STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

VERKSTÄLLIGHET AV NYA BESTÄMMELSER OM KOMMUNALA AFFÄRSVERK I KOMMUNALLAGEN

Stn 2007-1851, 2007-2761, 2008-168, 2008-348, 2008-2237

Stn konstaterar att kommunallagen har ändrats bl.a. på så sätt att ett nytt kapitel 10 a om kommunala affärsverk har införts. De nya bestämmelserna trädde i kraft 15.5.2007. Benämningen affärsverk får efter 1.1.2009 användas endast av de affärsverk som grundats i enlighet med de nya bestämmelserna.

Om avsikten är att de nya bestämmelserna om kommunala affärsverk i kommunallagen ska tillämpas på stadens nuvarande affärsverk och benämningen affärsverk användas för dem måste Stge besluta att de nuvarande affärsverken 1.1.2009 ska fortsätta sin verksamhet som i 10 a kap. i kommunallagen avsedda affärsverk. Stge måste i så fall besluta godkänna nya instruktioner för affärsverken.

Centralt innehåll i de nya bestämmelserna

Det kommunala affärsverket och dess uppgifter

En kommun eller samkommun kan grunda ett kommunalt affärsverk för affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Ordet affärsverk ska ingå i ett kommunalt affärsverks namn precis som ordet aktiebolag eller förkortningen ab ska ingå i ett aktiebolags namn. Detta hindrar inte att affärsverket vid annonsering och i andra inofficiella sammanhang använder en logotyp eller en förkortning där ordet affärsverk inte ingår. Benämningen affärsverk får inte användas i namnet på enheter som hör till en kommun eller en samkommun men inte är affärsverk som grundats med stöd av kommunallagen.

Direktionen för affärsverket

Enligt 87 c § i kommunallagen leder och övervakar direktionen affärsverkets verksamhet. Direktionen ansvarar för att affärsverkets förvaltning, verksamhet, ekonomi och interna kontroll ordnas på behörigt sätt. Den övervakar dessutom direktörens verksamhet. Också andra lagstadgade uppgifter för direktionen ingår i paragrafen, men detaljförteckningen är inte uttömmande.

Direktionen ska enligt 87 c § i kommunallagen

1 besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige satt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås

2 godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan

3 utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruktionen

4 besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid, om inte något annat bestäms i instruktionen

5 besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn

6 bevaka affärsverkets intressen och, om inte något annat bestäms i instruktionen, företräda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde.

Om direktionens övriga uppgifter bestäms i instruktionen.

Direktionen har snarast samma ställning som styrelsen för ett aktiebolag eller ett statligt affärsverk när det gäller beslutsfattande och övervakning av affärsverkets verksamhet. Då affärsverket är en del av en kommuns eller en samkommuns organisation har direktionen i praktiken mer begränsade befogenheter. Direktionen hör till kommunens organ och den arbetar i enlighet med en instruktion, underställd kommunstyrelsen eller en nämnd och styrd av fullmäktige och kommunstyrelsen. Fullmäktige styr affärsverket genom en instruktion och en ekonomiplan. Kommunstyrelsen ansvarar för verkställigheten av fullmäktiges beslut och har rätt att vid behov till behandling ta upp ett ärende i fråga om vilket beslutsfattandet delegerats till en underlydande myndighet.

Kommunstyrelsen kan enligt kommunallagen till behandling ta upp ett ärende i vilket beslut fattats av en direktion eller av ett organ eller en tjänsteinnehavare under direktionen. Denna rätt kan utnyttjas endast i fråga om ärenden som med stöd av kommunallagen har delegerats till en underlydande myndighet och som inte hör till de ärenden som enligt kommunallagen utgör undantag vad rätten beträffar. Det kan också i en instruktion föreskrivas att en direktion, dess ordförande eller en kommunal tjänsteinnehavare till behandling i direktionen kan ta upp ett ärende som med stöd av kommunallagen har delegerats till en underlydande myndighet och i vilket den behöriga myndigheten har fattat ett beslut.

Direktören för affärsverket

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen. Även om enbart direktör används i kommunallagen kan tjänstebeteckningen vara verkställande direktör.

Direktören lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet, sörjer för förvaltningen och den interna tillsynen, ser till att direktionens beslut verkställs, informerar direktionen om åtgärder och händelser som är betydelsefulla med tanke på affärsverkets verksamhet, för direktionens talan om inte något annat bestäms i instruktionen och ansvarar för att bokföringen och ekonomin har ordnats på lagenligt och behörigt sätt.

Direktörens uppgifter är i tillämpliga delar bestämda på så sätt i paragrafen att de motsvarar uppgifterna för verkställande direktörer för aktiebolag och statliga affärsverk.

Budget och ekonomiplan för affärsverket

Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget och ekonomiplan. Att affärsverkets budget är separat betyder att anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar inte tas in i kommunens budget. Vilka poster i kommunens budget som är bindande för affärsverket bestäms av fullmäktige. Affärsverkets budget och ekonomiplan fogas till kommunens budget och ekonomiplan, som godkänns av fullmäktige.

Direktionen ska inom den tid som bestäms av fullmäktige lägga fram ett förslag till budget och ekonomiplan för affärsverket. Förslag ska läggas fram varje kalenderår och gälla för minst tre år. Budgetåret är planperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel.

Utgifts- och inkomstposter i kommunens budget som är bindande för affärsverket är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens stöd eller verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Fullmäktige kan bestämma att också andra poster än de nämnda ska vara bindande.

Direktionen beslutar om affärsverkets budget och ekonomiplan efter att de poster i kommunens budget som är bindande för affärsverket har godkänts. Förfarandet är detsamma som i andra fall då ett lägre organ godkänner en dispositionsplan efter att fullmäktige godkänt budgeten.

Paragrafen gäller principen för affärsverkets budgets bindande karaktär. Direktionen beslutar om budgetändringar.

Stöd eller verksamhetsunderstöd till affärsverket

Ett kommunalt affärsverk kan få uppgifter i fråga om vilka kostnaderna inte helt täcks genom det som kunderna betalar. Kommunen kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av sådana uppgifter. Stöd och verksamhetsunderstöd från kommunen ska uppges särskilt i affärsverkets bokslutskalkyler eller i noterna till bokslutet.

Bokföringsskyldighet för affärsverket

Enligt kommunallagen ska bokföringen för affärsverk särredovisas i kommunens bokföring. Kommunala affärsverk är inte själva bokföringsskyldiga utan kommunen är bokföringsskyldig också när det gäller dess affärsverks bokföring.

Bokslut och verksamhetsberättelse för affärsverket och

behandling av räkenskapsperiodens resultat

Enligt kommunallagen ska ett kommunalt affärsverk upprätta ett särskilt bokslut. Affärsverkets räkenskapsperiod är kalenderåret. Direktionen ska upprätta ett särskilt bokslut och lämna bokslutet till revisorerna för granskning och till kommunstyrelsen för sammanställning i kommunens bokslut.

Direktionen ska i en verksamhetsberättelse redogöra för hur målen i budgeten har nåtts under räkenskapsperioden. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller affärsverkets ekonomi och som inte ska redovisas i resultaträkningen, finansieringsanalysen eller balansräkningen. Verksamhetsberättelsen utgör en del av affärsverkets bokslut. Direktionen ska i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

Affärsverkets eget kapital

Ett kommunalt affärsverks eget kapital består av grundkapitalet, uppskrivningsfonden och övriga poster av eget kapital. Det utgör en del av kommunens eget kapital.

Lån till och borgen för affärsverket

Beslut om lån som tas för affärsverket fattas av direktionen inom den ram som instruktionen tillåter.

Det ankommer på basis av 13 § i kommunallagen på fullmäktige att besluta om lån. Fullmäktige kan delegera beslutanderätt till en annan myndighet. Fullmäktige slår fast lånebeloppet i budgeten och kan där också ändra det belopp som direktionen föreslagit. Kommunstyrelsen och finansledningen kan också i fortsättningen ha befogenheter att centraliserat konkurrensutsätta lån och bestämma när uttag ska göras.

Kommunen kan ge ett kommunalt affärsverk finansiering på villkor för främmande kapital. Den kan ge ett eget affärsverk kapitalfinansiering på villkor för främmande kapital också på så sätt att kapitalet ska återbetalas inom utsatt tid eller då vissa villkor uppfylls. Sådan kapitalfinansiering behandlas som lån, med andra ord upptas kapitalet som främmande kapital i affärsverkets balansräkning.

Fullmäktige fattar beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av säkerhet för annans skuld i fråga om kommunala affärsverks verksamhet.

Verkställighet av de nya bestämmelserna i Helsingfors

Stn konstaterar att staden har följande affärsverk i fråga om vilka det måste beslutas om de ska fortsätta sin verksamhet som i 10 a kap. i kommunallagen avsedda affärsverk: Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn, Helsingfors Vatten, Helsingfors stads trafikverk (HST) och Helsingfors stads servicecentral (Palmia). Stge beslöt 4.6.2008 att Helsingfors Textiltjänst ska överföras till Uudenmaan Sairaalapesula Oy räknat från 1.1.2009, vilket betyder att några nya beslut inte behöver fattas för detta affärsverk.

Kollektivtrafiknämnden, affärstjänstnämnden, hamnnämnden och tekniska nämnden har kommit med förslag om instruktionsändringar. Skrivelserna hålls i sin helhet framlagda under sammanträdet.

Kollektivtrafiknämnden konstaterar (23.8.2007) följande:

Trafikverket har berett ett förslag om ändringar i instruktionen för Helsingfors stads kollektivtrafik och har under beredningen beaktat såväl ändringarna i lagstiftningen om kommunala affärsverk som stadgekommitténs utkast till modellinstruktion för stadens affärsverk. De uppgifter som gäller anordnandet av kollektivtrafiken är desamma i instruktionsförslaget som i den nuvarande instruktionen för kollektivtrafiken. Stge godkände 25.10.2006 instruktionsändringar rörande dessa uppgifter.

Affärsverkets namn

Enligt kommunallagen ska ordet affärsverk ingå i namn på affärsverk.

Nämnden föreslår att det affärsverk som anordnar Helsingfors kollektivtrafik ska heta Affärsverket HST. Namnet Helsingfors stads trafikverk kan också i fortsättningen användas i den praktiska verksamheten.

Kommunalt organ som ansvarar för affärsverket

Enligt en ändring i kommunallagen ska ett kommunalt affärsverk ha en direktion. Nämnden föreslår att det nuvarande namnet kollektivtrafiknämnden ska ersättas med namnet direktionen för Helsingfors kollektivtrafik.

Antalet ledamöter i direktionen är i trafikverkets instruktionsförslag detsamma som antalet i nämnden. Direktionen har alltså nio ledamöter och varje ledamot en personlig ersättare.

Direktionens uppgifter

Uppgifter för direktionen är angivna i 87 c § i lagen 27.4.2007/519 om ändring av kommunallagen. I fråga om de lagstadgade uppgifterna finns det i instruktionsförslaget bara en hänvisning till kommunallagen.

En uppgift för direktionen ingår också i bestämmelserna om lån och borgen i 87 m § i lagen 27.4.2007/519 om ändring av kommunallagen.

Bland direktionens uppgifter i 6 § i instruktionsförslaget ingår sådana som är lagstadgade sedan tidigare.

Direktionens uppgifter i kommunallagen och förvaltningscentralens och stadgekommitténs modellinstruktion är beaktade på så sätt i instruktionsförslaget att också följande punkter, som inte ingår i den gällande instruktionen, är medtagna: Direktionen har till uppgift

– att inom av Stn fastställda gränser besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid

– att besluta om upplåning inom de av Stge årligen fastställda gränserna för lånebefogenheter

Affärsverkets direktör

Det är angivet i 7 § i instruktionsförslaget att verkställande direktören leder trafikverket. Uppgifterna för affärsverkens direktörer är angivna i 8 § i modellinstruktionen.

Övriga bestämmelser i instruktionsförslaget

Lagen 27.4.2007/519 om ändring av kommunallagen föranleder inga andra instruktionsändringar, vilket betyder att de uppgifter som gäller anordnandet av kollektivtrafiken är desamma som hittills, likaså bestämmelserna om förhinder, behörighetsvillkor, val av direktör, framställningar och utlåtanden till utomstående och talan.

Affärstjänstnämnden konstaterar (22.1.2008) följande:

Helsingfors stads servicecentral Palmia föreslår att det ska beslutas att Palmia ska bli ett i det nya kapitlet 10 a i kommunallagen avsett kommunalt affärsverk och att en ny instruktion som baserar sig på kapitlet ska godkännas för affärsverket.

./. Den nuvarande instruktionen för Palmia har i finsk version utdelats som separat bilaga till föredragningslistan. Palmias förslag om instruktionsändringar har också utdelats som separat bilaga. De ändringsbehov som har att göra med de nya bestämmelserna i kommunallagen är beaktade i förslaget, likaså det beredningsarbete som stadgekommittén gjort.

Hamnnämnden konstaterar (12.2.2008) följande:

Utkastet till instruktion för affärsverket Helsingfors Hamn överensstämmer med stadgekommitténs modell. Den nuvarande instruktionen strömlinjeformas.

De nya bestämmelserna i kommunallagen föranleder inte stora förändringar i rådande praxis vad helheten beträffar. De centrala förändringarna i förhållande till den nuvarande instruktionen är

- att namnet instruktionen för Helsingfors stads hamnförvaltning ersätts med namnet instruktionen för affärsverket Helsingfors Hamn

- att namnet hamnnämnden ersätts med namnet direktionen för Helsingfors Hamn. Direktionen har liksom hamnnämnden nio ledamöter

- att direktionens uppgifter (7 §) huvudsakligen förblir desamma som den nuvarande hamnnämndens, endast 3, 5, 7 och 9 punkten är nya.

Det är angivet i 3 punkten att direktionen har befogenheter för upphandlingar som överstiger 1,0 mn euro. Befogenheterna gäller inte aktier. Bestämmelsen om upplåning i 5 punkten är en direkt följd av en ny bestämmelse i kommunallagen. Den nuvarande nämnden har inte rätt att ta lån. Bestämmelsen i 7 punkten gäller förhyrning av lokaler och baserar sig på stadgekommitténs instruktionsmodell. Stn fastställer gränser för verksamheten, och direktionen kan vidaredelegera befogenheter till Helsingfors Hamn. Bestämmelsen i 9 punkten gäller en specialuppgift för direktionen, att utfärda ordningsbestämmelser för hamnfunktionerna.

I fråga om verkställande direktörens uppgifter i 8 § begränsas delegeringsrätten på så sätt att befogenheter för sådant som är föreskrivet för direktören i kommunallagen inte kan delegeras.

Verkställande direktören har till uppgift att besluta om privaträttsliga avgifter och om undantag från offentligrättsliga avgifter. En ny 13 § gäller rätt att ta upp ett ärende till behandling. Paragrafen baserar sig på instruktionsmodellen.

Tekniska nämnden konstaterar (18.12.2007 och 21.10.2008) följande:

Förslaget till instruktion för Helsingfors Vatten har utarbetats enligt stadgekommitténs instruktionsmodell och, när det gäller direktionens uppgifter, med beaktande av uppgifterna inom Helsingfors Vattens verksamhetsområde.

Affärsverkets namn (1 §)

Affärsverkets namn är affärsverket Helsingfors Vatten. Affärsverket använder namnet Helsingfors Vatten i sin verksamhet.

Verksamhetsområde (2 §)

Beskrivningen av verksamhetsområdet i den nya instruktionen motsvarar beskrivningen i den nuvarande instruktionen för tekniska försörjningen.

Direktionen (3 §)

Stn beslöt 12.11.2007 ge sådana anvisningar att direktionen för Helsingfors Vatten ska ha sju ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Då ledamöter väljs bör specialkompetens betonas.

Direktionens uppgifter (6 §)

Den upphandlingsgräns som föreslås för direktionen i 3 punkten, 1 mn euro, motsvarar gränsen för tekniska nämndens upphandlingsbefogenheter.

Enligt 5 § 7 punkten i den nuvarande instruktionen för tekniska försörjningen har tekniska nämnden till uppgift att besluta om en utvecklingsplan, verksamhetsområdet och allmänna leveransvillkor för vattentjänster. I den juridiska litteraturen är uppfattningen emellertid att ett beslut om verksamhetsområde är ett operativt beslut som direkt påverkar enhetens verksamhet, vilket betyder att kommunstyrelsen är det lämpliga organet och att beslutsfattandet inte bör delegeras till en nämnd. Det har också ansetts att beslut om en utvecklingsplan för vattentjänster bör fattas av kommunstyrelsen eller fullmäktige. Med hänvisning till det ovanstående föreslås uppgiften att besluta om en utvecklingsplan och verksamhetsområdet för vattentjänster bli överförd på Stn.

Bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 punkten motsvarar bestämmelser i stadgekommitténs instruktionsmodell, och bestämmelserna i 7 och 8 punkten motsvarar bestämmelser i den nuvarande instruktionen för tekniska försörjningen.

Direktörens uppgifter (8 §)

Verkställande direktören leder affärsverket. Inga uppgifter som inte ingår i stadgekommitténs instruktionsmodell är angivna för direktören.

Följande uppgifter är angivna i instruktionsförslaget:

- Direktören har också, med beaktande av det som är föreskrivet i instruktionen för Stn och av övriga bestämmelser, till uppgift att besluta om sådant som gäller affärsverket och att i övrigt handha den löpande förvaltningen.

- Direktören kan överföra befogenheter på någon tjänsteinnehavare som är underställd honom, dock inte befogenheter för sådant som är föreskrivet för direktören i kommunallagen.

- Direktören utför dessutom övriga av stadsdirektören, biträdande stadsdirektören i fråga och direktionen föreskrivna uppgifter.

De övriga paragrafer som föreslås ingå i instruktionen för Helsingfors Vatten motsvarar bestämmelser i stadgekommitténs instruktionsmodell.

Tekniska nämnden konstaterar (21.10.2008) att utkastet till instruktion för Helsingfors Energi vad utgångspunkterna beträffar överensstämmer med stadgekommitténs instruktionsutkast, som Stn skickat för kännedom, och att justeringar och kompletteringar har gjorts med beaktande av Helsingfors Energis verksamhetsområde och verksamhetsformer.

Affärsverkets namn (1 §)

Affärsverkets namn är affärsverket Helsingfors Energi. Affärsverket använder namnet Helsingfors Energi i sin verksamhet.

Verksamhetsområde (2 §)

Beskrivningen av verksamhetsområdet i den nya instruktionen motsvarar beskrivningen i den nuvarande instruktionen för tekniska försörjningen.

Direktionen (3 §)

Stn beslöt 12.11.2007 ge sådana anvisningar att direktionen för Helsingfors Energi ska ha nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

Direktionens uppgifter (6 §)

1 att besluta om indelning av affärsverket i affärs- och servicefunktioner

Termen avdelning i instruktionsmodellen motsvarar inte praxis vid Helsingfors Energi.

2 att utnämna direktörer för affärs- och servicefunktionerna

Det har blivit praxis att tekniska nämnden utnämner direktörerna för affärs- och servicefunktionerna, och direktionen kommer i praktiken att göra detsamma. Cheferna för de enheter som organisatoriskt ligger under affärsfunktionerna utnämns av verkställande direktören för affärsverket. Termerna bör motsvara nuvarande praxis och får inte orsaka förvirring.

3 att besluta om upphandlingar som överstiger gränsen för verkställande direktörens befogenheter, med undantag för aktier, och att fastställa gränser för upphandlingsbefogenheter för verkställande direktören och direktörerna för affärs- och servicefunktionerna

4 att besluta om investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid som överstiger gränsen för verkställande direktörens befogenheter och att fastställa gränser för verkställande direktörens befogenheter i fråga om detta

5 att besluta om upplåning inom de av Stge årligen fastställda gränserna för upplåningsbefogenheter

6 att besluta om allmänna anslutnings- och leveransvillkor för fjärrvärme och om fjärrvärmetariffen

Verkställande direktören (7 §)

Affärsverket har en verkställande direktör.

Enbart direktör används i kommunallagen, men under det förberedande arbetet på lagen bestämdes det att tjänstebeteckningen kan vara verkställande direktör. Det är praxis att Helsingfors Energi har en verkställande direktör och denna tjänstebeteckning används därför i instruktionsutkastet i stället för direktör.

Verkställande direktörens uppgifter (8 §)

I instruktionsutkastet finns en hänvisning till kommunallagen, och dessutom är följande uppgifter angivna:

- Verkställande direktören har också, med beaktande av det som är föreskrivet i instruktionen för Stn och av övriga bestämmelser, till uppgift att besluta om sådant som gäller affärsverket, att leda affärsverksamheten och att handha den löpande förvaltningen.

- Verkställande direktören får vidta en åtgärd som med beaktande av affärsverkets verksamhet och art är exceptionell eller av stor betydelse endast om direktionen har bemyndigat honom att göra detta eller om ett direktionsbeslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för verksamheten. Denna bestämmelse motsvarar befogenhetsfördelningen mellan verkställande direktören och styrelsen i aktiebolagslagen och är nödvändig för att förfarandet i exceptionellt brådskande ärenden ska vara klart.

- Verkställande direktören kan överföra befogenheter på någon som han förordnar, dock inte befogenheter för sådant som är föreskrivet för direktören i kommunallagen. Helsingfors Energi har bara några få tjänsteinnehavare, och av praktiska skäl bör möjligheten därför gälla också anställda i arbetsavtalsförhållande som är underställda verkställande direktören.

- Verkställande direktören utför dessutom övriga av stadsdirektören och direktionen föreskrivna uppgifter. Det finns ingen biträdande stadsdirektör för Helsingfors Energis verksamhetsområde, och den hänvisning till biträdande stadsdirektören som ingår i stadgekommitténs instruktionsmodell utelämnas därför i instruktionen.

De bestämmelser i instruktionsutkastet som gäller förhinder (9 §), behörighetsvillkor (10 §) och val av verkställande direktör (11 §) motsvarar bestämmelser i stadgekommitténs instruktionsmodell.

Stadgekommittén avgav 3.11.2008 utlåtande om kollektivtrafiknämndens, affärstjänstnämndens, hamnnämndens och tekniska nämndens förslag.

./. Stadgekommitténs förslag till instruktioner för affärsverken i fråga och till ändringar i instruktionen för Stn ingår i bilagorna 1–6. Stadgekommitténs utlåtande ingår i bilaga 7.

./. Stn konstaterar att nämndernas instruktionsförslag ingår i bilagorna 8–12 och de nuvarande instruktionerna för tekniska försörjningen, hamnförvaltningen, servicecentralen, affärstjänstnämnden och Stn i finsk version i bilagorna 13–17.

Stn konstaterar att ägarstyrningen och verksamhetsmodellerna vid affärsverken redan nu huvudsakligen motsvarar de nya bestämmelserna och att dessa därför inte föranleder obligatoriska och omvälvande förändringar.

Avsikten med de nya instruktionerna är följaktligen att verkställa bara de nödvändiga förändringar som föranleds av bestämmelser i kommunallagen. Inga förändringar föreslås beträffande affärsverkens verksamhetsformer och juridiska ställning.

Instruktionerna föreslås inte i övrigt bli ändrade i högre grad än vad som krävs på grund av den instruktionspraxis som följts på sista tiden och behovet att justera bestämmelserna om verksamhetsområdena för affärsverken så att de är i överensstämmelse med affärsverkens nuvarande verksamhet.

Stns förslag till instruktioner för affärsverken är desamma som stadgekommitténs, med undantag för antalet ledamöter i direktionen för Helsingfors Vatten och direktionen för Palmia.

Affärsverkens och direktionernas namn

Namnen Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn och Helsingfors Vatten ändras inte frånsett att ordet affärsverk fogas till dem i enlighet med kommunallagen. Namnen trafikverket och servicecentralen förslås få de namn som redan används i praktiken. Trafikverket blir affärsverket HST och använder enbart HST i verksamheten. Servicecentralen blir affärsverket Palmia och använder enbart Palmia i verksamheten.

Direktionernas namn baserar sig på affärsverkens namn.

Affärsverkens verksamhetsområden

Bestämmelserna om verksamhetsområdena för affärsverken har preciserats så att de är i överensstämmelse med affärsverkens nuvarande verksamhet.

Direktionernas sammansättning

Stn beslöt 12.11.2007 i fråga om antalet ledamöter i direktionerna för affärsverken ge stadgekommittén sådana anvisningar inför beredningen att direktionerna för Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn och trafikverket ska ha nio ledamöter, direktionerna för Helsingfors Vatten och servicecentralen sju ledamöter och direktionerna för de övriga affärsverken fem ledamöter.

Bestämmelserna om direktionernas sammansättning i instruktionerna följer det ovannämnda beslutet frånsett att direktionen för Helsingfors Vatten och direktionen för Palmia också har nio ledamöter.

Direktionernas uppgifter

Direktionerna för affärsverken föreslås få befogenheter att besluta om upplåning inom de gränser för upplåningsbefogenheter som Stge årligen fattar beslut om i samband med stadens budget.

Stadsdirektören och finansledningen har i enlighet med nuvarande praxis också i fortsättningen befogenheter bl.a. att konkurrensutsätta lån och bestämma när uttag ska göras. Hela stadens bästa tryggas då vad balansförvaltningen och förvaltningen av kassamedel på stadsnivå beträffar. Dessutom blir den nuvarande finansexpertisen utnyttjad också när det gäller lån som tas för affärsverken.

Till direktionernas uppgifter hör att göra behovsutredningar för lokalprojekt, att godkänna planer för andra projekt än lokalprojekt och att besluta om investeringar vid affärsverket. De nuvarande befogenheterna för lokalprojekt baserar sig på instruktionen för Stn och på anvisningar om lokalprojekt.

Specialuppgifterna för direktionerna för affärsverken motsvarar i sak de nuvarande uppgifterna, men lydelsen i paragrafen har justerats i någon mån. I övrigt är uppgifterna i paragrafen i överensstämmelse med den instruktionspraxis som följts på sista tiden.

Direktörerna för affärsverken

Enligt de nya bestämmelserna ska direktionen för affärsverket utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruktionen. Stn anser att nuvarande praxis, enligt vilken Stge väljer chefer för förvaltningarna och affärsverken, är ändamålsenlig. Direktörerna för affärsverken väljs också i fortsättningen av Stge sedan direktionen avgett utlåtande om de sökande.

Beteckningarna för direktörerna för affärsverken motsvarar de nuvarande. Inga väsentliga förändringar föreslås i fråga om verkställande direktörernas uppgifter och befogenheter.

Rätt att ta upp ett ärende till behandling

En passus om rätt att ta upp ett ärende till behandling föreslås bli införd i instruktionerna. Rätten utnyttjas av direktionen eller ordföranden i direktionen. Kommunstyrelsen kan enligt kommunallagen till behandling ta upp ett ärende i vilket beslut fattats av en direktion eller av ett organ eller en tjänsteinnehavare under direktionen.

Ändringar i instruktionen för Stn

Stadgekommittén har berett ändringar i instruktionen för Stn. Ändringarna gäller namn på affärsverk.

Övrigt Stn konstaterar i fråga om Helsingfors Vatten och trafikverket att det pågår ett utredningsarbete som syftar till ett tätare samarbete i huvudstadsregionen och en eventuell sammanslagning av funktionerna inom dessa affärsverks verksamhetsområden räknat från ingången av år 2010. Eventuella beslut i saken bereds separat från det aktuella ärendet. De ska fattas av Stge.

De kommunala affärsverkens ställning på marknaden har på sista tiden varit föremål för utredningar på grund av Destia-beslutet (Vägverket). Staden måste granska Destia-beslutets inverkan när det gäller dess affärsverks verksamhet på marknaden. Eventuella utvecklingsåtgärder övervägs separat från det aktuella ärendet.

Personalkommitténs instruktionssektion tillstyrker (18.11.2008) enhälligt stadgekommitténs förslag frånsett namnet Helsingfors stads affärsverk HST. Företrädaren för FOSU anser att ordet trafikverk bör ingå i namnet.

Stn föreslår att de nya instruktionerna och ändringarna i instruktionen för Stn ska godkännas enligt stadgekommitténs förslag.

Om Stge godkänner beslutsförslaget kommer Stn vid verkställigheten att fastställa de nuvarande namnförkortningarna för Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn, Helsingfors Vatten och HST och dessutom namnförkortningen Palmia.

STN Stadsfullmäktige torde besluta

1 konstatera att Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn, Helsingfors Vatten, trafikverket (HST) och servicecentralen (Palmia) 1.1.2009 fortsätter sin verksamhet som i 87 c § i kommunallagen avsedda kommunala affärsverk i enlighet med stadsfullmäktiges ursprungliga beslut om grundande och senare ändringar i dessa

2 godkänna instruktion för affärsverket HST enligt den separata bilagan 1 till detta ärende på föredragningslistan, instruktion för affärsverket Helsingfors Hamn enligt bilaga 3, instruktion för affärsverket Helsingfors Energi enligt bilaga 4, instruktion för affärsverket Helsingfors Vatten enligt bilaga 18, instruktion för affärsverket Palmia enligt bilaga 19 och ändringar i instruktionen för stadsstyrelsen enligt bilaga 6.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta att instruktionerna och instruktionsändringarna ska träda i kraft 1.1.2009.

Stadsfullmäktige torde dessutom besluta upphäva den av fullmäktige 13.4.2005 godkända instruktionen för kollektivtrafiken, den av fullmäktige 29.5.2002 godkända instruktionen för servicecentralen, den av fullmäktige 17.1.2001 godkända instruktionen för hamnförvaltningen och den av fullmäktige 10.6.1998 godkända instruktionen för tekniska försörjningen inklusive senare ändringar, räknat från 1.1.2009.

Tilläggsuppgifter:
Matikainen Kristiina, stadssekreterare, telefon 310 36035
Malinen Matti, telefon 310 36277

BILAGOR	Bilaga 1	Stadgekommitténs förslag till instruktion för affärsverket HST
	Bilaga 2	Stadgekommitténs förslag till instruktion för affärsverket Palmia
	Bilaga 3	Stadgekommitténs förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Hamn
	Bilaga 4	Stadgekommitténs förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Energi
	Bilaga 5	Stadgekommitténs förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Vatten
	Bilaga 6	Stadgekommitténs förslag till ändringar i instruktionen för stadsstyrelsen
	Bilaga 7	Utlåtande från stadgekommittén 3.11.2008
	Bilaga 8	Kollektivtrafiknämndens förslag till instruktion för kollektivtrafiken
	Bilaga 9	Affärstjänstnämndens förslag till instruktion för affärsverket servicecentralen
	Bilaga 10	Hamnnämndens förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Hamn
	Bilaga 11	Tekniska nämndens förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Energi
	Bilaga 12	Tekniska nämndens förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Vatten
	Bilaga 13	Den gällande instruktionen för kollektivtrafiken i finsk version
	Bilaga 14	Den gällande instruktionen för servicecentralen i finsk version
	Bilaga 15	Den gällande instruktionen för hamnförvaltningen i finsk version
	Bilaga 16	Den gällande instruktionen för tekniska försörjningen i finsk version
	Bilaga 17	Den gällande instruktionen för stadsstyrelsen i finsk version
	Bilaga 18	Stns förslag till instruktion för affärsverket Helsingfors Vatten
	Bilaga 19	Stns förslag till instruktion för affärsverket Palmia

BILDANDE AV EN KONCERNSEKTION I STADSSTYRELSEN

Stn 2008-357

Bildande av en koncernsektion i stadsstyrelsen

Stn konstaterar att Stn 17.9.2007 godkände ägarpolitiska riktlinjer för stadens koncernsammanslutningar, enheter med nettobudget och affärsverk. Stn beslöt samtidigt som underlag för den fortsatta beredningen godkänna den principiella riktlinjen att ett förslag om en koncernsektion i Stn ska utarbetas och föreläggas Stge. Stn uppmanade i samma sammanhang ekonomi- och planeringscentralen att i samråd med förvaltningscentralen utarbeta förslag till åtgärder som behövs för att sektionen ska kunna bildas räknat från början av följande nästa Stge-period.

Stadskoncernen Sammanslutningar där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) är kommunens dottersammanslutningar. Kommunen och dess dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern. Stiftelser som kommunen har bestämmande inflytande över jämställs med kommunens dottersammanslutningar (16 a § i kommunallagen).

Kommunen har bestämmande inflytande i en sammanslutning bland annat då den ensam eller tillsammans med sammanslutningar och stiftelser inom kommunkoncernen innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i sammanslutningen och denna röstmajoritet grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal.

Kommunen har även bestämmande inflytande i en sammanslutning eller stiftelse bland annat då den innehar rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i sammanslutningens eller stiftelsens styrelse eller motsvarande organ eller i ett organ som har denna rätt och kommunens rätt grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal.

Helsingfors stad och de dottersammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande utgör Helsingfors stadskoncern.

Helsingfors stadskoncern omfattar för närvarande 118 dottersammanslutningar och 10 stiftelser där kommunen har bestämmande inflytande.

Stadskoncernen och dess uppgifter

Enligt kommunallagen ansvarar koncernledningen för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncerntillsynen. Enligt 23 § ger kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet vid behov anvisningar till dem som företräder kommunen i olika sammanslutningars, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan.

Ansvaret för koncernstyrningen har fördelats mellan stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna enligt verksamhetsområde när det gäller dotter- och intressesammanslutningarna inom Helsingfors stadskoncern. Förhållningsregler ges för närvarande av Stn i ekonomiskt viktiga eller principiellt vittgående frågor och i övrigt av stadsdirektören eller den biträdande stadsdirektör vars verksamhetsområde saken gäller.

Stadskoncernens ledning består av

– Stge

– Stn

– stadsdirektörskollegiet

– stadsdirektören

– biträdande stadsdirektörerna

Uppgifterna för dem som hör till stadskoncernens ledning baserar sig på kommunallagen och är angivna i instruktionen för Stn.

Stge

– fattar beslut om de centrala målen för stadskoncernens verksamhet och ekonomi och om principerna för koncernstyrningen

– fattar beslut om viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning

– godkänner ett bokslut där ett koncernbokslut ingår.

Stn

– leder stadskoncernen

– övervakar att dottersammanslutningarna och stiftelserna inom stadskoncernen verkar i enlighet med de av Stge uppställda målen och att deras verksamhetspolicy är i överensstämmelse med stadens mål.

Stadsdirektörskollegiet

– följer verksamheten vid enheterna inom stadskoncernen

– ser till att stadskoncernen leds och förvaltas på ett enhetligt sätt

– bedömer utvecklingsbehoven inom koncernstrukturen.

Stadsdirektören

– handhar den allmänna planeringen rörande stadskoncernens verksamhet och ekonomi

– följer hur stadskoncernen fungerar och kommer med förslag om hur koncernstrukturen skulle kunna utvecklas

– ser till att stadens intressen bevakas i de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.

Biträdande stadsdirektörerna

– ser inom sitt verksamhetsområde till att stadens intressen bevakas i de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.

Bildande av en koncernsektion

Av de stora städerna har bl.a. Esbo, Vanda och Åbo koncernsektioner eller motsvarande organ i anslutning till sina stadsstyrelser.

Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla har utrett möjligheten att bilda ett gemensamt organ för ägarstyrning. Det är fråga om ett organ för bolag som städerna äger gemensamt, för stiftelser där städerna tillsammans har bestämmande inflytande och för samfälld intressebevakning i andra sammanslutningar. Utredningen blev klar i slutet av år 2007. Åtgärdsförslag med utgångspunkt i utredningen behandlas efter fortsatt beredning, i samband med utvärdering som baserar sig på samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen och på slutsatserna från utvärderingen.

Den nuvarande modellen för styrning av Helsingfors stadskoncern har använts sedan år 2004. Centrala utgångspunkter är bl.a. att Stn regelbundet ska få en rapport om dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi och att ansvaret för den praktiska styrningen liksom också uppföljningen ska delas enligt verksamhetsområde mellan dem som hör till stadens ledning.

På basis av förändringar som är aktuella och erfarenheter som fåtts i stadens omvärld utvecklas styrningsmodellen i framtiden utgående från bl.a. följande mål godkända av Stn 30.10.2006:

- Ännu klarare och enhetligare strategiska avsikter fastslås för koncernledningen i görligaste mån, och hela stadskoncernen informeras så direkt som möjligt om avsikterna, oberoende av vilket verksamhetsområde, vilken företagsform eller vilken storlek den enskilda dottersammanslutningen har.

- Tyngdpunkten förskjuts från koncernstyrning till koncernledarskap på så sätt att koncernledningen tar ett fastare grepp om ledarskapet när det gäller dottersammanslutningarna, med hjälp av såväl initiativ rörande de enskilda sammanslutningarna som strategiska riktlinjer.

- Ledningen av stadskoncernen utvecklas med utgångspunkt i det allmänna bästa, på så sätt att koncernen står i fokus i högre grad och det totalekonomiska perspektivet beaktas bättre.

- Dottersammanslutningarna styrs in på enhetliga verksamhetsformer och goda ledarskaps- och förvaltningsrutiner.

- Koncernstyrningen effektiviseras med målet att dottersammanslutningarnas verksamhet ska bli effektivare och produktiviteten bättre.

- Den totalekonomiska granskningen av stadskoncernen utvidgas på så sätt att inte bara koncernbalansräkningen utan också de andra analyser och uppgifter som hör till bokslut fogas till koncernbokslutet fr.o.m. räkenskapsåret 2007.

- Förberedelser görs med tanke på att det intensifierade samarbetet i huvudstadsregionen leder till att beslutsfattandet blir mer koncentrerat inom städernas gemensamma ägarstyrning och ägarpolitiken enhetlig i sådana bolag och andra sammanslutningar där städerna är aktieägare eller har bestämmande inflytande.

Det kan uppskattas att bl.a. följande fördelar uppnås genom att Stn får en koncernsektion:

- Organens roller blir klarare då den praktiska styrningen och uppföljningen av dottersammanslutningarna och de övriga koncernsammanslutningarna centraliseras till Stns koncernsektion, som koncentrerar sig på koncernfrågor.

- Stns koncernsektion blir det organ som har den mest omfattande och djupgående helhetsbilden av koncernsammanslutningarnas verksamhet och ekonomi och bäst förutsättningar att bedöma behovet av styrning ur ägarperspektiv.

- De förtroendevaldas synpunkter kan beaktas bättre vid den strategiska planeringen av riktlinjer för utveckling av koncernstyrningen och vid genomförandet i de enskilda koncernsammanslutningarna.

- Målet att beslutsfattandet och informationen rörande koncernsammanslutningarna ska bli effektivare och snabbare nås lättare.

Nedan följer andra aspekter på en koncernsektion i Stn.

- Helsingfors stadskoncern är stor. Den omfattar 118 dottersammanslutningar och 10 stiftelser. Slutsumman i koncernbalansräkningen överstiger 11 miljarder euro och koncernsammanslutningarna har mer än 4 000 anställda. Den politiska styrningen av en så här stor stadskoncern kräver specialisering också på organnivå och intensivare koncentration än tidigare också på styrning och uppföljning av dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi.

- Tyngdpunkten i koncernledarskapet förskjuts allt mer mot konkreta mål för dottersammanslutningarna. Detta kräver också att utfallet av målen följs aktivt och att tydliga ägarpolitiska åsikter uttrycks när det gäller tyngdpunkter och utvecklingslinjer för målsättningen.

Stn anser det vara ändamålsenligt att Stn får en koncernsektion.

Stn konstaterar att det förslag som nu förelagts Stge inte förändrar befogenhetsförhållandena mellan Stge och Stn. Däremot överförs ägar- och koncernstyrningsuppgifter från Stn till Stns koncernsektion.

Instruktionen för Stn föreslås få en paragraf om Stns koncernsektion med följande innehåll: Stge väljer bland ledamöterna och ersättarna i Stn 7 ledamöter och ersättare i sektionen för Stns mandattid. Stge väljer en ordinarie ledamot i Stn till ordförande i sektionen och en ledamot i sektionen till vice ordförande.

Stn ansvarar för styrningen av stadskoncernen och ordnandet av koncerntillsynen. Dessutom ställer Stn upp mål för de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande och följer utfallet av målen.

Stns koncernsektion har till uppgift att sköta koncerntillsynen i praktiken och att följa de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.

Stn konstaterar att det förslag som nu förelagts Stge har beretts av ekonomi- och planeringscentralen och förvaltningscentralen i samråd.

Bildandet av en koncernsektion i stadsstyrelsen kräver vissa instruktionsjusteringar. Stadgekommittén har berett ett förslag om ändringar i instruktionen för Stn och förvaltningsstadgan. Då instruktionen för Stn ändras måste motsvarande ändringar göras i de av Stge godkända koncernanvisningarna. Stn meddelar beträffande detta att Stn har för avsikt att komma med ett separat förslag som också omfattar de ändringar som upphandlingsstadgan för staden kräver.

Stadgekommittén konstaterar (15.2.2008) följande i sitt utlåtande:

Stn godkände 17.9.2007 ägarpolitiska riktlinjer för stadens koncernsammanslutningar, enheter med nettobudget och affärsverk. Stn beslöt samtidigt som underlag för den fortsatta beredningen godkänna den principiella riktlinjen att ett förslag om en koncernsektion i Stn ska utarbetas och föreläggas Stge

./. Stadgekommittén har berett ett förslag om ändringar i instruktionen för Stn utifrån riktlinjerna i en promemoria 31.5.2007 som utgör bilaga till det ovannämnda beslutet av Stn. Förslaget utgör en separat bilaga.

De viktigaste ändringarna i instruktionen för Stn är följande:

2 a § Koncernsektionen

Instruktionen föreslås få en paragraf om koncernsektionen med följande innehåll: Stge väljer ledamöter och ersättare i sektionen bland ledamöterna och ersättarna i Stn. Stge väljer en ordinarie ledamot i Stn till ordförande i sektionen och en ledamot i sektionen till vice ordförande.

4 § Föredragning

Paragrafen om föredragning föreslås få ett tillägg som gäller koncernsektionen: Föredragningen i sektionen sker på samma sätt som i Stn.

8 § Stns verksamhetsområde

Kommunallagen har fått en ny 25 a § som trädde i kraft 15.5.2007 och har följande lydelse: ”Till kommunens koncernledning hör kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och andra i en instruktion fastställda myndigheter. Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncerntillsynen.”

De uppgifter inom koncernledarskapet som nu sköts av Stn föreslås bli ändrade i enlighet med den nya paragrafen i kommunallagen:

Stn följer att stadens organ, verk och inrättningar verkar i enlighet med de av Stge uppställda målen för verksamheten och ekonomin. Stn ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncerntillsynen. Dessutom ställer Stn upp mål för stadens organ, verk och inrättningar och de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande och följer utfallet av målen.

Koncernsektionen har till uppgift att sköta koncerntillsynen i praktiken och att följa de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.

8 a § Koncernsektionens uppgifter

Instruktionen för Stn föreslås få en paragraf om koncernsektionens uppgifter:

Koncernsektionen gör framställningar hos Stn om riktlinjer för ägarpolitiken, principer för koncernstyrningen och mål för dottersammanslutningarna och stiftelserna. Dessutom sköter koncernsektionen koncerntillsynen i praktiken.

I enlighet med det ovanstående föreslås koncernsektionen få till uppgift att sköta behandlingen av uppföljningsrapporter rörande dottersammanslutningarna, den övriga uppföljningen av dottersammanslutningarna och vissa andra ärenden som nu sköts av Stn.

Med vissa andra ärenden avses bl.a. att utse företrädare för staden vid bolagsstämmor och liknande, om där ska väljas ledamöter i förvaltningsorganen eller revisorer och om staden på basis av bolagsordningen, en stadga eller ett avtal har rätt att utse ledamöter i förvaltningsorganen. Att i dessa fall ge anvisningar till dem som företräder staden vid bolagsstämmor och liknande föreslås också bli en uppgift för koncernsektionen. Vidare föreslås sektionen få till uppgift att välja företrädare för staden också i stiftelsers, öppna bolags och kommanditbolags förvaltningsorgan och att ge anvisningar till dem som företräder staden i olika sammanslutningar, institutioner och stiftelser, om det gäller något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående.

Koncernsektionen föreslås dessutom få uppgifter som går ut på att den ska utöva den till aktieägarna hörande beslutanderätten i vissa fall som gäller bolagsstämmor.

Koncernsektionen kan i enskilda fall överföra ett ärende som omfattas av dess befogenheter till Stn.

14 § Stadsdirektörens och biträdande stadsdirektörernas uppgifter

15 § Stadsdirektörens uppgifter

Stadsdirektörens och biträdande stadsdirektörernas uppgifter inom stadskoncernen förändras inte. Punkterna har endast preciserats stilistiskt.

Stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna kan fortfarande ge dem som företräder staden i olika sammanslutningar, institutioner och stiftelser anvisningar om hur de ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte gäller något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående. Stadsdirektören förordnar företrädare för staden vid sammanslutningars, institutioners och stiftelsers bolags-, sammanslutnings- och årsstämmor, om staden inte på basis av bolagsordningen, en stadga eller ett avtal har rätt att utse ledamöter i förvaltningsorganen eller om staden har denna rätt men det inte ska väljas ledamöter i förvaltningsorganen eller revisorer vid stämman.

Paragrafen med stadsdirektörens uppgifter föreslås få ett tillägg om att stadsdirektören i vissa fall utövar den till aktieägarna hörande beslutanderätten om ingen bolagsstämma hålls.

Dessutom föreslås 6 § i förvaltningsstadgan bli kompletterad så att närvarorätten omfattar också sektioner i Stn.

Stadgekommitténs förslag om ändringar i instruktionen för Stn och i förvaltningsstadgan överensstämmer med det beslutsförslag som Stge nu ska ta ställning till.

Om Stge godkänner förslaget om en koncernsektion i Stn och om instruktionsändringar kommer Stn i anslutning till sitt förslag om val av ledamöter och personliga ersättare i de kommunala organen för nästa Stge-period att framlägga ett förslag om val av ledamöter och personliga ersättare i koncernsektionen.

Enligt en minoritet inom Stn (Helistö, Ojala, Oker-Blom och Peltokorpi) bör närvaro- och yttranderätten vid stadsstyrelsesektionernas sammanträden omfatta Stges ordförande och båda vice ordförande och dessutom de grupper i Stn som inte har en ordinarie företrädare i sektionen i fråga.

Ledamoten Ojala meddelade avvikande mening. Hon motiverar sin ståndpunkt på följande sätt: Stn undertecknar stadskoncernens bokslut och balansräkning och ansvarar därmed för ekonomin. För att alla grupper i Stn säkert ska få information borde därför alla politiska grupper som är företrädda i Stn ha getts närvaro- och yttranderätt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta

1 bilda en koncernsektion i stadsstyrelsen räknat från 1.1.2009

2 godkänna följande ändringar i instruktionen för stadsstyrelsen och i förvaltningsstadgan räknat från 1.1.2009:

INSTRUKTIONEN FÖR STADSSTYRELSEN

En ny 2 a § med den nedanstående lydelsen införs.

2 a § Koncernsektionen

Stadsfullmäktige tillsätter en koncernsektion för stadsstyrelsens mandattid. Sektionen har sju ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna väljs bland ledamöterna och ersättarna i stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige väljer en ordinarie ledamot i stadsstyrelsen till ordförande i sektionen och en ledamot i sektionen till vice ordförande.

4 § 1 mom. och 3 mom. får den nedanstående lydelsen.

4 § Föredragning

Stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna föredrar vid stadsstyrelsens och koncernsektionens sammanträden ärenden som hör till deras verksamhetsområde. Vid behov avgör stadsdirektören vem som ska föredra ett ärende.

– – –

Om ett ärende gäller både stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna föredras det av ordföranden.

8 § 2 mom. 1 och 2 punkten får den nedanstående lydelsen.

8 § Stadsstyrelsens verksamhetsområde

– – –

Stadsstyrelsen har dessutom till uppgift

1 att följa att stadens organ, verk och inrättningar verkar i enlighet med de av stadsfullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin och att ansvara för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncerntillsynen

2 att ställa upp mål för stadens organ, verk och inrättningar och de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande och att följa utfallet av målen

– – –

En ny 8 a § med den nedanstående lydelsen införs.

8 a § Koncernsektionens uppgifter

Koncernsektionen ska följa de av stadsfullmäktige godkända koncernanvisningarna och de av stadsstyrelsen godkända övriga anvisningarna om koncernen och har till uppgift

1 att göra framställningar om riktlinjer för ägarpolitiken, principer för koncernstyrningen och mål för dottersammanslutningarna och stiftelserna

2 att följa att de sammanslutningar, institutioner och stiftelser där staden har bestämmande inflytande verkar i enlighet med de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen uppställda målen för verksamheten och ekonomin och att sköta koncerntillsynen

3 att behandla uppföljningsrapporterna rörande dottersammanslutningarna och de till koncernen hörande stiftelserna och att också i övrigt följa dessas verksamhet

4 att förordna företrädare för staden vid sammanslutningars, institutioners och stiftelsers bolags-, sammanslutnings- och årsstämmor, om där ska väljas ledamöter i förvaltningsorganen eller revisorer och om staden på basis av bolagsordningen, en stadga eller ett avtal har rätt att utse ledamöter i förvaltningsorganen, och att ge anvisningar om val av ledamöter i förvaltningsorganen och av revisorer

5 att välja företrädare för staden i stiftelsers, öppna bolags och kommanditbolags förvaltningsorgan

6 att vid behov ge dem som företräder staden i olika sammanslutningar, institutioner och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det gäller något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående

7 att utöva den till aktieägarna hörande beslutanderätten, om beslut fattas utan bolagsstämma och om det gäller något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående

8 att framställa ett krav att en extra bolagsstämma eller liknande ska sammankallas.

Koncernsektionen kan i enskilda fall överföra ett ärende som omfattas av dess befogenheter till stadsstyrelsen.

14 § 2 mom. får den nedanstående lydelsen.

14 § Stadsdirektörens och biträdande stadsdirektörernas uppgifter

– – –

Biträdande stadsdirektörerna har dessutom till uppgift att inom sitt verksamhetsområde vid behov ge dem som företräder staden i olika sammanslutningar, institutioner och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte ankommer på stadsstyrelsens koncernsektion eller stadsdirektören att ge sådana anvisningar.

15 § 4 och 5 punkten får den nedanstående lydelsen och en ny punkt 5 a med den nedanstående lydelsen införs.

15 § Stadsdirektörens uppgifter

Stadsdirektören har, om han inte har uppdragit saken åt någon annan tjänsteinnehavare och om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

4 att vid behov ge dem som företräder staden i olika sammanslutningar, institutioner och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte är fråga om något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående

5 att förordna företrädare för staden vid sammanslutningars, institutioners och stiftelsers bolags-, sammanslutnings- och årsstämmor, om staden inte på basis av bolagsordningen, en stadga eller ett avtal har rätt att utse ledamöter i förvaltningsorganen eller om staden har denna rätt men det inte ska väljas ledamöter i förvaltningsorganen eller revisorer vid stämman

5 a att utöva den till aktieägarna hörande beslutanderätten, om beslut fattas utan bolagsstämma och om det inte gäller något ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående

– – –

FÖRVALTNINGSSTADGAN

6 § 1 mom. i förvaltningsstadgan får den nedanstående lydelsen.

6 § Närvaro- och yttranderätt vid organens sammanträden

Utöver det som är föreskrivet i de övriga instruktionerna har föredragandena och följande personer närvaro- och yttranderätt vid organens sammanträden:

i stadsstyrelsen och dess sektioner

– fullmäktiges ordförande och vice ordförande

i övriga organ med undantag för revisionsnämnden

– stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören, vederbörande biträdande stadsdirektör och en av stadsstyrelsen förordnad företrädare.

– – –

Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 310 36135

BILAGOR	Bilaga 1	Stadgekommitténs förslag 15.2.2008
	Bilaga 2	Av stadgekommittén föreslagna ändringar i instruktionen för Stn och förvaltningsstadgan
	Bilaga 3	Den gällande instruktionen för stadsstyrelsen i finsk version (Stge 18.9.1996)

SAMORDNING AV VATTENTJÄNSTERNA I HUVUDSTADSREGIONEN

Stn 2008-2479

Stn konstaterar följande:

Utgångspunkter och beredning av ärendet

Stadsfullmäktige i huvudstadsregionen godkände 22.5.2006 ett samarbetsavtal som genomför gemensamma riktlinjer i städerna i fråga. I riktlinjerna ingick att tjänsteproduktionen i tekniska sektorn ska effektiviseras. Samarbetsprojekt och åtgärder enligt samarbetsavtalet bereddes i särskilt tillsatta arbetsgrupper. Frågor som gäller organiseringen av vattentjänsterna har granskats i en arbetsgrupp för vatten- och avloppsverken.

Arbetsgruppen för vatten- och avloppsverk hade i uppdrag att utreda möjligheten att samordna vatten- och avloppsverksamheten. Arbetsgruppens utredning blev färdig 23.11.2007. Arbetsgruppen konstaterade att städerna har som gemensamt mål att främja regionens internationella konkurrenskraft och invånarnas välmående genom att trygga ett fungerande system för vattentjänster av hög kvalitet i hela huvudstadsregionen och att lösningen ska vara en funktionellt och ekonomiskt effektiv helhet som också i framtiden producerar konkurrenskraftiga vattentjänster för hela huvudstadsregionen. Arbetsgruppen sammanfattade visionen för huvudstadsregionens vattentjänster så här:

”Huvudstadsregionen har en gemensam, välfungerande och effektiv organisation för vattentjänster som producerar vattentjänster av hög kvalitet i överensstämmelse med behoven hos regionens invånare. Organisationen svarar för att regionens vattentjänster som helhet utvecklas på jämlik bas så att städernas gemensamma markanvändningsplan blir smidigt genomförd.”

Utifrån arbetsgruppens utredningsarbete beslöt stadsstyrelsen i Helsingfors (25.2.2008), Esbo, Vanda och Grankulla inleda en fortsatt beredning för att ordna vattentjänsterna i huvudstadsregionen enligt följande modell:

”Regionstädernas nuvarande vatten- och avloppsfunktioner förenas i en organisation som fungerar på basis av det nuvarande SAD och till vilken också ansluts SAD:s avfallshantering, kontroll av luftkvaliteten m.fl. uppgifter (arbetsnamn Miljötjänster). SAD ansvarar för myndighetsfunktioner i anslutning till ovan nämnda uppgifter och för produktion av miljövårdstjänster. Arrangemanget kräver att lagen om Huvudstadsregionens samarbetsdelegation revideras.

Medlemskommunerna är Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Regionens övriga kommuner kan delta i samarbetet genom att bli medlemmar i ’samkommunen’ eller på basis av ett avtal om köpta tjänster.

Medlems- och rösträttsandelarna fördelas i proportion till kommunernas folkmängd. Helsingfors andel är högst 50 %.

Innan beslutet om sammanslagning fattas bereds ett ’sammanslutningsavtal’ som behandlas samtidigt. Där bestäms bl.a.

- egendomens värde på enhetliga och realistiska grunder

- att de kapacitetsandelar som städerna har betalat i samband med tidigare investeringar beaktas som egendom som övergår till den nya organisationen

- att principerna för inkomstföring är att en saneringsnivå som tryggar värdet på vattentjänstegendomen ska gå att bevara. Inkomstföringarna baserar sig på värdedefinitioner

- en övergångstid under vilken tariffer och avgifter för vattentjänster görs enhetliga (tre år från det verksamheten inleds)

- en investeringsplan på lång sikt.

Omläggningarna görs utan dröjsmål; målet är att de är gjorda 1.1.2010.”

För fortsatt beredning tillsattes en ny arbetsgrupp sammansatt av representanter för städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. I arbetsgruppen utsågs en representant för SAD som ordinarie sakkunnig.

Arbetsgruppen har i inledningsskedet enligt uppdraget utrett förutsättningarna och principerna för en sammanslagning av vattentjänsterna.

Arbetsgruppen har med avseende på det ovan nämnda slutfört detta skede av sitt arbete. Arbetsgruppen har för beslutsfattandet och den fortsatta beredningen utarbetat ett avtal om principer och förutsättningar för sammanslagning av huvudstadsregionens vatten- och avloppsfunktioner. De städer som är parter i avtalet avtalar om och definierar principerna och förutsättningarna för sammanslagningen av vatten- och avloppsverksfunktionerna samt hur vatten- och avloppsfunktionerna kan kombineras med avfallshanteringen och region- och miljöinformationen inom det nuvarande SAD samt om de principer som ska tillämpas i samarbetet.

Arbetsgruppens förslag har behandlats i en uppföljningsgrupp gemensam för stadsarbetsgivarna och personalorganisationerna.

Delegationen för huvudstadsregionen godkände för sin del 25.11.2008 arbetsgruppens förslag om att sammanslå vatten- och avloppsverksfunktionerna i städerna i huvudstadsregionen i en organisation baserad på det nuvarande SAD att föreläggas regionstädernas fullmäktige enligt beslutsförslaget.

./. Det förslag till avtal om principer och förutsättningar för sammanslagning av huvudstadsregionens vatten- och avloppsfunktioner som delegationen för huvudstadsregionen godkänt utifrån vattenverksarbetsgruppens förslag utgör en separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Organiseringen av huvudstadsregionens vattentjänster och miljötjänster

På grundval av den lösningsmodell som stadsstyrelserna har godkänt föreslås regionens stadsfullmäktige att vattenverksfunktionerna för Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla ska samordnas genom att de från början av 2010 överförs till en gemensam organisation baserad på det nuvarande SAD.

Samtidigt har regionens stadsfullmäktige separat förelagts ett förslag till omorganisering av kollektivtrafiken, enligt vilket SAD:s och kollektivtrafikens planerings- och beställarfunktioner ska samordnas med HST:s motsvarande funktioner och överföras till en ny samkommun. I detta arrangemang indelas det nuvarande SAD i funktioner för kollektivtrafiken och för avfallshantering och region- och miljöinformation. Efter indelningen överförs kollektivtrafikfunktionen till den nya organisationen.

Av det nuvarande SAD:s funktion för avfallshantering och andra funktioner bildas huvudstadsregionens organisation för miljötjänster, dit medlemskommunerna genom förvärv av tillgångar överför funktionerna för vattentjänster (nedan ”SAD”). Varje funktion organiseras som ett separat resultatområde.

”SAD”:s uppgifter ”SAD” fungerar som ett vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster (119/2001) och sköter anordnandet och utvecklandet av vattentjänster inom sitt verksamhetsområde enligt bestämmelserna i lagen om vattentjänster, eller bestämmelser utfärdade med stöd av den, och enligt beslut eller avtal inom medlemskommunerna.

Uppgifterna och ansvaret för ”SAD”:s vattentjänster definieras enhetligt inom medlemskommunernas områden.

När ”SAD”:s verksamhet inleds 1.1.2010 fungerar organisationens vattentjänster inom verksamhetsområden enligt medlemskommunernas då gällande beslut om verksamhetsområden. Inom en övergångstid på tre år förenas de verksamhetsområden som medlemskommunerna har godkänt så att de bildar ett enda enhetligt verksamhetsområde.

”SAD” sköter uppföljning och andra uppgifter inom avfallshantering och luftvård enligt 2 § i den nu gällande lagen om Huvudstadsregionens samarbetsdelegation.

Centrala principer för sammanslagningen

Egendom som överförs och förfarande för överlåtelse

Medlemskommunerna överför egendom och andelar som hänför sig till vattentjänst- och avloppsverksfunktionen i sin helhet till ”SAD” med undantag för markinnehav och annan egendom om vilka separata avtal ingås. Den egendom som överförs omfattar också städernas andelar av Huvudstadsregionens Vatten Ab och Vanda stads andelar och åtaganden i samkommunen för vattenskydd i Mellersta Nyland.

Utgångspunkten vid definitionen av den egendom som ska överföras och vid fastställandet av egendomens värde är att alla parter ska bemötas likvärdigt. Värdet på egendomen och andelarna samt rättigheterna och åtagandena fastställs på lika grunder för varje medlemskommuns vatten- och avloppsverksfunktion. Den egendom som ska överföras och den egendom som blir utanför överföringen katalogiseras separat.

Värdet på egendomen och andelarna samt rättigheterna och åtagandena fastställs enligt läget 31.12.2008. Värdet på den egendom som överförs uppgår per 31.12.2008 till ca 1 600 mn euro. Värdet justeras utifrån väsentliga förändringar under 2009.

Arrangemanget genomförs som förvärv av tillgångar där städerna säljer sin affärsverksamhet för vattentjänster till ”SAD”.

”SAD” betalar ett vederlag för den mottagna affärsverksamheten i form av det mottagande samfundets andelar av grundkapitalet (ca 30 %) och i form av försäljningsprisfordringar (ca 70 %).

I fråga om det nuvarande SAD:s egendom iakttas balansvärdena enligt 2009 års bokslut. Egendomens nettovärde per 1.10.2008 är ca 20 mn euro.

Kapitalisering och medlemsandelar

Alla medlemskommuner har samma grundkapital och skuldstruktur.

Varje medlemskommun överför som apport till ”SAD”:s grundkapital 30 % av värdet på vattentjänstens värde per 31.12.2008. Återstoden av den köpesumma som städerna får antecknas som bolagets lån av staden.

Medlemskommunens andel av ”SAD”:s grundkapital består av värdet på den egendom som överförs från medlemskommunen till grundkapitalet som följd av sammanslagningen av vattentjänstfunktionerna samt av balansvärdet på det nuvarande SAD:s egendom.

Grundkapitalet uppgår till ca 500 mn euro enligt läget 31.12.2008. Grundkapitalet fördelas separat för vattentjänster (ca 480 mn euro) och för övriga funktioner (ca 20 mn euro).

Medlemskommunernas andelar av grundkapitalet är för vattentjänsternas del följande: Helsingfors 58,0 %, Esbo 22,3 %, Vanda 19,4 % och Grankulla 0,3 %. I fråga om det nuvarande SAD:s egendom bestäms grundkapitalet enligt balansvärdena i 2009 års bokslut. Grundkapitalets belopp och medlemsandelarna fastställs slutgiltigt av regionstämman.

Medlemskommunernas andelar av det nuvarande SAD:s medel och skulder efter att kollektivtrafiken har utgått och innan vattentjänstfunktionerna sammanslås bestäms enligt 9 § i den nuvarande lagen om SAD. Egendomen inom det nuvarande SAD:s avfallshantering samt region- och miljöinformation värderas till balansvärde.

Medlemskommunernas andelar av ”SAD”:s medel samt ansvar för skulder och åtaganden bestäms i relation till medlemskommunernas andelar av grundkapitalet.

Helsingfors andel av det totala försäljningspriset på den egendom som övergår till följd av sammanslagningen av vattentjänsterna är (enligt läget 31.12.2008) ca 928 mn euro, av vilket grundkapitalandelen utgör ca 278 mn euro och låneandelen ca 650 mn euro.

Avgifter och förenhetligande

När avgifterna fastställs och förenhetligas bör de inflytande inkomsterna på lång sikt täcka vattentjänsternas investeringar och saneringar samt andra verksamhetskostnader och garantera medlemskommunerna en skälig avkastning på kapitalet. Genom taxestrukturen främjas principerna enligt 18 § i lagen om vattentjänster: principerna om förorsakare resp. kostnadssamband.

Avgifterna görs enhetliga i hela ”SAD”:s verksamhetsområde under en övergångsperiod på tre år till slutet av 2012. Om grund- eller anslutningsavgiften i olika delar av verksamhetsområdet fastställs till olika belopp, kan det inte baseras på medlemskommunens gräns.

Avgifterna stiger i Helsingfors till följd av att tarifferna görs enhetliga med i genomsnitt med ca 8 % under övergångsperioden på tre år. Stegringen är störst i egnahemshus och minst i flervåningshus.

Principer för genomförande och finansiering av investeringar

”SAD” är skyldigt att på egen bekostnad bygga och utvidga sitt vattentjänstnät enligt den tidtabell och den omfattning som varje medlemskommun har fastställt inom sitt planområde, och utanför detaljplanerat område enligt den enskilda kommunens utvecklingsplan.

”SAD” genomför på egen bekostnad alla nyinvesteringar och saneringar inom sitt verksamhetsområde. ”SAD” finansierar sina investeringar med inkomstfinansiering, lånefinansiering eller höjning av grundkapitalet.

Inkomstföringar till medlemskommunerna

De inkomstföringar som ”SAD” betalar till medlemskommunerna (ränta på grundkapitalet, låneamorteringar, låneränta) fastställs på affärsekonomiska grunder och lika för alla städer. Nivån för inkomstföring fastställs så att en saneringsnivå som tryggar värdet på vattentjänstegendomen ska gå att bevara.

Den inkomstföring som Helsingfors stad erhåller sjunker i inledningsskedet i någon mån från nuvarande nivå.

Förvaltning och beslutsfattande

”SAD”:s högsta beslutanderätt utövas av regionstämman. Enligt utkastet till avtal har varje medlemskommun en representant. Beslutanderätten för ”SAD”:s styrelse och direktör fastställs i organisationens förvaltningsstadga och instruktion.

Rösträttsandelarna fördelas i relation till kommunernas folkmängd, dock så att ingen kommun kan ha över 50 % av rösträtten.

I beslutsfattandet iakttas enkel majoritet om annat inte bestäms i den lag som stiftas senare, eller i förvaltningsstadgan eller instruktionen.

Personaleffekter Personalen i de överlåtande kommunernas vatten- och avloppsverk träder i ”SAD”:s tjänst som s.k. gamla anställda enligt principerna för överlåtelse av rörelse.

Antalet anställda som flyttas är ca 570. Antalet anställda som flyttas i Helsingfors är ca 320. ”SAD”:s personalplan och uppgiftsarrangemang preciseras vid den fortsatta beredningen.

Utvärdering av sammanslagningen

Att samla uppgifterna relaterade till vattentjänster, avfallshantering och iakttagande av luftkvaliteten jämte stödfunktioner i samma regionala organisation främjar enligt Stn ett mer kundorienterat och effektivt anordnande av dessa tjänster. Sammanslagningen kan också leda till operativa samarbetsfördelar i termer av kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet.

Syftet är att också de övriga kommunerna i Helsingforsregionen i fortsättningen ska kunna ansluta sig till den gemensamma regionala organisationen.

I en gemensam organisation är helhetsansvaret för huvudstadsregionens vattentjänster tydligt samlat hos en aktör. I vattentjänsterna ingår att anskaffa råvatten, rena vatten, distribuera vatten, samla upp avloppsvatten, rena avloppsvatten och leda det i havet. Genom grundandet av en gemensam organisation skapas de bästa utvecklingsförutsättningarna för vattentjänsterna för decennier framåt. Med utveckling av verksamheten avses att trygga funktionssäkerheten och att utvidga nätverken i relation till efterfrågan. En gemensam organisation beaktar rättvist också de enskilda städernas särskilda behov.

Vattentjänsterna är i hög grad produktionsverksamhet, också i fråga om nätverksfunktioner. Hanteringen av de existerande, gemensamma strukturerna för vattentjänster effektiviseras genom den gemensamma organisationen. Att investeringarna för vattentjänster planeras och genomförs på ett helhetsmässigt sätt av en gemensam organisation skapar besparingspotential särskilt i fråga om investeringar i anläggningar. Sammanslagningen medför besparingar bl.a. i fråga om ändamålsenlig resursallokering samt upphandling och personal. Sammanslagningen eliminerar konkurrensen om kompetent arbetskraft.

Kundernas och kommuninvånarnas centrala förväntningar för vattentjänstverket kan sammanfattas som pålitliga produkter av hög kvalitet, funktionssäkerhet och fördelaktiga priser. Dessa förväntningar kan uppfyllas bättre än förr genom en gemensam organisation. En gemensam organisation skapar förutsättningar för en mer moderat utveckling av tarifferna tack vare storekonomin och synergin.

Ett villkor för sammanslagningen av vattentjänsterna i huvudstadsregionen är att fullmäktige i Esbo, Vanda och Grankulla fattar beslut med motsvarande innebörd.

Att vattenverksfunktionerna överförs till ”SAD” kräver ändringar i lagen om SAD samt i vissa andra bestämmelser. Medlemskommunerna föreslår för staten att den nuvarande lagen om SAD jämte hänvisningar i andra lagar ska anpassas till organisationsmodellen enligt detta avtal och principerna enligt avtalet genom adekvata övergångsbestämmelser. Beredningsarbetet pågår i en arbetsgrupp tillsatt av finansministeriet, och arbetet väntas bli färdigt så att regeringens propositioner med förslag till ändrade bestämmelser kan lämnas till riksdagen senast våren 2009. Lagändringen ska träda i kraft 1.1.2010.

Personalen träder i ”SAD”:s tjänst som s.k. gamla anställda enligt principerna för överlåtelse av rörelse. Frågor som gäller personalöverföringen förhandlas med stadens vederbörande personalorganisationer enligt gängse förhandlingspraxis och stadens samarbetsavtal.

Om Stge godkänner det aktuella förslaget kommer Stn senare att fatta ett separat beslut om arrangemang relaterade till att överlåta Helsingfors Vattens funktioner och egendom, förena bolaget med ”SAD” och överföra personalen.

Ett villkor för verkställandet av det aktuella förslaget till Stge är enligt Stn att fullmäktige i Esbo, Vanda och Grankulla fattar beslut med motsvarande innebörd. Arrangemanget kräver dessutom att lagen om SAD ändras.

Personalkommittén tillstyrker (24.11.2008) en sammanslagning av vattentjänsterna i huvudstadsregionen enligt det förslag som den blivit förelagd.

STN Stadsfullmäktige torde besluta

1 godkänna att vatten- och avloppsverksfunktionerna i Helsingfors förenas med vatten- och avloppsverksfunktionerna i Esbo, Vanda och Grankulla och att de överförs till en gemensam organisation baserad på det nuvarande SAD, räknat från 1.1.2010

2 godkänna det i en separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan ingående avtalet om principer och förutsättningar för en sammanslagning av huvudstadsregionens vatten- och avloppsverksfunktioner och ge stadsstyrelsen rätt att fatta beslut om smärre ändringar och preciseringar i avtalet.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta ge stadsstyrelsen rätt att fatta beslut om arrangemang relaterade till att överlåta Helsingfors Vattens funktioner och egendom, förena bolaget med ”SAD” och överföra personalen.

Stadsfullmäktige torde dessutom besluta att beslutet kan verkställas under förutsättning att fullmäktige i Esbo, Vanda och Grankulla fattar beslut med motsvarande innebörd. Genomförandet av arrangemanget kräver att lagen om SAD ändras.

Tilläggsuppgifter:
Malinen Matti, telefon 310 36277

BILAGOR	Bilaga 1	Avtal om principer och förutsättningar för en sammanslagning av huvudstadsregionens vatten- och avloppsverksfunktioner
	Bilaga 2	Bilaga 1 till avtalet: Utveckling av vattentjänsterna, investeringar

BILDANDE AV EN SAMKOMMUN FÖR REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK

Stn 2008-2463

Stn konstaterar följande:

Nuläget i korthet Den interna trafiken i Helsingfors består av buss-, spårvägs- och metrotrafik och Sveaborgsfärjan. I de övriga kommunerna i huvudstadsregionen består den av enbart busstrafik. I kommunerna finns dessutom servicelinjer som körs med små bussar. Regiontrafiken består av regional busstrafik, järnvägstrafik inom huvudstadsregionen och delar av busstrafiken från områden utanför huvudstadsregionen till regionen (U-trafiken).

Ett enhetligt regionalt taxe- och biljettsystem finns sedan 1986. SAD svarar sedan samma tid för planerings- och beställarfunktionerna inom regiontrafiken. Sedan 1.1.2005 svarar SAD utifrån ett avtal för planerings- och beställarfunktionerna inom den interna trafiken i Esbo, Grankulla och Vanda. SAD:s biljettsystem har utvecklats och gäller 2006–2008 också största delen av regiontrafiken och den interna trafiken i Kervo och Kyrkslätt.

Helsingfors stads trafikverk planerar och konkurrensutsätter självt stadens interna trafik. Trafikverket sköter metro- och spårvägstrafiken i egen regi.

SAD köper närtrafik av statens järnvägar utifrån ett avtal.

Utgångspunkter Stadsfullmäktige i huvudstadsregionen godkände 22.5.2006 ett samarbetsavtal som genomför de gemensamma riktlinjerna för städerna. Riktlinjerna går bl.a. ut på att kollektivtrafiken ska anordnas som en regionalt fungerande helhet och serviceproduktionen i tekniska sektorn ska effektiveras. Samarbetsprojekt och åtgärder enligt samarbetsavtalet bereddes i separat tillsatta arbetsgrupper. Utvecklingen av kollektivtrafiken bereddes i arbetsgruppen för kollektivtrafik.

Arbetsgruppen för kollektivtrafik fick i uppdrag att bl.a. övergripande bedöma det nuvarande kollektivtrafiksystemet, som utgår från en regional organisationsmodell enligt speciallagstiftningen. Uppdraget gick ut på att bedöma planeringen och beställningen av trafiktjänster och själva trafikeringen, att bedöma ägarmodellerna för trafikmedlen och att komma med förslag till nya riktlinjer. I den övergripande bedömningen av kollektivtrafikens organisation skulle också ett alternativ granskas där helhetsansvaret för tillhandahållandet av kollektivtrafik ligger hos ett företag som ägs av kommunerna tillsammans.

Arbetsgruppens utredning var klar 31.8.2007. Arbetsgruppen konstaterade att den inte kommer med ett gemensamt förslag till ny modell för kollektivtrafiken. Arbetsgruppen konstaterade i alla fall som gemensamt ställningstagande att kollektivtrafikkonceptet för huvudstadsregionen och vidare hela Helsingforsregionen ska ha som mål att höja regionens internationella konkurrenskraft genom att ett fungerande kollektivtrafiksystem tryggas inom hela Helsingforsregionen. Enligt arbetsgruppens ställningstagande ska konceptet också främja användningen av kollektivtrafik, förbättra kollektivtrafiktjänsterna för kommuninvånarna och samtidigt vara ekonomiskt effektivt.

Utgående från arbetsgruppens utredning beslöt stadsstyrelserna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla (Helsingfors 25.2.2008) inleda den fortsatta beredningen av kollektivtrafiken utifrån följande koncept:

”SAD:s och HST:s nuvarande planerings- och beställarfunktioner för kollektivtrafik sammanslås i en ny organisation som fungerar som kollektivtrafikmyndighet för hela Helsingforsregionen (arbetsnamn Kollektivtrafiktjänster). Genom lag grundas en separat beställarorganisation för kollektivtrafik i Helsingforsregionen (kollektivtrafikmyndighet), vars medlemmar eller parter är de städer/kommuner som deltar i anordnandet av kollektivtrafiken och staten som beställare av VR:s närtrafik.

Den nya kollektivtrafikmyndighetens uppgifter består av SAD:s och HST:s nuvarande beställar- och planeringsfunktioner som sammanslås (inkl. planering och konkurrensutsättning av busstrafiken samt rutter och tariffer).

Till kollektivtrafikmyndigheten överförs också SAD:s nuvarande PLJ-uppgifter (möjlighet till regionalt mer omfattande trafiksystemplanering).

Kollektivtrafikmyndigheten är en ”samkommun”, till vilken också andra kommuner i regionen kan ansluta sig. Medlems- och rösträttsandelarna i ”samkommunen” fördelas i förhållande till den faktiska användningen av kollektivtrafiktjänster, Helsingfors högst 50 %.

Den nya myndigheten konkurrensutsätter busstrafiken i regionen.

Opererandet av spårtrafiken samt materiel och depåer utgör separata organisationer (närtåg, metro och spårväg).

De bussdepåer som ägs av städerna sammanslås till en gemensam organisation.

I samverkan med staten utreds finansieringsmodellen för spårtrafiksinfrastrukturen så att den omfattar också den existerande infrastrukturen och alla former av spårtrafik.

Ytterligare utreds anordnandet av infartsparkering i Helsingforsregionen.

Åtgärdsförslagen behandlas utan dröjsmål i varje stads vederbörande organ, varefter stadsdirektörerna inleder den fortsatta beredningen. Omorganisationen görs utan dröjsmål, siktet är ställt på 1.1.2010”.

För den fortsatta beredningen tillsattes en ny arbetsgrupp bestående av företrädare för Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städer och SAD. Arbetsgruppen kompletterades senare med företrädare för Kervo och Kyrkslätt. Med undantag av den inledande fasen har företrädaren för staten inte deltagit i arbetsgruppens arbete.

Kommunikationsministeriet meddelade i ett brev 17.9.2008 till de städer som deltar i beredningen bl.a. följande:

”Kommunikationsministeriet anser det viktigt att de fyra städerna tillsammans planerar en ny kollektivtrafikmyndighet som ska se till trafiktjänsterna i huvudstadsregionen. Ministeriet förväntar sig att många kranskommuner kring huvudstadsregionen ansluter sig till kollektivtrafikmyndigheten så snart som möjligt, för att trafiksystemet i området ska fungera och de dagliga resorna ska kunna genomföras på ett hållbart sätt.

– – –

Ministeriet har uppskattat för- och nackdelar av att staten är med. Att trafiksystemet blir smidigt, att trafik och markanvändning sammanjämkas och att servicenivån och marknadsandelen höjs är fördelar där också staten har ett brett intresse med tanke på hela landet.

Men aktörerna inom kollektivtrafiken ska ha klara roller och en klar arbetsfördelning. Staten ska i första hand skapa spelregler via reglering och i vissa fall stödja kollektivtrafiken. De lokala organisationerna åter ska slå fast servicenivåerna inom kollektivtrafiken och finansiera och upphandla servicen. Staten ska då den överväger sin roll i lokala organisationer för kollektivtrafik beakta också jämlikheten och balansen i ett större perspektiv.

Med hänvisning till det ovanstående meddelar kommunikationsministeriet att staten inte deltar som delägare i den planerade kollektivtrafikmyndigheten.

Ministeriet lovar städernas projekt stöd, fast staten inte blir delägare i projektet.”

Efter ministeriets ställningstagande har arbetsgruppen i första fasen utrett dels förutsättningarna för att de kommuner som deltar i beredningsarbetet ska kunna bilda en samkommun, dels grundavtalets innehållsmässiga frågor gällande bl.a. ägarpolitiska principer och kommunspecifika grunder för fördelning och beräkning av inkomster och kostnader för kollektivtrafiken, särskilt i fråga om värdering av och kostnader för infrastrukturegendomen (dvs. banor, stationer, terminaler och tillhörande fasta anordningar och konstruktioner).

Arbetsgruppen har till ovannämnda delar fått denna arbetsfas färdig. Arbetsgruppen har inte avgett någon separat mellanrapport om den slutförda fasen, utan har för beslutsfattande och fortsatt beredning gjort upp ett grundavtal för den samkommun som föreslås bli bildad. I avtalet ingår principer för hur medlemskommunerna sinsemellan ska täcka dels inkomsterna av och kostnaderna för den kollektivtrafik som ordnas av samkommunen, dels underskottet som uppstår som skillnad mellan dem då samkommunen inleder sin verksamhet vid ingången av år 2010.

./. Grundavtalet utgör separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Överföringen av uppgifter vid SAD och trafikverket till den samkommun som bildas förutsätter också ändringar i lagstiftningen, bl.a. i SAD-lagen, persontrafiklagen, kontrollavgiftslagen samt vissa andra författningar. Detta utredningsarbete har inletts i en arbetsgrupp tillsatt av finansministeriet, och som det ser ut nu blir arbetet färdigt så att de regeringspropositioner som gäller författningsändringarna kan avges till riksdagen senast våren 2009.

Sammanslagning av planerings- och beställarfunktionerna för
kollektivtrafik vid trafikverket och SAD

Bildande av samkommunen och dess verksamhetsområde

Utifrån det koncept som stadsstyrelserna har godkänt föreslås fullmäktige att de nuvarande planerings- och beställarfunktionerna för kollektivtrafik vid trafikverket och SAD överförs och slås ihop från början av 2010 till en samkommun enligt kommunallagen som bildas av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt.

Då samkommunen bildas täcker dess verksamhetsområde tillhandahållandet av kollektivtrafik i de kommuner som bildat samkommunen.

Syftet är att samkommunens verksamhetsområde i sinom tid ska omfatta hela Helsingforsregionen, dvs. 14 kommuner. De övriga kommunerna i regionen kan ansluta sig till samkommunen efter att den blivit bildad, förutsatt att verksamhetsområdet förblir funktionellt helstöpt och att den kommun som ansöker om medlemskap godkänner samkommunens grundavtal.

Uppgifter Samkommunen verkar som en behörig myndighet enligt lagen om tillståndspliktig persontrafik på väg. Samkommunen svarar för planeringen och tillhandahållandet av kollektivtrafik inom sitt verksamhetsområde och för utarbetandet av en plan för trafiksystemet.

Samkommunen har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde bl.a.

- planera och tillhandahålla en övergripande kollektivtrafik

- planera rutter, utbud av avgångar, tidtabeller

- fatta beslut om trafiktillstånd i sitt verksamhetsområde

- upphandla kollektivtrafiktjänster

- fatta beslut om biljettpriser och taxe- och biljettsystem

- svara för biljettkontrollen

- svara för utarbetandet av en plan för trafiksystemet

- sköta marknadsföringen och informationen till passagerarna inom kollektivtrafiken

- fördela statsstöd inom kollektivtrafiken

- delta i planeringen av investeringar för utveckling och underhåll av infrastrukturegendomen inom kollektivtrafiken.

Kapitalisering

I balansen för samkommunen upptas det grundkapital som medlemskommunerna tecknar och betalar i förhållande till invånarantalet i kommunen i fråga 2009. Som grundkapital föreslås 5 mn euro preciserat enligt invånarantalen 2009. Grundkapitalets storlek och medlemsandelarna fastställs slutligt av samkommunsstämman. Helsingfors andel av grundkapitalet är ca 2,6 mn euro och preciseras slutligt enligt förhållandet mellan invånarantalen 2009.

Inkomstbildning, kostnadsansvar och täckande av underskott

Samkommunen finansierar verksamheten med biljettintäkter, kommunernas tariffstöd (underskott), statsunderstöd och övriga inkomster samt svarar för kostnaderna för tillhandahållandet av kollektivtrafik (kostnader för trafikering, infrastruktur, planering och förvaltning samt allmänna kostnader).

Infrastrukturen inom kollektivtrafiken kvarstår i kommunernas ägo och kommunerna svarar för att infrastrukturen byggs och underhålls. Samkommunen får rätt att använda den kommunala infrastruktur som kollektivtrafiken använder och samkommunen skaffat. Samkommunen betalar kommunerna ersättning för användningsrätten. Ersättningen räknas ut på basis av infrastrukturegendomens justerade gängse värde.

Biljettintäkterna tillfaller kommunerna utifrån respektive kommuns biljettintäkter. Kostnaderna betalas enligt utnyttjade tjänster på följande sätt:

- Kostnaderna för förvaltning och planering och de allmänna kostnaderna påförs medlemskommunerna enligt trafikform i förhållande till ökningarna.

- Kostnaderna för operativa funktioner påförs medlemskommunerna enligt trafikform i förhållande till antalet reskilometer.

- Infrastrukturkostnaderna (kapitalkostnader som bestäms utifrån gängse värde på banor, stationer, terminaler och tillhörande fasta anläggningar och konstruktioner samt årliga underhållskostnader) påförs medlemskommunerna enligt trafikform i förhållande till ökningarna utgående från att kalkylerna omfattar 50 % av kapitalkostnaderna och 100 % av underhållskostnaderna.

I den mån samkommunens intäkter inte förmår täcka kostnaderna, betalar kommunerna samkommunen tariffstöd, som ska täcka skillnaden mellan respektive kommuners kostnader och intäkter.

Principerna ovan ersätter det nuvarande systemet med korsvis kompensation, där den interna trafiken i kommunerna och regiontrafiken behandlas som egna helheter och det korsvisa resandet (exempelvis resor med regionbiljett i intern trafik) beaktas i det korsvisa kompenserandet.

Enligt grundavtalet ändrar den användningsbaserade fördelningen av kostnader och inkomster en aning på städernas respektive andelar av underskottet för kollektivtrafiken i hela regionen. En provräkning med siffrorna för 2007 ger följande resultat:

Helsingfors – 4,9 mn euro

Esbo + 2,8 mn euro

Vanda + 2,2 mn euro

Grankulla – 0,1 mn euro

Sammanlagt 0,0 mn euro

Ändringen jämfört med det nuvarande beror främst på att i de överenskomna fördelningsgrunderna beaktas det mesta av kostnaderna för infrastruktur inom kollektivtrafiken.

Förvaltning och beslutsfattande

Samkommunens högsta beslutande organ är samkommunsstämman. Samkommunen har en styrelse med 14 medlemmar. Helsingfors utser 7 medlemmar och 7 ersättare, Esbo 3 medlemmar och 3 ersättare, Vanda 3 medlemmar och 2 ersättare, Grankulla 1 ersättare, och Kervo och Kyrkslätt tillsammans 1 medlem och 1 ersättare.

Styrelsens mandattid är fyra år. Den till invånarantalet största kommunen utser ordförande.

Styrelsen utser verkställande direktör för samkommunen.

Beslut i samkommunsstämman och styrelsen fattas med enkel majoritet. Rösträtten fördelas mellan kommunerna i förhållande till de grundkapitalandelar som kommunerna investerat, dock så att Helsingfors andel av beslutanderätten är högst 50 %.

Lednings- och verksamhetsprinciper

Samkommunens beslutande organ godkänner strategier, värderingar och mål för samkommunen.

I grundavtalet införs

- att samkommunens värdegrund är kundorientering och en intensiv växelverkan med medlemskommunerna och staten

- att samkommunen leds på ett produktivt och effektivt sätt

- att verksamhetsmodellen baserar sig på beställar–utförarkonceptet.

Verkningar på personalen

Enligt en preliminär beräkning överförs ca 160 personer från trafikverket och ca 140 personer från SAD till den kommande samkommunen.

Frågan om överföring av personal från trafikverket behandlas med berörda personalorganisationer vid staden enligt sedvanlig förhandlingspraxis och stadens samarbetsavtal.

Samkommunens personalplan och arbetsarrangemang preciseras i den fortsatta beredningen som inleds efter att besluten om bildande av samkommunen fattats.

Bedömning av sammanslagningen

Stn konstaterar att sammanslagningen av planerings- och beställarfunktionerna inom kollektivtrafiken syftar till en regional och långsiktig lösning för servicenivån inom kollektivtrafiken. Lösningen beaktar på ett balanserat sätt också varje stads specialbehov. De största fördelarna uppnås genom att en enda instans svarar för alla planerings- och beställarfunktioner inom kollektivtrafiken. Sammanslagningen stärker också den regionala beställar-utförarmodellen.

Genom en sammanslagning av planerings- och beställarfunktionerna inom kollektivtrafiken till en gemensam organisation kan invånarna i huvudstadsregionen och vidare i hela Helsingforsregionen garanteras konkurrenskraftiga kollektivtrafiktjänster och kollektivtrafiken kan ges en så stor andel av färdsätten som möjligt. Samtidigt kan ett fungerande trafiksystem bevaras trots den ökande trafiken. Arrangemanget främjar också energi- och klimatstrategimålen för regionen.

En organisation i form av en samkommun gör det möjligt att utvidga verksamhetsområdet så att också andra kommuner i Helsingforsregionen om de så önskar smidigt kan ansluta sig till den gemensamma regionala organisationen och beslutsfattandet inom den.

Inom den organisation i form av en samkommun som nu föreslås iakttas den kommunala demokratins principer i verksamheten, både i fråga om sammansättningen av organen och i fråga om modellen för beslutsfattandet. Den centrala utmaningen för samkommunen ligger i att ta fram en regionalt effektiv ägarstyrning och att se till att den kommunala demokratin fungerar också i praktiken.

Verkningar på trafikverket

Stn konstaterar att då planerings- och beställarfunktionerna vid trafikverket överförts till den kommande samkommunen, ombildas trafikverket till en produktionsorganisation som producerar kollektivtrafiktjänster. Samkommunen beställer metro- och spårvägstrafik av den och denna svarar för anläggandet och underhållet av infrastruktur för den interna kollektivtrafiken i Helsingfors. Behovet av ändringar i förvaltningsmodellen för de funktioner som blir kvar vid trafikverket utreds inom 2009.

Stn konstaterar vidare att inom det allt tätare samarbetet mellan städerna i huvudstadsregionen pågår en utredning om alternativa sammanslagnings- och finansieringsmodeller för infrastruktur inom spårtrafiken. Utgångspunkten är att utredningen ska beakta också den befintliga infrastrukturen och alla former av spårtrafik. Utredningen pågår till årets slut och i den deltar också företrädare för staten.

Stn meddelar att om Stge godkänner det föreliggande förslaget, kommer Stn vid verkställigheten av beslutet eller senare separat

4 att besluta om arrangemangen i samband med att planerings- och beställarfunktionerna vid trafikverket överlåts och sammanslås och personal vid verket överförs

5 att besluta om vilka företrädare för staden som ska utses till styrelsen för samkommunen

6 att uppmana ekonomi- och planeringscentralen att betala stadens andel av grundkapitalet

7 att uppmana förvaltningscentralens rättstjänst att för stadens räkning i samverkan med trafikverket sköta åtgärderna i samband med bildandet av samkommunen och uppmana rättstjänsten att underteckna nödvändiga stiftelsehandlingar och övriga handlingar samt samtidigt bemyndiga rättstjänsten att vid behov göra tekniska och smärre ändringar i handlingarna.

Stn anför vidare att villkoret för det föreliggande förslaget är att beslut med samma innehåll fattas av vederbörande organ i Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och SAD.

Stn konstaterar ytterligare att Huvudstadsregionens samarbetsdelegation 25.11.2008 har godkänt att förslaget om tillhandahållande av regional kollektivtrafik föreläggs stads- och kommunfullmäktige i enlighet med beslutsförslaget.

Personalkommittén tillstyrker (24.11.2008) tillhandahållandet av regional kollektivtrafik i Helsingforsregionen utifrån det förslag som tillställts kommittén.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna att Helsingfors stad tillsammans med Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo städer och Kyrkslätts kommun bildar en samkommun som tillhandahåller den regionala kollektivtrafiken utgående från att planerings- och beställarfunktionerna inom kollektivtrafiken vid Helsingfors stads trafikverk och SAD sammanslås i samkommunen räknat från 1.1.2010.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta godkänna grundavtalet för samkommunen i enlighet med den separata bilagan till detta ärende på föredragningslistan vad beträffar andelen av grundkapitalet preciserad enligt tidpunkten för bildandet av samkommunen samt bemyndiga stadsstyrelsen att besluta om nödvändiga tekniska och smärre ändringar i grundavtalet.

Stadsfullmäktige torde ytterligare besluta godkänna att samkommunen kan bildas innan verksamheten inleds, så att samkommunen kan besluta om alla nödvändiga frågor i anslutning till verksamhetsstarten.

Beslutet förutsätter att beslut med samma innehåll fattas av vederbörande organ i Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo städer och Kyrkslätts kommun och SAD.

Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 310 36135

BILAGA

Grundavtal för samkommunen Helsingforsregionens trafik

PROJEKTPLAN FÖR ÖSTRA SAMJOURSSJUKHUSET OCH FÖR ARBETEN MED ANKNYTNING DÄRTILL: BYGGANDE AV EN NY TEKNISK CENTRAL FÖR SJUKHUSOMRÅDET, ÄNDRINGSARBETEN PÅ GÅRDSPLANEN OCH ÄNDRINGSARBETEN I MALMS SJUKHUS/BYGGNAD 4

Stn 2008-1557, 2008-1556, 2008-1555, 2008-1554

Fastighetsnämnden konstaterar (10.6.2008) följande:

Sammandrag Helsingfors stads östra samjourssjukhus byggs i anslutning till Malms sjukhus. Byggprojektet gäller en nybyggnad och två skyddade byggnader som hör till det nuvarande sjukhuset.

Projektet omfattar 20 695 m² bruttoyta.

Kostnaderna för projektet uppgår sammanlagt till 67 900 000 euro exklusive moms och till 82 700 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Det har planerats att projektet ska genomföras åren 2008–2013.

Stn beslöt 21.6.2004 att stadens samjour skulle organiseras enligt en modell med två jourenheter.

Det nya västra samjourssjukhuset inom Mejlans sjukhusområde blir färdigt sommaren 2009.

Hälsovårdsnämnden beslöt 14.2.2006 att Malms sjukhus skulle bli jourenhet för befolkningen i de östra stadsdelarna och att en undervisningshälsocentral skulle bildas i anslutning till östra jourenheten.

Hälsovårdsnämnden godkände 28.3.2006 en utredning daterad 2.5.2005 om renovering av Malms sjukhus och om en samjour i Malm som en utredning om behovet av ett samjourssjukhus i östra Helsingfors och valde då nybyggnads- och renoveringsalternativet som underlag för en projektplan.

Fastighetskontorets lokalcentral, hälsovårdscentralen och HSB-Byggherre har i samråd utarbetat en projektplan för ett nybyggnads-, renoverings- och ändringsprojekt som har att göra med östra samjourssjukhuset. Projektplanen är daterad 19.5.2008.

Till projektet östra samjourssjukhuset ansluter sig projekt som gäller en ny teknisk central för sjukhusområdet, ändringsarbeten på gårdsplanen och ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4. Separata projektplaner har utarbetats för de tre projekten. De är daterade 19.5.2008.

De sammanlagda beräknade kostnaderna i projektplanerna 19.5.2008 uppgår till 75 232 000 euro exklusive moms och till 91 630 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Hälsovårdsnämnden godkände 27.5.2008 projektplanerna 19.5.2008 för östra samjourssjukhuset, en teknisk central, gårdsplanen till Malms sjukhus och Malms sjukhus/byggnad 4. De sammanlagda kostnaderna får uppgå till högst 75 232 000 euro exklusive moms.

Projektet östra samjourssjukhuset behövligt, projektinnehåll

En samjour i Helsingfors innebär en servicehelhet som produceras av hälsovårdscentralens avdelning akutsjukhuset och som omfattar en centraliserad hälsocentralsjour på kvällar och veckoslut och en medicinsk och kirurgisk jour på grundnivå dygnet runt. Samjouren förstärks med kompetens i psykiatri, geriatri och infektionssjukdomar. Den stöds genom behövliga funktioner: laboratorietjänster, diagnostisk avbildning, observation, tillsyn, bäddavdelningar och en infektionsavdelning.

Byggprojektet östra samjourssjukhuset omfattar en nybyggnad och två skyddade byggnader som ska renoveras. Den nuvarande jourenheten är inrymd i fyra byggnader med numren 1, 3, 14 och 17. Nybyggnaden uppförs där de nuvarande jourbyggnaderna 14 och 17 finns – dessa ska rivas. Byggnaderna 1 och 3 från 1930 har skyddsbeteckningen sr-2 i detaljplanen och de renoveras för östra samjourssjukhuset.

Jourenheten vid Malms sjukhus har nu trånga och låga lokaler som är i dåligt skick och har nått slutet av sin tekniska livslängd. Våningshöjden i byggnaderna möjliggör inte moderna tekniska anläggningar. Sjukhusbyggnaden motsvarar inte dagens krav på verksamhet och lokaler och hindrar att samjouren utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom saknar sjukhuset behövliga isoleringsrum för vård av infektionspatienter.

Byggnaderna kommer utöver behövliga jourlokaler att inrymma polikliniklokaler, likaså lokaler för diagnostisk avbildning, laboratorietjänster och stödtjänster med tanke på sjukhusets och öppenvårdens behov, vidare arbets- och konferenslokaler för Malms sjukhusområde och dessutom lokaler för undervisningssjukhuset.

Nybyggnaden kommer att inrymma en instrumentcentral, ett sjukhusapotek och arkivlokaler för Malms sjukhusområde, hälsovårdscentralens öppenvård och socialverkets institutioner, likaså rum för anhöriga, ett minnesrum och lokaler där avlidna förvaras. Personalrestaurangen får nya lokaler och kostcentralens lokaler byggs till.

En undervisningshälsocentral bildas i anslutning till östra jourenheten. Ett modernt lärcenter och en modern webbaserad lärmiljö med lokaler för simulering, grupparbete, utbildning och mottagning av patienter planeras för undervisningen. Undervisningslokalerna kommer huvudsakligen att finnas i de skyddade byggnaderna 1 och 3.

Den nedersta våningen i nybyggnaden får arbetsrum och lokaler för stödfunktioner, såsom ett arkiv, lokaler där avlidna förvaras, ett minnesrum, lokaler för tekniskt underhåll, ett förråd för infusionsvätskor, lokaler för lastning och lagring, en avfallscentral och omklädningsrum.

Den egentliga jourpolikliniken förläggs till bottenvåningen, till samma plan som gårdsplanen för ambulanser. Den får en snabb vårdlinje, en uppföljningslinje och en tillsyns- och jouravdelning.

Den våning där huvudentrén finns får lokaler för information och kundtjänst, en medicinsk konsultationspoliklinik och lokaler för laboratorietjänster, diagnostisk avbildning och instrumentvård.

Patientavdelningarna förläggs till de två översta våningarna. Då projektet blivit genomfört har östra samjourssjukhuset 116 sjukvårdsplatser. Nybyggnaden har planerats på så sätt att den senare kan byggas till på höjden så att den får ytterligare 1–2 våningar/2–4 patientavdelningar.

Ett tunnelplan förbinder den nya sjukhusbyggnaden med de befintliga byggnaderna 1 och 18. Tunneln används för mattransport från kostcentralen och servicetrafik till byggnad 18.

Kostcentralen stannar kvar i den skyddade byggnaden 1, och matsalen i byggnaden byggs om. De översta våningarna i byggnad 1 får utbildnings- och konferenslokaler för hela sjukhusområdet, likaså undervisnings-, förvaltnings- och arbetslokaler.

Den skyddade byggnaden 3 får mottagningsrum som hör till konsultationspolikliniken.

I enlighet med mål som delegationen för huvudstadsregionen ställt upp har östra samjourssjukhusets verksamhet planerats med beaktande av de innehållsmässiga verkningarna av den gemensamma användningen över kommungränserna. Mängden lokaler har dock inte ökats med hänvisning till dessa verkningar.

Då projektplanen utarbetades och verksamheten planerades var en av utgångspunkterna att det ska finnas tekniska system som sparar arbete för personalen, såsom lagerautomation och ett rörtransportsystem för tvätt och avfall.

De största förändringarna i projektplanen i förhållande till behovsutredningen gäller sjukhusets polikliniska funktioner och stödtjänsterna. Då behovsutredningen gjordes fanns det inga uppgifter om något ändringsbehov i fråga om den tekniska centralen, gårdsplanen och byggnad 4. Andra förändringar i förhållande till behovsutredningen är att en av joursjukhusets bäddavdelningar blivit infektionsavdelning, att polikliniken fått lokaler för korttidsvård och att endoskopienheten, laboratoriet och kostcentralen fått mer utrymme. Lokalerna för instrumentvård har planerats så att stränga hygienkrav uppfylls, framtida sorteringsbehov och transportsystem är beaktade i avfallsrummen, omklädningsrummen är dimensionerade enligt behovet inom hela sjukhusområdet, och lokaler för magnetröntgen har reserverats med tanke på behovet inom den diagnostiska avbildningen. Dessutom byggs det ett utrymme med tak för ambulanser. Förbindelsetunneln förlängs till byggnad 1, och hela tunnelplanet byggs på en lägre nivå.

Projektomfattning

Projektet omfattar sammanlagt 20 695 m² bruttoyta och 15 400 m² lägenhetsyta.

	Nybyggnaden, bruttoyta	16 700 m²
	Ambulanshallen, tunneln och de byggnader som ska renoveras, bruttoyta sammanlagt	3 995 m²
	Nybyggnaden, effektiv yta	8 790 m²
	Nybyggnaden, volym	ca 70 000 m³

Kostnader och finansiering

I en kostnadskalkyl 16.5.2008 från HST-Byggherre uppgår de preliminära byggkostnaderna till 67 900 000 euro exklusive moms och till 82 700 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Projektet ingår i stadens program för husbyggnadsprojekt, och finansieringen är ordnad för åren 2008–2013.

Totalt finansieringsbehov:

- 67 900 000 euro (exkl. moms)/3 281 euro/m² bruttoyta

- 82 700 000 euro (moms 22 %)/3 996 euro/m² bruttoyta

Tidsschema

Genomförandet planeras åren 2008–2009 och byggandet sker åren 2010–2013.

Planering med anknytning till projektplanen

Fastighetskontorets lokalcentral och HSB-Byggherre har utarbetat projektplanen i samråd. Lokalcentralen beställde projekt- och kostnadsplaneringen hos HSB-Byggherre. Huvudplanerare är Arkkitehtitoimisto Olli Pekka Jokela Oy.

Effekt på hyran

Hyran blir utgående från de beräknade kostnaderna för byggnaden 394 159 euro i månaden och 4 729 905 euro om året.

Fastighetsnämnden föreslår att projektplanen 19.5.2008 för östra samjourssjukhuset ska godkännas. Projektet får enligt projektplanen omfatta högst 20 695 m² bruttoyta, och byggkostnaderna får uppgå till högst 67 900 000 euro exklusive moms och till 82 700 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Ny teknisk central för sjukhusområdet

Sammandrag

Att en ny teknisk central byggs för Malms sjukhus ansluter sig till projektet östra samjourssjukhuset. Jourenhetens nuvarande byggnader 14 och 17, som är i dåligt skick, rivs för att de är olämpliga för den framtida sjukhusverksamheten. Östra samjourssjukhusets nybyggnad uppförs där de nämnda byggnaderna är belägna. De tekniska anläggningarna för hela Malms sjukhusområde finns i dessa byggnader, och en ny teknisk central måste byggas för ändamålet innan rivningsarbetena utförs.

Projektet omfattar 433 m² bruttoyta.

Kostnaderna för projektet uppgår sammanlagt till 2 250 000 euro exklusive moms och till 2 740 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Det har planerats att projektet ska genomföras åren 2008–2009.

Fastighetskontorets lokalcentral och HSB-Byggherre har i samråd utarbetat en projektplan för en nybyggnad för en teknisk central som betjänar Malms sjukhus. Projektplanen är daterad 19.5.2008.

Projektet behövligt, projektinnehåll

För att östra samjourssjukhuset ska kunna byggas måste byggnaderna 14 och 17 inom Malms sjukhusområde rivas. De tekniska funktionerna för byggnaderna inom sjukhusområdet är förlagda till källarplanet i en byggnad som används av det nuvarande joursjukhuset men ska rivas. Med tanke på att de tekniska funktionerna måste kunna upprätthållas för alla byggnader inom sjukhusområdet utan avbrott också medan projektet östra samjourssjukhuset genomförs måste den nya tekniska centralen vara färdig att tas i drift innan rivningsarbetena inleds.

Följande funktioner avsedda för hela sjukhusområdet förläggs till den tekniska centralen:

- tank för flytande syre

- reservkraftaggregat

- telefon- och datacentral

- elcentral

- telerum

- transformatorstation

- tryckluftscentral

Rivningen av byggnaderna 14 och 17 inleds i början av år 2010. Den nuvarande verksamheten inom sjukhusområdet pågår utan avbrott medan den tekniska centralen byggs.

Projektet omfattar sammanlagt 433 m² bruttoyta, varav 110 m² hänför sig till en rörtunnel.

Kostnader och finansiering

I en kostnadskalkyl 16.5.2008 från HST-Byggherre uppgår de preliminära byggkostnaderna till 2 250 000 euro exklusive moms och till 2 740 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Projektet ingår i stadens program för husbyggnadsprojekt.

Finansieringsplan:

- 250 000 euro (exkl. moms) år 2008

- 2 000 000 euro (exkl. moms) år 2009

Totalt finansieringsbehov:

- 2 250 000 euro (exkl. moms)/5 196 euro m² bruttoyta

- 2 740 000 euro (moms 22 %)/6 330 euro m² bruttoyta

Tidsschema

Genomförandet börjar planeras i augusti 2008. Byggstarten sker i mars 2009 och byggnaden tas i bruk i november 2009.

Effekt på hyran

Hyreskostnaderna för den tekniska centralen blir 11 875 euro i månaden och 142 500 euro om året.

Fastighetsnämnden föreslår att projektplanen 19.5.2008 för en teknisk central för Malms sjukhus ska godkännas. Projektet får enligt projektplanen omfatta högst 460 m² bruttoyta, och byggkostnaderna får uppgå till högst 2 250 000 euro exklusive moms och till 2 740 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Ändringsarbeten på gårdsplanen till sjukhuset

Sammandrag

Östra samjourssjukhuset kräver ändringar på gårdsplanen när det gäller funktioner, konstruktioner, höjdlägen och underjordiska kanaler. Ändringsarbetena utförs i tre olika faser i anslutning till sjukhusprojektet.

Projektet omfattar 31 800 m².

Kostnaderna för projektet uppgår sammanlagt till 4 540 000 euro exklusive moms och till 5 530 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Det har planerats att projektet ska genomföras åren 2008–2013.

Fastighetskontorets lokalcentral, hälsovårdscentralen och HSB-Byggherre har i samråd utarbetat en projektplan för ändringsarbeten på gårdsplanen till Malms sjukhus. Projektplanen är daterad 19.5.2008.

Projektet behövligt, projektinnehåll

I samband med att östra samjourssjukhuset byggs uppstår det ett behov av ändringar på gårdsplanen till Malms sjukhus beträffande underjordiska kanaler, tekniska anläggningar, trafikleder, ytor, höjdlägen och de i detaljplanen angivna bilplatserna.

Trafik som hänför sig till hela Malms sjukhus löper på gårdsplanen, och under denna finns det schakt och kanaler för ett tekniskt nät som förbinder de olika sjukhusbyggnaderna, likaså en trafiktunnel mellan huvudbyggnaden och byggnad 18.

Gårdsplanen görs tryggare och tillgänglig och gång- och cykeltrafiken separeras från fordonstrafiken i samband med ändringsarbetena. Servicetrafiken koncentreras till den nordligaste delen av tomten, grön- och rekreationsområdena inom sjukhusområdet utvidgas och förbättras, och förbindelsen mellan sjukhusområdet och Malms kyrkopark utvecklas. Skyltningssystemet i området förenklas och förenhetligas. De trafik- och parkeringsbehov som det nya joursjukhuset för med sig beaktas under ändringsarbetena på gårdsplanen.

Ändringsarbetena på gårdsplanen utförs i tre olika faser. Det som hör till första fasen och är mest brådskande måste vara klart då rivningen av byggnaderna 14 och 17, vilken ansluter sig till projektet östra samjourssjukhuset, inleds i början av år 2010. De tekniska systemen i den tekniska centralen och inom sjukhusområdet i stort kan då fungera utan avbrott, och dessutom löper den trafik som krävs för byggarbetsplatsen smidigt.

Första fasen omfattar också ett sopskjul och en parkeringsplats för hälsostationen, en parkeringsplats vid Kommunalvägen, en undergrund och en väg norr om sjukhuset och stråk för gång- och cykeltrafik söder och norr om sjukhuset. Andra fasen omfattar de ändringsarbeten som behövs medan östra samjourssjukhuset byggs. Tredje fasen, som blir aktuell då östra samjourssjukhuset är färdigt, omfattar ytorna på hela gårdsplanen och de återstående ändringsarbetena inom trafikområdena och på parkeringsplatserna.

Projektet omfattar sammanlagt 31 800 m².

Kostnader och finansiering

I en kostnadskalkyl 14.5.2008 från HST-Byggherre uppgår de preliminära byggkostnaderna till 4 540 000 euro exklusive moms och till 5 530 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Projektet ingår i stadens program för husbyggnadsprojekt.

Totalt finansieringsbehov:

- 4 540 000 euro (exkl. moms)/143 euro/m²

- 5 530 000 euro (moms 22 %)/174 euro/m²

Tidsschema

Genomförandet börjar planeras i augusti 2008. Byggstarten sker i april 2009. Byggarbetena utförs i tre faser, av vilka den sista blir klar i slutet av år 2012.

Effekt på hyran

Hyreskostnaderna för ändringsarbetena på gårdsplanen blir 23 961 euro i månaden och 287 533 euro om året.

Fastighetsnämnden föreslår att projektplanen 19.5.2008 för ändringsarbeten på gårdsplanen till Malms sjukhus ska godkännas. Projektet får enligt projektplanen omfatta högst 31 800 m², och byggkostnaderna får uppgå till högst 4 540 000 euro exklusive moms och till 5 530 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Nämnden har beslutat att fastighetskontoret kvartalsvis ska förelägga den en utredning om hur projektet avancerat.

Reparation av Malms sjukhus/byggnad 4 till temporära lokaler

Sammandrag

Temporära lokaler för hemsjukhuset, det tekniska underhållet och laboratoriets provtagning ordnas i Malms sjukhus/byggnad 4 för den tid under vilken östra samjourssjukhuset byggs. Sådana ändringsarbeten som är mest nödvändiga med tanke på verksamheten och säkerheten under den tid byggnaden används som temporära lokaler utförs i denna. Då östra samjourssjukhuset blivit färdigt flyttas laboratoriets provtagning och det tekniska underhållet till nya lokaler där, och byggnad 4 renoveras.

Projektet omfattar 676 m² bruttoyta.

Kostnaderna för projektet uppgår sammanlagt till 542 000 euro exklusive moms och till 660 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Det har planerats att projektet ska genomföras år 2009.

Fastighetskontorets lokalcentral, hälsovårdscentralen och HSB-Byggherre har i samråd utarbetat en projektplan för ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4. Projektplanen är daterad 19.5.2008.

Projektet behövligt, projektinnehåll

Jourenheten vid Malms sjukhus flyttar i början av år 2010 till Maria sjukhus, där den får temporära lokaler för den tid under vilken östra samjourssjukhuset byggs. Malms hälsostation, akutvårdavdelningen i byggnad 18 och rehabiliteringsterapin stannar kvar inom Malms sjukhusområde under byggtiden. Lokaler för de stödtjänster som finns för dessa funktioner behövs inom sjukhusområdet. Temporära lokaler för hemsjukhuset, laboratoriets provtagning, det tekniska underhållet och transporterna ordnas i byggnad 4.

Byggnad 4 från 1937 är ritad av arkitekten Toivo Löyskä. Enligt en tillståndsbedömning har byggnaden kvar några år av sin tekniska livslängd, vilket betyder att den egentliga renoveringen kan vänta tills östra samjourssjukhuset har blivit färdigt.

Hemsjukhuset och laboratoriet får temporära lokaler i första våningen i byggnad 4 för den tid under vilken östra samjourssjukhuset byggs. Bottenvåningen reserveras för tekniska utrymmen och för underhåll som sköts av Palmia. Bara sådana ändringsarbeten som krävs med tanke på verksamheten och säkerheten under den tid byggnaden används som temporära lokaler utförs i denna. Ändringsarbetena gäller i första och andra våningen huvudsakligen underhållsmålning och i bottenvåningen rivning av lokalerna för kylförvaring i anslutning till de lokaler där avlidna förvaras och av kapslingarna i begravningskapellet. Rivningsarbetena gör att de tekniska anläggningarna i byggnaden kräver ändringar. Ändringsarbetena utförs innan rivningsarbetena i det nuvarande sjukhuset påbörjas.

Projektet omfattar sammanlagt 676 m² bruttoyta.

Kostnader och finansiering

I en kostnadskalkyl 15.5.2008 från HST-Byggherre uppgår de preliminära byggkostnaderna till 542 000 euro exklusive moms och till 660 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Finansieringsplan:

- 87 000 euro (exkl. moms) år 2008

- 455 000 euro (exkl. moms) år 2009

Totalt finansieringsbehov:

- 542 000 euro (exkl. moms)/802 euro m² bruttoyta

- 660 000 euro (moms 22 %)/977 euro m² bruttoyta

Tidsschema

Genomförandet börjar planeras i augusti 2008. Byggstarten sker i mars 2009 och byggnaden tas i bruk i november 2009.

Effekt på hyran

Ändringsarbetena höjer hyran för byggnad 4 med 2 860,81 euro i månaden och med 34 329,72 euro om året. Hyran blir då projektet är genomfört 9 823,92 euro i månaden och 117 887,04 euro om året.

Fastighetsnämnden föreslår att projektplanen 19.5.2008 för ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4 ska godkännas. Projektet får enligt projektplanen omfatta högst 676 m² bruttoyta, och byggkostnaderna får uppgå till högst 542 000 euro exklusive moms och till 660 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Nämnden har beslutat att fastighetskontoret kvartalsvis ska förelägga den en utredning om hur projektet östra samjourssjukhuset avancerat.

Ekonomi- och planeringscentralen konstaterar (22.10.2008) att projektet består av fyra separata delprojekt som är tätt knutna till varandra. Den tekniska centralen (2,25 mn euro exklusive moms) måste byggas först eftersom de tekniska anläggningarna för hela sjukhusområdet finns i byggnaderna 14 och 17, som ska rivas.

Nödvändiga ändringsarbeten måste utföras i byggnad 4 för att den ska kunna användas som temporära lokaler för hemsjukhuset, det tekniska underhållet och laboratoriets provtagning (själva jourenheten flyttar till Maria sjukhus för byggtiden). Nybyggnaden för östra samjourssjukhuset (67,9 mn euro) börjar uppföras efter ändringsarbetena i byggnad 4, år 2010. Ändringsarbetena på gårdsplanen utförs i tre faser och följer tidsschemat för husbyggnadsarbetena.

Ett belopp på 41,2 mn euro är reserverat för projektet i ekonomiplanen för åren 2008–2011, vilket baserar sig på en av hälsovårdsnämnden 28.3.2006 godkänd behovsutredning. Kostnaderna i behovsutredningen motsvarar 45 mn euro i den prisnivå som gäller för projektplanen, 3/2008.

Kostnaderna i projektplanen (75,2 mn euro) har totalt sett stigit med 30 mn euro, 67 %, jämfört med beloppet i behovsutredningen (45 mn euro i prisnivån 3/2008). Östra samjourssjukhusets andel av kostnadsstegringen uppgår till 22,9 mn euro, 51 % (ökning från 45 mn euro till 67,9 mn euro).

Projektet östra samjourssjukhuset omfattar nu ca 3 350 m² bruttoyta mer än då behovsutredningen gjordes. Hälsovårdsnämnden refererar i sitt utlåtande tillägg och ändringar i detalj. Att projektet blivit mer omfattande påverkar kostnaderna med ca 11 mn euro. Den övriga kostnadsstegringen beror på att renoveringsnivån höjts på basis av tekniska utredningar och på att projektplanen för nybyggnaden blivit dyrare.

De kompletterande projekt som kom med under projektplaneringen står för en andel på 7,3 mn euro. Den tekniska centralen, byggnad 4 och gårdsplanen omfattades inte alls av behovsutredningen.

Det förefaller som om de som gjorde behovsutredningen inte kunde beakta behovet av lokaler för kärntjänster och särskilt inte behovet av lokaler för stödtjänster på ett realistiskt sätt. Lokaler på ca 1 650 m² bruttoyta för kärntjänster har senare införts i projektplanen (bl.a. provtagnings-, magnetröntgen-, endoskopi- och mottagningslokaler).

Verksamheten och behovet av lokaler har förändrats sedan år 2005, och behov av ändringar har uppstått bl.a. i kosthålls- och avfallssystemen, vilka inte beaktades då behovsutredningen gjordes. Västra samjouren i Mejlans kan utnyttja befintliga stödtjänster i området i mycket större utsträckning än östra samjouren i Malm kan göra detta. Enbart östra samjourssjukhuset omfattar i projektplanen 20 695 m² bruttoyta medan samjouren i Mejlans omfattar ca 10 000 m² bruttoyta.

Den stora kostnadsstegringen visar att det är problematiskt att införa ett projekt i ekonomiplanen på basis av den kostnadsprognos som är aktuell då en behovsutredning görs. En bättre lösning bör tillämpas i fortsättningen.

I ekonomiplanen för åren 2009–2011 ingår sammanlagt 75,2 mn euro för östra samjourssjukhuset, vilket har sin grund i projektplanen. Tidsangivelsen är 2008–2013. Anslaget gäller alla fyra delprojekt.

Projektplanen baserar sig på nybyggnadsalternativ 2 i behovsutredningen. Detta alternativ är helt klart dyrast (40,1 mn euro), nästan dubbelt så dyrt som alternativ 3, vilket gäller renovering (22 mn euro). Alternativ 3 betraktas dock som ogenomförbart bl.a. på grund av att våningarna är för låga.

Ekonomi- och planeringscentralen anser att projekthelheten är synnerligen dyr med beaktande av den totala mängden servicelokaler som staden ska bygga. Att kostnaderna blir nästan dubbelt som höga som de antogs bli då behovsutredningen gjordes tyder på dålig beredning.

I och med att det är fråga om ett projekt som är strategiskt för hälsovårdscentralens hela jourverksamhet anser ekonomi- och planeringscentralen att projektplanen kan godkännas enligt förslaget. Fördelarna med det konjunkturläge som är i sikte bör utnyttjas till fullo då projektet genomförs.

Stn konstaterar att de sammanlagda beräknade kostnaderna för projekten i projektplanerna 19.5.2008, vilka behandlas som ett och samma projekt, uppgår till 75 232 000 euro exklusive moms och till 91 630 000 euro inklusive moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Projekt		Kostnads- kalkyl euro (exkl. moms)		Kostnads- kalkyl euro (moms 22 %)
Östra samjourssjukhuset	67 900 000		82 700 000
Ny teknisk central	2 250 000		2 740 000
Ändringsarbeten på gårdsplanen	4 540 000		5 530 000
Ändringsarbeten i byggnad 4	542 000		660 000

Sammanlagt	75 232 000		91 630 000

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna en gemensam projektplan som baserar sig på projektplanerna 19.5.2008 för östra samjourssjukhuset, en ny teknisk central för sjukhusområdet, ändringsarbeten på gårdsplanen till sjukhuset och ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4. De sammanlagda beräknade kostnaderna baserade på de enskilda projektplanerna uppgår till 75 232 000 euro exklusive mervärdesskatt och till 91 630 000 euro inklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Projektplan 19.5.2008 för östra samjourssjukhuset
	Bilaga 2	Sammanställning över delprojekten inom projektet östra samjourssjukhuset
	Bilaga 3	Kostnadskalkyl för östra samjourssjukhuset/HSB-Byggherre 16.5.2008
	Bilaga 4	Projektplan 19.5.2008 för en teknisk central för Malms sjukhus
	Bilaga 5	Kostnadskalkyl för en teknisk central för Malms sjukhus/HSB-Byggherre 14.5.2008
	Bilaga 6	Projektplan 19.5.2008 för ändringsarbeten på gårdsplanen till Malms sjukhus
	Bilaga 7	Kostnadskalkyl för ändringsarbeten på gårdsplanen till Malms sjukhus/HSB-Byggherre 14.5.2008
	Bilaga 8	Projektplan 19.5.2008 för ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4
	Bilaga 9	Kostnadskalkyl för ändringsarbeten i Malms sjukhus/byggnad 4/HSB-Byggherre 15.5.2008

ARRENDEGRUNDER FÖR BOSTADSTOMTERNA I DETALJPLANEN NR 11370 FÖR ALPBYN

Stn 2008-2358

Fastighetsnämnden konstaterar (4.11.2008) följande:

Sammandrag Detaljplanen nr 11370 för Alpbyn vann laga kraft 13.10.2006. Inom detaljplaneområdet har det på mark i stadens ägo planlagts ny bostadsvåningsyta om sammanlagt 58 646 m² vy i kvarteren 41290–41291, 41293–41294, 41296–41300 och 41302–41306. Stn har reserverat tomterna i de ovannämnda kvarteren för att de ska bebyggas.

Det område som kallas Alpbyn begränsas i väster av Tattarmossens industriområde, i norr av småhusområdena i Parkstad och Henriksdal och i öster av flervåningshusområdet i Jakobacka.

Kvarteren i detaljplanen för Alpbyn består av olika slags bostadstomter med allt från flervåningshus till traditionella egnahemshus. Urbana småhus är den vanligaste bostadstypen. En del av bilplatserna har med avvikelse från det normala placerats på gatorna, eftersom det låga och täta byggsättet leder till små gårdsplaner.

Tomterna i Alpbyn bebyggs åren 2009–2015. Byggarbetena på de första bostadstomterna som reserverats i området beräknas bli inledda i början av år 2009. Eftersom det ännu inte har fastställts arrendegrunder för tomterna, föreslås Stn bestämma arrendegrunder för tomterna.

Enligt de föreslagna arrendegrunderna blir arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna 1,44 euro/m² bostadsyta i månaden på tomterna med fritt finansierade bostäder, och 1,15 euro/m² bostadsyta i månaden i fråga om produktion med statligt stöd.

För att förbättra Alpbyns dragningskraft och få byggandet i gång snabbare föreslås det att 70 % av arrendet för tomterna i Alpbyn ska tas ut under sju år efter att arrendetiden för de enskilda tomterna har börjat, dock längst till 31.12.2016.

Stn reserverade 11.6.2007, 3.9.2007 och 7.4.2008 bostadstomter i detaljplanen nr 11370 för Alpbyn enligt följande:

Tomt/detaljplane- beteckning	Reserverad av	Finansierings- form	Villkor i reserverings- beslutet
41294/1 AK	Bostadsprod.-kommittén	AV
41302/1 AK	Bostadsprod.-kommittén	AV
41306/4 och 5 AK	Bostadsprod.-kommittén	AV
41297/1 AK	Bostadsprod.-kommittén	AAO
41297/2 och 3 A–1	Bostadsprod.-kommittén	AAO
41299/17 AK (Tomterna 41299/1 och 16 har sammanslagits)	Bostadsprod.-kommittén	AAO
41299/7 A–1	Bostadsprod.-kommittén	AAO
41300/1 A–1	Bostadsprod.-kommittén	AAO
41293/3 A–1 (Tomterna 41293/ 1 och 2 har sammanslagits)	Bostadsstiftelsen	OO / hitas II
41296/2 A–1	Bostadsstiftelsen	OO / hitas II
41304/2 A–3 41304/1 KTY, verksamhetslokaler	VVO	OO / hitas II	För objektet ska ordnas en arkitekturtävling eller någon annan tävling i samråd med staden.
41296/9 A–1	VVO	OO /hitas II
41298/1–4 A–1	VVO	OO / hitas II

Tomt/detaljplane- beteckning	Reserverad av	Finansierings- form	Villkor i reserverings- beslutet
41303/1 AS 41303/2 ATY 41305/1 AK	S-Asunnot Oy	AV	På de tomter som reserveras får det placeras av staden eller någon sammanslutning upprätthållna boendeenheter för specialgrupper eller också får en del av bostäderna reserveras för specialgruppers boende. Detta gäller högst 20 % av våningsytan för projektet.
41290/6–10 41296/7–8 41296/10–12 41299/2–6 41299/8–15 41300/4–8 41300/10–12 41306/1–3 A–1			För självbyggeri på villkor bestämda av fastighetsnämnden. Vem som får reservera tomterna avgörs genom lottning.
41290/3–4 41291/2 och 6 41300/3, 9 och13 41305/2–3 A–1			För självbyggeri i grupp på villkor bestämda av fastighetsnämnden. Vem som får reservera tomterna avgörs enligt kvaliteten på skissplanerna.
41302/2 A–2			För byggande av fritt finansierade ägarbostäder i egen regi.

AV = hyresbostäder på lång tid (aravalån eller statligt räntestöd)

AAO = bostadsrättslägenheter
OO = fritt finansierade ägarbostäder

Detaljplane- och tomtuppgifter

Detaljplanekarta nr 11370 med bestämmelser finns tillgänglig under sammanträdet

Stge godkände 30.8.2006 detaljplanen nr 11370 för Alpbyn. Detaljplanen vann laga kraft 13.10.2006. Bostadsvåningsytan för de tomter som reserverats inom detaljplaneområdet uppgår till sammanlagt 58 646 m².

Kvarteren i detaljplanen för Alpbyn består av olika slags bostadstomter med allt från flervåningshus till traditionella egnahemshus. För de hus som ska vara småhus är det i detaljplanen angivet att bostäderna har egen ytterdörr och egen gårdsplan. Urbana småhus är den vanligaste bostadstypen. Exploateringstalen på tomterna för flervåningshus är 0,78–1,3 och på småhustomterna 0,53–0,95. En del av bilplatserna har med avvikelse från det normala placerats på gatorna, eftersom det låga och täta byggsättet leder till små gårdsplaner.

De tomter som reserverats i Alpbyn hör enligt detaljplanen till följande kvartersområden:

AK = Kvartersområde för flervåningshus

A-1 = Kvartersområde för bostadshus

A-2 = Kvartersområde för bostadshus. På tomtdelar som avdelats såsom outbruten del av fastigheten får finnas småhus, vilka får ha samanvänt område och andra gemensamma arrangemang.

A-3 = Kvartersområde för bostadshus. Bostadshusen ska vara av atriumtyp.

AS = Kvartersområde för internat. På området får placeras ickemiljöstörande arbets- och mötesutrymmen.

ATY = Kvartersområde för bostads- och arbetsplatsbyggnader. På området får placeras ickemiljöstörande arbets- och affärsutrymmen.

KTY = Kvartersområde för verksamhetsbyggnader. På kvartersområdet får även placeras affärs- och serviceutrymmen.

Detaljplanen omfattar bl.a. följande detaljplanebestämmelser för AK- och AS-kvartersområdena:

- Utöver den i detaljplanen angivna våningsytan får byggas sammanlagt högst 20 % av bostadsvåningsytan utanför bostaden belägna utrymmen som betjänar boendet såsom förråds‑, service-, hobby‑, bastu- och dylika utrymmen samt ljusschakt, tekniska utrymmen och taktäckta gårdar samt balkonger med glasväggar i bostadshusets samtliga våningar. Utan hinder av våningsantalet får dessa även placeras på vinden.

- Utöver den i detaljplanen angivna våningsytan får byggas i byggnadens första våning eller i ekonomibyggnad förvaringsplatser för bil högst 15 m²/bilplats.

- Utöver den i detaljplanen angivna våningsytan får byggas de underjordiska utrymmen som utmärkts på planekartan, vilka är avsedda för parkering samt för tekniska, förråds- och skyddsutrymmen.

När tomtexploateringstalet överskrider 1,0 har bilplatserna för tomterna i huvudsak förlagts under gårdsdäck och i garage (detaljplanebeteckningen ma och mav).

- Detaljplanekartan har på AK-tomten 41299/17 en byggnadsyta på 100 m² vy för en lokal för varierande ändamål, vilken ska förläggas till gatuplanet. På denna del får byggas den med talet angivna våningsytan affärs‑, kontors‑, butiks‑, klubb‑, skol‑, daghems- eller motsvarande utrymme (detaljplanebeteckning mk).

Detaljplanekartan har på AK-tomten 41297/1 en byggnadsyta på 400 m² vy, där en butik får placeras (detaljplanebeteckning m).

Detaljplanekartan har på AS-tomten 41303/1 en byggnadsyta på 1 300 m² vy, där en arbetslokalsbyggnad får placeras (detaljplanebeteckning k).

Dessa lokaler hör till den egentliga våningsytan.

Detaljplanen omfattar dessutom bl.a. följande detaljplanebestämmelser för kvartersområdena för bostadshus (A-1, A-2, A-3):

- Bostäderna ska ha en egen ytterdörr och en huvudsakligen egen gård.

- Kvartersområdena är huvudsakligen avsedda för stora bostäder. En byggnadsplats vars byggrätt är 180 m² eller mindre är avsedd bara för en bostad.

- Då byggnadsytan tangerar gatuområdet ska byggnaden till största delen byggas intill byggnadsgränsen vid gatan.

- Bostadshus ska ha källare eller/och vind. Till vinden ska byggas trappor. Bestämmelsen gäller inte A-3-kvartersområde.

- Utöver den i detaljplanen angivna våningsytan får byggas sammanlagt högst 20 % av bostadsvåningsytan förråds‑, service‑, bastu- och tekniska utrymmen samt glasverandor i bostadshusets samtliga våningar samt i ekonomibyggnader.

- Utöver den i detaljplanen angivna våningsytan får byggas i byggnadens första våning eller i ekonomibyggnad förvaringsplatser för bilar högst 15 m²/bilplats.

- I bostadsbyggnaderna får placeras ickemiljöstörande arbetsutrymmen högst 30 % av den i detaljplanen angivna våningsytan.

För hela detaljplaneområdet gäller bl.a. följande detaljplanebestämmelser:

- De nya bostadsbyggnader i Alpbyn vilka byggs enligt denna detaljplan får tas i bruk först efter att tomten i tillräcklig grad är skyddad för trafikbuller från Lahtisleden.

- Byggandet ska utföras så att det inte sänker grundvattensytans nivå eller minskar dess strömning.

- Detaljplanebestämmelse om kantstensparkering. En del av bilplatserna har med avvikelse från det normala anvisats på gatan. På detaljplanekartan har det upptagits ett bråktal som anger den del av tomternas bilplatser som ska placeras på egen tomt.

Anvisningar om byggsättet

Stadsplaneringsnämnden godkände 31.5.2007 anvisningar om byggsättet för Alpbyn. Avsikten med anvisningarna är att förtydliga principerna i detaljplanen för Alpbyn och att precisera de planeringsprinciper som utöver detaljplanen följs vid den ingående planeringen av området. Anvisningarna och byggsättet tar särskilt fasta på de urbana småhusen.

Förslag till arrendegrunder

Det område som kallas Alpbyn begränsas i väster av Tattarmossens industriområde, i norr av småhusområdena i Parkstad och Henriksdal och i öster av flervåningshusområdet i Jakobacka.

Den närmaste basservicen finns i Jakobacka, 0,5–1 km från Alpbyn.

Tomternas grund och byggbarhet

Detaljplaneområdet i Alpbyn ligger på den långsmala Tattaråsen, som löper i nästan nordsydlig riktning. Åsformationen är belägen mellan en backe som delvis består av kalt berg (Jakobacka) och ett område med mjuk mark (Tattarmossen). Åsen består i huvudsak av sand med inskjutande ler- och siltlinser här och där under de grovkorniga substanserna.

Största delen av husen kan grundläggas direkt på marken. Fyravåningshus och högre hus måste grundas på pålar.

Hela Alpbyn hör till Tattarmossens grundvattenområde av klass I. Det hängande grundvattnet i området dräneras bort permanent, så att det blir möjligt att bygga källarvåningar i bostadshusen på ett ekonomiskt sätt. Det hängande grundvattnet dräneras bort i anslutning till de kommunaltekniska byggarbetena.

Störande faktorer i miljön

Alpbyn är utsatt för buller från Lahtisleden, Borgåleden, Tattaråsvägen och Storskogsvägen. Bullernivån överstiger nu 55 dBA i nästan hela området. Staden bygger en bullervall för att minska bullerstörningarna från trafiken på Lahtisleden. Bullervallen blir färdig i slutet av år 2009.

Jämförelseuppgifter Som jämförelseuppgifter kan följande konstateras:

Stge beslöt 21.6.2006 fastställa arrendegrunder för småhustomterna 41158/28–29 i Henriksdal så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet motsvaras av priset 23 euro per kvadratmeter våningsyta.

Fastighetsnämnden beslöt 14.10.2008 föreslå Stn att det för småhustomterna 41265/13–14, 41266/12–14 och 41275/30 i Parkstad ska fastställas arrendegrunder så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet motsvaras av priserna 25–27 euro per kvadratmeter våningsyta.

Utarrenderingen av tomter för flervåningshus i Jakobacka skedde i huvudsak på 1960-talet. AK-tomten 41210/4 i Jakobacka utarrenderades år 2001. Stge fastställde 17.1.2001 arrendegrunder för tomten så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet motsvaras av priset 80 mk/m² vy, dvs. 13,46 euro/m² vy.

Arrenden för bostadstomterna i Alpbyn

Det täta och låga byggsättet på småhustomterna i Alpbyn (detaljplanebeteckningarna A-1, A-2 och A-3) innebär att tomtexploateringstalen på dessa varierar mellan 0,53 och 0,95. Det låga och täta byggsättet leder också till små gårdsplaner. Exploateringstalen på tomterna för flervåningshus i Alpbyn varierar i sin tur mellan 0,78 och 1,3.

Arrendena för AK-tomterna i Alpbyn föreslås bli bestämda så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 19 euro per kvadratmeter våningsyta.

Eftersom exploateringstalet på småhustomter i högst tre våningar i Alpbyn är över 0,50, föreslås arrendet för dem bli detsamma som för AK-tomterna.

För tomter med statligt bostadslån och räntestöd bör det tas ut arrende enligt 80 % av arrendet för tomter med fritt finansierade bostäder. Arrendegrunden bestäms då så att poängtalet 100 för levnadskostnadsindexet motsvaras av priset 15 euro/m² vy.

Priset på bostadstomterna i Alpbyn motsvarar då i nuprisnivån (9/2008, index 1 750) 333 euro/m² vy på tomter med fritt finansierade bostäder och 266 euro/m² vy på tomter med statligt bostadslån och räntestöd.

När det gäller eventuella arbetslokaler som detaljplanebestämmelserna tillåter på småhustomterna bör arrende tas ut på samma sätt som i fråga om bostäder.

När det gäller på detaljplanekartan upptagna affärs‑, kontors- och butikslokaler som hör till den egentliga våningsytan bör arrende tas ut på samma sätt som i fråga om bostäder. När det gäller på detaljplanekartan upptagna klubb‑, skol- och daghemslokaler o.dyl. och arbets- och möteslokaler som hör till den egentliga våningsytan bör det tas ut ett arrende som utgör hälften av arrendet i fråga om bostäder.

Bostadskomplement som enligt detaljplanebestämmelserna får byggas utöver den i detaljplanen angivna våningsytan bör inte beaktas då arrendet bestäms, inte heller den obligatoriska vind som detaljplanebestämmelserna föreskriver.

Arrendets teoretiska effekt på boendekostnaderna blir 1,44 euro/m² bostadsyta i månaden på tomterna med fritt finansierade bostäder och 1,15 euro/m² bostadsyta i månaden i fråga om produktion med statligt stöd.

STN Stadsfullmäktige torde besluta bemyndiga fastighetsnämnden att från en av nämnden bestämd tidpunkt till 31.12.2075 utarrendera det av staden ägda tomter som ingår i detaljplanen nr 11370 för Alpbyn (detaljplanebeteckningarna AK, AS, A-1, A-2, A-3, ATY och KTY) eller tomter som bildas av dessa och bestämma årsarrenden för tomterna enligt följande arrendegrunder:

11 Arrendet i fråga om den på detaljplanekartan upptagna bostadsvåningsytan bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 19 euro per kvadratmeter våningsyta.

Om en del av den på detaljplanekartan upptagna bostadsvåningsytan används som arbetslokal på det sätt som detaljplanebestämmelserna tillåter, tas arrende ut på samma sätt som i fråga om bostäder.

12 Arrendet i fråga om på detaljplanekartan upptagna affärs‑, kontors- och butikslokaler som hör till den egentliga våningsytan bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 19 euro per kvadratmeter våningsyta.

Arrendet i fråga om på detaljplanekartan upptagna klubb‑, skol- och daghemslokaler o.dyl. och arbets- och möteslokaler som hör till den egentliga våningsytan bestäms så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av priset 9 euro per kvadratmeter våningsyta.

13 Bostadskomplement som enligt detaljplanebestämmelserna får byggas utöver den i detaljplanen angivna våningsytan beaktas inte då arrendet bestäms. Den obligatoriska vind som detaljplanebestämmelserna föreskriver beaktas inte heller då arrendet bestäms.

14 Av arrendet för bostadstomterna för hyresbostadsproduktion med statligt stöd och för produktion av bostadsrättslägenheter tas 80 % ut så länge som statligt bostadslån återstår att amortera eller så länge som staten betalar räntegottgörelse på räntestödslån som beviljats för bostadsbyggandet.

15 Av det på ovanstående sätt bestämda årsarrendet för en tomt tas 70 % ut under sju år efter att arrendetiden för tomten har börjat, dock längst till 31.12.2016.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Tabell med basuppgifter för tomterna

UPPHÄVANDE AV ALBERGAAVTALET OCH INGÅENDE AV ETT NYTT I STÄLLET (ESBO, ALBERGA-BREDVIK)

Stn 2008-2319

Fastighetsnämnden konstaterar (28.10.2008) följande:

Sammandrag I och med det avtal om planering och byggande i Alberga som Helsingfors stad och Esbo stad ingick 1989 fastslogs ömsesidiga principer för systematiskt byggande i området.

Avtalets syfte var att trygga att Alberga områdescentrum med tillhörande bostadsområde byggs snabbt och balanserat oberoende av ägandeförhållandena och i enlighet med de principer som avtalsparterna gemensamt bestämmer.

I de Helsingforsägda områdena i Alberga skulle det planläggas byggrätt för minst 100 000 m² bostadsvåningsyta och minst 200 000 m² affärs- och kontorsvåningsyta. Om målet överskreds, skulle Esbo få 75 % och Helsingfors 25 % av överskridningen enligt ett s.k. överskridningsvillkor.

I avtalet ingick också villkor om fördelningen av finansierings- och upplåtelseformer inom bostadsproduktionen. Här skulle praxis i Helsingfors vid tidpunkten följas.

Avtalet har i fråga om bostadsbyggrätten genomförts både när det gäller volym och upplåtelse- och finansieringsformer inom bostadsproduktionen.

I fråga om affärs- och kontorsbyggrätten pågår genomförandet. Det beror på att trots att Alberga köpcenter med omgivning börjar vara rätt långt framskridet, är den omfattande affärs- och kontorsvåningsytan som anslagits på andra ställen i området fortfarande i stor utsträckning obyggd, och därför har det inte varit möjligt att slutredovisa våningsytan städerna emellan i enlighet med överskridningsvillkoret.

I avtalet förband sig Helsingfors att utan vederlag eller till ett pris som bestäms på överenskomna grunder till Esbo stad överlåta allmänna områden i det utvidgade avtalsområdet och tomter för allmänna byggnader som betjänar området. Helsingfors har överlåtit alla allmänna områden i de områden som har en fastställd detaljplan.

Av tomterna för allmänna byggnader har Helsingfors överlåtit till Esbo de som Esbo har anslagit för något byggprojekt som betjänar området. Men i det utvidgade avtalsområdet finns det fortfarande detaljplanerade men inte överlåtna tomter för allmänna byggnader.

Eftersom det antagligen räcker år innan arbetsplatsvåningsytan byggs, föreslås nu ett koncept där det gällande avtalet upphävs från läget vid förra årsskiftet och ett nytt ersättande avtal ingås där de återstående byggobjekten och förfarandet beträffande dem upptas objekt för objekt.

Samtidigt föreslås att det i det nya ersättande avtalet upptas villkor om det fortsatta förfarandet med de återstående och kommande tomterna för allmänna byggnader.

Albergaavtalet med ändringar

Efter många faser undertecknade Helsingfors och Esbo 31.5.1989 ett princip- och föravtal om planering och byggande i ett område i Alberga. Vid det laget ägde Helsingfors stad det mesta av området, men också Esbo stad ägde en stor del av det och köpte eller inlöste det mesta av den privata marken i området. Avtalet gjorde det möjligt att systematiskt bebygga området som hade ett utmärkt läge med tanke på trafiken och regionen.

Avtalet kompletterades och ändrades senare beträffande produktionsmålen och produktionsstrukturen med ett tillägg om att byggrätten i avtalet kunde delas också med hjälp av köpesumman.

./. Avtalet med kompletteringar och ändringar samt kartorna över det egentliga och det utvidgade avtalsområdet utgör de separata bilagorna 1–3.

Syfte Avtalets syfte var att trygga att Alberga områdescentrum med tillhörande bostadsområde byggs snabbt och balanserat oberoende av ägandeförhållandena och i enlighet med de principer som avtalsparterna gemensamt bestämmer.

Kommitté styr genomförandet

För att syftena skulle genomföras, tillsattes en förhandlingsdelegation att styra och övervaka områdesplaneringen. Denna Albergakommitté var gemensam för avtalsparterna och bestod av sju tjänsteinnehavare, Helsingfors utsåg ordförande och tre medlemmar och Esbo tre medlemmar. Esbo övertog ordförandeskapet då 75 % av byggrätten för avtalsområdet hade kunnat tas i bruk.

Planläggning och fördelning av den nya byggrätten

I enlighet med avtalet ordnades en idétävling för den kommande detaljplaneringen av Alberga. Utifrån tävlingsresultatet skulle Esbo utarbeta en delgeneralplan eller detaljplaner enligt ett gemensamt ställningstagande som Helsingfors och Esbo stadsstyrelser godkänner separat. Helsingfors skulle anvisas sammanlagt minst 200 000 m² affärs- och kontorsvåningsyta och minst 100 000 m² bostadsvåningsyta och ytterligare obligatoriska bilplatser enligt detaljplanen.

Genom kompletteringen av avtalet bestämdes också de minsta kvantitativa målen för byggrätten utgående från att den övergripande byggrätten för området inte väsenligt får avvika från 600 000 m² vy. Vidare bestämdes att Esbo ser till att det hela tiden finns förutsättningar i planläggningen att uppnå de kvantitativa målen och målen beträffande upplåtelse- och finansieringsform inom den avtalsenliga bostadsproduktionen, likaså att kontorsvåningsyta kan byggas enligt efterfrågan.

Enligt kompletteringen av avtalet skulle bostadsproduktionen uppgå till ca 25 000 m² vy årligen utgående från att produktionen varje år fördelas jämnt mellan städerna både när det gäller volym och produktions- och finansieringsform.

Överskridningsvillkor

Om det i ikraftträdda detaljplaner för de Helsingforsägda områdena upptas mera byggrätt än överenskomna 200 000 m² affärs- och kontorsvåningsyta och 100 000 m² bostadsvåningsyta, delas överskridningen så att Esbo får 75 % utan ersättning och Helsingfors 25 %.

I praktiken skedde fördelningen inom bostadsproduktionen så att antingen köpesumman eller byggrätten delades objektvis allt efter som tomterna överläts, med sikte på en fördelning enligt det slutliga läget.

Beträffande kontorsvåningsytan var utgångspunkten att överskridningsvillkoret börjar tillämpas då Helsingfors har överlåtit för byggande mera än den överenskomna byggrätten 200 000 m² vy, vilket ännu inte har skett.

Bostadsproduktionens struktur

Upplåtelse- och finansieringsformen inom bostadsproduktionen i avtalsområdet och separat i avtalsparternas egna områden skulle enligt det ursprungliga avtalet fördelas enligt följande:

- 50 % aravahyresbostäder

- 10 % fritt finansierade hyresbostäder

- 40 % ägarbostäder, varav minst hälften byggda med statsstöd.

Dessutom skulle bostadsproduktionen i området helt och hållet följa prisregleringen enligt statens BSP-system eller liknande regleringssystem. Helsingfors eftersträvade att bostadsproduktionen skulle få en liknande struktur som den i Helsingfors vid tidpunkten.

Avtalet justerades senare på den punkten. I det ändrade avtalet krävdes att avtalsparterna strävar efter att bostadsproduktionens struktur i området är sådan att ca 40 % av det totala antalet bostäder här är aravahyresbostäder, hyresbostäder med långfristigt räntestöd, statsfinansierade student- och ungdomsbostäder och offentligt finansierade äldrebostäder.

Målen för produktionsstrukturen och produktionsvolymen skulle justeras vid årliga underhandlingar i takt med utarbetandet av bostadsprogrammet för Esbo. Den målsatta produktionsstrukturen skulle därför kunna frångås vid behov, om marknadsläget, förändringar i finansieringssystemen eller flexibelt byggande i området så kräver.

Kontorsbyggrätt

Enligt avtalet skulle Helsingfors sälja sina affärs- och kontorstomter i avtalsområdet till gängse pris till behövande som Esbo utser, om inte någonting annat överenskommits i varje enskilt fall. Då avtalet kompletterades förutsattes vidare att båda städerna strävar efter att främja ett snabbt och balanserat byggande av kontorsvåningsytan i området.

Överlåtelse av allmänna områden och tomter för allmänna byggnader

Enligt avtalet skulle Helsingfors utan ersättning överlåta de i detaljplanen upptagna allmänna områdena och andelarna i de samfällda mark- och vattenområdena i avtalsområdet och i området utanför detta (se kartbilaga 2) till Esbo.

Om de allmänna områdena ovan senare, dock senast 15 år efter att avtalet undertecknades, planlades med annat än våningsyta för allmänna byggnader för staden, skulle Esbo gottgöra Helsingfors för våningsytan enligt gängse prisnivå vid tidpunkten för gottgörelsen.

Likaså skulle Helsingfors i avtalsområdet och i området på kartbilaga 2 överlåta till Esbo utan ersättning sådana i detaljplanen upptagna tomter för allmänna byggnader för området vilka omedelbart övergår i Esbos ägo och besittning.

Övriga tomter än de i detaljplanen upptagna tomterna för allmänna byggnader i avtalsområdet och området på kartbilaga 2, hade Esbo enligt avtalet rätt att köpa till ett pris som vid tidpunkten för överlåtandet är hälften av gängse pris för bostadsvåningsytan inom fritt finansierad produktion av flervåningshus.

Allmänna områden och offentlig service

Esbo har enligt avtalet på sin bekostnad svarat för anläggandet av allmänna områden, offentlig service och kommunalteknik. En del av arbetena har dock skötts i samband med annat byggande, och då har tillvägagångssättet överenskommits om i varje enskilt fall.

Avtalsutfallet fram till utgången av 2007

Bostadsbyggrätt

Kvantitativ fördelning av bostadsbyggrätten

Beträffande bostadsbyggrätten konstaterades avtalsvillkoren ha blivit genomförda då den sista detaljplanen för avtalsområdet godkändes våren 2004.

Då konstaterades att bostadsbyggrätten i avtalsområdet var planlagd enligt markägare på följande sätt:

	Helsingfors stads områden	135 316 m² vy
	Esbo stads områden	90 285 m² vy

	Sammanlagt	225 601 m² vy

Eftersom Helsingfors andel av byggrätten översteg 100 000 m² vy, delades överskridningen avtalsenligt så att Esbo stad fick 75 % och Helsingfors stad 25 % av den. I praktiken fördelades bostadsproduktionen så att antingen köpesumman eller byggrätten delades objektvis allt efter som tomterna överläts, med sikte på en fördelning enligt det slutliga läget. Tillvägagångssättet var möjligt tack vare en för ändamålet gjord precisering.

Städernas byggrätter eller inkomster för dem är följande:

	Helsingfors stad	108 830 m² vy
	Esbo stad	116 771 m² vy

	Sammanlagt	225 601 m² vy

Avtalet kan anses ha blivit genomfört på det avsedda sättet i fråga om villkoren för volymen bostadsbyggrätt.

./. En kalkyl över fördelningen av bostadsbyggrätten enligt detaljplan och ägare med beaktande av överskridningsvillkoret framgår av den separata bilagan 4.

Fördelning enligt finansierings- och upplåtelseform
inom bostadsproduktionen

Bostadsproduktionens struktur i området har följt nästan exakt den målsatta fördelningen 31.3.1994. Där eftersträvades att andelen offentligt stödd produktion av sociala bostäder ska vara 40 % av den totala byggda bostadsvåningsytan.

Andelen sociala bostäder av de byggda bostäderna totalt uppgick i praktiken till ca 39 %, dessutom fördelade sig den fritt finansierade och stödda produktionen mycket jämnt också markägarna emellan.

Kontorsbyggrätt

Planläggning av kontorsbyggrätt

I avtalsområdet i Alberga var följande kontorsbyggrätt planlagd 31.12.2007:

Helsingforsägda områden	233 095 m² vy
Esboägda områden	62 429 m² vy
Övriga (Elanto)	29 700 m² vy	1)

Sammanlagt	325 224 m² vy

1) Enligt ett föravtal 16.11.1996 mellan Helsingfors stad och Oy Keskuspaikka Ab (Andelsaffären Elanto, Maxi-Markets tomt) får Elanto sammanlagt 29 700 m² vy i området.

I avtalsområdet pågår fortfarande arbetet med utkastet till detaljplan för Säteriberget, som Esbo stadsplaneringsnämnd godkände 26.8.2004. Enligt utkastet anslås kontorsbyggrätt (KTY) för ca 4 370 m² vy i de Helsingforsägda områdena och för ca 5 120 m² vy för Esbo stad. Helsingfors avtalsenliga andel 200 000 m² vy har genomförts och rent av överskridits. Men överskridningsvillkoret har dock ännu inte kunnat tillämpas, eftersom den våningsyta som Helsingfors överlåtit för byggande än så länge underskrider 200 000 m² vy.

./. Fördelningen av den planlagda kontorsbyggrätten enligt område och ägare framgår av den separata bilagan 5.

Överlåtelser av kontorsbyggrätt

Esbo kan konstateras ha uppfyllt planläggningsmålet i det ursprungliga avtalet. Trots att det gått nästan 19 år sedan det ursprungliga Albergaavtalet undertecknades, har bara en del av den planlagda byggrätten blivit byggd. Flera orsaker föreligger.

Planeringen av området från en planeringstävling på generalplanenivå till en fastställd delgeneralplan och de första detaljplanerna räckte flera år. De första detaljplaneområdena blev byggbara under en kraftig lågkonjunktur, och inte heller bostadsbyggandet, utom den statsstödda produktionen, tog fart. Också i Alberga har efterfrågan och därmed byggandet av särskilt kontorsvåningsyta varit kraftigt beroende av konjunkturerna, och exempelvis ett nytt köpcenter väckte i början ingen större genklang hos byggare eller köpmän. Här fanns bara Elantos gamla Maxi-Market, landets första stormarknad, som i början inte drog andra företagare till området.

Esbo och Helsingfors kunde dela bostadsbyggrätten i varje detaljplan jämnt, så att båda städerna fick lika värdefulla områden och lika höga försäljningsinkomster.

I fråga om affärsvåningsyta har det dock inte varit möjligt. Albergakommittén formulerade 14.5.2002 följande ställningstagande om tillämpningen av överskridningsvillkoret: "Frågan hur överskridningsparagrafen ska tillämpas avgörs från fall till fall vid varje enskild affär utifrån principen att Helsingfors säljer sin mark och försäljningsinkomsterna delas mellan städerna. Om affärerna och penningfördelningen överenskoms inom Albergakommittén".

Inom ramen för de gällande avtalen följs kommitténs ställningstagande så att då den kontorsvåningsyta som Helsingfors säljer överstiger 200 000 m² vy, delas försäljningsinkomsterna i enlighet med avtalet så att Esbo får 75 % och Helsingfors 25 %. Helsingfors rapporterar därför om sina affärer, så att avtalsparterna kan följa läget i realtid.

Städerna har gått till väga så, och därför kunde det konstateras att situationen när det gäller kontorsbyggrätt var följande 31.12.2007:

Helsingfors har sålt byggrätt för 189 326 m² vy i avtalsområdet, därmed fattas ännu 10 674 m² vy från målet 200 000 m² vy. Beträffande tomtvis såld byggrätt avviker volymen på två objekt från byggrätten i detaljplanen.

I affärscentret har den i detaljplanen upptagna byggrätten minskats med 9 536 m² vy för musiksal och bibliotek med underbeteckningen y (kultur- och bibliotekstjänster). Saken har diskuterats mellan Helsingfors stad och Leppävaaran Liikekeskus Oy 18.1.2006.

Av A-klinikstiftelsens vård- och servicelokaler på tomten 51238/5 har endast hälften räknats med i Helsingfors kvot, och då minskar byggrätten med 1 150 m² vy. Räkningsprincipen är godkänd i Albergakommittén 20.1.1999.

./. Avvikelserna omfattar sammanlagt 10 686 m² vy. De beskrivs närmare i den separata bilagan 6, förteckning över affärsbyggrätt som Helsingfors stad sålt.

I avtalsområdet har det gjorts flera sådana detaljplaneändringar där byggrätten och också disponeringen ändrats. Bland annat i syfte att göra det möjligt att upphäva avtalet beslöt Albergakommittén följande beträffande omdisponeringar och tilläggsbyggrätter 27.2.2004:

”Om det i anslutning till en godkänd detaljplan görs en detaljplaneändring som ändrar den ursprungliga disponeringen, räknas den nya byggrätten in i kvoten enligt den ursprungliga (nuvarande) disponeringen vid fördelningen av byggrätter i avtalsområdet. Tilläggsbyggrätter räknas inte in i kvoterna, eftersom de inte är separat prissatta vid tomtöverlåtelsen.”

Enligt avtalet ska Esbo stad få 75 % av den del som överstiger 200 000 m² vy i de Helsingforsägda områdena i avtalsområdet. Då hela byggrätten i de Helsingforsägda områdena, dvs. 233 095 m² vy, subtraheras med avvikelserna ovan, dvs. 10 686 m² vy, återstår 222 409 m² vy. Enligt planläggningsläget vid årsskiftet 2007–2008 bör Esbo stad få försäljningsinkomster för ca 16 800 m² vy
(22 409 × 0,75 = 16 806). Enligt utkastet till detaljplan för Säteriberget, som Esbo stadsplaneringsnämnd godkände 26.8.2004, bör Helsingfors få affärsbyggrätt för ca 4 370 m² vy, och av försäljningsvinsten tillfaller 75 % Esbo.

./. Den planlagda och överlåtna kontorsbyggrätten enligt detaljplan framgår av bilaga 7.

Allmänna områden och tomter för allmänna byggnader som Helsingfors överlåtit

Områden och tomter som staden överlåtit utan ersättning

Av avtalsområdet i kartbilaga 1 har Helsingfors överlåtit park och övrigt allmänt område på sammanlagt 122 743 m².

Helsingfors har utan vederlag överlåtit till Esbo tomter för allmänna byggnader som Esbo förvaltar och som betjänar området, sammanlagt 14 224 m².

./. Helsingfors stad äger fortfarande tomter för allmänna byggnader i det utvidgade avtalsområdet, vilka framgår av de separata bilagorna 8–13 (kartbilagorna 4–9).

Kvarteret 16092 för allmänna byggnader i Norra Hagalund (8 604 m² vy, 21 510 m²), som Esbo stad inte behöver, föreslås bli reserverat och senare sålt till en privat förening för byggande enligt disponeringen i detaljplanen.

I det egentliga avtalsområdet finns tomter för allmänna byggnader kvar endast i detaljplaneområdet Alberga, och för den ena av tomterna, nr 51204/3, pågår en detaljplaneändring där en del av tomten blir arbetsplatstomt. Helsingfors stad har reserverat tomtdelen för Lujatalo Oy för bl.a. ett huvudkontor för företaget.

Bilplatstomterna (LPA) på Helsingfors mark som betjänar tomterna i området och som omfattar 19 162 m² har ansetts ingå i försäljningspriset på tomterna. Helsingfors har överlåtit dem gratis till Esbo, som i sin tur har överlåtit dem för en formell ersättning i Leppävaaran Pysäköinti Oy:s besittning. Parkeringsbolaget betjänar området och ordnar centraliserad parkering här.

Också AH-tomterna som i detaljplanerna inte haft byggrätt, sammanlagt 2 180 m², har överlåtits gratis, eftersom det i praktiken gällt bostadshusgårdar som kan anses ha ingått i priset för överlåtelse av bostadstomterna.

I det egentliga avtalsområdet har sammanlagt 158 309 m² överlåtits gratis.

I det utvidgade avtalsområdet på kartbilaga 2 har Helsingfors överlåtit till Esbo:

	Park och andra allmänna områden	1 051 549 m²
	Y-tomter	63 361 m²

	Sammanlagt	1 114 910 m²

Sammanlagt har Helsingfors utifrån Albergaavtalet överlåtit till Esbo utan ersättning ca 127,3 ha.

Försäljningsinkomster från avtalsområdet

Försäljning av bostadsbyggrätt (kartbilaga 1)

Städerna har fått inkomster av försäljning av bostadsbyggrätt enligt följande:

	Helsingfors stad	28 953 155 euro
	Esbo stad	34 769 220 euro

	Sammanlagt	63 722 375 euro

Försäljningsinkomsterna har uppkommit mellan september 1995 och mars 2006. Talen är inte indexjusterade och ger därför inte en verklig bild av överlåtelsernas ekonomiska betydelse.

Försäljning av arbetsplatsbyggrätt (kartbilaga 1)

Städerna har fått inkomster av försäljning av arbetsplatsbyggrätt enligt följande:

	Helsingfors stad	64 453 907 euro
	Esbo stad	4 310 086 euro

	Sammanlagt	68 763 993 euro

Försäljningsinkomsterna har uppkommit mellan november 1998 och juli 2006. Inte heller här är talen indexjusterade och de ger därför inte en verklig bild av överlåtelsernas ekonomiska betydelse.

Upphävande av det ursprungliga avtalet från 31.5.1989 med senare
justeringar samt ingående av ett ersättande avtal

De centrala delarna i Albergaavtalet och utfallet av dem

Albergaavtalet kan anses ha bestått av fyra centrala element:

1 Planläggning och fördelning av bostadsbyggrätt

2 Bostadsproduktionens struktur

3 Planläggning och fördelning av affärsbyggrätt

4 Överlåtelse av allmänna områden och tomter för allmänna byggnader till Esbo

När det gäller bostadsbyggrättens volym, ömsesidiga fördelning och produktionsstruktur har avtalet konstaterats fullföljt genom fastighetsnämndens beslut 27.5.2004 efter att detaljplanen för Brunnsbacken blev fastställd.

När det gäller planläggning av affärsbyggrätt har Esbo fullföljt sin förbindelse, men Helsingfors har ännu inte förmått utnyttja all den byggrätt som tillfallit staden. Helsingfors hade 31.12.2007 sålt byggrätt för 189 326 m² vy. Frågan hur återstoden ska fördelas ska avgöras i det nya avtalet.

När det gäller allmänna områden har Helsingfors överlåtit alla i fastställda detaljplaner upptagna allmänna områden, och dessutom de tomter för allmänna byggnader för vilka Esbo har anvisat något byggprojekt som betjänar området.

Villkor som ska ingå i det nya avtalet

Kontorsbyggrätt

Utgångspunkten för det nya avtalet är att Helsingfors stad ska få ihop försäljningsinkomster för den kontorsbyggrätt på 10 364 m² vy som staden fortfarande äger i det område som framgår av kartbilaga 1 till det tidigare avtalet. Efter det ska köpesumman för kontorsbyggrätten som Helsingfors säljer eller den överlåtna byggrätten delas så att 25 % tillfaller Helsingfors stad och 75 % Esbo stad.

Det gäller områden som planlagts eller planläggs som kontorskvarter enligt delgeneralplanen för området. Däremot ska detaljplaneändringar som ändrar disponeringen i den nuvarande detaljplanen behandlas enligt Esbo stads praxis i liknande fall och separata markanvändningsavtal ingås. Ett undantag till detta har förhandlats fram enligt vilket fördelningen 75–25 tillämpas också i fall då kontorsbyggrätt ändras till bostadsbyggrätt. Det är rimligt och följer avsikten i det ursprungliga avtalet.

./. De kontorskvarter som Helsingfors fortfarande äger helt eller delvis framgår av den separata bilagan 14 (kartbilaga 3)

./. Det nya avtalet om planering och byggande i Alberga utgör den separata bilagan 15.

Överlåtelse av allmänna områden

Enligt det gamla avtalet förband sig Helsingfors att i det utvidgade avtalsområdet (kartbilaga 2) överlåta i fastställda detaljplaner upptagna allmänna områden och sådana tomter för allmänna byggnader som omedelbart övergår i Esbos ägo och besittning.

I det utvidgade avtalsområdet äger Helsingfors stad oplanlagda markområden på sammanlagt ca 97 ha i Bruksstranden, Bergans och Vermo med travbana samt vattenområden på ca 79 ha. De allmänna områdena i dessa områden som senare får detaljplan kan övergå i Esbo stads ägo genom markanvändningsavtal, vilket kan konstateras i det nya avtalet.

Helsingfors stad äger fortfarande tomter för allmänna byggnader i områden med färdig detaljplan i det område som framgår av kartbilagorna till avtalet. De har inte överlåtits till Esbo, eftersom något byggprojekt inte är aktuellt på tomterna.

När det gäller dessa tomter bör det tillvägagångssätt i fortsättningen gälla där Esbo har rätt att utan ersättning få i sin ägo tomter för allmänna byggnader i de gällande detaljplanerna, då det på tomterna anvisas allmänna byggnader som betjänar området och som omedelbart övergår i Esbos ägo och besittning. Likaså bör Esbo ha rätt att köpa andra tomter för allmänna byggnader än sådana som behövs för projekt som betjänar området, till ett pris som vid tidpunkten för överlåtandet är hälften av gängse pris för bostadsvåningsytan inom fritt finansierad produktion av flervåningshus.

I övrigt tillämpas etablerad praxis i Esbo och därmed ingås markanvändningsavtal vid behov då detaljplaner ändras.

Nämnden föreslår att nämnden ska bemyndigas att med Esbo stad ingå ett avtal om planering och byggande i Alberga med anslutande områden, se bilaga 15 till detta ärende på föredragningslistan, och att i avtalet göra smärre ändringar och justeringar.

Stn konstaterar att som hittills då Albergaavtalet tillämpats, bör nämnden också beträffande det nya avtalet bemyndigas att med Esbo stad ingå de avtal om fastighetsöverlåtelse och fördelning av köpesumman som avtalet kräver.

STN Stadsfullmäktige torde besluta bemyndiga fastighetsnämnden att med Esbo stad ingå ett avtal om planering och byggande i Alberga med anslutande områden enligt bilaga 15 till detta ärende på föredragningslistan och att i avtalet göra smärre ändringar och justeringar.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta bemyndiga fastighetsnämnden att med Esbo stad ingå de avtal om fastighetsöverlåtelse och fördelning av köpesumman som avtalet kräver.

Tilläggsuppgifter:
Härmälä Timo, stadssekreterare, telefon 310 36028

BILAGOR	Bilaga 1	Albergaavtalet med kompletteringar
	Bilaga 2	Kartbilaga 1, det egentliga avtalsområdet
	Bilaga 3	Kartbilaga 2, det utvidgade avtalsområdet
	Bilaga 4	Bostadsbyggrätt enligt detaljplan och ägare
	Bilaga 5	Kontorsbyggrätt enligt ägare
	Bilaga 6	Byggrätt som Helsingfors stad sålt, volym
	Bilaga 7	Planlagd och överlåten kontorsbyggrätt, volym
	Bilaga 8	Kartbilaga 4, kvarteret 51303 för allmänna byggnader
	Bilaga 9	Kartbilaga 5, kvarteret 51204 för allmänna byggnader
	Bilaga 10	Kartbilaga 6, kvarteret 17008 för allmänna byggnader
	Bilaga 11	Kartbilaga 7, kvarteren 16034, 16091 och 16092 för allmänna byggnader
	Bilaga 12	Kartbilaga 8, kvarteret 54149 för allmänna byggnader
	Bilaga 13	Kartbilaga 9, kvarteret 54151 för allmänna byggnader
	Bilaga 14	Kartbilaga 3, kontorskvarter som Helsingfors äger helt eller delvis
	Bilaga 15	Nytt avtal om planering och byggande i Alberga

DELGENERALPLAN FÖR KRONBERGSSTRANDEN PÅ DEGERÖ (NR 11756)

Stn 2008-1039

Förslag till delgeneralplan för Kronbergsstranden i 49 stadsdelen (Degerö)

Delgeneralplaneområdet finns i sydvästra delen av Degerö. Inom det i Generalplan 2002 upptagna planeringsområdet i Kronbergsstranden har områden på vardera sidan av Hundholmsvägen avskilts som planeringsområde för markanvändningen. Delgeneralplaneområdet och planeringsområdet för markanvändningen har planerats som en och samma helhet.

Delgeneralplaneområdet gränsar i väster och söder till havet. I öster går gränsen utmed Stansviken öster om ett skyddsområde med en silvergruva utmed Silvergruvsvägen, Huvudvägen och Hålviksvägen till havet.

Sammandrag Kronbergsstranden finns på Degerö, på andra sidan stranden från innerstaden sett. Attraktionsfaktorer i området är en lång strandlinje, öppna vyer mot stadsudden, Sveaborg och havet, en mångsidig naturmiljö och kulturhistoriskt värdefulla herrgårdsområden. Det nya området förläggs till platsen för den oljehamn som läggs ned och till dess närmaste omgivning. De finaste naturområdena och parken vid Stansviks gård förblir rekreationsområde.

Det är meningen att Kronbergsstranden ska förenas med en spårväg och en gång- och cykelväg direkt till centrum. Den granskning av alternativa spårsystem för Degerö som utarbetades jämsides med delgeneralplanen visade att en på broar baserad direkt spårväg och gång- och cykelväg från Kronohagen via Tjärholmen, Sumparn och Högholmen är med tanke på trafiken, stadsstrukturen, passagerarnas landskapsvyer och i synnerhet kostnaderna ett förmånligare och ändamålsenligare sätt att ordna kollektivtrafikförbindelserna till Kronbergsstranden jämfört med det tidigare planerade alternativet med en metro från Skatudden till Kronbergsstranden.

Systemgranskningen delgavs intressenterna på olika sätt, bl.a. genom ett separat nummer av tidningen Kaupunkisuunnittelu, möjlighet till diskussion på internet och en kungörelse i tidningarna våren 2007 om att planeringshandlingarna hålls framlagda. Broandelen av lösningen för kollektivtrafiken ingår inte i den delgeneralplan som det nu ska fattas beslut om, frånsett att det på Kronbergets västra strand har upptagits en normativ områdesdel, där det får byggas en spårväg. Stge godkände 12.10.2008 detta alternativ för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken som underlag för den fortsatta beredningen. Därefter inleds arbetet på de behövliga detaljplanerna, arbetet på en projektplan och konsekvensbedömningen i nära samarbete med olika myndigheter. För att konsekvenserna för landskapet och miljön av en på broar baserad spårväg och gång- och cykelväg ska kunna bedömas välunderbyggt, kommer det i början av år 2009 att inledas en internationell planeringstävling, som gäller såväl broarnas tekniska lösningar som arkitekturen.

Delgeneralplanen erbjuder utgångspunkter för ett nytt maritimt och urbant, men samtidigt naturnära område med goda kollektivtrafikförbindelser till centrum. Vid planeringen av området har närheten till havet framhävts samtidigt som en del av skärgårdsnaturen, den varierande bergiga terrängen och konstruktionerna för oljehamnen såvitt möjligt bevaras.

Det erbjuds många olika slags boendemiljöer och boendelösningar i Kronbergsstranden. Hälften av området bebyggs främst med flervåningshus och hälften som småhusdominerat område. Målet är att blanda olika hustyper. Det är lämpligt i området med många slags flervåningshus, låghus, terrasshus, stadsvillor och småhustyper, t.ex. maritima småhus med egen strand och flytande småhus.

Det maritima rekreations- och fritidscenter som planerats för området lockar andra helsingforsare till Kronbergsstranden och för med sig aktiviteter och liv. Den viktigaste servicen, funktionerna med anknytning till fritid och rekreation och arbetsplatserna har koncentrerats till attraktiva platser i strandzonerna och vid den park som förbinder dessa. Kollektivtrafikarrangemangen stöder placeringen av funktionerna.

Trafiken från Degerö till oljehamnen leds via Hundholmsvägen. En annan gatuförbindelse inrättas från Hålvik i norr. Med spårvagn går det att komma snabbt till centrum över broar. Det finns också anslutande kollektivtrafik till Hertonäs metrostation. Det är viktigt med en sjötrafikförbindelse till Salutorget.

Kronbergsstranden erbjuder fina naturliga möjligheter till rekreation. Till det vidsträckta rekreationsområdet öster om oljehamnen och Hålvik ansluter sig i delgeneralplaneområdet området med Stansviks gård, villaområdet öster om Stansviken, naturskyddsområdet med silvergruvan och det klippiga och maritima Kronberget. Planeringsområdet har en strandlinje på ca 6 km. Längs stränderna löper ett gång- och cykelstråk, som förbinder delområdena och från vilket det öppnar sig varierande vyer ut mot havet.

Delgeneralplaneområdet har en areal på 260 ha, varav 143 ha utgör landområde och 117 ha vattenområde. I området byggs det bostäder på ca 375 000 m² vy, vilket motsvarar ca 7 500 invånare (1 invånare/50 m² vy), och verksamhetslokaler på ca 50 000 m² vy, vilket innebär 700–800 anställda. I hela Kronbergsstranden (delgeneralplanen och markanvändningsplanen) omfattar bostadsbyggandet sammanlagt 500 000 m² vy, vilket motsvarar 10 000 invånare.

Sammandrag av stadsplaneringsnämndens framställning 28.2.2008

och utlåtande 6.11.2008

Stn konstaterar att stadsplaneringsnämnden 28.2.2008 föreslog Stn att förslaget till delgeneralplan för Kronbergsstranden skulle godkännas enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11756, daterad 14.2.2008, med de ändringar som föredraganden gjort. Dessutom konstaterade nämnden att Stn i fortsättningen kommer att se till att markägarna behandlas jämlikt.

Föredraganden gjorde följande korrigering i förslaget:

Under punkten ”Trafik”, undermomentet ”Kollektivtrafik”, i slutet av fjärde stycket, bör följande text ingå: Beredskapen för ett eventuellt senare metrobygge kräver en ca 100–150 m lång och 30–40 m bred zon som lämnas obebyggd i det centrala området norr om Håkansviken.

Beslutet kom till efter omröstningar:

Under diskussionen framställde ledamoten Helistö understödd av ersättaren Alku följande förslag till återremiss:

Förslaget till delgeneralplan återremitteras för ny beredning utgående från att det inom delgeneralplaneområdet anvisas fler platser för fritidsstugor eller stugbyar än nu.

Vid omröstningen beslöt nämnden med rösterna 6–3 (Helistö, Alku, Slätis) fortsätta behandlingen av ärendet.

Under diskussionen framställde ledamoten Loukoila understödd av ersättaren Alku följande ändringsförslag:

Nämnden beslutar att stugbyn Uusikylä avgränsas från planeringsområdet på Stansviksheden.

Vid omröstningen vann föredragandens förslag med rösterna 5–4 (Helistö, Alku, Loukoila, Slätis).

Under diskussionen föreslog vice ordföranden Sandbacka understödd av ordföranden Anttila följande tillägg:

Nämnden konstaterar dessutom att stadsstyrelsen i fortsättningen ska se till att markägarna behandlas jämlikt.

Vid omröstningen vann Sandbackas förslag med rösterna 7–1 (Helistö). Ledamoten Loukoila röstade blankt.

Stadsplaneringsnämnden avgav 6.11.2008 utlåtande med anledning av anmärkningarna, skrivelserna och de begärda utlåtandena och föreslog att förslaget till delgeneralplan skulle godkännas enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11756, daterad 14.2.2008 och ändrad 6.11.2008.

Beslutet kom till efter två omröstningar:

Under diskussionen föreslog ledamoten Puoskari understödd av ledamoten Helistö att nämnden skulle återremittera förslaget till delgeneralplan för ny beredning enligt följande:

Området med flervåningshus på Kronbergets sydöstra sluttning stryks. Avståndet mellan det kulturhistoriskt värdefulla området med Stansviks gård och nybyggandet ökas så att nybyggnaderna till denna del förläggs till området för den nuvarande hamnen. Stugbyn Uusikylä avgränsas från planeringsområdet på Stansviksheden. Våningsytan bibehålls oförändrad genom att de övriga områdena bebyggs tätare än i förslaget.

Under diskussionen meddelade ledamoten Puoskari att hon tar tillbaka sitt förslag till återremiss och föreslog understödd av ledamoten Helistö att nämnden skulle återremittera förslaget till delgeneralplan för ny beredning enligt följande:

Kvarteret längst i norr i området med flervåningshus på Kronbergets sydöstra sluttning stryks. Stugbyn Uusikylä avgränsas från planeringsområdet på Stansviksheden. Våningsytan bibehålls oförändrad genom att de övriga områdena bebyggs tätare än i förslaget.

Vid omröstningen vann föredragandens förslag med rösterna 5–4 (Helistö, Kolbe, Loukoila, Puoskari).

Under diskussionen föreslog ledamoten Helistö understödd av ledamoten Puoskari att nämnden skulle återremittera förslaget till delgeneralplan för ny beredning utgående från att stugbyn Uusikylä avgränsas från planeringsområdet på Stansviksheden utan att byggrätten i området minskas.

Vid omröstningen vann föredragandens förslag med rösterna 5–3 (Helistö, Loukoila, Puoskari). Ledamoten Kolbe röstade blankt.

./. Stadsplaneringsnämndens framställning 28.2.2008 och utlåtande 6.11.2008 har delats ut till fullmäktigeledamöterna som de separata bilagorna 3 och 4.

Bakgrund Stn meddelade 21.8.2000 att stadens ståndpunkt är att området för Degerö oljehamn inklusive marken i oljebolagens ägo efter år 2010 ska ändras till bostadsområde och till arbetsplatsområde som är lämpligt i anslutning till boende.

I Generalplan 2002 för Helsingfors anvisades oljehamnen med omgivning som bostadsområde. Beredningen av en delgeneralplan för Kronbergsstranden inleddes vid årsskiftet 2003/2004.

Utgångspunkter

Riksomfattande mål för markanvändningen

Förslaget till delgeneralplan bidrar till att de allmänna riksomfattande målen för markanvändningen kan uppnås.

Landskapsplan

I den av miljöministeriet 8.11.2006 fastställda landskapsplanen för Nyland är det befintliga oljeförsörjningsområdet, Kronberget och Hålvik upptagna som område för tätortsfunktioner. Zonen Stansvik–Turholm är reserverad som rekreationsområde med ett geologiskt värdefullt landskapsområde i mitten. Från Hästnässund via Stansviks gård till det befintliga oljehamnsområdet har det angetts ett behov av grönförbindelse. Områdena i Stansvik och Turholm är upptagna som viktiga områden med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Landskapsplanen upptar också en metrolinje från Böle till Kronbergsstranden och vidare mot Sandhamn.

Generalplan

I Generalplan 2002 är Kronbergsstrandsområdet reserverat för flervåningshusdominerat och småhusdominerat boende. I mitten av oljeförsörjningsområdet finns det en reservering för centrumfunktioner. Området öster om Kronberget i anslutning till Hålviksområdet är reserverat för småhusdominerat boende. Västra delen av Kronbergsområdet, öarna utanför Stansvik, strandområdet öster om Stansviken och området öster om Hålvik är reserverade som rekreationsområden. Stansviksområdet är upptaget som regional stadspark. Östra delen av Kronbergsområdet, Stansviksområdet och en del av strandområdet öster om Stansviken är upptagna som kulturhistoriskt, arkitektoniskt och för landskapskulturen betydelsefullt område. Det har angetts en metrolinje från Skatudden till Kronbergsstranden och därifrån vidare mot Hästnässund. Naturskyddsområdet vid Stansvikslunden och gruvområdet, Kronbergsträsket och linddungen sydost om Kronberget är reserverade som naturskyddsområden.

Hur de i generalplanen angivna markanvändningsformerna placeras och avgränsas avgörs vid den detaljerade planläggningen.

I generalplanen har det inom planeringsområdet (delgeneralplan och markanvändningsplan) beräknats 500 000 m² vy för boende och 50 000 m² vy för verksamhetslokaler.

Detaljplaner

Största delen av planeringsområdet saknar detaljplan. Södra delen av Hålvik, strandområdet öster om Stansviken och småhusområdet i Hålvik är detaljplanelagda.

Ägandeförhållanden

Området är huvudsakligen i stadens ägo. Det gamla villaområdet i norra delen av Kronbergsområdet ägs av Xxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxs oskiftade dödsbo och oljehamnsområdet i söder ägs av Oy Shell Ab. Hundholmen ägs av St1 Oy. Bostadstomterna i södra delen av Hålvik är privatägda.

Ändringsprocess för Degerö oljehamn

Stn beslöt 21.8.2000 uppmana hamnnämnden att förlänga arrendeavtalen med oljebolagen i Degerö längst till utgången av år 2010. Samtidigt skulle nämnden meddela att stadens ståndpunkt är att hela området inklusive marken i oljebolagens ägo efter år 2010 ska ändras till bostadsområde och till arbetsplatsområde som är lämpligt i anslutning till boende.

Stadsdirektören beslöt 7.11.2001 tillsätta en samarbetsgrupp med uppgift att styra och övervaka planeringen och det praktiska genomförandet av rivningen, iståndsättningen och de övriga åtgärderna i Degerö oljehamn.

Stn godkände 7.5.2007 ett avgörande som gäller planeringsbehov för att Oy Esso Ab (numera St1 Oy), Neste Markkinointi Oy och Oy Shell Ab ska få bibehålla sina nuvarande arrendeområden till 31.12.2009, på villkor att rivningsarbetena och sanerings- och iståndsättningsarbetena i marken och omgivningen utförs till tillräckligt god tid så att hela området är i sådant skick som arrendeavtalsvillkoren och miljötillstånden kräver senast när arrendetiden går ut, dvs. 31.12.2010.

Allmän beskrivning av området

Typiskt för området är den närhet till havet som den långa strandlinjen innebär. En stor del av området är obebyggt naturområde med mycket varierande topografi. Den tungt byggda oljehamnen skiljer sig från de övriga bebyggda områdena, småhusområdet i Hålvik, det kulturhistoriskt värdefulla området med Stansviks gård och villaområdena. Den enda vägen till oljehamnsområdet går från Österleden via Degerövägen och Hundholmsvägen. Oljehamnens cisterner syns vida omkring i Kronbergsfjärdens storlandskap.

Skyddsobjekt

Landskapet vid Stansviks gård ingår i förteckningen över kulturhistoriska miljöer av riksintresse. De inalles sex villorna vid Hundholmsvägen och på Nothusuddens sida hör som skyddsobjekt till helheten i området med Stansviks gård. De gamla vattenfyllda gruvschakten i Stansvik finns inom naturskyddsområdet i Stansvikslunden. Enligt stadsmuseets inventering finns det sex byggnader i Kronbergsområdet som ska skyddas.

Naturskyddsområdet i Stansvik är fridlyst med stöd av naturskyddslagen. Det ingår i förteckningen över kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Det är en del av ett större geologiskt/geomorfologiskt värdefullt bergsområde. Linddungen sydost om Kronberget är en med stöd av naturskyddslagen skyddad naturtyp, vars karakteristiska drag enligt lagen inte får äventyras. Kronbergsträsket med strandzon har konstaterats vara värt att skydda, men har inte fridlysts då det är i privat ägo.

Störande faktorer i miljön

Miljökonsekvenserna av funktionerna i oljeförsörjningsområdet har utretts i samarbetsgruppen för Degerö. En del av funktionerna i oljeförsörjningsområdet har klassificerats som sådana som medför risk för storolycka. En eldsvåda i ett cisternlager kan anses vara den största olycksrisken. Staden vill att funktionerna i oljeförsörjningsområdet ska upphör i området före utgången av år 2010 innan området bebyggs för den i delgeneralplanen angivna dispositionen.

Inom oljeförsörjningsområdet finns det markområden som är förorenade av oljekolväten och tungmetaller. Marken måste saneras innan området tas i bruk för boende. Utanför oljeförsörjningsområdet har det upptäckts föroreningar bl.a. i ett dike som utmynnar i Stansviken, längst inne i viken och inom havsområdet. Oljebolagen är skyldiga att avlägsna sina byggnader, anläggningar m.m. och att sanera och iståndsätta arrendeområdena innan arrendetiden utgår. Planeringen av en rengöring av bergrummen med oljelager pågår. Det är möjligt att det blir aktuellt att anlägga och ta i bruk nya funktioner nära bergrummen medan rengöringen ännu pågår. Då måste de skadliga miljökonsekvenserna av rengöringen beaktas.

Godkännande av delgeneralplanen

Delgeneralplanen har utarbetats som en plan med rättsverkningar. Den preciserar Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003) och ersätter den delvis.

Mål med delgeneralplanen

Området planeras som ett högklassigt maritimt område dominerat av bostäder. Det erbjuder ett urbant, men samtidigt naturnära alternativ till de områden som bebyggs vid havet i Helsingfors innerstad. Området förbinds med kollektivtrafik och med en gång- och cykelväg direkt till centrum. Kronbergsstrandens läge, fina landskap och herrgårdsområden erbjuder en utgångspunkt för utveckling av området som ett maritimt rekreations- och fritidscenter.

Utbyggnaden av området är ett komplement till utvecklingen av Kronbergsfjärden till en urban innervik i staden. Målet är att området ske tillföra stadsbilden i Helsingfors en ny strandzon som är byggd behärskat och högklassigt.

Kronbergsstranden är en del av Degerö. Utbyggnaden av Kronbergsstranden stärker befolkningsutvecklingen på Degerö, vilket ger ett bättre underlag än nu för utveckling av den offentliga och privata servicen och kollektivtrafiken på hela Degerö.

Förslag till delgeneralplan och motivering

Förslaget till delgeneralplan är översiktligt. Stadsstrukturen och huvuddispositionen i områdena framgår. Gränser och bestämmelser är flexibla och möjliggör olika genomförandesätt.

Byggandet i delgeneralplaneområdet är koncentrerat till stranden inom den nuvarande oljehamnens område och dess närmaste omgivning. Det centralparksaktiga rekreationsområdet mellan Hästnässund och Turholm finns i öster och skiljer det centrala byggområdet i Kronbergsstranden och de nya kvarteren i området för markanvändningsplanen från varandra. På västra stranden har den visuella förbindelsen med innerstaden framhävts genom att kvarter dominerade av flervåningshus förlagts till den centrala delen av oljehamnen, på innerstadens sida. I söder vid havet mot Sveaborg, i öster mot området med Stansviks gård och skärgårdslandskapet och i norr i anslutning till Kronberget blir byggandet småhusdominerat.

Den viktigaste servicen, fritids- och rekreationsfunktionerna och de små arbetsplatserna i Kronbergsstranden har förlagts till västra och östra stranden och till parkaxeln mellan dessa. Områdets centrum ligger i skärningspunkten mellan parken och matargatan. En annan koncentration av service och verksamhetslokaler finns på västra stranden kring Håkansviksplatsen. På östra stranden finns det fritidsrelaterade funktioner.

Kollektivtrafikarrangemangen stöder funktionernas placering. Kronbergsstrandens egen spårvägslinje löper via såväl Håkansviksplatsen som Kronbergsstrandens centrum. I ändan av parkaxeln mot innerstaden placeras det en färje/sjöbusshamn med anslutande buss till Hertonäs metrostation.

Trafiken från Degerö till oljehamnen leds via Hundholmsvägen. En annan gatuförbindelse inrättas från Hålvik i norr. Södra delen av småhusområdet i Hålvik förtätas och kompletteras i öster med ett mindre småhusområde.

Till det vidsträckta rekreationsområdet öster om oljehamnen och Hålvik hör området med Stansviks gård, Stansvikens strand med villor och naturskyddsområdet med silvergruvan. Också det storslagna, klippiga Kronberget ansluter sig till rekreationsområdet. Planeringsområdet har en strandlinje på nästan 6 km. Längs stränderna dras ett gång- och cykelstråk, från vilket det öppnar sig varierande vyer ut mot havet.

Delområden

Oljehamnsområdet (Håkansviken, Hundholmen, Stansviksheden, Silverdalen, södra ändan av Kronberget)

Den nuvarande oljehamnens område erbjuder en bra utgångspunkt för planeringen av det maritima och naturnära bostadsområdet. Rekreationsaktiviteterna skänker bostadsområdet liv och identitet. Hälften av området bebyggs främst med flervåningshus, hälften som småhusdominerat område. Många slags bostadshus lämpar sig för området. Byggandet kan ske alldeles vid vattnet, terrängen stiger mot mitten av området och också där öppnar sig havsvyer från de översta våningarna i husen.

Havet, de öppna vyerna, de karga bergsklipporna, den varierande terrängen och industrihistorien ger utgångspunkter för planeringen av stadsmiljön. De vikigaste kala bergen bevaras. Byggandet anpassas till den varierande terrängen och oljehamnskonstruktioner bevaras som en del av stadsmiljön.

Områdets centrum ligger vid den park som förbinder västra och östra stranden. Vid västra stranden, i synnerhet vid Håkansviksplatsen är det lämpligt med kommersiell service och arbetsplatser. Östra stranden är en attraktiv plats för båtsport, en badstrand, friluftsliv och kulturfunktioner.

I de kvarter som domineras av flervåningshus är målet en urban, men grönskande miljö och människonära dimensioner. Det är meningen att där ska byggas olika hustyper, också småhus, så att omgivningen blir levande och byggnadshöjden varierande. Kring kärnan med flervåningshus finns det tre småhusdominerade områden av olika karaktär. I söder har det bildats ”vattenkvarter”, två öar som avskiljs från fastlandet med kanaler. Den ena ön utgörs av Hundholmen, som förstorats genom utfyllnad, den andra består helt och hållet av fyllnadsjord. Flervåningshusen och de urbana småhusen i vattenkvarteren finns längs kanalerna och en del av dem kan ha egen strand. Det är också meningen att flytande bostäder ska förläggas till området. I östra delen av området finns det ”trädgårdskvarter” i den varierande terrängen nära området med Stansviks gård. De småskaliga trästäderna i Finland är förebild för miljön i området. I norra delen av området finns det ”sluttningskvarter” på Kronbergets södra sluttning. De småskaliga kvarteren består av terrasser utmed sluttningen, med högre hus i övre delen av sluttningen. Största delen av bostäderna kan få sjöutsikt.

Stränderna av olika karaktär i området förbinds av ett gång- och cykelstråk. På den urbana västra stranden finns det småskaliga strandkvarter med bostäder, service och små arbetsplatser och eventuellt någon större offentlig byggnad, t.ex. en badanläggning eller ett museum. På sydvästra stranden, mitt emot Sveaborg, har en strandpark planerats. På östra stranden kompletteras den småskaliga strandmiljön i vattenkvarteren av småbåtshamnar. I en skyddad vik finns det en badstrand, med en bro över till Långholmen. Badstranden är i öster anknuten till området med Stansviks gård.

Gatunätet bildar ett urbant kontinuerligt gatunät. Stommen i gatunätet utgörs av en ring med matargator, som kompletteras av en sekundär gata på östra stranden. Spårvägslinjen går i södra delen av området via Håkansviksplatsen och områdets centrum. Parkeringen är i de kvarter som domineras av flervåningshus förlagd under ett däck på tomterna, i de småhusdominerade områdena integreras största delen av bilplatserna med bostäderna.

Bostadsbyggandet i området omfattar ca 363 000 m² vy.

Hålvik

Hålvik bibehåller sin karaktär som ett grönskande småhusområde. Tomterna i södra delen av Hålvik förtätas så att de följer det rådande exploateringstalet i detaljplaner för småhusområden i Helsingfors, e = 0,25. Området utvidgas i någon mån in på skogsområdet i öster. Trafiken till oljehamnsområdet leds utmed den nuvarande matargatan i Hålvik, Huvudvägen, till Silvergruvsvägen och vidare till Hundholmsvägen. Bussen från oljehamnen och Hålvik till Hertonäs metrostation kör denna rutt.

Det nya bostadsbyggandet i området omfattar ca 12 000 m² vy: ca 5 000 m² vy på befintliga tomter och ca 7 000 m² vy i det utvidgade området.

Norra delen av Kronberget

Norra delen av Kronberget har upptagits som rekreationsområde. De värdefulla objekten, skogsdungen med lindar och kärrträsket med omgivning, har upptagits som naturskyddsområde. Om Kronbergets historia som villaområde berättar de 7–8 gamla villor i området som ännu går att upprusta. Fem av dem har fått skyddsbeteckning. Dessutom är det meningen att stenfoten till hus som rivs och trädgårdskonstruktioner ska bevaras i området. Den varierande terrängen på Kronberget, den välbevarade naturen och vyerna mot havet erbjuder goda möjligheter för rekreationsbruk. Det är meningen att ett gångstråk ska anläggas runt udden.

Området med Stansviks gård och holmarna

Den kulturhistoriskt och arkitektonisk värdefulla parken vid Stansviks gård med omgivning utgör offentligt rekreationsområde. Husen är nu uthyrda till offentliga och privata sektorns funktionärsförbund (Jyty), som under sommarsäsongen hyr ut dem vidare till sina medlemmar som semesterbostäder. När Kronbergsstranden byggs ut får området ett mångfaldigt antal användare jämfört med nuläget. Användningen av herrgårdsparken styrs genom precisering av gränserna för det privata och det offentliga rekreationsbruket.

I och med att Kronbergsstranden byggs ut är det möjligt att ansluta området till det kommunaltekniska nätet och att använda husen mångsidigare inom ramen för byggnadsskyddet. Det är möjligt med sådant kompletteringsbyggande som behövs för rekreationsbruket i området. Det finns inga förutsättningar att bevara stugbyn Uusikylä öster om oljehamnen när oljehamnsområdet har byggs ut. För de stugor som rivs har det anvisats byggnadsplatser i stugbyn Vanhakylä, som bevaras såsom område med semesterstugor.

Långholmen förbinds med en gång- och cykelbro så att den blir en del av parkhelheten i Kronbergsstranden. De semesterstugor och två 1800-talshus som räddningsverkets sommarhemsförening har på bergen i södra delen av Långholmen och på Kråkholmen bevaras.

Stadsbild Kronbergsstranden har en betydande ställning i stadsbilden vid Kronbergsfjärden. Området syns från södra innerstaden och Sveaborg och från en stor del av havsområdet. Speciellt viktig är vyn från Gustavssvärd, där Kronbergsstranden är synlig för dem som anländer till Helsingfors före centrumsilhuetten. Målet är att området ska synas i omgivningen som en grönskande stadsdel med respekt för den landskapsbild som innerstadens och Sveaborgs silhuetter utgör. Den bebyggda stranden utgör en tydlig och behärskad avgränsning i fjärrlandskapet. Från Sveaborg och från det öppna havet längre bort syns husen i södra delen bakom vallarna och växtligheten i vallparken.

Den maritima, bergiga uddens särdrag bibehålls i stadsbilden. Den långa strandlinjen innebär att havet är nära i hela området och över fjärden öppnar sig vida vyer mot Helsingfors centrum, Sveaborg och skärgården. De visuella kontakterna utanför området har framhävts så att den fria sikten och gatusträckningarna har riktats mot kännetecknande objekt, t.ex. syns domkyrkan såsom avslutning på den gata som byggs på nuvarande Håkansviksvägens plats.

Byggandet anpassas till terrängen så att de viktigaste bergsklipporna bevaras. Parken vid Stansviks gård, som tas i allmänt bruk, och villaområdet på Kronberget berättar om områdets kulturhistoria. Som en påminnelse om områdets industrihistoria bevaras bl.a. några oljecisterner och stora strandkajer.

I Kronbergsstranden planeras olika slags delområden bl.a. genom att platsens utgångspunkter och olika byggsätt framhävs. De kvantitativa byggmålen för med sig en urban omgivning, där växtligheten som motvikt till den omgivande naturen kommer att bestå av anlagd stadsnatur: parker, parkgator och grönskande gårdsplaner.

Service och verksamhetslokaler

Enligt planerna ska det byggas verksamhetslokaler om ca 50 000 m² vy i Kronbergsstranden, varav största delen utnyttjas för offentlig och privat service. Det reserveras lokaler i området för offentlig och kommersiell basservice. Service på högre nivå, såsom hälsovårdsservice, bibliotek, ungdomsgård och mångsidig kommersiell service erbjuds i Degerö centrum i Uppby. Områdets karaktär som rekreations- och turistobjekt leder till att mängden och utbudet av restaurangtjänster är större än vanligt. Dessa förläggs främst till västra stranden. Utbyggnaden av Kronbergsstranden ökar avsevärt folkmängden på Degerö och skapar förutsättningar för förbättring av den offentliga och kommersiella servicen där.

Kronbergsstranden utvecklas om möjligt till ett mångsidigt område för rekreationstjänster med anknytning till havet. Målet är att för helsingforsarna skapa ett nytt annorlunda och urbanare maritimt område för fritidsaktiviteter som en fortsättning på de traditionella Sveaborg, Sandstrand, Fölisön, Högholmen, Blåbärslandet och ett flertal badstränder. Området kan erbjuda helsingforsarna service som hänför sig till båtsport, fiske, badstrandsliv, friluftsliv och kultur. De historiskt intresserade kan som utflyktsmål ha Stansviks gård med gruvschakt, Turholmsparken och Kronberget med sina gamla villor. Kalvholmen utanför Kronbergsstranden och bastucentret på holmen kompletterar servicen för turister i Kronbergsstranden.

Rekreationsområden

Kronbergsstranden erbjuder fina naturliga rekreationsmöjligheter. Havsstranden öppnar sig mot tre väderstreck, på södra stranden finns en skyddad sandstrand och i norr en storslagen klippstrand. Omgivningen kring Stansviks gård och naturskyddsområdet gränsar till ett vidsträckt skogsområde av centralparkskaraktär med varierande terräng. Det sträcker sig från Hästnässund till Turholm. Inom rekreationsområdet finns det huvudfriluftsstråk med förbindelse till det interna nätverket av friluftsstråk i nybyggnadsområdena. Längs stränderna löper ett nät av gång- och friluftsstråk.

Inom det bebyggda området finns det en central samlande aktivitetspark, en strandpark på sydvästra stranden och en idrottspark norr om Hundholmsvägen. Till den centrala parken förläggs en invånarpark, en plan för skolans ändamål och öppna gräsytor för vistelse. Parkaxeln vidgar sig i söder till en sandstrand för bad, omgiven av gamla tallar. I parken på sydvästra stranden byggs det vallar, från vilka vyer öppnar sig mot Sveaborg och som skyddar bebyggelsen mot det stränga klimatet på Kronbergsfjärden. Vid planeringen av parken utnyttjas oljehamnskonstruktioner på Hundholmen. Idrottsparken i Silverdalen blir en del av det centralparksaktiga grönområdet.

Trafik

Fordonstrafik

Trafikvolymen på Degerö ökar med ca 15 000 fordon om dygnet i och med utbyggnaden av Kronbergsstranden. Den ökande trafiken belastar det befintliga gatunätet från Österleden via Borgbyggarvägen, Degerövägen och Hundholmsvägen, som är den enda infartsvägen till Kronbergsstranden.

Stn godkände 16.12.2002 en översiktsplan för trafiken på Österleden och Borgbyggarvägen, som beaktar de förändringar som den planerade omdisponeringen av mark i Hertonäs och på Degerö innebär för trafikvolymerna. Stadsplaneringsnämnden beslöt 12.6.2008 föreslå Stn att korsningen Österleden/Borgbyggarvägen ska förbättras enligt en ny plan från stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning. Stge godkände 12.11.2008 trafikarrangemangen i fråga. Dessa kan genomföras i flera olika byggfaser på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till tidsschemat för utbyggnad av Kronbergsstranden.

Hundholmsvägen utgör lokal matargata till Kronbergsstranden. Från Huvudvägen genom bostadsområdet i Hålvik förlängs vägen via Silvergruvsvägen till nuvarande Håkansviksvägen. De lokala matargatorna bildar en ring som tjänar markanvändningen på ett bra sätt.

Kollektivtrafik

I planen för genomförande av Generalplan 2002 föreslås det en direkt buss- eller spårvägsförbindelse mellan centrum och Kronbergsstranden i den första utbyggnadsfasen. Förbindelsen förkortar restiderna från Degerö till centrum och ökar andelen passagerare i kollektivtrafiken. I synnerhet för Kronbergsstranden är fördelarna stora.

Förslaget till delegeneralplan utgår från att det anläggs en spårväg och gång- och cykelväg från Kronohagen till Kronbergsstranden via Sumparn och Högholmen så att spårvägslinjen på avsnittet Högholmen–Kronbergsstranden antingen dras på en bro som är 1 km lång eller i en betongtunnel under havsytan. Delgeneralplanen har också en reservering för en eventuell framtida metrolinje från Skatudden till Sandhamn, som ersätter spårvagnarna.

Översiktsplaner för bron och tunneln har färdigställts senare. Stge godkände 12.11.2008 spårvägs- och broalternativet på avsnittet Degerö–Högholmen–Sumparn–Kronohagen som underlag för den fortsatta beredningen på en lösning för kollektivtrafiken till Degerö. Stge beslöt också att de framtida markanvändningsbehoven i fråga om kollektivtrafiken bygger på en effektiviserad spårvägslösning.

Innan spårvägslinjen byggs går kollektivtrafiken till Hertonäs metrostation. Anslutningsbussen till metrostationen finns kvar också under spårvägsfasen. Sjötrafiken till Salutorget i centrum är i alla alternativ viktig med tanke på området och dess rekreationsbruk.

Totaldimensionering

I delgeneralplaneområdet byggs det bostäder på ca 375 000 m² vy och verksamhetslokaler på ca 50 000 m² vy. Antalet invånare blir ca 7 500 (1 invånare/50 m² vy), och antalet anställda 500–700.

I Kronbergsstranden (delgeneralplaneområdet och området för markanvändningsplanen) omfattar bostadsbyggandet sammanlagt 500 000 m² vy. Antalet invånare blir ca 10 000.

Konsekvenser av att delgeneralplanen genomförs

Bedömningen av konsekvenserna av att delgeneralplanen genomförs omfattar konsekvenser för samhällsstrukturen, landskapet, den byggda miljön, stadsbilden och kulturarvet, naturen och rekreationen, marken och berggrunden, den tekniska försörjningen, hälsan och säkerheten, samhällsekonomin, trafiken, de sociala förhållandena, levnadsförhållandena, trivsamheten och servicen.

Planeringsfaser och genomförande

De första detaljplanerna för delgeneralplaneområdet blir färdiga år 2010. De gäller området norr om Håkansviken och utbyggnadsområdet i Silverdalen och Hålvik.

Byggarbetena i Kronbergsstranden kan inledas vid områdena intill Hundholmsvägen åren 2010–2011. Anläggningen av gator och kommunaltekniska anordningar i oljehamnen kan börja år 2011 och bostadsbyggandet år 2012. Bostadsbyggandet i Kronbergsstranden beräknas omspänna åren 2010–2025.

Hörande av dem som saken gäller och växelverkan

Att frågan om en delgeneralplan blivit väckt meddelades i 2003 års planläggningsöversikt.

Det av stadsplaneringsnämnden behandlade generalplaneutkastet, kartan med beskrivningar och bilagematerial och alternativen för kollektivtrafiken hölls framlagda 23.1–7.2.2007. Materialet sändes för utlåtande och ett möte för allmänheten ordnades i januari 2007.

Det preliminära förslaget till delgeneralplan och förlag till markanvändningsplan hölls framlagda 2–23.1.1008 före behandlingen i stadsplaneringsnämnden. Sammanlagt 23 skrivelser med åsikter inlämnades.

Åsikterna gällde samma delfaktorer i planen som i utkastfasen. De som framfört åsikter ville begränsa byggandet enbart till oljehamnsområdet och minska byggvolymen. Speciellt motsatte de sig byggande intill Hundholmsvägen, likaså att byggandet utsträcks från oljehamnen till södra delen av Kronberget. Vid området med Stansviks gård ville de att gränsen för byggandet ska flyttas västerut. Att markanvändningsplanen skiljs åt från delgeneralplanen ansågs vara ett felaktigt förfaringssätt. Planen ansågs strida mot landskapsplanen för Nyland och naturutredningarna vara otillräckliga.

Det fruktades att utbyggnaden av Kronbergsstranden medför problem för fordonstrafiken i gatunätet på Degerö. Att en gång- och cykelväg dras från Degerö till Brändö och vidare till Blåbärslandet och Högholmen vann understöd. Det ansågs vara viktigt med goda kollektiva trafikförbindelser. När det gäller kollektivtrafiken fick sjötrafik och effektivare trafik till Hertonäs mest understöd. Det fanns åsikter både för och emot en spårvägsförbindelse till centrum.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamråd i inledningsfasen enligt 66 § i markanvändnings- och bygglagen hölls 16.12.2005. Myndighetssamråd i förslagsfasen hölls 13.10.2008. Det har regelbundet ordnats överläggningar mellan olika förvaltningar inom staden kring planeringen av Kronbergsstranden.

./. En promemoria om myndighetssamrådet, daterad 13.10.2008, har delats ut till fullmäktigeledamöterna som den separata bilagan 5.

Framläggning av förslaget till delgeneralplan och utlåtanden

Förslaget till delgeneralplan hölls offentligt framlagt 25.4–30.5.2008. Mot förslaget gjordes 14 anmärkningar, av Laajasalo–Degerö Seura ry, Pro Kruunuvuori-rörelsen, Stansvikin kyläyhdistys ry, Degerö Egnahemsförening rf, invånarna i Uusikylä, Itä-Helsingin kokoomusnaiset ry, Xxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxs oskiftade dödsbo, Oy Shell Ab, xxxxx-xxxxx xxxxxxxxx, xxxxx xxxxxx, xxxx xxxxxx, xxxxxx xxxxxxx, xxxxxx-xxxxx xxxxxxxxx och xxxxx xxxx,

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, direktionen för stadsmuseet, bostadsnämnden, bostadsproduktionskommittén, miljönämnden, kollektivtrafiknämnden, nämnden för allmänna arbeten, Helen Elnät Ab, tekniska nämnden, hamnnämnden, räddningsnämnden, direktionen för djurgården, utbildningsnämnden, socialnämnden, hälsovårdsnämnden, idrottsnämnden, ungdomsnämnden, kultur- och biblioteksnämnden, ekonomi- och planeringscentralen, miljöministeriet, Nylands förbund, Nylands miljöcentral, Säkerhetsteknikcentralen, Museiverket, Sjöfartsverket, polisinrättningen i Helsingfors härad, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt, Sibbo kommunstyrelse, Vanda stadsstyrelse, staben för Södra Finlands militärlän och Helsingfors kyrkliga samfällighet. Miljöministeriet, Vanda stad, socialnämnden, hälsovårdsnämnden och ungdomsnämnden har meddelat att de inte avger något utlåtande i saken. Polisinrättningen i Helsingfors härad, Nylands vägdistrikt, Sibbo kommunstyrelse och staben för Södra Finlands militärlän har inte avgett något utlåtande. Idrottsnämnden avgav sitt utlåtande så sent (26.10.2008) att dess påpekanden inte har kunnat beaktas i förslaget till delgeneralplan. Utlåtandet sänds för kännedom till stadsplaneringskontoret så att det eventuellt kan beaktas vid detaljplaneläggningen.

Anmärkningar

Sammandrag av anmärkningarna

Anmärkningarna gäller i huvudsak samma omständigheter som åsikterna i de tidigare planeringsfaserna.

De som gjort anmärkningar vill minska byggvolymen och begränsa byggandet i huvudsak till det nuvarande oljehamnsområdet. De är bekymrade över att rekreationsområdena minskar och vill bevara de naturliga skogsområdena och stränderna obebyggda.

Enligt anmärkningarna följer delgeneralplanen inte landskapsplanen, generalplanen och detaljplanerna för området. Byggområdena bör följa gränserna i dessa. Att markanvändningsplanen skiljs åt från delgeneralplanen anses vara ett felaktigt förfaringssätt.

Invånaråsikterna har inte beaktats. Beskrivningen saknar ett sammandrag av åsikterna under de olika planläggningsfaserna och av konsekvensbedömningarna liksom också av hur de har beaktats. Hälso- och säkerhetskonsekvenserna i miljön har inte utretts. Naturutredningarna och ‑konsekvensbedömningarna anses vara otillräckliga.

De som gjort anmärkningar vill begränsa byggandet på Kronberget till oljehamnsområdet. Byggandet inom träskets tillrinningsområde skadar naturskyddsområdet. Byggande av höga flervåningshus på berget förstör ödemarksstämningen vid träsket och landskapshelheten vid Kronbergsfjärden.

Naturutredningarna i Stansviksområdet anses vara otillräckliga. Det är önskvärt att Uusikylä bevaras som en skyddszon mellan bostadskvarteren och parken vid Stansviks gård och Stansviksudden. Uusikylä anses utgöra en del av det traditionella sommarboendet på Degerö och i Stansvik. Området med Stansviks gård behöver inte några nya aktiviteter eller något nytt byggande, vilka anses skada den känsliga naturen och det värdefulla herrgårdslandskapet. Bostadsbyggandet väster om Stansvik bör förläggas längre bort från herrgårdsområdet eftersom det fördärvar herrgårdslandskapet.

Generalplanebeteckningen A anses inte styra detaljplaneläggningen i enlighet med generalplanen så att hälften av området domineras av flervåningshus och hälften av småhus. De småhusdominerade områdena bör anges med en bindande bestämmelse.

Utfyllnadsområdena anses strida mot hållbar utveckling och kraftigt påverka landskapet. Utfyllnadsområdena bör strykas. Naturstränderna bör bibehållas obebyggda. Planeringen av strandområdena bör uppskjutas och klimatförändringens utveckling följas. Badstranden bör bli mindre och naturligare än planerat. För småbåtshamnen i söder bör det reserveras en tillräckligt stor parkeringsplats, som på vintern tjänar såsom båtuppläggningsområde. Den nuvarande dispositionen av Långholmen och Kråkholmen anses vara det bästa sättet att ta hand om holmarna i framtiden. Att bygga en bro till Långholmen anses vara onödigt. Ingen ny aktiv verksamhet bör förläggas till holmarna.

Det krävs att arrangemangen för fordonstrafiken via Hertonäs förbättras med det snaraste, redan när byggandet i Kronbergsstranden pågår. Fotgängarnas säkerhet bör tryggas och bullerolägenheter förhindras på Hundholmsvägen. Vägen från Hålvik till Håkansviksvägen medför minst olägenheter om den leds utmed en förlängning av Huvudvägen.

Det finns åsikter både för och emot en direkt spårvägsförbindelse till centrum. En fungerande förbindelse till Hertonäs metrostation kompletterad med sjötrafik vinner understöd, likaså en gång- och cykelväg via Brändö, Högholmen och Fiskehamnen till Hagnäs. Några av dem som gjort en anmärkning anser att det inom Helsingforsparken inte får anläggas sådana massiva terrasseringar, broar eller tunnlar som ingår i planen.

Svar på anmärkningarna

Byggvolymen och läget för byggandet

Områdesgränserna och dimensioneringen i Generalplan 2002 har varit utgångspunkt för arbetet på delgeneralplanen för Kronbergsstranden. Lösningarna i anmärkningarna, enligt vilka byggområdena betydligt har inskränkts och byggvolymen avsevärt skurits ned, följer inte generalplanen och stöder inte de utvecklingsmål för Helsingfors som ingår i denna.

Rekreationsområden

I förslaget till delgeneralplan har delområdena med anknytning till det vidsträcka skogsområdet av centralparkskaraktär mellan oljehamnen och området vid Hundholmsvägen lämnats utanför byggområdet, likaså själva Kronberget. På detta sätt bildas det ett sammanhängande och vidsträckt rekreationsområde med så många olika naturområden som möjligt. Också när Kronbergsstranden har bebyggts är andelen rekreationsområden per invånare på Degerö nära genomsnittet för ytterstadsområdena. Parkerna inom Kronbergsstranden ökar arealen för rekreationsområden och innebär att området får mångsidiga aktivitetsparker.

Landskapsplanen, generalplanen och ändring av detaljplanerna

Generalplan 2002 för Helsingfors med rättsverkningar gäller i delgeneralplaneområdet. Enligt 32 § i markanvändnings- och bygglagen gäller landskapsplanen inte i området för en generalplan med rättsverkningar. Planen följer dock landskapsplanen och i huvudsak gränserna för markanvändningen i generalplanen. I generalplanen finns det en beteckning för Kronbergsstranden som gör det möjligt att i en delgeneralplan ändra områdesgränsningarna. Ett detaljplaneenligt parkområde kan av grundad anledning omdisponeras till kvartersmark genom en ny detaljplan.

Delgeneralplanen och markanvändningsplanen

Byggandet intill Hundholmsvägen kan karakteriseras som kompletteringsbyggande på Degerö. Det hade varit möjligt att utarbeta detaljplaner direkt utifrån Generalplan 2002. En markanvändningsplan utarbetades eftersom det var önskvärt att planera hela Kronbergsstranden som en helhet. Då är det lättare att hantera byggvolymen och dess placering och också möjligt att bedöma helhetens miljökonsekvenser. I det av stadsplaneringsnämnden godkända planeringsprogrammet för delgeneralplanen föreslogs det att området vid Hundholmsvägen skulle avskiljas till ett område för en markanvändningsplan. Intressenterna underrättades om planeringsprogrammet och programutkastet hölls framlagt, varvid det gick att komma med åsikter om utkastet. Ett presentations- och diskussionsmöte hölls 25.10.2004. Planläggningsförfarandet har också till denna del skett på det sätt som markanvändnings- och bygglagen kräver.

Det program för deltagande och bedömning som hänför sig till delgeneralplanen för Kronbergsstranden uppfyller kraven i markanvändnings- och bygglagen. Till planläggningsförfarandets karaktär hör att det med anledning av utredningar och växelverkan blir ändringar i de utgångspunkter och förfaranden som ingår i programmet för deltagande och bedömning. Lagen kräver inte att det då görs ändringar eller uppdateringar i programmet.

Åsikter, konsekvensbedömningar och naturutredningar

Intressenterna har beretts tillfälle att yttra sig i enlighet med markanvändnings- och bygglagen under de olika faserna av arbetet på delgeneralplanen. Åsikterna och bemötandena har förelagts stadsplaneringsnämnden i en särskild rapport. Delgeneralplanebeskrivningen kompletteras med ett sammandrag av åsikterna.

Av delgeneralplanebeskrivningen och bilagerapporterna framgår det vilka konsekvensbedömningar som gjorts under planeringen och hur dessa beaktats i planen. I konsekvensebedömningen behandlas det också vilka konsekvenser utbyggnaden av delgeneralplaneområdet har för hälsan och säkerheten. Konsekvenserna gäller främst verksamheten i oljehamnen och nedkörningen av denna. Konsekvenserna för trafiken av att området byggs ut och trafikstörningarna för omgivningen har utretts under planeringen och konsekvensbedömningen kompletteras på denna punkt.

Naturutredningarna i området har enligt miljöcentralens mening varit tillräckliga. Miljöcentralen hade tidigare inventerat hela planeringsområdet och naturuppgifterna uppdaterades 2004 genom ett konsultarbete som beställdes av stadsplaneringskontoret och miljöcentralen.

Kronberget

I förslaget till delgeneralplan är Kronberget angivet som rekreationsområde, frånsett den sydligaste delen, där A-området vid oljehamnen i någon mån sträcker sig in på träskets tillrinningsområde. Norra delen av Kronberget är ett bergsområde som stiger högt. Planeringen på delgeneralplanenivå utgår från att byggnadshöjden inte överskrider höjden på den oljecistern som ska bevaras på berget. Byggnaderna är synliga både från naturskyddsområdet och från havsområdena. Deras slutliga höjd slås fast i detaljplanen.

Stansvik och Uusikylä

En naturutredning om Stansviksområdet gjordes år 2005 i samarbete mellan miljöcentralen och stadsplaneringskontoret. Miljöcentralen har ansett utredningarna och miljökonsekvensbedömningarna vara tillräckliga.

Om stugområdet Uusikylä med skyddszon lämnades utanför byggområdet skulle detta minska så mycket att byggmålet i generalplanen äventyras. Bevarande av stugorna skulle också kräva att badstrandsområdet inskränks. Till Kronbergsstranden flyttar ca 10 000 nya invånare alldeles intill Stansviksområdet. Det finns inte längre förutsättningar för lugnt sommarfirande i stugbyn. I den andra stugbyn i området, Vanhakylä, erbjuds det ersättande platser för dem som bor i stugorna i Uusikylä. Stugorna i Uusikylä kan användas så länge som det är möjligt med tanke på byggarbetena.

Området vid Stansviks gård kommer att utnyttjas betydligt flitigare i och med att Kronbergsstranden byggs ut. En utgångspunkt i översiktsplanen för Stansviksområdet har varit att de kulturhistoriska värdena ska bevaras. I planen föreslås det åtgärder med vilka området tål den ökade användningen. Det har också kommits med idéer för nya rekreationsfunktioner som är lämpliga i den värdefulla miljön och för de konstruktioner som dessa kräver.

Bostadsbyggandet närmast Stansvik kommer att vara småhusdominerat. De närmaste husen förläggs till ett backkrön med en skogssluttning som skiljer dem från Stansvik. Målet är att byggandet inte ska synas från det centrala herrgårdsområdet. Konsekvenserna av byggandet bedöms vidare vid detaljplaneläggningen, då den slutliga gränsen för byggandet dras.

Förhållandet mellan flervåningshus och småhus

Enligt Generalplan 2002 domineras hälften av oljehamnsområdet av flervåningshus och hälften av småhus. I ett område som enligt generalplanebeteckningen domineras av flervåningshus kan det också finnas småhus och i ett småhusdominerat område flervåningshus, bara huvuddelen av området planläggs för de byggnadstyper som beteckningen anger. I förslaget till delgeneralplan har ca 40 % av bostadsområdena i oljehamnsområdet upptagits som AK-områden dominerade av flervåningshus och resten som AP-bostadsområde dominerat av småhus eller A-bostadsområde, där det är tillåtet med både småhus och flervåningshus. Med beteckningen A går det att uppnå målen i generalplanen och samtidigt reserveras möjligheter till olika interna lösningar inom delområdena vid den fortsatta planeringen när det gäller flervåningshusens och småhusens placering.

Strandlinje, utfyllnad, beredskap för höjt vattenstånd

Största delen av strandlinjen i området består av bergig naturstrand med träd eller parkstrand. Strandlinjen i oljehamnsområdet har till en stor del utformats som en följd av tidigare utfyllnad, bl.a. har Hundholmen fogats till oljehamnen genom utfyllnad. Den ursprungliga strandlinjen på västra sidan av Hundholmen bevaras. Utfyllnad har planerats i området mellan Hundholmen och Långholmen. Det är också meningen att de viktigaste bevarade bergsuddarna i oljehamnen ska bevaras.

För arbetet på delgeneralplanen har det gjorts en grundutredning om de rådande vattenstånds- och vågförhållandena på havet utanför Kronbergsstranden. I utredningen har också klimatförändringens eventuella effekter på havsvattenståndet beaktats. De olika faktorerna beaktas då en säker bygghöjd bestäms vid detaljplaneläggningen.

Badstrand, småbåtshamn och holmar

Badstranden har förlagts till en naturlig plats i viken med sandbotten väster om Stansviksudden. En liten naturenlig badstrand räcker inte till för att tjäna 10 000 invånare. Största delen av tallarna med sköldbark kan bevaras på badstranden. Småbåtshamnen i södra delen är avsedd främst för invånare i Kronbergsstranden, som kan komma till båten till fots eller köra bilen tillbaka hem efter lastningen. Antalet bilplatser i småbåtshamnen avgörs vid detaljplaneläggningen. Det är inte möjligt att anlägga några större områden för vinteruppläggning av båtar.

Brandmännens stugor på Långholmen och Kråkholmen kan också i fortsättningen stå kvar. Det är meningen att den största holmen, Långholmen, ska anslutas till fastlandet med en gång- och cykelbro och den blir då en del av rekreationsområdena och badstranden. Till Kråkholmen har inga broar planerats.

Trafik

Stadsplaneringsnämnden beslöt 12.6.2008 föreslå Stn att korsningen Österleden/Borgbyggarvägen ska förbättras enligt en plan från trafikplaneringsavdelningen. I de trafikarrangemang som Stge godkände 12.11.2008 har de förändringar som den planerade omdisponeringen av mark i Hertonäs och på Degerö innebär för trafikvolymerna beaktats. Dessa kan genomföras i olika byggfaser på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till tidsschemat för utbyggnad av Kronbergsstranden. Som det nu ser ut är alla arrangemang färdiga ungefär i mitten av nästa årtionde.

Anläggningen av infrastrukturen i Kronbergsstranden börjar på Hundholmsvägen. På vardera sidan om Hundholmsvägen finns det gång- och cykelvägar och övergångsställen med mittrefug, vilket garanterar en trygg gång- och cykeltrafik. Det buller som trafiken på Hundholmsvägen under byggtiden medför på bostadshusens gårdsplaner överskrider inte riktvärdet 55 dB för utomhusbuller. Bullret från gatu- och spårtrafiken beaktas vid detaljplaneläggningen av området och planeringen av spårvägen.

Utöver Hundholmsvägen bör det finnas en infartsväg till det nya bostadsområdet på en alternativ rutt. En sådan har anvisats från Hålvik som en förlängning av Silvergruvsvägen till Kronbergsstranden. I en tidigare planeringsfas hade förbindelsen letts utmed Huvudvägen, men detta mötte stort motstånd i Hålvik. Förbindelsen via Silvergruvsvägen är längre och långsammare och lockar därför inte onödig genomfartstrafik. Trafikvolymen på Huvudvägen och Henrik Borgströms väg kommer inte att öka märkbart från det nuvarande.

Stadsplaneringsnämnden beslöt 17.6.2008 föreslå Stn att det som spårförbindelse på Degerö i första fasen ska reserveras en spårväg med broförbindelse från Degerö via Högholmen, Sumparn och Kronohagen, som anläggs under de första åren då Kronbergsstranden byggs ut. Stge beslöt 12.11.2008 godkänna detta som underlag för den fortsatta beredningen av en lösning för kollektivtrafiken till Degerö. Stge beslöt också att planeringen av Degerö ska utgå från att de framtida markanvändningsbehoven i fråga om kollektivtrafiken bygger på en effektiviserad spårvägslösning.

Sjötrafiken kan inte ersätta en fast kollektivtrafikförbindelse till Helsingfors centrum. Vid sidan av den direkta spårvägsförbindelsen kommer det att finnas en smidig förbindelse med anslutningsbuss till Hertonäs metrostation. Innan spårtrafikförbindelsen har färdigställts kan sjötrafiken komplettera kollektivtrafikförbindelsen via Hertonäs och senare den direkta spårtrafikförbindelsen.

En direkt broförbindelse erbjuder den snabbaste cykelrutten från Kronbergsstranden till centrum. En alternativ rutt till centrum kan vara en bro för gång- och cykeltrafik från Turholm till Brändö, därifrån rutten fortsätter på broar via Blåbärslandet till Fiskehamnen och Hagnäs eller via Högholmen och Sumparn till Kronohagen.

Xxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxs oskiftade dödsbo anser att delgeneralplanen väsentligt avviker från gränserna och målen i Generalplan 2002 och att den inte motsvarar kraven i 42 § i markanvändnings- och bygglagen. I delgeneralplanen har jämlikhetsprincipen frångåtts och markägarna i området försatts i en olikvärdig ställning tvärt emot bestämmelserna i 39 § i markanvändnings- och bygglagen och 6 § i Finland grundlag. De som gjort anmärkning har på sin mark fått byggrätt enligt exploateringstalet 0,05, medan exploateringstalet i de två övriga markägarnas områden är 0,522 och 0,45. I delgeneralplanematerialet har det inte getts några godtagbara grunder för en ojämlik behandling. Stadsplaneringsnämnden konstaterar i protokollet att Stn i fortsättningen kommer att se till att markägarna behandlas jämlikt. Men jämlikhetsprincipen gäller all myndighetsverksamhet. Eftersom förslaget till delgeneralplan kränker kravet på jämlik behandling av markägarna och detta inte kan korrigeras vid den fortsatta beredningen på det sätt som stadsplaneringsnämnden anger, bör förslaget till delgeneralplan återremitteras till stadsplaneringskontoret för ny beredning.

Svar

Det område på 16,6 ha som ägs av Xxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxs oskiftade dödsbo är i Generalplan 2002 huvudsakligen upptaget som rekreationsområde, med beteckningen ”kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen viktigt område” i norra och västra delen. Kärrträsket och dungen med skogslindar i området har upptagits som naturskyddsområden. Beteckningen ”småhusdominerat område, boende” för det nuvarande småhusområdet i Hålvik, sträcker sig delvis in på markägarnas område. I förslaget till delgeneralplan utgör deras område i huvudsak rekreationsområde. De justerade gränserna för skyddsområdena med kärrträsket och dungen med skogslindar är angivna på delgeneralplanekartan. En del av området för boende på oljehamnssidan sträcker sig till södra delen av området.

I utkastet till delgeneralplan anvisades det boende av villatyp på markägarnas område i anslutning till de gamla villorna på Kronberget och ett område dominerat av flervåningshus (AK) på berget intill Hålvik. A-området från oljehamnen sträckte sig till södra delen av markägarnas område. Lösningen mötte stort motstånd bland intressenterna. Stadsplaneringsnämnden förutsatte 31.5.2007 av kvarteret med flervåningshus och boende av villatyp skulle strykas på Kronberget och att den slopade byggrätten i görlig mån skulle utnyttjas för effektivisering av A-området i anslutning till oljehamnsområdet. Det ansågs dock inte vara möjligt med en effektivisering. Att förstora A-området skulle innebära att byggandet allt mer sträcks in i skyddszonerna vid naturskyddsområdena. Att effektivisera byggandet på det höga Kronberget är också stadsbildsmässigt ett problem. I förslaget till delgeneralplan har den kalkylmässiga maximihöjden på husen satts vid 8–9 våningar. Husen syns vida omkring inom både naturskyddsområdet och havsområdet, men deras taknockshöjd överstiger inte höjden på den oljecistern som ska bevaras på berget. Platsen är viktig för stadsbilden och för att den slutliga byggrätten ska kunna bestämmas krävs det planering på detaljplanenivå. Vid planeringen på delgeneralplanenivå har det beräknats att det går att anvisa byggrätt för högst 9 000 m² vy.

Förslaget till delgeneralplan är utarbetat från planmässiga utgångspunkter. Områdets karaktär som ett kulturhistoriskt och för landskapskulturen viktigt område och de två naturskyddsområdena i området och deras skyddszoner står i konflikt med markägarens byggmål. Fastighetskontoret förhandlar troligen fram en markpolitisk lösning med markägaren i fortsättningen.

Oy Shell Ab anser att tidsschemat för planläggningen och genomförandet gör det möjligt för bolaget att dra sig tillbaka från området efter år 2010. Bolaget anser att iståndsättningen bör genomföras i anslutning till grundberedningen i takt med planläggningen och byggandet, vilket leder till en bättre kostnadseffektivitet. Bolaget motsätter sig en förlängning av Hundholmsvägen i en tidig fas av detaljplaneläggningen ända fram till gränsen för området i bolagets ägo. Om Hundholmsvägens förlängning anläggs, bör det med bolaget kommas överens om byggarbetena så att de inte medför olägenheter för bolaget. Bolaget anser dessutom att en tidig anläggning av Hundholmsvägens förlängning skulle tvinga bolagets fabrik för smörjmedel att lägga ned sin verksamhet innan det är nödvändigt med tanke på byggandet av hela Kronbergsområdet.

Svar

Enligt det gällande arrendeavtalet ska nedkörningen av oljeförsörjningsverksamheten och saneringen av marken i arrendeområdet utföras före utgången av år 2010. Samma krav på tidsschemat gäller för alla oljebolag med verksamhet i området. Detaljplaneläggningen av oljeförsörjningsområdet har påbörjats. Förslaget till detaljplan för området vid Hundholmsvägen, som omfattar en del av Oy Shell Ab:s arrendeområde, blir färdigt år 2008. Anläggningen av kommunaltekniska anordningar vid Hundholmsvägen påbörjas år 2010 utanför oljeförsörjningsområdet och fortskrider efter överlåtelsen av arrendeområdena i början av år 2011 till Oy Shell Ab:s arrendeområde. Förslagen till detaljplan för området norr om Håkansviken och för Silverdalen, som också täcker Oy Shell Ab:s arrendeområde, blir färdiga våren 2010. Bostadsbyggandet i oljeförsörjningsområdet börjar våren 2012.

Inom oljebolagens arrendeområden pågår detaljplaneläggningen och det är möjligt att planera en iståndsättning av områdena jämsides och i växelverkan med arbetet på detaljplanen. Markanvändningen i Kronbergsstrandens bostadsområde är dock så koncentrerad att detaljplanen knappast alls ger möjlighet till en sådan på riskbedömning baserad iståndsättning som oljebolagen åberopar.

Stadens ståndpunkt är att oljeförsörjningsverksamheten också på den av oljebolagen ägda marken bör upphöra vid utgången av år 2010. Att fortsätta med industriella funktioner i området medför ökande risker när det gäller att sammanjämka byggandet och oljeförsörjningen. Med tanke på en jämlik behandling av oljebolagen, en fri utveckling av området och en positiv image hos bostadsområdet bör hela arrendeområdet överlåtas samtidigt.

Utlåtanden

Sammandrag av utlåtandena

Flera av dem som avgett utlåtande har ingenting att påpeka om förslaget till delgeneralplan, utan deras ställningstaganden gäller den fortsatta planeringen.

Utlåtandena tar fasta på bl.a. att byggandet utsträcks från oljehamnen till Kronberget, delvis till naturskyddsområdenas skyddszoner. Byggnaderna på bergskrönet anses vara för synliga från Kronbergsträsket och havsområdet. Byggandet bör förläggas längre bort från parken vid Stansviks gård så att byggnaderna inte syns från herrgårdsområdet. Vissa av dem som avgett utlåtande vill bevara stugområdet Uusikylä.

I vissa utlåtanden framhålls det att de kvantitativa målen bör kvarstå vid den fortsatta planeringen och att området bör planeras så att MB-programmets mål för fördelningen av besittningsformer kan följas. Det anses vara viktigt att byggandet följer principerna för hållbar utveckling och för området föreslås lågenergibyggande och användning av förnybara energikällor.

I utlåtandena nämns också de risker som uppstår om nedkörningen och saneringen av oljehamnen sker samtidigt som området byggs ut och den effekt som eventuella kvarblivna föroreningar i marken har på markanvändningen och byggandet. Det anses vara viktigt att oljehamnskonstruktioner bevaras som en påminnelse om områdets industrihistoria, men det är också angeläget att de rengörs och att kostnaderna för deras framtida användning beaktas.

I en del utlåtanden framhålls det som viktigt att området förbinds med centrum genom kollektivtrafik, medan en del motsätter sig att en kollektivtrafikförbindelse inrättas. Det anses att de planerade broarna och bankarna förstör Helsingfors havslandskap, det föreslås att tunnellösningen ytterligare ska utredas eller att anslutningstrafiken till Hertonäs metrostation ska effektiviseras och färje- och sjöbusstrafiken utvecklas. Miljönämnden föreslår att det ska utföras en miljökonsekvensbedömning över bron och eventuella andra alternativ för kollektivtrafiken. Utlåtandena tas också fasta på de olägenheter som lösningen för kollektivtrafiken innebär för bränsletransporterna till Hanaholmen och för sjötrafiken.

Nyland förbund konstaterar att förslaget till delgeneralplan är förenligt med landskapsplanen för Nyland.

Nylands miljöcentral föreslår att A-kvartersområdet på Kronberget, som sträcker sig norr om den befintliga oljehamnen, ska minskas så att det går att bevara den skyddade linddungen och lövskogen kring denna och att bevara det värdefulla fågelområdet.

Det är också viktigt att semesterstugorna i Stansvik bevaras med anledning av deras sociala betydelse. Det bör utredas om A-området intill området med Stansviks gård kan inskränkas i öster och norr. Det värdefulla trädbeståndet på stranden bör bevaras, likaså strandens nuvarande naturliga karaktär.

Säkerhetsteknikscentralen konstaterar att funktionerna i oljeförsörjningsområdet har upphört innan området börjar bebyggas. Om bergscisternerna inte har rengjorts innan den i delgeneralplanen angivna verksamheten inleds, måste riskerna av verksamheten kartläggas och följderna av olyckor bedömas. Efter dessa utredningar bör det prövas om funktionerna kan vara samtidiga.

Museiverket föreslår att A-området söder om Kronberget minskas så att bergskrönen delvis förblir grön- och rekreationsområde. Våningshöjderna i A-områdena får inte bli får höga i förhållande till naturlandskapet och Kronberget. Vid den fortsatta planeringen bör det ägnas särskild uppmärksamhet åt hur området ansluter sig till världsarvsområdet Sveaborg.

Det är ytterst positivt att det i fråga om trafikarrangemangen har beslutats att broalternativen ska skrinläggas och att sjötrafiken har beaktats som en central del av den fortsatta planeringen. Som en plan på lång sikt är tunnelmetron ett bra alternativ.

Sjöfartsverket konstaterar att den planerade spårvägsförbindelsen förbi Tjärholmen över en klaffbro till Sumparn och på en bro till Högholmen och från Högholmen på en bro eller i en tunnel till Kronbergsstranden betydligt skulle försvåra den lokala sjötrafiken.

Helen Elnät Ab har ingenting att påpeka om förslaget till delgeneralplan.

Fastighetsnämnden konstaterar att det är viktigt att vid den fortsatta planeringen hålla fast vid de kvantitativa målen i delgeneralplanen och markanvändningsplanen. Dessutom är det skäl att utreda möjligheterna att öka byggrätten i området. Vid planeringen bör det skapas möjligheter till mångsidigt bostadsbyggande till ett skäligt pris och att bevara förhållandet mellan flervåningshus och småhus i hela området. Åtgärdsförslagen i rapporten om utveckling av flervåningshus skulle kunna utnyttjas i området. Byggkostnaderna och möjligheterna till statsunderstödd och även annan hyresbostadsproduktion bör testas före de slutliga detaljplanerna.

Största delen av det område som ägs av Xxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxs dödsbo är enligt förslaget till delgeneralplan naturskyddsområden och skyddszoner kring dessa. Också nära de gamla villorna i området planerades det tidigare villalikt och ekologiskt tillbyggande. Vid behandlingen i stadsplaneringsnämnden har detta tillbyggande i onödan strukits. I anslutning till detaljplanerna utreds det om det behövs markanvändningsavtal med de tre privata markägarna i området och det underhandlas om behövliga fastighetsregleringar.

Det bör undvikas att placera känsliga funktioner såsom daghem och småhus ovanpå krosszoner, eftersom det är möjligt att flyktiga oljeföreningar har spridit sig till bergsskrevor. På grund av de planerade utfyllnaderna i området måste det grävas i havssedimenten, och en del av dem kan inte deponeras i havet. Det bör så snart som möjligt utredas var de förorenade sedimenten kan deponeras inom delgeneralplaneområdet. Ett alternativ som bör övervägas är oljebolagens bergrum för oljelager.

Det bör i förväg utredas vilka möjligheter det finns att rengöra de oljehamnskonstruktioner som ska bevaras, hur säkra de är och hur ren marken under dem är. Att bevara tre nitade cisterner i området och ändra dem till en kiosk som uppfyller dagens krav är dyrt och svårt att genomföra.

Byggnadsnämnden konstaterar att en spårväg och gång- och cykelväg till centrum genast i början av 2010-talet gör att Kronberget kan få en identitet som påminner om Munksnäs – en urban och småskalig förlängning på innerstaden. Att småbåtshamnen i Södervik stängs för segelbåtar stöder inte stadens strävanden att erbjuda invånarna fungerande rekreationslösningar. Alternativa tunnellösningar bör ytterligare utredas. En estetiskt planerad spårvägs- och gång- och cykelbro kan tänkas utgöra en del av staden vid havsstranden. Trots detta bör det ännu noga övervägas om det är möjligt att ersätta den långa bron över Kronbergsfjärden med en tunnel. Färjetrafiken bör i alla alternativ utvecklas som en del av kollektivtrafiken.

Området har idealiska förutsättningar för byggande med tillämpning av principerna för hållbar utveckling. Närheten till havet och utsattheten för vind kan utnyttjas då nya energiformer bestäms. Avfallshantering med ett centraliserat sugsystem är också värd allt understöd. Områdets läge och karaktär kräver att det säkerställs att konstruktionerna i byggnadsbeståndet är hållbara. Vid behov bör det övervägas att genom bestämmelser förplikta till materialval med en hållbar livscykel.

Det bör säkerställas att lämningar som berättar om oljehamnen utnyttjas som säregna påminnelser i området. Hälsan och säkerheten kräver att trafiken med räddningsfordon har planerats då trafikeringsprinciperna för hela området avgörs. Det bör bestämmas en plats för en räddningsstation.

Att ett slutresultat som motsvarar den i stadsbilden centrala platsens värde uppnås bör ställas som mål bl.a. genom tomtöverlåtelsevillkor och arkitektur- och idétävlingar. Förslaget till delgeneralplan har utarbetats efter ett noggrant förarbete. Utredningar om markanvändningen och utredningar som sträcker sig ända till byggnadstyperna har gjorts innovativt, mångsidigt och med eftertanke.

Direktionen för stadsmuseet föreslår att det nya byggnaderna intill området med Stansviks gård placeras så att de syns så lite som möjligt från herrgårdsområdet. Det är viktigt att vissa byggnader och konstruktioner som berättar om oljehamnsperioden bevaras. Dessa konstruktioner och byggnader som berättar om Helsingfors industrihistoria bör markeras på delgeneralplanekartan.

Kronbergsfjärden är en historiskt viktig sjötrafikled i Helsingfors, en symbol för det maritima Helsingfors och ett nationallandskap. De planerade broarna skulle bryta av vyerna. En bro mellan Högholmen och Kronberget skulle på ett ohållbart sätt spärra av och skada stadens maritima karaktär och hota bevarandet av skyddsvärdena på det nationellt värdefulla Högholmen. Kronbergsfjärdens historiska värde och landskapsvärde är så omfattande att det föreslagna broalternativet bör skrinläggas. Reguljär färje- eller sjöbusstrafik bör vid sidan av alternativet med en metrotunnel utredas som lösning för kollektivtrafiken. Sjötrafiken skulle inverka positivt på Kronbergsstrandens image och utgöra en naturlig fortsättning på den sjötrafik som historiskt hör till Kronbergsfjärden.

Bostadsnämnden anför att det speciellt inom området för markanvändningsplanen bör ses till att området bebyggs jämnt till ett område med alla besittningsformer. Tyngdpunkten bör ligga på den s.k. mellanformen och på det fritt finansierade bostadsbeståndet. I och med att Kronbergsstranden byggs ut bör det ses till att det befintliga området med flervåningshus förstärks. Det är viktigt att de kvantitativa målen nås och att byggkostnaderna hålls på en skälig nivå. Det bör utredas om olika lågenergialternativ är möjliga i området.

Bostadsproduktionskommittén biträder fastighetsnämndens åsikter och föreslår dessutom i syfte att säkerställa produktionsförutsättningarna att delgeneralplanen görs flexiblare, bl.a. i fråga om variationen i byggnadshöjden, när det gäller tomter som reserveras för besittningsformer inom stadsunderstödd och även annan hyresbostadsproduktion. Vid den fortsatta planeringen bör ofullständiga våningar undvikas. För parkeringslösningarna, takformerna, fasadmaterialen, basturna och stomdjupen behövs det kostnadsgranskningar, utifrån vilka det kan garanteras att detaljplanerna är lämpliga med tanke på produktion till skäligt pris.

Ekonomi- och planeringscentralen anför att Kronbergsstranden spelar en betydelsefull roll när det gäller att nå produktionsmålen i MB-programmet. För att bostadsproduktion till skäligt pris ska vara möjlig är planeringen av parkeringslösningen en viktig uppgift. Ett snabbt projektbeslut om en kollektivtrafikförbindelse till centrum är av vikt för att Kronbergsstranden ska bli attraktivt och markanvändningen där effektiv. Det bör finnas beredskap att inrätta kollektivtrafikförbindelsen enligt tidsschemat för bostadsbyggandet. Oljeförsörjningsområdet har en vidsträckt areal och det räcker 20 år att helt och hållet ändra det till bostadsområde. Det är viktigt att planera den temporära användningen av området.

Turist- och rekreationsservicen i Kronbergsstranden bör planeras med beaktande av detaljplanen för Kalvholmen och den service som förläggs till holmen. Oljeförsörjningsområdets historia syns i Kronbergsstranden som vissa bevarade oljecisterner och andra konstruktioner. Hur de ska utnyttjas planeras inom ramen för projektet för områdesbyggande tillsammans med fastighetskontoret, andra förvaltningar och eventuella privata brukare.

Miljönämnden föreslår att den nordligaste delen av området för bostadsbyggande mellan den befintliga oljehamnen och Kronbergsträsket stryks, då den ligger inom träskets tillrinningsområde och intill den friluftsväg som leder till träsket. Byggnadsmassan skulle resa sig störande nära från träsket sett och den skulle synas långt ut på havet. Den skulle dessutom delvis ändra på träskets tillrinningsområde.

Vid planeringen bör iståndsättningen av de konstruktioner som ska bevaras beaktas, likaså rengöringen och ventilationen i bergrummen med beredskapslager för olja.

Det bör utföras en miljökonsekvensbedömning över bron och eventuella andra alternativ för kollektivtrafiken. Planeringen bör speciellt beakta vindförhållandena i havsområdet och brofästet på Kronbergsstrandens sida, koldioxid- och småpartikelutsläppen, energiförbrukningen och koldioxidutsläppen på de stationer och den övriga infrastruktur som de olika trafikformerna behöver och de olika alternativens effekt på trafikvolymen inom gång- och cykeltrafiken, kollektivtrafiken och personbilstrafiken och andelarna för olika färdsätt.

Det bör beaktas vid planeringen att tunnelavsnitten i korsningsområdet i Hertonäs blir tillräckligt långa, så att olägenheterna med trafikbuller och avgaser inte ökar vid Borgbyggarvägen. Det bör smidigt gå att nå infartsparkeringen vid Hertonäs metrostation. Vid den fortsatta planeringen bör det beaktas att bullret från olika trafikformer och eventuellt stombuller och vibrationer ska bekämpas.

På strandområden bör effekterna av en höjd havsnivå, av översvämningar och av kraftigare vindar beaktas också på lång sikt. För att klimatförändringarna ska behärskas behövs det en beredskapsplan, som kan utnyttjas under alla planerings- och byggfaser i området.

Ledamoten Kati Vierikko, understödd av ledamoten Riku Eskelinen, framställde följande tilläggsförslag i punkten Natur och rekreation (s. 21), femte stycket (kursiv text): Beteckningen V/S1 och V/S2 i förslaget till delgeneralplan bör i enlighet med den framtida markanvändningen ändras till beteckningen SL inom naturskyddsområdet. Dessutom föreslår miljönämnden att beteckningen bostadsområde för den del av området som finns på Stansviksheden ska begränsas så att den endast gäller den befintliga oljehamnens område.

Ledamoten Kati Vierikkos förslag förkastades med rösterna 6–3 (Riku Eskelinen, Kati Vierikko och Miina Kajos).

Ledamoten Kati Vierikko, understödd av ledamoten Miina Kajos, framställde följande tilläggsförslag i punkten Trafikregleringar (s. 22), första stycket (kursiv text): Miljönämnden föreslår att det utförs en miljökonsekvensbedömning över bron och eventuella andra alternativ för kollektivtrafiken. Den planerade brokonstruktionen kräver omfattande fundament på Kronbergsstrandens sida. Under arbetet på delgeneralplanen bör broprojektets natur- och miljökonsekvenser utredas. Planeringen bör speciellt beakta vindförhållandena i havsområdet och brofästet på Kronbergsstrandens sida, koldioxid- och småpartikelutsläppen, energiförbrukningen och koldioxidutsläppen på de stationer och den övriga infrastruktur som de olika trafikformerna behöver och de olika alternativens effekt på trafikvolymen inom gång- och cykeltrafiken, kollektivtrafiken och personbilstrafiken och andelarna för olika färdsätt.

Ledamoten Kati Vierikkos förslag godkändes enhälligt.

Ledamoten Kati Vierikko, understödd av ledamoten Miina Kajos, framställde följande tilläggsförslag i punkten Beredskap för klimatförändringen (s. 23), första stycket (kursiv text): I förslaget till delgeneralplan anvisas massivt byggande på utfyllnadsområde öster om oljehamnsspetsen i Hundholmsvägens delområde. Det är meningen att ca 52 000 m² vy ska förläggas till området. Miljönämnden anser att den nuvarande strandlinjen bör bevaras i så naturligt skick som möjligt och i allmänt bruk. Den tjänar på detta sätt också som en naturlig buffert med tanke på eventuella kraftiga förändringar i havsvattenståndet, översvämningarna eller vindförhållandena.

Ledamoten Kati Vierikkos förslag förkastades med rösterna 6–3 (Riku Eskelinen, Kati Vierikko och Miina Kajos).

Ledamoten Simo Hämäläinen, understödd av ledamoten Riku Eskelinen, framställde följande förslag om ett tillägg i slutet av andra stycket på sidan 22: Det bör vid planeringen beaktas att infartsparkeringen vid Hertonäs metrostation ska gå att nå smidigt.

Ledamoten Simo Hämäläinens förslag godkändes enhälligt.

Kollektivtrafiknämnden konstaterar att utbyggnaden av Kronbergsstranden stärker befolkningsutvecklingen på Degerö och gör det möjligt att utveckla kollektivtrafiksystemet på hela Degerö. Vid den noggrannare gatuplaneringen bör det ses till att kollektivtrafiken fungerar smidigt.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar att det är skäl att utreda om kollektivtrafiken kan ordnas som sjötrafik, som tillsammans med anslutningstrafiken till metron utgör en fungerande lösning. Nämnden anser det inte vara realistiskt, ekonomiskt förnuftigt eller lämpligt för landskapet med en spårvägslösning som baserar sig på utfyllnad av havsområden, bankar och klaffbroar. Vid den fortsatta gatuplaneringen måste de ställvis mycket stora höjdskillnaderna i terrängen beaktas.

I fråga om det bostadsområde som gränsar till herrgårdsparken bör det anges områden för småhus och områden för såväl småhus som flervåningshus. Småhusen bör placeras längst i sydost så att terrängformerna och vyerna från herrgårdsparken blir beaktade. Stugbyn Uusikylä kan bevaras, och kompletteringsbyggande kan förläggas till stugbyn Vanhakylä. Stansviksvägens sträckning får inte ändras. Bostadsområdet söder om Kronbergsträsket bör inskränkas så att grönområdet blir bredare. Kanalarrangemanget i områdets sydvästra hörn är intressant, men utgör en utmaning när det gäller trafikregleringarna, parkeringen, brand- och räddningsvägarna och vinterunderhållet.

Kostnaderna för anläggningen av kommunaltekniska anordningar i de allmänna områdena har beräknats till ca 90 mn euro. I kostnaderna ingår gator, gång- och cykelvägar, korsningar, broar, rekreationsområden, vattenledningssystem och energi- och datakommunikationsnät.

Föroreningarna längst inne i Stansviken och inom havsområdet kan höja kostnaderna för anläggning av grönområdet kring viken, om inte saneringen hör till oljebolagens skyldigheter.

Tekniska nämnden/Helsingfors Vatten konstaterar att möjligheterna till olika naturliga lösningar för absorbering av dagvatten i enlighet med dagvattenstrategin bör utredas senast i anslutning till detaljplaneläggningen.

Tekniska nämnden/Helsingfors Energi konstaterar att de strängare byggbestämmelser som träder i kraft åren 2010 och 2012 och primärenergiberäkningen bör beaktas vid planeringen av området. Småskalig lokalproduktion av uppvärmningsenergi bör genomföras bara om användningen av primärenergi och miljökonsekvenserna blir mindre än för samproducerad fjärrvärme (CHP). Effekten för den småskaliga lokalproduktionen av uppvärmningsenergi och energiproduktionen bör räcka till för hela objektets eller byggnadens årsbehov.

Vid planeringen av spårvägsförbindelsen från centrum bör det beaktas att all trafik till Hanaholmens bränslehamn går via en farled över vilken en klaffbro har planerats.

Vid detaljplaneläggningen är det skäl att bereda sig på produktion av centraliserad ekoeffektiv kylenergi. Närheten till havet kan innebära en stor utmaning för planeringen av gatuområdena och deras underhåll. Halkbekämpningen i synnerhet på gångbanor och gång- och cykelstråk kan genomföras med hjälp av fjärrvärme.

Hamnnämnden konstaterar att verksamheten i Sörnäs godshamn flyttar till Nordsjö, men den fartygs- och godstrafik som hänför sig till Helsingfors Energis kraftverk blir kvar i området. Dessutom förekommer det trafik med fritidsbåtar till Hagnäs och Norra kajen. Vid planeringen av en kollektivtrafikförbindelse som bygger på broalternativet bör det beaktas att det för kraftverkens verksamhet är nödvändigt att bränsletransporterna alltjämt sker säkert och ekonomiskt och att en eventuell bortforsling av koldioxid och ökad användning av biobränslen vid kraftverken i framtiden ökar behovet av transporter.

Räddningsnämnden anför att kvarteren bör planeras så att det är möjligt att rädda sig och att genomföra räddningsuppdrag. Det bör reserveras en tomt på Degerö för en ny räddningsstation. Vid planeringen av nya bro- och tunnelalternativ bör de dimensioneras så att det blir farbara för räddningsverkets enheter.

Direktionen för djurgården konstaterar att förslaget till delgeneralplan innebär att det blir lättare att nå djurparken och att förslaget har beaktats i den pågående internationella arkitekttävlingen för djurparken.

Helsingfors kyrkliga samfällighet konstaterar att den behöver verksamhetslokaler i området och ser det som en fin möjlighet att stadsplaneringskontoret preliminärt planerat en plats för ett församlingshem av kapelltyp vid havsstranden. Kyrkliga samfällighetens projekt är rätt litet till storleken och kan också kopplas till något större projekt.

Utbildningsnämnden konstaterar att det i området vid Håkansviken har reserverats ett kvartersområde för en grundskola, en idrottshall och ett daghem, vilket innebär möjligheter till samarbete mellan nybörjar- och förskoleundervisningen och till sådana aktiviteter inom idrottsförvaltningen och undervisningsväsendet som kompletterar varandra. Lösningen gör det möjligt att bygga i etapper. Det är ändamålsenligt att ordna en planeringstävling om servicekvarteret. Det finns beredskap att förlägga en annan grundskola och ett daghem intill idrottsparken i Silverdalen.

Kultur- och biblioteksnämnden konstaterar att bibliotekstjänster för Kronbergsstranden erbjuds i Uppby på Degerö. Kulturväsendet har än så länge inga reserveringar i delgeneralplaneområdet i Kronbergsstranden. Det exceptionella läget hos strandzonen i Kronbergsstranden och områdets framtida tillgänglighet gör det möjligt att förlägga någon betydande kulturfunktion till området. Det är mycket välkommet att området med Stansviks gård bevaras som skyddsobjekt.

Svar på utlåtandena, kategorivis

Byggvolymen och målen i MB-programmet

Byggmålen i delgeneralplanen och markanvändningsplanen bibehålls såvitt möjligt vid detaljplaneläggningen. Däremot är det sannolikt inte möjligt med en betydlig höjning av mängden våningsyta. Exploateringstalen i delgeneralplaneområdet är 2,0 i kvarteren dominerade av flervåningshus och 0,5–1,0 i småhuskvarteren. Största delen av bostadsområdena är upptagna som A-områden, vilket medger byggande av såväl flervåningshus som småhus. Målet är en mångsidig typologi av flervåningshus och småhus i enlighet med riktlinjerna i projektet för utveckling av flervåningshus, bl.a. med hjälp av tomtöverlåtelsetävlingar. Vid effektivt byggande måste parkeringen förläggas under däck eller i anläggningar. En effektivisering av byggandet ger staden ekonomisk nytta, men innebär merkostnader för bostadsbyggandet i och med parkeringslösningen. Inom delgeneralplaneområdet följs MB-programmets fördelning av besittningsformer.

Delgeneralplanen anger inte byggnadshöjder, stomdjup, fasadmaterial, bastur eller motsvarande faktorer. När det gäller bostadsproduktionen har det i delgeneralplanen testats vilka möjligheter och förutsättningar det finns att uppnå byggmålet och målet för byggnadstyp (flervåningshus/småhus). Kronbergsstrandens område erbjuder goda utgångspunkter för byggandet av ett trivsamt stadsområde. Bilagematerialet till delgeneralplanen innehåller idéer om de faktorer som gör att området kan bli ett nytt slags trivsamt stadsområde med stark identitet och maritim karaktär. Vid detaljplaneläggningen är det meningen att viktiga kvalitetsfaktorer ska bevaras i varje delområde och att också genomförbarheten ska säkerställas.

Kronberget

I förslaget till delgeneralplan sträcker sig A-området på Kronberget vid oljehamnen något in på träskets tillrinningsområde norr om oljehamnen. Den skyddade linddungen ligger utanför byggområdet, men detta omfattar ca 0,1 ha av den ca 0,8 ha stora lövskogen kring dungen. Byggandet sträcker sig till ett värdefullt fågelområde.

Det är inte meningen att de högsta bergskrönen ska bebyggas, men husen kommer ända att synas från träskets stränder och från havsområdet. Vid granskningen på delgeneralplanenivå har det utgåtts från att taklisten på husen inte överstiger höjden på övre kanten på den oljecistern som ska bevaras i området. Byggnadshöjden bestäms dock inte i delgeneralplanen. Hur byggnadshöjderna påverkar landskapet utreds ytterligare vid detaljplaneläggningen, likaså utreds gränserna för byggandet.

Stansvik, Uusikylä och innersta delen av Stansviken

Om stugbyn Uusikylä med skyddszon lämnades utanför byggområdet skulle möjligheterna att bygga i Kronbergsstranden minska så mycket att byggmålet i Generalplan 2002 äventyras. De som bor i stugorna i Uusikylä erbjuds möjlighet att stanna i Stansvik genom att flytta till den andra stugbyn, Vanhakylä, öster om Stansviks gård.

Bostadsområdet invid herrgårdsparken har beteckningen A, som tillåter byggande av såväl flervåningshus som småhus. Avsikten med beteckningen är att det ska finnas tillräckligt med frihet för planeringen på detaljplanenivå. Principen är att tyngdpunkten för småhusbyggandet finns i området närmast parken vid Stansviks gård och att lösningarna med flervåningshus finns i västra delen av området, invid dess centrum. Hur byggandet påverkar vyerna från herrgårdsområdet har preliminärt utretts under arbetet på delgeneralplanen. Granskningarna fortsätter vid detaljplaneläggningen. Målet är att byggnaderna inte ska vara synliga från det centrala området i herrgårdsparken. Stansviksvägens sträckning har inte föreslagits bli flyttad. Största delen av tallarna med sköldbark bevaras i badstrandsområdet. Enligt miljökonsekvensbedömningen är badstrandsanvändningen inte till förfång för tallarna med sköldbark på stranden.

Beaktande av världsarvsområdet Sveaborg

Den skyddszon för världsarvsområdet Sveaborg som är under planering sträcker sig inte ända till Kronbergsstranden. Vyerna från Sveaborg har dock beaktats genom att det i sydvästra delen av området har planerats ett parkområde, bortom vilket byggandet i huvudsak kommer att ligga från Sveaborg sett. Kronbergsstranden blir på detta sätt bättre en del av det maritima landskapet.

Maritimt centrum för turist- och rekreationsservice

Det är meningen att Kronbergsstranden ska utvecklas som ett maritimt rekreationscentrum i Helsingfors och erbjuda bl.a. båtsports‑, idrotts- och kulturtjänster för helsingforsarna. Det vore viktigt att få ett representativt ”lokomotivprojekt” i området. För ett sådant projekt har det reserverats ett område på en synlig plats mitt emot innerstaden. Området kan vid behov omdisponeras för andra ändamål. För att Kronbergsstranden ska kunna utvecklas till ett maritimt centrum för turist- och rekreationsservice måste förvaltningarna samarbeta och området göras känt också med denna profil.

Oljehamnskonstruktioner som bevaras

Behovet av att rengöra de oljecisterner som ska bevaras har utretts preliminärt. Veterligen har det inte förvarats giftiga ämnen i dem. Möjligheterna att utnyttja cisternerna och kostnaderna för detta utreds alltjämt i fortsättningen bl.a. med hjälp av en tävling för studerande i stadsplaneringskontorets och konstindustriella högskolans regi.

Risker med oljehamnen och dess nedkörning

Lagringen av oljeprodukter i bergscisternerna håller på att avslutas och planeringen av en rengöring av bergrummen har inletts. Den som bedrivit verksamheten svarar för planeringen och genomförandet. Omständigheter kring bergrummens säkerhet vid rengöringsprocessen och eventuella miljöolägenheter bedöms vid planeringen av rengöringen. Det har ännu inte avgjorts hur beredskapslagren ska användas i fortsättningen.

Enligt kartan över berggrundens byggbarhet finns det tre svaga zoner i berggrunden inom oljehamnsområdet. Det kan antas att dessa inte försvårar planeringen av markanvändningen eftersom de är så få. Det sediment som muddras upp i området vid byggandet på stranden kan enligt preliminära undersökningar inte deponeras obehandlat i havet. Vid stadsplaneringskontoret pågår ett projekt för utredning av hur de förorenade sedimenten ska placeras. Som en del av arbetet bedöms möjligheten att utnyttja bergrum som blir lediga. Det har kommits överens om iståndsättning av det dike som utmynnar i Stansviken och oljebolagen betalar för den skada de åsamkat. I efterskott är det svårt att påvisa vilket av oljebolagen som har orsakat föroreningar längst inne i Stansviken och det blir därför troligen staden som får bekosta en eventuell iståndsättning.

Temporär användning av området

Efter rivnings- och rengöringsåtgärderna i oljehamnen kommer det sannolikt att vara svårt att temporärt ta en del av området åtminstone i allmänt bruk. De delområden i naturligt skick som bevaras, speciellt de fina strandområdena, bör dock öppnas för allmänheten. De berättar mycket om området som ett potentiellt trivsamt, maritimt bostadsområde.

Räddningsstation och trafik med räddningsfordon

Det har med räddningsverket kommits överens om att en tomt ska reserveras för en räddningsstation i detaljplanen för området för markanvändningsplanen. Detaljplanen blir färdig år 2009. Grundlösningen för trafiken med räddningsfordon har planerats i anslutning till planeringen av trafiknätet. De mer detaljerade lösningarna slås fast vid detaljplaneläggningen.

Byggande enligt principerna för hållbar utveckling

Principerna för hållbar utveckling genomförs bäst vid byggande som stöder sig på den befintliga samhällsstrukturen och som förbättrar denna, vilket också är ett mål i Kronbergsstranden. För projekten i området kan alternativa former för energiproduktion och ‑distribution utredas. Det är möjligt med långenergibyggande i området. Ett mål är att avfall ska samlas in med ett rörsystem.

I anslutning till arbetet på ett program för utveckling av flervåningshus pågår arbetet på att utveckla konstruktionstyper för områden vid havsstranden. Resultat från arbetet är att vänta redan hösten 2008.

Beredskap inför klimatförändringen

I anslutning till arbetet på delgeneralplanen har det gjorts en grundutredning om beaktande av havsvattenståndet vid planeringen. I utredningen beaktas också ett eventuellt höjt havsvattenstånd. Utredningen är underlag för en lokal, numerisk behandling av översvämningsrisken vid den fortsatta planläggningen och planeringen. Vid detaljplaneläggningen bestäms det höjdläge till vilket havsvattnet får stiga utan att det medför hälsorisker eller skador på konstruktionerna.

Lösningen för kollektivtrafiken

Stadsplaneringsnämnden beslöt 17.6.2008 föreslå Stn att det som spårförbindelse ska väljas en spårväg med broförbindelse från Degerö via Högholmen, Sumparn och Kronohagen till centrum. Stge beslöt 12.11.2008 godkänna spårvägs- och broalternativet som underlag för den fortsatta beredningen på en lösning för kollektivtrafiken till Degerö. Stge beslöt också att planeringen av Degerö ska utgå från att de framtida markanvändningsbehoven i fråga om kollektivtrafiken bygger på en effektiviserad spårvägslösning. Det är meningen att spårvägen ska anläggas under de första åren då Kronbergsstranden byggs ut.

Sjöbusstrafiken och färjetrafiken kan inte ersätta den direkta spårvägsförbindelsen till Helsingfors centrum. Närheten till havet är en imagefaktor för Kronbergsstranden. Innan spårtrafikförbindelsen har färdigställts kan sjötrafiken komplettera kollektivtrafikförbindelsen via Hertonäs och senare den direkta spårtrafikförbindelsen.

Lösningen för kollektivtrafiken kommer att medföra stora förändringar i havsmiljön kring Kronbergsfjärden. Det har gjorts en bedömning om hur en bro mellan Högholmen och Kronbergsstranden påverkar stadsbilden och den ger vid handen av bron har negativa verkningar för landskapet och stadsbilden. En positiv sak med bron är att landskapsvyer öppnar sig därifrån. Det utreds vid den fortsatta planeringen hur de konstruktioner som lösningen för kollektivtrafiken behöver ska anpassas till terrängen och stadsbilden. Åtminstone för bron mellan Högholmen och Kronbergsstranden är det meningen att en planeringstävling ska ordnas.

Spårvägsskenorna på gatorna i Kronbergsstranden kräver knappast alls några extra terrasseringar, eftersom översvämningsgränsen +3,0 m i varje fall måste beaktas. Markskärningarna med tanke på gatubyggen medför inga problem för stadsbilden, eftersom det är meningen att byggnaderna på tomterna vid gatan ska sträckas sig ända fram till denna. Den sprängsten som uppstår vid skärningen kan utnyttjas för utfyllnad inom området.

Bedömningen av miljö- och naturkonsekvenserna av kollektivtrafikförbindelsen är inte en del av arbetet på delgeneralplanen utan en del av planeringen av kollektivtrafikförbindelsen. Behovet av en separat miljökonsekvensbedömning om lösningen för kollektivtrafiken utreds i samråd med miljömyndigheterna.

Konsekvenser för båtsporten av lösningen för kollektivtrafiken

Bron skär av den fria passagen till Sörnäs hamn. Inom ramen för verksamheten vid det nuvarande kraftverket måste klaffbron mellan Tjärholmen och Sumparn öppnas för kol- och oljefartyg i genomsnitt varannan dag för ca 11 minuter. Under denna tid kan spårvagnarna ledas på någon annan rutt, t.ex. via Hagnäs. Broarna har ingen inverkan på trafiken med småbåtar som har låg rigg, eftersom den fria höjden är ca 7 m, dvs. densamma som under Hagnäs och Brändö bro. Småbåtshamnarna omorganiseras så att platserna för båtar som har hög rigg flyttas söder om brolinjen. Mellan Högholmen och Kronbergsstranden har bron inte någon nämnvärd inverkan på sjötrafiken. Den fria höjden under broarna har planerats bli 18 m, vilket är den höjd som Sjöfartsstyrelsen rekommenderar för farleder av denna typ.

Korsningen Österleden/Borgbyggarvägen och trafikolägenheter

Tunnelavsnittens längd från Österleden till Borgbyggarvägen är ca 600 m. Tunneln utmynnar strax söder om den befintliga signalreglerade korsningen mellan Abraham Wetters väg och Borgbyggarvägen. Infartsparkeringen vid Hertonäs metrostation kan nås i gatuplanet, som inte längre belastas av trafiken från centrum mot Degeröhållet och vice versa. Metrostationen får också en ny förbindelse då Planerargatans bro över Österleden öppnas.

Trafikolägenheterna är mindre i Kronbergsområdet än i de övriga objekten för områdesbyggande, eftersom det inte finns någon genomfartstrafik. Vid detaljplaneläggningen planeras kraven på ljudisolering i byggnadsmanteln och kvartersstrukturen så att riktvärdena för bullernivån kan nås både inomhus och i områdena för utevistelse.

Ändringar i förslaget till delgeneralplan

Ändringar på delgeneralplanekartan

Beteckningen ”underjordisk metrobana med riktgivande läge” och ”område där metrostation och biljetthallar får byggas och förbindelser från dessa till metrostationen” har strukits.

Beteckningen ”riktgivande del av område där spårväg och underjordisk metrobana får byggas” har ersatts med beteckningen ”riktgivande del av område där spårväg får byggas”.

Friluftsstråkets sträckning inom Stansviksområdet har justerats.

Det sydligaste området för service och förvaltning på västra stranden har i någon mån förstorats och ett friluftsstråk har dragits mellan området för service och förvaltning och det bostadsområde som domineras av flervåningshus. Med dessa åtgärder har det preliminärt gjorts en reservering för en havsbas för idrottsverket i området.

Ändringar och kompletteringar i delgeneralplanebeskrivningen

Beskrivningen har justerats på det sätt som förutsätts i stadsplaneringsnämndens beslut 17.6.2008 om kollektivtrafiken.

Till beskrivningen har fogats ett sammandrag över anmärkningarna och utlåtandena om förslaget till delgeneralplan.

Konsekvenserna för hälsan och säkerheten har kompletterats med de konsekvenser som trafiken medför för miljön.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

En minoritet inom Stn (Helistö, Lehtipuu, Moisio och Peltokorpi) ansåg att framställningen borde ha återremitterats för ny beredning utgående från

- att kvarteret längst i norr i området med flervåningshus på Kronbergets sydöstra sluttning stryks

- att stugområdet Uusikylä avgränsas från planeringsområdet på Stansviksheden

- att våningsytan bibehålls oförändrad genom att de övriga områdena bebyggs tätare än i förslaget.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna delgeneralplanen för Kronbergsstranden i 49 stadsdelen som en delgeneralplan med rättsverkningar enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11756, daterad 14.2.2008 och ändrad 6.11.2008.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Delgeneralplanekarta nr 11756 för Kronbergsstranden
	Bilaga 2	Illustration (Kronbergsstranden)
	Bilaga 3	Stadsplaneringsnämndens framställning 28.2.2008 (Förslag till delgeneralplan nr 11756 för Kronbergsstranden), separat bilaga
	Bilaga 4	Stadsplaneringsnämndens utlåtande 6.11.2008 (Förslag till delgeneralplan nr 11756 för Kronbergsstranden; anmärkningar och utlåtanden), separat bilaga
	Bilaga 5	Promemoria över myndighetssamråd 13.10.2008 (Förslag till delgeneralplan för Kronbergsstranden), separat bilaga
	Bilaga 6	Beskrivning för förslaget till delgeneralplan nr 11756 för Kronbergsstranden, separat bilaga
	Bilaga 7	Konsekvenser för rekreationsområdena och naturmiljön (Kronbergsstranden), separat bilaga
	Bilaga 8	Konsekvenser för landskapet, den byggda miljön, stadsbilden och kulturarvet (Kronbergsstranden), separat bilaga

DETALJPLANEÄNDRING FÖR GENOMFARTS- ELLER INFARTSVÄG I HAGA OCH KVARTERET NR 33204 (GAMLAS KÖPCENTER) M.FL. OMRÅDEN I KÅRBÖLE (NR 11745)

Stn 2008-987

Förslag till detaljplaneändring för genomfarts- eller infartsväg i 29 stadsdelen (Haga, Lassas), för kvarteret nr 33204, gatuområden och område för närrekreation i 33 stadsdelen (Kårböle, Gamlas) och för stadsdelsgränsen

Området ligger i södra Gamlas, nordost om korsningen av Ring I (Murmästarsvägen) och Kanteletarvägen.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga ett nytt köpcenter i ställer för varuhuset Prisma i Gamlas. Det nya köpcentret är ca 2,5 större (52 000 m² vy) än den nuvarande storbutiken. Till området förläggs dessutom ny kontorsvåningsyta (17 500 m² vy), en affärs-, kontors- och servicestationstomt för en eventuell ABC-station (1 500 m² vy) och en tomt för en ny hälsostation (9 000 m² vy). Området får sammanlagt ca 2 500 arbetsplatser.

Största delen av trafiken i området löper via södra rondellen på Kanteletarvägen. Angöringstrafiken till köpcentret och infarten till parkeringen på köpcentrets tak löper via Sånggränden. De flesta bilplatserna förläggs under jord. På köpcentertomten anläggs sammanlagt 2 400 bilplatser, varav 600 förläggs till köpcentrets tak och resten under jord. Kontorshusen och hälsostationen får egna bilplatser under jord, men de kan också anlita köpcentrets bilplatser.

Detaljplanegrunder Helsingfors Handelslag Elanto anhåller (15.11.2006) om en sådan detaljplaneändring för sitt kvarter 33204 att det blir möjligt att bygga ett köpcenter på ca 50 000 m² vy och dessutom kontorshus invid Ring I och att reservera en tomt för en ny hälsostation. Sökanden motiverar byggandet av ett köpcenter med behovet enligt en utredning om kommersiella tjänster. Referensplanen för området är utarbetad i samråd mellan konsulter som sökanden engagerat och företrädare för stadsplaneringskontoret.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (31.1.2008) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trätt i kraft i planområdet 23.12.2004) upptas området för centrumfunktioner. Den aktuella detaljplaneändringen följer generalplanen.

Detaljplaner

För största delen av planområdet gäller en detaljplan från 2002 där området har fyra skilda tomter. Det nuvarande Prisma ligger på en tomt som är kvartersområde för affärsbyggnader (KM). Tomten har byggrätt för 21 750 m² vy och enligt detaljplanen får en stor detaljhandelsenhet byggas där. I nordvästra hörnet (vid den nuvarande ABC-bensinstationen) och söder om det finns tomter som är kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader. På den norra tomten anges byggrätt för 4 100 m² vy och på den södra för 3 250 m² vy. Byggnadsytorna på tomterna löper längs Kanteletarvägen och de har högst fyra våningar. Tomten i hörnet av Kanteletarvägen och Ring I är kvartersområde för affärsbyggnader och där får det byggas en trädgårdsbutik på 100 m² vy. I gatuområdet i sydvästra hörnet gäller en detaljplan från 1997 och på en del av landsvägsområdet en detaljplan från 1998.

Övriga planer och utredningar

Följande planer och utredningar har gjort beträffande området:

- Referensplan för ett köpcenter, 8.10.2007, arkitektbyrån Innovarch Oy

- Referensplan för kontorshus, 4.6.2007, arkitektbyrån JKMM

- Bedömning av de kommersiella verkningarna av ett köpcenter i Gamlas, stadsplaneringskontoret/utredningsbyrån

- Kommersiella utvecklingsmöjligheter i området med Prisma i Gamlas, 17.10.2006, Tuomas Santasalo Ky

- Gamlas köpcenter och Prisma, preliminär funktionell plan, 27.12.2007, Tuomas Santasalo Ky

- Trafikprognos och funktionalitetsgranskningar beträffande Gamlas köpcenter, 21.12.2007, Strafica Oy

Ägandeförhållanden

Tomtmarken ägs främst av Helsingfors Handelslag Elanto, gatu- och landsvägsområdena av staden.

Allmän beskrivning av området

Gamlas ligger ca 10 km från Helsingfors centrum och gränsar till Ring I, Tavastehusleden och Rutiån. I början av 2006 fanns det 12 488 invånare i Gamlas. Det aktuella planområdet ligger i södra Gamlas, i hörnet av Ring I och Kanteletarvägen. De främsta gatorna till området är Ring I och Krämarvägen som löper genom Norra Haga.

Byggd miljö

Gamlas domineras främst av flervåningshus från olika decennier. Av Maxi-market från 1970-talet finns fortfarande tvåvåningsdelen kvar i planområdet. Envåningsdelen som var i dåligt byggtekniskt skick revs 2007. I planområdet finns också en grönbutik med fasadkassetter av metall och en obemannad bensinstation. På granntomterna norr om Sånggränden finns två kontorshus från 1980-talet och en servicestationstomt i hörnet av Sånggränden och Kanteletarvägen. Bortom parkområdet öster om planområdet finns bostadsområdet kring Näverlursvägen som uppstod på 1950-talet. Bostadsområdet har under den senaste tiden kompletterats med nya bostadshus. Söder om planområdet och Ring I finns TietoEnators moderna sexvånings kontorshus från 2000-talet som är markanta i stadsbilden.

Service Det kommersiella utbudet i dag

Den kommersiella servicen inom huvudmarknadsområdet för Gamlas köpcenter är koncentrerad främst till Gamlas, Lassas och Norra Haga. I Magnuskärr och Britas finns det kommersiell service på några enskilda ställen. Utanför influensområdet koncentreras servicen till Malmgård, Månsas, Sockenbacka och Kånala.

Serviceutbudet har försvagats i hela marknadsområdet. Området har saknat en tillräckligt attraktiv koncentration dit högklassig service hade kunnat förläggas. I Gamlas finns utom Prisma-området också två mindre koncentrationer för kommersiell service: området kring stationen och det s.k. gamla köpcentret. I Gamlas finns sammanlagt fem dagligvaruhandlar: Prisma, två butiker i det gamla köpcentret och två nära stationen. De är små supermarketar eller självbetjäningsbutiker. Den kommersiella servicen har minskat i alla centrum i Gamlas. Särskilt specialbutikerna har gått tillbaka och ersatts av krogar och annan service. År 2006 fanns det i Gamlas 7 specialbutiker och sammanlagt 15 krogar och kaféer.

Uppköpsresor

Prisma i Gamlas gjorde en kundenkät i mars 2007. Utifrån enkäten har Prisma ett tydligt lokalt influensområde med Gamlas, Magnuskärr, Norra Haga och Lassas. Det sekundära influensområdet sträcker sig dels till Södra Haga, dels till Baggböle och Svedängen. Men influensområdet sträcker sig dessutom betydligt längre i Ring I:s riktning exempelvis till Malm, och mot innerstaden till Böle och Brunakärr.

Utifrån enkäten besöker kunderna Prisma främst för matuppköp. I området finns också efterfrågan på specialvaror och annan service. Uppköpen i specialaffärer har hittills gått från huvudmarknadsområdet för Gamlas främst till Helsingfors centrum och Östra centrum, Sello i Alberga och Jumbo och Myrbacka i Vanda. De som besvarade Prismas kundenkät uppgav att de i första hand köper kläder och går på krog och kafé i Helsingfors centrum. Gamlasborna har beträffande vissa specialvaror såsom barnkläder i första hand handlat på Prisma.

Enligt kundenkäten sker de flesta uppköpsresorna med bil. Av alla som svarat tar 65 % bilen, 23 % går eller cyklar och 12 % åker buss. Färdsättet beror givetvis på var kunden bor. Av Gamlasborna går eller cyklar upp till 50 % och knappt 40 % tar bilen. Också kunder från Lassas och Norra Haga går till köpcentret oftare än kunderna i genomsnitt.

Befolkningsutveckling i huvudmarknadsområdet

Huvudmarknadsområdet för Gamlas, dvs. Gamlas, Lassas, Magnuskärr, Britas och Norra Haga, har sammanlagt 28 000 invånare (2006). Invånarantalet har sjunkit med drygt 300 från 2000. Tvärt emot situationen i hela Helsingfors, väntas invånarantalet sjunka en aning i de nordvästra områdena. Under de senaste tio åren har genomsnittsåldern för invånarna i huvudmarknadsområdet stigit och invånarna här är äldre än i Helsingfors i genomsnitt.

Dagens servicestruktur i Gamlas framgår närmare av Tuomas Santasalo Ky:s utredning om kommersiella utvecklingsmöjligheter för området kring Prisma i Gamlas.

Naturmiljö och skyddsobjekt

Planområdet är fullt utbyggt och där finns ingen viktig naturmiljö som bör skyddas. Terrängen i söder jämnades ut, besåddes med gräs och planterades med små träd efter att ett gång- och cykelstråk anlades utmed Ring I. Skallbergsparken öster om planområdet är en barrskogsdominerad backe. Här finns skyddade befästningsanordningar från första världskriget som delvis är täckta av jordskikt. Parkområdet mellan bostadsområdet kring Näverlursvägen och planområdet är delvis förbuskad anlagd park, där växer bl.a. klotpil. Gång- och cykelstråken i parkområdet är upplysta och i norr finns en liten bollplan.

Samhällsteknisk försörjning

Området omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning. Den nuvarande släckvattenledningen i köpcentret är samtidigt ringledning för vattenledningen i området. På tomten i sydväst finns viktiga dagvatten- och avloppsvattenledningar i en ledningsgränd.

Markens beskaffenhet

Området ligger i kanten av en bergsrygg och marken är byggbar tack vare detta och dräneringen. Under utfyllnadsjorden i västra kanten finns skikt av småkornig jord vars botten ligger som djupast ca 5 m under markytan. Grundvattenytan ligger ca 2 m under markytan.

Miljöstörningar

Ring I (landsväg 101) orsakar buller i söder (genomsnittlig trafikmängd per dygn 2006 = 78 000 fordon). I öster hörs trafikbuller tydligt också från Tavastehusleden (genomsnittlig trafikmängd per dygn 2006 = 65 000 fordon). Trafikbullret gör att bostäder inte kan byggas i söder.

Området har disponerats för handel och lagring. Här finns en trädgårdsbutik, en bensinstation och bränslecisterner för småskalig energiproduktion. Marken är inte undersökt separat. Eventuella markföroreningar är inget hinder för detaljplaneändringen.

Syften Syftet med detaljplaneändringen är att trygga uppkomsten av ett köpcenter som fungerar, är hållbart och är högklassigt i närmiljön och stadsbilden. Avsikten är att i trafikmiljön och stadsbilden beakta den kraftigt ökande trafiken i området och dessutom fotgängarnas, cyklisternas och kollektivtrafikpassagerarnas behov. Trivseln i området tryggas bl.a. genom att parkeringen förläggs mestadels under jord. I dag är stadsbilden splittrad på grund av vidsträckta trafikområden och i den mån det är möjligt ska den skärpas och göras mera urban utgående från att nytt byggande förläggs nära gatu- och landsvägsområdena.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Ett nytt köpcenter planläggs att ersätta förra Maxi-market, nuvarande Prisma i Gamlas. Köpcentret kommer att omfatta en stor detaljhandelsenhet på knappt 26 000 m² vy och specialaffärer och servicelokaler. En noggrannare fördelning av butikerna görs i takt med att projektet framskrider. Längs Ring I planläggs kontorshus och intill köpcentret reserveras en tomt för en ny hälsostation inför en eventuell koncentration av hälsostationsnätet.

Arkitektbyrån Innovarch Oy har utarbetat en övergripande plan för området.

Dimensioner

Planområdet omfattar 86 206 m² och byggrätten är sammanlagt 80 000 m² vy.

Kvartersområde för byggnader för social verksamhet och hälsovård (YS)

Tomten 33204/14 är YS-kvartersområde. I den gällande detaljplanen är det mesta av tomten kvartersområde för kontorsbyggnader (K).

Tomten är avsedd för en hälsostation som eventuellt byggs senare, uppskattningsvis tidigast år 2018. Eftersom det slutliga rumsprogrammet för hälsostationen inte är känt och då det inte finns någon referensplan för denna, är planläggningen av tomten rätt öppen. Huset på tomten kommer att ligga synligt i stadsbilden och därför anges en bestämmelse om att planeringen och byggandet ska beakta husets viktiga ställning i stadsbilden och dess funktion som gräns för det offentliga rummet, dessutom ska byggandet vara högklassigt i fråga om både material och arkitektur. Tomten har byggrätt för 9 000 m² vy och byggnadsytan på tomten har dels fem, dels två våningar. Av byggrätten ska 500 m² vy anslås för butiker i markplanet. Avsikten är att med hjälp av butiker liva upp det torgliknande området söder om huset.

På tomten kan det byggas en parkering i två plan under jord. Dessa ska ha förbindelse till parkeringen på den angränsande affärstomten. Infarten till tomten sker via KM-tomten för affärsbyggnader öster om den, och i detaljplanen anges två ungefärliga infartsservitut. Infarten till den underjordiska parkeringen på tomten kan senare planeras så att den sker via köpcentret eller så kan en egen inkörsramp byggas på själva tomten.

Lövträden i norra kanten av tomten ska bevaras.

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader och servicestationer (KLH)

Området öster om rondellen på Kanteletarvägen upptas som KLH-kvartersområde. Här planeras en livsmedelsbutik och en servicestation (ABC-station). Byggnadsytan på tomten har högst två våningar och tomten har byggrätt för 1 500 m² vy. Hit får förläggas en bensinstation. Husfasaden mot Kanteletarvägen ska behandlas som huvudfasad och får inte ge ett slutet intryck. Fasadmaterialen och planeringen ska vara högklassiga.

I norra kanten av tomten anges ett 20 m långt och 2 m brett ungefärligt område som ska anslås för lokal insamling av användbart avfall. Platsen ligger intill ett stråk som fotgängare och cyklister kan anlita för att komma med avfall, bilburna åter kör in på tomten.

Förläggningen av underjordiska bränslecisterner under servicestationen kräver ett tillräckligt avstånd till byggnaderna och de underjordiska lokalerna. Handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation (1998/415) kräver att avståndet till underjordiska lokaler ska vara minst 10 m och att luftrören ska ligga minst 5 m från tomtgränsen och allmän väg. Bränslemackarna ska placeras minst 5 m från bensinstationsbyggnaderna och bilplatserna samt minst 10 m från byggnader utanför stationen. För närvarande pågår inget projekt för tomten, men den är tillräckligt stor, 60 m × 60 m, för att avståndskraven ska uppfyllas. Rutten för bränsletransporter bestäms också då ABC-stationen planeras.

Kvartersområde för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet
får placeras (KM)

Det mesta av planområdet är KM-kvartersområde. Området har byggrätt för 52 000 m² vy. Avsikten är att bygga en stor detaljhandelsenhet på knappt 26 000 m² vy (Prisma-market) och dessutom specialaffärer. Utöver våningsytan på detaljplanekartan får det byggas handelspassager med hissar, rullramper och trappor för kunderna, last- och servicelokaler samt bilplatser. Dessutom får det byggas sammanlagt högst 400 m² vy affärslokaler under jord i anslutning till hissar och rullramper.

Byggandet sker främst i två plan. Våningstalet är inte fastslaget med antal våningar, vilket gör det möjligt att bygga eventuella lägre servicelokaler eller tekniska rum mellan butiksvåningarna. Byggnadshöjden är bestämd enligt högsta punkten för yttertaket, på köpcentrets tvåvåningsdel är höjden +47 och på takparkeringen +33,0. För köpcentrets fasad mot bostadsområdet kring Näverlursvägen anges separat höjden +40,0. Det beror på att i referensplanerna i detaljplanefasen försågs byggnadens yttervägg med en ca 1 m bred vägg som är högre än taket och som betjänar bl.a. ventilationsaggregaten. Väggens höjd bestäms senare då ventilationen planeras närmare.

För att säkra att köpcentret ska vara öppet mot omgivningen, bestäms att byggnadens markplan ska ha stora skyltfönster på minst 1/3 av fasadens längd på alla sidor utom den sydöstra. Glasytorna ska vara genomskinligt glas.

Tomten som är kvartersområde för affärsbyggnader omfattar också områden för gemensamt offentligt uterum. De finns framför ingångarna till köpcentret och betecknas som torglik del av tomt. Områdena ska bli högklassiga offentliga uterum med hjälp av ytmaterial, möbler, planteringar, belysning och miljökonst. Utomhusförsäljning är tillåten här.

Parkeringen för affärslokalerna planeras i första hand under jord. I kvartersområdet tillåts två underjordiska parkeringsplan. Dessutom planeras bilplatser på taket till köpcentret, dit man kör via Sånggränden.

Huvudingångarna till köpcentret byggs mot Kanteletarvägen och Sånggränden.

Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)

Sydvästra delen av planområdet är KT-kvartersområde. Här planeras tre landmärkeslika, ganska smala kontorsbyggnader som utgör en gräns mot korsningen av Ring I och Kanteletarvägen. Här upptas tre normativa tomter med en byggnadsyta för ett högst sjuvånings kontorshus var. De båda tomterna mot Kanteletarvägen har byggrätt för 6 000 m² vy var och den mot Ring I har byggrätt för 5 500 m² vy. Kontorshusen ska vara hela och i ett stycke, och därför ska tekniska rum förläggas till våningarna och takytorna ha en hel profil. Fasadmaterialet ska vara puts eller färgad betong.

De planterade områdena i sydväst anges för planteringar på marken, dessutom får här byggas underjordiska lokaler, t.ex. en parkering i två plan.

Gatuområden anges inte i planområdet för att bl.a. byggtidsschemana och byggansvarsfrågorna ska vara redigare. Området ägs av HOK/Elanto, som låter bygga det mesta av området. Eftersom infarterna ligger på tomten och inte i gatuområde, kan byggherren bättre samordna och anpassa anläggandet av infarterna med kontorshusbyggandet. Infarten till kontorstomterna anges med servitut. Infarten till den nordligaste normativa kontorstomten 33204/12 sker via KLH-tomten 33204/13 och infarten till de två sydligare tomterna 33204/10 och 11 via KM-tomten 33204/9.

Referensplanen för KT-kvartersområdet är utarbetad av arkitektbyrån JKMM.

Område för närrekreation (VL)

Sydost om kvartersområdena har ett smalt VL-område fogats till planområdet, därför att ett gång- och cykelstråk här har fått en ny sträckning som nu kan anges i detaljplanen.

Område för landsväg (LT)

En smal remsa av LT-området för Ring I har fogats till planområdet. Här upptas ett gång- och cykelstråk längs Ring I, det förlängs från nuvarande ca 150 m till ca 190 m. I förslaget ändras 151 m² av KT-kvartersområdet från gatuområde till LT-område. Tidigare har området varit gatuområde för Kanteletarvägen. Eftersom sydvästra hörnet i detaljplaneändringen är ändrat till kontorstomter, var det inte ändamålsenligt att lämna ett litet lösryckt gatuområde, utan det var naturligare att göra det till område för landsväg.

Trafik Strafica Oy har utrett hur detaljplaneändringen påverkar trafiken (trafikprognos och funktionalitetsgranskning för Gamlas köpcenter).

Den nuvarande trafiken i gatuområdena i planområdet uppgår till 16 800 fordon/dygn på Kanteletarvägen, 13 600 fordon/dygn på rampen österifrån och 9 800 fordon/dygn på rampen västerifrån mellan Ring I och Kanteletarvägen.

Trafiktopparna på grund av köpcentret infaller på vardagar kl. 17–18 och på lördagar kl. 12–14. Då ökar trafiken på Kanteletarvägen med 27 % jämfört med i dag, trafiken på Ring I på rampen västerifrån med 17 % och trafiken på Ring I på rampen österifrån med 22 %.

Trafiktopparna på grund av kontorshusen infaller vid andra tidpunkter och är mindre än trafiktopparna på grund av köpcentret. Trafikgranskningen är gjord enligt trafiken kring köpcentret.

Belastningsgraden i den trafiksignalsreglerade anslutningen Krämarvägen–Kanteletarvägen–Skådespelarvägen–Ring I är från Ring I:s håll 1,05, dvs. passabel. I anslutningen uppstår kortvarig rusning och köer vid trafiktopparna.

I rondellen Kanteletarvägen–Ring I–köpcentret är belastningen på Kanteletarvägen från Gamlashållet 0,91, dvs. tillfredsställande. Vid trafiktopparna uppstår tillfällig rusning här.

Belastningen i anslutningen Kanteletarvägen–Sånggränden är under 0,85, vilket betyder att trafiken löper bra.

För att minska de ökande trafikproblemen i rondellen vid köpcentret i rusningstid öppnas ett nytt körfält för dem som svänger åt höger på Kanteletarvägen, enligt trafikplanen. Då får de som kör söderifrån på Kanteletarvägen vänta på eget körfält för att svänga in till köpcentret. På det sättet underlättas trafiken söderifrån norrut i kvällsrusningen.

I trafikplanerna finns utrymme för att den trafiksignalsreglerade anslutningen Krämarvägen–Kanteletarvägen–Ring I ska kunna ändras till en rondell som delvis har två körfält. En sådan rondell har högre trafikkapacitet än en anslutning med trafiksignaler. Anslutningen får högre kapacitet och fungerar bättre.

Avsikten är att presentera trafikplanen för Skådespelarvägen–Krämarvägen för stadsplaneringsnämnden i april 2008.

Service I Generalplan 2002 upptas Gamlas som lokalcentrum. Lokalcentrum är lättillgängliga från bostadsområden och i framtiden ses de gärna också som större arbetsplatsområden än i dag. Ur den kommersiella dimensioneringens synvinkel har lokalcentrumen ett tillräckligt stort invånarunderlag som svarar mot handelns strävan efter allt större detaljhandelsenheter och ett större utbud inom specialhandeln. I generalplanebeskrivningen konstateras om Gamlas att serviceutbudet där borde utvidgas.

Den kommersiella utvecklingen i området bygger på att efterfrågan blir större och kunderna flyttar bort i lägre grad. Efterfrågan inom dagligvaruhandeln väntas öka med 0,5 % årligen på grund av den privata konsumtionen, vilket kompenserar det sjunkande invånarantalet. Den större efterfrågan inom specialhandeln antas å sin sida följa nationalproduktens tillväxt, dvs. ca 2–4 % om året. Köpkraften i huvudmarknadsområdet för Gamlas väntas öka både inom dagligvaruhandeln och särskilt inom specialhandeln. Köpkraften väntas öka avsevärt inom beklädnads-, järn-, möbel- och inredningsbranschen.

Behovet av mera lokaler på grund av den ökande köpkraften väntas uppgå till sammanlagt ca 31 000 m² vy för butiker och till ca 10 000 m² vy för kaféer, restauranger och annan service (Santasalo 2006).

Prisma kommer att vara den enda dagligvarubutiken i det nya köpcentret. Prisma omfattar dessutom avdelningar för beklädnad, sport, hem, hemteknik, byggande och trädgård. De övriga specialbutikerna i köpcentret gäller mode, inredning och andra specialartiklar (bl.a. apotek, Alko), vidare finns det restauranger, kaféer och annan service (bl.a. bank, fastighetsförmedling, dam- och herrfrisör och motionstjänster).

Stadsplaneringskontoret har bedömt de kommersiella verkningarna av Gamlas köpcenter. Den preliminära kommersiella strukturen i köpcentret presenteras i Tuomas Santasalo Ky:s plan för Gamlas köpcenter och Prisma, en preliminär funktionell plan.

Naturmiljö Planområdet är effektivt utbyggt och naturmiljön spelar en underordnad roll. Planterade trädrader ska skapa en vårdad stadsmiljö. Områdena mellan kontorshusen ska planteras och mjuka upp övergången från de höga husen till parkområdet intill och stadsbilden utmed Ring I.

Samhällsteknisk försörjning

Kvarteren kan anslutas till de nuvarande näten för samhällsteknisk försörjning, men en del av näten måste flyttas.

Dagens släckvattenledning mellan Kanteletarvägen och Näverlursvägen finns på köpcentertomten och ägs av köpcentret. Ledningen ska ersättas med en annan från Sånggränden till Näverlursvägen och dras i gatu- och parkområde. Avloppet och dagvattenavloppet på de kommande tomterna 33204/11–13 ska flyttas till gatuområde. Åtgärderna beror på detaljplaneändringen.

Den körbara vägen runt byggnaden inne på tomten 33204/9 är lång. I södra delen av tomten reserveras ett avrinningsstråk via tomten 11 till utfallsdiket. Dräneringsstråket behövs vid ovanliga översvämningar vid störtregn, då dagvattenavloppets kapacitet eventuellt inte förslår. På tomten 11 reserveras en ledningsgränd från tomten 10 till Kanteletarvägen. Den kan behövas om tomterna 10 och 11 bebyggs vid olika tidpunkter.

Vid Sånggränden måste fjärrvärmeledningarna kanske bytas ut då våningsytan höjs.

Markens byggbarhet och renhet

Området ligger i kanten av en bergsrygg och marken är byggbar tack vare detta och dräneringen. I KT-, KLH- och YS-kvarteren i väster finns skikt av småkornig jord under utfyllnadsjorden och skiktens botten ligger som djupast ca 5 m under markytan. Grundvattenytan ligger ca 2 m under markytan. För planläggningen och konsekvensbedömningen har inga undersökningar gjorts om skadliga ämnen i marken eller grundvattnet. Då de underjordiska planen i kvarteren byggs beaktas eventuella markföroreningar i enlighet med miljöskydds- samt markanvändnings- och bygglagen.

Miljöstörningar

På grund av trafikbullret på Ring I krävs en övergripande ljudisolering enligt 35 dB(A) på sydfasaderna på KT-tomterna 10 och 11. Då överskrids inte bullernormen L_Aeq,7_-22= 45 dB för affärs- och kontorsrum.

På grund av trafikbullret på Kanteletarvägen krävs en övergripande ljudisolering enligt 34 dB mot gatan i YS-kvarteret. Då överskrids inte dagnormen L_Aeq,7_-22= 35 dB eller nattnormen L_Aeq,22-7= 30 dB för bostads-, patient och inkvarteringsrum. Orenheterna i trafikutsläppen bedöms utifrån trafikmängden och i YS-kvarteret är det ingen orsak att begränsa i vilket väderstreck luftintaget finns. I byggprojekteringen ska både ljudisoleringen och luftintaget granskas enligt den kommande verksamheten.

För att dämpa bullerolägenheterna från tekniska aggregat i affärs- och kontorsbyggnaderna bestäms det i detaljplanen att i alla kvartersområden ”får luftväxlings-, avkylnings- m.m. apparatur inte förorsaka sådant buller på närliggande bostads- eller rekreationsområde som överstiger 45 dB(A). Bullernivån skall mätas 25 m från kvarterets 33204 gränser”. I VL-området söder om området är trafikbullret så starkt att det inte är ändamålsenligt att låta bullerbestämmelsen för kvarteren gälla också här.

Byggandet i området hindrar i viss mån trafikbullret på Ring I och Kanteletarvägen att spridas till bostadskvarteren.

Detaljplaneändringens verkningar

Verkningar på samhällsstrukturen och den byggda miljön

Detaljplaneändringen ändrar inte på samhällsstrukturen i någon högre grad. Intill köpcentret reserveras plats för kontorshus och en hälsostation, vilket passar bra i det kommande lokalcentrumet intill den planskilda korsningen på den livliga tvärgående trafikleden.

Verkningar på trafiken och den tekniska försörjningen

Köpcentret ökar trafikmängden under trafiktopparna med 27 % på Kanteletarvägen, med 17 % på Ring I på rampen västerifrån och med 22 % på Ring I på rampen österifrån. På grund av den ökande trafiken öppnas ett nytt körfält i rondellen vid köpcentret för dem som svänger åt höger på Kanteletarvägen. I trafikplanerna finns utrymme för att den trafiksignalsreglerade anslutningen Krämarvägen–Kanteletarvägen–Ring I ska kunna ändras till en rondell som delvis har två körfält. Byggandet enligt detaljplaneändringen medför mera trafik i området, men innebär inte att trafiken fungerar nämnvärt sämre.

Huvudstråket för gång- och cykeltrafik norr om Ring I flyttas vid tomten 33204/10. Den nuvarande rakan kommer att löpa runt huset på tomten. Det stör cykeltrafiken en aning just här.

Verkningar på människans hälsa och säkerhet, olika
befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i närmiljön,
sociala förhållanden och kultur

Den ökande trafiken på gatorna höjer inte bullret eller avgaserna så mycket att det skulle kunna anses avsevärt. Reserveringen av en ny hälsostation betyder att då stationen är byggd förbättras hälsovårdstjänsterna och verksamhetsmöjligheterna för folk i olika ålder.

Verkningar på samhällsekonomin

Detaljplaneändringen medför inga stora kostnader för trafikleder eller nät. Den effektiverar användningen av den nuvarande infrastrukturen och affärstomtsmarken. Ändringarna beträffande gator och ledningar för teknisk försörjning ger kostnader på ca 0,3 mn euro enligt följande:

	Stråk och grönarbeten	100 000 euro
	Vattentjänster	185 000 euro

	Sammanlagt	285 000 euro

Kostnaderna för Kårböle hälsostation uppskattas i behovsutredningen från 2005 till ca 10,1 mn euro (exkl. moms, 5 200 m² bruttoyta). Om det aktuella projektet är 9 000 m² bruttoyta, kan kostnaderna uppgå till hela 22,5 mn euro. Projektets omfattning och kostnadskalkylen preciseras senare.

Verkningar på samhällsstrukturen och tillgången till kommersiell service

Köpcentret samt kontorshusen och hälsostationen som eventuellt byggs senare utvecklar Gamlas till ett mångsidigt och starkt lokalcentrum, och i fråga om funktionerna närmar det sig ett regioncentrum. Projektet höjer områdets image.

Att utveckla Gamlas kommersiellt och att utvidga och variera utbudet gör köpcentret mera attraktivt och vidgar samtidigt dess kommersiella influensområde. Särskilt i fråga om specialhandeln nås köpkraften i närområdet bättre och andelen kunder som handlar i Gamlas väntas stiga just när det gäller specialhandeln. Med ett serviceutbud på regioncentrumnivå kan man minska folks behov att fara längre bort och handla samt minska kundernas beroende av egen bil. Det kommande köpcentret gör att kunderna inte åker utanför marknadsområdet i samma grad som nu. Köpkraften för Gamlas väntas öka med ca 187 mn euro inom tio år, vilket är nästan tre gånger så mycket som 2005. Invånarnas beroende av andra servicecentrum minskar och samtidigt blir uppköpsresorna kortare.

De starkaste konkurrenterna till Gamlas är utom Helsingfors centrum också Sello i Esbo, Myrbacka och Jumbo i Vanda, Malm och Östra centrum. Sello i Alberga tävlar med Gamlas köpcenter om kunderna i väster och Myrbacka om kunderna i norr. Avståndet till Malm, Östra centrum och Jumbo är avsevärt längre och konkurrensen från dem är mindre. Det planerade köpcentret Hartwall i Kånala tävlar främst med Kånala, Malmgård och Sockenbacka.

Trots att folk från Gamlas med omgivning handlar i hög grad i Helsingfors centrum, påverkar det nya köpcentret varken köpkraften eller mängden uppköp i centrum väsentligt. Det sjunkande kundunderlaget för de övriga köpcentren i regionen har däremot en aning större betydelse, men köpcentren är inte i hög grad beroende av köpkraften för Gamlas. Gamlas köpcenters influensområde är främst närområdet, vilket gör att kunderna handlar i mindre utsträckning på annat håll. I och med den ökande konsumtionen ökar efterfrågan på specialvaror, vilket stärker centrumens betydelse i näromgivningen och därmed finns det rum för nya centrum utan att det påverkar samhällsstrukturen negativt. I de övriga sekundära centrumen i Gamlas uppskattas närservicen och de små dagligvarubutikerna kvarstå. De nuvarande mindre dagligvarubutikerna kompletterar handelns servicenät och erbjuder invånarna närservice. Antalet övriga specialbutiker i området har redan sjunkit. Det lokala utvecklade köpcentret väntas öka närservicens tillgänglighet.

Genomförande Byggandet i planområdet inleds med köpcentret som byggs i faser. Envåningspartiet i västra delen av det gamla köpcentret är rivet och i dess ställe byggs Prisma-market med start vårvintern 2008. Byggandet har inletts med beslut om undantag och främst enligt den gällande detaljplanen. De senare faserna sker enligt den aktuella detaljplaneändringen. Senare byggs Prisma ut med anslutande specialaffärer. Sedan byggs av allt att döma kontorshusen och sist hälsostationen.

Planeringsfaser

Frågan om detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har skriftligt meddelat intressenterna om att frågan om detaljplaneändring blivit väckt. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning, daterat 24.1.2007.

Detaljplaneändringen meddelades också i planläggningsöversikten 2007.

Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet. Programmet och detaljplanens utgångspunkter och mål presenterades för allmänheten 6.2.2007.

Utkasten till detaljplaneändring och detaljplanebeskrivning har hållits framlagda på stadsplaneringskontoret och i entréhallen på Gamlasgården 25.9–17.10.2007 och på verkets webbsidor. Ett allmänt möte om utkastet hölls 8.10. 2007.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret har samarbetat med Helsingfors Energi, hälsovårdscentralen, räddningsverket, byggnadskontoret, fastighetskontorets tomtavdelning, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt och Museiverket.

Åsikter Programmet för deltagande och bedömning och utgångspunkterna i detaljplaneändringen hölls framlagda 5.2–2.3.2007. Då framfördes åsikter av miljöcentralen, Gasum Oy, Museiverket, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt, Kårböle egnahemsförening (samma åsikt inlämnades också av styrelsen för Kårböle egnahemsförening och var fogad till åsikten om undantaget som gällde köpcentrets första fas), xxxxxxxx xxx xxxxxxx, xxxx xxxxxxxx, xxxx och xxxxx xxxxxxx, As Oy Tanotorventie 12, As Oy Tanotorventie 10 och xxxx xxxxx.

Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt 25.9–17.10.2007. Då framfördes åsikter av Museiverket, hälsovårdscentralen, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt, xxxx xxxxx, xxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxx.

Åsikter om programmet för deltagande och bedömning
och om utgångspunkterna i detaljplaneändringen

Utom Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt hade myndigheterna inga invändningar mot utgångspunkterna eller programmet.

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt föreslog att följande punkter skulle justeras:

- Alla konstruktioner och anläggningar i området för landsväg ska rymmas inom trafikområdet.

- I stället för de avsnitt av gång- och cykelstråket som avlägsnas ska nya, smidiga, säkra och tillgängliga avsnitt planeras och anläggas.

- Kollektivtrafiken ska fungera och hålla god standard.

- Rondellen på Kanteletarvägen ska fungera så bra att inga köer bildas ända till Ring I.

- Behovet av bullerskydd, verkningarna av partikelutsläpp från trafiken och bekämpningen av dem ska beaktas.

Kårböle egnahemsförenings åsikt med 12 punkter var närmast en frågelista (samma åsikt från föreningens styrelse). Frågorna gällde byggstarten enligt undantag innan detaljplaneändringen trätt i kraft, beredningen av detaljplaneändringen och i hög grad projektets verkningar på trafiken. Dessutom efterlyste föreningen utredningar om bl.a. miljöstörningar, kommersiella verkningar, verkningarna på stadsbilden och nyttan för markägaren. Åsikten bemöttes så snart den anlänt och svaret sändes direkt till styrelsens ordförande. Flera av punkterna i åsikten klarlades i utredningar under planläggningen, och dessa presenterades vid det allmänna mötet om utkastet till detaljplaneändring. Åsikten besvarades vidare i anslutning till stadsplaneringsnämndens föredragningslista.

xxxxxxxx xxx xxxxxxx kräver klarhet beträffande bullret, det funktionella konceptet, stadsbilden och köpcentrets verkningar på utsikten i bostadsområdet kring Näverlursvägen, såsom ljusföroreningar och taklandskapet. Frågorna besvarades på stadsplaneringsnämndens föredragningslista och de diskuterades både i telefon och vid det allmänna mötet om utkastet. Vid mötet visades bl.a. en animationsmall.

I de övriga invånaråsikterna gällde oron främst ett femvånings parkeringshus som ingick i de första planerna. Parkeringshuset skulle ha förlagts till nordöstra hörnet närmast bostadsområdet kring Näverlursvägen. Planerna på parkeringshuset frångicks emellertid dels på grund av invånarnas åsikter, dels på grund av att butiksytan då kunde utvidgas. Till parkeringshusets plats förlades en envånings affärslokal, och då blev byggnadsdelen mot bostadsområdet mycket lägre.

Invånarna efterlyste också klarhet beträffande trafik och buller, de påtalade de i allmänhet skrymmande byggnadsmassorna. En separat trafikutredning utarbetades. Dagens bullersituation och byggandets verkningar på den presenterades utifrån bullerkalkyler på det allmänna mötet om utkastet.

Åsikter om utkastet till detaljplaneändring

Museiverket och hälsovårdscentralen hade inga invändningar mot utkastet.

Vägverket/Nylands vägdistrikt ansåg att gång- och cykelstråken i området ska fungera, vara säkra och tillgängliga och ingå i det omgivande nätet. Lutningen i längdriktning på det gång- och cykelstråk i sydvästra delen av planområdet som ska flyttas verkade vara för brant. Vägdistriktet föreslog underhandlingar om stråket. Vägdistriktet föreslog en detaljplanebestämmelse som stöder anlitandet av kollektivtrafik, lyfte fram krav på tillräcklig ljudisolering i kontorshusen och påtalade några ritningstekniska detaljer. Underhandlingar fördes med vägdistriktet per e-post med bildbilagor om gång- och cykelstråkets läge och lutning. Vägdistriktets övriga påpekanden är beaktade i förslaget.

Invånarna föreslog mera parkområde och lättare byggande. De ifrågasatte behovet av kontorsbyggande. Dessutom påtalade de olägenheter som trafiken orsakar för Halsovägen, bl.a. föroreningar och buller. Åsikterna kunde inte beaktas, för det hade betytt att grunden för detaljplaneändringen hade måst ändras, och enskilda åsikter ansågs inte ge orsak till det.

./. Stadsplaneringsnämndens förslag 31.1.2008, s. 18–38, där åsikterna och nämndens svar på dem framgår detaljerat, har delats ut till fullmäktigeledamöterna separat (bilaga 3).

Statistiska uppgifter	Disponering		Yta m²	Våningsyta m²
		Kvartersområde för byggnader för social verksamhet och hälsovård (YS)	3 681	9 000
		Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)	9 923	17 500
		Kvartersområde för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet får placeras (KM)	58 477	52 000
		Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader samt servicestationer (KLH)	4 364	1 500
		Område för närrekreation (VL)	3 283
		Gatuområde	3 588
		Område för landsväg (LT)	2 890

		Sammanlagt	86 206	80 000

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Nämnden föreslår att förslaget till detaljplaneändring ska godkännas.

Ordföranden Anttila anmälde jäv och lämnade mötesrummet för den tid ärendet behandlades, ordet leddes då av ledamoten Helistö.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 18.4–19.5.2008, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, miljönämnden, nämnden för allmänna arbeten, räddningsnämnden, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Helen Elnät Ab, hälsovårdscentralen, Nylands miljöcentral, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt och Gasum Oy.

Utlåtanden Gasum Oy har (26.6.2008) inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Miljönämnden har (1.7.2008) inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Ledamoten Lea Saukkonen anmälde jäv och lämnade mötesrummet för den tid ärendet behandlades.

Ledamoten Riku Eskelinen kom med ett motförslag som inte vann understöd. Ordförande konstaterade att förslaget förföll. Eskelinen meddelade följande avvikande mening:

Allmänt

Förslaget till detaljplaneändring för Gamlas köpcenter strider mot både klimatstrategin för huvudstadsregionen 2030 och de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I båda understryks betydelsen av gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken och behovet att minska fordonstrafiken.

Nämnden fått felaktiga uppgifter

Vid nämndens möte fick ledamöterna den felaktiga uppfattningen att rent av hälften av trafiken till Prisma i Gamlas sker till fots eller med cykel.

Av den kundenkät som Prisma i Gamlas gjorde i mars 2007 framgår ändå att av uppköpsresorna till köpcentret görs 65 % med egen bil, 23 % till fots och med cykel och 12 % med buss.

Ett annat argument i beslutsfattandet var exempelvis att bilåkandet i området minskar i och med att köpcentret byggs ut. På stadsplaneringsnämndens föredragningslista heter det rent av: ”Med ett serviceutbud på regioncentrumnivå kan man minska folks behov att fara längre bort och handla samt minska kundernas behov av egen bil”. Samma argument användes på miljönämndens möte.

Hänvisningen till att privatbilismen minskar bygger inte på någon undersökning. Den enda trafikutredning som gjorts om projektet är Strafica Oy:s trafikprognos för och funktionalitetsgranskning av Gamlas köpcenter.

Enligt Strafica Oy:s utredning ökar trafiken under trafiktopparna med 27 % på Kanteletarvägen, med 17 % på Ring I på rampen västerifrån och med 22 % på Ring I på rampen österifrån. Här undersöks verkningarna inte på bredare basis.

Av de växande trafikmängderna i Straficas utredning och av liknande, genomförda köpcenterprojekt kan man snarare dra den slutsatsen att bilismen ökar då ett köpcenter byggs ut. Den växande fordonstrafiken nämns flera gånger i andra handlingar som berör beslutsfattandet.

Eventuella olägenheter av beslutet

Eftersom det i handlingar som presenterar projektet konstateras att förhållandena för gång- och cykeltrafiken ställvis försämras, och med beaktande av att inga som helst undersökningar har gjorts om hur den växande trafiken och energiförbrukningen påverkar koldioxidutsläppen, kan jag inte understödja nämndens åsikt som går ut på att nämnden inte har några invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Inga alternativa planer för projektet har heller varit kända, planer som skulle trygga butiker och andra tjänster nära Gamlasborna. Det hade varit viktigt särskilt med tanke på barnfamiljer, äldre och rörelsehindrade i området.

Eftersom de uppgifter jag fått inte övertygar mig om att beslutet följer klimatstrategin för huvudstadsregionen 2030 och de riksomfattande målen för områdesanvändningen, vill jag inte ta juridiskt ansvar för beslutet.

Hälsovårdscentralen hänvisar (23.6.2008) till sitt tidigare utlåtande om ärendet (23.10.2007) och konstaterar att den inte har något att tillägga till förslaget till detaljplaneändring.

I sitt utlåtande om utkastet 23.10.2007 konstaterar hälsovårdscentralen att hälsovårdsnämnden 25.10.2005 slog fast riktlinjerna för en centralisering av hälsostationsnätet. I riktlinjerna föreslås att i Kårböle/Kånala byggs en ny huvudhälsostation, dit verksamheten vid hälsostationerna i Gamlas, Malmgård och Sockenbacka kopplas. Den nya hälsostationen byggs tidigast 2018 och då ska den betjäna ca 50 000 invånare. Den föreslagna byggrätten förslår för en hälsostation enligt dimensioneringsdirektiven. Goda kollektivtrafikförbindelser till hälsostationen är viktiga med tanke på servicens tillgänglighet. Tomtens läge nära Ring I och Tavastehusleden är lättillgängligt både med buss och med bil.

Helsingfors Vatten konstaterar (25.6.2008) att det krävs ca 170 m ny allmän vattenledning för planområdet. På de kommande tomterna 33204/11–13 finns ett allmänt avlopp och ett allmänt dagvattenavlopp som på ett ca 120 m avsnitt måste flyttas till gatuområde. Den privata vattenledningen på tomten 33204/9 måste flyttas till Sånggränden och till parkområdet öster om tomten, dessutom ska den ändras till allmän vattenledning.

Kostnaderna för vattentjänster uppgår till ca 350 000 euro exkl. moms, varav nya ledningar kostar ca 70 000 euro exkl. moms och flytt av gamla ca 280 000 euro exkl. moms. Eftersom flytten av vattentjänstledningarna gäller byggbarhet på tomten på grund av detaljplaneändring, ska flytten planeras och genomföras av andra medel än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner (beslut av Stn 5.5.1997).

Tomten 33204/10 gränsar inte till gatan där de allmänna vattentjänstledningarna löper. Tomten ska anslutas till det allmänna nätet med privata anslutningsledningar exempelvis via ledningsgränden på tomten 33204/11.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget på villkoren ovan.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab konstaterar (3.6.2008) att eldistributionen i kvartersområdet för affärs- och kontorsbyggnader i sydväst kräver en ny transformatorstation. Den optimala platsen för transformatorstationen är i gatuplanet i KT-kvartersområdet. Kablarna för stationen och för anslutningsledningarna till tomterna dras via körbanorna. Transformatorstationen behöver en yta på ca 20 m².

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har inga övriga påpekanden om förslaget.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att eftersom transformatorstationen behövs för den interna eldistributionen i kvartersområdet för affärs- och kontorsbyggnader och inte för den allmänna eldistributionen, är det inte nödvändigt att ange stationen i förslaget. Fastigheten och Helsingfors Energi slår i byggfasen fast var stationen ska placeras.

Fastighetsnämnden konstaterar (24.6.2008) att den inte har några invändningar mot själva förslaget.

Förslaget bör inte föras vidare till Stge förrän underhandlingarna enligt Stns markpolitiska beslut 9.2.2004 har slutförts med den privata markägaren.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att efter att nämnden avgav utlåtandet har fastighetskontoret och markägaren slutfört de markpolitiska underhandlingarna. Fastighetsnämnden föreslog Stn 5.8.2008 att markanvändningsavtalet skulle godkännas.

Räddningsnämnden konstaterar (17.6.2008) att av detaljplanetexten ska framgå att räddningsmateriel ska kunna köra runt köpcentret också i de områden som får användas för torgförsäljning.

Köpcentret är med tanke på säkerheten planerat utifrån funktionella dimensioner som beaktar stora ytor och många anställda. Den funktionella dimensioneringen granskar själva köpcentret, inte dess omgivning, och därför ogillar räddningsnämnden att tomten för en bensinstation ligger omedelbart intill köpcentret, vilket kan medföra fler eventuella risker.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att med anledning av utlåtandet har bestämmelsen om den torglika tomtdelen fått tillägget: ”Funktionsmöjligheterna för räddningsfordon får ej förhindras av utomhusförsäljning eller byggande på området”. Servicestationen är förlagd nära köpcentret enligt affärsidén hos den som ansökt om detaljplaneändring. Platsen är förnuftig för samhällsstrukturen.

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt anför (25.6.2008) att vägdistriktet avgett utlåtande om utkastet. Utlåtandet är beaktat i stora drag. Detaljplaneändringens verkningar på trafiken har utretts och i utredningen uppskattas hur trafiken fungerar år 2010. Granskningarna ger vid handen att rampen i anslutningen Krämarvägen–Ring I fungerar passabelt med trafiksignaler, och kapaciteten kan höjas om rampen görs till en rondell med delvis två körfält. Vägdistriktet anser att trafikutredningen bör kompletteras: hur rondellen fungerar bör räknas ut närmare, granskningen bör gälla en längre tid, exempelvis till 2020, och hur länge rondellen fungerar passabelt med trafiksignaler bör uppskattas. Rampen ska fungera så att ingen kö bildas ända till Ring I.

Det är inte bra att flytta gång- och cykelstråket undan byggnaderna till det föreslagna stället i trafikområdet. Flytten gör långvägacykling mindre smidig och mindre trafiksäker. Särskilt problematisk är sträckningen beträffande busshållplatsen. Vägdistriktet motsätter sig dock inte beteckningen. Då det blir aktuellt att flytta stråket, ska staden ingå ett planeringsavtal med Nylands vägdistrikt. Staden svarar för alla kostnader för flytten av stråket, som hör till gatan, trots att det löper i trafikområdet.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att en trafikgranskning av hur anslutningarna fungerar också har gjorts utifrån trafikprognosen för 2030. I ingendera anslutningen vid köpcentret uppstår köer till Ring I under topptimmen i kvällsrusningen.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (12.6.2008) att den understöder konceptet att bevara och utveckla den gamla handelsplatsen. Tryggandet av servicen i området är viktigt bl.a. med tanke på att invånarna blir äldre.

Den fortsatta planeringen ska övervaka att de stadsbildsmässiga och arkitektoniska målen i detaljplanebeteckningarna efterlevs. Särskild vikt ska fästas vid att KM-kvartersområdet fogas högklassigt och mänskligt till den nuvarande småhusbebyggelsen.

Enligt förslaget ska de planterade träden i sydöstra kanten av kvartersområdet upplysas nedifrån i sned vinkel. Det betyder i praktiken att strålkastarna sänks ned i marken, vilket utsätter dem för ofog och stöld. Dessutom kan strålkastarna blända fotgängare och dem som bor i de närmaste husen. EU har gett direktiv om att man bör undvika belysning uppåt, eftersom det mesta av ljuset riktas mot den tomma himlen, vilket slösar energi och orsakar s.k. ljusförorening i atmosfären. Upplysningssättet bör inte tas med i bestämmelserna, utan saken ska avgöras i den fortsatta planeringen.

Byggnadskontorets kostnader i sammanhanget gäller byggandet av det nya avtagskörfältet på Kanteletarvägen och flytten av gång- och cykelstråket. Byggkostnaderna uppgår till ca 115 000 euro. Kostnaderna för underhållet av allmänna områden ändras inte nämnvärt.

Nämnden tillstyrker förslaget med påpekandena ovan.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att bestämmelsen om upplysning av träden är struken. På tomtgränsen anges en 3 m bred remsa som ska få en trädrad. På tomtgränsen ska det dessutom uppföras en 80 cm hög mur av natursten, t.ex. en stenkorgsmur. Avsikten med bestämmelserna är att muren ska hindra billjusen på affärstomten att störa det intilliggande bostadsområdet kring Näverlursvägen, som ligger 1–2 m lägre än affärstomten. Trädplanteringarna ska mjuka upp vyn från köpcentret mot bostadsområdet. Idén med muren, träden och upplysningen framgår av detaljplanebeskrivningen, trots att bestämmelsen om upplysning är struken.

Nylands miljöcentral konstaterar (2.7.2008) att projektet förverkligar styrmålet i markanvändnings- och bygglagen då det enligt generalplanen finns i ett område för centrumfunktioner. Befolkningsunderlaget förslår och de kollektiva trafikförbindelserna är goda.

Det omfattande och mångsidiga projektet stärker Gamlas betydelse som sekundärt centrum. Handelsvolymen är så stor att den försätter kommande handelsprojekt i grannstadsdelarna i ett nytt konkurrensläge. Det vore önskvärt att staden hade en helhetssyn på hur olika slags handelsområden förläggs inom staden.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (20.10.2008) att i anslutning till projektet har handelsvolymen granskats i förhållande till andra centrum i regionen. Stora detaljhandelsprojekt på sistone har skapat behov att granska byggandet också på bredare basis. Arbetet pågår vid stadsplaneringskontoret och första rapporten blev klar i januari 2008: Kaupan kaavoitus Helsingissä OSA 1 päivittäistavarakauppa (Stadsplaneringskontorets publikationer 2008:5).

Ändringar i förslaget Med anledning av utlåtandena har följande justeringar gjorts i förslaget till detaljplaneändring:

- Bestämmelsen om den torglika tomtdelen har fått tillägget: ”Funktionsmöjligheterna för räddningsfordon får ej förhindras av utomhusförsäljning eller byggande på området”.

- Bestämmelsen om upplysning av träd på nordöstra gränsen av KM-tomten är slopad.

- Bestämmelsen om den trädrad som ska bevaras har fått tillägget: ”och vårdas och vid behov förnyas”.

Dessutom har justeringar av teknisk natur gjorts.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för genomfarts- eller infartsväg i 29 stadsdelen, för kvarteret nr 33204, gatuområden och område för närrekreation i 33 stadsdelen och för stadsdelsgränsen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11745, daterad 31.1.2008 och ändrad 20.10.2008.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11745 (Gamlas köpcenter m.m.)
	Bilaga 2	Illustration (Gamlas köpcenter m.m.)
	Bilaga 3	Stadsplaneringsnämndens förslag 31.1.2008, s. 18-38, (åsikter om detaljplanen för Gamlas köpcenter), separat bilaga

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 46190/4 I VIK (NR 11793)

Stn 2008-1565

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 4 i kvarteret nr 36190 i 36 stadsdelen (Vik, Viks forskarpark)

Området begränsas av bl.a. Viksbågen, Viksvägen och Mendelsgränden.

Sammandrag Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att uppföra en för Helsingfors stad och Helsingfors universitet gemensam verksamhetsbyggnad i Viks forskarpark.

Detaljplaneändringen innebär att byggrätten för tomten ökar med 1 600 m² vy och att maximiantalet våningar i huset ökar med en.

Det för staden och Helsingfors universitet gemensamma miljöhuset är en del av en koncentration för undervisning, forskning och produktutveckling som förläggs till Viks forskarpark och som har bioteknik, biovetenskaper, livsmedelsvetenskaper och miljövetenskaper som specialiteter.

Att verksamhetsbyggnaden uppförs i Viks forskarpark innebär å ena sidan att den utspriddhet och utrymmesbrist som stör Helsingfors stads miljöcentrals verksamhet elimineras och å andra sidan att aktörer vid miljöcentralen och inom Helsingfors universitets miljövetenskaper kan placeras under samma tak genom projektet. Det gemensamma projektet med universitetets miljövetenskaper främjar växelverkan och skapar förutsättningar för synergi mellan aktörerna med tanke på de ökande forsknings- och utvecklingsbehoven i miljöfrågor. Närheten till det värdefulla naturskyddsområdet av riksintresse i Vik–Gammelstadsfjärden bidrar till att göra miljöcentralen och dess verksamhetsbyggnad kända och erbjuder ett mångsidigt besöksobjekt på gångavstånd från verket.

En från verksamhetssynpunkt viktig samarbetspartner, MetropoliLab, är redan förlagd till Viks forskarpark.

Detaljplanen för miljöhuset baserar sig på en projektplan utgående från de mål som ställts för miljöhusets verksamhet och dessutom på de stadsbildsmässiga mål som den centrala platsen ställer.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (12.6.2008) att initiativet till en detaljplaneändring kommer från staden. Miljönämnden beslöt 27.3.2007 att åtgärderna i syfte att låta bygga verksamhetslokaler för miljöcentralen i Vik ska fortsätta i samarbete med fastighetskontorets lokalcentral, Helsingfors universitet, Helsinki Business and Science Park Oy Ltd och Helsingin tiedepuiston Yrityshautomot Oy.

Utgångspunkter

Generalplan

Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) är det fråga om ett område för förvaltning och offentlig service, som utvecklas med tanke på förvaltning, offentlig service, högskoleutbildning och funktioner som inte medför miljöstörningar, boende och rekreation och för området behövlig samhällsteknisk försörjning och trafik.

Enligt delgeneralplanen för Vik, som har varit utgångspunkt för planeringen av forskarparksområdet, är det fråga om ett område för byggnader för undervisnings- och forskningsverksamhet, där det också får placeras lokaler för privata tjänster, offentliga tjänster och personalbostäder för universitetet med anknytning till undervisnings- och forskningsverksamheten.

Detaljplan För området gäller detaljplanen nr 10730, som miljöministeriet fastställde 12.6.2000. I detaljplanen är tomten upptagen som kvartersområde för byggnader för undervisnings‑, forsknings- och med dessa jämförbar verksamhet (YOT). Tomten har beteckningen III ¾ för antalet våningar och det högsta höjdläget för skärningspunkten mellan husets fasadyta och yttertak är +20,0 mot Viksbågen. Tomten har byggrätt för 5 000 m² vy, varutöver den del av ytterväggarna som överstiger tjockleken 350 mm får byggas. Högst 10 % av den tillåtna våningsytan får utgöra lokaler för kommersiell service. Enligt detaljplanen ska huset åtminstone delvis byggas fram till gränsen för byggnadsytan mot Viksvägen och Viksbågen. Minimiantalet bilplatser är angivet som 1 bp/160 m² vy. För bilplatser har det upptagits parkeringsplatser i detaljplanen. Enligt detaljplanen ska fasadmaterialen huvudsakligen ha ljus färgsättning.

Ägandeförhållanden

Området är i Senatfastigheters ägo och används för närvarande tillsammans med den obebyggda företagskuvöstomten invid som parkeringsplats arrenderad av universitetet.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Området är beläget i södra delen av Viks forskarpark, på en central och synlig plats i korsningen av Viksvägen och Viksbågen. Det utgör en del av den för landskapet viktiga bebyggda kanten av det öppna utrymme som sträcker sig till forskarparkens mitt. Det planerade huset utgör också en avslutning på det raka avsnittet av Viksvägen österifrån. Det är fråga om en av de fyra tomter för företagskuvöser som planlagts i forskarparken. På två tomter i norr har företagskuvöserna Cultivator I och II byggts. Den aktuella tomten och tomten 3 norr om denna har tillfälligt anlagts som parkeringsplats.

Norr om Viksbågen har Biocenter 1, 2 och 3 byggts med universitetsinstitutioner, Biotekniska institutet och företag i forskarparken. Biocenter 3 närmast Viksvägen har huvudsakligen sex våningar. Biocenter 1 och 2 har fyra våningar på Viksbågens sida, men det finns också sjuvåningsdelar på husen.

Söder om Viksvägen finns centret för grön- och miljösektorn Gardenia-Helsinki.

Väster om Mendelsgränden finns det ett kvarter för flervåningshus. Det första projektet i kvarteret, vid Viksvägen, är under planering. Helsingforsnejdens studentbostadsstiftelse HOAS låter där bygga fyra studentbostadshus i fem våningar och det är meningen att byggarbetena ska inledas i november 2008. Byggstarten på de övriga bostadshusen och på parkeringsanläggningen i kvarteret beräknas ske under år 2009.

Samhällsteknisk försörjning

Området kan anslutas till det befintliga nätet för samhällsteknisk försörjning.

Markbeskaffenhet

Enligt de uppgifter som finns att tillgå består marken i området huvudsakligen av lera och lerskiktet beräknas vara 2–5 m tjockt. Lerområdet gränsar i östra utkanten till friktionsjord. I söder finns det en f.d. banvall med ett 1–3 m tjockt fyllningsskikt ovanpå leran.

Miljöstörningar

Den nuvarande trafikvolymen på Viksvägen är ca 17 000 fordon om dygnet. Enligt trafikprognoserna för år 2020 kommer trafikvolymen på Viksvägen att minska till ca 12 000 fordon om dygnet då en tunnel byggts från Viksvägen till korsningen Ring I/Stensbölekanten. Den ekvivalenta bullernivån är då över 55 dB(A) på ett avstånd av ca 60 m från Viksvägen. I den del av området som ligger närmast Viksvägen är den dimensionerande ekvivalenta ljudnivån som högst ca 68–69 dB.

Mål Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att uppföra en för miljöcentralen och Helsingfors universitet gemensam verksamhetsbyggnad i Viks forskarpark.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Det för Helsingfors stad och Helsingfors universitet gemensamma miljöhuset är en del av en koncentration för undervisning, forskning och produktutveckling som förläggs till Viks forskarpark och som har bioteknik, biovetenskaper, livsmedelsvetenskaper och miljövetenskaper som specialiteter.

En från verksamhetssynpunkt viktig samarbetspartner, MetropoliLab, är redan förlagd till Viks forskarpark.

Detaljplanen för miljöhuset baserar sig på en projektplan, utgående från de mål som ställts för miljöhusets verksamhet och dessutom på de stadsbildsmässiga mål som den centrala platsen ställer.

Dimensionering

Området har en areal på ca 0,4 ha och en total våningsyta på 6 600 m². Byggrätten för tomten ökar med 1 600 m² vy.

Kvartersområde för byggnader för förvaltnings‑, undervisnings‑,
forsknings- och med dessa jämförbar verksamhet (YOT)

Projektet omfattar de av miljöcentralens lokaler som för närvarande finns vid Helsingegatan 24, Viborgsgatan 2 och Karlsgatan 2, likaså de lokaler inom Helsingfors universitets miljövetenskaper som för närvarande finns vid Ladugårdsbågen 3.

Detaljplaneändringen innebär att maximiantalet våningar ökar med en. Maximiantalet våningar i huset är fem och målet är att det ska utgöra en avslutning på det raka avsnittet av Viksvägen och tillsammans med Biocenter 3 och de studentbostäder som ska byggas vid Viksvägen en avgränsande kant på det öppna landskapsrummet.

Målet är att huset ska tjäna som exempel på byggande som beaktar miljöaspekter. Till dessa principer hör bl.a. maximalt utnyttjande av möjligheter till energibesparing, användning av ekologiska, hållbara och återvinningsbara material och utnyttjande av den nyaste solenergi‑, luftkonditionerings- och husautomatikteknologin. Detaljplanen omfattar därför en bestämmelse om att det på byggnadens fasader och tak får placeras installationer som utnyttjar vind- och solenergi.

Enligt detaljplanen ska fasadmaterialen på huset i huvudsak ha ljus färgsättning.

Enligt bilplatsnormen ska det för miljöhuset anläggas minst 40 bilplatser. Bilplatser får också förläggas till en parkeringsanläggning som byggs på tomten 36190/1.

Samhällsteknisk försörjning

Området ansluts till de befintliga näten för samhällsteknisk försörjning. För att detaljplanen ska kunna genomföras måste en kabel för datakommunikation på tomten flyttas.

Markens byggbarhet och renhet

Byggnaderna grundläggs på stödpålar ned till fast botten. Den rikliga grundvattenströmningen i området måste beaktas vid byggprojekteringen.

I södra delen av området finns det en gammal banvall. Det finns inte kännedom om någon sådan verksamhet som kan ha orsakat särskild fara för markföroreningar.

Miljöstörningar

För de fasader som är mest utsatta för buller anger detaljplanen den bullernivå utanför byggnaden på basis av vilken det går att fastställa kravet på ytterväggens totala ljudisoleringsförmåga så att riktvärdena för bullernivån uppnås.

Konsekvenser av att detaljplanen genomförs

Konsekvenser för samhällsbyggandet, den byggda miljön,
trafiken och den tekniska försörjningen

Vid utbyggnaden och användningen av området kan befintliga nät för samhällsteknisk försörjning utnyttjas, likaså befintliga trafikleder och befintlig kollektivtrafik. Också servicen i Viks forskarpark är lättillgänglig.

Konsekvenser för naturen och landskapet

Området är i sin helhet anlagt som tillfällig parkeringsplats och där finns därför ingen ursprunglig natur kvar. Huset får ett centralt och synligt läge i korsningen av Viksvägen och Viksbågen. Det utgör en del av den för landskapet viktiga bebyggda kanten av det öppna utrymme som sträcker sig till forskarparkens mitt. Huset utgör också en avslutning på det raka avsnittet av Viksvägen österifrån.

Att antalet våningar höjs från fyra till fem framhäver husets ställning i korsningen av Viksvägen och Viksbågen och som avslutning på det raka avsnittet av Viksvägen.

Konsekvenser för människornas hälsa och säkerhet, för olika
befolkningsgruppers handlingsutrymme i näromgivningen, för
de sociala förhållandena och för kulturen

Miljöhuset bidrar till att komplettera och bredda arbetsutbudet i Viks forskarpark med biovetenskaper, bioteknik och miljövetenskaper som specialitet och erbjuder synergieffekter mellan miljöcentralen, universitetet och de övriga forskningsinstituten och företagen i området.

Det är förmånligast att grundlägga miljöhuset på slagna pålar, men detta medför pålningsbuller och ‑vibrationer under byggtiden. Grundläggningen kan också utföras med metoder som medför mindre ljud och vibrationer. Byggandet kräver ingen sprängning.

För att området ska kunna bebyggas måste banköverlasten avlägsnas och jordmassorna kan användas i andra byggarbeten inom Ladugårdens bostadsområde.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Genomförandet av miljöhusprojektet medför inga andra kostnader än de som hänför sig till deltagandet i projektet.

Genomförande Det är meningen att byggarbetena på miljöhuset i Vik ska inledas i oktober 2009 och att huset ska stå färdigt våren 2011.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning och ett utkast till detaljplaneändring (daterat 23.4.2008). Deltagande och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt på stadsplaneringskontoret och Viks bibliotek 30.4–16.5.2008.

Det framfördes inte några åsikter om programmet för deltagande och bedömning eller om utkastet till detaljplaneändring.

Myndighetssamarbete

I anslutning till beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med fastighetskontoret, byggnadskontoret, ekonomi- och planeringscentralen, miljöcentralen och Helsingfors universitet.

Miljöcentralen har meddelat att den inte har någonting att invända mot programmet för deltagande och bedömning i anslutning till detaljplaneändringen för tomten 35190/4.

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 8.8–8.9.2008, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, miljönämnden, nämnden för allmänna arbeten, räddningsnämnden, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Helen Elnät Ab och Helsingfors universitet.

Utlåtanden Helsingfors universitet (16.10.2008), räddningsnämnden (9.9.2008) och miljöcentralen (20.8.2008) har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Vatten anför (15.7.2008) att de allmänna vatten- och avloppsledningarna i området är anlagda. Ändringsförslaget kräver inte att ledningar flyttas.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Fastighetsnämnden konstaterar (16.9.2008) att nämnden 10.6.2008 beslöt föreslå Stn att projektplanen 24.4.2008 för en verksamhetsbyggnad för Helsingfors stads miljöcentral och Helsingfors universitet skulle godkännas med 6 549 m² bruttoyta som maximiomfattning för projektet och med 22,9 mn euro exkl. moms, dvs 28 mn euro inkl. moms, i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1, anbudsprisindex 154,9) som maximala byggkostnader. Nämnden bemyndigade dessutom fastighetskontorets lokalcentral att beställa byggprojekteringen hos HSB-Byggherre. Miljöcentralen och Helsingfors universitet har bundit sig vid projektet. Planeringen av genomförandet sker åren 2008–2011. Byggarbetena förläggs till åren 2010–2011.

Det är meningen att ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag ska bildas för projektet, med Helsingfors stad och Helsingfors universitet som ägare. Stadens aktier kommer att förvaltas av fastighetskontorets lokalcentral. Det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget skaffar finansieringen för objektet.

Detaljplaneändringen innebär inte en så betydlig värdestegring för ägaren till tomten 36190/4, Senatfastigheter, att det behövs några underhandlingar i enlighet med det markpolitiska beslut som Stn fattade 9.2.2004 eller något avtal om markanvändningen.

Nämnden har ingenting att invända mot själva förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab konstaterar (27.8.2008) att eldistributionen i ändringsområdet kräver att det byggs ett nytt utrymme för en transformatorstation i kvartersområdet. Helen Elnät Ab föreslår att följande beteckning ska införas i detaljplanebeteckningarna och ‑bestämmelserna på detaljplanekartan: På tomten 4 i kvarteret 36190 ska det byggas ett utrymme för en transformatorstation för eldistribution.

En naturlig plats för en transformatorstation i fastigheten med tanke på eldistributionen är i gatuplanet med egen ingång. Transformatorstationen behöver en golvyta på ca 15 m². Transformatorstationen i kvartersområdet kommer att tjäna den ännu obebyggda tomten nr 3 för verksamhetslokaler norr om ändringsområdet.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (29.10.2008) att det i detaljplanebeteckningarna och ‑bestämmelserna för YOT-tomten 36190/4 har lagts till en bestämmelse om ett det i byggnaden ska reserveras utrymme för en transformatorstation.

Nämnden för allmänna arbeten fäster (4.9.2008) avseende vid inkonsekventa beteckningar i bullerbestämmelserna i detaljplanen.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (29.10.2008) att bullerskyddsbeteckningarna följer gängse planläggningspraxis. Bullerbestämmelserna i detaljplanen beaktar trafikbullret på Viksvägen. Bullerbestämmelsen för verksamhetsbyggnaden anger den kalkylmässiga bullernivå utanför byggnaden på basis av vilken det går att fastställa kravet på ytterväggens totala ljudisoleringsförmåga. Det är inte ändamålsenligt att vid verksamhetsbyggnaden ange ett enda krav på nivån för ljudskillnaden, eftersom kravet beror på vilka funktioner som förläggs till huset. Enligt riktvärdena för bullernivån tillåts en högre bullernivå i affärs- och kontorsrum (L_{Aeq kl. 7–22} 45 dB) än i undervisnings- och samlingslokaler och i bostads‑, patient- och inkvarteringsrum (L_{Aeq
kl. 7–22} 35 dB).

I detaljplanebeteckningarna och ‑bestämmelserna har dessutom bestämmelsen om att den del av ytterväggarna som överstiger tjockleken 350 mm får byggas utöver den i detaljplanen angivna våningsytan i YOT-kvartersområdet strukits såsom onödig.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Stn konstaterar att Stge 22.10.2008 godkände projektplanen 30.4.2008 för en verksamhetsbyggnad för Helsingfors stads miljöcentral och Helsingfors universitets institution för bio- och miljövetenskaper. Projektet får omfatta högst 6 549 m² bruttoyta och byggkostnaderna uppgå till högst 22 900 000 euro exkl. moms och till 28 000 000 euro inkl. moms i kostnadsnivån 3/2008 (byggnadskostnadsindex 127,1 och anbudsprisindex 154,9).

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 4 i kvarteret nr 36190 i 36 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11793, daterad 12.6.2008 och ändrad 29.10.2008.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11793 (Vik, tomten 36190/4)
	Bilaga 2	Illustration (Vik, tomten 36190/4)


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Obs! Tiden

Tid	10.12.2008 kl. 15
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

ordförande	390 euro
vice ordförande och ledamöter	295 euro

ordförande	320 euro
vice ordförande och ledamöter	245 euro
en instruktionsenlig sektions
ordförande	165 euro
ledamöter	120 euro

stadsfullmäktiges ordförande	8 710 euro
stadsstyrelsens ordförande	8 710 euro
stadsfullmäktiges vice ordförande	5 810 euro
stadsstyrelsens vice ordförande och ledamöter	5 810 euro
revisionsnämndens ordförande	5 810 euro
revisionsnämndens vice ordförande och ledamöter	2 910 euro

delegationens ordförande	320 euro
ledamot	245 euro
samordningsgruppens ordförande	320 euro
ledamot	245 euro
Helsingforsregionens samarbetsmötes ordförande	320 euro
ledamot	245 euro

ordförande	270 euro
vice ordförande	220 euro
ledamot	190 euro
valfunktionär vid hemmaröstning	245 euro

BILAGOR	Bilaga 1	Hyresavtal 24.11.2008
	Bilaga 2	Bottenplaner
	Bilaga 3	Preliminär projektplan 24.11.2008

	Mottagningsavdelningar	672 m² programyta
	Familjerehabiliteringsavdelning	417 m² programyta
	Familjestation (intensivt familjearbete)	62 m² programyta
	Lokaler för specialanställda	70 m² programyta
	Förvaltningslokaler	56 m² programyta
	Gemensamma lokaler	678 m² programyta
	Förråd (ouppvärmd lokal)	39 m² programyta
	Effektiv yta sammanlagt	2 000 m² programyta

	år 2008	79 231 euro
	år 2009	3 182 436 euro
	år 2010	7 038 333 euro

BILAGOR	Bilaga 1	Projektplan 29.8.2008
	Bilaga 2	HSB-Byggherres kostnadskalkyl 28.8.2008
	Bilaga 3	Socialnämndens utlåtande 23.9.2008

BILAGOR	Bilaga 1	Utdrag ur detaljplanen
	Bilaga 2	Karta över läget