och en 400 kV högspänningsledning i
södra kanten av vägen. Det är fråga om gammal åkermark.
Tomterna med omgivning hör till det område som är
utsatt för trafikbuller från Ring III och flygbuller från
Helsingfors–Vanda flygplats. En bullerskärm utmed Ring III skyddar
tomterna.
Markförhållanden
och andra lokala förhållanden som påverkar byggandet
Tomterna har ett ca 4,5–6,5 m tjockt
lerskikt ovanpå den bärande marken. De är mycket jämna topografiskt sett.
Området genomkorsas söder om Morgondaggsgränden, i
kvarteret 40048, av fåran till ett gammalt utloppsdike, och denna måste fyllas
igen i samband med byggandet. Tomterna kräver också i övrigt en hel del
utfyllnad eftersom de ligger i en sänka i förhållande till gatorna i området.
Jämningen av markytan, vilken planerats utgående från höjden på tomthörnen,
kräver enligt en preliminär bedömning ett ca 0,3–1,5 m tjockt
fyllnadslager. I och med att tomterna har lergrund behövs det grundberedning
för att utfyllnaden inte ska orsaka alltför stora sättningar. Husen måste
grundläggas med pålar.
Stn beviljade 22.8.2007 fastighetskontorets
tomtavdelning ett separat anslag för grundberedning på tomterna.
Förslag till
arrendegrunder
Jämförelse
Stge beslöt 15.2.2006 (ärende 13) bemyndiga
nämnden att utarrendera den för bostadshus avsedda tomten 54105/7 och de för
småhus avsedda tomterna 54106/6 och 7 och 54107/9 och 10 i Nordsjö. Stge beslöt
samtidigt fastställa sådana arrendegrunder för tomterna att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet
”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 23 euro/m² bostadsvåningsyta.
Tomterna har utarrenderats för exceptionellt högklassiga ägarbostäder utan
hitasvillkor, vilket betyder att à-priset kan tänkas motsvara marknadspriset
inom området.
Stge beslöt 21.6.2006 (ärende 16) bemyndiga
nämnden att utarrendera den för egnahemshus avsedda tomten 40202/18 (AO,
e = 0,20) i Skomakarböle. Stge beslöt samtidigt fastställa sådana
arrendegrunder för tomten att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 =
100” motsvaras av priset 24 euro/m² vy. Det är fråga om en jämn
trädgårdstomt inom ett fridfullt småhusområde.
Arrende för egnahemstomterna 40046/4, 5, 7 och 8, 40048/10–16,
40220/1–4 och 40221/1–5
Läget och
omgivningen gör att tomterna inte är lika attraktiva som småhustomter i
allmänhet. Tomterna är belägna i omedelbar närhet av Ring III och en 400
kV högspänningsledning i södra kanten av vägen, vilket bör beaktas som en
faktor som betydligt sänker à-priset. Att marken på tomterna är sådan att
grundläggningskostnaderna blir något högre än normalt kan förmodligen också
beaktas som en sänkande faktor.
Nämnden anser att
årsarrendet
för tomterna kan bestämmas så att poängtalet 100 för det officiella
levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 22 euro/m² bostadsvåningsyta. Den
motiverar förslaget med det ovanstående och med den stegring i markvärdet som
skett efter de relaterade besluten.
Nämnden föreslår
att förråd, garage och andra bostadskomplement som byggs utöver den i
detaljplanen angivna våningsytan inte ska beaktas då arrendet bestäms.
Kapitalvärdet på
den kalkylmässiga byggrätten för tomterna blir på basis av det ovanstående
ca 369 euro/m² vy (index 1 677). Arrendets teoretiska effekt på
boendekostnaderna blir då ca 1,48 euro/m² i månaden.
Stn meddelar att beslutsförslaget är i överensstämmelse med nämndens framställning.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd
tidpunkt till 31.12.2070 utarrendera tomterna nr 4, 5, 7 och 8 i kvarteret
nr 40046, tomterna nr 10–16 i kvarteret nr 40048, tomterna nr 1–4
i kvarteret nr 40220 och tomterna nr 1–5 i kvarteret nr 40221 i
40 stadsdelen på följande villkor:
1 Årsarrendet för bostadstomterna
bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet
”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 22 euro per kvadratmeter våningsyta.
Förråd, garage och andra bostadskomplement som byggs utöver den i
detaljplanen angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms.
2 I övrigt gäller i
tillämpliga delar sedvanliga arrendevillkor för egnahemstomter och av
fastighetsnämnden eventuellt föreskrivna tilläggsvillkor.
Tilläggsuppgifter:
Venesmaa Riitta, stadssekreterare, telefon 310 36028
BILAGA |
DETALJPLANEÄNDRING
FÖR OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION OCH OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH
REKREATIONSANLÄGGNINGAR OCH GATUOMRÅDE I MEJLANS (NR 11642)
Stn 2007-212
Förslag till
detaljplaneändring för område för närrekreation, område för idrotts- och
rekreationsanläggningar och gatuområde i 15 stadsdelen (Mejlans) (det nya
kvarteret 15643 bildas)
Området är
beläget i östra kanten av Mejlansparken.
Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att uppföra
nya verksamhetsbyggnader på 21 000 m² vy inom
Mejlansparken sydväst om Paciusgatan, att anlägga en ny gata strax bakom
byggnaderna och att anlägga ett område för allmän parkering vid gatan.
Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar
(21.12.2006) att detaljplanearbetet har inletts på initiativ av staden.
Tidigare beslut av nämnden
Nämnden godkände 21.12.2004 ett utkast till detaljplaneändring för
Mejlansparken och Mejlans idrottspark som underlag för den fortsatta
planeringen. Detaljplaneutkastet omfattade byggande av nya verksamhetslokaler
vid Paciusgatan (19 000 m² vy) och en ny tennishall, delvis insprängd i berget, norr
om de befintliga tennisplanerna (6 500 m² vy).
Nämnden tillstyrkte
2.6.2005 förslaget till detaljplaneändring för Mejlans idrottspark.
Detaljplanen trädde i kraft 21.4.2006.
Utgångspunkter
Generalplan
Enligt
Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet
23.12.2004) är det fråga om ett område för förvaltning och offentliga tjänster
(P) och ett område för rekreations- och idrottsanläggingar (VU). Generalplanen
upptar ett underjordiskt avsnitt från Paciusgatan till Nordenskiöldsgatan i
nätet av huvudtrafikleder.
Detaljplaner
För området gäller
detaljplanerna nr 8910 (fastställd 24.5.1985) och 9035 (fastställd
20.5.1986). Det är där
upptaget som område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU),
rekreationsområde (VL) och gatuområde.
Övriga planer och beslut
En översiktsplan
för Mejlans idrottspark har utarbetats år 1993.
Biomedicum har
hos Gullichsen Vormala Arkkitehdit Ky beställt skissritningar till
byggnader på en tomt vid Paciusgatan.
Fastighetsnämnden
föreslog Stn 31.10.2006 att tomten ska reserveras för Kiinteistö Oy
Biomedicum Helsinki till utgången av år 2007.
Ägandeförhållanden
Staden äger
området.
Allmän beskrivning av området
Området är
beläget vid Paciusgatan i dalen öster om Hud- och allergisjukhuset.
Höjdskillnaden mellan Paciusgatan och dalen är 7 m som mest. Det finns en
stor parkeringsplats i området. Genom området löper ett flitigt anlitat gång-
och cykelstråk från Tölö till västra Helsingfors och till Esbo. Gatuområdet för
Paciusgatan mellan Mejlansvägen och korsningen med Stockholmsgatan hör till ändringsområdet.
Byggd miljö
Vid Tallvägen
nordost om området finns det bostadshus i fyra våningar från 1950-talet och en
kyrka. Tallvägen ligger som mest 10 m högre än Paciusgatan. I sydost finns
det punkthus i sex våningar vid Paciusgatan. I söder har det planerats en
idrottshall, som troligen byggs inom de närmaste åren. I väster finns Hud- och
allergisjukhuset uppe på en kulle.
Trafik Trafikvolymen på
Paciusgatan, som är huvudgata, uppgår till ca 52 000 fordon om
dygnet. Trafikvolymen på tomtgatan Mejlansvägen uppgår till ca 6 700
fordon om dygnet. Idrottsparkens nuvarande parkeringsplats har 152 bilplatser,
av vilka 74 har en tidsbegränsning på 24 timmar (infartsparkering), 64 en tidsbegränsning
på 4 timmar och 14 en tidsbegränsning på 2 timmar.
Naturmiljö Områdena kring
parkeringsplatsen på dalbottnen är parklikt skötta. Dalen gränsar i väster och
sydväst till en brant gränszon inom Mejlans bergsrygg, som ger stadsbilden en
parklik karaktär. Växtligheten i gränszonen består främst av barrträd.
Samhällsteknisk försörjning
Det finns ett nät
av samhällstekniska anordningar i området. För att detaljplaneområdet ska kunna
bebyggas måste ledningar i området flyttas och det befintliga nätet
kompletteras.
Markbeskaffenhet
De nuvarande
höjdlägena i området är mellan +3,9 och +22,10. Marken i området är varierande,
berget går delvis i dagen eller ligger mycket nära markytan. I västra delen av
området finns det grovkornig friktionsjord ovanpå det fasta markskiktet och i
östra delen finns det sand. Från sydost till nordväst genom området går ett
område med lerjord, där lerskiktet beräknas vara 1–6 m tjockt ovanpå det
fasta markskiktet.
Miljöstörningar
Den livliga
trafiken på Paciusgatan ger upphov till buller‑, avgas- och partikelutsläpp
i området.
Nivån för bullret
från trafiken på Paciusgatan är ca 76 dB vid källan. Det är känt att
riktvärdena för partiklar som inandas och för kvävedioxid ofta överskrids vid
de livligast trafikerade huvudgatorna i Helsingfors.
Mål Målet
med detaljplaneändringen är at göra det möjligt att bygga verksamhetslokaler
vid Paciusgatan så att denna blir urban och högklassigt anlagd innan den i
generalplanen upptagna tunneln byggs och därefter. Vid den nya Steinheilsgatan
(i det ändrade förslaget Zaidagatan) på dalbottnen reserveras plats för ett
regionalt grönstråk genom området och för ett område för allmän parkering.
Förslag till
detaljplaneändring
Allmän
motivering och beskrivning
Förslaget
till detaljplaneändring upptar byggande av verksamhetslokaler vid Paciusgatan
och ett område för allmän parkering vid den nya Zaidagatan. I det utkast som
nämnden godkänt såsom underlag för den fortsatta planeringen har den föreslagna
lösningen vidareutvecklats med beaktande av forskningsinstitutets förändrade
rumsbehov och de åsikter som framförts. De parkområden i södra och västra
kanten som fanns med i den framlagda planen har utelämnats i detta förslag. De
ingår i en framtida detaljplaneändring som gör det möjligt att bygga en
servicetunnel mellan Hud- och allergisjukhuset och Helsingfors och Nylands
sjukvårdsdistrikts (HNS) område.
Dimensionering
Området omfattar
29 190 m², varav 7 271 m² utgör kvartersområde för verksamhetsbyggnader
(KTY), 2 100 m² område för allmän parkering (LP) och
19 819 m² gatuområde. Våningsytan uppgår till 21 000 m².
Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY)
Mellan
Paciusgatan och den nya Zaidagatan bildas det nya kvarteret 15463. Östra
sluttningen inom Hud- och allergisjukhusets område och de nya byggnaderna vid
Paciusgatan kantar dalen mellan idrottsparken och Mejlansvägen. Allt byggande
har i mån av möjlighet placerats på så sätt att så mycket som möjligt av
sluttningen öster om sjukhuset och träden på denna bevaras. Största delen av
byggandet förläggs till det område som är parkeringsplats i den gällande detaljplanen.
Det får på tomten
byggas verksamhetslokaler som tjänar forsknings- och undervisningsverksamhet
eller verksamhet som stöder sådan, likaså kontor. Maximihöjden på byggnaderna
är +34,0 och +30,0. På tomten får det byggas ett ventilationsmaskinrum och
bastulokaler om högst 200 m² vy som sträcker sig högst 3,5 m
ovanför högsta höjdläget för byggnadens yttertak. Lokalerna på taket ska
anpassas till byggnadens arkitektur och de ska vara indragna med minst 2 m
från fasaden mot Paciusgatan. Bilplatserna för tomten finns under byggnaden.
Det finns tre
byggnadsytor och byggnaderna får kopplas till varandra med låga glaskorridorer.
Maximihöjdläget för korridorerna är +22,0. Byggnaderna ska huvudsakligen
rappas. Mot Zaidagatan ska det på fasaden i åtminstone de två lägsta våningarna
användas trä och natursten. Träbeklädnaden anpassar de nya byggnaderna till
idrottshallen invid, som också bekläs med trä. Byggnaderna ska planeras med olika
arkitektoniska motiv och med varma färgnyanser som avviker från varandra.
Fördjupningarna
mot gatan mellan byggnaderna, gårdsdäcken, gång- och cykelstråket i tomtens
nordvästra del och trappan med viloplats i tomtens sydöstra del ska anläggas
genom användning av naturstenskonstruktioner och ‑ytor, planteringar,
belysning och miljökonst så att de blir trivsamma för fotgängarna och
besökarna.
Inom kvarteret,
LP-området och gatuområdet har det angetts en områdesdel till vilken en
underjordisk tunnel för service- och parkeringstrafik mellan HNS och Hud- och
allergisjukhuset får sträcka sig. Utredningsarbetet i fråga om tunneln pågår
alltjämt. När arbetet har blivit färdigt utarbetas det en tredje detaljplaneändring
för området, i vilken tunneln upptas i sin helhet.
Område för allmän parkering (LP)
Vid Zaidagatan
har det upptagits ett område för allmän parkering med tanke på dem som besöker
Mejlans idrottspark och området i övrigt. Parkeringsplatsen med 70 bilplatser
anläggs delvis i en sluttning. Detaljplaneförslaget innehåller en bestämmelse
om en stödmur av natursten som följer terrängformerna och med hjälp av vilken
parkeringsplatsen kan anpassas till nedre delen av sluttningen öster om Hud-
och allergisjukhuset. Största delen av den nuvarande parkeringsplatsen blir
kvartersområde.
Trafik Väster om
kvartersområdet har en ny gata upptagits, Zaidagatan, som förmedlar trafik till
de nya kontorshusen och likaså till idrottsparken. Via början av gatan kommer
också trafiken till Mejlans sjukhus servicetunnel att ledas och trafikvolymen
beräknas då till ca 1 500–2 000 fordon om dygnet. Intill gatan
föreslås också ett gång- och cykelstråk, som hör till nätet av huvudstråk.
Vid Paciusgatans
sydvästra kant är det meningen att en gång- och cykelväg ska anläggas. En
trädrad har upptagits vid gatan. Eftersom utrymmesreserveringen för gatuområdet
har gjorts enligt det utrymnme som krävs för den i generalplanen föreslagna
tunneln, föreslås trädraden bli planterad på ett ställe där den kan bevaras
också när tunneln har byggts.
Gång- och
cykelstråket vid tomtgränsen i nordväst utgör en direkt förbindelse från
Paciusgatan till Mejlansparken.
Naturmiljö Planteringarna på
dalbottnen och vid Paciusgatan kommer att förändras. Byggandet förläggs på så
sätt att så mycket som möjligt av sluttningen öster om sjukhuset och av träden
på denna bevaras.
Samhällsteknisk försörjning
Det finns ett nät av samhällstekniska anordningar
i området. För att detaljplanen ska kunna genomföras måste ledningar flyttas
och fler kommunaltekniska anordningar byggas.
Zaidagatan måste
få ett nytt nät för vattenförsörjningen som ersätter de delar av va-nätet som
finns inom kvarteret 15643. De nya byggnaderna ansluts till va-nätet i
Zaidagatan. På Paciusgatan anläggs det dessutom dagvattenavlopp på
ca 120 m, som ersätter de nuvarande dagvattenavloppen inom kvarteret
15643. De kommunikationskablar som finns inom kvartersområdet flyttas till
Paciusgatan.
En
fjärrvärmeledning till området dras från området norr om Paciusgatans och
Mejlansvägens korsning till Zaidagatan.
Markens byggbarhet och renhet
Inom området med
friktionsjord och berg grundläggs byggnaderna på marken eller berget, inom
lerområdet på stödpålar.
Enligt de
uppgifter som finns att tillgå har området inte använts för sådana funktioner
som kan ha förorenat marken.
Miljöstörningar
Trafikvolymen på
Paciusgatan väntas inte öka väsentligt från det nuvarande fram till år 2025.
Enligt Generalplan 2002 kan trafikvolymen i prognosläget år 2025 rent av vara
något lägre än nu på områdets huvudgator.
Bullret från
fordonstrafiken på Paciusgatan har beräknats med hjälp av en bullermodell.
Kalkyleringarna enligt modellen ger vid handen att den dimensionerande
ekvivalenta ljudnivån vid det nya kontorshusets fasader uppgår till
ca 72–73 dB dagtid.
Halterna av
partiklar som inandas och av kvävedioxid kan tidvis vara skadligt höga i
området, såsom på andra håll längs de livligast trafikerade huvudgatorna i
Helsingfors.
Enligt
detaljplaneförslaget ska det totala ljudreduktionstalet för ytterväggarna i
byggnaden bestämmas enligt en ekvivalent ljudnivå på LAeq 73.
Dessutom ska luftintaget förläggas ovanför taknivån på byggnadens skyddade
sida.
Namnskick
Namnkommittén föreslog 8.12.2004 namnet Steinheilsgatan, Steinheilinkatu,
för gatan väster om kontorshuskvarteret efter generalguvernör Fabian Steinheil
(1762–1831) som bodde i Mejlans. (Också Fabiansgatan är uppkallad efter honom.)
Konsekvenser
för stadsbilden, trafiken och boendeförhållandena i omgivningen
av att detaljplanen genomförs
Detaljplanen gör det möjligt att bygga ett nytt forskningsinstitut i nordvästra
utkanten av Mejlansparken.
När området vid Paciusgatan har blivit bebyggt är det urbant med varma
färger. Gatan kantas av rappade byggnader som förbinds av låga glaskorridorer.
Vid gatan planteras det en trädrad. Gångstråket flyttas längre bort från
körbanan och blir trevligare att gå på. Ett nytt cykelstråk anläggs vid
Paciusgatan. Ett konstprojekt och ”fickparker” vid gatan ger platsen sitt eget
attraktiva uttryck om de anläggs skickligt – också sett från bostäderna mitt
emot.
Rekreationsområdet förminskas och blir bebyggt. Parkeringsplatsen
försvinner och ersätts av ett ungefär hälften så stort område för allmän
parkering. Vid gatan föreslås också en gång- och cykelväg som utgör en del av
nätet av huvudstråk. Utbyggnaden ökar inte trafiken i området i väsentlig grad.
I framtiden kommer den i generalplanen upptagna tunnellösningen att göra
trafiken smidigare mellan Paciusgatan och Nordenskiöldsgatan.
Med de bedömningsmetoder som nu finns att tillgå går det inte på ett
tillförlitligt sätt att bedöma om de planerade byggnadsmassorna i väsentlig mån
påverkar förhållandena i näromgivningen med avseende på utspädningen av
utsläpp. När det gäller att bedöma luftkvaliteten vid den fortsatta planeringen
beaktas de utlåtanden som avges om förslaget till detaljplaneändring och målet
är att det ska bedrivas gott myndighetssamarbete med de övriga sakkunniga.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Utbyggnaden av området medför följande kostnader för staden exklusive moms:
Gator och
allmänna områden |
1 200 000 euro |
Fjärrvärme |
200 000 euro |
Elektricitet |
100 000 euro |
Vatten och
avlopp |
250 000 euro |
Flyttning av
ledningar |
850 000 euro |
Sammanlagt |
2 600 000 euro |
Planeringfaser
Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan
Intressenterna
underrättades i utkastfasen om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt
genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning.
Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning
(daterat 15.4.2004).
Deltagande och
växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och
bedömning. Programmet liksom också utgångspunkterna och målen för detaljplanen
hölls framlagda 24.5–4.6.2004. Detaljplaneberedaren var anträffbar på Tölö
bibliotek 27.5.2004.
Nämnden godkände
21.12.2004 ett utkast till detaljplaneändring för Mejlansparken och Mejlans
idrottspark som underlag för den fortsatta planeringen.
Planeringsområdet
delades så att det först godkändes en detaljplaneändring för idrottsparken,
eftersom tennishallsprojektet var brådskande. Nämnden tillstyrkte ändringen
2.6.2005, och detaljplanen trädde i kraft 21.4.2006.
Intressenterna
underrättades om att frågan om en detaljplaneändring för området vid
Paciusgatan hade blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelning 11.5.2006.
Utkastet till
detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på
stadsplaneringskontoret och Tölö bibliotek 22.5–9.6.2006. Detaljplaneberedaren
var anträffbar på Tölö bibliotek 23.5.2006.
Det utkast till
detaljplaneändring som hölls framlagt avvek från det tidigare utkastet i fråga
om våningsytan (24 000 m² vy) och byggnadernas placering.
Att frågan om en
detaljplaneändring väckts meddelades också i planläggningsöversikterna åren
2004–2006.
Myndighetssamarbete
Under
detaljplanearbetet har myndighetssamarbete bedrivits med fastighetskontoret,
byggnadstillsynsverket och byggnadskontoret.
Åsikter I anslutning till
beredningen av detaljplaneändringen har stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelning fått 20 skrivelser med åsikter. Muntliga åsikter har
dessutom framförts vid ett diskussionsmöte och per telefon.
I det följande
ingår ett sammandrag av skrivelserna med åsikter. Ett gemensamt sammandrag har
gjorts över de åsikter som sinsemellan huvudsakligen har samma innehåll.
Nämndens bemötanden med anledning av synpunkterna i skrivelserna presenteras
nedan ämnesvis.
Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki meddelar att bolaget inte har någonting
att påpeka om detaljplaneutkastet. Olli
A. Jänne meddelar för Biomedicum Helsinki
som sin åsikt att planen avsevärt förbättrar förutsättningarna för högklassig
forsknings- och undervisningsverksamhet i Mejlansområdet och för den företagsverksamhet
som uppstår däromkring.
Den planerade stadsdelsföreningen Sällskapet
Mejlans (c/o xxxxx xxxxxxx och Xxxx xxxxxxxxxxx), As Oy Timonlinna
(Tallvägen 6) och xxxxx xxxxxxx och 12 andra undertecknare, Asunto Oy Akateeminen
Mäntytie 5, Asunto Oy Mäntytie 4, Asunto Oy Valpurintie 2,
xxxxxx och xxxxx xxxxx, xxxxx xxxxxxx, xxxxxx och Xxxxx xxxxxxx, xxxxxx xxxxxxxxx,
xxxxx och xxxxxxxxx xxxxxxxxx, Pyhän Marian seurakunta,
Lill-Mejlans-sällskapet rf., Länsi-Helsingin Vihreät ry,
förvaltningsgruppen för Hud- och allergisjukhuset inom Helsingfors och Nylands
sjukvårdsdistrikt och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kritiserar
bl.a. att området planläggs för byggnadsändamål bit för bit, att detaljplanerna
för Mejlans idrottspark och området vid Paciusgatan genomförs som separata
projekt och att det görs en miljöbedömning utan företrädare för en
invånarorganisation.
Planen i utkastet
ansågs vara sämre jämfört med det preliminära utkastet: byggrätten hade ökats
med en femtedel, husen var högre och placerade på tomten parallellt med gatan
(i utkastet snett mot gatan). De höga husen förfular stadsbilden, begränsar
utsikten, sänker bostadspriserna, försämrar boendetrivseln och medför sådana
oskäliga nackdelar som inte är motiverade med beaktande av detaljplanens syfte.
Planen fördärvar den arkitektoniskt helgjutna 1950-talsmiljön i Mejlans och det
viktiga kulturlandskapet med de gamla villorna och idrottsparken och täpper
till naturlandskapet med visuellt överdimensionerat byggande. Enligt Nylands
landskapsplan är det fråga om ett för kulturmiljön och landskapsvården viktigt
område. Området bör anläggas som park.
Trafiken ökar och
det täta schaktliknande byggandet ökar buller- och utsläppsolägenheterna i de
invidliggande bostadshusen med fönster och balkonger mot Paciusgatan. Några
sådana åtgärder för minskning av bullret som staden utlovat tidigare har inte
vidtagits. Det antogs att antalet parkeringsplatser inom planeringsområdet och
i närområdena skulle minska, det önskades bättre leder och tunnlar för gång-
och cykeltrafiken vid Paciusgatan, trygga gångvägar för dem som besöker Hud-
och allergisjukhuset, nya trafikljusarrangemang, bättre trafikarrangemang vid
Munksnäsplatsen och mindre trafik på Mejlansvägen och det föreslogs
underjordiska parkeringsplatser och en underjordisk infart under Hud- och
allergisjukhuset till Mejlans sjukhusområde.
Åsikterna gick ut
på att beredningen av detaljplanen skulle avbrytas på de villkor som nu
föreslagits och att den skulle omvärderas utifrån miljökonsekvenserna och
invånarnas rättigheter, utan att glömma särdragen i stadsbilden.
En del av dem som
kommit med åsikter begär i sina skrivelser bl.a. att staden ska ge ett
motiverat ställningstagande och att staden också utan dröjsmål ska sända
information om beslutet att godkänna detaljplanen (markanvändnings- och
bygglagen, 65 § och 67 §).
./. Åsikterna har
relaterats mer noggrant i stadsplaneringsnämndens framställning 21.12.2006 till
Stn. Sidorna 9–16 i framställningen, där åsikterna ingår, har delats ut till
fullmäktigeledamöterna som en separat bilaga.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att avsikten med förslaget till
detaljplaneändring är att göra det möjligt att förlägga högklassig forsknings-
och undervisningsverksamhet i den omedelbara närheten av Mejlans sjukhusområde.
I framtiden kan det också finnas en underjordisk gång mellan områdena.
Detaljplaneutkastet
utarbetades år 2004 för Mejlans idrottspark och Mejlansparken. Eftersom
projektet för tennishallen var brådskande var det ändamålsenligt att först
genomföra detaljplaneändringen för idrottsparken. För området utarbetas inom
kort en tredje detaljplaneändring med tanke på en underjordisk gång mellan HNS
sjukhusområde och Hud- och allergisjukhuset. Andra detaljplaneändringar är för
närvarande inte aktuella i området. Det förslag till detaljplaneändring som nu
behandlas följer den landskapsplan som fastställdes 8.11.2006. I den är
planeringsområdet reserverat för tätortsfunktioner. Bedömningen av miljökonsekvenserna
sker i samarbete mellan olika sakkunnigmyndigheter. Vid bedömningen beaktas
också de synpunkter som invånarna fört fram.
Mejlans och
området vid Tallvägen kan också då detaljplanen genomförs vara ett uppskattat
bostadsområde. Byggandet hotar inte heller det stadshistoriskt viktiga
parkområdets byaktiga karaktär, eftersom byggandet förläggs främst till den
nuvarande parkeringsplatsen. De närmaste gamla husen på parksidan finns
ca 280 m från detaljplaneområdet. Inom gångavstånd finns bl.a. ett
omfattande grönområde med friluftsstråk och idrottstjänster, havsstrand och
ypperlig kollektivtrafik. 1950-talets Mejlans gränsar i väster till
Paciusgatan. Avståndet från de nya byggnaderna till de närmaste husen från
1950-talet är minst 60 m och till kyrkan över 40 m. Det finns
detaljplanebestämmelser som är avsedda att ge de nya byggnaderna lämpliga
material och färger i närheten av det gamla området då stadsstrukturen
förtätas.
Stadsplaneringsnämnden
konstaterar dessutom punkt för punkt följande:
Byggande
I det av nämnden
21.12.2004 godkända utkastet var de nya byggnaderna placerade snett mot gatan
och de var inte hopbyggda ovanför Paciusgatans nivå. Byggrätten för tomterna
uppgick då till 19 000 m² vy. Byggnadshöjderna var desamma som i
det utkast som hade hållits framlagt våren 2006.
I och med att
planeringen fortskred ökade Biomedicums utrymmesbehov och tomten blev mindre,
eftersom det vid Paciusgatan måste reserveras ett område för mynningarna till
en biltunnel i enlighet med Generalplan 2002. Dessutom framhölls det att
byggnaderna bör kopplas till varandra för att den forskningsverksamhet som de
disponeras för ska fungera bra. I det ändringsutkast som hölls framlagt våren
2006 uppgick byggrätten till 24 000 m² vy och byggnaderna var i
detta placerade parallellt med gatan och kopplade till varandra med höga glaskorridorer.
I förslaget har
tomten och byggnadsytan ytterligare inskränkts i förhållande till utkastet, så
att det vid Paciusgatan går att plantera en stadsaktig rad med träd som ökar
trivseln för dem som anlitar gatan och för dem som bor mitt emot. Byggnaderna
har gjorts mindre murlika: de har sänkts med 1½ meter och glaskorridorerna
mellan byggnaderna är betydligt lägre än tidigare. Avståndet mellan byggnaderna
är 16 m. Tack vare de lägre förbindelsekorridorerna går det att se till
parken mitt emot. Byggrätten har minskats från 24 000 m² vy till
21 000 m² vy.
Enligt
detaljplaneförslaget ska byggnadernas fasader planeras så att de har olika
arkitektoniska motiv, de ska de muras och rappas och de ska målas med olika
varma färgnyanser. På parksidan ska trä och natursten användas på fasaden i de
två nedersta våningarna på samma sätt som på den idrottshall som byggs invid.
Vid Paciusgatan ska det planteras en rad med träd och mellan byggnaderna ska
det anläggas stadsaktiga ”fickparker” med högklassiga material och planteringar,
där det är bekvämt att ta en paus. På gång- och cykelstråken och på gårdsdäcken
ska trivsamheten ökas också med belysning och konst, vilket gör platsen
attraktivare för fotgängare och cyklister och för dem som bor mitt emot. Med
dessa medel eftersträvas på det livligt trafikerade stället en högklassig och
spektakulär omgivning med varma färger och grönskande planteringar vid gatan.
Det är meningen
att bullerolägenheterna av byggandet ska minimeras.
Trafik
De nya
kontorshusen ökar inte trafikvolymen så mycket att effekterna syns i trafiken på
huvudgatan. Dessutom kommer tunnellösningen i generalplanen att förbättra
smidigheten i trafiken mellan Paciusgatan och Nordenskiöldsgatan.
Parkeringsplatsen
i detaljplaneförslaget är allmän och tjänar bl.a. dem som besöker
idrottsparken. Det är alltså också i fortsättningen möjligt för dem som besöker
kyrkan att parkera där. Vid den nya gatan kan det dessutom vid behov anges
platser för kortvarig besöksparkering.
Vid Paciusgatan
har det reserverats tillräckligt med utrymme för gatuträd och för en gång- och
cykelväg. De parkeringsplatser som de anställda i det nya kvarteret behöver
finns på tomten, under byggnaden.
Bilplatserna på
Tallvägen har angetts för boendeparkering och används därför huvudsakligen av
dem som bor där. Utomstående parkerar inte i någon större utsträckning där
eftersom platserna är avgiftsbelagda. Det är meningen att gångbanan vid östra
kanten av Paciusgatan ska breddas när den i generalplanen upptagna tunneln
byggs.
Det är inte
möjligt att flytta trafikljusen i hörnet av Paciusgatan och Stockholmsgatan
till korsningen med Valborgsvägen, eftersom Paciusgatans och Stockholmsgatans
korsning måste vara signalreglerad för att fungera tryggt.
Att öka
kapaciteten i korsningen vid Munksnäsplatsen är inte möjligt utan omfattande
ändringar i konstruktionerna. Trafikljusen i korsningen prioriterar kollektivtrafiken
och detta påverkar också kapaciteten i riktning mot Ramsays strand.
En fungerande
underfart (cyklar, tillgänglighet) i korsningen av Paciusgatan och Mejlansvägen
skulle kräva långa ramper, som inte ryms inom det nuvarande gatuområdet.
Platsen är inte heller betydelsefull med avseende på nätet för gång- och
cykeltrafik. Stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning har för avsikt
att utreda möjligheten att vid Munksnäs bro anlägga en underfart under
Paciusgatan.
På Mejlansvägen
har det byggts farthinder i syfte att minska genomfartstrafiken.
För Hud- och
allergisjukhusets område med omgivning utarbetas det en separat
detaljplaneändring, i vilken det kommer att utredas om en servicetunnel mellan
sjukhusområdena kan anläggas och dessutom hur infarten till tomten ska ordnas
och parkeringsbehoven tillgodoses. Planeringen sker i samråd med HNS.
Grönområde
Den
landskapsmässigt och ekologiskt viktiga sluttningszonen inom bergsryggen i
Mejlans öster om Hud- och allergisjukhuset bibehålls i huvudsak orörd. Det nya
kvarteret förläggs i huvudsak till idrottsparkens nuvarande parkeringsplats, så
det egentliga rekreationsområdet blir inte mindre.
Trafikbuller och
utsläpp
Trafikbullret har
beräknats med beräkningsprogrammet SoundPlan 6.3 enligt den nordiska
beräkningsmodellen för vägtrafikbuller. En tredimensionell akustisk
terrängmodell har utarbetats för programmet. Modellen omfattar utom utsläpps-
och lägesuppgifter för bullerkällorna också bl.a. markytans och byggnadernas
höjdlägen och den beräknade akustiska mjukheten.
Med hjälp av
modellen undersöktes trafikbullret vid fasaden på det nya kontorshuset och det
beräknades i vilken mån fasaderna i de närmaste bostadshusen mitt emot kontorshuset
utsätts för trafikbuller. Granskningen utfördes såväl utan den nya byggnaden
som med den.
Enligt
punktkalkyler är den högsta ekvivalenta ljudnivån vid fasaderna i bostadshusen
vid Paciusgatan i dagens läge ca 70 dB. När det nya kontorshuset har
byggts stiger den högsta ekvivalenta ljudnivån vid husfasaderna mitt emot med
maximalt ca 1–2 dB till följd av att ljudet reflekteras. På det
bullrigaste stället vid fasaderna i bostadshusen vid Paciusgatan stiger
ljudnivån med ca 1 dB. Människan uppfattar en förändring på
ca 3 dB i ljudnivån, och det kan därför anses att ljudnivån inte
stiger särskilt mycket.
Möjligheterna att
vidta särskilda bullerbekämpningsåtgärder har dryftats under
detaljplanearbetet. Att skydda bostadshusen i sluttningen med exempelvis konstruktioner
eller ljudabsorberande material har inte ansetts vara genomförbart. I
detaljplaneförslaget har en rad med träd föreslagits framför det nya
kontorshuset vid Paciusgatan. Med trädplanteringar kan en angenämare gatumiljö
skapas, men de har ingen inverkan på den mätbara bullernivån.
Stadsplaneringskontoret
känner till problemen med luftkvaliteten till följd av trafiken i Helsingfors.
Halterna av partiklar som inandas och av kvävedioxid blir tidvis skadligt höga
vid de livligast trafikerade huvudgatorna i Helsingfors.
En stor del av de
partiklar som inandas och av kväveoxiderna i stadsluften härrör direkt eller
indirekt från trafikutsläpp. Halterna är typiskt som störst på vintern och
våren. Halterna av partiklar som inandas stiger i synnerhet under den dammiga
våren, då trafiken får söndermald sandningssand och asfaltdamm att virvla upp i
luften. Halterna av kväveoxider är som störst under rusningstid, speciellt vid
vindstilla och kallt väder på vintern och våren, då luften blandas om dåligt.
Halterna av luftföroreningar kan stiga i gatuschakt om där uppstår dåliga utspädningsförhållanden.
Med de
bedömningsmetoder som finns att tillgå i dag går det inte att bedöma tillförlitligt
om de planerade byggnadsmassorna påverkar utspädningsförhållandena för
utsläppen på ett sätt som är väsentligt för näromgivningen. När det gäller
bedömningen av luftkvaliteten beaktas utlåtandena om detaljplaneförslaget vid
den fortsatta planeringen och det är meningen att ett gott myndighetssamarbete
med andra sakkunniga ska upprätthållas.
Motiverade ställningstaganden
En del av dem som
kommit med åsikter begär att stadsplaneringskontoret, stadsplaneringsnämnden
eller staden ska ge ett motiverat ställningstagande, en del att staden ska ge
ett motiverat och skriftlig ställningstagande till deras anmärkning med stöd av
65 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen.
Nämnden
konstaterar att 65 § i markanvändnings- och bygglagen gäller den senare
fas då ett detaljplaneförslag är framlagt och anmärkningar får göras. Då är det
Stn som ger stadens ställningstagande.
De åsikter som
framförts under beredningen av förslaget bemöts av nämnden i anslutning till
behandlingen av förslaget.
En kopia av
stadsplaneringsnämndens skrivelse till Stn och ett protokollsutdrag skickas
från stadsplaneringskontoret till dem som kommit med åsikter och som uppgett
sin adress.
Förslaget gäller
inte område i statens fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 9.2–12.3.2007,
vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot förslaget
har gjorts fem anmärkningar,
som relateras nedan.
Förslaget har
dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna
arbeten, Helsingfors Vatten, Helen Elnät Ab och Helsingfors Energi. För utlåtandena
redogörs nedan.
Anmärkningar Xxxxx xxxxxxx anser (9.3.2007) att
byggnadskomplexet Biomedicum 3 skulle fördärva särdragen i den byggda
miljön i Mejlans och göra det svårare för besökare att nå den nya tennishallen
och idrottsparken. De föreslagna tre nästan 40 m höga byggnaderna i två
delar och med 22 m höga glaskorridorer emellan skulle till arkitekturen
inte smälta in i det befintliga byggnadsbeståndet. När den befintliga
parkeringsplatsen bebyggs måste flera meter av parklik, gammal, ståtlig barrskog
som påverkar stadsbilden fällas och berg sprängas så att en ny parkeringsplats
och gata kan anläggas. Hon motsätter sig att skogen fälls av andra än
skogsvårdsmässiga skäl.
Xxxxxxx anser det
vara en olägenhet att utsikten från fönstren väsentligt förändras och att detta
försämrar levnadsförhållandena då byggprojektet genomförs. I
förbättringsförslaget har det lämnats öppningar mellan byggnaderna, men de är
alltför smala och i fel vinkel i förhållande till husen vid Tallvägen och
dessutom är deras glaskorridorer för höga för att de eftersträvade fördelarna
ska nås.
En
detaljplaneändring av detta slag och det massiva byggprojektet strider mot Xxxxxxxs
rättskänsla, då området i detaljplanen är upptaget som park- och rekreationsområde,
idrottsplaner, idrottspark och också i övrigt entydigt som gemensamt
vistelseområde för alla stadsbor.
Vid
stadsplaneringskontoret (Helsingin Sanomat 7.1.2007) görs för tillfället i
samråd med Museiverket en utredning om särdragen hos de bebyggda områdena i
Helsingfors stadsdelar och om eventuella områden som ska skyddas. Det var
meningen att Mejlans skulle stå i tur i år, men utredningen har skjutits upp på
framtiden. Mejlans bör upptas på utredningslistan genast, innan omgivningen för
eviga tider förstörs med ett oåterkalleligt projekt.
De kolossala
byggnaderna med verksamhetslokaler i andra ändan av Paciusgatan har redan för
sin del fördärvat den för Mejlans typiska stadsbilden. Om Biomedicums fula
containerupplag byggs, fortsätter samma tröstlösa vy på andra sidan Paciusgatan.
Xxxxxxx anser att
bilismen oavbrutet kommer att öka. Trafiken orsakar rikligt med utsläpp, buller
och andra liknande olägenheter. Den öppna utsikten mot skogen kompenserar dem
som bor vid Tallvägen för det förtret som genomfartstrafiken i området ställer
till med. Den planerade tunneln för motortrafik skulle ytterligare minska
boendetrivseln.
De klagomål som
invånare och sammanslutningar har kommit med har enligt Xxxxxxx bemötts med
berömvärda ändringsförsök och planer. Byggnadernas slutliga form är dock ännu
inte helt klar, och hon motsätter sig därför än så länge att projektet förs
vidare. Kiinteistö Oy Biomedicum Helsinki behöver en mycket större tomt än
den lilla planen vid Paciusgatan. Det vore en vettigare lösning om staden
anvisade lokaler på något annat håll.
Xxxxxxx föreslår
följande, om byggprojektet inte går att stoppa:
1 För
att ett schaktliknande intryck ska undvikas bör byggnaderna vara så låga att
utsikten från Tallvägen förblir öppen över deras tak, de bör placeras så att
det blir gott om tomt utrymme emellan och de bör till färgsättningen och
arkitekturen passa väl ihop med Hud- och allergisjukhusets förfinade stil.
2 Gång-
och cykelvägen och de träd med 30 cm breda stammar som planteras invid
denna bör från första början placeras så som stadsplaneringsnämnden föreslog i
sitt bemötande.
3 Det
får inte finnas glaskorridorer mellan byggnaderna, en gångförbindelse kan
anläggas inomhus i källarvåningarna, i övrigt på normalt sätt utomhus.
4 Områdets
karaktär också som bebyggt bör bibehållas sådant att där går att gena var som
helt såsom också nu är brukligt i trakten. Invånarna befarar att
Biomedicum 3 inhägnar sitt område och hindrar den fria framkomligheten i
omgivningen.
5 Takbastuprojektet
måste absolut skrinläggas.
6 Taken
på byggnaderna bör vara platta och följa stilen på det befintliga Hud- och
allergisjukhuset. Maskinrummen kan med dagens teknik förläggas under jord.
Xxxxxxx kräver
att detaljplaneändringen för Mejlans idrottspark och närrekreationsområde
skrinläggs i fråga om verksamhetslokalerna. Områdets dragningskraft bör
utvecklas utifrån möjligheterna till idrott och friluftsliv.
Xxxxxxx begär i
sin anmärkning att staden ska ge ett motiverat ställningstagande till hennes
synpunkter.
Xxxx xxxxxxxxxxx, som bor i en närbelägen fastighet, motsätter sig
(12.3.2007) detaljplaneändringen och byggandet, eftersom det för med sig
betydande olägenheter:
Det
schaktliknande byggandet vid den livligt trafikerade Paciusgatan medför utsläpp
och bullerolägenheter. Också dagens bullernivå är för hög (ca 70 dB).
Det ökande bullret är ohållbart, eftersom buller innebär hälsorisker med
anknytning till bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna osv. Fönstren och
balkongerna i bostadshusen vid Tallvägen vetter huvudsakligen mot
Mejlansparken.
Byggnadsmassan är
ful och försämrar stadsbilden i området. De höga byggnaderna begränsar utsikten
avsevärt.
Karjalainen anser
på grundval av det ovanstående att beredningen av detaljplaneändringen inte har
förlöpt lagenligt och föreslår att den ska avbrytas.
Asunto Oy Timonlinna, som är en närliggande fastighet, anser (11.3.2007) att det inte är
möjligt att genomföra detaljplaneändringen och byggandet i enlighet med
planläggningslagstiftningen inom ramen för det aktuella förslaget. I anmärkningen
betonas i synnerhet följande problem som detaljplaneändringen för med sig:
Ett tätt
schaktliknande byggande vid den livligt trafikerade Paciusgatan innebär en
betydlig försämring med avseende på de utsläpp och bullerolägenheter som
trafiken medför och som redan nu är skadliga. Fönstren och balkongerna i
gårdsbolaget, liksom i de övriga bostadshusen vid Tallvägen, vetter huvudsakligen
mot Mejlansparken. I den version som förelagts stadsplaneringsnämnden har
byggnadernas placering inte väsentligt ändrats jämfört med den schaktliknande
konstruktionen. Glaskorridoren mellan byggnaderna har blivit lägre, men eftersom
den fortfarande finns påverkar den reflekteringen av bullret. Att bullernivån
stiger med 1–2 dB från den nuvarande alltför höga på ca 70 dB är
ohållbart. Den dB-skala som använts vid bedömningen av bullerolägenheterna från
de planerade byggnaderna är dålig, och enligt de sakkunnigutlåtanden som
Asunto Oy Timonlinna har fått ger den lekmän felaktiga uppgifter om läget.
Den förändring i bullernivån som kan förnimmas med öronen är inte hela sanningen.
Buller påverkar hälsan på många sätt, bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna
osv. Det har inte tagits ställning till de hälsorisker som uppstår i och med
att partikelutsläppen med all sannolikhet ökar!
Bolaget anser att
byggnaderna förfular stadsbilden i området. Eftersom de är höga kommer de att
begränsa utsikten betydligt och oskäligt mycket hota miljöhälsan och
trivsamheten för dem som bor i de närliggande husen och leda till att
kvaliteten på livsmiljön i närområdet försämras avsevärt och att fastighetsägarna
och ‑innehavarna i närområdet utsätts för oskäliga olägenheter på ett
sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanen syfte. Bolaget anser
därför att beredningen av detaljplaneändringen inte har förlöpt lagenligt.
På grundval av
det ovanstående föreslår bolaget att beredningen av detaljplaneändringen ska
avbrytas.
Lill-Mejlans-sällskapet rf påtalar (10.3.2007) sättet att utarbeta
detaljplaneändringen, där medborgarnas påverkansmöjligheter har inskränkts vid
detaljplaneberedningen och å andra sidan de faktiska konsekvenserna av
detaljplaneförslaget inte har utretts vid detaljplanearbetet.
1 Att
de detaljplaneändringar som utarbetats för Mejlans idrottspark och området vid
Paciusgatan indelats i separata projekt är ett tecken på att planeringen av
markanvändningen i området har forcerats. Av denna anledning har verkliga
alternativ inte dryftats och det har inte heller utretts vilka sammantagna
konsekvenser detaljplanerna har för genomfartstrafiken, behovet av
parkeringsplatser och miljön i området.
2
I
stadsplaneringsnämndens mötesprotokoll 21.12.2006 konstateras följande om
projektets inverkan på trafikvolymerna i närområdet: ”Trafikvolymen på
tomtgatan Mejlansvägen är ca 6 700 fordon om dygnet” och å andra sidan
att ”den ökning i trafikvolymerna som de nya kontorshusen leder till är inte så
betydlig att verkningarna syns i trafiken på huvudgatan”. Hur mycket trafik kan
det tillåtas på en tomtgata? Projektets konsekvenser för trafikvolymen på Mejlansvägen
har inte alls bedömts, i synnerhet inte tillsammans med den ökade trafikvolym
som den nya idrottsparken innebär.
3 Stadsplaneringsnämnden
anför i sitt mötesprotokoll att miljökonsekvensbedömningarna görs i samarbete
med olika sakkunnigmyndigheter och att de synpunkter som invånarna har kommit
med beaktas vid bedömningen. Sådant samarbete har inte bedrivits med hänsyn
till medborgarinflytande, och de lokala invånarnas och invånarföreningarnas
åsikter har inte haft en sådan tyngd som avses i markanvändnings- och
bygglagen.
Invånarföreningen
föreslår att detaljplaneutkastet ska återremitteras till stadsplaneringskontoret,
så att 9 § i markanvändnings- och bygglagen och 1 § i
markanvändnings- och byggförordningen kan beaktas genuint, dvs. att de sammantagna
konsekvenserna av de detaljplaneprojekt som genomförts och planerats i
planeringsområdet och i närområdet ska bedömas i stor utsträckning.
Föreningen begär
ett motiverat ställningstagande till denna anmärkning med stöd av 65 § i
markanvändnings- och bygglagen.
Meilahti-seura - Sällskapet Mejlans ry konstaterar (10.3.2007) att området i Generalplan
2002 är reserverat för offentlig verksamhet.
I den
planläggningsöversikt som hade delats ut till invånarna presenterades objektet
med illustrationer där tre fristående byggnader med cirka tre våningar hade
placerats snett mot Paciusgatan ungefär på samma sätt som bostadshusen i början
av Paciusgatan.
I 2006 års
planläggningsöversikt avfärdades detaljplaneändringen med ett omnämnande. Vid
noggrannare studium av de planer som hölls framlagda på stadsplaneringskontoret
och Tölö bibliotek visade det sig att planen hade fått en ny omfattning:
våningsytan hade ökats med en femtedel, den högsta byggnaden var 2 m högre
och för området planerades en ny gata invid byggnaderna. Det mest
anmärkningsvärda var att byggnadsmassorna var placerade som en mur mot Paciusgatan.
Sällskapet
Mejlans, gårdsbolagen i närområdet, andra fastighetsägare och ett stort antal
invånare framförde sina åsikter för stadsplaneringsnämnden och betonade
följande problem:
Det täta
schaktliknande byggandet vid Paciusgatan innebär en betydlig ändring mot det
sämre i fråga om de redan nu skadliga trafikutsläppen och bullerolägenheterna.
Också som lägre påverkar glaskorridorna mellan byggnaderna reflekteringen av
buller. Fönstren och balkongerna i bostadshusen vid Tallvägen vetter
huvudsakligen mot Mejlansparken. Glaskorridorna gör det dessutom omöjligt att
på ett naturligt sätt ta sig fram mellan byggnaderna till idrottsparken och de
har inte på ett tillförlitligt sätt utretts hur parken söder om byggnaderna kan
nås.
Mejlans är ett
gott exempel på ett naturnära, invånarvänligt område, men kommer inte att
bibehållas som ett sådant om där byggs anläggningar i olämplig stil som
förfular stadsbilden och förvärrar miljöolägenheterna. De höga byggnaderna
skulle avsevärt begränsa utsikten från bostäderna och i oskälig mån försämra
trivsamheten för dem som bor i de närliggande husen och leda till att kvaliteten
på livsmiljön i närområdet försämras avsevärt och att fastighetsägarna och ‑innehavarna
i närområdet utsätts för oskäliga olägenheter på ett sätt som inte är motiverat
med beaktande av detaljplanen syfte. Vilken glädje har man av ett park- och
skogslandskap om det göms bakom en mur av byggnader? En park är avsedd att
kunna upplevas också visuellt på avstånd.
Det finns gott om
möjligheter att utöva olika idrottsgrenar i Mejlans. De som besöker
idrottsparken, sevärdheterna i området, Fölisön, Hud- och allergisjukhuset och
Ronald McDonald-stiftelsen kommer till området med egen bil. Under den
livligaste säsongen är vägkanten på Ekuddsvägen, Fölisöns friluftsmuseums lilla
parkeringsplats, den lilla parkeringsplatsen vid Hindersnäsvägen och vägkanten
vid Mejlansvägen fulla av bilar och dessutom finns det fullt med parkerade
bilar på den smala kilformiga plan som nu hotas av nybygget. Det har planerats
att parkeringsproblemet ska skötas med underjordiska parkeringshallar. De är
dock avsedda för anställda vid Biomedicum som kommer till jobbet med egen bil.
Det är fara värt att slopandet av parkeringsplatsen leder till att bilarna
flyttar till närgatorna.
I
beslutsmotiveringen förringas byggandets effekter på trafikbullernivån i näromgivningen.
Att en höjning av bullernivån med 1–2 dB från den redan nu alldeles för
höga på ca 70 dB är obetydlig är ett ohållbart påstående. Det går
inte att säga någonting definitivt om de bullerolägenheter som de planerade byggnaderna
medför. Den dB-skala som används (en logaritmisk skala) är dålig i detta
sammanhang, och enligt de sakkunnigutlåtanden som föreningen har fått ger den
lekmän felaktiga uppgifter om läget. Det bör noteras att en förändring på
1 dB innebär 10 % som ljudtrycksnivå och 20 % som förändring i
ljudenergin. På motsvarande sätt innebär 3 dB att ljudenergin fördubblas
och 10 dB att den tiofaldigas. Den förändring i ljudnivån som kan förnimmas
(3 dB såsom det sägs i stadsplaneringsnämndens bemötande) är alltså inte
hela sanningen. Buller påverkar hälsan på många olika sätt med anknytning till
bl.a. infraljud, resonans i byggnaderna osv. Den förändring i bullernivån som
kan förnimmas med öronen är inte det enda. I fråga om partikelutsläppen
innehåller de av stadsplaneringsnämnden godkända motiveringarna bara en
beskrivning om hur partiklarna uppstår, och där tas inte ställning till de
hälsorisker som uppstår i och med att de med all sannolikhet ökar.
I motiveringarna
för stadsplaneringsnämndens beslut lovordas byggnadernas arkitektoniska
förtjänster. Utifrån illustrationerna är det dock inte möjligt att sluta sig till
i vilken mån de planerade byggnaderna kommer att vara eller inte vara tilltalande.
På grundval av
det ovanstående föreslår föreningen att beredningen av detaljplanen på de nu
föreslagna grunderna ska avbrytas och föreningen kommer med en stark uppmaning
om att miljö- och hälsokonsekvenserna av ändringen ska omvärderas, likaså de
kringboendes rättigheter, utan att glömma särdragen i stadsbilden. Föreningen
anser det också vara av primär vikt att planeringen fortsätter i samarbete med
invånarna och sammanslutningar i närområdet.
Invånarföreningen
i Mejlans samarbetar gärna med de för planläggningen ansvariga
tjänsteinnehavarna och förtroendevalda i syfte att utveckla området.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) följande med anledning
av anmärkningarna ämnesvis:
Landskapsplanen
och generalplanen
Detaljplaneändringen
följer landskapsplanen och Generalplan 2002. Planeringsområdet är i dem
upptaget som område för förvaltning och offentlig service.
Stadsplaneringskontoret
utarbetar detaljplaneändringar för områden som enligt Generalplan 2002 för
Helsingfors är arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla. Utöver
detaljplanerna utarbetads det anvisningar om byggsättet, som är avsedda att
säkerställa områdenas viktigaste värden. Det är också meningen att sådana
anvisningar om byggsättet ska utarbetas för bostadsområdet från 1950-talet i
Mejlans. Anvisningar utarbetas inom ramen för de disponibla resurserna.
Byggandet vid
Paciusgatan hänför sig till utvecklingen av Mejlans sjukhusområde. Fastighetsnämnden
konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att den viktigaste koncentrationen av
specialsjukvård och forskningsverksamhet i Finland finns i Mejlans. Staden har
som ett näringspolitiskt mål att främja dess utveckling och etableringen av
företag i branschen i Mejlans med omgivning.
Detaljplanearbetets
gång
År 2004
utarbetades ett detaljplaneutkast för Mejlans idrottspark och Mejlansparken.
Eftersom tennishallsprojektet var brådskande var det ändamålsenligt att först
göra en detaljplaneändring för idrottsparken. Under den närmaste tiden är det
meningen att en tredje detaljplaneändring ska utarbetas för en underjordisk
förbindelse mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) sjukhusområde
och Hud- och allergisjukhuset. De olika konsekvenserna av dessa projekt har
granskats med tanke på hela området.
I den preliminära
utkastfasen (hösten 2005) var de nya byggnaderna placerade snett mot gatan och
de var inte hopbyggda ovanför Paciusgatans nivå. Byggrätten för tomterna
uppgick då till 19 000 m² vy.
I och med att
planeringen fortskred ökade Biomedicums utrymmesbehov och tomten blev mindre,
eftersom det vid Paciusgatan måste reserveras ett område för mynningarna till
en biltunnel i enlighet med Generalplan 2002. Dessutom framhölls det att
byggnaderna bör kopplas till varandra för att den forskningsverksamhet som de
disponeras för ska fungera bra. I det ändringsutkast som hölls framlagt våren
2006 uppgick byggrätten till 24 000 m² vy och byggnaderna var i
detta placerade parallellt med gatan och kopplade till varandra med höga glaskorridorer.
Byggnadshöjderna var desamma som i den första utkastfasen.
Planen
utvecklades utifrån de framförda åsikterna. I förslaget inskränktes tomten och
byggnadsytan i förhållande till utkastet, så att det vid Paciusgatan går att
plantera en stadsaktig rad med träd som ökar trivseln för dem som anlitar gatan
och för dem som bor mitt emot. Byggnaderna gjordes mindre murlika genom att de
sänktes med 1,5 meter och glaskorridorerna mellan byggnaderna med 8 m.
Avståndet mellan byggnaderna är 16 m. Byggrätten har minskats från
24 000 m² vy till 21 000 m² vy.
Byggande
I och med att
staden växer och funktionerna blir mångsidigare förtätas också stadsstrukturen.
Det är motiverat att bygga ut områden som har goda kollektiva trafikförbindelser
och litet rekreationsvärde.
Nybyggnaderna
förläggs inte till de nuvarande idrottsområdena, utan till den befintliga
idrottsparkens parkeringsplats och till slänten vid Paciusgatan. Rekreationsvärdet
hos dessa områden är liten med tanke på parkbesökarna. Byggnaderna vid
Paciusgatan skyddar parken mot buller, vilket gör det trevligare än nu att
vistas där. I den nya detaljplanen för idrottsparken finns det en byggnadsyta
för en bollplan vid Mississippistråket. Den idrottshall som byggs i en sluttning
gör dessutom möjligheterna till inomhusidrott i området mångsidigare.
Utsikten från
fönstren förändras då planen genomförs. Detaljplanen omfattar dock flera
bestämmelser om byggandet och planteringarna med tanke på en högklassig miljö
också från bostäderna sett då stadsstrukturen förtätas. Byggnadernas fasader ska
planeras så att de har olika arkitektoniska motiv, de ska muras och rappas och
de ska målas med olika varma färgnyanser. Vid Paciusgatan ska det planteras en
rad med träd och mellan byggnaderna ska det anläggas stadsaktiga ”fickparker”
med högklassiga material och planteringar. Genom detaljplanebestämmelser är det
också meningen att de nya byggnaderna ska anpassas till de närliggande fina
husen från 1950-talet vid Tallvägen. Illustrationer kan berätta bara om de
framtida byggnadernas form, storlek, färg och material. Byggnadernas slutliga
utseende planeras inom ramen för detaljplanen vid själva
byggnadsprojekteringen.
De nya
byggnaderna höjer sig maximalt 15–18 m över Paciusgatan och glaskorridorerna
mellan dem 5,5 m och 8 m. I Xxxxx xxxxxxxs anmärkning angavs
byggnadshöjden felaktigt till 40 m och glaskorridorernas höjd till
22 m. Med tanke på användningen av byggnaden är det viktigt med
gångförbindelser mellan våningarna.
Att bygga
maskinrum ovanpå översta våningen är ändamålsenligt med tanke på verksamheten i
byggnaden. Byggandet av maskinrum och bastulokaler försämrar inte stadsbilden
och ökar inte heller miljöstörningarna i området i väsentlig mån.
Miljö
Den för landskapet viktiga sluttningen öster om Hud- och allergisjukhuset bibehålls
huvudsakligen orörd. Den nya gatan och parkeringsplatsen förläggs öster om
skogsbrynet så att det inte krävs sprängning eller trädfällning i någon större
utsträckning. Om det blir nödvändigt med sprängning vid parkeringsplatsen, ska
den låga stödmur som då behövs byggas av natursten.
Enligt
byggnadskontoret har de träd som planteras i centrumområdet, också i detta
fall, en omkrets på 30 cm.
Trafik
Vid en
trafikräkning på Mejlansvägen år 2007 uppgick genomsnittstrafiken på vardagar
till 5 912 bilar. Trafikvolymen på Zaidagatan har beräknats bli
1 500–2 000 bilar om dygnet. En del av trafiken västerifrån till
Zaidagatan kommer troligen via Mejlansvägen. Trafikvolymen på Mejlansvägen
kommer att öka med högst 500 bilar om dygnet. Olägenheterna med
genomfartstrafik på Mejlansvägen har i mån av möjlighet minskats med en
hastighetsbegränsning på 30 km/h och med farthinder. Om den ökade trafiken
leder till olägenheter, kan antalet farthinder vid behov ökas.
Den tunnel för
biltrafik som i Generalplan 2002 finns upptagen mellan Paciusgatan och
Nordenskiöldsgatan är avsedd att göra trafiken på huvudvägarna smidigare. En
trafikprognos för år 2025 med ett gatunät i enlighet med generalplanen ger vid
handen att trafiken på Paciusgatan minskar. Genomförandet av detaljplanen
beräknas inte påverka boendeförhållandena i omgivningen i väsentlig grad.
Idrottsparkens
nuvarande parkeringsplats har 152 bilplatser, av vilka 74 har en
tidsbegränsning på 24 timmar (infartsparkering), 64 en tidsbegränsning på 4
timmar och 14 en tidsbegränsning på 2 timmar. Den nya parkeringsplatsen rymmer
70 bilar och på Zaidagatan kan ca 30 bilplatser markeras. Antalet bilplatser
minskar med ca 50. Om de närliggande gatorna börjar användas för parkering,
kommer den att regleras med begränsningar.
I södra och norra
delarna av detaljplaneområdet har det upptagits gång- och cykelvägar som leder
direkt till gång- och cykelstråken i parken. Den ena gångvägen är en trappa.
Ändringen minskar inte på antalet gång- och cykelvägar. Enligt detaljplanen får
området mot gatan inte inhägnas.
Miljöstörningar
Kalkyleringarna
enligt en bullermodell ger vid handen att den dimensionerande ekvivalenta
ljudnivån vid fasaderna på bostadshusen vid Paciusgatan i nuläget uppgår till
ca 70 dB dagtid. Den ekvivalenta ljudnivån är det vanliga sättet att
bedöma styrkan på buller som varierar. Enligt definitionen på ekvivalent
ljudnivå väger de största momentana ljudtrycksvärdena mest i slutresultatet.
Inom Paciusgatans planeringsområde är det fråga om sedvanligt trafikbuller, där
det inte är skäl att misstänka att väsentliga särskilt störande komponenter
ingår.
När det nya
kontorshusen har byggts kan den största ekvivalenta ljudnivån med stöd av
kalkyleringen enligt bullermodellen stiga med maximalt ca 1–2 dB vid
husfasaderna mitt emot till följd av att ljudet reflekteras. Vid Paciusgatan
har det dock beräknats att ljudnivån ökar bara med en knapp decibel, vilket
innebär att den största ekvivalenta ljudnivån vid bostadshusens fasader är
ca 71 dB dagtid. Människan uppfattar en förändring på
ca 3 dB i ljudnivån, och det kan därför anses att ljudnivån inte
stiger särskilt mycket. Det ljudreduktionskrav på 38 dB som enligt den
gällande detaljplanen nr 9318 (fastställd 26.1.1988) getts för fasaderna
på bostadshusen närmast Paciusgatan kan med tanke på riktvärdena för
bullernivån anses vara tillräckligt.
De eventuella
konsekvenserna för luftkvaliteten av att detaljplanen genomförs har bedömts
bl.a. utgående från uppgifter om trafikvolymen och från gatuområdets och de
byggda miljöns profil. Bedömningen har gjorts i samråd med bl.a. sakkunniga vid
miljöcentralen. De planerade kontorshusen antas inte bilda en med tanke på
luftkvaliteten skadlig schaktliknande omgivning, där luftkvaliteten försämras
från det nuvarande. Det breda gaturummet (60 m) och byggnadsmassorna som
förbinds av låga glaskorridorer gör att luften också i fortsättningen kan cirkulera
i området.
Att detaljplanen
genomförs hotar inte invånarnas miljöhälsa eller trivsamhet och innebär inte en
avsevärd försämring av kvaliteten på livsmiljön eller oskäliga olägenheter för
invånarna.
Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Oy
har (22.3.2007) ingenting att påpeka om ändringsförslaget.
Fastighetsnämnden konstaterar (2.2.2007) att den viktigaste koncentrationen
av specialsjukvård och forskningsverksamhet i Finland finns i Mejlans. Växelverkan
mellan universitetets forskare och företagsverksamheten kommer att öka
ytterligare. Staden har som ett näringspolitiskt mål att främja utvecklingen av
koncentrationen inom hälsovårdssektorn och etableringen av företag i branschen
i Mejlans med omgivning. Detaljplanen är ägnat att tjäna behovet av lokaler för
ändamålet.
Stn beslöt
4.12.2006 reservera kvarteret i förslaget till detaljplaneändring för Kiinteistö Oy
Biomedicum Helsinki med tanke på planering av tredje fasen av forsknings- och
undervisningscentret Biomedicum, som nu verkar inom HNS område i Mejlans.
Detaljplaneförslaget
är välmotiverat med beaktande av dessa synpunkter och nämnden tillstyrker
förslaget.
Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (8.2.2007) att detaljplaneändringen
inskränker på parkområdet vid Paciusgatan. Området längs Paciusgatan kan dock i
sin nuvarande form inte anses vara särskilt betydelsefullt som rekreationsområde,
utom när det gäller gång- och cykelvägarna. Området vid gatan är till största
delen en brant sluttning, som i praktiken är en rätt obetydlig skyddszon mot
den tungt trafikerade gatan och som inte utgör något skydd mot Mejlansparken.
Detaljplaneändringen
ändrar den del av Mejlansparken som finns närmast Paciusgatan till byggd miljö,
men lösningen är motiverad och högklassig. Det är skäl att utarbeta planen för
breddning av Paciusgatans gatuområde som en enda plan tillsammans med
kontorshusen så att kvaliteten kan säkerställas.
Breddningen av
gatuområdet beror på kontorshusbygget. Därför bör den som svarar för
kontorshusbygget delta i kostnaderna för ombyggnad av Paciusgatan.
Att
parkeringsplatsen blir mindre utgör en olägenhet i Mejlansparken. Behovet av
parkeringsplatser i området är tidvis stort i anslutning till evenemang i
idrottsparken. Närheten till Fölisön påverkar också parkeringsbehovet.
Otillåten parkering i parkerna, som sliter på terrängen, bör bekämpas genom att
det anvisas tillräckligt med planerade och övervakade parkeringsplatser.
Kostnaderna för
anläggning av gatorna och området för allmän parkering beräknas uppgå till
ca 1 240 000 euro och de årliga underhållskostnaderna till
20 000 euro.
I delen med
förklaringar till beteckningarna på detaljplaneritningen är namnet
Steinheilsgatan felskrivet.
Nämnden
tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att det då området vid Paciusgatan
bebyggs måste lämnas utrymme för den tunnelreservering som ingår i Generalplan
2002, vilket i praktiken innebär att gatuområdet breddas. Gatan måste dessutom
breddas på grund av cykelvägen och trädraden, vilket utgör normal förbättring
av gång- och cykelvägar.
Det är inte
möjligt att öka antalet platser för allmän parkering inom detaljplaneområdet.
Parkeringen i parker kan övervakas i enlighet med terrängtrafiklagen och kan
troligen också hindras med olika konstruktioner.
Vid diskussionen
i nämnden 21.12.2006 önskades ett annat namn än Steinheilsgatan för den nya
gatan. Namnkommittén föreslog Zaidagatan som nytt namn på gatan. Ändringen har
gjorts på detaljplanekartan.
Helsingfors Vatten konstaterar (29.3.2007) att det bör anläggas nya
dagvattenavlopp på 290 m i Zaidagatan. Kostnaderna beräknas uppgå till
ca 145 000 euro.
På tomten 15643/1
finns det vattenledningar på ca 270 m, kombinerade avlopp på
ca 200 m och dagvattenavlopp på ca 170 m som måste flyttas
till gatuområdet. De beräknade kostnaderna blir ca 360 000 euro.
Flyttningen bör i enlighet med Stns beslut 5.5.1997 genomföras med andra medel
än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner. I planteringsområdet i
nordvästra hörnet av tomten bör det upptas en 6 m bred ledningsgränd för
ett kombinerat avlopp som ska flyttas.
Helsingfors
Vatten tillstyrker ändringsförslaget med påpekandena ovan.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att gränsen i nordvästra
hörnet av tomten har ändrats så att linjen för det planerade kombinerade avloppet
inte ligger inom tomten. Detaljplanebeskrivningen har i fråga om kostnaderna
och mängden ledningar ändrats i enlighet med Helsingfors Vattens påpekanden.
Ändringar i förslaget till detaljplaneändring
Nämnden önskade
vid en diskussion 21.12.2006 att namnet på den nya gatan skulle hänföra sig
till områdets sjukhushistoria. Namnkommittén beslöt 22.8.2007 föreslå
Zaidagatan i stället för Steinheilsgatan som namn på den nya gatan. Namnet
hänför sig till Allergisjukhusets grundare, professor Zaida Eriksson-Lihr
(1895–1974). Gatans namn har ändrats på detaljplanekartan.
Med anledning av
utlåtandet från Helsingfors Vatten har gränsen i nordvästra hörnet av tomten
ändrats så att linjen för det planerade kombinerade avloppet inte ligger inom
tomten. Beskrivningen har ändrats i fråga om kostnaderna och mängden ledningar.
Ändringarna är
inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.
Nämnden
tillstyrker det ändrade förslaget.
Stn konstaterar att förslaget ytterligare har sänts för utlåtande till miljöcentralen.
Miljöcentralen har (19.12.2007) ingenting att invända mot
förslaget till detaljplaneändring.
Stn konstaterar ytterligare att det motiverade ställningstagande från kommunen
som begärts i två anmärkningar har behandlats i Stn som ett separat ärende. Stn
hade ingenting att tillägga till stadsplaneringsnämndens bemötande med
anledning av anmärkningarna.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplaneändring för område för närrekreation, område
för idrotts- och rekreationsanläggningar och gatuområde i 15 stadsdelen
(det nya kvarteret 15643 bildas) enligt stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelnings ritning nr 11642, daterad 21.12.2006 och ändrad
11.10.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Detaljplanekarta nr 11642 (Området vid
Paciusgatan i östra kanten av Mejlansparken)
|
|
Bilaga 2 |
Illustration (Området vid Paciusgatan i
östra kanten av Mejlansparken)
|
|
Bilaga 3 |
DETALJPLANEÄNDRING
FÖR EN DEL AV KVARTERET NR 390 OCH FÖR JÄRNVÄGS- OCH GATUOMRÅDEN I VALLGÅRD
(FREDRIKSBERGS MASKINVERKSTAD, DELOMRÅDE 2) (NR 11630)
Stn 2007-366
Förslag till
detaljplaneändring för en del av kvarteret nr 390 och för järnvägs- och
gatuområden i 22 stadsdelen (Vallgård)
Området begränsas
av bl.a. Industrigatan och Maskinverkstadsstråket.
Sammandrag För kvarteret 390 med Fredriksbergs maskinverkstad
utarbetas detaljplaneändringar delområdesvis utifrån ett utkast som godkänts
för området. YIT Byggnads Ab har av arkitektbyrån ARK-house arkkitehdit Oy
beställt ett utkast om planeringen av området som underlag för detaljplaneändringen.
Planeringen utgår
från att maskinverkstadsområdets starka karaktär bevaras och utnyttjas som en
del av det nya stadsrummet, att området fogas på ett naturligt sätt till de
omgivande stadsdelarna i fråga om stadsbild, funktioner och trafik och att
bostäderna byggs högklassigt.
Delområde 2 hör i
fråga om volym och struktur till skalan i Vallgårds industriområde invid.
Bostadshusen bildar ett storkvarter som avgränsar en omfattande bullerfri och
bilfri kvartersgård i mitten. Vid Industrigatan placeras ett voluminöst
”ormhus”, som samtidigt fungerar som bullermur för området. ”Stjärnhusen” mot
parken avviker från byggnaden vid gatan i fråga om skalan och karaktären. De
ligger högre än parknivån och avgränsar gårdsplaner med ett murfundament så att
dessa bildar ett eget revir inom det allmänna parkområdet.
Via sin
arkitektur berättar huset vid Industrigatan om områdets industritradition med
en kompakt och storskalig sammansättning jämfört med de rikare byggnadsmassorna
och småskaligheten hos husen vid parken. Husen bildar tillsammans en helhet,
som på ett modernt sätt utgör traditionellt byggande med material som är
typiska för industriområdena.
Ventilgränden är
en viktig ny gång- och cykelväg mellan Industrigatan och Aleksis Kivis gata.
Den offentliga servicen i Åshöjden är därmed lättillgänglig för de nya
invånarna.
Mellan de två
bostadshelheterna i maskinverkstadsområdet, delområde 1 och delområde 2, bildas
en park på ungefär en hektar, med den ståtliga måleriverkstaden som fond.
Genom
maskinverkstadsområdet har en kollektivtrafikgata planerats för spårvagnslinje 9.
Linjen börjar trafikera år 2008.
Den sammanlagda
våningsytan i området uppgår till 42 800 m². Antalet nya invånare
beräknas bli 1 070.
Enligt planerna
ska byggarbetena inledas år 2008.
Detaljplanegrunder VR-Group Ab föreslår (25.10.2001) att staden ska vidta
åtgärder för att kvarteret 390 i Vallgård med Fredriksbergs maskinverkstad, som
är i bolagets ägo, ska planläggas på nytt.
VR-Group Ab
har ingått avtal med YIT Byggnads Ab om att utveckla området.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (21.12.2006) följande:
Beslut av nämnden Nämnden
godkände 6.3.2003 utkastet till detaljplaneändring för området med
Fredriksbergs maskinverkstad som underlag för utarbetande av förslag till detaljplaneändring.
Nämnden godkände
14.12.2006 ett utkast till detaljplaneändring för delområde 2 inom
Fredriksbergs maskinverkstad som underlag för ett förslag till detaljplaneändring,
dock med den justeringen att bostäderna i detaljplaneområdet ska ha en
genomsnittsyta på minst 75 m² och att det utfärdas en detaljplanebestämmelse
om taklandskapet hos husen mot parken.
Utgångspunkter
Riksomfattande mål för områdesanvändningen
För maskinverkstadsområdet, som är en kulturmiljö
av riksintresse, gäller statsrådets beslut 1.6.2001 om de riksomfattande målen
för områdesanvändningen.
Generalplan
Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge
26.11.2003) är det fråga om ett område dominerat av flervåningshus med bostäder
och verksamhetslokaler.
Detaljplaner
Detaljplaneområdet hör till industrikvarteret 390
med Fredriksbergs maskinverkstad. Den gällande detaljplanen nr 449 för
industrikvarteret är fastställd 1901. I nordvästra ändan av kvarteret finns en
smal remsa av ett järnvägsområde som hör till det aktuella detaljplaneområdet.
Den gällande detaljplanen nr 10489 för remsan är fastställd 1997.
Byggförbud
I området gäller
byggförbud till 28.8.2005 med stöd av 53 § 2 mom. i markanvändnings-
och bygglagen för att detaljplanen ska ändras. (Stn beslöt 20.8.2007 förlänga
byggförbudstiden till 28.8.2009).
Området med
Fredriksbergs maskinverkstad omfattas av avtalet om skydd av betydande
stationsområden av riksintresse (miljöministeriets beslut 9.12.1998).
Stge godkände
26.1.2005 anläggningsplanen för spårvägslinje 9 (Kirurgen–Östra Böle).
Stn godkände
14.3.2005 för stadens räkning ett markanvändningsavtal som baserar sig på
utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad.
Avtalet undertecknades 10.5.2005.
Byggd miljö
Delområde 2 i
maskinverkstadskvarteret består av en plan bangård med ett stort antal spår.
Där finns en träbyggnad som ska rivas och en anläggning för flyttning av
tågvagnar, dvs. en travers.
Sydväst om
området, på Sågbacken, finns en helhet med fem bostadskvarter som utgör
delområde 1 i maskinverkstadsområdet, där byggarbetena inleddes hösten 2005.
Öster om området finns maskinverkstadsområdets värdefulla byggnadsbestånd med
byggnader som ska skyddas. I norr avgränsas området av Industrigatan. Det har
för Industrigatan utarbetats en detaljplaneändring, som gör det möjligt att anlägga
en planskild korsning vid Bangårdsvägen.
Trafik Området avgränsas av
huvudgatan Industrigatan, där trafikvolymen hösten 2005 uppgick till
22 900 fordon/dygn. Vardagar utgör ca 350 av dem bussar. Industrigatan
förbättras åren 2006–2007 och trafikvolymen väntas öka. De kollektiva
trafikförbindelserna till området är goda. På de gator som gränsar till maskinverkstadsområdet
(Aleksis Kivis gata och Industrigatan) har åtta busslinjer hållplatser. En
hållplats för spårvägslinje 9 förläggs till området. På Sturegatan och på
Bangårdsvägen vid Böle station finns det spårvägstrafik. Avståndet till Böle station
är ca 500 m.
I framtiden
förlängs huvudgatan Industrigatan till Lokvägen i Mellersta Böle. Dessutom
ändras förbindelsen från Industrigatan via Jämsägatan och Gumtäktsvägen till
Backasgatan så att den blir huvudgata. Klassificeringen av Bangårdsvägen sänks
däremot från huvudgata till lokal matargata.
Service Området har ett gott
läge i fråga om service. I närheten finns innerstadens omfattande offentliga
och kommersiella service. Våningsytan för kommersiell service i förhållande
till invånarantalet vittnar om en synnerligen hög servicenivå.
Samhällsteknisk försörjning
I Industrigatan
finns det nät för teknisk försörjning som tjänar den nuvarande
markanvändningen. I maskinverkstadsområdet finns det gamla nät. Näten i Industrigatan
sträcker sig österifrån till Kuortanegatan 13. I det plana området finns det få
dräneringsanordningar och största delen av dagvattnet i området bildas till
grundvatten och hängande grundvatten. Då området vid Sågbacken bebyggs dras det
kommunaltekniska ledningar i kollektivtrafikgatan.
Naturförhållanden
Största delen av
maskinverkstadsområdet är en låglänt, plan dalzon i östvästlig riktning. I
östra ändan fortsätter dalsänkan ända till havsstranden.
Markbeskaffenhet och grundförhållanden
Området utgör en
dal, där det översta markskiktet består av fyllningsjord. Skiktet med
fyllningsjord är huvudsakligen 0,5–3 m tjockt. Fyllningen består ställvis
av blandat material: sand, stenar, block, byggavfall, stockar m.m. I fyllningen
finns ett skikt med hängande grundvatten huvudsakligen på höjdnivån
+14,4–+15,6.
Inom det nya
kvarteret 22402 och i södra delen av parkområdet finns det under fyllningen
organiska markskikt med en tjocklek på 0,1–1,1 m. Det finkorniga
markskiktet under fyllningen eller torven är som mest ca 8 m tjockt
och den hårda botten finns på ett djup av ca 13 m. Under leran finns
det ett sand- och moränskikt före bergytan. Mängden grundvatten som strömmar i
dessa skikt beräknas vara liten. Höjdläget för grundvattenytan i området är
huvudsakligen +13,5–+15,0.
I det nya
kvarteret 22401 och i norra delen av parkområdet finns det under skiktet med
fyllningsjord tunnare, högst 1–2 m tjocka finkorniga markskikt. Antalet
markundersökningar som utförts i detta område är dock mindre.
Det är viktigt
att nivån för det hängande grundvattnet bibehålls med tanke på
grundkonstruktionerna av trä i maskinverkstadsområdet. I samband med byggandet
av eltågshallen 1978 upptäcktes det att nivån hade sjunkit, och efter det har
nivån ofta varit för låg. År 1978 byggdes det ett observationsnät för grundvatten
och hängande grundvatten i området. Vid planeringen och byggandet av
Industrigatan finns det beredskap att bygga en ny damm för hängande grundvatten
runt vagnhallen. Innanför dammen behövs det ersättande vatten av hög kvalitet,
vilket bör beaktas då dräneringen planeras.
Särdrag och skyddsobjekt
Maskinverkstadsområdet
ingår i 1993 års förteckning över värdefulla kulturmiljöer av riksintresse.
Miljöministeriet
godkände 9.12.1998 ett avtal om skydd av värdefulla stationsområden av
riksintresse. Fredriksbergs maskinverkstad omfattas av avtalet. Museiverket
uppger att området är den mest anmärkningsvärda enskilda helheten i
förteckningen över objekt i skyddsavtalet.
Det mest
värdefulla byggnadsbeståndet omfattar sju byggnader. De skyddade byggnaderna
ger hela området dess särskilda karaktär, men ingen av dem ligger inom det
aktuella området för detaljplaneändringen.
Störande faktorer i omgivningen
Luftkvalitet
I innerstaden i
Helsingfors är luftkvaliteten sämre än i utkanterna. Det beror främst på
utsläpp från trafiken och svävande stoft som trafiken sätter i rörelse. I
Vallgård finns det livligt trafikerade huvudgator inom ett relativt litet
område och luftkvaliteten är lika dålig som i Kampen och Tölö. Halten av
kvävedioxider mättes år 2003 i närheten av området. Årsmedeltalet för
kvävedioxidhalten på grund av fordonstrafiken är 30–40 µg/m³. Prognosen för årsmedeltalet i maskinverkstadsområdet
år 2020 är 20–30 µg/m³. För närvarande görs en justering av de konsekvenser
som huvudstadsregionens trafiksystem har för luftkvaliteten och nya prognoser
finns att tillgå under år 2007.
Öster om
Sturegatan har Meira Oy ett kafferosteri som sprider lukt i omgivningen.
Verksamheten har pågått sedan 1937. Den tid då det tydligt förekommer lukt i
detaljplaneområdet har beräknas till högst 3 % av den totala tiden.
Föroreningar i
marken och grundvattnet
Marken och
grundvattnet i maskinverkstadsområdet undersöktes åren 2000–2003 med avseende
på föroreningar. Undersökningarna och planeringen pågår alltjämt i etapper.
Marken i kvarteret 22402, i gatuområdet mellan kvarteren och i parkområdet har
visat sig vara förorenad av tungmetaller och mineraloljor. I det hängande
grundvattnet har det upptäckts mineralolja på de ställen där sådan också finns
i marken (bangården och platsen för boggitvätt). Föroreningar finns främst i ytskiktet,
men punktvis också djupare ned.
Trafikbuller
Fordonstrafiken orsakar kraftigt buller i
gatuområdena och näromgivningen. Bullernivån längs Industrigatan är
65–75 dB(A). Den ekvivalenta ljudnivån i mitten av området är under
55 dB på dagen.
Syften Syftet
för hela maskinverkstadsområdet är att skapa förutsättningar att omdisponera
detta i innerstaden centralt belägna industrikvarter för bostäder och verksamhetslokaler.
Det värdefulla byggnadsbeståndet av riksintresse ska bevaras som ett skikt som
ger området dess särprägel. Området fogas till omgivningen på ett funktionellt
och stadsbildsmässigt lyckat sätt. Nybyggandet ska vara högklassigt och beakta
områdets särdrag.
Syftet i fråga om stadsbilden är att på ett
skapande och verkningsfullt sätt planera en helhet med storkvarter som i
stadsrummet och arkitektoniskt ska bli en ny urban del av innerstaden.
Bostadskvarteren ska med hänsyn till områdets
industriella tradition och historia vara trivsamma och erbjuda goda
boendeförhållanden. Kvarteren ska ge intryck av en modernt traditionell innerstad.
Förslag till detaljplaneändring
Allmän motivering och beskrivning
Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har
tillsammans med YIT Byggnads Ab, som utvecklar området, och arkitektbyrån
ARK-house arkkitehdit Oy utarbetat en plan för området som underlag för
utkastet till detaljplaneändring.
En del av
industrikvarteret 390 har omdisponerats till kvartersområde för flervåningshus,
parkområde och gatuområde.
Mellan
Industrigatan och de fem kvarter som för närvarande bebyggs vid Aleksis Kivis gata
har det planerats ett storkvarter, som indelas i två kvartersområden för
flervåningshus (de nya kvarteren 22401 och 22402) av gång- och cykelstråket
Ventilgränden mellan Aleksis Kivis gata och Industrigatan. Maskinverkstadsparken
är belägen framför den värdefulla industribyggnaden med måleriverkstaden,
mellan bostadskvarteren, och kantas av den centrala gång- och cykelleden, Maskinverkstadsstråket.
Totaldimensionering
Detaljplaneområdet omfattar 3,3 ha, varav
1,9 ha utgör kvartersområde, 0,9 ha parkområde och 0,4 ha
gatuområde. Byggrätten uppgår till sammanlagt 42 800 m² vy.
Invånarantalet i området blir 1 070 räknat enligt
1 invånare/40 m² vy.
Kvartersområden för flervåningshus (AK)
Den tidigare industrin, det värdefulla byggnadsbeståndet och det traditionella
rödteglet ger
maskinverkstadsområdet en alldeles egen karaktär, som återspeglas i
nybyggandet.
Bostadshusen
bildar ett storkvarter med en omfattande bullerfri och bilfri kvartersgård i
mitten. Vid Industrigatan placeras ett nästan 300 m långt ”ormhus”, som
samtidigt fungerar som bullermur för området. Dess byggnadsmassa är tudelad i
höjdriktningen. På ett fundament i sex våningar av rödtegel placeras färggranna
lameller styckevis, vilka delvis skjuter ut över gatufasaden. Lamellerna är
mellan tre och sex våningar höga.
Vid gränsen mot
parken finns det ”stjärnhus” i fem våningar, som ligger högre än parknivån så
att det bildas ett eget lugnt revir. Podestdelen utgör samtidigt en trivsam
skyddande vägg i ett soligt väderstreck mot parken. Taklandskapet på husen vid
parken görs levande med terasskonstruktioner m.m.
Bostäderna ska i
genomsnitt omfatta minst 75 m² lägenhetsyta.
Från innergården
i kvarteret går det att ta sig mot Åshöjden och Vallgård utmed Ventilgränden
mellan kvarteren.
Maskinverkstadsområdets
industriella historia återspeglas i byggnadsarkitekturen. Den stora
industriskalan syns i den enkla grundmuren på ormhuset mot Industrigatan. Från
muren reser sig färggranna miniatyrlameller av metall som lättar upp
byggnadsmassan. Husen vid parken är treuddiga och har fem våningar, och de
placeras som ett band vid parken, där de avgränsar det privata och det
offentliga utrymmet. Alla hus öppnar sig mot ett soligt väderstreck, dvs.
sydväst, antingen mot gården eller mot parken. Mellan husen vid parken har det
lämnats öppna vyer.
Rödtegelmiljöns
historia värnas om genom att rödtegel av den hävdvunna nyansen används som
främsta material i fasaderna. Eftersom dagsljuset i vårt land ofta gör
tegelmiljöer dystra, har tegelkonceptet i fasaderna piggats upp med färgade
ytor vars gränser följer vissa rationella regler. Materialet är belyst metall i
klara färger.
Bilplatserna
förläggs helt och hållet under jord. Körningen till parkeringskällaren sker
från Traversgränden och Industrigatan. Parkeringen i området måste förläggas
till en och samma våning. Därför tillåts det parkering också utanför ändringsområdet
i bostadskvarteren vid Aleksis Kivis gata, vilket är beaktat i detaljplanen för
dessa, och i parkeringsanläggningen i grannkvarteret.
Parkområde (VP)
Mellan de två
helheterna med bostadskvarter i området har det bildats ett parkområde på
ungefär en hektar, Maskinverkstadsparken. Den kommer att planeras som en
intressant stadspark färgad av maskinverkstadsområdets industriella historia
och med den historiskt värdefulla måleriverkstaden som fond. Genom parken löper
Ventilgränden mellan Vallgård och Åshöjden.
Gatuområden
I östra kanten av
området har det planlagts en kollektivtrafikgata, Traversgränden, där den nya
spårvägslinjen 9 kommer att löpa från Aleksis Kivis gata till Industrigatan.
Vid eltågshallen finns det en hållplats på Traversgränden. I östra kanten av
kollektivtrafikgatan är det meningen att en gång- och cykelväg ska byggas.
Servicekörning är tillåten i båda ändarna av gatan, men genomfart är inte
tillåten.
Ventilgränden har
förlängts från Aleksis Kivis gata till Industrigatan. Den utgör ett viktigt
gång- och cykelstråk från området till stadsdelarna invid, där den offentliga
servicen finns.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken
i maskinverkstadsområdet, som i andra nya bostadsområden i innerstaden, bygger
på spårvägstrafik. I planeringsdirektiven för kollektivtrafiken har det
föreslagits mål för servicenivån i de nya bostadsområdena, bl.a. promenadavstånden.
Stge godkände 26.1.2005 anläggningsplanen för spårvägslinje 9. Enligt den går
rutten från Aleksis Kivis gata genom mellersta maskinverkstadsområdet till
Östra Böle och därifrån vidare via Västra Böle till Ilmala.
Kollektivtrafikgatan
är inte planerad för en busslinje. Parkerings- och servicetrafiken för
bostadskvarteren förläggs till ändarna av kollektivtrafikgatan.
Också
servicetrafiken till vagnhallen utanför detaljplaneområdet leds via kollektivtrafikgatan.
Service I fråga om hela
maskinverkstadsområdet innebär antalet nya invånare och arbetsplatser att det
behövs ca 800 m² ny våningsyta för dagligvaruhandel. Den
kommersiella servicen i maskinverkstadsområdet förläggs till de byggnader som
skyddas och frågan avgörs i anslutning till detaljplanen för dessa.
Det finns en
bestämmelse om små affärs-, kontors- eller arbetslokaler vid Industrigatan.
Enligt de
uppgifter som nu finns att tillgå kommer det inte att behövas något nytt daghem
eller någon ny skola i området.
Samhällsteknisk försörjning
Industrigatan får
i anslutning till iståndsättningen nya dagvattenavlopp och de nya vatten- och
avloppsledningar som krävs för området.
Det byggs så
mycket ny våningsyta i maskinverkstadsområdet att energiförsörjningsnäten måste
förstärkas. Fjärrvärmenätet kompletteras genom en ny, större fjärrvärmeledning
från Bölehållet som förlängs till Aleksis Kivis gata väster om
maskinverkstadsbyggnaderna. Industrigatan har ett utbyggt rörsystem för fjärrkyla.
Området omfattas
av näten för 10 kV medelspänning från Söderviks och Vallgårds elunderstationer.
Näten förstärks enligt elbehovet.
Avfallshanteringen
i kvarteren sköts med hjälp av sopkärl på de enskilda tomterna.
Markens byggbarhet och renhet
Omdisponeringen
av området kräver att förorenad mark och hängande grundvatten saneras.
Kompletterande undersökningar måste utföras för ansökan om miljötillstånd och
planeringen av saneringsarbetet. Behovet av marksanering kan också gälla
området under Industrigatan, trots att det inte upptäckts några föroreningar
vid undersökningarna år 2003.
Skydd av grundvattnet
För kvarteret 22402 och området söder om detta
gäller en detaljplanebestämmelse som förbjuder att grundvattnets nivå sänks
beständigt. Bestämmelsen gäller också hängande grundvatten. Det förutsätts att
vattnet från taken inom kvartersområdet samlas in så att det kan ledas till de
områden där husen är grundlagda på träpålar. Ägarna i kvarteret kommer närmare
överens om hur detta ska genomföras. Det rekommenderas att vattnet från
gårdsplanen och rekreationsområdet infiltreras i marken. För detta lämpar sig
t.ex. användning av flacka ytor av stenmaterial som bra släpper igenom vatten.
Vid planeringen av infiltreringen bör det beaktas hur grunden i
parkeringsvåningen ska torkas och nedre bjälklagen ventileras.
Störande faktorer i omgivningen
På grund av de
luftföroreningar som trafiken alstrar ska friskluftsintaget till bostäderna vid
Industrigatan (trafikprognos 32 000 fordon/dygn) ligga minst 20 m
från körbanans kant. Vid den livligt trafikerade gatan är luftkvaliteten dålig,
men på andra sidan av husen bildas ett omfattande gårds- och rekreationsområde,
där trafikutsläppen inte medför minskad trivsel eller sanitära olägenheter.
De underjordiska
parkeringsanläggningarna förläggs under byggnaderna och detaljplanen påbjuder
att frånluften leds ovanför yttertakets nivå i konstruktionerna.
Vid Industrigatan
beräknas den ekvivalenta ljudnivån vara 67–70 dB(A) på dagen och
60–62 dB(A) på natten. Det krävs att fasaden reducerar ljudet med minst
35 dB(A). I ändarna av det långa huset räcker det med ett ljudreduktionstal
på 32 dB. De nya byggnaderna begränsar spridningen av buller från
fordonstrafiken till de mellersta delarna i maskinverkstadsområdet, där det
uppstår ett omfattande område utan trafikbuller. På gårdssidan underskrids
riktvärdena för områden för utevistelse. I marknivån är den ekvivalenta
ljudnivån från trafiken mycket låg, men i 11 och 12 våningen är den
ca 50 dB på dagen.
Volymen för
spårvägstrafiken beräknas uppgå till 262 passeringar om dygnet. Turintervallen
är 6 min. under rusningstid, i övrigt 9–12 min. Den ekvivalenta ljudnivån
underskrider riktvärdena. En detaljplanebestämmelse föreskriver att
vibrationsindikatorn för spårvägstrafiken får vara högst vw,95 <
0,30 mm/s och stomljudet högst LAsmax ≤ 35 dB(A) i bostäderna.
Det är betydligt lättare att dämpa vibrations- och ljudkällan i
bankonstruktionen än i byggnadsgrunden. Vid bedömningen av dämpningsbehovet bör
också de skyddade vagnhallarnas framtida disposition beaktas.
Konsekvenser av detaljplanelösningen
Byggandet i
maskinverkstadsområdet ändrar på stadsstrukturen väsentligt. I 100 år har
maskinverkstaden varit ett ingärdat område och utgjort ett hinder mellan
Alphyddan och Vallgård. Då den nya gång- och cykelbron förenar Östra Böle med
parkaxeln i området fogas Böle till innerstaden. De nya gång- och cykelstråken
i området gör också servicen mera tillgänglig. Den nya rumsserien av parker och
gång- och cykelstråk blir en central passage. Det värdefulla byggnadsbeståndet
i området blir samtidigt en del av den offentliga miljön.
Detaljplanen för
delområde 2 tillför området ca 1 070 nya invånare.
Stadsbilden
påverkas i hög grad. Industrikvarteret görs till en naturlig del av den
omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Att en sammanhängande, vidsträckt
helhet med nybyggnader byggs inom innerstadsstrukturen är ytterst sällsynt.
Placeringen av
byggnaderna begränsar spridningen av trafikbuller till de inre delarna av
kvarteret, där det uppstår ett tyst vistelseområde och ett nät av gång- och cykelstråk.
Trafikolägenheterna har beaktats också i detaljplanebestämmelserna.
Kostnaderna för
staden då området byggs ut uppgår till ca 1,89 mn euro. Kostnadskalkylen
för gatu- och parkkonstruktionerna slutar på 0,81 mn euro och för
va-anläggningarna på 0,45 mn euro. El- och värmedistributionen beräknas kosta
0,63 mn euro.
Namnskick Namnkommittén beslöt
18.10.2006 föreslå Traversgränden till namn på den nya gatan i området och
Maskinverkstadsparken till namn på den nya parken. Kommittén motiverar sitt
förslag med områdets omfattande industrihistoria och en intervju med
traditionsföreningen för Fredriksbergs maskinverkstad.
Genomförande Byggstarten
väntas ske i slutet av 2008 och arbetena beräknas pågå ungefär sju år.
Planeringsfaser
Växelverkan under arbetet på utkastet till
detaljplaneändring
Program för deltagande och bedömning 4.4.2002
Det kom in 9 skrivelser med åsikter om programmet
för deltagande och bedömning, vilka gällde hela maskinverkstadsområdet.
Skrivelserna tog fasta på att de skyddade byggnaderna framöver ska användas
mångsidigt, stå till förfogande för nya och gamla invånare och dessutom
användas som det anstår husen. Breddningen av Industrigatan väckte kritik och
önskemål framfördes om att gatan dras i en tunnel vid Böle. Nybyggandet ansågs
vara för storskaligt jämfört med de bevarade byggnaderna. Vidare önskades det
tillräckligt med park- och rekreationsområden, gång- och cykelstråken lyftes
fram. Andra åsikter gällde bostädernas storlek, en mångsidig ägarstruktur och
skydd mot trafikbuller.
Utkastet framlagt
Utkastet till
detaljplaneändring hölls framlagt på stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning
30.10–17.11.2006 och på Böle bibliotek 30.10–18.11.2006.
Det framfördes
inga åsikter om utkastet till detaljplaneändring.
Förslaget gäller
område i statens fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 2.3–2.4.2007,
vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot
förslaget har gjorts två anmärkningar, som relateras nedan.
Förslaget har
dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden
för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, Helsingfors Vatten,
Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab, Museiverket och Nylands
miljöcentral. För utlåtandena redogörs nedan.
Anmärkningar YIT Byggnads Ab anför (27.3.2007) att
bolaget motsätter sig den detaljplanebestämmelse enligt vilken bostäderna ska
omfatta minst 75 m² lägenhetsyta. Bolaget föreslår att bestämmelsen ska
strykas helt och hållet eller att kvadratmetertalet betydligt ska justeras
nedåt. Som motivering anför bolaget problemen med att få stora bostäder sålda,
den prognostiserade ökningen av antalet singelhushåll i Helsingfors och målen
för ökad småhusproduktion i bostadsprogrammet. Bolaget anser att en
byggnadsmassa med loftgångar passar bra i området, men att lösningen kräver små
bostäder.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att nämnden lade till bestämmelsen
om minsta genomsnittliga lägenhetsyta för bostäderna i Fredriksbergs maskinverkstadsområde
vid behandlingen av utkastet till detaljplaneändringen för delområde 2.
VR-Group Ab föreslår (28.3.2007) att den servicetrafik som
tillåts på Traversgränden ska utsträckas till mittpartiet av måleribyggnaden,
där det finns en lokal med utgång endast till Traversgränden. Bolaget anser att
begränsningen av servicetrafiken på Traversgränden bör skötas smidigt med
trafikmärken.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att möjligheten till
servicetrafik bara i båda ändarna av Traversgränden hindrar att gatan blir en
genomfartsgata. Det är ännu helt öppet hur måleribyggnaden kommer att användas
framöver och servicetrafiken kan ledas via gränden mellan hallarna.
Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab
anför (16.4.2007) att tillbyggandet i enlighet med ändringsförslaget kräver
lokaler för matningsstationer för distribution i vartdera bostadskvarteret
eller också outbrutna områden för separata transformatorstationer. Om det är
möjligt att ge matningsstationen för distribution ett centralt läge, kan
eldistributionen i området också skötas med en enda dubbel
transformatorstation. Det optimala läget för en dubbel transformatorstation är
vid Ventilgränden. Ett jordkabelnät för medelspänning som anläggs i området
utgår från området norr om Industrigatan.
Helsingfors
Energi och Helen Elnät Ab har ingenting att invända mot ändringsförslaget.
Räddningsnämnden (8.5.2007) och Museiverket (28.5.2007) har ingenting att invända mot förslaget
till detaljplaneändring. Museiverket anser att bostadskvarteret bör högakta
områdets industriella tradition och historia.
Fastighetsnämnden konstaterar (29.5.2007) att staden och
VR-Group Ab (nedan VR) sinsemellan har förhandlat fram ett markanvändningsavtal
som baserar sig på det av stadsplaneringsnämnden 6.3.2003 godkända utkastet
till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad.
Fastighetsnämnden föreslog 31.8.2004 Stn att ett avtal skulle ingås och
8.2.2005 att avtalet skulle kompletteras i fråga om betalningsvillkoret. Stn
godkände avtalet 27.9.2004 och det justerade avtalet 14.3.2005 för stadens
räkning. Avtalet undertecknades 10.5.2005.
Av
markanvändningsavtalet framgår bl.a. hur stadens kostnader för ändringar i
samhällsstrukturen och för förbättrande av byggförutsättningarna i detaljplaneområdet
ska ersättas.
Enligt avtalet
betalar VR en ersättning på 9 898 266 euro till staden. I gengäld
överlåter VR till staden en byggrätt på ca 24 382 m²
(6 904 m²) för kontorshus (KT) och outbrutna områden på
ca 51 675 m², vilka hänförs till allmänna områden. VR har också
rätt att alternativt överlåta kontorsbyggrätten i pengar före 31.12.2007.
Nämnden har
ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.
Nämnden för allmänna arbeten tillstyrker (10.5.2007) förslaget till detaljplaneändring
om det justeras så att Ventilgränden i detaljplanen upptas som ett sammanhängande
gatuområde genom Maskinverkstadsparken, bestämmelsen om att gatan ska beläggas
med granit stryks och räddningsvägen i södra kanten av kvartersområdena ryms
helt och hållet inom den för vägen avsedda remsan.
Investeringskostnaderna
för de nya gatuområdena uppgår till ca 450 000 euro.
Investeringskostnaderna för de nya parkområdena uppgår till
ca 420 000 euro och de årliga underhållskostnaderna till
ca 12 000 euro.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att Ventilgränden vid parken
utgör en viktig del av parkplanen och i anvisningarna om byggsättet har materialen
och framkomligheten beaktats. Förslaget har justerats så att Ventilgränden har
upptagits som en områdesdel reserverad för allmän gång- och cykeltrafik. De
närmare materiallösningarna för gatuområdena utreds i anvisningarna om
byggsättet. Detaljplanerna för maskinverkstadsområdet har enhetliga
materialbeteckningar för att det kulturhistoriskt värdefulla området ska genomföras
som en miljöhelhet. Som material tillåts utom granit också asfalt. Räddningsvägens
dimensioner har justerats.
Helsingfors Vatten anför (5.6.2007) att det för området måste anläggas
nya vattenledningar på ca 150 m, avloppsledningar på
ca 130 m och dagvattenavlopp på 130 m. Kostnaderna för de
allmänna va-anläggningarna uppgår till sammanlagt ca 160 000 euro
(exkl. moms), vilket motsvarar ca 4 euro/m² vy. Kostnadsnivån är
betydligt lägre än i genomsnitt. En del av de ledningar som tjänar området
anläggs redan i anslutning till detaljplaneområdet invid. Om dagvattenavloppet
vid Ventilgränden inte kan anläggas så att det vilar på marken, bör det genomföras
som ett privat avlopp.
Helsingfors
Vatten tillstyrker ändringsförslaget med påpekandena ovan.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att dagvattenavloppet
byggs i privat regi.
Miljönämnden konstaterar (18.5.2007) att planeringen av
området med Fredriksbergs maskinverkstad så att det blir ett objekt för kompletteringsbyggande
med goda kollektiva trafikförbindelser i högsta grad är värt att understödja.
Industrigatan, som kantar det nya bostadsområdet, blir en schaktliknande
gatumiljö, där riktvärdena för luftkvaliteten riskerar att överskridas.
Riktvärdena för partiklar trädde i kraft 1.1.2005. Gränsvärdena för kvävedioxid
träder bindande i kraft 1.1.2010.
Staden bereder
för närvarande ett sådant handlingsprogram för luftvård som förordningen om
luftkvaliteten förpliktar till. I programmet bestäms åtgärder på lång sikt för
hindrande av att gränsvärdena överskrids. För programmet utarbetas det
spridningsmodeller, med vilka den framtida luftkvalitetssituationen i gatuschakten
i Helsingfors undersöks och metoder och möjligheter att undvika överskridning
av gränsvärdena utreds. Modellkalkylerna blir färdiga hösten 2007.
I anslutning till
beredningen av detaljplanen har det gjorts kalkyler om spridningen av buller
och de föreslagna bullerbekämpningslösningarna baserar sig på dessa.
Uppgifterna om bullerspridningen bör fogas till detaljplanematerialet, så att
det kan bedömas om bullerskyddet är tillräckligt. Branta spårvägskurvor har på
många platser visat sig vara problematiska med avseende på bullret och saken
kräver ytterligare granskning.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att de nya bostadshusen
vid Industrigatan bildar en mur mot gatan, och den skyddar husen på innergården.
Lösningen är bra med tanke på både bullerskyddet på innergården och
luftkvaliteten. För gång- och cykeltrafiken bildas det inne i kvarteret ett bullerfritt
och oförorenat nät av stråk som ersätter leden vid Industrigatan. Uppgifter om
bullerspridningen har fogats till detaljplanematerialet. Den branta spårvägskurvan
utreddes av byggnadskontoret med avseende på bullret då gaturitningarna utarbetades.
Nylands miljöcentral anför (14.6.2007) att detaljplaneområdet omfattas
av avtalet om skydd av betydande stationsområden av riksintresse och att det
bör ordnas ett samråd mellan myndigheterna om planeringen av området. Till
beskrivningen bör fogas ett utkast till detaljplaneändring för det mer
omfattande området och en karta över bullerspridningen, likaså en utredning om
riktlinjerna för planlösningarna.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.11.2007) att myndigheternas
samråd ordnades 17.10.2007. Det koms då överens om planeringens vidare gång och
om riktlinjerna för utvecklingen av området.
Till
detaljplanebeskrivningen har fogats ett utkast till detaljplaneändring för hela
maskinverkstadsområdet, en karta över bullerspridningen och utkast till planlösningar
för husen.
Ändringar i förslaget till detaljplaneändring med anledning av utlåtandena
-
Ventilgränden
har upptagits som en för gång- och cykeltrafik reserverad del av parkområdet
och som material tillåts utom granit också asfalt.
-
Beskrivningen
har kompletterats med utredningarna om va-försörjningen och bullerspridningen.
Till beskrivningen har dessutom fogats den karta över utkastet till detaljplaneändring
som godkändes 6.3.2003 och en utredning om riktlinjerna för planlösningarna.
På detaljplanekartan har dessutom gjorts smärre
tekniska justeringar och detaljplanebestämmelserna har preciserats i enlighet
med den längre framskridna planeringen.
De normativa tomtgränserna har ändrats på begäran
av YIT Byggnads Ab.
Detaljplanebestämmelserna
har kompletterats så att en fordonsinfart från Industrigatan får anläggas bara
på ett i detaljplanen angivet ställe.
Ändringarna är
inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.
Stn konstaterar ytterligare med anledning av YIT Byggnads Ab:s anmärkning
att det med beaktande av den betydliga småbostadsdominansen i de omgivande
bostadsområdena är motiverat med det av stadsplaneringsnämnden i detaljplanen
upptagna kravet om en genomsnittlig bostadsyta på 75 m².
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplaneändring för en del av kvarteret nr 390 och
för järnvägs- och gatuområden i 22 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelnings ritning nr 11630, daterad 21.12.2006 och ändrad
22.11.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Detaljplanekarta nr 11630 (Fredriksbergs
maskinverkstad, delområde 2)
|
|
Bilaga 2 |
DETALJPLAN FÖR EN
DEL AV KVARTERET 28305 OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 28305/3 OCH GATU- OCH
PARKOMRÅDE I ÅGGELBY (NR 11690)
Stn 2007-2024
Förslag till
detaljplan för en del av kvarteret nr 28305 och detaljplaneändring för tomten
nr 3 i kvarteret nr 28305 och gatu- och parkområde i 28 stadsdelen (Åggelby,
Dammen)
Jorddammsvägen 5
Sammandrag Detaljplaneändringen gör det
möjligt att utvidga tomten 28305/3 och bygga ett nytt studentbostadskollektiv i
4 våningar (2 800 m² vy) på den utvidgade delen av tomten. Tomten utvidgas västerut och
söderut. En del av den nuvarande vändplatsen i ändan av Jorddammsvägen fogas
till tomten. De nya bilplatserna förläggs intill de nuvarande och till täckta
platser som byggs i södra kanten av tomten.
Detaljplanegrunder Kiinteistö Oy
Artti arrenderar tomten
28305/3 och anhåller (11.9.2002) om en sådan detaljplaneändring att tomten ska
kunna utvidgas för byggande av ett nytt studentbostadskollektiv.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (30.8.2007) följande:
Utgångspunkter
Generalplan
I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge
26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) upptas området som
flervåningshusdominerat område.
Detaljplaner
Den gällande detaljplanen för området är
fastställd 1970 och där upptas tomten 28305/3 som kvartersområde för
flervåningshus. På tomten upptas två byggnadsytor där högsta våningstalet är
tre, en byggnadsyta för garage och ett område dit bilplatserna ska förläggas.
Byggrätten anges på tomten som 5 500 m² våningsyta, 482 m² vy är obyggd.
Den utvidgade delen av tomten saknar detaljplan.
Ägandeförhållanden
Staden äger området.
Allmän beskrivning av området och byggd miljö
Området ligger i
Åggelby, mellan Tusbyleden och Stendammsvägen, i sydvästra hörnet av
flervåningshusområdet i Dammen. Rampen norrut på Tusbyleden ligger i en
bergskärning vid området. Väster om flervåningshusen finns en skogsremsa.
Terrängen är relativt jämn, utom i nordvästra hörnet där det finns en kulle.
Mitt i flervåningshusområdet finns en liten park, dit planeringsområdets östra
del gränsar. I norra delen av tomten i fråga står två studentbostadskollektiv
på sammanlagt 5 018 m² vy. I husen finns tre
bostadsvåningar och en källare ovan jord.
Service Inom
en radie av en kilometer ryms den kommersiella och offentliga servicen i både
Åggelby och Månsas centrum, och dessutom Kottby station med dagligvaruhandlar.
I Dammen på en halv kilometers avstånd finns en liten dagligvaruhandel som har
söndagsöppet. I Åggelby centrum finns köpcentret Ogeli med övrig service och
dessutom finns här bl.a. två dagligvaruhandlar, av vilka den ena har
söndagsöppet. Åggelby bibliotek, hälsostationen och en filial till arbetarinstitutet
verkar invid köpcentret. Invid Kottby station finns en stor dagligvaruhandel, i
Månsas centrum finns en större dagligvaruhandel och ett bibliotek, i Storskog
finns en hälsostation. På Ståthållarvägen kör flera busslinjer till centrum och
i tvärtrafik. På Tusbyledens bro finns en hållplats för Jokerlinjen, där
omstigning till linjerna på Tusbyleden går smidigt.
Naturmiljö Väster
om området finns en skogsremsa som gränsar till Tusbyleden.
Samhällsteknisk försörjning
Området har samhällsteknisk försörjning.
Markens beskaffenhet
Enligt tillgängliga uppgifter består marken i
området mestadels av morän. I norr förekommer ett lerskikt på uppskattningsvis
1–2 m ovanpå moränskiktet.
Miljöstörningar
Tusbyleden i
väster med ramper och Ståthållarvägen i söder orsakar trafikbuller i området.
Mål Syftet
med detaljplaneändringen är att utvidga den nuvarande studentbostadstomten och
bygga ett nytt studentbostadskollektiv på den nya delen.
Förslag till detaljplan och
detaljplaneändring
Allmän motivering och beskrivning
Tomten 28305/3 är utvidgad västerut till ett
oplanlagt skogsområde och söderut till vändplatsen på Jorddammsvägen och en
parkremsa. På den nya tomtdelen anges en byggnadsyta för ett fyravånings studentbostadskollektiv,
nya bilplatser anges som en förlängning på den nuvarande parkeringen samt under
skärmtak i södra kanten av tomten.
Dimensionering
Detaljplaneområdet omfattar 10 388 m², varav
9 504 m² är kvartersområde för flervåningshus med
kollektivbostäder (AKS) och 884 m² är gatuområde. Våningsytan omfattar 8 000 m².
Kvartersområde för flervåningshus av internattyp (AKS)
Byggrätten för tomten är 8 000 m² vy, varav 2 500 m² vy är ny byggrätt. Byggrätten är angiven
som kvadratmeter våningsyta för hela tomten. Den gör det möjligt att bygga ett
nytt hus på ca 2 800 m² vy. Högsta våningstalet är fyra. I första våningen får det byggas
bostadskomplement (gemensamma rum, förråd, servicelokaler) och tekniska lokaler
utöver byggrätten på kartan. Utöver våningsytan får dessutom den del av trapphuset
som överstiger 15 m²/våning
byggas, förutsatt att det gör trapphuset trivsammare. Utöver våningsytan och
oberoende av våningstalet får det ytterligare byggas bastur på vinden. I södra
kanten av tomten ska det byggas täckta bilplatser som inte räknas in i våningsytan.
De nya bilplatserna anläggs som en förlängning av den nuvarande parkeringen,
söder om den och under skärmtak. På parkeringen indelas bilplatserna i grupper
på högst 10 och grupperna avskiljs med planteringar. Bilplatsnormen är minst
1 bp/120 m² vy. På västra och södra sidan av byggnadsytorna i västra kanten av tomten
anges ett ljudisoleringskrav enligt 32 dBA i väggar och fönster.
Trafik Av
den befintliga, rätt stora vändplatsen på Jorddammsvägen är en del utbruten och
fogad till tomten, och parkområde har gjorts till gatuområde. Den nya delen av
tomten gränsar till den omlagda vändplatsen. Ett anslutningsförbud anges på
Ståthållarvägens gräns till AKS-tomten och gatuområdet för Jorddammsvägen
(vändplatsen).
Naturmiljö Skogsremsan
väster om tomten bevaras och dämpar delvis bullret från trafiken på Tusbyleden.
Samhällsteknisk försörjning
Området kan anslutas till det befintliga nätet för
samhällsteknisk försörjning. Detaljplanen kräver att fjärrvärmenätet byggs ut.
Markens byggbarhet och renhet
Enligt tillgängliga uppgifter består marken i
området mestadels av morän. I norr finns ett lerskikt. Husen grundläggs direkt
på friktionsjord och på stödpålar i lerjord.
Enligt tillgängliga uppgifter har det inte idkats
sådan verksamhet i området som kan ha förorenat marken.
Miljöstörningar
Tusbyleden i väster med ramper och Ståthållarvägen
i söder orsakar trafikbuller i området. Trafikbullret är uppskattat med en
avbildning som mäter bullret enligt den prognostiserade trafiksituationen.
Trafiken på Tusbyleden uppskattas till ca 65 000 fordon/dygn år 2025.
Trafiken på Ståthållarvägen väntas inte öka väsentligt från ca 12 900 fordon/dygn
i dag.
Byggnaderna i västra delen av tomten skyddar
gårdarna en aning mot trafikbullret på Tusbyleden. Enligt bulleravbildningen
underskrids riktvärdena för buller (statsrådets beslut 993/1992) på största
delen av tomten utomhus. I lek- och vistelseområdet är medelljudnivån under
50 dB på dagen. Skärmtaken i södra delen av tomten kan byggas så att de
skyddar gården mot trafikbuller på Ståthållarvägen. Genom krav på ljudisolering
i detaljplanen säkerställs att riktvärdena för buller uppnås inne i bostadshusen.
Området ligger utanför zonen med
utsläppsolägenheter kring Tusbyleden och Ståthållarvägen.
Detaljplanens
verkningar
Detaljplanen kompletterar kvartersstrukturen och
gör den helare. Den utökar utbudet av studentbostäder intill goda
trafikförbindelser. Nybyggnaden inskränker på skogszonen väster om tomten, men
ger å andra sidan gårdarna och grannhusen skydd mot trafikbuller och förbättrar
boendeförhållandena i näromgivningen. Omläggningen av vändplatsen på
Jorddammsvägen och ökningen av bilplatser på studentbostadstomten påverkar inte
trafikförhållandena för granntomterna.
För staden medför detaljplanen kostnader på 35 000
euro exkl. moms för utvidgning av fjärrvärmenätet.
Planeringsfaser
Frågan om en detaljplan och detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning,
växelverkan
Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har
sänt intressenterna ett skriftligt meddelande om detaljplanen och ändringen.
Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning (daterat 8.11.2006).
Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet
med programmet för deltagande och bedömning.
Utkasten till detaljplaneändring och
detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Åggelby
bibliotek 28.11–8.12.2006.
Myndighetssamarbete
Stadsplaneringskontoret har samarbetat med bl.a.
fastighetskontorets tomtavdelning, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning,
byggnadstillsynsverket, miljöcentralen, Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten.
Miljöcentralen meddelade 12.12.2006 att den inte
hade några invändningar mot programmet för deltagande och bedömning.
Framförda
åsikter
Stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelning har inte fått några skriftliga åsikter.
Förslaget gäller område i statens
fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt
framlagt 19.10–19.11.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och
byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.
Förslaget har vidare sänts för utlåtande till
fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen,
Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab.
Utlåtanden Fastighetsnämnden anför (6.11.2007) att
tomten 28305/3 är utarrenderad till Kiinteistö Oy Artti för byggande av
studenthyresbostäder med statligt lån för tiden 16.10.1970–31.12.2030.
Fastighetsbolaget ägs av nationerna vid Helsingfors universitet.
Kiinteistö Oy Artti har redan 11.9.2002 ansökt om
detaljplaneändring och tomtreservering för tillbyggandet ovan.
Fastighetskontorets tomtavdelning sände Kiinteistö
Oy Artti 30.11.2004 en skrivelse där projektets dåvarande läge uppdaterades och
där det konstaterades att det är skäl att vänta på att detaljplaneändringen ska
fortskrida, innan saken behandlas inom fastighetsväsendet.
Det är skäl att tillstyrka förslaget till
detaljplaneändring, för den gör det möjligt att låta bygga ca 50
studentbostäder i ett område som i övrigt används mycket lite. Projektet utökar
utbudet av studentbostäder intill goda trafikförbindelser. Nybyggnaden skyddar
gårdarna och grannhusen från trafikbuller på Tusbyvägen. Genom krav på
ljudisolering i detaljplanen säkerställs att riktvärdena för buller uppnås inne
i bostadshusen.
Genom detaljplaneändringen bildas den nya tomten
28305/7, där det redan finns två studentbostadshus med 5 018 m² byggd våningsyta.
Den nya tomten har byggrätt för 8 000 m² vy, varav tilläggsbyggrätten enligt
detaljplaneändringen är 2 500 m² vy.
I texten sägs att tilläggsbyggrätten är
2 800 m² vy.
Strängt taget tycks det kunna byggas 2 982 m² ny våningsyta på den nya tomten, dvs. 50 bostäder
à 60 m² vy i medeltal.
Miljöcentralen anför (9.11.2007) att miljönämnden beslöt
6.11.2007 låta miljöcentralen avge utlåtandet. Miljöcentralen har inga
invändningar mot förslaget till detaljplan och detaljplaneändring.
Helsingfors Energi och
Helen Elnät Ab har (12.11.2007) inga invändningar mot förslaget.
Helsingfors Vatten anför (13.12.2007) att de allmänna vatten-
och avloppsledningarna i området är färdigt byggda. Förslaget kräver inte att
ledningar flyttas.
Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.
Nämnden för allmänna arbeten anför (13.12.2007) att den del av den
smala parkremsan som blir tomt och gatuområde inte har någon stor betydelse med
tanke på rekreation eller skydd. Omläggningen av vändplatsen kostar ca
25 000 euro. Detaljplaneändringen har ingen stor inverkan på kostnaderna
för gatu- och parkunderhållet.
Nämnden tillstyrker förslaget.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplan för en del av kvarteret nr 28305 och
detaljplaneändring för tomten nr 3 i kvarteret nr 28305 och gatu- och
parkområde i 28 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings
ritning nr 11690, daterad 30.8.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Detaljplanekarta nr 11690 (Åggelby,
tomten 28305/3 m.fl. områden)
|
|
Bilaga 2 |
DETALJPLANEÄNDRING
FÖR TOMTEN 29139/6, KVARTEREN 29144 OCH 29145, TOMTERNA 29146/3, 9 OCH DELVIS
10, KVARTEREN 29148 OCH 29149 M.FL. OMRÅDEN I HAGA (OMRÅDET VÄSTER OM TEUVO
PAKKALAS VÄG) (NR 11590)
Stn 2007-179
Förslag till
detaljplaneändring för tomten nr 6 i kvarteret nr 29139, kvarteren nr 29144 och
29145, tomterna nr 3, 9 och delvis 10 i kvarteret nr 29146, kvarteren nr 29148
och 29149 samt gatu- och parkområden och område för allmän parkering i 29
stadsdelen (Haga, Norra Haga) (det nya kvarteret 29141 bildas)
Området ligger i
Norra Haga, norr om Eliel Saarinens väg och väster om Tavastehusleden.
Sammandrag Genom detaljplaneändringen kompletteras
och förenhetligas stadsstrukturen i området kring Teuvo Pakkalas väg med
omgivning i Norra Haga.
Zonen av parkeringstomter och parker norr om Eliel
Saarinens väg samt gatuområdet för Maiju Lassilas väg ändras till
kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorshus och byggnader för offentlig
service (AL). De nya 5-våningshusen här förläggs så att de inte skymmer utsikten
från de nuvarande bostäderna.
Tomten 29145/12 där ett daghem stått (nedan den
tidigare daghemstomten) vid Teuvo Pakkalas väg 14, fogas till den centrala
parken i Norra Haga som får namnet Ida Aalbergs park. Nya radhus byggs i norra
parkkanten intill Ida Aalbergs väg. Till tomten 29139/6 vid Ida Aalbergs väg 4
fogas ett befintligt inhägnat gårdsområde väster om tomten, och av tomtens
östra och södra kant fogas en motsvarande yta till parken.
Detaljplanegrunder Asunto Oy Ida
Aalbergintie 4 anhåller
(22.10.2004) om en sådan detaljplaneändring för sin tomt 29139/6 att den
befintliga längan, som i den gällande detaljplanen upptas som barnträdgård, kan
anslås för bostäder, kontor och social verksamhet. Vidare önskar bostadsbolaget
ingå ett sådant markbytesavtal med staden att den inhägnade del av parken som
daghemmet utnyttjat ska fogas till tomten och att en sammanlagt lika stor
tomtyta i söder och öster ska fogas till parken.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att staden har tagit
initiativ till planläggningsarbetet. Stn har uppmanat stadsplaneringskontoret
att utarbeta en detaljplaneändring för den tidigare daghemstomten vid Teuvo
Pakkalas väg 14.
Tidigare beslut
av nämnden
Nämnden antecknade 16.4.1998 en utredning om
grönområden i Haga och om specialvillkor för komprimering av stadsstrukturen
som normativ grund för kommande detaljplaneändringar i området. I utredningen
anges var i de nuvarande grönområdena i Haga kompletteringsbyggande kan bli
aktuellt utan att rekreationsmöjligheterna, landskapet eller naturvärdena
avsevärt äventyras. I utredningen anges att de två små parkerna mellan Eliel
Saarinens väg och Maiju Lassilas väg eventuellt kan anslås för byggande.
Utgångspunkter
Generalplan
I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge
26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) reserveras området
som flervåningshusdominerat område fram till Tavastehusleden. Parkområdet norr
om bostäderna är reserverat för rekreation. Vid Eliel Saarinens väg anges en
halvcirkelformad huvudlinje för kollektivtrafik (Jokern) med stationer.
Detaljplaner
I det mesta av detaljplaneområdet gäller
detaljplanen nr 9249 (fastställd 30.3.1987). I detaljplaneområdets kanter
gäller sammanlagt sex olika detaljplaner från 1952–1975.
Kvarteren 29144–29146 längs Teuvo Pakkalas väg och
Maria Jotunis väg är främst kvartersområden för flervåningshus (AK). Den
tidigare daghemstomten är kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Området
mellan Eliel Saarinens väg och bostadskvarteren är gatuområde för Maiju
Lassilas väg, kvartersområde för bilplatser (LPA), park (VP) och en liten del
område för allmän parkering (LP).
Tomten 29139/6 (Ida Aalbergs väg 4) upptas i
detaljplanen från 1950-talet för 4-vånings bostadshus och en länga för en
barnträdgård. I parken väster om tomten anges en byggnadsyta för en högst
7 m hög stationsbyggnad i två våningar för en snabbana.
I övrigt gäller de ursprungliga detaljplanerna för
Haga från 1950- och 1970-talen där området är park och gator.
Ägandeförhållanden
Privata bostadsbolag äger tomterna för
flervåningshus och för parkering 29139/6, 29144/1-4, 29145/1-8, 13, 29148/1och 29149/1. Staden äger
resten av området. Staden arrenderar tomterna till fastighetsbolag.
Allmän beskrivning av området
Detaljplaneområdet hör till Norra Haga som främst
består av flervåningshus från 1950-talet. Ställvis, exempelvis vid Teuvo
Pakkalas väg, finns senare bebyggda områden.
I södra kanten löper Eliel Saarinens väg och här
är all trafik tillåten. Eliel Saarinens väg med smala parkremsor på båda sidor
har hamnat mellan två bebyggda områden, dvs. första delområdet och tilläggsdelen
i Norra Haga.
Vid Ida Aalbergs väg i norr finns flervåningshus
från 1950–1960-talen. I mitten av området finns den centrala lekparken i Norra
Haga som saknar officiellt namn.
Invånarantalet i området sjunker. Under 1996–2005
har invånarantalet i Haga distrikt sjunkit med 1 481, dvs. med 5,5 %,
varav barn i åldern 0–6 år var 478, dvs. 32,2 %. Antalet barn har sjunkit
så mycket att tre daghem har upphört. Norra Haga lekpark anlitas inte längre av
ett enda daghem för friluftsliv. Ett problem är också att flervåningshus saknar
hiss samtidigt som det finns väldigt många äldre invånare i området. Kompletteringsbyggandet
håller servicen kvar.
Byggd miljö
Detaljplaneområdet hör mestadels till den s.k.
tilläggsdelen av Norra Haga som är byggd 1971–1973 på en tidigare skjutbana.
Området planlades 1970 enligt arkitektbyrån Järvinen–Valjakkas ritningar,
enligt den tidens ideal som kvadratformade s.k. väderkvarnskvarter byggda med
elementteknik. Vid Teuvo Pakkalas väg, Maiju Lassilas väg och Maria Jotunis väg
står 3–9-våningshus av betongelement och de urskiljs från varandra endast med
fasaddelar i olika färger.
Bilplatserna förlades till områdets utkanter, till
det som blev kvar av rutmönstret, så att de inte skulle störa den
väderkvarnsliknande kvartershelheten. I en detaljplaneändring från 1987
slopades skyldigheten att bygga parkeringsanläggningar i två plan, och små
parkeringsfickor på gatan angavs.
Särskilt två parkeringstomter i söder längs Eliel
Saarinens väg är i dag obestämda, svårgestaltade områden som ger ett ovårdat
intryck av hela området då man närmar sig det. Tomterna och bostäderna hör inte
ihop och invånarna lämnar sällan bilen här. I stället har tomterna blivit en
förvaringsplats för bilar till dem som arbetar i närheten, för arbetsmaskiner
och annat som inte hör hemma här. Nu då bostadsbolagen står inför ombyggnader,
har de börjat understödja tanken att de separata parkeringstomterna kunde
disponeras mera lönsamt.
Hösten 2002 revs daghemmet på tomten 29145/12
(Teuvo Pakkalas väg 14). Här finns en slät sandplan.
På tomten 29139/6 (Ida Aalbergs väg 4) finns två
4-vånings bostadshus från 1959 som representerar 1950-talets typiska sadeltak
och putsade fasader. I det låga bostadshuset i väster, i stadens tidigare daghemslokaler,
verkar ett privat omsorgshem för äldre med ett tidsbundet lov.
I Norra Haga lekpark, vid Ida Aalbergs väg, finns
lekplatser, en lekplatsbyggnad, barnbassänger, en bollplan och flera
friluftsvägar. Den västöstgående friluftsvägen leder österut via en gång under
Tavastehusleden till Centralparken.
Service Detaljplaneområdet
hör till Norra Haga där den kommersiella servicen finns på Thaliaplatsen, i
köpcentret vid Skådespelarvägen 14 och i bottenvåningen i bostadshusen särskilt
vid Skådespelarvägen, som ligger strax intill detaljplaneområdet. Vid
Skådespelarvägen 14 verkar arbetarinstitutet. Låg- och högstadieskolor och ett
gymnasium ligger inom en kilometers avstånd.
I området finns en mångsidig lekpark. I hörnet av
Eliel Saarinens väg och Ilkkavägen väster om detaljplaneområdet finns
servicehuset Leevi för äldre. Vid Teuvo Pakkalas väg finns en ungdomsgård, en elaffär,
en restaurang och två kontor. Den gällande detaljplanen tillåter fler butiks-,
affärs- och servicelokaler, men på sistone har lokalerna minskat.
Dagligvaruhandel
Norra och
Södra Haga är byggda främst på 1950- och 1960-talen då butikerna var små. Det
fanns tiotals små livsmedelsbutiker, mjölkbutiker, köttbutiker och
kolonialvaruhandlar. I dag finns bara rester kvar av det dåtida kommersiella utbudet.
Specialbutikerna har försvunnit främst till stora centrum, och de små dagligvaruhandlarna
kan inte konkurrera med nya större enheter längre borta. De ursprungliga
affärslägenheterna har övertagits av bl.a. kontor och agenturfirmor och
påminner om tidigare skeden i området.
Dagligvaruhandeln i Haga omfattar 4 200 m² vy inom Vichtisvägen, Tavastehusleden
och Ring I. Utbudet dagligvaruhandlar i området är 0,17 m² vy/invånare, medan genomsnittet i
Helsingfors är ca 0,30 m² vy/invånare. Det fattas 42 %, vilket motsvarar ca 2 300 m² vy för dagligvaruhandlar.
Den kommersiella utvecklingen i Haga har som mål
att förbättra förhållandet mellan butiksutbud och invånare och höja köpkraften
i Haga. Det kunde ske exempelvis genom en relativt stor enhet på
1 500–2 000 m² vy eller två enheter på ca 1 000 m² vy. Då måste man godta att det nuvarande
butiksnätet blir glesare i och med nybyggandet. Förhållandet förbättras dock en
aning i och med att sortimentet blir bredare, men det kräver tillräckligt med
bilplatser. Det är sannolikt att om en enhet på 2 000 m² vy byggs, läggs 1 000 m² vy ned, och nettoökningen är då
1 000 m² vy
och förhållandet stiger från 0,17 till 0,24 m² vy/invånare, dvs. underskottet blir hälften
mindre.
Detaljplaneområdets läge i östra utkanten av Norra
Haga är inte centralt med tanke på bosättningen i Haga. Området ligger dock
omedelbart intill ett relativt tätt bostadsområde, och ger därmed en beaktansvärd
möjlighet att förnya dagligvaruhandeln i Norra Haga och höja förhållandet
mellan butiksyta och invånare.
Naturmiljö Terrängen
består av två bergiga branter och dalen mellan dem. Backarna är dels park, dels
bebyggt område. Dalen är bostadsområde kring Teuvo Pakkalas väg.
Den centrala parken i Norra Haga omfattar ca
5 ha. Parkens kärna utgörs av en lekpark i nordvästra delen av
detaljplaneområdet. Söder och öster om lekparken finns anknytande smala områden
med lövträdsdominerad blandskog och kala berg.
Gårdarna i flervåningshuskvarteren vid Teuvo
Pakkalas väg har på 30 år blivit oaser i lä med varierande planterade lövträd
och buskar. Utom växtligheten gör gårdsaktiviteter och lek- och
utevistelseområden gårdarna trivsamma.
Skyddsobjekt
I norra branten i parken finns
befästningsanordningar från I världskriget, av vilka många har begravts under
marken. En grotta används fortfarande som skyddsrum.
I södra utkanten av området finns sockeln av den
tidigare skjutbanebyggnaden kvar. Dessutom finns det flera vackra kala berg,
som är typiska här och som det är motiverat att bevara.
Samhällsteknisk försörjning
I planeringsområdet och i närheten av det finns
nät för samhällsteknisk försörjning.
Markens beskaffenhet
Marken är mestadels bergig och här finns kala
berg, i vars utkanter det i allmänhet ligger tunna lager morän och sand. I
mitten finns lera och i söder ett lerrandområde.
Miljöstörningar
Trafiken på Tavastehusleden och Eliel Saarinens
väg orsakar buller, avgaser och partikelutsläpp. Trafiken i dag uppgår till ca
48 500 fordon/dygn på Tavastehusleden och ca 4 700 fordon/dygn på
Eliel Saarinens väg, samt ca 4 900 fordon/dygn på Klubbekrigarvägen. Trafiken
medför 55–70 dB buller i området och dessutom avgaser och nedfall.
Markens renhet
Mellan 1924 och 1940-talet fanns det en skjutbana
i planeringsområdet. Marken på skjutbanan innehåller hagel och kulor som
innehåller tungmetaller, främst bly, vilket har förorenat marken. Det mesta av
kulorna finns i skjutbanans bakre vall, som ligger i parken mellan tomterna
29145/12 och 29139/6 (Teuvo Pakkalas väg 14 och Ida Aalbergs väg 4). Marken
undersöktes 1997–2003 och då konstaterades förhöjda halter av bly, koppar,
zink, antimon och kadmium. Föroreningarna finns främst i ytskiktet som är ca
10 cm, men i bakre vallen förekommer kraftigt förorenade substanser ca
0,4–0,9 m under ytan.
Mål Detaljplaneändringen
har som mål att komprimera och komplettera stadsstrukturen. De obestämda
delarna av området bebyggs som en del av staden, kanterna längs gatorna får
miljöanpassat kompletteringsbyggande och mellersta delen förblir park.
Förslag till
detaljplaneändring
Allmän motivering och beskrivning
De obestämda och svårgestaltade områdena längs
Eliel Saarinens väg ges en särprägel genom byggandet och de fogas till
stadsstrukturen. Eliel Saarinens väg blir stadslik och omges av byggnader.
Eftersom invånarantalet sjunker, gynnar
kompletteringsbyggandet servicen. Eftersom också antalet barnfamiljer sjunker i
området, är målet att anvisa nya familjebostäder nära lekparken. Bostadshus som
har hiss och i övrigt är tillgängliga behövs här och är fördelaktiga för hela
staden.
Kvartersområden för flervåningshus (AK)
I de nuvarande AK-kvarteren 29144 och 29145 är
LPA-tomterna för bostadsbolagen sammanslagna med bostadstomterna, om de ligger
bredvid varandra. Beteckningarna för våningsyta är förenklade genom att det i
alla byggnader får byggas butiks- och samlingslokaler utöver
bostadsvåningsytan.
De grönskande gårdarna upptas som områdesdelar där
träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden
och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår.
Till tomten 29139/6 fogas den befintliga inhägnade
gården på ca 325 m² väster om tomten. Den har anlitats av daghemmet och omsorgshemmet för
äldre. Lika mycket tomtyta i öster och söder ändras samtidigt till park.
Byggrätten anges med siffrorna 6 770 + 500, dvs. minst 6 770 m² bostadsvåningsyta och högst 500 m² våningsyta för service-, butiks- och
kontorslokaler o.dyl.
I övrigt följer beteckningarna nuläget och den
gällande detaljplanen.
Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra
kopplade bostadshus (AKR)
Nya radhus och/eller låghus byggs i norra utkanten
av parken längs Ida Aalbergs väg, väster om Ida Aalbergs väg 4. Det nya
kvarteret 29141 ska tack vare byggnadsformer och byggmaterial bilda en sammanhängande
helhet med Ida Aalbergs väg 4 och de övriga grannhusen, dvs. kvarteret 29139.
Bostäderna i kvarteret ska vara minst 75 m² lägenhetsyta i medeltal.
Kvarteret ligger intill Norra Haga lekpark och man
behöver inte korsa någon gata för att komma från gårdarna till lekparken.
Kvarteret passar därför utmärkt för barnfamiljer. Byggnadsfasaderna ska vara
högst 7 m höga och byggrätten 1 200 + 300 m² vy, dvs. minst 1 200 m² bostadsvåningsyta och högst 300 m² vy för service-, butiks- och kontorslokaler
o.dyl.
Kvartersområde för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader
och byggnader för offentlig service (AL)
Zonen av parkeringstomter och parker norr om Eliel
Saarinens väg samt gatuområdet för Maiju Lassilas väg ändras till två
kvartersområden för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader och byggnader för
offentlig service (AL), och området närmare Tavastehusleden till kvartersområde
för affärs- och kontorsbyggnader (K).
Byggnadsytan för de nya husen i kvartersområdena
är i hörnen av väderkvarnskvarteren förlagda så att nybyggnaderna inte skymmer
utsikten från de nuvarande bostäderna. På den västra byggnadsytan ska
bostadsvåningsytan vara minst 1 900 m² och våningsytan för service-, butiks- och kontorslokaler
o.dyl. högst 400 m². På
den östra byggnadsytan ska bostadsvåningsytan vara minst 1 800 m² och våningsytan för service-, butiks- och
kontorslokaler o.dyl. högst 400 m². Våningstalet är I och V, till envåningsdelen och under byggnaden får det
förläggas bilplatser. En del bilplatser kan förläggas till de nuvarande gatorna.
Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)
Tomten 29146/12 öster om Teuvo Pakkalas väg är
kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K).
Bostadshusen i kvarteret 29146 norr om
K-kvartersområdet ligger högre i terrängen. Söder om dem byggs en låg
affärsbyggnad i högst två våningar på 1 500 m² vy. Öster om den byggs ett kontorshus i
högst fem våningar på 2 200 m² vy. Butikslokalerna får omfatta högst 1 900 m² vy.
I norra delen av kvartersområdet upptas en infart
till parkeringstomten öster om området, eftersom man kommer till de befintliga
garagen i bostadskvarteret 29146 endast den vägen.
Park (VP) Den
centrala parken i Norra Haga får namnet Ida Aalbergs park. Den tidigare
daghemstomten 29145/12 fogas till parken och görs till en sportplansliknande
parkdel. I parken dras en ny västöstgående friluftsväg i en behaglig slät
terräng från lekparken till gången under Tavastehusleden.
Kvartersområden för bilplatser (LPA)
LPA-tomterna i detaljplaneområdet är fogade till
AK-kvartersområdena, utom fem parkeringstomter. På LPA-tomten 15 mitt i
kvarteret 29145 finns bilplatser för flera olika bostadsbolag.
LPA-tomten 14 i kvarteret 29146 är reserverad för
As. Oy Teuvo Pakkalantie 12 (29145/17), men det ska dras en serviceväg över
tomten till bostadstomterna i öster.
Trafik Maria
Jotunis väg och Teuvo Pakkalas väg dras direkt till Eliel Saarinens väg.
Gatorna får små kurvor som ska dämpa körhastigheterna. Maiju Lassilas väg och
Järviluomavägen fogas till kvarteret 29145.
Eliel Saarinens väg anläggs som en parkliknande
gata med trädrader. I södra kanten reserveras en ca 7 m bred gatuområdesdel
för spår-Jokern (jl).
Cykelvägsnätet längs Eliel Saarinens väg
kompletteras genom att gångbanan på norra sidan av gatan breddas till gång- och
cykelbana.
Naturmiljö För
alla kvarter, utom K-tomten 29146/12, gäller en bestämmelse om att det på
tomterna ska bevaras eller planteras träd enligt 1 träd/100 m² tomtyta.
Skyddsobjekt
Befästningsanordningarna från första världskriget
med omgivning fredas enligt lagen om fornminnen och skyddas som fast
fornlämning.
Skjutbanan som fanns i området i början av
1900-talet, var en gång i tiden ett viktigt område där bl.a. landets
presidenter övade skytte. Fundamentet till den förra skjutbanebyggnaden och
berget ska skyddas som en del av Järviluomaparken.
Samhällsteknisk försörjning
Planeringsområdet ligger nära färdig
samhällsstruktur och kan därför med lätthet anslutas till de nuvarande näten
för samhällsteknisk försörjning. I Ida Aalbergs väg dras ca 100 m ny
avloppsledning. I söder måste befintliga ledningar flyttas. För ledningarna i
tomt- och parkområdena anges ledningsgränder. I LPA-områdena får det enligt en
detaljplanebestämmelse dras ledningar för samhällsteknisk försörjning.
Markens byggbarhet och renhet
Enligt till buds stående uppgifter om markgrunden
kan byggnaderna grundläggas direkt i marken. De slutliga grundläggningssätten
avgörs vid byggnadsprojekteringen efter att grunden undersökts på varje tomt.
För att detaljplaneändringen ska kunna genomföras,
måste de med tungmetaller förorenade jordmassorna avlägsnas ur Ida Aalbergs
park på grund av den hälsorisk de medför. De förorenade massorna grävs upp och
ersätts med ny, ren jord. En översiktsplan för marksanering har gjorts utifrån
undersökningar och mätningar. Storleken på det område i översiktsplanen som ska
saneras bygger på undersökningar, på miljöministeriets rikt- och gränsvärden
för förorening och på riskbedömningen för området. Målet för saneringen är att
få ned halten skadliga ämnen som konstaterats i området till de gränsvärden som
gäller då saneringen genomförs. Saneringsområdet omfattar ca 10 000 m². De förorenade jordmassorna som ska
saneras uppskattas till ca 4 000 m³, dvs. 6 800 ton. Jordmassorna transporteras
till ett ställe som har tillstånd att ta emot och behandla jordmassor som
förorenats på sättet i fråga. Under marksaneringen är en insatt övervakare närvarande.
Byggnadskontoret ansöker om miljötillstånd för sanering hos behörig
miljömyndighet. Avsikten är att arbetena ska utföras 2006–2007.
Detaljplanen upptar en bestämmelse om förorenade
jordmassor: I parken skall den förorenade jorden i skjutbanans vall och dess
omgivning saneras innan byggandet påbörjas.
Miljöstörningar
Trafikbullret
har granskats med en bullermodell och en poängräkning som prognostiserar
situationen 2025. Trafiken på Tavastehusleden uppskattas uppgå till ca
66 600 fordon/dygn år 2025. Trafiken på Eliel Saarinens väg väntas inte
öka väsentligt från läget i dag.
På gårdarna till de nya bostadshusen uppstår
områden där rikrvärdena för buller underskrids (statsrådets beslut nr
993/1992). Också på gårdarna till de nuvarande bostadshusen underskrids
riktvärdena utomhus.
I detaljplanen anges bestämmelser om ljudisolering
i konstruktioner så att riktvärdena uppfylls också inomhus.
Namnskick
Namnkommittén
beslöt 10.5.2006 föreslå följande namn i området: Ida Aalbergs park, Maiju
Lassilas stig och Järviluomaparken.
Detaljplanens
verkningar
Verkningar på stadsbilden och boendet
I och med detaljplaneändringen kompletteras och
förtydligas stadsstrukturen. Servicen i området förbättras. De nya bostads- och
affärshusen intill Eliel Saarinens väg har hiss i motsats till de befintliga bostadshusen
i området. De nya husen byggs nära servicehuset Leevi och passar därför utmärkt
för de ursprungliga Norra Hagaborna som i dag är pensionärer.
I lekparkens utkanter byggs bostäder för
barnfamiljer. Den tidigare daghemstomten blir en ny parkdel nära bostäderna.
Kollektivtrafiken förbättras avsevärt då Jokerlinjen kan ändras till snabbspårväg.
Träden på gårdarna skyddas, vilket ökar trivseln.
Enligt detaljplanebestämmelserna ska de nya
byggnaderna följa 1950-talets typiska hus i Haga, vilket bidrar till att
området är lockande.
Verkningar på trafiken, boendeförhållandena och rekreationen
Detaljplaneändringen medför knappast alls mera
trafik, trafikbuller eller luftföroreningar. Det byggs inga nya gator, utan de
tidigare byggda Maiju Lassilas väg och Järviluomavägen med onödiga kurvor
avvecklas. Marken på den tidigare skjutbanan saneras.
Den centrala parken i Norra Haga får namnet Ida
Aalbergs park. Ett jämnt område i ändan av Teuvo Pakkalas väg (den tidigare
daghemstomten) fogas till parken. På det sättet betjänar parken också invånarna
vid Teuvo Pakkalas väg bättre.
Verkningar på samhällsekonomin
Detaljplaneändringen medför kostnader på ca
2,15 mn euro exkl. moms för staden. Av kostnaderna gäller 1,10 mn
euro gator, 0,29 mn euro parker, 0,02 mn euro vatten och avlopp,
0,06 mn euro elektricitet, 0,06 mn euro fjärrvärme, 0,18 mn euro
flytt av va-ledningar, 0,04 mn euro flytt av elledningar och 0,40 mn
euro marksanering.
Kommersiella verkningar
Detaljplaneändringen förbättrar utbudet av
kommersiell service i Haga. På K-tomten 29146/12 kan det byggas en relativt
stor dagligvaruhandel på ca 1 500–1 900 m² vy eller två enheter på ca 1 000 m² vy. Då blir det nuvarande butiksnätet
sannolikt 1 000 m² vy glesare. Men förhållandet mellan utbud och invånare förbättras då
sortimentet blir bredare. Nettoökningen är 1 000 m² vy och förhållandet stiger från 0,17
till 0,24 m² vy/invånare,
vilket närmar sig medeltalet 0,30 m² vy/invånare för hela staden.
Planeringsfaser
Frågan om detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan
Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har sänt
intressenterna ett skriftligt meddelande om ändringen. Samtidigt sändes
programmet för deltagande och bedömning (daterat 20.5.2003).
Meddelande om detaljplaneändringen ingick också i
planläggningsöversikterna 2003–2006.
Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet
med programmet för deltagande och bedömning. Programmet samt utgångspunkterna
och målen i detaljplanen presenterades på allmänna diskussionsmöten 11.6.2003
och 22.3.2005.
Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt på
stadsplaneringskontoret och i entrén på arbetarinstitutet i Norra Haga
(Skådespelarvägen 14) 19.9–7.10.2005. Ett allmänt möte om utkastet hölls 22.9.2005.
För att underlätta växelverkan, kallades
företrädare för stadsdelsföreningen och bostadsbolagen till medlemmar i
planeringsgruppen för området. Arbetsgruppen sammankom sammanlagt 9 gånger
under 2004–2006.
Alternativa
detaljplanekoncept
I början av
planeringen motsatte sig de kringboende häftigt att den tidigare daghemstomten
skulle bebyggas. Då det noggrannare utreddes hur tomten kunde anslås för
boende, konstaterades att det smala området är svårbebyggt som bostadstomt, att
nya bostäder här skymmer utsikten från de befintliga bostäderna och att området
lättare uppfattas som en del av parken. Det ansågs dock viktigt att en ny
bostadstomt upptas i detaljplaneområdet på grund av bristen på bostadstomter i
staden, nedgången i invånarantalet i Norra Haga och den försvagade servicen.
Det föreslogs bl.a. flervåningshus vid Eliel Saarinens väg, i södra delen av
Ida Aalberg park och i kontorshuset intill Tavastehusleden. Den bästa platsen
visade sig slutligen ligga intill Ida Aalbergs väg i norra utkanten av
detaljplaneområdet.
Byggande i zonen med parkeringstomt–park–gata norr
om Eliel Saarinens väg har väckt motstånd, för det ändrar på de för invånarna
kända vyerna. Det är dock motiverat att bygga här, för de i den gällande detaljplanen
upptagna parkeringstomterna ligger inte intill bostäderna, Maiju Lassilas väg
är ur trafiksynvinkel onödig, parkerna är på flera sidor omgivna av gator och
dessutom små och svårskötta.
Invånarnas motstånd gällde främst utsikten från
fönstren och nödvändigheten att den bevaras. Under åren har det börjat växa
många träd på parkremsorna och delvis på parkeringstomterna. I de två flervåningshusen
vid Maiju Lassilas väg finns bostäder där det största vardagsrumsfönstret och
balkongerna vetter mot området i fråga.
Framförda åsikter
Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelningen
har fått 21 skriftliga åsikter, varav 16 gäller programmet för deltagande och
bedömning och 5 utkastet till detaljplaneändring. Muntliga åsikter har
framförts på diskussionsmötet och per telefon.
Skriftliga åsikter om programmet för deltagande
och bedömning
Pohjois-Haagan yhteiskoulu
Oy anser (23.6.2003) det bra
att detaljplaneändringen gäller nya områden uttryckligen för boende. I Norra
Haga är befolkningsstrukturen starkt dominerad av äldre årsklasser, och
åtgärder att bereda barnfamiljer möjlighet att bo här är välkomna. Områdets
1950-talshus behöver ett parallellt kompletterande och modernt synsätt och
byggande. Tillgången på ägar- och delägarbostäder, bostadsrättslägenheter eller
hyresbostäder som är rätt dimensionerade och rimligt prissatta och som bemöter
barnfamiljers behov ska tryggas.
Styrelsen för Asunto Oy
Maria Jotunin tie 4–12
framhåller (24.6.2003) att det föreslagna kompletteringsbyggandet är lyckat och
snyggar upp stadsbilden delvis. Koncepten beträffande ytan för bostadshus och
affärs-, kontors- och servicebyggnader ska begrundas omsorgsfullt också med
tanke på eventuella omdisponeringar i framtiden. Särskilt viktigt är att den
tills vidare trädgårdslika och öppna miljön i Norra Haga inte går förlorad
eller förstörs av för många bilplatser i markplanet.
Med tanke på befolkningsstrukturen och samlevnaden
i stadsdelen är det nödvändigt att få fler ägarbostäder här, för det finns
redan många hyresbostäder i Norra Haga. Styrelsen ser oroligt på att daghem har
lagts ned och håller på att läggas ned i området. Då det nu planläggs fler
bostäder är invånarna tvungna att ha egen bil för att kunna köra barnen till
dagvården. Stadens förvaltningar bör se problemet ur ett vidare perspektiv, för
problemen härstammar troligen från socialväsendets sparkampanj och de större
daghemshelheterna till följd av den.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att beträffande kompletteringsbyggandet
är detaljplaneändringen utarbetad enligt principerna i skrivelsen.
Det går inte att bestämma upplåtelseformen för
bostäder i en detaljplan. Daghemsfrågan sköts av socialverket, som fått en
kopia av skrivelsen för kännedom.
Styrelsen för Asunto Oy
Maria Jotunin tie 4–12 framhåller
i en ny skrivelse (7.4.2005) att boendeformer som stöder socialt boende eller
planläggning för hyresboende inte bör tillämpas i området, eftersom bostadsbolaget
upplever att det redan finns mycket av sådana boendeformer. I anslutning till
varje byggplats, rättare sagt under den, bör det anläggas tillräckligt med
bilplatser, inte minst med beaktande av att antalet fordon stiger framöver.
Bostadsbolaget äger parkeringstomten 29149/1. Bolaget önskar att planläggningen
dels maximerar byggrätten på tomterna i detaljplaneområdet, dels beaktar att
grönskan och öppenheten i området bör bevaras.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i detaljplanen bestäms markanvändningen,
exempelvis kvartersområde för flervåningshus eller affärsbyggnader, men
finansieringsformen för bostäder, dvs. om det byggs ägar-, delägar-,
bostadsrätts- eller hyresbostäder, kan inte anges där. I detaljplanen anges minimiantalet
bilplatser för varje kvartersområde. Stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning
följer trafikutvecklingen och bestämmer utifrån sina utredningar minimiantalet
bilplatser med beaktande av bilplatsbehovet i framtiden. På bostadsbolagets
tomt anges en så stor våningsyta som möjligt, och den orörda naturen bevaras.
Bilplatserna förläggs under byggnaden.
xxxx och Xxxxxx xxxxxxx (9.6.2003), Xxxxxx xxxxxxx (19.6.2003, 4.4.2005), Xxxxxx xxxx (11.6.2003), Xxxxxx
xxxxxxxxx (17.6.2003), xxxxxxxx, xxxx
och xxxx xxxxx samt xxxxx och xxxxxx xxxxxxxx (18.6.2003), Xxxx xxxxxxxx (17.6.2003) och Xxxx xxxxxxxxxxx (8.4.2005) motsätter
sig byggande i området norr om Eliel Saarinens väg, dvs. i kvarteren 29148 och
29149. De motiverar sitt motstånd med att området redan är så effektivt bebyggt
att det inte vore rättvist jämfört med andra områden att ytterligare bygga
bostäder här. Området är för smalt och Eliel Saarinens väg orsakar störande
avgaser och andra olägenheter.
Xxxxxx xxxxxxxxx anser att det som är planlagt som park ska
förbli park. Träden gör det tungt bebyggda området mjukare, binder damm och
dämpar trafikbullret. Möjligheten att promenera från området västerut till
Pietari Hannikainens väg ska beaktas i planeringen.
Xxxx xxxxxxxx anser att den björkbevuxna remsan längs
Maiju Lassilas väg har en väsentlig inverkan på trivseln i de hisslösa
betonglådshusen från 1970-talet. Endast den grönskande, lugna utsikten mot
skogsdungen från balkongerna och vardagsrummen gör bostäderna attraktiva. Det
behövs inte mera service i området. Folk har flyttat hit just på grund av
lugnet.
Xxxx xxxxxxxxxxx berättar att han köpt bostad i augusti
2004 på grund av den parklika utsikten och fick betala extra för den.
xxxx och Xxxxxx xxxxxxx anser dessutom att de som grannar borde få
materialet hemburet från stadsplaneringskontoret.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att invånarnas åsikter har beaktats
i planläggningen på det sättet att byggnadsytorna i det nya AL-kvartersområdet
anges vid de befintliga flervåningshusens fönsterlösa gavlar på sådana ställen
där de nya husen inte skymmer utsikten från de gamla husens fönster. För de
övriga delarna gäller en beteckning om att träd och buskar ska bevaras och bibehållas
livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så att växtlighetens betydelse i
omgivningen kvarstår.
Träden i området bevaras alltså, likaså deras
funktion att göra området mjukare och binda damm. Likaså bevaras den vackra och
förtjusande utsikten från bostäderna. Enligt undersökningarna dämpar ett så här
litet trädbestånd inte trafikbuller.
I den gällande detaljplanen är det nya
AL-kvartersområdet norr om Eliel Saarinens väg parkeringsområde för
bostadsbolag, område för allmän parkering, gata och park. Parkytan är endast
0,28 ha, dvs. ca 25 % av hela det område som ändras. Enligt
detaljplaneändringen bevaras ca 0,15 ha park i västra ändan.
En ny friluftsväg, Maiju Lassilas stig, dras från
Maria Jotunis väg västerut ända till Pietari Hannikainens väg, vilket
underlättar promenerandet hit.
Stadsplaneringskontoret informerar alla
intressenter om att frågan om detaljplaneändring väckts och om att
planläggningsmaterialet är framlagt. I det aktuella fallet betyder intressenter
bostadsbolagen, vars disponenter ombeds att meddela aktieägarna och de boende
om saken. Planläggningsöversikten utdelas varje år till varje Helsingforshem. I
översikterna 2003–2006 togs den föreliggande detaljplaneändringen upp.
Xxxx xxxxx (13.6.2003) samt Xxxx xxxx och xxxxx xxxxxxxxx (19.6.2003) har sänt en åsikt om den
tidigare daghemstomten 29145/12. xxxxx hänvisar till invånarmötet 11.6.2003 där
förslaget att inte bygga på tomten vann enormt understöd. xxxxx framför också
åsikter om hurdana hus som passar i området, om tomten i alla fall bebyggs. Det
är oroligt i parken i dag, och om det byggs ett hyreshus i utkanten av den ökar
otryggheten.
xxxx och xxxxxxxxx framhåller att invånartätheten
i västra stordistriktet är högre än i flera andra stordistrikt. Hyresbostäderna
utgör i medeltal 44 % av bostadsbeståndet. Ett alltför tätt byggande och i
synnerhet en för stor andel hyresbostäder bör undvikas. Det bör inte byggas
bostäder eller bilplatser på daghemstomten, utan det vore förnuftigt att anlägga
en hundpark här, eftersom det inte finns någon sådan i närheten, däremot finns
det många hundar och äldre hundägare.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att planläggarna beslöt avstå
från byggande på den tidigare daghemstomten på grund av invånarnas motstånd
samt tomtens besvärliga form och läge bakom de nuvarande husen i kanten av parken.
Däremot ansåg de att nya bostadshus vid Ida Aalbergs väg i norra kanten av
parken passar bra.
Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 motsätter sig (5.4.2005) en ny bostadstomt
i parkområdet mellan Norra Haga lekpark och bostadsbolaget. Parkdelen i fråga
hör väsentligt till ”Idas park” och byggande här innebär en oersättlig förlust
för parken, då träd fälls och berg sprängs. Sprängningsarbetena kan ha stora
konsekvenser för grannfastigheterna, dvs. uttryckligen för konstruktionerna i
bostadsbolagets hus och för demenspatienterna i omsorgshemmet Eskil i bolagets
huslänga. Bolaget anser att planläggarna borde hålla sig till den ursprungliga
planen och bygga på den tidigare daghemstomten, som inte kräver grundläggningsarbeten.
Ett nytt hus passar bättre bland hus från
1970-talet än från 1950-talet. Bolaget klagar över att information om planen
gavs endast muntligt vid invånarträffen om detaljplaneändringen för Teuvo
Pakkalas väg 22.3.2005, då få av bolagets invånare var närvarande. Bolaget
anser det orimligt att planläggarna så pass sent tog in en så stor förändring
och inte underrättade om den separat.
Xxxxx xxxxxxxxxx är aktieägare i bostadsbolaget ovan och
understöder (13.5.2005) byggandet på den föreslagna platsen. Det allmänna bästa
gynnas av att staden byggs tätare, för då sjunker energiöverförings- och
trafikkostnaderna avsevärt och tillgången till service förbättras. Naturen i
Centralparken förslår. Varje högt hus i staden sparar Finlands natur utanför
staden. Det bör byggas mera i Haga. I området kring Ida Aalbergs väg och Teuvo
Pakkalas väg kunde det byggas mycket mera.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i den del av parken där
det nu föreslås ett nytt bostadskvarter finns det inga egentliga parkfunktioner.
Där finns en brant, kalt berg och skog. Öster om kvarteret löper en stig. I
rapporten Haagan viheralueet konstateras att området saknar särskilda natur-
eller rekreationsvärden och att det inte tål mycket slitage.
Även om idén att bygga hus vid Ida Aalbergs väg
presenterades första gången muntligt på invånarmötet, har bostadsbolaget efter
det informerats om saken tydligt. Bostadsbolagets disponent har deltagit i
förhandlingarna och bostadsbolaget har inte längre motsatt sig utkastet till detaljplaneändring.
Efter utkastsfasen har byggnadsytorna flyttats längre från bostadsbolagets hus,
såsom bolaget önskat.
Xxxxx xxxxxxxxxx påtalar (11.3.2005) tomtindelningen på
tomten 29139/6. Han anser det inte rättvist att ta bort område i ändan av
B-huset i öster och lägga till område i ändan av A-huset i väster. Själv bor
han i ändan av B-huset.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att A-husets gavel för närvarande
ligger ca 6 m från tomtgränsen och B-husets gavel ca 22,8 m från den.
Eftersom omsorgshemmet Eskil verkar i A-huset och behovet av gårdsplan är stort
just där, är det rättvist och motiverat att anvisa mera gårdsområde väster om
A-huset och stryka gårdsområde öster om B-huset. Gården till B-huset behövs
inte för gårdsfunktioner och den ligger inom Tavastehusledens bullerområde.
Skrivelser om utkastet till detaljplaneändring
Xxxxxx xxxx kritiserar (11.9.2005) att stadsbornas
skattepengar slösas, då endast två busslinjer och taxibilar får köra på
kollektivtrafikgatuavsnittet av Eliel Saarinens väg och då ingen ens reserverat
hållplatsfickor, vilket gör det omöjligt t.ex. för ambulansen att ta sig fram.
Hon kritiserar också nybyggandet i mellersta Haga och framhåller att det för
med sig slum i det gröna lugna Norra Haga, de nya husen i den kärraktiga
terrängen utsätts för mögel och naturen går förlorad.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att skrivelsen inte gäller det
föreliggande förslaget till detaljplaneändring. I detaljplanen nr 10949 för
mellersta Haga, som trädde i kraft 24.5.2002, anslås Eliel Saarinens väg på
avsnittet Degermyrvägen–Ilkkavägen endast för kollektivtrafik. För att gatan
ska kunna anslås för all trafik måste detaljplanen ändras. Antalet busslinjer
på gatan har hela tiden ökat. För närvarande kör 6 busslinjer på kollektivtrafikgatan:
Jokerbussen 550, 41, 52A, 40, 43 och 51. Jokerbussen 550 kör med 5 minuters
intervall på vardagar. Enligt trafikplanen för gatan har inga hållsplatsfickor
anlagts, men utryckningsfordon får vid behov köra också på körbanan för mötande
trafik.
Byggandet i mellersta Haga är för närvarande i
grundberedningsfasen. Situationen kommer att förändras då grundberedningen, de
planerade byggnaderna och den nya idrottsparken är klara omkring 2010. Grundberedningen
gör marken så bärande och torr att mögel inte uppstår.
Xxxxxx xxxxxxx motsätter sig (2.10.2005)
fortsättningsvis att området mellan Maiju Lassilas väg och Eliel Saarinens väg
bebyggs. För de kringboende är området ytterst viktigt för rekreation.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att i rapporten Haagan viheralueet
sägs att området saknar särskilda natur- eller rekreationsvärden. Däremot sägs
det vara slitet och/eller nedskräpat, och eventuellt passa för byggande. De
kringboende försvarar området för trädens och den övriga växtlighetens skull.
Utsikten kommer att bevaras, eftersom byggnadsytorna anges vid de fönsterlösa
gavlarna till de befintliga husen och eftersom resten av området upptas som
område där träd och buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov
ska träden och buskarna bytas ut så att växtlighetens betydelse i omgivningen
kvarstår.
Xxx xxxxxxxx anser (7.10.2005) att bostäder passar i
området, inte affärslokaler, för service finns redan på Thaliaplatsen och i
gamla köpcentret. Dagens bostadsområde är lugnt, delvis just därför att det mesta
är bostäder.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att boendet kommer att dominera
trots nybyggandet. De nya husen förläggs så att de inte skymmer utsikten från
de gamla husen. Det är inte möjligt att bygga bostäder i östra delen av området
(KL-kvartersområdet) på grund av trafikbullret från Tavastehusleden.
Xxxxx xxxxx framhåller (4.10.2005) att trängseln i
trafiken på Ida Aalbergs väg är tillräckligt pinsam redan nu, då hela gatan är
full av bilar. Det behövs inga fler hus invid gatan, vilket förvärrar läget.
Gårdskommittén för
Kiinteistö Oy Keulatorni
och Norra Haga Förening rf ber
(5.10.2005) att den svåra trafiksituationen på Ida Aalbergs väg ska beaktas.
Folk parkerar på gatan, för det finns för få bilplatser i området. Också
lastbilar parkerar på gatan, vilket inte minst på vintern orsakar problem på
det backiga avsnittet. Faromoment uppstår ofta.
Gårdskommittén och föreningen önskar att
förbindelsen till Centralparken ska kvarstå trots byggandet, och att branten
inte ska byggas alltför tätt, utan att det luftiga byggandet i området ska
beaktas.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att parkeringsproblemen på Ida
Aalbergs väg i hög grad beror på att fastigheterna från 1950-talet saknar
bilplatser på tomten. Enligt dagens detaljplaner ska nybyggnader ha bilplatser
på tomten, vilket betyder att de nya husen inte belastar gatan med parkerade
bilar. Enligt stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning är det möjligt
att omorganisera trafiken på Ida Aalbergs väg, exempelvis vad gäller lastbilar.
Promenadmöjligheterna till Centralparken
förbättras, då den befintliga friluftsvägen rätas ut.
Det nya bostadskvarteret vid Ida Aalbergs väg
byggs enligt det genomsnittliga exploateringstalet 0,4, vilket är luftigare än
i Norra Haga i medeltal.
Statistiska uppgifter |
Disponering |
Yta m2 |
Vånings-yta m2 |
|
|
|
Kvartersområde för flervåningshus (AK) |
47 765 |
60 700 |
|
|
Kvartersområde
för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR) |
3 658 |
1 500 |
|
|
Kvartersområde
för bostadshus, affärs- och kontorsbyggnader och byggnader för offentlig
service (AL) |
4 324 |
4 500 |
|
|
Kvartersområde
för affärs- och kontorsbyggnader (K) |
2 793 |
3 700 |
|
|
Parkområde (VP) |
61 189 |
|
|
|
Kvartersområde för bilplatser (LPA) |
6 308 |
|
|
|
Gatuområde |
18 873 |
|
|
|
Sammanlagt |
142 126 |
70 400 |
Förslaget gäller område i statens
fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt
framlagt 9.2–12.3.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och
byggförordningen. Tre anmärkningar har gjorts mot förslaget, vilka relateras
nedan.
Förslaget har vidare sänts för utlåtande till
räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen,
Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab samt Museiverket. För
utlåtandena redogörs nedan.
Anmärkningar Styrelsen
för Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 samt Xxxxxx
xxxxxxxx och Xxxxx xxxxxxx framhåller (12.3.2007) att Norra Haga är en av
de värdefulla förorterna från efterkrigstiden. Den del av Ida Aalbergs park som
ligger väster om bostadsbolagets tomt är en viktig grönkorridor och ett
värdefullt naturobjekt som bör skyddas. De få bostäderna som föreslås här
lindrar inte den lokala bostadsbristen i hög grad, men däremot begränsar de
rekreations- och friluftsmöjligheterna avsevärt och fördärvar för alltid
värdefullt natur- och kulturlandskap samt helheten i Ida Aalbergs park.
Xxxx xxxxxxxx, ordförande för Asunto Oy Ida Aalbergintie
4, framhåller (12.3.2007) att brister har uppdagats i beredningen och ändringen
av detaljplanen. Detaljplaneändringen har inte beretts enligt programmet för
deltagande och bedömning, för det nya kvarteret 29141 vid Ida Aalbergs väg hör
enligt programmet inte till de områden som ändras.
Områdesplaneringen följer inte rekommendationerna
i rapporten Haagan viheralueet, där området i fråga anges som grönområde som
ska utvecklas (s. 57, karta 20).
Förslaget till detaljplaneändring följer inte
heller generalplanen.
Efter utkastsfasen har det föreslagna
AR-kvartersområdet vid Ida Aalbergs väg plötsligt blivit AKR-kvartersområde och
fasaden höjts från högst 5 m till högst 7 m. Suolanen anser att
invånarna på sätt och vis har blivit vilseledda, då förslaget till
detaljplaneändring inte har hållits offentligt framlagt i köpcentret i Norra
Haga. Han anser att beteckningen AKR är avgörande, för den tillåter hyresbostäder.
Det bör inte byggas fler hyresbostäder, för redan nu råder en instabil
situation vid Ida Aalbergs väg. Däremot kan det gärna byggas fler i miljön passande
ägarbostäder till rimligt pris för barnfamiljer.
Utifrån det ovanstående anser Suolanen att
invånarna bör höras en gång till och att utkastet till detaljplaneändring ska
läggas fram på nytt.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) med anledning av
anmärkningarna punkt för punkt följande:
Byggande nära ett värdefullt område
Det ursprungliga Norra Haga från 1950-talet hör
onekligen till de värdefulla bostadsområdena från återuppbyggnadstiden i
Helsingfors efter andra världskriget. I Generalplan 2002 för Helsingfors upptas
området som kulturhistoriskt, arkitektoniskt och landskapskulturellt värdefullt
område, som utvecklas så att dess värden och egenskaper bibehålls.
Generalplanebeteckningen omfattar dock inte till det föreslagna nya kvarteret
29141.
Parkdel planeras för bostadsbyggande
I den del av parken där nya hus föreslås
(AKR-kvarteret 29141) upptas enligt den gällande detaljplanen en byggnadsyta
för en högst 7 m hög snabbspårvägsstation i högst 2 våningar.
I utredningen ”Haagan viheralueet –
kaupunkirakenteen tiivistämisen reunaehdot” bedöms natur- eller
rekreationsegenskaperna i området. Nämnden antecknade utredningen 16.4.1998.
Här konstateras att området inte är värdefullt med tanke på natur eller
rekreation, utan bergsmark som inte tål mycket slitage. Av kartan 20 framgår
hur områden som på 1990-talet föreslogs för byggande passar för ändamålet med
tanke på natur- och rekreationsegenskaperna i Haga, resten av parkerna anges
med grön bottenfärg, dvs. område som ska utvecklas som grönområde. Det nya
bostadskvarteret 29141 omfattar endast ca 0,37 ha. Största delen förblir
park, ca 6,1 ha av Ida Aalbergs park. Denna är byggd lekpark och lundaktig
eller färsk mo, som tål slitage i rimlig utsträckning.
I den del av parken där nya hus föreslås löper en
grusväg för friluftsliv i nordsydlig riktning. Enligt detaljplaneändringen
bevaras vägen på den delvis ändrade platsen. Detta bergiga område används inte
för rekreation i någon annan form.
Det råder brist på familjebostäder i Haga och
därför är det motiverat att anslå ett mindre kvartersområde för flervåningshus,
radhus och andra kopplade bostadshus (AKR) i kanten av Ida Aalbergs park och
lekparken, på ett ställe som inte är i aktivt rekreationsbruk. Därför begränsar
detaljplaneändringen inte frilufts- och rekreationsmöjligheterna eller förstör
naturvärden i området.
Meddelande om ändringen
Programmet för deltagande och bedömning är daterat
24.2.2005, dvs. i början av planläggningsprocessen, gränserna på kartan är
preliminära. Det är nödvändigt att bygga till i Norra Haga, för invånarantalet
har börjat sjunka, servicen försämras och det råder brist på familjebostäder.
Planläggarna studerade flera förläggningsalternativ. I stället för byggande på
den tidigare daghemstomten i ändan av Teuvo Pakkalas väg, kom de fram till
kompletteringsbyggande vid Ida Aalbergs väg, på en sådan del av parken som
saknar särskilda naturvärden och rekreationsfunktioner och som redan har
förbindelse till gatan.
Asunto Oy Ida Aalbergintie 4 har underrättats om
ändringen på invånarmötet våren 2005. Bolagets disponent har deltagit i
områdesplaneringsgruppens möten flera gånger och till arbetsgruppen framfört bolagsstyrelsens
åsikter. Bolaget sände en skrivelse 7.4.2005 och fick svar då nämnden behandlat
ärendet 26.10.2006. Aktieägarna och invånarna har med andra ord varit medvetna
om ändringen.
Det är vanligt att de ursprungliga målen i en
detaljplan ändras under beredningen. Förslaget läggs fram offentligt (65 §
i markanvändnings- och bygglagen) för att intressenterna ska ha möjlighet att
ta ställning till ändringarna (anmärkning). Det officiella framläggandet sker
enligt praxis på stadsplaneringskontoret. Om ändringarna med anledning av anmärkningar
och utlåtanden bedöms vara väsentliga, läggs detaljplaneförslaget på nytt fram
offentligt i enlighet med samma paragraf i samma lag.
Parkdelen i generalplanen
I Generalplan 2002 upptas det nya området som
föreslås för byggande som flervåningshusdominerat område
(boende/verksamhetslokaler). På kartan löper en smal västöstgående
rekreationszon i Ida Aalbergs park. Det föreliggande förslaget följer därmed
generalplanen.
Det nya bostadskvarteret 29141 med beteckningar
Vid kvarteret är terrängen mycket sluttande och
höjden varierar mellan +27 och +34,6, dvs. höjdskillnaden i kvarteret är nästan
8 m. I en så pass sluttande terräng är det svårt att bygga tvåvånings
radhus som inte når högre upp än 5 m. Det är möjligt att
byggprojekteringen inte kan undvika att rum i olika bostäder byggs ovanpå
varandra, särskilt då bostäderna byggs i varierande storlekar. Därför har
disponeringen breddats under beredningens gång så att också andra små kopplade
bostadshus än radhus är tillåtna. Slutresultat blir i alla händelser likadant
som den ursprungliga planeringsidén: de nya husen har två våningar och skymmer
inte utsikten från de gamla husens fönster, utan håller sig främst under
branten sett från Ida Aalbergs väg 4.
Besluten om bostadsfinansieringsform fattas först
efter planläggningen. I en detaljplan kan det inte bestämmas om bostäder blir
hyres- eller ägarbostäder.
xxxxx xxxxxxxx, xxxxxxx xxxxxxxxxx,
xxxx xxxxx och xxxxxxxx xxxxx, som alla är aktieägare i Asunto Oy Maiju Lassilan tie 2, klagar (12.3.2007)
över flera omständigheter i förslaget till detaljplaneändring.
De godkänner inte att Teuvo Pakkalas väg leds
direkt till Eliel Saarinens väg, eftersom gatan då delar bostadsbolagets
parkeringstomt i två delar, inte heller godkänner de att bostadsbolaget måste
lösa in värdelös gatumark. Staden bör hellre betala gatumarken som den köper av
bolaget i form av mark än i form av pengar. Beslut bör inte fattas förrän en
provräkning är gjord och pris- och servitutsuppgifter finns att tillgå.
Personerna misstänker också att de nya
bostadshusens bilar kommer att störa invånarna i bostadsbolaget, för det har
inte anvisats tillräckligt många bilplatser, och en del av dem anvisas som
kantstensparkering. I alla händelser gör
trafiken kring de nya husen den nuvarande Maiju Lassilas väg till en orolig bakgård.
De frågar hur man ska köra till det planerade bostadshuset vid den nuvarande
Järviluomavägen, vad gatstumparna ska heta då Maiju Lassilas väg försvinner,
hur servicekörningen och sophämtningen till de nya husen är planerade, och hur
det är med Shells oljetransporter. Det finns inte rum för dem i detaljplanen.
Personerna föreslår att Maiju Lassilas stig i
förslaget ändras till fotgängargata som asfalteras, får belysning och
underhålls. Det är den kortaste vägen till butiker, kyrkan, apoteket,
barnträdgården och skolan. I dag är stigen oskött och saknar belysning.
På platsen för gångbana på Järviluomavägen och
Maiju Lassilas väg behövs fortsättningsvis ordentliga gångvägar. I detaljplanen
saknas sådana.
Den nya anslutningen från Maria Jotunis väg till
Eliel Saarinens väg skadar oersättlig natur, för den kräver att berg sprängs.
De nya husen byggs för nära de gamla och är som en
mur framför dessa. Det är för trångt för flyttbilar och sopbilar att svänga.
Det är obekvämt att bo i de nya husen intill Eliel Saarinens väg, Jokerlinjen
och servicestationen lite österut.
En stor del av träden på de nya tomterna måste
fällas. Området borde förbli park.
Detaljplanen bemöter markägarna orättvist, då en
byggnadsyta för ett tvåvåningshus anges vid bostadsbolagets parkeringstomt och
en byggnadsyta för ett femvåningshus anges på stadens mark.
Tomtnumreringen är oredig.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) med anledning av
anmärkningarna punkt för punkt följande:
Detaljplaneändringen ur invånarnas synvinkel,
Maiju Lassilas väg 2
Detaljplaneändringen för området kring Teuvo
Pakkalas väg utgår från det faktum att Maiju Lassilas väg och en del av Maria
Jotunis väg inte behövs för trafiken, och flervåningshusens parkeringstomter
mellan Maiju Lassilas väg och Eliel Saarinens väg utnyttjas lite. Kurvorna på
gatorna kan ändras till fartgupp eller andra farthinder. Det är inte motiverat
med bristfälligt utnyttjade områden intill huvudgatan. Det är bättre att i
stället utnyttja dem effektivt och disponera dem för bostäder, butiker, kontor
och offentliga servicelokaler.
Öster om Teuvo Pakkalas väg, i hörnet av Eliel
Saarinens väg upptas i förslaget affärs- och kontorstomten 29146/12 med
byggnadsytor för ett femvånings- respektive tvåvåningshus. Husen är så
planerade att de inte skymmer utsikten från bostäderna i de gamla husen.
Fastighetskontorets tomtavdelning uppger att
värdet på tomtmarken bestäms enligt byggrätten för hela tomten, inte enligt
enskilda byggnadsytor. Den sammanlagda byggrätten för tomten delas i
förhållande till den markyta som varje markägare äger. Följaktligen har Asunto
Oy Maiju Lassilan tie 2 rätt till den andel av den sammanlagda byggrätten för
de nya tomterna som tillfaller bostadsbolaget på basis av den markyta som
bostadsbolaget äger.
Styrelseordföranden för Asunto Oy Maiju Lassilan
tie 2 har under beredningen meddelat att bostadsbolaget vid sin bolagsstämma
godkänt förslaget till detaljplaneändring.
Trafik och parkering kring de nya husen
I dag löper all trafik till området via Maiju
Lassilas väg och Maria Jotunis väg. På de gatuavsnitt som försvinner anläggs
enligt förslaget en infart endast till två nya hus och till parkeringsområdet i
kvarterets mitt. Trafiken minskar avsevärt jämfört med i dag.
Bilplatserna för de nya husen förläggs till
botten- och/eller källarvåningarna. Skogsdungarna som syns från fönstren vid
Maiju Lassilas väg 2 upptas som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras
och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att
växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. Infarten till det nya huset vid
den nuvarande Järviluomavägen sker via Maria Jotunis väg och södra delen av LPA-tomten
29145/1.
Gatunamnen framgår av detaljplanekartan. För
allmän trafik anslås de två befintliga gatorna Teuvo Pakkalas väg och Maria
Jotunis väg med direkt anslutning till Eliel Saarinens väg. Rutten för Shells
oljetransporter har utretts och den löper delvis över K-tomten 29146/12.
Fotgängarstråk
Den föreslagna Maiju Lassilas stig reserveras för
gång- och cykeltrafik. Det är den kortaste promenadvägen från området kring
Teuvo Pakkalas väg till Thaliaplatsen, butikerna, daghemmen och skolan. Därför är
det befogat att underhålla stigen som ett gatuliknande gång- och cykelstråk med
belysning, dock inte som gata, eftersom den löper genom parken.
Stadsplaneringskontoret har underhandlat med byggnadskontoret om ett sådant
underhåll av Maiju Lassilas stig.
I förslaget upptas både nya och gamla
friluftsvägar i Ida Aalbergs park. Gångbanorna på Teuvo Pakkalas väg och Maria
Jotunis väg bevaras på de gamla huvudavsnitten, på de nya avsnitten anläggs nya
gångbanor. Dessutom anges en bestämmelse om att genomgång på tomterna ska vara
tillåten, vilket innebär att man fritt kan promenera på de tidigare Järviluomavägen
och Maiju Lassilas väg.
Berget i Järviluomaparken
Den nya anslutningen från Maria Jotunis väg till
Eliel Saarinens väg anges så att så lite berg som möjligt behöver sprängas.
Bergen är typiska i området, men berget i fråga har inte konstaterats ha något
särskilt värde. På berget finns sockeln av den förra skjutbanebyggnaden kvar
och den har historiskt värde, och därför ska den skyddas enligt detaljplanen
(s).
Nya hus, service och gårdsträd
Nya bostadshus byggs intill den livligt
trafikerade stadsgatan Eliel Saarinens väg. Här löper täta bussturer och
service finns i närheten, men också grönska och natur ryms på gården och i
omgivningen. De nya husens hörn finns 12 och 14 m från de närmaste husen
vid Maiju Lassilas väg 2, medan avståndet mellan bostadsbolagets hus är 5 och
7 m.
I området kring Teuvo Pakkalas väg är det
ändamålsenligt att förlägga sopkärlen invid de nuvarande avsnitten av Teuvo
Pakkalas väg och Maria Jotunis väg.
Träden och buskarna på de nya tomterna ska bevaras
och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska träden och buskarna bytas ut så att
växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. En del av området har enligt
detaljplanen hela tiden varit park, men byggnadskontorets gatu- och
parkavdelning har inte haft möjlighet att sköta området som park, eftersom det
varit så litet. I och med detaljplaneändringen ansvarar tomtägarna för skötseln
av träden.
Tomtnumrering
Då tomtgränserna flyttas, ska tomten få ett nytt
nummer. Befintliga tomter kan därför ha flera nummer på detaljplanekartan:
numret under byggtiden och numret efter detaljplaneändringen. Så har det skett
i området kring Teuvo Pakkalas väg.
Utlåtanden Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab (23.3.2007)
har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.
Nämnden för allmänna arbeten anser (15.3.2007) att omdisponeringen av
den tidigare daghemstomten till park förbättrar betingelserna för närrekreation
och möjliggör en smidigare förbindelse mot Centralparken. Efter att marken
sanerats är det möjligt att anlägga en sammanhängande, trevlig vistelsepark och
genomgångsplats. Det nya AKR-kvartersområdet vid Ida Aalbergs väg sänker inte
värdet på resten av parken nämnvärt. Den nuvarande parken har inga funktioner i
det nya kvarteret, utom en korridor, som faktiskt flyttas. Det nya kvarteret kräver
ingen ny gata.
Det är motiverat att omdisponera parken mellan
Maiju Lassilas väg, som stryks, och Eliel Saarinens väg till AL-kvartersområde.
Kostnaderna för gatubyggandet uppgår till
1,1 mn euro och det årliga gatuunderhållet till ca 27 500 euro.
Parkbyggandet kostar 140 000 euro och det årliga parkunderhållet stiger
med ca 2 500 euro. Kostnaderna för sanering av förorenade jordmassor
uppskattas till ca 450 000 euro.
Fastighetsnämnden konstaterar (3.4.2007) att en körbar väg
ska dras över K-kvartersområdet från servicestationstomten öster om detaljplaneområdet,
eftersom tankbilarna troligen inte kan operera enbart från gatan, utan bör
kunna fortsätta åt andra hållet.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att tankbilarnas
rutter har undersökts och en beteckning ajo anges nu i K-kvartersområdet, det
är 3 m bredare och 16 m längre än tidigare. Tankbilarna kan nu köra
från servicestationen längs norra kanten av K-kvartersområdet till Teuvo Pakkalas
väg.
Fastighetsnämnden tar inte ställning till
värdestegringen på de två privata bostadsaktiebolagens mark. Värdestegringen
har behandlats på fastighetskontorets tomtavdelning, som konstaterar att för
varken tomten 29148/1, som Asunto Oy Maiju Lassilantie 2 äger, eller tomten
29149/1, som Asunto Oy Maria Jotunintie 4–12 äger, behövs förhandlingar enligt
Stns markpolitiska beslut 9.2.2004, eftersom detaljplaneändringen inte medför
avsevärd nytta i den bemärkelse som avses i Stns beslut.
Miljönämnden konstaterar (27.3.2007) att gårdarna i de
nya bostadskvarteren i söder vetter mot Eliel Saarinens väg. I dag kör
bussjokern här och i fortsättningen spårjokern. Nämnden anser att en utredning
om bullerspridningen och behovet av bullerbekämpning i den prognostiserade
trafiksituationen ska fogas till detaljplaneändringen. Målet ska vara att
bullret på gårdarna inte överskrider riktvärdet 55 dB(A) i statsrådets
beslut (993/1992). Utan bullerskydd överskrids riktvärdet troligen på största
delen av gårdarna.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att en bullerspridningsuträkning
har fogats till detaljplanebeskrivningen. Beredningen har lagt tonvikt på att
bekämpa bullerspridningen. Eftersom de vidaste och ljusaste vyerna från de
nuvarande och de nya bostäderna finns just mot bullerkällan Eliel Saarinens
väg, föreslås endast ett lågt bullerskydd, som inte skymmer utsikten. På
AL-kvartersområdets gräns mot Eliel Saarinens väg ska det byggas minst
1,2 m höga stenmurar med öppningar endast för fotgängare. De nya
bostadshusen ska få indragningar. Enligt bulleruträkningen underskrids
55 dB(A) på de normativa lek- och vistelseområdena på dagen.
Helsingfors Vatten konstaterar (19.3.2007) att på tomterna
29145/14, 18 och 19 samt 29146/12 norr om Eliel Saarinens väg löper en allmän
vattenledning, ett avlopp och ett dagvattenavlopp. Ledningarna måste flyttas
till gatuområdet och till nya ledningsgränder på tomterna. Flytten gäller
460 m vattenledning, 220 m avlopp och 240 m dagvattenavlopp.
Flytten beräknas kosta 500 000 euro exkl. moms. På tomten 29145/14 ska
ledningsgränder anges. Ledningsflytten ska finansieras av andra medel än sådana
som är reserverade för vattenverksfunktioner, enligt ett beslut av Stn
5.5.1997.
Av va-kartan, som utgör bilaga till
detaljplanebeskrivningen, framgår inte alla ledningar som måste flyttas från
den del av Maria Jotunis väg och Maiju Lassilas väg som stryks, trots att
byggnadsytorna sträcker sig ovanpå ledningarna.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att ledningsgränder
för de rör som flyttas upptas vid den nuvarande Maiju Lassilas väg på tomten
29145/14.
Den till beskrivningen bifogade va-kartan är
justerad så att ledningarna inte löper under byggnadsytorna på den del av Maria
Jotunis väg och Maiju Lassilas väg som stryks.
Räddningsnämnden konstaterar (13.3.2007) att
räddningsarrangemangen beträffande de nya 5-vånings bostadshusen ska beaktas.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att räddningsvägen
vid Maiju Lassilas väg kvarstår efter detaljplaneändringen.
Museiverket konstaterar (4.4.2007) att
fornlämningarna från första världskriget är adekvat beaktade och har
beteckningen sm på detaljplanekartan. Beträffande den byggda miljön hänvisar
Museiverket till stadsmuseets utlåtande i saken.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att stadsmuseet
inte har avgett utlåtande om detaljplanen. Efter att den hållits framlagd har
stadsmuseet publicerat rapporten Helsingin rakennuskulttuuri, Pohjois-Haagan
rakennusinventointi. I rapporten inventeras byggnaderna i Norra Haga och en
förteckning ges över de kulturhistoriskt värdefulla 1950- och 1960-talsbyggnaderna.
Två byggnader i detaljplaneområdet ingår i förteckningen, bostadshusen inom
Asunto Oy Ida Aalbergs väg 4.
En skyddsplan eller skyddande byggsättsdirektiv
kommer att utarbetas för Norra Haga.
Ändringar i
förslaget till detaljplaneändring
Med
anledning av utlåtandena har förslaget ändrats enligt följande:
-
Beteckningen
ajo på K-tomten i kvarteret 29146 har breddats med 3 m och förlängts med
16 m.
-
En
ledningsgränd upptas på den nuvarande Maiju Lassilas väg i kvarteret 29145.
-
Den
bifogade va-kartan i beskrivningen är justerad.
-
I
beskrivningen ingår nu en bullerspridningsuträkning.
Dessutom har tekniska justeringar gjorts på
kartan.
Ändringarna är inte väsentliga och förslaget
behöver därför inte läggas fram på nytt.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 6 i kvarteret nr 29139,
kvarteren nr 29144 och 29145, tomterna nr 3, 9 och delvis 10 i kvarteret nr
29146, kvarteren nr 29148 och 29149 samt gatu- och parkområden och område
för allmän parkering i 29 stadsdelen (det nya kvarteret 29141 bildas) enligt
stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11590, daterad
26.10.2006 och ändrad 11.10.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Detaljplanekarta nr 11590 (Norra Haga,
området väster om Teuvo Pakkalas väg)
|
|
Bilaga 2 |
Illustration (Norra Haga, området väster
om Teuvo Pakkalas väg)
|
DETALJPLAN FÖR EN
DEL AV KVARTERET 29154 OCH REKREATIONSOMRÅDE OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR
TOMTERNA 29104/11, 29146/2, 7, 8, 10 OCH 11 M.FL. OMRÅDEN I HAGA (OMRÅDET ÖSTER
OM TEUVO PAKKALAS VÄG) (NR 11580)
Stn 2007-178
Förslag till
detaljplan för en del av kvarteret 29154 och rekreationsområde och till
detaljplaneändring för tomten nr 11 i kvarteret nr 29104, tomterna nr 2, 7, 8,
10 och 11 i kvarteret nr 29146 och gatu-, park-, trafik- och specialområden i
29 stadsdelen (Haga, Norra Haga). De nya kvarteren 29154 och 29155 bildas.
Området ligger i
Norra Haga kring korsningen av Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen.
Sammandrag Avsikten med detaljplanen är
att komplettera omgivningen kring korsningen av Eliel Saarinens väg och
Klubbekrigarvägen. För att bullerskydda bostäderna anges ett nytt kvarter 29154
för kontorsbyggnader (KT) längs Tavastehusleden. I kvarteret får det byggas
6-våningshus med sammanlagt ca 13 510 m² vy. Mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg
anges ett nytt kvarter 29155 för flervåningshus, radhus och andra kopplade
bostadshus (AKR). I kvarteret finns det 2-vånings radhus och 2–4-vånings
bostadshus med sammanlagt ca 4 100 m² vy.
En ny väg, Walentin Chorells väg, dras som
förlängning på Klubbekrigarvägen norrut, och i korsningen på Eliel Saarinens
väg anges en normativ rondell med trädrader.
Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden
konstaterar (26.10.2006) att staden har tagit initiativ till
planläggningsarbetet.
Tidigare beslut
av nämnden
Nämnden godkände 16.4.1998 planläggningsprinciper
för Södra Haga och 25.11.1999 ett utkast till detaljplan för mellersta Haga som
grund för kommande detaljplaneändringar i området. I planerna anges miljöanpassat
kompletteringsbyggande mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg.
Utgångspunkter
Generalplan
I
Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet
23.12.2004) reserveras området som område dominerat av flervåningshus
(boende/verksamhetslokaler) fram till Tavastehusleden. Parkområdet norr om
bostäderna är reserverat för rekreation. Tavastehusleden är upptagen som
motorgata och vid Eliel Saarinens väg finns en anslutning norrifrån. Vid Eliel
Saarinens väg anges en halvcirkelformad huvudlinje för kollektivtrafik (Jokern)
med stationer.
Detaljplaner
I området gäller följande detaljplaner: nr 2890
(fastställd 16.1.1950), nr 6585 (24.11.1971), nr 7289 (5.6.1975), nr 8629
(17.1.1983), nr 9249 (30.3.1987) och nr 9687 (26.6.1991).
I detaljplanerna upptas Tavastehusleden som
trafikområde och området intill den som skyddsgrönområde. Kvarteret 29146 är
kvartersområde för flervåningshus (AK), kvartersområde för bilplatser (LPA) och
tomten nr 7 i sydöstra hörnet är kvartersområde för en servicestation (LH).
Eliel Saarinens väg och Klubbekrigarvägen är gator. Tomten med Kone Oy:s kontor
i kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg är kvartersområde för affärs-
och kontorsbyggnader (K). Området inom Klubbekrigarvägen, Pouttuvägen och Eliel
Saarinens väg är park.
En liten parktriangel på 620 m² i norra hörnet av området är oplanlagd.
Ägandeförhållanden
Kontorshustomten 29104/11 är i privat ägo. Staden
äger resten av området. Staden arrenderar AK- och LPA-tomterna till ett av
stadens fastighetsbolag.
Allmän beskrivning av området, byggd miljö
Området ligger strax väster om Tavastehusleden.
Genom området löper Eliel Saarinens väg. I området finns två byggda delar,
kvarteret 29146 för flervåningshus och kontorshuset i kvarteret 29104. Resten
av området är obebyggd, lite utnyttjad impedimentliknande mark eller skog.
Kvarteret 29146 hör till den s.k. tilläggsdelen av
Norra Haga som är byggd 1971–1973 på en tidigare skjutbana. Mot Teuvo Pakkalas
väg står 3–9-våningshus av betongelement. Den vidsträckta bilplatstomten ligger
öster om bostadshusen, nära Tavastehusleden. Söder om denna LPA-tomt har Shell
en servicestation som är byggd 1959 mitt på en ganska stor tomt. I
skyddsgrönområdet längs Tavastehusleden löper ett gång- och cykelstråk. Från
busshållplatserna på Tavastehusleden ned mot Eliel Saarinens väg leder trappor
och en ramp, som finns delvis utanför detaljplaneområdet.
I kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg
står ett 5-vånings rödtegelhus från 2001, som är Kone Oy:s kontor.
Servicegården ligger i den del av tomten som gränsar till Eliel Saarinens väg.
Kontorshuset hör till raden av 4–6-vånings verksamhetsbyggnader i rödtegel
längs Tavastehusleden.
Terrängen är varierande i hela området, och därför
är bl.a. parkeringen på tomten 29146 anlagd på en lägre nivå än
flervåningshusen. I området löper Tavastehusleden ca 2–6 m ovanför omgivningen.
På Eliel Saarinens väg kör den halvcirkelformade
kollektiva huvudlinjen Jokern som busslinje i dag. Omstigningshållplatserna
från buss till Jokern finns på Tavastehusleden och i tunneln under denna på
Eliel Saarinens väg.
Invånarantalet i området sjunker. Under 1996–2005
har invånarantalet i Haga distrikt sjunkit med 1 481, dvs. med 5,5 %,
varav antalet barn i åldern 0–6 år var 478, dvs. 32,2 %.
Kompletteringsbyggandet gynnar servicen. Problemet är att flervåningshusen
saknar hiss samtidigt som de äldre invånarna blir allt fler.
Service Detaljplaneområdet hör till Norra Haga där den kommersiella servicen finns främst på Thaliaplatsen och i köpcentret vid Skådespelarvägen 14, där också arbetarinstitutet verkar. Vid Pouttuvägen verkar Marjatta-koulu och vid Pietari Hannikainens väg Pohjois-Haagan yhteiskoulu.
Vid Teuvo Pakkalas väg finns en ungdomsgård, en
restaurang, två företag i el- och maskinbranschen och två föreningars lokaler.
På Shelltomten finns en obemannad bensinstation, en bilverkstad och en bilaffär.
Naturmiljö Innan
området bebyggdes var det främst färsk moskog. Det finns gammal gran- och
tallskog kvar mellan Pouttuvägen och Eliel Saarinens väg. Intill Klubbekrigarvägen
finns ett vackert kalt berg. I södra delen av Kone Oy:s tomt har ursprunglig
barrskog och berg bevarats.
I skyddsgrönområdet längs Tavastehusleden omges
gång- och cykelstråket av gräsmatta och planterade barrträd.
Samhällsteknisk försörjning
I planeringsområdet och i närheten av det finns
gott om nät för samhällsteknisk försörjning.
Markens byggbarhet och renhet
På tomten 29146/7 har en servicestation verkat
sedan 1958. Marken på tomten sanerades 2003. Då byttes de underjordiska
cisternerna med rör ut och stationen blev obemannad. Marken sanerades så att
den uppnådde gränsvärdet, eftersom verksamheten fortsatte. Marken under den
gamla servicestationsbyggnaden har inte undersökts.
Markens beskaffenhet
Marken i västra delen av detaljplaneområdet består
av friktionsjord där berget ställvis går i dagen. Marken i kvarteret 29154
består av lera i ett skikt på högst 5 m. Söder om Eliel Saarinens väg är
marken varierande; friktionsjord med kalt berg i väster, berg i öster och
lerjord i ett skikt på högst ca 4 m i ett lerrandområde i mellersta delen.
Miljöstörningar
Trafiken på Tavastehusleden, Klubbekrigarvägen och
Eliel Saarinens väg orsakar buller, avgaser och partikelutstäpp. Trafiken i dag
uppgår till ca 48 100 fordon/dygn på Tavastehusleden, ca 4 900 fordon/dygn
på Klubbekrigarvägen och ca 4 700 fordon/dygn på Eliel Saarinens väg.
Mål Detaljplaneändringen
har som mål att komprimera stadsstrukturen och stadsfunktionerna och skydda
invånarna från trafikolägenheter. Avsikten är att anvisa nya bostadshus och
verksamhetsbyggnader som är särpräglade och har Hagaanda.
Förslag till detaljplan och
detaljplaneändring
Allmän motivering och beskrivning
Området
ligger centralt intill Tavastehusleden, kring korsningen av Eliel Saarinens väg
och Klubbekrigarvägen. Området har blivit en omstigningsplats och hållplats för
kollektivtrafiken, särskilt efter att Jokern blev färdig. Det är motiverat att
förlänga raden av verksamhetslokaler norrut, och då får bostäderna ett skydd
mot trafikolägenheterna på Tavastehusleden. Med tanke på läget är området i dag
glest bebyggt och används lite. Klubbekrigarvägen bör förlängas norrut.
I södra delen av området anges kompletterande
bostäder som beaktar miljön. Kompletteringskvarteret vid Pouttuvägen ska passa
ihop med Marjatta-koulus skolhus intill och bilda en harmonisk helhet med det.
Kvartersområde för flervåningshus (AK)
Bostadstomterna 29146/8 och 10 och den lilla
LPA-tomten 29146/2 väster om dem är sammanslagna till en tomt, eftersom innehavaren
är densamma och de bildar en helhet. Beteckningarna för våningsyta är
förenklade genom att det i alla byggnader får byggas butiks- och samlingslokaler
utöver bostadsvåningsytan. Kvartersgårdarna anges som områdesdelar där träd och
buskar ska bevaras och bibehållas livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så
att växtlighetens betydelse i omgivningen kvarstår. I övrigt följer
beteckningarna nuläget.
Kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra
kopplade bostadshus (AKR)
Det nya bostadskvarteret söder om Eliel Saarinens
väg ska tack vare byggformer och byggmaterial bilda en sammanhängande helhet
med grannkvarteret 29115. I östra kanten anges en byggnadsyta för en byggnad
som på grund av trafikbullret ska vara minst 8 m hög och motsvara högst
ett 4-våningshus med tanke på stadsbilden. Huset kan byggas så att ett
2-vånings radhus byggs på det vackra berget i mellersta delen av byggnadsytan,
i norra och södra delen byggs 4-våningshus. På grund av trafikbullret ska alla
delar kopplas ihop med en minst 8 m hög mur, byggnad eller annan konstruktion.
De övriga byggnaderna är 2-vånings rad- eller
låghus, vars norra gavel ska förläggas snett mot Eliel Saarinens väg på grund
av bullret och så att kvarteret bildar en harmonisk helhet med Marjatta-koulus
skolhus.
Bostäderna i kvarteret ska omfatta minst 75 m² lägenhetsyta i medeltal. Invånarna ska få
tillräckliga förråd och åtminstone följande gemensamma lokaler: 1 tvättstuga i
huset/kvartersområde och 6 m² torkrum/20 bostäder, 1 bastu i huset/20 bostäder
utan bastu samt hobbyrum, samlingsrum o.dyl. gemensamma lokaler på en yta som
motsvarar 1,5 % av våningsytan på tomten. Fastigheterna kan bygga lokaler
genom gemensamma avtal.
Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)
Längs Tavastehusleden norr om Eliel Saarinens väg anges
det nya KT-kvartersområdet 29154. Tomtexploateringstalet är 1,95, vilket ska anses
motiverat med tanke på bullerskyddet i kvarteret som ligger ca 2–4 m lägre
än bullerkällan. Det högsta våningstalet är 6. Enligt detaljplanen ska
byggnadsytan bebyggas med en sammanhängande byggnad som är minst 8 m hög.
Det får göras korta avbrott i byggnadsmassan, men byggnadsdelarna ska fogas
till varandra med en minst 8 m hög mur, byggnad eller konstruktion mot
buller.
Norra hörnet, ca
200 m², av kvarteret 29104 söder om Eliel Saarinens väg reserveras nu som
gatuområde för kollektivtrafik (jl) för spår-Jokern, och gatuområdet i
nordvästra hörnet fogas till kvarteret på grund av trafikrondellen.
Enligt detaljplanen
uppgår bullret i båda KT-kvartersområdena till 76 dB utomhus. Utifrån det
ska ett krav på övergripande ljudisolering i ytterväggarna bestämmas. Det får
förläggas också butiks- och servicelokaler till kvartersområdena, och det är
önskvärt att det uppstår butiker och servicelokaler mot Eliel Saarinens väg,
vilka kan stödja omstigningsområdet för Jokern.
Park (VP) Parktriangeln i norra hörnet är delvis
oplanlagd och fogas därför till detaljplaneområdet. I området anges en
friluftsväg och ett underjordiskt rör, vilka finns i dag.
Kvartersområde för
bilplatser (LPA)
Den nuvarande LPA-tomten 29146/6 i kvarteret för
flervåningshus krymper med ca 600 m². Genom att hushålla med utrymmet kommer det att gå att anlägga så många
bilplatser som det behövs. En trädrad ska planteras i kanten mot Walentin Chorells
väg. Det får dras ledningar för samhällsteknisk försörjning i området.
Kvartersområde
för servicestation (LH)
Den
nuvarande stora servicestationstomten kan på grund av läget inte längre anses
motiverad. Kvartersområdet krymper med ca 2 200 m², dvs. 56 % av kvartersytan enligt
den gällande detaljplanen. Servicestationsbyggnaden från 1959, som står mitt på
tomten, måste rivas. En byggnadsyta för en ny servicestation-affärsbyggnad
anges omedelbart intill Eliel Saarinens väg. Till kvartersområdet får det
förläggas också butiks- och servicelokaler, som stöder omstigningsområdet för
Jokern. De täckta bränslemackarna och cisternerna flyttas inte.
Gatuområden
Eliel Saarinens väg anläggs som en parkliknande
gata med trädrader och en rondell med planterade träd. I södra kanten
reserveras en gatuområdesdel för spår-Jokern (jl).
I korsningen av Eliel Saarinens väg,
Klubbekrigarvägen och Walentin Chorells väg byggs en rondell som förbättrar
trafiksäkerheten och dämpar körhastigheterna. Cykelvägen längs Eliel Saarinens
väg kompletteras genom att gångbanan på norra sidan av gatan breddas till gång-
och cykelbana.
Walentin Chorells väg byggs som en förlängning av
Klubbekrigarvägen norrut och för att betjäna trafiken i kontorskvarteret.
Trafik Mellan
Tavastehusleden och kvarteret för verksamhetslokaler reserveras rum för en ramp
enligt generalplanen.
Gång- och cykelstråket längs Tavastehusleden
flyttas till östra kanten av Walentin Chorells väg.
Service Servicen
byggs ut i och med detaljplanen. Bensinstationen kvarstår och kan utvidgas och
omfatta också andra affärslokaler. Affärslokaler kan också förläggas till alla
hörn i korsningen.
Naturmiljö Västra
delen av det kala berget söder om Eliel Saarinens väg upptas på den kommande
kvartersgårdens sida som en områdesdel som ska bevaras i naturtillstånd.
Gårdarna på bostadstomterna i kvarteret 29146
upptas som områdesdelar där träd och buskar ska bevaras och bibehållas
livskraftiga. Vid behov ska de bytas ut så att växtlighetens betydelse i
omgivningen kvarstår.
För alla bostadskvarter gäller en bestämmelse om
att det på tomterna ska bevaras eller planteras träd enligt 1 träd/100 m² tomtyta.
Samhällsteknisk försörjning
De planerade byggnaderna kan anslutas till de
nuvarande näten för teknisk försörjning. I kvarteret 29154 finns en
riksomfattande gasledning samt datakommunikations- och elkablar, vilka måste
flyttas. Vattnet i diket längs Tavastehusleden ska ledas till ett kommande
dagvattenavlopp i Klubbekrigarvägen, från den nuvarande gång- och cykeltunneln
ända till korsningen av Eliel Saarinens väg. Vid gatan görs arrangemang i
anslutning till näten. I hörnet av kvarteret 29104 upptas en ledningsgränd för
en 1 000 mm vattenledning.
Nya tekniska nät dras i Walentin Chorells väg.
Naturgasröret i öster flyttas öster om detaljplaneområdet till Centralparken.
Markens byggbarhet och renhet
I områdena med friktionsjord och berg kan
byggnaderna grundläggas direkt på marken. I lerområdena kan grundläggning på
pelare tänkas, eftersom lerskiktet är rätt tunt, men rum ska ges för
grundläggning på pålar. De slutliga grundläggningssätten avgörs efter att
grunden undersökts på varje tomt.
Marken på den gamla servicestationstomten är inte
undersökt. För tomten som i den gällande detaljplanen är servicestationstomt
anges nu en bestämmelse om att eventuella markföroreningar ska undersökas och
förorenade jordmassor ska saneras innan byggarbetena inleds.
Miljöstörningar
Trafikbullret har granskats med en bullermodell
som prognostiserar situationen 2025. Trafiken på Tavastehusleden uppskattas
uppgå till ca 66 600 fordon/dygn år 2025. Trafiken på
Klubbekrigarvägen och Eliel Saarinens väg uppskattas inte öka väsentligt från
situationen i dag.
På gården i det nya bostadskvarteret 29155 söder
om Eliel Saarinens väg uppstår områden som underskrider bullernormerna
(statsrådets beslut nr 993/1992). Också på gårdarna till de nuvarande bostadshusen
underskrids normerna utomhus.
I detaljplanen anges bestämmelser om ljudisolering
i konstruktioner så att riktvärdena enligt statsrådets beslut ovan uppfylls
också inomhus.
Namnskick Namnkommittén beslöt 10.5.2006 föreslå
följande namn i området: Walentin Chorells väg och Pouttustigen.
Detaljplanens
verkningar
I och med detaljplanen kompletteras och
förtydligas stadsstrukturen. Kontorshusen fungerar som bullerskydd för
bostäderna och trivseln ökar. Servicen i området förbättras då den nya
servicestationen-affärsbyggnaden och servicelokalerna i kontorshuset är klara.
Jokerlinjen kan ändras till snabbspårväg, och runt stationen uppstår trevliga
stadslika kvarter. I bostadsområdet uppstår en ryggrad och ett skydd mot
Tavastehusleden, och därför minskar bullret och luftföroreningarna. Marken på
den nuvarande servicestationstomten saneras. Trivseln på gårdarna till
flervåningshusen ökar då träden skyddas.
Parkytan öster om Teuvo Pakkalas väg krymper, men
skyddade träd anges på gården i kvarteren för flervåningshus, berget i
radhuskvarteret skyddas och trädrader anges längs Eliel Saarinens väg och i
trafikrondellen. Bostäder byggs i det i dag föga anlitade parkområdet, där det
inte finns naturskyddsobjekt eller viktiga rekreationselement.
I öster anläggs Walentin Chorells väg som betjänar
trafiken i kontorskvarteret 29154, men också gör Ida Aalbergs park i norr mera
tillgänglig.
Detaljplanen medför kostnader på ca 1,45 mn
euro exkl. moms för staden. Av beloppet gäller 0,40 mn euro kostnader för
gatubyggande, 0,1 mn euro parker, 0,7 mn euro vatten och avlopp,
0,14 mn euro elektricitet, 0,08 mn euro fjärrvärme, 0,10 mn euro
flytt av va-ledningar, 0,02 mn euro flytt av elledningar och 0,04 mn
euro flytt av datakommunikationskablar. Kostnaderna för flytten av gasröret
inkl. kostnaderna för driftsavbrott uppgår till 0,5 mn euro.
Stadens kostnader är ca 74 euro/byggd m² våningsyta.
Planeringsfaser
Frågan om en
detaljplan och detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan
Stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelning har sänt intressenterna ett skriftligt meddelande om detaljplanen.
Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning (daterat 20.5.2003).
Meddelande om detaljplanen ingick också i
planläggningsöversikterna 2003–2006.
Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet
med programmet för deltagande och bedömning. Programmet samt utgångspunkterna
och målen i detaljplanen presenterades på allmänna diskussionsmöten 11.6.2003
och 22.3.2005.
Utkasten till detaljplaneändring och
detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och i entrén
på arbetarinstitutet i Norra Haga (Skådespelarvägen 14) 19.9–7.10.2005. Ett allmänt
diskussionsmöte om utkastet hölls 22.9.2005.
För att underlätta växelverkan, kallades
företrädare för stadsdelsföreningen och bostadsbolagen till medlemmar i
planeringsgruppen för området. Arbetsgruppen sammankom sammanlagt 9 gånger
under 2004–2006.
Myndighetssamarbete
Stadsplaneringskontoret har samarbetat med
miljöcentralen, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, fastighetskontorets
tomtavdelning, Säkerhetsteknikcentralen och Vägförvaltningen/Nylands
vägdistrikt.
Framförda åsikter
Detaljplaneavdelningen har fått 8 skriftliga
åsikter, varav 5 gällde programmet för deltagande och bedömning och 3 utkastet
till detaljplaneändring. Muntliga åsikter framfördes på diskussionsmötet och
per telefon.
Skriftliga
åsikter om programmet för deltagande och bedömning
Oy Shell Ab anser (10.6.2003, 8.3.2005) att den nuvarande
platsen för servicestationen är lyckad ur trafik- och tillgänglighetssynvinkel.
Bolaget önskar att bränsleförsäljningen ska få fortgå här. Då behöver mätarfältet
som byggdes om 2003 inte flyttas, men bolaget anser det inte vara väsentligt
att servicestationsbyggnaden får stå kvar.
För tankandet är det viktigast att stationen är
lättillgänglig och syns bra. Detaljplaneändringen bör särskilt ge akt på det.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att kvartersområdet för en servicestation
anges ungefär på den nuvarande bensinstationens plats, men närmare Eliel
Saarinens väg. Mätarfältet bevaras. Infarten till mackarna sker från Walentin
Chorells väg som börjar i den nya rondellen. Mackarna blir mera
lättillgängliga, för Walentin Chorells väg är en rätlinjig förgrening norrut
från Eliel Saarinens väg och ersätter dagens krokigare infart. Den gamla
servicestationsbyggnaden från 1959 måste enligt detaljplanen rivas i och med
att Walentin Chorells väg anläggs och LPA-tomten norr om byggnaden ska användas
effektivare.
Pohjois-Haagan Kiinteistöt
Oy har hyreshus på
tomterna 29146/8 och 10 samt parkeringsområden på tomterna 29146/2 och 6.
Bolaget meddelar (5.4.2005) att de boende ska tryggas bilplats i bostadens
omedelbara närhet också framöver. Eventuella parkeringsarrangemang i och med
detaljplaneändringen får inte medföra kostnader för bolaget. De kommande
kontors-, affärs- och servicebyggnaderna längs Tavastehusleden och Eliel
Saarinens väg bör bli så låga att de inte skymmer utsikten från de nuvarande
bostäderna och samtidigt bör de fungera som bullerskydd.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy:s
önskemål om parkeringsplatser har beaktats i detaljplaneändringen. Antalet
bilplatser sjunker inte, utan bilplatserna förläggs utrymmessnålt. Detaljplanen
i sig medför inte kostnader för bolaget, utan de uppstår av bolagets egna ombyggnadsprojekt
och upprustning av parkeringsområdet.
Kontors-affärsbyggnaderna som fungerar som
bullerskydd ska byggas så höga att de verkligen skyddar området mot buller.
Låga byggnader ger inte ett tillräckligt bullerskydd.
Xxxxxx xxxxxxxxx anser att planerna för kontorshus och
bostadshus är goda. Han frågar om ett alternativ att dra Tavastehusleden i
tunnel borde undersökas närmare innan byggarbetena inleds.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att nyttan med tunnlar är att
trafikyta frigörs för andra ändamål. I detaljplaneområdet löper Tavastehusleden
på nivån +15,8–+22,1, dvs. 2–7 m över omgivningens nivå. Att dra
Tavastehusleden i tunnel kräver ändringar på ett avsnitt av flera kilometer av
leden. Då måste en plan utarbetas för hela tunnelavsnittet i området och för
markanvändningen ovanpå tunneln. Det gäller en plan på generalplanenivå, som
bör utarbetas i samråd med Vägförvaltningen som förvaltar leden. I
generalplanen för Helsingfors reserveras ingen tunnel på stället i fråga.
Xxxxxx xxxxxxxxxs åsikter gäller främst området
väster om Teuvo Pakkalas väg, där han själv bor. Svaren ges i anslutning till
förslaget till detaljplaneändring för området väster om Teuvo Pakkalas väg.
Xxxxx xxxxx föreslår (26.6.2003) en ny väg mellan
Klubbekrigarvägen och Krämarvägen, på avsnittet finns redan Aku Korhonens väg i
Lassas. Förslaget är gammalt och Koski anser att det minskar på genomfartstrafiken
i Norra Haga. Shell-stationen är särskilt viktig, eftersom Neste-stationen vid
Ilkkavägen måste flyttas.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att en förlängning av Klubbekrigarvägen
norrut som Walentin Chorells väg och vidare så att den förenas med Aku
Korhonens väg, skulle minska genomfartstrafiken i Norra Haga, särskilt på Skådespelarvägen.
I Södra Haga finns redan en sådan parallellväg till Tavastehusvägen, dvs.
Färdemannavägen–Klubbekrigarvägen. En parallellväg i Norra Haga vore ett så
stort planläggningsprojekt att det kräver en separat detaljplan.
Servicestationstomten kvarstår, men formen och
storleken ändras.
Skriftliga åsikter om utkastet till detaljplan
Xxxxxx xxxx motsätter sig (11.9.2005) nybyggandet i
Norra Haga i allmänhet och kollektivtrafikgatan på Eliel Saarinens väg.
Åsikterna besvaras i anslutning till detaljplanen för området väster om Teuvo
Pakkalas väg.
Beträffande detaljplanen för området öster om
Teuvo Pakkalas väg anser Holm att kontorskvarteret som bullerskydd är en
vansinnig tanke, för de anställda måste sitta 8 timmar om dagen intill den
bullriga Tavastehusleden. Hon bor i området, men anser sig inte behöva bullerskydd.
Det behövs inga bostäder längs Pouttuvägen, för
byggandet, liksom reparationerna i Holms bostadskvarter, orsakar buller, damm
och brus. Dessutom sjunker bostädernas värde.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att husens ytterväggar byggs
enligt bestämmelserna så att de hindrar bullret att tränga in i husen. På
kontorsarbetsplatser får inomhusbullret uppgå till högst 35 dB.
De som bor i ett område upplever ofta inte bullret
som lika kraftigt som de som besöker området sällan. Enligt bullerutredningar
uppgår bullret i söder och öster i dag till 60–70 dB, vilket ska anses för
mycket, och enligt undersökningarna medför bullernivån olägenheter för människan.
Därför behövs det bullerskydd.
I och med byggen uppstår det alltid en aning
buller och damm. Men det ska dock observeras att nybyggandet pågår en begränsad
tid, ca 1½–2 år per hus. Däremot har folk nytta och glädje av bostäderna i årtionden.
Xxxxx xxxxx anser (4.10.2005) att det inte behövs
några bullerskyddande kontorshus, eftersom Helsingfors är självförsörjande till
134 % beträffande arbetsplatser och det finns många rivningsfärdiga kontorshus.
Han godkänner radhusen och låghusen vid Pouttuvägen.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att norr om Eliel Saarinens
väg och intill Tavastehusleden går det bra att bygga nya kontorshus. Det ger
bullerskydd för bostäderna, vilket annars vore svårt att genomföra.
En gårdskommitté tillsatt av
invånarna vid Teuvo Pakkalas väg (Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy) motsätter sig (10.10.2005) kontorshusen
vid Tavastehusleden samt de planerade trafikarrangemangen: förlängningen av
Klubbekrigarvägen till parkeringsplatserna i deras område och vändplatsen
bredvid deras hus, framför klubbrummen. Invånarna använder klubbrummet med
gräsplan mycket aktivt. Där ordnar de grillfester, vårfester för barnen,
födelsedagsfester och loppmarknader.
All trafik till de nya kontorshusen kommer nära
deras hus, vilket leder till trafikbuller, avgaser och olycksrisker för barnen.
Detaljplanen försämrar boendetrivseln i området. Invånarna förvånar sig över
att gångvägen under Tavastehusleden påstås vara i dåligt skick.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att trafiken på Tavastehusleden
i dag uppgår till 48 500 fordon/dygn, vilket ger buller på ca
65–70 dB i utkanten. Enligt utredningarna dämpas bullret med
10–20 dB, likaså dämpas luftföroreningarna och andra föroreningar, då
kontorshusen byggs mellan buller- och avgaskällan och bostäderna.
Det ska gå att komma till kontorshusen med bil,
till fots och med cykel, och därför behövs Walentin Chorells väg. Det nuvarande
friluftsstråket intill Tavastehusleden flyttas hit i skydd för buller och
föroreningar. Walentin Chorells väg gör det lättare för invånarna i fråga att
komma till sin parkering.
Invånarnas klubbrum finns i det nordligaste huset
i kvarteret 29146. Gräsmattan framför det ligger ca 40–60 m från
Tavastehusleden. Bullret här uppgår i dag till ca 65–70 dB och dessutom är
luften förorenad. Platsen kan inte anses lämplig för fritidssysselsättning för
invånarna. Gården väster om byggnaden är en bättre plats för grill- och barnfester,
födelsedagar och loppmarknader, för den är bättre skyddad mot miljöstörningar,
detsamma gäller den förra daghemstomten 29145/12 väster om Teuvo Pakkalas väg,
som ändras till park i samband med detaljplaneändringen för området väster om
Teuvo Pakkalas väg.
Friluftsvägen under Tavastehusleden kommer enligt
detaljplanen att fortsättningsvis vara viktig och hållas i gott skick som gång-
och cykelstråk.
Statistiska uppgifter |
Disponering |
Yta m² |
Våningsyta m² |
||
|
|
Kvartersområde för flervåningshus (AK) |
15 697 |
20 320 |
|
|
|
Kvartersområde
för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR) |
8 196 |
ca 4 100 |
|
|
|
Kvartersområde
för affärs- och kontorsbyggnader (KT) |
12 224 |
ca 19 500 |
|
|
|
Parkområde (VP) |
1 098 |
|
|
|
|
Kvartersområde för bilplatser (LPA) |
6 102 |
|
|
|
|
Kvartersområde för servicestation (LH) |
1 750 |
ca 875 |
|
|
|
Gatuområde |
9 762 |
|
|
|
|
Sammanlagt |
54 829 |
ca 44 805 |
|
|
|
Den totala
byggrätten för området stiger med ca 17 785 m2 vy. |
|||
Förslaget gäller område i statens
fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt
framlagt 9.2–12.3.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och
byggförordningen. Framläggandet har skriftligt meddelats de ägare till mark
inom detaljplaneområdet som har sin hemkommun på en annan, i befolkningsdatasystemet
antecknad ort eller vars adress kommunen i övrigt har kännedom om. Anmärkningar
har inte gjorts mot förslaget.
Förslaget har vidare sänts för utlåtande till
räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen,
Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab samt Vägförvaltningen/Nylands
vägdistrikt.
Utlåtanden Miljöcentralen (26.3.2007) samt Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab
(23.3.2007) har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.
Fastighetsnämnden anser (20.2.2007) att bilplatser för den
nya kontorstomten 29154/1 vid behov bör kunna förläggas under bilplatstomten
29146/15, som finns i markplanet väster om Walentin Chorells väg. Det kan
främja byggandet av kontorskomplexet. Bilplatstomten är arrenderad till
Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy som parkeringsområde.
Servicestationstomten är arrenderad till Oy Shell
Ab till 31.12.2001. Detaljplaneförslaget kräver att de båda arrendeavtalen
ändras.
Nämnden har inga övriga invändningar mot
förslaget.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att på detaljplanekartan
har det lagts till en beteckning om att bilplatser för kvarteren 29146 och
29154 får förläggas till bilplatstomten 29146/15 (LPA). På en del av LPA-tomten
har en byggnadsyta lagts till och där kan ett parkeringsplan till (II) byggas
enligt terrängen. Dessutom tillåter detaljplanen att bilplatser förläggs under
jord. Bilplatser för kontorskomplexet får förläggas endast under jord på LPA-tomten.
Nämnden för allmänna arbeten tillstyrker (8.3.2007) förslaget till detaljplaneändring
och konstaterar bl.a. att om kontorshusen planeras väl, avgränsar de
bostadsområdet i Norra Haga från Tavastehusleden, och ändringarna längs Eliel
Saarinens väg förbättrar stadsbilden.
Kontorskomplexet ska planeras så att det inte blir
en vägg som återkastar och förstärker bullret mot Centralparken.
Innan kontorskomplexet byggs ska gasröret i det
riksomfattande naturgasnätet flyttas öster om Tavastehusleden.
Gång- och cykelförbindelsen via Eliel Saarinens
väg till busshållplatserna på Tavastehusleden ska säkerställas i detaljplanen.
Dagens ramp försvinner i och med att kontorskvarteret 29154 byggs.
Gatubyggandet kostar uppskattningsvis 784 000
euro och det årliga gatuunderhållet ca 19 600 euro. Parkbyggandet kostar
ca 30 000 euro och det årliga underhållet ca 650 euro.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att detaljplanen
kräver att kontorskomplexet byggs sammanhängande, så att det kan fungera som
bullerskydd för bostadsområdet väster om Tavastehusleden. Kontorshusets
akustiskt hårda ytor kan återkasta buller mot Centralparken på andra sidan
Tavastehusleden, men bullertillskottet på grund av återkastningen uppskattas
vara ringa.
En plan för flyttning av naturgasröret till östra
sidan av Tavastehusleden har utarbetats under planläggningen.
Staden flyttar på sin bekostnad gång- och
cykelstråken till hållplatserna på Tavastehusleden och ber om planeringsavtal
med Nylands vägdistrikt.
Räddningsnämnden konstaterar (13.3.2007) att byggnadsytan
för en ny servicestationsbyggnad i kvartersområdet för en servicestation inte
kan förläggas till platsen med de täckta bensinmackarna som bevaras och de
underjordiska bränslecisternerna. Byggnadsytan ska avgränsas så att cisternerna
och mackarna ligger utanför den.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att byggnadsytan
i kvartersområdet för en servicestation är nedbantad och flyttad från det
ställe som nämnden avser.
Helsingfors Vatten konstaterar (19.3.2007) att ca 300 m
av det allmänna dagvattenavloppet i det nya kontorskvarteret 29154 ska flyttas
och dras under Walentin Chorells väg, och ca 90 m av avloppet och
dagvattenavloppet i det nya bostadskvarteret 29155 ska flyttas och dras under
gatan.
Ledningsflytten beräknas kosta ca 330 000
euro exkl. moms. Arbetena ska finansieras av andra medel än sådana som är
reserverade för vattenverksfunktioner, enligt ett beslut av Stn 5.5.1997.
Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget med
påpekandena ovan.
Vägförvaltningen/Nylands
vägdistrikt konstaterar
(12.4.2007) att detaljplaneområdet ligger väster om Tavastehusleden och gränsar
till LT-området för denna. I detaljplanen anges nya bostads- och kontorshus som
komprimerar stadsstrukturen på ett ställe med goda kollektivtrafikförbindelser.
Kontorshusen skyddar bostadshusen från buller. Detta är beaktat i
ljudisoleringskravet i ytterväggarna och i placeringen av luftintagen. På det
sättet ser staden till bullerskyddet då den planlägger bostäder i området.
Nylands vägdistrikt godkänner inte den i
trafiköversiktsplanen upptagna parallella anslutningen av Eliel Saarinen väg
och Britasvägen, som framgår av bilagan till detaljplanebeskrivningen.
Vägdistriktet hänvisar till sitt
utlåtande 14.4.2003 om generalplaneförslaget.
Kontorskvarteret 29154 inskränker på det nuvarande
LT-området. Det innebär att staden måste flytta de två nyligen anlagda gång-
och cykelstråken till västra sidan av kvarteret. Staden ska söka planeringstillstånd
av vägdistriktet för arbetena. Stråken ska planeras så att de blir trygga,
fungerande och tillgängliga.
Det inskränkta LT-området räcker troligen för
Tavastehusledens kommande behov, då det inte anläggs ramper, bullerskydd eller
gång- och cykelstråk i området.
Nylands vägdistrikt har inga övriga invändningar
mot förslaget.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (11.10.2007) att i den av
Stge godkända Generalplan 2002 upptas parallella anslutningar från Tavastehusleden
till Eliel Saarinens väg–Britasvägen. Dessa ramper i norr vid Britasvägen ingår
som reservering i den ursprungliga planen för Tavastehusleden. Helsingfors har
i alla faser av planläggningen räknat med ramperna. Reserveringen kvarhålls och
motiveras enligt följande: ramperna avlastar Ring I på det korta avsnittet
mellan Tavastehusleden och Kanteletarvägen, ramperna är en lösning inom
vägnätet som ska begränsa genomfartstrafiken i Norra Haga, ramperna erbjuder en
förbindelse bl.a. från Månsas västerut till Ring I utan att belasta det
livligast trafikerade avsnittet på Ring I vid Centralparken och utan att bidra
till genomfartstrafiken i Norra Haga, ramperna kan i framtiden ha betydelse
också då kollektivtrafiken utvecklas, bl.a. i fråga om linjer för sektorbyte i
stil med linje 516.
Staden flyttar på sin bekostnad gång- och
cykelstråken till hållplatserna på Tavastehusleden och ber om planeringslov för
projektet hos vägdistriktet.
Ändringar i
förslaget till detaljplan och detaljplaneändring
Förslaget har ändrats med anledning av utlåtandena
enligt följande:
-
På
detaljplanekartan upptas nu en beteckning enligt vilken bilplatser för
kvarteren 28146 och 29154 får förläggas till LPA-tomten 29146/15. Bilplatser
för kvarteret 29154 får förläggas endast under jord.
-
På en
del av LPA-tomten 29146/15 har en byggnadsyta lagts till och där kan ett parkeringsplan
till (II) byggas enligt terrängen.
-
Byggnadsytan
på LH-tomten 29146/16 är minskad och flyttad från området med bensinmackar och
bränslecisterner.
Dessutom har tekniska justeringar gjorts på
detaljplanekartan.
Ändringarna är inte väsentliga och förslaget
behöver därför inte läggas fram på nytt.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplan för en del av kvarteret 29154 och
rekreationsområde och detaljplaneändring för tomten nr 11 i kvarteret nr 29104,
tomterna nr 2, 7, 8, 10 och 11 i kvarteret nr 29146 och gatu-, park-, trafik-
och specialområden i 29 stadsdelen (de nya kvarteren 29154 och 29155 bildas)
enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11580, daterad
26.10.2006 och ändrad 11.10.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGOR |
Bilaga 1 |
Detaljplanekarta nr 11580 (Norra Haga,
området öster om Teuvo Pakkalas väg)
|
|
Bilaga 2 |
Illustration (Norra Haga, området öster
om Teuvo Pakkalas väg)
|
DETALJPLANEÄNDRING
FÖR TOMTEN 49012/1, PARKOMRÅDE M.M. I DEGERÖ (NR 11689)
Stn 2007-1519
Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret
nr 49012 och park-, småbåtshamns-, vatten- och gatuområden i
49 stadsdelen (Degerö)
Området är
beläget väster om Degerövägen och sträcker sig från Månhällsvägen nästan till
Hästövägen.
Sammandrag Detaljplaneändringen gäller
främst parkområde på stranden av Uppbyviken och de byggnader och stråk som
finns där. De värdefulla byggnaderna skyddas genom detaljplaneändringen, och
gårdsplanerna vid dem märks ut. Byggnaderna får inte användas på ett sätt som
orsakar störningar utanför gårdsplanerna eller gör det svårare att använda parken.
Stråken i området införs i detaljplanen. Småbåtshamnen får de gränser den har i
dagens läge. Bryggområden upptas inom vattenområdet. Parken och de viktigaste
stigarna namnges. En del av det parkområde som använts för parkering fogas till
tomten 49012/1. Detaljplaneändringen möjliggör inte nybyggande.
Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (24.5.2007) att det är staden
själv som tagit initiativet till planläggningsarbetet. Fastighetskontorets
lokalcentral har föreslagit att tomter ska bildas för byggnaderna i parken.
Utgångspunkter
Generalplan
Området är huvudsakligen rekreationsområde i
Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i
fråga om detaljplaneområdet). Tomten 49012/1 är småhusdominerat bostadsområde.
Den aktuella detaljplaneändringen är i överensstämmelse med generalplanen.
Detaljplaner
Området ingår i detaljplanerna
nr 5677 (fastställd 23.9.1965), nr 6569 (fastställd 15.6.1971) och nr 7340
(fastställd 12.5.1977). Största delen av området är park (P) i detaljplanerna.
Byggnaderna och stråken i parken är inte angivna i detaljplanen, frånsett
körvägen till småbåtshamnen (l) och en normativ stig. Hamnområdet (UVL)
omfattar också de bryggor som hör till hamnen, men andra bryggor inom vattenområdet
är inte utsatta i detaljplanen. Tomten 49012/1 är kvartersområde
för flervåningshus, radhus och andra kopplade hus (AKR). Exploateringstalet är
0,25. Byggrätten omfattar då 1 125 m² vy. Dessutom får det
byggas garage på 25 m² per bostad. En bostad per 400 m² tomtyta tillåts
på tomten, sammanlagt elva bostäder. En liten del av gatuområdet för
Degerövägen ingår också i området.
Ägandeförhållanden
Tomten är i privat ägo och området i övrigt är i stadens ägo.
Allmän områdesbeskrivning och bebyggd miljö
Ändringsområdet omfattar ett strandområde vid
Uppbyviken som består av grönområde och en småbåtshamn med ett inhägnat område
för vinteruppläggning. Grönområdet har ganska kraftiga höjdskillnader.
Trädbeståndet är talldominerat, men det finns också strandäng, alsnår och säv i
området. Huvudfriluftsstråket genom området förbinder norra delarna av Degerö
med Turholm.
Inom grönområdet i södra delen av området, intill
en bergsbrant, finns en gammal tvåvåningsvilla med både historiska och
arkitektoniska värden. På stranden, närmare småbåtshamnen, finns en mindre
sommarvilla med uthus. Den är också värdefull. Det hör ett klubbhus till småbåtshamnen.
Huvudfriluftsstråket genom området, mellan Månhällsvägen och Turholm, har
nyligen iståndsatts.
På tomten 49012/1 finns elva radhusbostäder med
garage. En del av grönområdet används som parkeringsplats för tomten. Körningen
sker via grönområdet, och i övrigt finns det en häck mellan parkeringsplatsen
och grönområdet.
Målsättning Det främsta syftet med detaljplaneändringen är
att villorna inom grönområdet ska skyddas och ramar för användningen av dem
bestämmas. Andra syften är att nätet av stigar inom grönområdet ska göras redigare
och att gränserna för de reserverade områdena ska ändras enligt nuläget.
Förslag till detaljplaneändring
Allmän motivering och beskrivning
Villorna
skyddas och får angivna gårdsplaner. Det är inte motiverat att tomter bildas
för villorna, eftersom nybyggande inte bör tillåtas om villorna blir förstörda.
I och med att villorna avviker från varandra både i fråga om karaktären och i
fråga om läget är de tilläggsvillkor som bestämts för användningen av villorna
och gårdsplanerna också olika. För villan längst i söder gäller ett villkor som
begränsar biltrafiken, eftersom en lång körsträcka på parkstråket förbi villan
bedömts vara en allvarlig riskfaktor för friluftsfolket särskilt under
vinterförhållanden, då det regelbundet blir ett besvärligt isläge på en del av
stråket. Strandvillan längst i norr, vid vilken körvägen inte utgör någon
allvarlig risk, lämpar sig vad läget beträffar för ett mer offentligt ändamål.
Stråken inom rekreationsområdet och behövliga nya
stråk är i detaljplaneändringen betecknade enligt användningen. Gränserna för
de reserverade områdena har i viss mån ändrats så att de bättre motsvarar
nuläget.
Kvartersområde för småhus (AP)
Tomten 49012/1 (tidigare radhustomt, AKR) har
förstorats så att den också omfattar en del av parkeringsplatsen i parken, och
detaljplanebestämmelserna har uppdaterats. Det får byggas högst 2,5 m höga
skärmtak på parkeringsplatsen om den egentliga byggrätten för tomten och
byggrätten för bostadskomplement inte redan utnyttjats till fullo. I övrigt ska
bilplatserna inom tilläggsområdet åtskiljas från rekreationsområdet med en
häck. Tilläggsområdet gör inte att byggrätten ökar, och byggrätten för den
ursprungliga tomten, 1 125 m² vy, har införts på byggnadsytan.
Det tillåtna antalet bostäder är elva liksom i den gällande detaljplanen.
Område för närrekreation (VL)
Rekreationsområdet har utvidgats i någon mån vid
småbåtshamnen. Friluftsstråket löper inne i hamnområdet i den gällande
detaljplanen. Rekreationsområdet har också utvidgats i norr, där stråket nu går
in i det för Degerövägen reserverade området. Inom rekreationsområdet finns en
körväg med beteckningen ajo som löper till småbåtshamnen och parkeringsplatsen
på småhustomten. Intill denna löper ett separat stråk för gång- och
cykeltrafik. Söder om småbåtshamnen går lederna ihop, och det är tillåtet att
via stråket för gång- och cykeltrafik köra till den för villorna gemensamma
normativa parkeringsplatsen med beteckningen p/s och till villan i norr.
Härifrån söderut är bara servicetrafik tillåten på stråket.
Rekreationsområdesremsan på stranden vid kvarteret 49012 har fått en högst
1,5 m bred stig som är reserverad enbart för gångtrafik.
Båda villorna har fått skyddsbeteckningen sr-2.
Dessutom har ekonomibyggnaderna vid villan i norr fått skyddsbeteckningen sr-3
såsom värdefulla för miljön. Gårdsplaner är angivna för båda villorna. Bestämmelserna
är inte desamma för båda gårdsplanerna, vilket beror på att villorna är belägna
olika exempelvis i förhållande till stranden och daglig fordonstrafik till
villan i söder inte kan organiseras utan att det uppstår farliga situationer
för dem som använder rekreationsområdet.
Bestämmelserna i anslutning till beteckningen
piha-1 för villan i söder har följande lydelse: ”Den skyddade byggnaden på
området får iståndsättas för sådant ändamål som inte utanför området är till
förfång för eller begränsar den allmänna rekreationsanvändningen eller
förutsätter daglig biltrafik eller närbelägna bilplatser. Vid berget får
området inte inhägnas. Till övriga delar får området inhägnas med häck,
trästaket eller stenmur vars höjd är högst 110 cm. Behövliga bilplatser
skall iordningställas på området med beteckningen p/s.”
Bestämmelserna i anslutning till beteckningen
piha-2 för villan i norr har följande lydelse: ”Den skyddade byggnaden och
ekonomibyggnaderna på området får iståndsättas i första hand för offentligt
eller halvoffentligt ändamål, t.ex. kafé- eller klubbverksamhet, men i
byggnaden får också finnas bostadsutrymmen. Området får inhägnas med häck,
trästaket eller stenmur vars höjd är högst 110 cm. På området får finnas
högst två bilplatser i första hand för inva-bilar. Övriga behövliga bilplatser
skall iordningställas på området med beteckningen p/s.”
Småbåtshamn (LV)
Gränsen för småbåtshamnen ändras så att
hamnområdet inte omfattar vattenområde och så att den följer stängslet kring
området för vinteruppläggning. Gång- och cykeltrafik är fortfarande tillåten
genom hamnområdet, längs strandlinjen.
Vattenområde (W)
Inom det vattenområde som i den gällande
detaljplanen hör till småbåtshamnen finns ett bryggområde (vl) som ansluter sig
till hamnen. Gränsen för bryggområdet är nu lämpligare med tanke på vattenförhållandena
i Uppbyviken. De befintliga mindre bryggorna är också angivna, och en del är
reserverade för en viss bestämd tomt.
Namn Namnkommittén
beslöt 8.2.2006 föreslå namnet Turholmsstigen för huvudstråket för gång- och
cykeltrafik, eftersom stigen fortsätter västerut under detta namn, och namnet
Axel Lindbergs stig för det andra stråket, eftersom det på en av Stn 1953
godkänd namnkarta finns en väg på samma ställe uppkallad efter Axel Lindberg,
som ägde Uppby hemman 1896–1902, och eftersom namnet förekommer också på senare
kartor. Parken föreslås få namnet Tengströmsparken efter kultursläkten
Tengström.
Konsekvenser då
detaljplanen genomförs
Hurdana konsekvenserna för byggnadsskyddet,
naturlandskapet och möjligheterna att använda parken för rekreation blir då
detaljplanen genomförs har bedömts under arbetet på denna. Helt klart positiva
konsekvenser blir det genom att byggnadsskyddet främjas och genom att riskerna
för friluftsfolket minskar tack vare de ändringar som hänför sig till körvägar
och stigar. Detaljplaneändringen har inga negativa konsekvenser i förhållande
till nuläget och jämfört med den gällande detaljplanen.
Planeringsfaser
Frågan om en detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan
Det är staden själv som tagit initiativet till
planläggningsarbetet.
Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit
väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning.
Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning
(daterat 20.3.2007) och ett utkast till detaljplaneändring. Ukastet till
detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på
stadsplaneringskontoret 26.3–18.4.2007.
Myndighetssamarbete
Myndighetssamarbete bedrevs under
detaljplaneberedningen med byggnadskontoret, idrottsverket och fastighetskontorets
lokalcentral.
Åsikter Stadsplaneringskontorets
detaljplaneavdelning fick sju skrivelser med åsikter om utkastet till detaljplaneändring.
Helsingin kristillinen
opisto motsätter sig
(18.4.2007) att det i detaljplanen finns en strandstig vid kvarteret 49012.
Strandområdet vid kvarteret är av största betydelse för institutets
allmännyttiga och helhetsinriktade verksamhet, och gångtrafik på stranden stör
sommartid institutets kortkursverksamhet, volleybollspel, bastubadande och
kvällar med lägereld, ja, institutets rekreationsverksamhet i största
allmänhet. Institutet har en gång i tiden fått en plats på havsstranden genom
planläggningen och motsätter sig att rättigheterna tas ifrån det.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det ca 10 m
breda området mellan kvarteret 49012 och strandlinjen är upptaget som park i
den första detaljplanen för området, nr 7340, som är fastställd 12.5.1977.
Parkområdet är bredare väster om kvarteret och fortsätter därifrån mot sydväst
till vändplatsen vid Månhällsvägen. Hela parken är i stadens ägo, men Helsingin
kristillinen opisto använder remsan i fråga för utevistelse ända till
strandlinjen. Nämnden avgav ett negativt utlåtande 15.4.2003 och Stn fattade
ett negativt beslut 18.6.2003 beträffande separata ansökningar från institutet
och Asunto Oy Kuukiventie 2–4 om att parkområdena på stranden skulle
fogas till tomterna genom en detaljplaneändring.
Strandavsnittet i fråga vetter mot sydväst, och
vyerna över Uppbyviken mot Turholm är natursköna. Gångstigen i ändringsförslaget
gör det lättare att använda stranden för allmän rekreation. Byggnadskontoret
skulle visserligen kunna anlägga stigen även om det inte fanns någon särskild
beteckning, men i och med att ett av syftena med detaljplaneändringen är att
nätet av parkstråk ska bli redigare är också den lilla strandstigen med på
kartan för konsekvensens skull.
Asunto Oy Kuukiventie (tomten 49012/3) motsätter sig
(18.4.2007) att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget motiverar
detta med att stigen gör det fridfulla området mindre fridfullt och stör Helsingin
kristillinen opistos verksamhet, med att stigen inte leder någonstans och med
att bolaget vill att det ska vara möjligt med en detaljplaneändring genom
vilken strandområdena fogas till tomterna.
Stadsplaneringsnämnden hänvisar till svaret ovan.
Asunto Oy Kuukiventie 3 (tomten 49030/1) motsätter sig också (18.4.2007)
att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget kommer med samma motivering
som Asunto Oy Kuukiventie. Det föreslår dessutom att gång- och cykeltrafiken
av säkerhetsskäl ska dirigeras från hamnen på så sätt att ett separat stråk
dras bredvid vägen till hamnen.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att fordonstrafiken från Månhällsvägen
till hamnen är åtskild från gång- och cykeltrafiken i detaljplaneändringen. När
det gäller strandstigen hänvisar nämnden till sitt första svar.
Yliskylän Venekerho ry meddelar (20.4.2007) att båtklubben är
villig att överta den mindre av de skyddade villorna på stranden på villkor att
den får använda strandområdet mellan dess nuvarande område och villan för bl.a.
dockning. Användningen kräver utfyllnad och muddring. Klubben föreslår dessutom
att det nästan igenväxta sundet mellan Killingholmen och Turholm ska muddras.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det skulle vara bra om
strandvillan började användas för ett mer offentligt ändamål och att
båtklubbsverksamhet passar bra. Klubben har som villkor att området mellan
småbåtshamnen och villan fogas till hamnen, men det är fråga om ett värdefullt
bestånd av strandalar som absolut inte får skövlas. Det har under diskussioner
visat sig att byggnadskontorets gatu- och parkavdelning är av samma åsikt.
Laajasalo–Degerö
Seura ry anser
(18.4.2007) att utkastet i stort sett mycket bra uppfyller målen för områdesanvändningen.
Det bör dock ytterligare undersökas hurdan sträckning som är bäst för det
regionala friluftsstråket på avsnittet vid kvarteret 49012. Den föreslagna
lösningen innebär att det blir en hög bank med räcken vid Degerövägen.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att detaljplanen har ändrats
på så sätt efter att den förelåg som utkast att en mindre del av den nuvarande
parkeringsplatsen inom parkområdet fogas till tomten 49012/1. Tack vare detta
kan både körvägen till småbåtshamnen och det planerade separata stråket för
gång- och cykeltrafik (alltså det i skrivelsen nämnda huvudfriluftsstråket)
flyttas längre bort från Degerövägen. Höjdförhållandena i terrängen talar för
att körningen till parkeringsplatsen i framtiden sker via tomten.
Xxxxx-xxxxx xxxxxxxxx föreslår (18.4.2007) att körning ska förbjudas
eller körvägen åtskiljas från stråket för gång- och cykeltrafik söder och öster
om småbåtshamnen. Backen gör att cyklisterna kan hålla hög fart, banken skymmer
sikten och väjningsreglerna för bilister och cyklister är oklara. Xxxxx-xxxxx
xxxxxxxxx frågar vidare hur det går att komma till bron över Degerövägen. Dessutom
konstaterar hon att det inte är någon god idé att friluftsstråken får användas
för körning till tomten.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att biltrafiken i parken
framför allt hänför sig till småbåtshamnen. En körväg behövs också för de
skyddade villorna, och det är inte vettigt att trafiken till dessa dirigeras
via hamnen. Att helt och hållet förbjuda körning öster och söder om hamnen är
dessutom oändamålsenligt av den orsaken att kranbilarna kan blockera vägen på
stranden i hamnen då båtar sjösätts och tas upp. Fordonstrafiken har gett
upphov till flera farliga situationer på vägavsnittet mellan hamnen och
Månhällsvägen, som är brant och dit den tyngsta trafiken är koncentrerad på
grund av sjösättningsrampens läge. Gång- och cykeltrafiken åtskiljs från
fordonstrafiken på detta vägavsnitt. Enligt en utredning och ett konsultarbete
som beställts av byggnadskontoret behöver de två typerna av trafik inte
åtskiljas på de andra avsnitten, vilka löper i jämn terräng.
Det går att komma till bron över Degerövägen via
ett gatuområde som inte ansetts behöva ingå i detaljplaneområdet. Körningen
till parkeringsplatsen på tomten 49012/1 sker inte via friluftsstråket enligt
ändringsförslaget, men detaljplanebeteckningen möjliggör körning via den
angivna körvägen i parken. Höjdförhållandena talar för att körningen i
framtiden dirigeras via tomten.
Xxxxx xxxx tar (18.4.2007) upp den bristfälliga
belysningen, avsaknaden av papperskorgar och behovet av trafikmärken inom det
flitigt använda området. De som åker cykel till arbetsplatsen är inte intresserade
av att runda hela viken, men det behövs en strandstig vid den rosa villan.
Strandområdena bör städas.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar att största delen av det som
tas upp i skrivelsen inte har att göra med detaljplanen utan med praktiska
detaljer rörande rekreationsområdet, bl.a. underhållet. Detaljplaneförslaget
har en smal stig för fotgängare mellan den skyddade rosa villan i norr och
stranden. Samma beteckning gäller för strandstigen vid kvarteret 49012. Stigen
är inte avsedd för sådana som åker cykel till arbetsplatsen eller för andra
cyklister.
Statistiska uppgifter |
Markanvändning |
Areal m² |
Våningsyta m² |
|
|
|
Kvartersområde för småhus (AP) |
4 665 |
1 125 |
|
|
Område för närrekreation (VL) |
53 791 |
|
|
|
Småbåtshamn (LV) |
6 376 |
150 |
|
|
Vattenområde (W) |
70 404 |
|
|
|
Gatuområde |
767 |
|
|
|
Sammanlagt |
135 236 |
1 275 |
Förslaget gäller område i statens
fastighetsregister.
Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt
framlagt 3.8–3.9.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och
byggförordningen. Två anmärkningar har gjorts mot förslaget. Anmärkningarna relateras nedan.
Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till
fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen,
idrottsnämnden, direktionen för stadsmuseet, Helsingfors Vatten, Helsingfors
Energi och Helen Elnät Ab. Utlåtandena relateras nedan.
Anmärkningar Asunto Oy
Kuukiventie 2 motsätter sig (16.8.2007) den högst 1,5 m breda stigen
för gångtrafik inom området för närrekreation på stranden sydväst om kvarteret
49012. Bolaget anser att stigen är onödig eftersom den leder till ändan av
Månhällsvägen och inte fortsätter därifrån. På andra sidan kvarteret finns
stråk som är bra och ska bli ännu bättre enligt detaljplaneförslaget. Området
blir oroligt utan att något större mervärde tillförs. Om staden inte behöver
anlägga och underhålla en stig kan pengarna användas för något bättre.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att det
ca 10 m breda området mellan kvarteret 49012 och strandlinjen är
upptaget som park i den första detaljplanen för området, nr 7340, som är
fastställd 12.5.1977. Parkområdet är bredare väster om kvarteret och fortsätter
därifrån mot sydväst till vändplatsen vid Månhällsvägen. Hela parken är i
stadens ägo, men vid tomten 49012/1 (Månhällsvägen 2) finns det vårdad
gräsmatta ända till strandlinjen (också på granntomten 49012/2 fortsätter
gårdsplanen ända till strandlinjen). Stranden uppfattas därför som en del av
tomten och kan inte i praktiken användas som allmänt område. Nämnden avgav ett
negativt utlåtande 15.4.2003 och Stn fattade ett negativt beslut 18.6.2003
beträffande separata ansökningar från Helsingin kristillinen opisto och Asunto Oy
Kuukiventie 2–4 om att parkområdena på stranden skulle fogas till tomterna
genom en detaljplaneändring.
Strandavsnittet i fråga vetter mot sydväst, och
vyerna över Uppbyviken mot Turholm är natursköna. Gångstigen i
ändringsförslaget gör det lättare att använda stranden för allmän rekreation.
Byggnadskontoret skulle visserligen kunna anlägga stigen även om det inte fanns
någon särskild beteckning, men i och med att ett av syftena med detaljplaneändringen
är att nätet av parkstråk ska bli redigare är också den lilla strandstigen med
på kartan för konsekvensens skull.
Asunto Oy Kuukiventie (Månhällsvägen 8) motsätter sig (16.8.2007)
att en strandstig är angiven vid kvarteret 49012. Bolaget motiverar detta med
att stigen gör det fridfulla området mindre fridfullt och med att det redan
finns välfungerande strandstigar i närheten. Helsingin kristillinen opistos
strandområde används flitigt för offentliga ändamål, och stigen skulle störa
verksamheten. Stigen leder inte någonstans eller så fortsätter den som
naturstig genom parken till de privata bostadsaktiebolagens parkeringsplats.
Bolaget vill att det ska vara möjligt med en ny detaljplaneändring genom vilken
strandområdena fogas till tomterna. Detta har skett exempelvis i fråga om
grannkvarteret 49011.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att detaljplanechefens
ärende nr 7/15.11.2007 utgör ett utlåtande
om en ansökan om detaljplaneändring från Helsingin kristillisen opiston säätiö. Nämnden konstaterar vidare att
stadsägda stränder i Degerö inte hittills har planlagts som privat tomtmark.
Kvarteret 49011 vid ändan av Månhällsvägen är i detaljplan nr 7340 från
1975 ett bostadskvarter som sträcker sig ända till stranden. Det var då
detaljplanen utarbetades i princip helt och hållet i privat ägo. I övrigt
hänvisar nämnden till sitt föregående svar.
Utlåtanden Miljönämnden har (28.8.2007) ingenting att invända mot förslaget.
Riku Eskelinen föreslog understödd av Johanna
Sandberg att beslutet skulle få följande lydelse: Miljönämnden anser att den i
detaljplanen upptagna stigen på stranden vid kvarteret 49012 inte ska anläggas.
Stigen löper framför takskägget på Helsingin kristillisen opistos bastubyggnad och
har en negativ inverkan på den nu så natursköna stranden och på möjligheterna
att använda den för rekreation. Den leder bara till Månhällsvägen, som inte
löper vid rekreationsstråken. Det går inte att se ut över viken mot Turholm
från själva stigen. Från området sydväst om detaljplaneområdet är det
havsutsikt mot Turholm, men detta område är för närvarande ett bostadsområde
som sträcker sig nästan ända till stranden och saknar stigar. Om stigen anläggs
blir resultatet följaktligen inte möjligheter till allmän rekreation utan den
leder direkt till gårdsplanerna och bakgårdarna i bostadsområdet i sydväst.
Fördelarna med stigen är mindre än de negativa konsekvenserna för trivseln i
området. Miljönämnden anser att den onödiga stigen inte ska börja anläggas.
Grundtexten i föredragningslistan vann vid
omröstningen med 4 röster mot 3 (Saukkonen, Eskelinen och Sandberg). Hämäläinen
röstade blankt.
Direktionen för stadsmuseet har (21.8.2007) ingenting att invända mot
förslaget. Detsamma gäller för Helsingfors
Energi och Helen Elnät Ab (15.8.2007).
Idrottsnämnden framhåller (18.9.2007) att det faktum att
nätet av stråk för gång- och cykeltrafik är angivet och användningen (gångtrafik/cykeltrafik/fordonstrafik)
är fastslagen i ändringsförslaget gör att nätet av stråk inom
rekreationsområdet blir redigare och underhållet av stråken klarare och att
säkerheten förbättras för friluftsfolket.
Helsingfors Vatten meddelar (23.7.2007) att området redan är
anslutet till allmänna vatten- och avloppsledningar. Ändringsförslaget kräver
inte att ledningar flyttas. Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.
Fastighetsnämnden framhåller (18.9.2007) att målet allmänt
taget bör vara att byggnaderna får tomter. Även om förslaget till detaljplaneändring
inte helt är i överensstämmelse med fastighetskontorets ståndpunkt tillstyrker
nämnden det, eftersom det innebär att byggnaderna kan säljas och bevaras –
staden behöver dem inte – och att stråken inom parkområdet blir redigare.
Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (23.8.2007) att en körväg via
rekreationsområdet till parkeringsplatsen på småhustomten nämns i detaljplanebeskrivningen
men saknas på kartan. Körvägen bör införas.
Detaljplaneändringen gör att byggnadskontoret får byggkostnader
på ca 95 000 euro för en körväg och ett stråk och på ca 30 000
euro för stigar. De nuvarande stråken för gång- och cykeltrafik till området
med beteckningen p/s i detaljplaneändringen måste ställvis breddas, eftersom
fordonstrafik är tillåten på dem. Breddningskostnaderna uppgår till ca 14 000
euro. Den iståndsättning inom grönområdet som föranleds av byggande och det
övriga landskapsarbetet kostar ca 38 000 euro.
De årliga underhållskostnaderna stiger med
ca 1 000 euro. De sammanlagda kostnaderna för hela projektet uppgår
till ca 205 000 euro exklusive moms.
Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring
förutsatt att det ovanstående blir beaktat.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att avsikten
varit att körningen till småhustomten via Turholmsstigen ska kunna ske på basis
av den ungefärliga beteckningen för körning på Turholmsstigen. För tydlighetens
skull har det för Turholmsstigen reserverade området nu justerats så att vägen
till den planerade tomten 49012/4 är klart angiven.
Ändringarna är inte väsentliga och förslaget
behöver därför inte läggas fram på nytt.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret
nr 49012 och park-, småbåtshamns-, vatten- och gatuområden i 49 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings
ritning nr 11689, daterad 24.5.2007 och ändrad 15.11.2007.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGA |
ANSÖKAN FRÅN
HELSINGIN KRISTILLISEN OPISTON SÄÄTIÖ OM EN DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN
49012/2 I DEGERÖ
Stn 2007-1813
Helsingin kristillisen opiston säätiö anhåller (17.8.2007) om en sådan detaljplaneändring
att parkområde på nordöstra stranden av Uppbyviken i Degerö fogas till Helsingin
kristillinen opistos tomt 49012/2.
Stiftelsen motiverar sin ansökan om en
detaljplaneändring med verksamhetsmässiga och historiska omständigheter, likställighetsprincipen
och kostnader. Strandremsan har använts av institutet sedan 1953, då dess
huvudbyggnad uppfördes, och har blivit mycket viktig för verksamheten. Om
staden drar en stig där blir ett stängsel nödvändigt, och institutet förlorar
den plats där det brukar ha öppen eld, likaså volleybollplanen. Institutet har
haft den uppfattningen att stranden kan användas som privat strand trots att
den är betecknad som park och ägs av staden. Omgivningen har bebyggts senare,
och behovet av ett rekreationsområde har uppstått först efter att stranden
redan blivit en del av institutets område. Det intilliggande kvarteret 49011
sträcker sig i detaljplanen ända till stranden. Det skulle ha varit naturligare
om stranden på yttersta ändan av udden hade reserverats för rekreation i
stället för stranden vid kvarteret 49012. Institutet skulle då inte behöva begränsa
sin verksamhet på ett orimligt sätt. Om detaljplanen ändras slipper staden
kostnaderna för skötsel och underhåll av strandremsan.
Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.11.2007) att det är fråga
om en strandremsa som ingår i ett förslag till detaljplaneändring för
strandområdena vid Uppbyviken, nr 11689. Nämnden tillstyrkte förslaget 24.5.2007.
Anmärkningarna mot och utlåtandena om förslaget behandlas av detaljplanechefen
som ärende nr 6/15.11.2007.
Den gällande detaljplanen
för området, nr 7340, är fastställd 12.5.1977. Tomten 49012/2 är där upptagen
som kvartersområde för undervisningsbyggnader inom vilket det får byggas en
internatskola med personalbostäder (YOA). Mellan kvarteret och strandlinjen
finns ett drygt 10 m brett parkområde (P) som i öster fortsätter förbi
småbåtshamnen vid Uppbyviken och i väster leder till vändplatsen vid
Månhällsvägen.
Parkområdet är i
stadens ägo. Det har blivit utfyllt på privat initiativ, och både institutet
och radhusbolaget använder det för utevistelse ända till strandlinjen. Dessutom
finns det ett par privata bryggor vid stranden.
Nämnden beslöt 24.5.2007
tillstyrka ett förslag till detaljplaneändring där parkområdet på stranden
ingår som en del av ett stort parkområde. (Tomten 49012/2 ingår inte i
förslaget.) Parkhelheten är betecknat som område för närrekreation (VL), och
vägnätet är redigare. En ungefärlig, högst 1,5 m bred gångstig är angiven
inom strandområdet i fråga även om stigen skulle kunna anläggas också utan
någon särskild beteckning. Inom vattenområdet finns bryggområden för tomterna i
kvarteret 49012.
Det har inte
varit allmänt bekant att staden äger en park på platsen, och parken har inte
kunnat användas för rekreation eftersom den har uppfattats som en del av de
angränsande tomterna. Under arbetet på en grönområdesplan för Uppby, vilken
nämnden för allmänna arbeten godkände som normativ 15.11.2001, kom det
emellertid tydligt fram att det finns sådana som gärna skulle använda
strandparken. Strandavsnittet i fråga vetter mot sydväst, och vyerna över Uppbyviken
mot Turholm är natursköna.
Då områden i
Degerö planlagts har utgångspunkten i de flesta fall varit att strandzonen ska
vara reserverad för rekreation. Om det inte funnits förutsättningar för en
större grönområdeshelhet har åtminstone en gångväg i allmänhet dragits till
stranden. Då denna princip inte följts har det främst varit fråga om terränghinder,
ibland också t.ex. en historiskt värdefull villamiljö i behov av skydd, och då
har en vettig alternativ sträckning för gångvägen varit ett krav.
Den ovannämnda
principen har följts då detaljplaner utarbetats för norra Degerö. Ett undantag
är att kvarteret 49011 sträcker sig ända till stranden. Orsakerna är
förmodligen att terrängformerna talat för detta och att det ansetts att en orimligt
stor del av fastigheten ytterst på udden skulle ha gått åt om stranden hade
reserverats som park. Fastigheten sträckte sig ända till stranden då
detaljplanen utarbetades.
Stiftelsen har
också tidigare, tillsammans med Asunto Oy Kuukiventie 2–4, som äger
tomten 49012/1, föreslagit att stranden ska fogas till tomterna. Nämnden avgav
ett negativt utlåtande 15.4.2003 och Stn fattade ett negativt beslut 18.6.2003.
Nämnden anser att
en sådan detaljplaneändring som stiftelsen föreslår inte bör utarbetas.
Stn konstaterar att stiftelsen inte kommit med något genmäle inom utsatt tid,
senast 4.1.2008.
STN Stadsfullmäktige
torde besluta förkasta förslaget om en detaljplaneändring för tomten nr 2
i kvarteret nr 49012 i 49 stadsdelen.
Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024
BILAGA |