STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

DETALJPLAN FÖR KVARTERET NR 10574 M.FL. OMRÅDEN OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR KVARTERET NR 290 M.FL. OMRÅDEN I SÖRNÄS (SÖRNÄS STRANDVÄG OCH STRANDPARKEN) (NR 10960)

Stn 2006-2337

Förslag till detaljplan för kvarteret nr 10574 och trafik-, gatu- och vattenområden och till detaljplaneändring för kvarteret nr 290 och gatu-, park- och trafikområden i 10 stadsdelen (Sörnäs)

Området gränsar till bl.a. Havshagen (kvarteret 399), kvarteren väster om Fågelviksgränden, Bjälkgatan, Hanaholmens kraftverk och vattenområdet Fågelviken.

Sammandrag Hela östra stranden av Helsingfors innerstad undergår förändringar; då industrin och hamnfunktionerna flyttar, öppnas stranden för nya stadsfunktioner. Nya havsnära stadsdelar byggs i Arabiastranden, i Hermanstad och utanför Sörnäs. Samtidigt kommer också Sörnäs strandvägs status i stadsbilden att förändras. Gatan får karaktär av ett centralt offentligt rum i innerstaden.

Sörnäs strandväg får en ny, bågformig sträckning, vilket gör det möjligt att anlägga en strandpark och en representativ strandpromenad. Den strandpromenad som börjar vid Salutorget kommer att leda längst in i Södervik.

För att stranden skall bli aktiv, reserveras rum för paviljonger på vattnet för offentliga och kommersiella tjänster. Vid Bjälkgatan byggs en servicestation, som ersätter den som rivs. I Pannkaksparken anläggs en hundpark och plats reserveras för en mattvättningsbrygga.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (28.9.2006) följande:

Utgångspunkter

Beslut Nämnden beslöt 10.9.1998 anteckna översiktsplanen för stadsbilden på Sörnäs strandväg och sända planen för utlåtande. Efter att 38 utlåtanden från bostadsbolag i närheten, företag, invånarorganisationer och myndigheter avgetts, beslöt nämnden 18.11.1999 lägga alternativ A (gatan går i båge) till grund för utvecklingen av stadsbilden på Sörnäs strandväg.

Nämnden beslöt 7.6.2001 sända förslaget till detaljplan och detaljplaneändring för området kring Sörnäs strandväg till stadsstyrelsen för godkännande. Samtidigt beslöt nämnden enhälligt utan omröstning i enlighet med ordföranden Anttilas av ledamoten Pajamäki understödda förslag att namnet Väinö Tanners park byts ut till Väinö Vähäkallios park.

Förslaget hölls offentligt framlagt 10.8–10.9.2001. Inga anmärkningar gjordes. Förslaget sändes för utlåtande till Helsingfors Energi, Helsingfors Vatten, fastighetsnämnden, räddningsnämnden, nämnden för allmänna arbeten och miljönämnden.

Nämnden behandlade 21.3.2002 utlåtandena om förslaget och beslöt utifrån dem göra smärre justeringar på detaljplanekartan. Samtidigt beslöt nämnden föreslå att Stn vidtar åtgärder i syfte att detaljplanen och detaljplaneändringen för området i fråga skall godkännas enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 10960, daterad 31.5.2001 och ändrad 21.3.2002. Nämnden föreslog att utlåtandena inte skulle föranleda vidare åtgärder.

Stn beslöt 20.3.2006 uppmana stadsplaneringsnämnden att utarbeta ett förslag till detaljplan för Centrumtunneln utifrån det justerade alternativet C.

Eftersom behandlingen i Stn har dragit så pass mycket ut på tiden att det gått över fem år sedan stadsplaneringsnämnden behandlade ärendet, är förslaget till detaljplan och detaljplaneändring nr 10960 nu justerat så att det helt och hållet svarar mot det nya planeringsläget.

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.11.1004) upptas området som stadspark som följer huvudledens bågform. Det aktuella förslaget följer generalplanen.

Detaljplaner

Det mesta av området har detaljplan. De fem detaljplanerna är från olika år och i dem upptas området främst för olika slags trafikändamål. Området söder om Bjälkgatan saknar detaljplan.

Ägandeförhållanden

Staden äger området. Delar av det är utarrenderade för olika ändamål med kortfristiga avtal.

Allmän beskrivning av området

Detaljplaneområdet byggs upp framför det traditionella industriområdet och är nästan helt intaget av trafik, det är delvis oskött och tillfälligt utkantsområde. Sörnäs strandväg är den nästlivligaste gatan i Helsingfors och dominerar området.

Bensinstationen från 1970-talet och drive-in-grillkiosken, som ger ett tillfälligt intryck, gör trafikmiljön till en oredig och oskött helhet och genom den löper en huvudled.

I området finns ett välutbyggt kommunaltekniskt nät. Det löper huvudsakligen i de nuvarande gatuområdena och de övriga trafikområdena.

I området löper bl.a. grova fjärrvärmeledningar och 110 kV ellinjer från Hanaholmens kraftverk. Kondensvattenröret från Hanaholmen B löper delvis i detaljplaneområdet.

Markens beskaffenhet

Markytan ligger på nivån +1,6–+2,8. Området är utfyllt utom de smala moränzonerna i norr och i väster. Utfyllnadsskiktet är ca 1–4 m djupt och lerskiktet under det är 4–6 m djupt. Under leran ligger ett ca 2–4 m tjockt grusskikt och under det morän. Hård botten finns på den ungefärliga nivån –10,0. På sjöbottnen finns ett 3–4 m djupt lerskikt med gyttja ovanpå.

Grundvattenytan ligger i nivå med havsytan (–0,5–+1,3).

Miljöstörningar Den största bullerkällan i detaljplaneområdet är trafiken på Sörnäs strandväg. I dag uppgår trafiken till ca 58 000 fordon/dygn. Bullernivån är 55–70 dB(A).

De totala utsläppen från trafiken kan vid ogynnsam väderlek överstiga de maximala riktvärdena i områden längs huvudleder.

I utfyllnadsmassorna på stranden finns stabiliserade bottensediment. De gamla massorna och verksamheten på servicestationen kan ha förorenat marken.

Syften i detaljplanen och detaljplaneändringen

Avsikten är att höja Sörnäs yttre image så att den motsvarar kraven på en centrummiljö. Målet är en så vidsträckt urban park som möjligt och en representativ strandpromenad.

Hanaholmen mittemot området kommer att förändras väsentligt, då det nuvarande kolupplaget och kraftverket rivs före 2010 och ersätts med ett bostadsområde enligt delgeneralplanen för Sörnässtranden och Hermanstadsstranden, som är under beredning. Helhetsintrycket av området kommer att förändras väsentligt då Sörnässtrandens första fas är klar. Detaljplaneändringen har alltså en viktig uppgift med tanke på den nya imagen i hela området.

Förslag till detaljplan och detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Då gatan dras intill den bågformiga husraden uppstår ett stort sammanhängande område på stranden och det används potentiellt mera än det nuvarande fältet intill Fågelviksgränden. På det sättet kan en ny stadspark anläggas i Sörnäs och stödja övergången från industriområde till arbets- och bostadsområde. Sörnäs strandväg blir mera gatulik då den löper tätt intill husraden.

Den nya stadsparken omfattar ca 2 ha, som bredast är den ca 100 m. På parksidan av Sörnäs strandväg kommer det att dras en spårvagnslinje och en gång- och cykelbana. Den stadslika och moderna parken behandlas som en del av det öppna landskapet, vilket ger utsikt långt ut mot Kronbergsfjärden. Utmed vattenbrynet löper en strandpromenad som indelas i olika slags aktiviteter: en småbåtshamn, ett torg och små tärningsliknande paviljonger (kiosker, båtuthyrning, rullskridskouthyrning, bastu m.fl. rekreationstjänster). Inne i Fågelviken finns en restaurang och en servicestation.

Sörnäs strandväg har dragits så nära husraden som möjligt, för att en gatulik rumskänsla skall uppstå. Vid den nuvarande Fågelviksgränden längs huvudleden löper en tomtgata med kantstensparkering, på samma sätt som på Norra kajen.

Strandparken är samtidigt utformad så att den i framtiden effektivt skyddar de kommande bostäderna på Hanaholmen mot buller.

För att gångstråken skall vara trygga och användarvänliga, krävs en tunnel under Sörnäs strandväg utöver trafiksignaler i korsningarna.

Kvartersområde för affärsbyggnader (KL)

Sörnäs strandpark hör till vattenområdet, som förr hette Södervik, via den vidsträckta strandpromenaden. För att detta högklassiga fotgängarområde skall bli mångsidigare, föreslås hus med kommersiell service utmed det. Husen byggs i en rak rad som preciserar och indelar strandlinjen. Det längsta huset byggs intill det torgliknande området inne i Södervik. I huset kan det inrymmas restauranger, kaféer, butiker eller utställningslokaler. Mellan huset och promenaden anläggs en smal bassäng, som visuellt förlänger vattenspegeln Södervik. Bassängsvattnet rinner ut i Södervik. I kvartersområdet reserveras plats för en underjordisk ledning för kraftverkets kondensvatten.

Kvartersområde för servicestation (LH)

Då Sörnäs strandväg får en ny sträckning, måste dagens servicestation och drive in-grillkiosk rivas. Eftersom det finns allt färre servicestationer i innerstaden, är det ändamålsenligt att reservera ett nytt område för en servicestation intill denna livligt trafikerade gata. Byggtekniskt utgör servicestationen en förlängning av raden av affärshus, vilka bör byggas enligt en enhetlig plan. Bilplatserna för servicestationen och affärsbyggnaden utgör ett sammanhängande område dit man kör från Bjälkgränden. På servicestationens tomt reserveras plats för en biltvätthall och en underjordisk ledning för kraftverkets kondensvatten.

Rekreationsområden

I den befintliga och välskötta Pannkaksparken sker inga andra förändringar än att en hundpark reserveras i sydöstra hörnet. Väinö Vähäkallios park har urban karaktär. Längs parkkanten löper en låg mur av natursten, som har öppningar bara för fotgängare. På Sörnäs strandvägs sida höjs marken i parken så att terrängen samtidigt utgör ett bullerskydd för stranden. Träd planteras glest och mellan dem löper ett gångstråk som är försett med bänkar.

Gatu- och trafikområden

Stn beslöt 20.3.2006 uppmana stadsplaneringsnämnden att utarbeta ett förslag till detaljplan för Centrumtunneln utifrån det justerade alternativet C.

I det aktuella förslaget är gatuområdet för Sörnäs strandväg 60,5–69 m brett. Det räcker till för Centrumtunneln både i det kortare och i det längre alternativet.

På Sörnäs strandväg ges utrymme för en spårvagnslinje och en centrumtunnel. Därför är gatureserveringen ovanligt bred. Gatan behöver dock inte breddas för närvarande. Därför kan spårvagnsrummet planteras med bestående träd och gräsmatta, tills området uppskattningsvis i början av 2010-talet behövs för spårvägen till metrostation Fiskehamnen. Gatureserveringen tar inte ställning till huruvida Centrumtunneln behövs, men förslaget ställer heller inga hinder för den.

Gång- och cykelstråken i strandparken och strandpromenaden är planerade så att det finns trafiksignaler vid övergångsställena i alla gatukorsningar. Dessutom finns det broar i norr och söder. Utöver det planeras en centralt belägen gångtunnel. Behovet av den kommer att övervägas innan detaljplanen genomförs. I förslaget är tunneln bara en reservering, vilket inte betyder att tunneln är en absolut förutsättning för att trafiken i området skall fungera.

En lång gång under jord är en utmaning för planeringen. Om planeringen och genomförandet misslyckas, är följden en kal och socialt farlig miljö. I det aktuella fallet är betingelserna goda att planera en god och trygg miljö för fotgängare och cyklister. Mynningen mot sjön ligger i ett gynnsamt väderstreck i parken. Tunneln kan förses med dagsljus och den kan byggas tillräckligt bred. En tävling bör övervägas och resultatet läggas till grund för tunnelbygget.

I fotgängarområdet längs strandlinjen tillåts servicekörning till strandpaviljongerna, småbåtshamnen och mattvättningsbryggan. Där brygglinjen bryts anläggs ett strandtorg, som skall bli mittpunkten i området.

På strandtorget, Miina Sillanpääs plats, reserveras plats för en affärsbyggnad på 200 m² vy. Rumsreserveringen erbjuder möjligheter att i framtiden ytterligare aktivera folk, så att de besöker strandpromenaden och parken. Parkering är förbjuden på strandtorget för att det skall bevaras som ett lugnt fotgängar- och vistelseområde. Servicetrafik är däremot tillåten på torget, dit man kommer från Sörnäs strandväg och Havshagen. Småbåtshamnen är utvidgad jämfört med i den gällande detaljplanen. Plats för en mattvättningsbrygga reserveras i småbåtshamnen, dit den flyttas från sitt nuvarande ställe då alla tre paviljongerna är färdiga.

Vattenområde

I vattenområdet reserveras tre paviljongliknande byggnader som fortsättning på raden med servicestationen och affärsbyggnaden. Paviljongerna hör ihop med strandpromenaden via bryggor. De byggs i två våningar och kan anslås för bastu, båtklubbar som stugor, materialuthyrning och restaurang-, kafé- eller utställningsverksamhet, vilket tillför parken och strandpromenaden mera variation.

Marken; byggbarhet och eventuella föroreningar

Byggbarhet

Trafikområdena kan grundläggas direkt på marken, eftersom de inte kommer att löpa högre än den nuvarande markytan. Husen kan grundläggas på pålar som slås ända ned till moränen eller berget. Den eventuella gång- och cykeltunneln under Sörnäs strandväg skall ha gångnivån på den ungefärliga nivån –2,0. Tunneln skall göras vattentät och grundläggas på pålar.

Stranden är muddrad och terrasserad för konstruktionerna. En strandmur av element byggs på bankarna.

Eventuella markföroreningar

Det mesta av detaljplaneområdet är utfyllnadsmark. Området har etappvis fyllts ut under 1890–2004. För tomterna för en affärsbyggnad och en servicestation samt för parkområdena gäller en bestämmelse om att marken skall undersökas och saneras.

I samband med utfyllnaden 1999 placerades förorenade uppmuddrade sediment i området mellan strandbanken och stranden där de stabiliserades. Området med dessa massor upptas i detaljplanen och här anges begränsningar för grävande.

Miljöstörningar

Buller

Bullerkalkylerna för Sörnäs strandväg har gjorts för två olika trafikprognoser. Utan Centrumtunneln uppgår trafiken till 58 000 fordon/dygn och i det livligast trafikerade alternativ C med Centrumtunneln uppgår trafiken till 74 000 fordon/dygn. Centrumtunneln höjer bullernivån med endast 1 dB(A).

Väinö Vähäkallios park planeras så att bullernivåerna där är ca 50–55 dB(A). Vid Pannkaksparken är bullret 55–70 dB(A) och vid Fågelviksplatsen ca 55 dB(A). I rekreationsområden i tätorter skall statsrådets beslut 993/1992 tillämpas och riktvärdet är 55 dB(A). Det är vanligt att riktvärdet överskrids i parker i innerstaden.

Vid Sörnäs strandväg uppskattas högsta medelbullernivån vara ca 73 dB(A) i ytterväggarna i hus utanför detaljplaneområdet. Riktvärdena för buller uppnås med normala väggkonstruktioner utom på tomten 288/15, där ytterväggen skall isoleras enligt 35 dB(A), vilket framgår av den gällande detaljplanen. Bullernivån på balkongerna i bostadshusen kring Fågelviksplatsen är ca 55–57 dB(A), och läget förbättras då tomten 288/15 bebyggs.

Luftkvalitet

Kolmonoxid- och kväveoxidutsläppen från trafiken på Sörnäs strandväg och i hela huvudstadsregionen sjunker till hälften fram till år 2020 främst tack vare nya bilar, partikelutsläppen sjunker med ca 15 %, trots att trafiken samtidigt ökar. Koldioxidutsläppen däremot stiger med ca 5 % från dagens läge.

Om Centrumtunneln byggs, stiger de högsta timmedeltalen för kolmonoxid och årsmedeltalen för kväveoxid något jämfört med alternativet utan Centrumtunneln, om man räknar med den prognostiserade maximala trafikvolymen år 2020.

Namnskick Området har ett etablerat namnskick och inga ändringar föreslås. Namnkommittén beslöt 24.4.2001 föreslå följande nya namn i detaljplaneområdet: Väinö Vähäkallios park, Miina Sillanpääs plats, Sörnäs strandpromenad och Bjälkgränden.

Detaljplanens verkningar

Verkningar för samhällsstrukturen och den byggda miljön

Anläggandet av strandparken är en viktig fas i omläggandet av stadsstrukturen i Sörnäs. Då industrin, lagerverksamheten, energiproduktionen och hamnfunktionerna minskar, får området en centrumliknande karaktär. Lyftet i det offentliga rummet löper sida vid sida med den omlagda verksamheten. Iståndsättningen av strandområdet bidrar till att förändringsprocessen försnabbas. Detaljplaneområdet gränsar till området i delgeneralplanen för Sörnässtranden och Hermanstadsstranden. Hanaholmen kommer att undergå en stor förändring, då kraftverket är rivet och kolhögen bortförd år 2010. Då byggs området om till ett högklassigt bostadsområde. Strandpromenaden och parken skall därför ses som en början till en stor stadsreform. Därför har detaljplaneändringen en viktig roll när det gäller att skapa en image för området. Samtidigt växer den centrumlika miljön kraftigt norr om Långa bron. Tyngdpunkten i centrum flyttar därmed norrut. Omformningen av stranden är en viktig del av utvecklingen, trots att det byggs rätt lite verksamhetslokaler.

Verkningar för naturen och landskapet

Byggandet påverkar inte naturen nämnvärt. I liten utsträckning höjer grönmassan i parken kvaliteten på miljön och binder dammet bättre än i dag. Byggandet påverkar landskapet och stadsbilden positivt, då den i dag osnygga miljön som ger känslan av tillfällighet och övergivenhet byggs och blir en viktig faktor i landskapsrummet.

Verkningar för trafiken och den tekniska försörjningen

Byggandet påverkar inte fordonstrafiken direkt, då den nuvarande trafiken flyttar en aning norrut. Trafikkonceptet varken främjar eller hindrar projektet med en centrumtunnel. Gång- och cykeltrafiken påverkas positivt, det blir lättare att röra sig och närmiljön får högre status.

Verkningarna för den tekniska försörjningen syns i att befintliga nät flyttas och skyddas och i att Sörnäs strandvägs nya sträckning och nybyggnaderna kräver kompletteringsbyggande. De mest genomgripande flytt- och skyddsarbetena beträffande ledningar sker i norr i kvartersområdet för affärsbyggnader, där fjärrvärmeledningar, vattenledningar, ett kombinerat avlopp och en 110 kV ellinje ligger under den planerade byggnaden. Fjärrvärme- och vattenledningarna installeras i skyddsrör/skyddstunnel och lämnas under byggnaden. Avloppet och ellinjerna flyttas bort. Också ellinjerna i kvartersområdet för en servicestation flyttas bort.

Genom kvarteret 10574 löper havsvattenröret för Hanaholmen B i sydvästlig-nordostlig riktning. Röret är 2,0 m i diameter och det flyttas inte.

Ledningsgränder reserveras för de ledningar som blir kvar i kvartersområdet.

Verkningar för samhällsekonomin

Kostnaderna för anläggande av gatan, parken och stranden utreddes 2001 och 2002 både av byggnadskontoret och av stadsplaneringskontoret. Efter det har strandlinjen anlagts enligt planen och grundläggningen av parken är delvis utförd. Men kostnadsnivån har förändrats på fem år och kostnaderna har justerats.

Stadens kostnader exklusive mervärdesskatt uppgår till ca 16,55 mn euro. Kostnaderna fördelar sig enligt följande:

Gator, stråk, öppna platser	5,00 mn euro
Reserverad gångtunnel	2,55 mn euro
Strandkonstruktioner	3,70 mn euro
Parker	0,80 mn euro
Vatten och avlopp	0,40 mn euro
Energiförsörjning	0,40 mn euro
Marksanering	1,70 mn euro
Flyttning av ledningar	2,00 mn euro

Kostnaderna för flytt av ledningar och marksanering har uppskattats ganska grovt. Det är svårt att uppskatta flyttkostnaderna, eftersom det i området finns högspänningskablar som är viktiga för eldistributionen i innerstaden. Kablarna kan inte alltid flyttas på det ekonomiskt fördelaktigaste sättet, utan flytten måste ske med hänsyn till en störningsfri eldistribution. Markundersökningarna har begränsats av den nuvarande verksamheten i området och det täta kabelnätet.

Byggande Byggarbetena i området sker i faser under 2008–2010.

Statistiska uppgifter
Förslag till detaljplaneändring
	Markanvändning	Yta m²	Våningsyta m²
	Parkområde (VP)	13 494
	Gatuområde	38 082	200
	Småbåtshamn (LV)	3 826
	Sammanlagt	55 402	200
Förslag till detaljplan
	Markanvändning	Yta m²		Våningsyta m²
	Kvartersområde för affärsbyggnader (KL)	5 768		900
	Kvartersområde för servicestation (LH)	3 842		600
	Parkområde (VP)	4 891
	Gatuområde	7 706
	Småbåtsområde (LV)	4 594
	Vattenområde (W)	4 521		450
	Sammanlagt	31 322		1 950
	Detaljplaneområdet sammanlagt	86 724		2 150

Växelverkan i beredningen

Deltagandet och bedömningen ordnades i enlighet med programmet för deltagande och bedömning, daterat 29.1.2001.

Utkastet till detaljplan och detaljplaneändring hölls framlagt 12–16.2.2001.

Utkastet till detaljplaneändring presenterades separat för invånarorganisationer 3.4.2001 på Familia-klub på Suoniogatan 2. Centrumtunneln väckte kraftigt motstånd på mötet. Deltagarna utdömde enhälligt alla försök att öka trafiken på Sörnäs strandväg, och de föreslog att trafiken dirigeras genom en tunnel under Berghäll. Beträffande själva utkastet föreslogs plats för en mattvättningsbrygga och en hundpark.

Förslaget till detaljplaneändring kräver inte att Centrumtunneln byggs, men det ställer heller inga hinder i vägen för den. Om den inte byggs, behöver den nuvarande fordonskapaciteten på Sörnäs strandväg inte höjas. Spårvagnslinjen blir aktuell då Fiskehamnen byggts tillräckligt långt i början av 2010-talet.

I förslaget upptas plats för en mattvättningsbrygga och en hundpark.

Följande skriftliga åsikter har framförts om förslaget till detaljplan och detaljplaneändring. De behandlades i stadsplaneringsnämnden 7.6.2001.

Kallio-Seura ry anser 4.3.2001 att detaljplaneändringen borde ha utarbetats för ett avsevärt större område: Hagnäs torg, metrostation Fiskehamnen och Tavastvägen ända till Backasgatan. Föreningen anser det nödvändigt att utreda alternativ för trafiken på Sörnäs strandväg och understryker att en ökning med 10 000 fordon är en tillräcklig grund för en tunnel ända till Brändö bro. Föreningen tror inte att gångtunnlarna blir så användbara och föreslår att körhastigheterna på Sörnäs strandväg sänks till högst 40 km/h.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att området som nu planläggs är en logisk helhet av strandpark, strandpromenad och strandtorg på det ställe där den kan anläggas innan hamnfunktionerna i Sörnäs flyttas bort. Planeringen av Hagnäs torg och omgivningen kring metrostation Fiskehamnen är inte beroende av lösningarna här. Sörnäs strandvägs nya sträckning hindrar på intet sätt att trafiken dras i tunnel. Om en tunnel byggs, kan gatuområdet ges en allt mer gatuliknande karaktär och stora delar av det kan få planteringar.

Körhastigheten kan mycket väl begränsas i detaljplanen, om det anses ändamålsenligt med tanke på dirigeringen av trafiken.

Stadsplaneringsgruppen inom boendeforum för hållbar utveckling i Berghäll–Alphyddan föreslår i ett ställningstagande som anlände 20.3.2001 att Sörnäs strandvägs sträckning inte bör ändras och att det bör övervägas om strandvägen kan dras helt och hållet i tunnel ända fram till Brändö bro. Ett alternativ kunde vara att dra strandvägen i en djup underjordisk skärning. Det bör finnas gott om korsningsmöjligheter för fotgängare och cyklister, både undergångar och övergångsställen. Den nuvarande gång- och cykelvägen på strandens sida skall inte heller flyttas, utan den skall också i fortsättningen löpa nära stranden eller i parken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att den behandlade principerna för fortsatt planering av Sörnäs strandväg 18.11.1999. Behandlingen utgick bl.a. från ett omfattande remissförfarande som gav 38 utlåtanden om huvudfrågan, dvs. Sörnäs strandvägs sträckning. Därför är frågan om gatusträckningen i princip löst. Frågan om Centrumtunneln eventuellt skall förlängas i Sörnäs skall studeras i anslutning till tunnelplanen. Att dra Sörnäs strandväg i ett schakt kräver en bro och en rombformig anslutning i varje korsning. Konceptet eliminerar bullret i markplanet, men dämpar det inte väsentligt i husen längs gatan. Det skulle dessutom ge gatan en karaktär av motorväg, vilket strider mot de stadsbildsmässiga målen.

Merihaka-Seura ry meddelar (26.4.2001) att föreningen för närvarande inte godkänner några dellösningar i planeringen av Sörnäs strandväg med näromgivning. Genomfartstrafiken på Sörnäs strandväg, Tavastvägen, Hagnäs torg, Hagnäs bro och Tågvägen bör dras i tunnel.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att stadsplaneringskontoret inte har undersökt möjligheten att dra genomfartstrafiken i tunnel enligt Merihaka-Seuras förslag. Någon sådan plan ingår inte heller i verkets verksamhetsplan. En sådan utredning som föreningen föreslår liknar långsiktig planering på generalplanenivå, där trafiknätet skall studeras som helhet. För att strandparken och strandpromenaden i Sörnäs skall kunna anläggas och omgivningen förbättras på kort sikt, måste den nuvarande gatan flyttas. På den punkten varken orsakar eller kräver förslaget till detaljplaneändring att trafiken läggs om. I denna fas lämnas utrymme att ordna plats på det sätt som Centrumtunneln kräver. Om det i framtiden besluts att tunneln inte byggs, kan parken breddas mot Sörnäs strandväg.

xxxxxx xxxxxxx och xxxxxx xxxxxxxx är oroliga för Centrumtunneln och för att den skall föra med sig mera trafikolägenheter i Sörnäs. De motsätter sig skarpt att gatan blir motorvägslik, och Kylmälä föreslår att det skall utarbetas en övergripande plan. Hon motsätter sig utfyllnad i havet, förhåller sig kritisk till nya kommersiella tjänster och föreslår att Centrumtunnelns östra öppning byggs mera österut.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att en bred diskussion förs om Centrumtunneln och olika byggalternativ. Beslutet om östra öppningen tas i samband med den övergripande tunnelplaneringen. Förslaget till detaljplaneändring kräver inte att Centrumtunneln byggs, men det ställer heller inga hinder i vägen för den. För närvarande skall planeringen av strandparken i Sörnäs vara öppen för alla alternativ.

Detaljplanen kräver inte att stränderna fylls ut, utan paviljongerna byggs på pålar, på samma sätt som en bro.

xxxxx xxxxxxxxx motsätter sig att Sörnäs strandväg flyttas närmare bostadskvarteret i Fågelviken. Hon vill att övergångsbroarna och planövergångarna bevaras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att den främsta nyttan med att Sörnäs strandväg flyttas är att då skapas en lugn strand med en park. Nackdelen är givetvis att trafiken kommer närmare bostäderna. För de nya invånarna i Fågelviken innebär den nya sträckningen inte mera buller än den nuvarande. Varje gatukorsning får trafiksignaler. Intill bostadskvarteret i Fågelviken reserveras en undergång direkt till strandpromenaden.

xxxxx xxxxxxx anser att detaljplanens riktlinjer är goda och projektet viktigt för boendetrivseln. Han önskar att parkplaneringen tar hänsyn till barn och ungdomar och att det anläggs en backe i området, för en sådan saknas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att parkplaneringen beaktar alla invånargruppers behov så väl som möjligt. Ungdomarna får åka skateboard och samlas på det vidsträckta strandtorget, liksom på Kompasstorget i Havshamnen. I parken anläggs en sluttning som blir högst 4–5 m hög. Sluttningen är brant mot strandvägen, vilket betyder mera bullerskydd. På vintern är den kälkbacke på läsidan av parken.

En företrädare för Partek Oyj Abp, som sedan dess flyttat från området, framhöll muntligt 1.3.2001 att det inte finns tillräckligt med bilplatser på tomten 10288/7 (Parteks huvudkontor) och att förslaget eliminerar en del av platserna, som företaget har hyrt av Helsingfors Energi.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att bilplatserna för Parteks huvudkontor är planlagda enligt nämndens normer. På Helsingfors Energis område kvarstår bilplatser om vilka företaget också i fortsättningen kan ingå avtal, förutsatt att Helsingfors Energi inte behöver alla själv.

Förslaget till detaljplan och detaljplaneändring hölls framlagt 10.8–10.9.2001, inga anmärkningar gjordes mot det. Förslaget sändes för utlåtande hösten 2001 till Helsingfors Energi, Helsingfors Vatten, fastighetsnämnden, räddningsnämnden, nämnden för allmänna arbeten och miljönämnden.

Utlåtandena tog fasta på långsiktiga verksamhetsbetingelser för energiförsörjningen, trafikarrangemang, byggomständigheter, byggkostnader, Centrumtunnelns verkningar och trafikolägenheter.

Utifrån utlåtandena gjordes vissa preciseringar, som inte var väsentliga.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Eftersom detaljplaneberedningen varit avbruten sedan 2002, är det orsak att lägga fram förslaget på nytt och inhämta nya utlåtanden.

Stn meddelar att det ändrade förslaget (ritning nr 10960/31.5.2001, 21.3.2002, 28.9.2006) har hållits offentligt framlagt 17.11–18.12.2006, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar mot förslaget har inte gjorts.

Det ändrade förslaget har vidare sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, Helsingfors Vatten, Helen Elnät Ab, Helsingfors Energi och Nylands miljöcentral.

Utlåtanden Räddningsnämnden anför (9.1.2007) att utryckningsfordon skall komma fram på Sörnäs strandpromenad, och servicestationen skall planeras i enlighet med bestämmelserna om servicestationer.

Fastighetsnämnden anser (8.2.2007) att byggkostnaderna för de få nya byggnaderna i detaljplanen är så höga att de troligen inte kan uppföras utan stadens hjälp. Därför föreslår nämnden att det övervägs om kostnaderna för ledningsflytten och marksaneringen kan ingå i kostnaderna för anläggande av offentlig miljö och att åtgärderna beviljas ett separat anslag.

Marken i detaljplaneområdet skall undersökas och vid behov saneras före byggstarten.

Anläggandet av strandparken kräver tillräckliga geotekniska utredningar innan utfyllnadsarbetena kan inledas. De förorenade massorna som muddras i området bör deponeras i parken och därför bör en särskild bestämmelse läggas till detaljplanen.

Nämnden anser att det är orsak att undersöka om förslaget när det gäller t.ex. dragning av strandlinjen, placering av byggnadsytor eller en bassäng kunde vidareutvecklas, så att de eftersträvade fördelarna uppnås för lägre kostnader.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) att synpunkterna i utlåtandet och förslagen att justera detaljplanen har övervägts i syfte att minska kostnaderna för särskilt ledningsflytten och byggåtgärderna. I förslaget till detaljplan har ändringar gjorts och för dem redogörs i anslutning till svaren till nämnden för allmänna arbeten, Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten.

Skyldigheten att undersöka och sanera marken gäller nu hela detaljplaneområdet enligt förslaget i fastighetsnämndens utlåtande.

I detaljplanen ingår ingen bestämmelse om att förorenade jordmassor får deponeras under gatu- och parkområdena. En sådan prövning hör till miljötillståndsprocessen, men detaljplanen utgör inget hinder att jordmassorna används för konstruktioner i områden som nyanläggs, om miljötillstånd ges för detta.

Då genomförandeplaneringen inleds, kommer nödvändiga geotekniska utredningar att göras i syfte att trygga stabiliteten i marken och på strandlinjen. Under beredningen har tillräckliga utredningar gjorts och de visar att de geotekniska förhållandena inte ställer orimliga hinder för att detaljplanen skall kunna genomföras.

Nämnden för allmänna arbeten anför (25.1.2007) att gång- och cykelstråken över den livligt trafikerade huvudgatan till parkområdet är dåliga. Att korsa den breda gatan på ett övergångsställe med trafiksignaler är besvärligt och farligt. Att bygga en undergång är inte naturligt på grund av det tillbudsstående utrymmet och marknivåerna väster om gatan. Undergången skulle bli brant och lång och ge ett otryggt intryck. Dessutom skulle den ligga avsevärt under havsnivån, vilket betydligt ökar bygg- och underhållskostnaderna. Rumsbehovet för en ramp i norr till undergången skall justeras vid den föreslagna gångbanan bakom Fågelviksgränden. Om ett planskilt gång- och cykelstråk är nödvändigt, skall det dras över gatan, inte under den.

Servicetrafik till strandpaviljongerna och småbåtshamnen på gång- och cykelstråken äventyrar säkerheten på dessa.

Det föreslagna byggandet kräver stora, dyra och svårligen genomförbara omläggningar i befintliga rör, kablar och dräneringssystem.

De nuvarande rören och kablarna kan inte bevaras i parken utan att de byts och grunden förstärks. Ledningar måste flyttas i stor utsträckning när det gäller sträckning och höjd. Det måste ses till att rören med självfall fungerar. Den föreslagna affärsbyggnaden på Miina Sillanpääs plats kräver att det nuvarande fjärrvärme- och gasröret flyttas.

Avståndet mellan spårvagnen och trädraden skall vara minst 6 m, dvs. minst 7,15 m från mitten av det närmaste spåret till mitten av trädraden. Den fria höjden för spårvagnens strömavtagare skall vara 6,5 m.

Avrinningen från Sörnäs strandväg via parken ut i havet skall tryggas. Ett bräddavlopp skall anges i detaljplanen.

Eftersom Sörnäs strandväg är en av Helsingfors livligast trafikerade gator, skall bullerförhållandena i parkerna och på gatan undersökas med en adekvat modell.

Lösningarna inom parkområdena skall anges normativt. Att anlägga en hundinhägnad nära bostäderna är inte möjligt på det sätt som detaljplanen anger.

Mattvätt i sjön är inte att rekommendera av miljöhänsyn, så en tvättplats på land är det ekologiskt riktiga.

Kostnaderna för byggandet i detaljplaneområdet uppgår till ca 15 mn euro exkl. moms. Uppskattningen är preliminär, eftersom väsentlig basinformation saknas.

Kostnadskalkylerna är följande: gator, stråk och en öppen plats ca 5,1 mn euro, en undergång ca 2,6 mn euro, strandkonstruktioner ca 3,9 mn euro; flytt av anläggningar och ledningar i gatu- och parkområden ca 1,7 mn euro; anläggande av parkområden ca 1,3 mn euro. Kalkylen inbegriper inte kostnader för behandling och sanering av förorenade jordmassor, de blir kända först vid noggrannare undersökningar.

Enligt förslaget dämpas bullernivån i strandparken, och denna blir mera användbar i och med en flera meter hög jordvall mellan stranden och den livligt trafikerade huvudgatan. Om jordvallen inte kan byggas av geotekniska skäl, skall andra bullerdämpande koncept som inte stör strandlandskapet undersökas. Enligt förslaget kräver strandparken att markytan höjs med flera meter från den nuvarande nivån. Markens bärighet är oklar. Här måste adekvata geotekniska utredningar göras, innan nya utfyllnader kan planeras. Eventuella markföroreningar och de verkliga saneringskostnaderna måste undersökas likaså.

Innan detaljplanen godkänns bör följande utredas grundligt: bullerförhållandena i området, tillgängliga och fungerande gång- och cykelstråk, kablar i området, rör och utbyte av dem, ändringar och förstärkningar, tekniska förutsättningar för utfyllnad och konstruktioner, bräddavlopp, markföroreningarnas art och behandlingsmetoder i sammanhanget, skadliga ämnen på havsbottnen, de faktiska kostnaderna för åtgärder och byggande.

Nämnden konstaterar att förslaget till detaljplan och detaljplaneändring nr 10960 gör det möjligt att lägga om miljön, om påpekandena och ändringarna ovan beaktas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) att Sörnäs strandväg utgör ett anmärkningsvärt hinder för planeringen av gång- och cykelstråk i området. De över 60 000 fordonen varje dag orsakar stora problem att dra gång- och cykelstråk till stranden och strandparken.

Det löper gång- och cykelbroar i både den nordligaste och den sydligaste delen av detaljplaneområdet och vidare utanför detta. Därför föreslås en undergång i mellersta delen. Den har kritiserats direkt eller indirekt i många andra utlåtanden också. Reserveringen är struken på grund av synpunkterna i utlåtandena. I den fortsatta planeringen kan en ny gång- och cykelbro övervägas i strandområdet. Detaljplanen ställer inga hinder för en sådan bro, och behovet av den bedöms då det är känt om Centrumtunneln blir lång eller kort.

Oron beträffande otryggheten för fotgängarna är överdriven. Sörnäs strandpromenad är 9 m bred och längs den finns fyra paviljonger. Servicetrafiken till dem är liten och kan jämföras med den till Havshamnen, där erfarenheterna inte är dåliga.

Synpunkterna på rör och ledningar i utlåtandet bemöts i svaren på Helsingfors Energis och Helsingfors Vattens utlåtanden.

Ett 12 m brett område reserveras för en spårvagnslinje med planterade zoner, den ena zonen förläggs intill gång- och cykelstråket. Rumsreserveringen räcker till. Ett exempel erbjuder den färska omläggningen på Tavastvägen som gjort gatan 11,1 m bred. Arrangemangen på Sörnäs strandväg underlättas av att den ena trädraden löper på gångbanans kant, och där kan träden planteras närmare gångbanan.

Beteckningarna i parkområdet är normativa, enligt förslaget i utlåtandet, utom i fråga om hundparken. Också den beteckningen är nu normativ, vilket gör det möjligt att förlägga hundparken, som invånarna vill ha, så ändamålsenligt som möjligt till Pannkaksparken.

Bräddavloppet anges nu enligt förslaget i utlåtandet, för att parkplaneringen i sinom tid skall bygga på tillräckliga uppgifter.

Reserveringen av en mattvättningsbrygga är struken.

I utlåtandet föreslås att allt noggrannare tekniska utredningar skall göras redan nu. Stadsplaneringsnämnden konstaterar att alla nödvändiga tekniska utredningar är gjorda, för att detaljplanens verkningar skall gå att bedöma tillräckligt. I den fortsatta planeringen gör alla förvaltningar som deltar i genomförandet tilläggsutredningar enligt praxis. Utredningarna finns i detaljplanebeskrivningen.

Miljönämnden konstaterar (30.1.2007) bl.a. att det kan finnas förorenade jordmassor i utfyllnadsområdet och på tomten med bensinstationen, som rivs. Marken skall undersökas i hela detaljplaneområdet och marken skall saneras också i de kommande gatuområdena. Om muddring kommer att utföras i strandområdet i samband med anläggandet av exempelvis småbåtshamnen, skall sedimenten undersökas och vid behov saneras.

I förslaget reserveras plats för en fast mattvättningsbrygga i småbåtshamnen. Platsen ersätter den som rivs. Staden kommer dock att riva mattvättningsbryggorna som belastar strandvattnen och i stället göra som i många andra kommuner, bygga mattvättningsställ som ansluts till vatten- och avloppsnätet. Byggnadskontoret kommer att svara för tvättställen på land. Helsingfors Hamn upprätthåller de nuvarande 14 mattvättningsbryggorna och avstår så småningom från dem. Mattvättningsbryggan i förslaget skall strykas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) att bestämmelserna om marksanering har kompletterats enligt miljönämndens utlåtande och mattvättningsbryggan är struken.

Nylands miljöcentral påpekar (5.2.2007) följande:

Bullret i Pannkaksparken uppgår enligt beskrivningen till 55–70 dB, men i detaljplanen anges inga bullerbekämpande åtgärder i parken. Det gör det däremot i Väinö Vähäkallios park intill. Saken måste motiveras eller så skall bullerbekämpande åtgärder anges i parken.

I en del av området är risken för översvämningar stor. Den lägsta rekommenderade byggnivån är +2,6. Detaljplanens verkningar skall granskas med tanke på en eventuell översvämning och adekvata bestämmelser skall ges för att förhindra eller minimera olägenheter. Det är orsak att bedöma också rör- och kabellinjerna.

Detaljplaneområdet är gammalt industriområde och mestadels utfyllnadsområde. Behovet att undersöka och sanera marken har konstaterats endast i VL-, KL- och LH-kvarteren. Bestämmelsen om markundersökning och -sanering skall gälla hela detaljplaneområdet.

Bestämmelsen e-mm bör preciseras med tillägget ”pga. förorenat sediment”.

I beskrivningen är det orsak att granska kraven när det gäller trafiken till och från småbåtshamnen respektive kolhamnen på Hanaholmen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) att Pannkaksparken rustades upp i början av 1990-talet. Den har varit öppen sedan dess, men anlitats ganska lite. Nu planeras bullerskyddad parkyta i detaljplaneområdet, och då blir Pannkaksparken mestadels hundpark som inte kräver lika mycket skydd som andra parker. Att bygga en bullervall här mitt i innerstaden vore miljömässigt problematiskt och det skulle skymma utsikten från gatuområdet mot det havsnära gröna där bakgrunden är Söderviks kulturhistoriskt värdefulla kraftverk. Att slopa en sådan vy försvagar kvaliteterna i stadsbilden i innerstaden. Planeringen har velat hålla fast vid vyn både i söder och i norr.

I en del av området är risken för översvämningar stor om vattennivån stiger över +1,8. Gatuområdena är beroende av höjden på hörnen i grannfastigheterna, och Sörnäs strandväg kan inte höjas från Fågelviksgrändens nuvarande nivå, som är +1,8–+2,1. Det är lättare att planera parken och strandpromenaden med hänsyn till tillfälliga toppar i havsvattenståndet.

Om vattenståndet stiger över +1,8 hamnar en del av Sörnäs strandväg under vatten. Söder om områdets sydgräns ligger gatuområdet som lägst på nivån +1,7. Det skall dock märkas att Sörnäs strandväg efter omläggningen i detaljplanen kommer att ligga högre än i dag, och på det sättet är den övergripande säkerheten bättre.

Bräddavloppen är planerade så att gatuområdets krön vid Fågelviksgatan ligger på den ungefärliga nivån +2,2. Härifrån söker sig det översvämmande vattnet ut i havet längs norra och södra kanten i detaljplaneområdet. Ett bräddavlopp anges nu i norra ändan av Väinö Vähäkallios park.

Bestämmelsen e-mm är preciserad enligt förslaget i utlåtandet. Bestämmelsen om behovet att undersöka och sanera marken gäller nu hela detaljplaneområdet.

Trafiken till och från Hanaholmens kolhamn påverkar varken sjötrafiken eller landtrafiken i detaljplaneområdet.

För servicetrafik till småbåtshamnen reserveras plats på Sörnäs strandväg. Småbåtstrafiken har inga skadliga verkningar.

Helsingfors Vatten konstaterar (29.1.2007) att detaljplanen medför behov att dra ca 100 m nytt dagvattenavlopp i Bjälkgränden med förlängning. På grund av den planerade gång- och cykeltunneln under Sörnäs strandväg måste ca 230 m kombinerat avlopp flyttas. Dessutom måste 50 m av det kombinerade avloppets översvämningsavlopp på tomten 10574/2 flyttas till Sörnäs strandpromenad och ca 150 m av vattenledningarna på tomten flyttas till Bjälkgränden. I detaljplanebeskrivningen föreslås att vattenledningarna i fråga dras i en servicetunnel eller ett skyddsrör som anläggs på tomten 10574/2. För driftsäkerheten i det allmänna vatten- och avloppssystemet är det mera ändamålsenligt att vattenledningen dras till Bjälkgränden med förlängning.

Kostnaderna för vattenledningar uppgår till sammanlagt ca 370 000 euro exkl. moms. Av beloppet gäller ca 40 000 euro nya nät och ca 330 000 euro flytt av ledningar. Området på tomten 10574/2 är oplanlagt och det är Helsingfors Vatten som betalar ledningsflytten (ca 125 000 euro exkl. moms) som byggandet på tomten föranleder. Kostnaderna för övriga ledningsflyttar (ca 200 000 euro, exkl. moms) skall finansieras med andra medel än sådana som är reserverade för vattenverksfunktioner (Stn 5.5.1997). Totalkostnaderna per byggd kvadratmeter våningsyta är ca 170 euro, vilket är avsevärt högre än medeltalet, beroende på de omfattande ledningsflyttarna.

Att bygga en fotgängartunnel försvagar avloppssystemet, eftersom avloppsrörens resulterande lutning blir mindre.

Inget allmänt vatten- och avloppssystem dras för paviljongerna (w 1) eller affärsbyggnaden på Miina Sillanpääs plats.

I detaljplanen anges träd på båda sidor om Sörnäs strandväg. Ställvis är träden för nära de befintliga vatten- eller avloppsledningarna, och därför skall trädraden vara normativ.

I Bjälkgränden föreslås ett dagvattenavlopp som söder om gränden hamnar i ett oplanlagt område.

Enligt detaljplanebeskrivningen byggs området i etapper. Först anläggs strandpromenaden, arbetena inleddes redan 2000 och slutförs 2008. Strandparkens del närmast stranden anläggs 2008–2010. Det egentliga gatubyggandet inleds 2009. Gång- och cykeltunneln byggs då trafikförhållandena talar för byggandet, uppskattningsvis på 2010-talet.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) att i översiktsplanen för vatten- och avloppssystem preciseras vattenledningens sträckning. Fotgängartunneln är struken i förslaget, och problemen för avloppssystemet försvinner.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab konstaterar (9.2.2007) att genomförandet enligt detaljplanen kräver avsevärda ändringar både i elnätet och i fjärrvärmenätet. I området finns bl.a. flera överföringskablar och värmeöverföringsledningar för stadskärnan.

Helen Elnät Ab

Genom Sörnäs strand löper i dag tre mycket viktiga 110 kV överföringskablar för stadskärnan. Kablarna är dragna i etapper enligt en långsiktig planering under flera decennier. Kablarna säkerställer delvis varandra. På grund av de höga driftsäkerhetskraven måste kablarna kunna skyddas så mycket som möjligt under deras livscykel mot risker föranledda av grävningar i deras närhet. En del av överföringskablarna för 110 kV för centrum är dragna i underjordiska tekniska servicetunnlar, men för att driftsäkerhetsrisken skall gå att kontrollera, löper de tre kablarna också i fortsättningen i gatuområdet. Beträffande kablarna i fråga undviks om möjligt kabelskarvar, för varje skarv sänker kabelns driftsäkerhet.

Byggandet enligt detaljplanebeskrivningen medför avsevärda ändringar i överföringskablarna ovan. Stora ändringar sker också i fråga om distributionsnätskablarna för Sörnäs, Berghäll och Hagnäs. Erfarenheten under de senaste åren har visat att det inte går att lämna spänningsförande kablar under byggtiden i de aktuella byggområdena av elsäkerhetsskäl och driftsäkerhetsskäl. Kablarna måste flyttas från byggområdena innan byggarbetena enligt detaljplaneändringen inleds.

Detaljplaneändringen medför att två 110 kV kablar med pappersoljeisolering, en 110 kV kabel med plastisolering, kommunikationskablar och 10 medelspänningskablar måste bytas ut eller flyttas till en ny sträckning som är ca 1 km lång, och att en transformatorstation på tomten som bebyggs måste flyttas. Eftersom varje skarv på en 110 kV kabel sänker driftsäkerheten i hela systemet, är det nu nödvändigt att helt och hållet byta ut kabeln med pappersoljeisolering som löper mot Kronohagen.

I denna fas av planläggningen har endast preliminära planer kunnat göras för nya kabelsträckningar. De exakta sträckningarna klarnar först i den noggrannare gatuplaneringen.

Kostnaderna för flytt och utbyte av kablar uppgår i kostnadsnivån i december 2006 och med dagens överföringsplaner till omkring 5 900 000 euro och inbegriper flytt och utbyte av tre 110 kV överföringskablar, flytt av kommunikations- och distributionsnätskablar samt flytt av en transformatorstation.

Utbyte av två pappersoljeisolerade 110 kV kablar i området upptas i Helen Elnäts egna planer för 2017–2020. I sammanhanget är det ändamålsenligt att helt byta ut kabeln för Kronohagen. Helen Elnät deltar i kostnaderna för kablarna samt i markbyggnadskostnaderna utanför detaljplaneområdet när det gäller Kronohagen. Men tidigareläggningen av kabelarbetena ovan måste betalas av detaljplaneekonomin.

Kostnadskalkylerna i detaljplanebeskrivningen bygger på kostnadsnivån 2001 och på planer där en del av kablarna hade kunnat ligga kvar. Situationen i det aktuella detaljplaneförslaget är väsentligt förändrad vad gäller kablarnas läge, för nu planeras byggnader, konstruktioner, spårvagnsskenor och träd där kablarna löper.

Dessutom fäster Helen Elnät särskild vikt på att allt byggande i området med detaljplaneändring i mån av möjlighet skall tas med i kommande överföringsplaner, så att kablarna inte behöver flyttas flera gånger. På grund av att genomförandeplaneringen och materialupphandlingarna tar lång tid och för nätets driftsäkerhet, skall eventuella kabelflyttar beställas hos Helen Elnät minst ett år i förväg.

Helsingfors Energi

Byggandet enligt detaljplaneändringen kräver avsevärda ändringar i fjärrvärmeledningarna; under sydvästra gaveln på affärsbyggnaden i förslaget hamnar elöverföringsledningarna för centrum och Berghäll. Då affärsbyggnaden och vattenelementet, dvs. bassängen, projekteras skall fjärrvärmeledningarna beaktas.

I detaljplaneområdet finns dessutom kondensvattenrör och vattenintag för Hanaholmen B och fjärrkyleanläggningen. Planeringen skall beakta detta.

Sörnäs strandvägs nya sträckning och omdragningen av kablarna för 110 kV föranleder ändringar i dragningen av fjärrvärmeledningen för Berghäll.

Affärsbyggnaden i förslaget föranleder arbeten på Helsingfors Energis fjärrvärmeledningar på en sträcka av uppskattningsvis 220 m och Sörnäs strandvägs nya sträckning föranleder arbeten på fjärrvärmeledningar på en sträcka av uppskattningsvis 200 m. De uppskattade kostnaderna för arbetena i kostnadsnivån 2006: affärsbyggnaden 510 000 euro, Sörnäs strandväg 350 000 euro, sammanlagt 860 000 euro.

I kalkylen ingår inte kostnader för eventuell flytt av ledningar till följd av anläggandet och anpassningen till landskapet av Väinö Vähäkallios park och Miina Sillanpääs plats. De eventuella arbetskostnaderna på fjärrvärmeledningen uppgår till 2 000 euro/m.

Då Sörnäs strandväg läggs om skall trafikarrangemangen i de kommande stadsdelarna Sumparn och Fiskehamnen beaktas, likaså tillträdet till området med Söderviks gas- och kraftverk efter omdisponeringen, och hänsyn skall då tas till tillbyggandet i den i dag obebyggda norra ändan av energiförsörjningsområdet.

Kostnadskalkylerna i utlåtandet bygger på tillgängliga planeringsuppgifter och marknadskostnadsuppgifter om objektet. Arbetena förutsätter att detaljplaneekonomin betalar kostnaderna i sammanhanget enligt de faktiska kostnaderna.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.4.2007) följande:

Helen Elnät Ab

Gång- och cykeltunneln i linje med Söderviksgatan har strukits utifrån utlåtandet. Det underlättar planeringen och dragningen av vatten- och fjärrvärmeledningar.

För att trädraden inte skall störa det nuvarande kommunaltekniska nätet, har detaljplanebestämmelsen om trädplanteringar preciserats så att väsenliga ledningar skall beaktas då träden planteras.

Helsingfors Energi

Det är motiverat att flytta elkablarna i området, då man beaktar de omfattande arbetena med strandparken, spårvagnsbanan och gatubyggandet samt byggandet av Centrumtunnelns kommande öppningar. Den i förslaget slopade gång- och cykeltunneln underlättar arbetena.

Planen har inte ändrats så mycket sedan 2001 att den i övrigt skulle påverka behovet att byta ut och flytta Helsingfors Energis ledningar.

I den fortsatta planeringen kommer Helsingfors Energis ledningar att beaktas så att de inte flyttas inom kvartersområdet. Tekniska alternativ är att den kommande byggherren låter bygga en tunnel genom byggnadsstommen, eller så uppförs det ingen byggnad här över huvud taget.

Ändringar i förslaget till detaljplan och detaljplaneändring

Följande ändringar har gjorts i förslaget med anledning av utlåtandena:

- Den normativa gång- och cykeltunneln under gatan eller trafikområdet är struken.

- Området där det skall anläggas en hundpark anges nu normativt.

- Området för en mattvättningsbrygga är struket.

- Ett avrinningsområde anges nu i norra delen av Väinö Vähäkallios park.

- Marken i området skall undersökas innan bygglov söks, förorenad mark skall saneras innan byggarbetena inleds, det gäller hela detaljplaneområdet och inte bara KL- och LH-kvartersområdena.

- Beteckningen e-mm har fått tillägget ”p.g.a. förorenat sediment”.

- I bestämmelsen om en planterad trädrad har en passus lagts till att trädens plats är normativ.

- Kostnadskalkylen i beskrivningen är justerad.

Ändringarna är av teknisk natur och inte väsentliga, vilket innebär att förslaget inte behöver läggas fram på nytt.

Föredraganden har rättat till förslaget så att passusen om en mattvättningsbrygga stryks från kartan också vid beteckningen LV.

Stadsplaneringsnämnden föreslår att det ändrade förslaget skall godkännas.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplan för kvarteret nr 10574 och trafik-, gatu- och vattenområden och detaljplaneändring för kvarteret nr 290 och gatu-, park- och trafikområden i 10 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 10960, daterad 31.5.2001 och ändrad 21.3.2002, 28.9.2006 och 19.4.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 10960 (Sörnäs; kvarteren 10574 och 290 m.fl. områden, Sörnäs strandväg och strandpark)
	Bilaga 2	Illustration (Sörnäs; kvarteren 10574 och 290 m.fl. områden, Sörnäs strandväg och strandpark)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 20122/2 I VÄSTRA HAMNEN (NR 11663)

Stn 2007-597

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 2 i kvarteret nr 20122 i 20 stadsdelen (Västra hamnen)

Munkholmsgatan 2

Sammandrag Genom detaljplaneändringen omdisponeras byggnaden på tomten för boende så att bostadsbyggrätten uppgår till 5 485 m² vy. Fastigheten består av en f.d. industribyggnad, som nu används såsom kontor. Enligt den gällande detaljplanen utgör tomten kvartersområde för affärsbyggnader, med en byggrätt på 3 210 m² vy. En låg gårdsbyggnad rivs.

Detaljplanegrunder Kiinteistö Oy Munkkisaarenkatu 2 / c/o Oy Realinvest Ab anhåller (27.3.2006) om en sådan detaljplaneändring för sin tomt 20122/2 att denna ändras till bostadstomt.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (22.2.2007) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003) utgör området bostads- och arbetsplatsområde. Kvarteret är dessutom betydelsefullt kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen och bör utvecklas så att områdets värden och egenskaper består. Den detaljplaneändring som nu utarbetats följer generalplanen.

Detaljplaner

För området gäller detaljplanen nr 7676 (fastställd 12.8.1977), enligt vilken tomten utgör kvartersområde för affärsbyggnader (AL). Byggrätten uppgår till 3 210 m² vy, vilket är mindre än våningsytan i den befintliga byggnaden.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Tomten är belägen i hörnet av Docksgatan och Munkholmsgatan, i det kvarter med främst bostadshus som sträcker sig in på Munkholmen. Kvarteret Lommen fanns redan år 1874 på en karta och i en detaljplan som fastställdes år 1900 (nr 495). De äldsta bevarade husen i kvarteret är från början av 1910-talet och de nyaste från början av 1970-talet. Under nästan varje årtionde däremellan har det byggts ett eller flera nya hus i kvarteret.

Kvarteret har länge på tre sidor varit omgivet av ett industriområde.

Söder om kvarteret pågår byggarbetena på de nya bostadskvarteren i Eirastranden.

På tomten finns en byggnad från åren 1949–1950 som är ritad av arkitekt Jarl Eklund.

Skyddsobjekt på tomten och i näromgivningen

Stadsmuseet har avgett ett utlåtande om en förhandsansökan om bygglov och konstaterar där bl.a. att byggnaden vid Munkholmsgatan 2, som ursprungligen användes för industriändamål, ritades av arkitekt Jarl Eklund och stod färdig i början av 1950-talet. Sjuvåningsbyggnaden hör till Eklunds senare produktion. Det huvudsakliga fasadmaterialet är rödtegel och fasaden indelas av kvadratiska fönster. Trapphuset, som finns på Docksgatans sida, framhävs i fasaden genom en avskalad tornlösning. Fasaden mot Munkholmsgatan understryks i sin tur horisontellt av ett skärmtak som är lika långt som fasaden. Byggnaden är ett bra exempel på en industribyggnad från 1950-talet. Byggnaden har renoverats sedan dess, och vid decennieskiftet mellan 1960- och 1970-talet ändrades den till kontorsbyggnad.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att omgivningen kring tomten har fått en tydlig egen identitet i och med skeppsvarvet på andra sidan Munkholmsgatan, som grundades år 1865 och som har format kulturmiljön i området. Det viktigaste skyddsobjektet i näromgivningen är den gamla varvsbassängen och Wärtsiläs maskinverkstad från 1916, som ritades av arkitekt Sune Maconi. Andra skyddsobjekt i området är åtminstone en gammal träverkstad från 1899 (reparerad och höjd med en våning på 1930-talet), ett f.d. mässingsgjuteri från 1914 och en f.d. såg- och hyvleribyggnad från 1899, som är ritad av arkitekt Theodor Höijer. Byggnaden har senare varit bl.a. elförsörjningsbyggnad för varvet.

I den gällande detaljplanen från år 1977 finns det i kvarteret 20122 dessutom två byggnader som är skyddade med beteckningen So, Ärtholmsgatan 7 och 15. I Generalplan 2002 fick hela kvarteret en områdesbeteckning som anger att det är ett kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med tanke på landskapskulturen värdefullt område.

Service I samma kvarter finns det vissa affärslokaler i gatuplanet. Affärslokalerna har de senaste årtiondena kämpat med lönsamhetsproblem och vissa har innehavarna redan ändrat eller velat ändra för andra ändamål. Ett daghem med fyra grupper är beläget på nära håll vid Ehrenströmsvägen i Eira.

Miljöstörningar

Trafiken på de närbelägna gatorna medför bullerstörningar i området. Trafikvolymen på Docksgatan uppgår norr om korsningen med Fabriksgatan till ca 15 000 fordon/dygn och söder om korsningen till ca 1 800 fordon/dygn. Trafikvolymen på Munkholmsgatan uppgår till ca 4 100 fordon/dygn och på Havsgatan till ca 7 200 fordon/dygn.

De närmaste husen i kvarteret är bostadshus. Byggnaden vid Munkholmsgatan 2 har efter den industriella verksamheten byggts om och använts som kontor. Att ändra byggnaden till bostadshus kräver att en stor del av interiörerna och de tekniska anordningarna byggs på nytt och det antas därför att den tidigare användningen har liten inverkan. Den inverkan som varvet har utretts i anslutning till tidigare detaljplaneändringar i närområdet. Eventuella miljöstörningar från varvsverksamheten är i synnerhet buller vid transporter och utsläpp vid målningsverksamhet. Miljökonsekvenserna av varvsverksamheten bedöms vara små för objektet.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Tomterna har ändrats från kvartersområde för affärsbyggnader till kvartersområde för bostadshus. De flesta andra tomterna i kvarteret utgör kvartersområde för flervåningshus. Ändringen är därför naturlig och motiverad.

Dimensionering

Tomten har en areal på 1 070 m² och byggrätt för 5 485 m² vy utifrån den referensplan som utarbetats. Dessutom finns det sambrukslokaler för de boende och tekniska lokaler om 542 m² vy. Tomtexploateringstalet är 5,1.

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Tomten har ändrats till kvartersområde för flervåningshus. Det är meningen att gårdsbyggnaden skall rivas och den har lämnats utanför byggnadsytan. Maximiantalet våningar är åtta, vilket gör det möjligt att förlägga bostadsrum till de nuvarande vindslokalerna.

Byggnaden har en mycket djup stomme eftersom den ursprungligen användes för industriändamål. Den genomsnittliga bostadsstorleken skall vara minst 75 m² lägenhetsyta, och det maximala antalet bostäder har därför angetts som 56 i detaljplanen. Till följd av läget och väderstrecket är det dessutom till fördel om så många bostäder som möjligt är genomgående.

Det har utfärdats en separat bestämmelse med stöd av vilken förvarings- och sambrukslokaler utanför bostäderna skall dimensioneras enligt byggnadstillsynsverkets anvisningar.

Antalet bilplatser skall enligt de av nämnden godkända beräkningsdirektiven uppgå till 1 bp/125 m² vy, vilket innebär sammanlagt 44 bilplatser. Bilplatserna förläggs huvudsakligen till befintliga underjordiska lokaler.

Trafik Att tomten omdisponeras för boende har ingen inverkan på trafiken i området. Trafikförhållandena i området förbättras i framtiden i och med att trafiken på Docksgatan kan omregleras när varvsbanan blivit onödig. Docksgatan kommer i enlighet med den gällande detaljplanen att breddas ända fram till gatan Eirastranden. Körförbindelsen till Havsgatan skärs samtidigt av söder om Speranskijvägen.

Huvudstråket för gång- och cykeltrafik går i dag vid Docksgatans västra kant fram till korsningen med Fabriksgatan. I framtiden förlängs stråket söderut från korsningen och gång- och cykeltrafiken avskiljs från parkeringen på det befintliga stråket.

Området har goda kollektiva trafikförbindelser. Busslinjerna 14B och 16 har hållplatser på Munkholmsgatan. Dessutom har spårvägslinje 1A hållplatser alldeles i närheten.

Skyddsobjekt

Byggnadstillsynsverket har bett stadsmuseet avge utlåtande om den referensplan som utarbetats med tanke på boende. I utlåtandet (7.9.2006) konstateras det bl.a. att byggnaden i fråga vid byggnadsskyddsinventeringen i innerstaden åren 1990–1991 upptagits som synnerligen betydelsefull till sina arkitektoniska och stadsbildsmässiga värden. Stadsmuseet föreslår att byggnaden skall skyddas.

I stadsmuseets utlåtande godkänns det att byggnaden ändras till bostadshus och där framhålls att det är en bra princip att bevara det mesta av byggnadsstommen och fasaderna. Stadsmuseet har ingenting att invända mot att fönsteröppningarna vid ombyggnaden ändras så att de bättre motsvarar de ursprungliga ritningarna. Vid tillbyggnaden i takvåningen är det dock inte önskvärt att fasadmaterialet på den indragna takvåningen ändras från tegel till plåt. I skyddsbestämmelsen nedan har det därför krävts att fasadernas tegelytor bevaras.

De mycket djupa balkonger som enligt den preliminära planen skulle hängas på fasaderna mot gatan ansåg stadsmuseet vara främmande för byggnaden och näromgivningen, och de bör därför inte tillåtas. Balkongerna bör enligt utlåtandet antingen vara indragna eller också utgöra s.k. franska balkonger med pinnräcke.

Genom en detaljplanebestämmelse har balkongerna mot gatufasaderna gjorts smalare så att de mer liknar franska balkonger. De får sträcka sig högst en meter från fasadlinjen. En sådan balkong är ännu användbar för många ändamål, men framträder å andra sidan inte för mycket på fasaden. Balkongerna längst ned är s.k. franska balkonger i enlighet med stadsmuseets utlåtande.

Den nuvarande huvudbyggnaden har i förslaget till detaljplaneändring skyddsbeteckningen sr‑2. Innehållet är följande:

- Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull byggnad. Byggnaden får inte rivas och där får inte utföras sådana reparations- eller ändringsarbeten som fördärvar eller förändrar det stadsbildsmässiga värdet eller de arkitektoniska särdragen på byggnadens fasader, yttertak och konstruktioner. Fasadernas tegelytor och glastegelväggen på trapphuset mot Docksgatan skall bevaras.

Markens byggbarhet och renhet

Detaljplaneändringen kräver inte att marken saneras.

Miljöstörningar

Trafikbullret vid fasaden på den byggnad som omdisponeras för boende har beräknats med hjälp av punktkalkyler. I prognosläget för år 2025 enligt Generalplan 2002 avviker trafikvolymen på gatorna kring planeringsobjektet inte väsentligt från det nuvarande. Enligt en bullerkalkyl är den ekvivalenta ljudnivån vid fasaden mot Munkholmsgatan som högst ca 67 dB och vid fasaden mot Docksgatan som högst ca 69 dB.

Enligt detaljplanen skall byggnadens konstruktioner mot gatan reducera ljudet med 35 dB. Genom bestämmelsen säkerställs det att riktvärdena för bullernivån i statsrådets beslut 993/1992 uppnås inomhus. På innergården i kvarteret underskrids riktvärdena för utomhusområden.

Kravet på ljudreduktion mot trafikbuller har upptagits som 35 dB(A) vid gatufasaderna.

Konsekvenser av att detaljplanen genomförs

Konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska och arkitektoniska
värden och för stadsbilden

Att detaljplanen genomförs påverkar sannolikt i någon mån de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena, likaså stadsbilden. Byggnaden har visserligen under sin livscykel genomgått mycket stora förändringar. Åtminstone en del av dem har varit sådana som också bevarar eller rentav ökar byggnadens värde. Den användes ursprungligen för industri, men ändrades sedan till kontor, som har omformats efter de enskilda innehavarnas behov. I denna omgivning skulle det inte heller längre vara motiverat att använda byggnaden för industri som i början.

Bland de yttre ändringarna kan de ändrade fönstren nämnas, likaså de skärmtak och den ingång som byggdes mot Munkholmsgatan vid decennieskiftet mellan 1960- och 1970-talet.

De nuvarande fönstren passar på ett naturligt sätt för byggnaden, trots att den ursprungliga fönsterindelningen var en helt annan. Skyddsbestämmelsen i detaljplanen kräver inte att fönsterindelningen ändras till den ursprungliga, trots att detta uppenbarligen kommer att ske med tanke på bostäderna. Stadsmuseet har i sitt utlåtande ingenting att invända mot att den ursprungliga fönsterindelningen återinförs. Skärmtaket mot Munkholmsgatan har varit ändamålsenligt och skänkt entrén värdighet då varvet haft sitt huvudkontor här och byggnaden använts för kontor. Ändringarna var på sin tid välplanerade och motiverade med tanke på den dåtida användningen. Byggnaderna är avsedda att användas.

När nu byggnaden omdisponeras igen bör det tillåtas övervägda, motiverade ändringar också på byggnadens exteriör, så att den fortfarande tjänar de nya användarna på bästa möjliga sätt.

Konsekvenser för trafiken

Den trafik som ändringen för med sig är så liten att den inte har någon nämnvärd inverkan på den nuvarande trafiken i området.

Konsekvenser för boendeförhållandena

Förslaget till detaljplaneändring bidrar i någon mån till att folkmängden i södra innerstaden kan bibehållas. Antalet invånare i området har länge sjunkit till följd av att åldersstrukturen förändras. Alla nya invånare är viktiga med tanke på att bl.a. servicen skall upprätthållas.

Planeringsetapper

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Detaljplanearbetet har inletts med anledning av en ansökan från tomtägaren (inkommit 6.4.2006).

Intressenterna har underrättats om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 26.9.2006).

Deltagande och växelverkan har arrangerats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls 5–25.10.2006 framlagda på stadsplaneringskontoret, Richardsgatans bibliotek och internet.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med byggnadstillsynsverket, stadsmuseet, räddningsverket och miljöcentralen.

Byggnadstillsynsverket har bett stadsmuseet avge ett utlåtande om en förhandsansökan om bygglov och utlåtandet har varit tillgängligt under planläggningsarbetet.

Miljöcentralen har meddelat att den inte har någonting att påpeka om programmet för deltagande och bedömning.

Åsikter I anslutning till beredningen av detaljplaneändringen har detaljplaneavdelningen fått ett e-postmeddelande från Södra stadsdelarna rf, i vilket föreningen uttrycker som sin åsikt att den understöder en detaljplaneändring i enlighet med utkastet.

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Förslaget har korrigerats så att kravet på en genomsnittlig bostadsstorlek på 75 m² lägenhetsyta också införts i bestämmelserna på detaljplanekartan.

Nämnden tillstyrker förslaget.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 23.3–24.4.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, miljönämnden/miljöcentralen, stadsmuseet och byggnadskontoret.

Utlåtanden Byggnadskontoret anför (16.4.2007) att förslaget till detaljplaneändring inte omfattar några gatu- och parkområden. Byggnadskontoret har ingenting att påpeka om ändringsförslaget.

Miljöcentralen har (19.4.2007) ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Stadsmuseet anför (26.4.2007) att skyddsmålen i museets utlåtande om förhandsansökan om bygglov i huvudsak har beaktats i förslaget till detaljplaneändring. Stadsmuseet har ingenting att invända mot ändringsförslaget.

Fastighetsnämnden anför (3.5.2007) att nämnden inte har någonting att invända mot själva förslaget till detaljplaneändring.

Detaljplaneändringen höjer värdet på tomtägarens nuvarande tomt betydligt, och det bör därför föras underhandlingar med tomtägaren i enlighet med det markpolitiska beslut som Stn fattade 9.2.2004.

Ett avtalsutkast har utarbetats på grundval av underhandlingar med tomtägaren. Behandlingen av detaljplaneändringen bör inte fortsätta förrän ett avtal har träffats med markägaren.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 2 i kvarteret nr 20122 i 20 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11663, daterad 22.2.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGA

Detaljplanekarta nr 11663 (Västra hamnen, tomten 20122/2)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA 32013/16 OCH 20 OCH FÖR GATUOMRÅDEN I KÅNALA (NR 11613)

Stn 2004-1534

Förslag till detaljplaneändring för tomterna nr 16 och 20 i kvarteret nr 32013 och för gatuområden i 32 stadsdelen (Kånala)

Området begränsas av Axvägen, Kolsarvägen, Lillstuvägen och Bergkullastigen.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att uppföra nybyggnader med bostäder. De nuvarande köpcenterbyggnaderna vid Kolsarvägen 2 rivs och i stället byggs det två bostadshus i fyra–sex våningar. I det ena av dem inryms det affärslokaler. Reserveringen för en skoltomt vid Axvägen 4 ändras för bostadsbyggande så att omgivningen kring mangårdsbyggnaden på ett hemman, som representerar det äldsta Kånala, bevaras, men att det på tomten dessutom får byggas små- och radhus och stadsvillor i tre våningar. Den nya bostadsvåningsytan omfattar sammanlagt 9 300 m², som ersätter affärsvåningsytan (1 200 m²) och skolreserveringen (4 398 m² vy). Den nya butiksytan omfattar högst 600 m² vy, dock minst 300 m² vy. Jämfört med den tidigare detaljplanen ökar våningsytan med sammanlagt ca 3 800 m².

Detaljplanegrunder xxxx xxxxxxxxxxx arvingar (föravtal med Sato-Rakennuttajat Oy), som äger tomten 20, anhåller (28.6.2004) om en sådan detaljplaneändring att det kring den nuvarande mangårdsbyggnaden planläggs nya bostäder om 4 300 m² vy och på det nuvarande stallets plats bostäder om 700 m² vy.

Kiinteistö Oy Kolsarintie 2, som äger tomten 16, anhåller (30.6.2004) om en sådan detaljplaneändring att den nuvarande till fastigheten hörande affärsbyggnaden, som är i dåligt skick, får rivas och ersättas med ett nytt bostads- och affärshus. I enlighet med utvecklingsprinciperna för Kånala föreslår sökanden effektivare byggande på tomten, 4 000 m² ny bostadsvåningsyta och 450 m² ny affärsyta.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (9.11.2006) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

Enligt Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i detaljplaneområdet) är det fråga om ett område dominerat av flervåningshus (boende/verksamhetslokaler).

Detaljplaner

För tomten 20 gäller detaljplanen nr 7712 (fastställd 12.8.1977). Enligt detaljplanen utgör tomten kvartersområde för undervisningsverksamet (YO). Tomten har en areal på 14 660 m². Då exploateringstalet är 0,3 uppgår byggrätten till 4 398 m² vy. Maximiantalet våningar är två. Tomten är reserverad för en kommunal inrättning. För tomten 16 gäller den första detaljplanen för området, nr 5151 (fastställd 6.11.1962), i vilken tomten utgör kvartersområde för affärsbyggnader (AL). Byggrätten uppgår till 1 200 m² vy (motsvarar exploateringstalet 0,3) och maximiantalet våningar är två.

Övriga planer och beslut

Markägarna har låtit utarbeta förplaner som underlag för sina ansökningar om detaljplaneändring.

Ägandeförhållanden

Tomterna är i privat ägo. Staden äger gatuområdena.

Allmän beskrivning av området

Området är beläget i södra Kånala, mitt i ett område med flervåningshus från slutet av 1960-talet.

Byggd miljö

På tomten 20 (Axvägen 4) finns mangårdsbyggnaden till ett gammalt hemman med ekonomibyggnader och annan gårdsomgivning.

På tomten 16 (Kolsarvägen 2) finns ett köpcentrum med två envåningshus. På Lillstuvägens sida finns det till följd av höjdskillnaderna i terrängen en rad garage under byggnaden.

Service I köpcentret verkar för närvarande en dagligvarubutik, en restaurang, en frisör och en R-kiosk, som samtidigt är postombud.

Naturmiljö De stora gårdsplanerna kring flervåningshusen i grannskapet är grönskande och har gott om träd. Parkområdena är skötta. På tomterna växer det enskilda stora träd, i synnerhet på tomten 20.

Skyddsobjekt

Enligt uppgift från stadsmuseet har hemmanet Lillstu vid Axvägen 4 tillhört samma släkt sedan 1770-talet. I ett par hundra år har det ägts av släkten Holmqvist-Liljeström. Den nuvarande mangårdsbyggnaden är ett envånings timmerhus med sadeltak från 1890-talet. Den stiliga byggnaden är i gott skick och är alltjämt stadigvarande bebodd. Den ladugård som låg öster om mangårdsbyggnaden förstördes vid en eldsvåda, men i dess ställe uppfördes på 1980-talet i stil med ladugården en nybyggnad med arbets- och lagerlokaler. Nordost om denna finns ett stort garage från 1956, som också förefaller vara i gott skick enligt en bedömning av stadsmuseet. Mangårdsbyggnaden omges av en grönskande trädgård och en lindallé leder från Bergkullastigen fram till byggnaden.

Stadsmuseet betonar hemmanet Lillstus historiska värde som det sista bevarade hemmanet från medeltiden i Kånala.

I södra delen av det omfattande tomtområdet har det småningom uppstått en naturäng, som i miljöcentralens naturdatasystem har klassificerats som värdefullt ängsområde (klass II).

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet kan fogas till det befintliga nätet för samhällsteknisk försörjning.

Mark Byggandet i området kräver inte några särskilda grundläggningsåtgärder.

Miljöstörningar

Bullret från vägarna på ca 200 m avstånd (Ring I och Vichtisvägen) kan i någon mån höras.

Mål Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bygga fler bostäder. Kompletteringsbyggandet planeras så att särdragen i omgivningen beaktas. Den gamla mangårdsbyggnaden med gårdsomgivning skyddas.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Den nuvarande skoltomtsreserveringen (Axvägen 4) har ändrats för bostadsbyggande, eftersom tomten inte behövs för undervisningsändamål. Fortsatt verksamhet i köpcentret (Kolsarvägen 2) skulle kräva en grundlig ombyggnad, vilket delägarna i fastigheten inte har möjligheter till. Eftersom ny service kommer att förläggas till närområdet, kan affärshuset ersättas med nybyggda flervåningshus. Ändringen innebär också att byggrätten ökar.

Kvartersområden för flervåningshus (AK)

Tomten 16 har ändrats till kvartersområde för flervåningshus (AK). Tomten har en areal på 4 050 m² och byggrätten anges som 3 800 + m600 m² vy, där det förra talet avser den maximala bostadsvåningsytan och det senare talet den maximala våningsytan för butiks- och affärslokaler. Det skall byggas butikslokaler om minst 300 m² vy. Jämfört med det tidigare läget (1 200 m² vy) minskar andelen butiker, men bostadsbyggandet kommer som ett tillägg.

Tomtexploateringstalet blir 1,1. Butikslokalen förläggs delvis under ett gårdsdäck, likaså största delen av bilplatserna. Bostäderna skall i genomsnitt omfatta minst 75 m² lägenhetsyta.

Antalet våningar varierar enligt höjdlägena i terrängen så att huset vid Kolsarvägen får fem våningar mot gården och sex mot Lillstuvägen. Huset i södra delen av tomten får fyra våningar mot gården och fem mot gatan. Planeringslösningen med två separata punkthus har valts för att utsikten från bostadshuset väster om tomten skall bibehållas öppen mellan de nya husen. Detta grannhus har en källarvåning ovan jord och fem bostadsvåningar.

Den nya tomten 24 har bildats av södra delen av den f.d. skoltomten (20). Gatuområdet för Lillstustigen (597 m²) har fogats till tomten, som får en areal på 6 629 m². På tomten har upptagits tre byggnadsytor, var och en med plats för ett bostadshus i högst tre våningar om 1 000 m² vy. Den totala våningsytan 3 000 m² motsvarar tomtexploateringstalet 0,45. Bostäderna skall i genomsnitt omfatta minst 75 m² lägenhetsyta. Bilplatserna har förlagts till markplanet och för tomten har upptagits en skyldighet att bygga öppna garage.

Kvartersområde för bostadshus, där miljön bevaras (A/s)

Den nya tomten 21 omfattar 1 307 m². På tomten finns två separata byggnadsytor, vardera med byggrätt för 300 m² vy. Maximiantalet våningar är två. Husen terrasseras i sluttningen vid Bergkullastigen.

Den nya tomten 22 omfattar 3 606 m². Vid det gamla bostadshuset på tomten har det upptagits en byggnadsyta och byggrätt för 300 m² vy, likaså skyddsbeteckningen sr‑2: stadsbildsmässigt och lokalhistoriskt värdefull byggnad, som inte får rivas. Byggnaden får inrymma bostads- och kontorslokaler och lokaler för offentlig service (aky). Gårdsomgivningen omfattar också en separat markerad jordkällare (s‑1). Den övriga gårdsplanen är planteringsområde och gårdsomgivning som skall skyddas (beteckningen s‑2). På tomten har dessutom upptagits en byggnadsyta för en ny ekonomibyggnad (60 m² vy).

Den nya tomten 23 omfattar 3 715 m². På de nuvarande ekonomibyggnadernas plats har det upptagits byggnadsytor med byggrätt för sammanlagt 1 050 m² vy. Till byggnaderna får det förläggas bostäder, icke miljöstörande arbetslokaler och lokaler för offentlig service (ktya). Maximiantalet våningar är två.

Trafik Infarten till tomterna 21–24 har ordnats på följande sätt:

Det tidigare gatuområdet för Lillstustigen har ändrats till en del av flervåningshustomten 24. Infarten till tomten sker endast från Lillstuvägen. Remsan är 6 m bred. Infarten till tomterna 22 och 23, som bildas av den gamla gårdsomgivningen, sker från Axvägen. Till tomten 22 går det att köra via Bergkullastigen och på tomten 23 har infartsvägen flyttats från det nuvarande stället närmare gränsen till tomten vid Kolsarvägen 8, på ett ställe där vägen kan bli mindre brant än nu. Denna körväg får också användas som gång- och cykelstråk. Infarten till småhustomten 21 sker från Bergkullastigen, där tomtinfart tillåts norrifrån på en del av gatan, dock inte genomfartsmöjlighet ända till Bergkullavägen. I ändan av Bergkullavägen har ett tjugotal meter av bilgatan ändrats till gata för gång- och cykeltrafik. Ett gång- och cykelstråk från Lillstuvägen västerut till Axstigen har upptagits som servitut på tomten 24. Enligt planerna skall gång- och cykeltrafiken och trafiken till tomten dela på utrymmet.

Detaljer i lösningen kan ha den inverkan att fordonen måste hålla så låga hastigheter att säkerheten inte äventyras.

Byggvolymen medför inte särskilt mycket mer trafik i närområdets gatunät.

För tomten 16 har två infarter anvisats vid Lillstuvägen och infartsförbud vid Kolsarvägen.

Service I anslutning till de nya flervåningshusen på det nuvarande köpcentrets plats skall det byggas butikslokaler på minst 300 m² vy och högst 600 m² vy. Detta medger en liten dagligvarubutik eller annan närservice. I Hartwallsområdet norr om detaljplaneområdet planeras ett servicecentrum, där det byggs både en dagligvarubutik och idrotts- och allaktivitetslokaler. Servicen där ersätter och rentav ökar det nuvarande serviceutbudet i området vid Kolsarvägen.

Naturmiljö Vid placeringen av byggnaderna har det befintliga trädbeståndet beaktats och i detaljplanen upptagits bestämmelser om träd som skall bevaras och om kompletterande planteringar.

Skyddsobjekt

Den gamla mangårdsbyggnaden på hemmanet har fått skyddsbeteckningen sr‑2, stadsbildsmässigt och lokalhistoriskt värdefull byggnad som inte får rivas och där det inte får utföras sådana reparations- eller ändringsarbeten som fördärvar fasadens eller yttertakets stadsbildsmässiga värde. För gårdsplanen och trädgården kring byggnaden föreslås beteckningen s‑2, lokalhistoriskt och för landskapsbilden värdefull gårdsomgivning. Området skall skötas så att områdets värdefulla särdrag bevaras eller återställs. Jordkällaren på gården har sin egen skyddsbeteckning s‑1: till den värdefulla gårdsomgivningen hörande jordkällare som skall bevaras.

Samhällsteknisk försörjning

Tomterna ansluts till de kommunaltekniska ledningarna i gatuområdena för Lillstuvägen, Kolsarvägen, Axvägen och Bergkullavägen. Den nuvarande fjärrvärmeledningen på tomterna flyttas till den körväg som anläggs på f.d.Lillstustigen och dess förlängning på tomten 24.

På tomten 16 skall en nybyggnad inrymma en transformatorstation som ersätter den nuvarande transformatorstationen i en byggnad som skall rivas.

Markens byggbarhet och renhet

I områdena har inte bedrivits sådan verksamhet som kan ha förorenat marken.

Miljöstörningar

Trafikbullret på Vichtisvägen och Ring I kräver inte några särskilda åtgärder i detaljplaneområdet.

Namnskick Det föreslås inte några nya namn i området. Lillstustigen försvinner som gata då gatuområdet ändras till en del av tomten 24.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

De nya bostadshusen ändrar på stadbilden i förortsstrukturen från slutet av 1960-talet. Nybyggandet syns som en ändring i området, men dess grönska och öppenhet bibehålls i alla fall. Nybyggandet ger stadsstrukturen i området ett nytt tidsskikt och gör därmed också den sociala strukturen mångsidigare. Den ökning i fordonstrafiken som bygget av nya bostadshus medför är inte betydande.

Jämfört med nuläget förlorar planeringsobjektet en del av servicen, men den flyttar till ett nytt servicecentrum i närheten, mitt i hela stadsdelen.

Kompletteringsbyggandet leder inte till stora investeringar eller driftskostnader inom den offentliga ekonomin.

Genomförande Området bebyggs i privat regi.

Planeringsetapper

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt meddelades också i 2005 års planläggningsöversikt.

Deltagande och växelverkan har arrangerats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning. Programmet och utgångspunkterna och målen för detaljplanen presenterades 23.5.2005 vid ett möte för allmänheten.

Till intressenterna sändes en illustration över utkastet till detaljplaneändring (skrivelsen daterad 3.2.2006).

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls 13.2–6.3.2006 framlagda på stadsplaneringskontoret och Sockenbacka bibliotek. Ett möte för allmänheten om utkastet hölls 13.2.2006 på Konalan ala-asteen koulu.

Alternativa detaljplanelösningar

I utkastet föreslogs en tomt för flervåningshus också i parken sydost om Kolsarvägens och Lillstuvägens korsning. Eftersom många motsatte sig detta i sina åsikter om utkastet har någon sådan tomt inte tagits med i förslaget.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med Helsingfors Energi, miljöcentralen, byggnadskontoret, fastighetskontorets tomtavdelning, stadsmuseet och utbildningsverket.

Miljöcentralen har meddelat att den inte har någonting att påpeka om programmet för deltagande och bedömning.

Fastighetskontoret ansåg det vara bra med den nya bostadstomt som i utkastet hade förlagts till parken i hörnet av Lillstuvägen och Kolsarvägen.

Stadsmuseet tog 21.6.2005 ställning till programmet för deltagande och bedömning och ansåg att köpcentret inte behöver skyddas. Däremot bör mangårdsbyggnaden på Lillstu på historiska grunder skyddas med beteckningen sr. Det bör lämnas mer obebyggd omgivning kring mangårdsbyggnaden än den som ansökt om detaljplaneändringen föreslår i sina förplaner. Väster om mangårdsbyggnaden bör det inte alls upptas byggrätt och trevåningshusen i söder är alltför massiva.

I ett utlåtande 15.3.2006 om utkastet till detaljplaneändring konstaterade stadsmuseet att det inte finns någonting att påpeka om tomten 16. Museet anser att radhuset i två våningar vid Bergkullastigen är för stort i förhållande till skalan för gårdsomgivningen kring det gamla hemmanets mangårdsbyggnad och att radhus som byggnadstyp är olämpliga på platsen. Museet föreslår på sin höjd småhus. Utkastet gör det möjligt att ersätta ekonomibyggnaderna i gårdsomgivningen med bostadshus, men det vore önskvärt att byggnaderna bevarades också i framtiden, eftersom de är i gott skick. Stadsmuseet har inte längre någonting att invända mot de föreslagna bostadshusen i tre våningar.

Utbildningsverket har med tanke på beredningen kommit med en kalkyl enligt vilken behovet av nya skollokaler uppgår till 2 000 m² vy om alla i Generalplan 2002 föreslagna nya bostäder på 80 000 m² vy byggs i Kånala.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det är ändamålsenligt att tillgodose eventuella behov att tilläggslokaler i de nuvarande skolorna i Kånala, vid behov genom tillbyggnad.

Helsingfors Energi har meddelat att transformatorstationen i fastigheten Kolsarvägen 2 bör förläggas till nybyggnaderna.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att förslaget till detaljplaneändring har en bestämmelse enligt vilken transformatorstationen i fastigheten skall förläggas till en nybyggnad på tomten 16.

Åsikter I anslutning till beredningen av detljplaneändringen har stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fått 37 skrivelesr med åsikter, av vilka 25 gällde programmet för deltagande och bedömning och 12 utkastet till detaljplaneändring. Dessutom har muntliga åsikter framförts vid diskussionsmötet och per telefon.

Nedan följer ett sammandrag av åsikterna och nämndens bemötanden med anledning av dessa. Bemötandena hänvisar till det aktuella förslaget till detaljplaneändring oberoende av vilken planeringsetapp åsikterna gäller. (Förkortningen PDB står här för programmet för deltagande och bedömning).

As. Oy Vuorikummuntie 20 om PDB (29.6.2005): Infarten till de nya husen bör absolut bara ske via Axvägen. Småhusen står för trångt vid Bergkullastigen.

xxxxxx xxxxxxx om PDB (7.6.2005): Byggandet vid Bergkullastigen är för massivt. Gårdsomgivningen kring hemmanet bör bibehållas tillräckligt öppen. Genomfarten får inte öka på Bergkullavägen. Gångförbindelsen från ändan av Axstigen mot köpcentret bör upptas i detaljplanen.

xxxxx xxxxxxxxxxx om PDB (8.6.2005): Ingen infart via Bergkullavägen.

As. Oy Vähätuvantie 5 om PDB (16.6.2005): Gårdsomgivningen vid Axvägen 4 bör bibehållas öppen och får inte täckas med höga byggnader. Gångtrafiken genom området bör bevaras. Det finns risk för genomgång på bolagets egen tomt. Ingen körväg på Lillstustigen. Det bör reserveras tillräckligt med bilplatser i nybyggnadsplanerna. På tomten vid Axvägen får det på sin höjd föreslås småhusbyggande och södra delen av tomten bör ombildas till park. Servicen vid Kolsarvägen 2 bör bevaras. Är det nödvändigt att använda parkområde för byggande?

Om utkastet (14.3.2006):

Varför frågades det efter åsikter i anslutning till PDB, om man inte vill utnyttja den lokala sakkännedomen? En infart får inte förläggas till Lillstustigen, eftersom den är gångväg för lågstadieelever till eftermiddagsklubben i parken vid Lillstuvägen. Västra ändan är dessutom trång från trafiksynpunkt. Det behövs ett stråk också i nordsydlig riktning. Inga nybyggnader i parkhörnet.

xxxx xxxxxxxx om PDB (19.7.2005): Södra delen av tomten vid Axvägen bör ändras till park. Servicen i köpcentret bör bevaras eller hellre utvecklas. Inget byggande i parken vid Kolsarvägen och Lillstuvägen. Livsbetingelserna och trivsamheten för de nuvarande invånarna bör förbättras, inte försämras.

As Oy Vähätuvantie 4 om PDB (15.6.2005) och om utkastet (13.3.2006): Stora och höga byggnader är olämpliga i området, de står för tätt och nära varandra. Bolaget motsätter sig detaljplaneändringen. Helheten med hemmanet bör bevaras. Det är viktigt att servicen bibehålls. Den ökade trafiken leder till otrygghet.

As Oy Vähätuvantie 2 om PDB (6.6.2005): Bolaget förhåller sig synnerligen negativt till utgångspunkterna för planeringen och motsätter sig dem på alla punkter.

xxxxx xxxxxxx om PDB (datering saknas): Inget byggande i parken i hörnet av Kolsarvägen och Lillstuvägen.

xxxxxxx xxxxxxxx, xxxxx xxxxxxxxx och xxxxx xxxxxxxxx om utkastet (15.2.2006): Hörnparken får inte bebyggas. De påpekar att de fick besked om invånarmötet 13.2.2006 i samma dags Helsingin Uutiset. Invånarna bör få längre tid att förbereda sig inför sådana möten.

xxxxx och xxxxxx xxxxx, xxxx, xxxx och xxxx xxxxxx, xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxx, xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxx, xxxxx och xxxx xxxxxxx, xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx och xxxxx xxxxxxxx om utkastet (12.3.2006): Inget byggande i parkhörnet vid Kolsarvägen och Lillstuvägen.

As Oy Vähätuvantie 3 om PDB (17.6.2005): Ingen infart på Lillstustigen. På tomten vid Axvägen 4 får det inte byggas för nära gränsen mot bostadsbolagets tomt. Servicen i köpcentret bör bevaras.

Om utkastet (26.2.2006):

Bolaget kräver att Lillstustigen bibehålls som gång- och cykelväg och att ingången till de nya husen placeras på annat håll. Bolaget föreslår att det inte skall byggas nära gränsen till dess hus och att den kommersiella servicen i området skall bevaras.

xxxxx xxxxxxxxx om PDB (17.8.2005): Byggandet i parkhörnet leder till att allt fler rör sig i området och till trafikproblem, buller och orolighet. Det förekommer genomfartstrafik på Lillstuvägen trots förbudet. Varför måste alla grönområden förstöras? Det finns plats på åkrarna i Malmgård. Om parkhörnet bebyggs, vill Koljonen absolut att det blir småhus, likaså vid Axvägen högst tvåningsbostäder. Infart via Bergkullavägen. Affärslokalen är bra för närvarande, inget femvåningshus i stället. (Bott 25 år i området.)

xxxx xxxxxxxxx om PDB (31.8.2005): Planera inte några nya hus vid Axvägen 4, lämna ett grönt andningshål. Krogen vid Kolsarvägen 2 kan stängas, men lämna Alepa och R-kiosken/Posten kvar.

xxxxx xxxxx om PDB (31.8.2005): Det får inte byggas bostadshus i två–tre våningar vid Axvägen 4 eller ett femvåningshus vid Kolsarvägen 2, i synnerhet om affärslokalen inte bevaras. Den nuvarande utsikten är vackert parklik och naturnära, och byggandet skulle förstöra detta. Värdet på de befintliga bostäderna sjunker. Möjligheten till matinköp bör bibehållas vid Kolsarvägen.

As Oy Vähätuvantie 9 om PDB (13.6.2005): Gårdsomgivningen vid Axvägen 4 bör bibehållas öppen; det föreslås för mycket byggande. Att butiken och R-kiosken vid Kolsarvägen 2 bevaras bör säkerställas.

Om utkastet:

Bolaget motsätter sig detaljplaneändringen. Det föreslagna byggandet på tomten vid Axvägen 4 är alldeles för massivt och olämpligt i omgivningen. I södra delen passar på sin höjd radhus och ekonomibyggnaderna kan ändras till gemensamma lokaler. Då nya byggnader uppförs vid Kolsarvägen 2 bör butiken bevaras, likaså R-kiosken med såväl bank- som posttjänster.

As Oy Kolsarintie 4–8 om PDB (8.6.2005): Ingen infart på Lillstustigen, eftersom lekplatsen vid Kolsarvägen 4–8 störs.

xxxxxx xxxxxxxx om PDB (15.6.2005) och utkastet (3.3.2006): Helheten med hemmanet bör bevaras, likaså dess omgivning. Husen vid Kolsarvägen 2 bör repareras så att servicen bevaras. Inget byggande i parkhörnet.

xxxxxx xxxxxxxx om PDB (15.6.2005): Färre radhus på tomten vid Axvägen 4; husen bör förläggas till ett område utan träd. Servicen bör bevaras vid Kolsarvägen 2, det bör bara byggas ett nytt hus i söder på tomten och ett servicecenter i norr. Inget byggande i parkhörnet.

Om utkastet (14.3.2006):

xxxxxxxx godkänner de två bostadshusen på köpcentrets plats, förutsatt att det byggs lokaler för detaljhandel o.a. butikslokaler i bottenvåningen. Parkhörnet bör inte bebyggas. De övriga hus som föreslås på tomten vid Axvägen 4 är bra, men vid Bergkullastigen bör det inte föreslås några byggander. Bergkullastigen är inte lämplig för mer trafik, Lillstustigen bör inte användas för tomtinfart eftersom den är för smal för bilar och fotgängare. Infarten till tomten vid Axvägen 4 är för brant.

xxxx xxxxxxxx om PDB (inkommit 20.6.2005): Inget byggande vid Axvägen 4. De övriga projekten kan godkännas med reservation.

xxxx xxxxxxxxxxxx om PDB (inkommit 20.6.2005): Ingen infart på Lillstustigen. Servicen i köpcentret bör bevaras.

As Oy Kolsarintie 7–11 om PDB (22.8.2005): Miljön från 1960-talet bör inte ändras genom tillbyggande. Styrelsen föreslår att servicen i köpcentret skall bevaras.

xxxxx-xxxxxxx xxxxxx om PDB (inkommit 23.6.2005): Det får inte föreslås för massivt byggande vid Axvägen 4, servicen i köpcentret bör tryggas. Inget byggande i parkhörnet.

xxxxxx ja xxxx xxxxxxxx om PDB (datering saknas): Bara radhus vid Axvägen 4, fem våningar vid Kolsarvägen 2 är för högt. Inget byggande i parkhörnet.

xxxxx xxxxxxx och 1 064 undertecknare om PDB (15.6.2005) och om utkastet (6.3.2006): Servicen i köpcentret bör bevaras tills det finns motsvarande att tillgå i närheten.

xxxxxxxxx xxxxx om PDB (datering saknas): Ingen infart på Lillstustigen. Träden i södra delen av tomten vid Kolsarvägen 2 bör bevaras, likaså servicen.

xxxxx xxxxxxx om PDB (datering saknas): Servicen bör flyttas till Hartwallsområdet vid Kånalavägen.

xxxxxx xxxxxxx om utkastet (14.2.2006): Området vid Bergkullastigen bör lämnas obebyggt, trafiken på Bergkullastigen får inte öka.

xxxxx xxxxxx om utkastet (14.2.2006): Parkhörnet får inte bebyggas.

xxxxx xxxxxxx om utkastet (12.3.2006) Bevarandet av servicen bekymrar, i synnerhet indragningen av posten vid Kolsarvägen. Kommer den nya servicen i Hartwallsområdet i tid, så att det inte uppstår ett serviceglapp. Nedläggningen av restaurangen påverkar också sammanhörigheten och behovet av gemensamma lokaler är stort i Kånala. Det finns rikligt med frivillig verksamhet o.dyl., men det saknas lokaler.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar punktvis följande som sitt bemötande med anledning av åsikterna:

- Parken i hörnet av Kolsarvägen och Lillstuvägen får inte bebyggas.

I ändringsförslaget har bostadsbyggande inte föreslagits i parkhörnet.

- Köpcentret får inte rivas och närservicen i området därmed försämras. Servicen i köpcentret bör bevaras till det finns motsvarande att tillgå i närheten. Nybyggnaderna anses vara för höga.

För det närliggande Hartwallsområdet har det utarbetats en detaljplaneändring (nr 11558, stadsplaneringsnämnden 1.6.2006), enligt vilken bostäder skall byggas på Hartwalls f.d. fabrikstomt (ca 1 200 nya invånare). I samma detaljplan har det på tomten med Hartwalls höglager upptagits möjlighet att bygga ett servicecentrum med en dagligvarubutik, annan kommersiell service och idrotts- och allaktivitetslokaler. Samma detaljplan har också en tomt för en ny Lidlbutik. Projekten genomförs av privata byggare, men byggstarten beräknas ske under år 2008.

Nybyggnaden får affärslokaler på minst 300 m² i bottenvåningen. Höjden på de nya flervåningshusen blir densamma som på husen invid och som lösning har det valts två punkthus, mellan vilka utsikten från grannhusen förblir öppen. Kravet på genomsnittlig bostadsyta innebär att det byggs stora bostäder och ett punkthus ger de bästa möjligheterna att bygga ljusa bostäder som öppnar sig åt flera håll.

- Byggandet av tomten vid Axvägen 4

Enligt förslaget hindras infart från Bergkullavägen. På Bergkullastigen, där det redan nu är tillåtet att köra till bostäderna i Lyhty ry:s servicecenter för handikappade, tillåts infart också till den bevarade mangårdsbyggnaden på hemmanet och till de två småhus som byggs vid Bergkullastigen. Vid Axvägen byggs en annan infart till tomten 22. Dess sträckning flyttas något norrut jämfört med den nuvarande gårdsvägen på grund av den branta terrängen.

Infarten till de tre flervåningshusen på tomten 24 sker via f.d. Lillstustigen, som fogats till tomten. Området är 6 m brett och kan väl anpassas för såväl tomtinfart som allmän gång- och cykeltrafik i form av ett servitut. Vägen fortsätter genom kvarteret västerut till Bergkullastigen och Axstigen.

Till följd av åsikterna har byggandet på Bergkullastigens sida minskats jämfört med de tidigare utkasten och föreslaget upptar bara två parhus där. De stadsvillor som föreslås i södra delen av området får tre våningar.

Statistiska upgifter	Disposition			Areal m²		Våningsyta m²
		Kvartersområde för flervåningshus (AK)	10 679		6 800 + 600
		Kvartersområde för flervåningshus, där miljön bevaras (A/s)	8 628		2 100
		Gatuområde	693
		Sammanlagt	20 000		8 900 + 600

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 8.12.2006–9.1.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Mot förslaget har gjorts tre anmärkningar, vilka relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, direktionen för stadsmuseet, utbildningsnämnden, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab.

Anmärkningar xxxxx xxxxx/CEJ arkkitehdit anser (8.1.2007) att byggnadsytorna på tomten 16 bör förstoras med 2 m så att en lösning i enlighet med referensplanen för tomten blir möjlig.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att byggnadsytorna har förstorats med 2 m på gårdssidan på det sätt som föreslås i anmärkningen.

xxxxxxxx xxxxxxxxx och xxx xxxxxx anför (2.1.2007) att Lillstustigen bör få användas för körning och gångtrafik från den planerade tomten 23 till Lillstuvägen så länge de nuvarande byggnaderna finns på tomten och där inte heller delvis har uppförts nybyggnader i enlighet med detaljplaneändringen. De motiverar sitt ändringsförslag med att den befintliga vägen till Axvägen är brant och svår att underhålla. Trafiken till och från de befintliga byggnaderna är dessutom mycket blygsam, gårdsbyggnaden hyrs av ett företag (protesverkstad), till vilken 5–10 fordon kör på vardagar kl. 8–16. Den gamla maskinboden ger inte upphov till någon trafik.

Den framtida köparen till tomten 24, Sato-Rakennuttajat Oy, är beredd att godkänna den ovan föreslagna tillfälliga servitutsvägen. De som framställt anmärkningen är beredda att godkänna att den i detaljplanen upptagna vägen till Axvägen byggs och att tomttrafiken flyttas dit när byggarbetena på tomten 23 inleds.

Platsen för en gång- och cykelväg bör ändras på det sätt som föreslås i en kartbilaga. Detta motiveras med att det löper avloppsrör på det ställe som anges i detaljplaneförslaget och att där för närvarande finns ett grönsaksland som hör till hemmanet och som förhoppningsvis kan bevaras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att de som framställt anmärkningen företräder de arvingar i vilkas ägo tomten 20 har övergått från den som ursprungligen ansökte om detaljplaneändringen.

De nuvarande ägarna har för avsikt att tills vidare bibehålla helheten med mangårdsbyggnaden och dess ekonomibyggnader oförändrad och de föreslagna tillfälliga trafikarrangemangen är motiverade och kan genomföras med ömsesidiga tillfälliga servitutsavtal som en del av Sato-Rakennutajat Oy:s nybyggande.

I ändringsförslaget hade det från Axvägen, via tomten 23, upptagits ett servitutsväg för gång- och cykeltrafik på tomten 24. F.d. Lillstustigen blir en del av tomten 24 och fortsätter till Bergkullastigen. Denna väg i östvästlig riktning är väsentlig, eftersom det går att komma från den till Axvägen via Bergkullastigen, varvid den allmänna gångvägen via tomten 23 kan strykas och trafikregleringarna och de övriga arrangemangen helt och hållet blir interna inom tomten.

Detaljplanekartan har ändrats och den allmänna gångvägen på tomten 23 strukits.

xxxxxx xxxxxxxxx anför (5.1.2007) att den smala Bergkullastigen inte för närvarande är särskilt lämplig för tomtinfart och därmed inte heller i fortsättningen för körning till de planerade nya husen invid den.

Flyttningen av den tomtväg som utgår från Axvägen kan inte motiveras med att terrängen är brant, eftersom flyttningen medför att en skog som hör till den värdefulla gårdsmiljön måste fällas.

Trafiken till det nya området bör ledas från ändan av Bergkullavägen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att det i ändan av Bergkullavägen finns en gång- och cykelväg i östvästlig riktning, som löper från Lillstuvägen genom detaljplanområdet och fortsätter som Axstigen till busshållplatserna vid Kånalavägen, där det finns ett signalreglerat övergångsställe för eleverna vid Konala ala-asteen koulu. Därför har man velat helt och hållet hindra infart till området från ändan av Bergkullavägen. Den huvudsakliga infarten till nybyggnadsområdet förläggs till Lillstuvägen och trafiken till det skyddade hemmanets ekonomibyggnader leds från Axvägen. Att körvägen flyttas till ett mindre brant ställe är en klar funktionell förbättring och kan genomföras i form av en tomtväg som anpassas till träden i terrängen.

Utlåtanden Räddningsnämnden (9.1.2007) och Helsingfors Energi (17.1.2007) har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Fastighetsnämnden konstaterar (6.3.2007) att tomterna är i privat ägo och att detaljplaneändringen har gjorts på initiativ av tomtägarna. Staden äger gatuområdena. Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bygga fler bostäder. Kompletteringsbyggandet planeras så att särdragen i omgivningen beaktas.

Nämnden har ingenting att invända mot själva förslaget till detaljplaneändring.

Detaljplaneändringen höjer värdet på tomtägarnas nuvarande tomter betydligt, och det krävs därför underhandlingar med dem i enlighet med Stns markpolitiska beslut 9.2.2004. Utifrån underhandlingarna med tomtägarna har det utarbetats avtalsutkast. Behandlingen av detaljplaneändringen bör inte fortsätta förrän avtal har träffats med markägarna.

Nämnden för allmänna arbeten anför (1.2.2007) att gatuområdet blir ca 600 m² mindre, då det som tidigare var gatuområde för Lillstustigen ändras till en del av tomten 24 för flervåningshus. Förslaget till detaljplaneändring medför inte några kostnader för staden.

Nämnden har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Vatten anför (30.1.2007) att det bör dras nya allmänna vatten- och avloppsledningar på ca 110 m i Axvägen och Kolsarvägen. Kostnaderna för de nya va-anläggningarna beräknas till ca 100 000 euro.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Direktionen för stadsmuseet anför (30.1.2007) att hemmanet Lillstu i Kånala har ett betydande lokalhistoriskt värde. Det är det sista bevarade hemmanet från medeltiden i området. Den nuvarande mangårdsbyggnaden är ett envånings timmerhus med sadeltak från 1890-talet. Den stiliga byggnaden är i gott skick och är alltjämt stadigvarande bebodd. Den ladugård som låg öster om mangårdsbyggnaden förstördes vid en eldsvåda, men i dess ställe har det uppförts en nybyggnad i stil med den gamla ladugården. Strax intill denna finns det ett stort garage från 1956. Skyddsbestämmelserna för mangårdsbygganden och gårdsomgivningen är förenliga med skyddsmålen.

I hörnet av Bergkullastigen och Axvägen har det upptagits byggnadsytor för två bostadshus i två våningar. Enligt bestämmelserna skall nybyggnaderna anpassas till den lokalhistoriskt värdefulla miljön.

Ekonomibyggnaderna på Lillstu har upptagits som byggnadsytor i detaljplanen. De har beteckningen ktya som står för byggnadsyta till vilken det får förläggas bostäder, icke miljöstörande arbetslokaler och lokaler för offentlig service. Museet föreslog inte i sina tidigare utlåtanden att garaget från 1950-talet skulle skyddas, utan konstaterade att det är önskvärt att båda ekonomibyggnaderna bevaras också i framtiden. Detaljplaneändringen gör det dock möjligt att ersätta de befintliga byggnaderna med nybyggnader i samma skala som de dessa, vilket museet inte har någonting att invända mot.

Söder om mangårdsbyggnaden på Lillstu har det upptagits ett kvartersområde för flervåningshus. För kvarteret föreslås tre stadsvillor i tre våningar.

I och med detaljplaneändringen förändras näromgivningen kring hemmanet betydligt, men den gamla mangårdsbyggnaden med grönskande gårdsomgivning bevaras.

På köpcentrets plats föreslås två flervåningshus. Kånala köpcentrum har vid stadsmuseets inventering placerats i klass III; köpcentrets arkitektoniska värden, miljövärden och originalitetsvärden är inte betydande. Köpcentret är ritat av Erkki Karvinen och stod färdigt år 1963. Byggnaden har genomgått stora förändringar så att dess ursprungliga karaktär så gott som helt har förändrats.

Direktionen för stadsmuseet tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Helen Elnät Ab anför (17.1.2007) att bolaget har en transformatorstation i fastigheten på tomten 16 och att det behövs en ersättande plats för denna innan fastigheten rivs. En optimal plats för en ersättande transformatorstation är parkområdet i hörnet av Lillstuvägen och Kolsarvägen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att det i detaljplanebestämmelserna har reserverats plats för en ersättande transformatorstation på tomten 16. Medan de nya byggnaderna uppförs måste parkhörnet troligen användas tillfälligt. Parkområdet ingår inte i detaljplaneområdet.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Med anledning av anmärkningarna har följande ändringar gjorts på kartan för detaljplaneändringen:

- De två byggnadsytorna på tomten 16 har förstorats med 2 m på gårdssidan.

- På tomten 23 har beteckningen för en från Axvägen utgående del av kvartersområdet, som är reserverad för gång- och cykeltrafik och där infart är tillåten, strukits.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte lägga fram på nytt.

Nämnden föreslår att det ändrade förslaget skall godkännas.

Ersättaren Närö uppgav sig vara jävig och lämnade mötessalen för den tid ärendet behandlades.

Stn konstaterar att enligt ett utlåtande från utbildningsverket behövs skoltomten inte för undervisningsändamål.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 16 och 20 i kvarteret nr 32013 och för gatuområden i 32 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11613, daterad 9.11.2006 och ändrad 26.4.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11613 (Kånala, tomterna 32013/16 och 20)
	Bilaga 2	Illustration (Kånala, tomterna 32013/16 och 20)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR SPECIALOMRÅDE I DOMARBY (ALLEMANSGOLFBANAN I SVEDÄNGEN) (NR 11519)

Stn 2006-2090

Förslag till detaljplaneändring för specialområde i 35 stadsdelen (Tomtbacka i Domarby)

Området ligger på Tomtbackaåkrarna i Domarby, nordväst om Torparbackens bostadsområde.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att utvidga allemansgolfbanan med 9 hål i Svedängen, nedan golfbanan, in på åkrarna nordost om den. Utvidgningen motiveras främst med säkerhetsskäl. Detaljplaneändringen innebär att golfbanan som i dag omfattar 15 ha blir 30 ha, men statusen som allemansgolfbana med 9 hål kvarstår. Den nya banan i utkastet till utvidgningsplan, som Paloheinä Golf Oy har låtit utarbeta, fyller Finlands Golfförbunds säkerhetskrav.

Vid planläggningen har verkningarna av en utvidgning av golfbanan utretts. Utvidgningen höjer säkerheten för både spelarna och dem som rör sig i närheten. Rekreations- och motionstjänsterna i området förbättras. Rekreationsstråket från Torparbacken till Centralparken och naturstigen kvarstår. Utvidgningen har ingen stor inverkan på värdet av det omgivande större kulturhistoriska och för landskapet värdefulla området. Landskapet förblir öppet och den nya banan minskar användningen av gödsel och växtskyddsmedel i området jämfört med åkerbruket i dag.

Projektet att utvidga golfbanan har mött både positiv och negativ kritik. Många synpunkter har beaktats i beredningen av detaljplaneändringen.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (24.8.2006) att Paloheinä Golf Oy 14.10.2003 inlämnade en ansökan till Stn om att få arrendera mera mark för allemansgolf. Paloheinä Golf Oy inlämnade senare till nämnden en tilläggsskrivelse och precisering, daterad 30.9.2005, till sin ansökan om utvidgning. Ett preciserat utkast till utvidgningsplan för golfbanan bifogades skrivelsen.

Beslut i stadsplaneringsnämnden och Stn

I sitt utlåtande 1.4.2004 till Stn om arrendeansökan konstaterar nämnden bl.a. att det absolut skall utredas hur utvidgningen av golfbanan passar ihop med markanvändningsmålen i generalplanen och den gällande detaljplanen för området. Först skall golfverksamhetens syfte utredas i en detaljplanegranskning, dvs. vilket slags bana det gäller. Endast den vägen går det att bedöma hur stort arrendeområde som behövs och hur konstruktioner och nya element förläggs. Nämnden anser det viktigt att golfspelet i Svedängen fortsätter, men påminner om att staden har två andra stora golfbanor på egen mark. I fortsättningen bör det utredas vilka eventuella golfbaneprojekt de övriga städerna i huvudstadsregionen har och vilka eventuella synergieffekter de kunde ge. Följaktligen skall ansökan och en detaljplaneändring i sammanhanget grundligt utredas innan ställning kan tas i frågan.

Stn behandlade ärendet 14.6.2004 och beslöt meddela sökanden att den gällande detaljplanen inte tillåter att området som ansökan gäller anslås för golf, och därför kan sökanden inte få arrendera området för närvarande.

Stn beslöt samtidigt uppmana stadsplaneringsnämnden att börja planlägga området och samtidigt utreda om och på vilka förutsättningar området som ansökan gäller kunde anslås för en utvidgning av allemansgolfbanan.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) är området rekreationsområde, område som skall utvecklas som en del av Helsingforsparken samt kulturhistoriskt, arkitektoniskt och landskapskulturellt viktigt område. Den aktuella detaljplaneändringen följer generalplanen.

Detaljplaner

Den gällande detaljplanen för det område som utvidgningen gäller, nedan utvidgningsområdet, är från 1990. Enligt detaljplanen är området specialområde för rekreation och jordbruk (E). I specialområdet anges normativa planterade områden och normativa friluftsstråk. I området är endast sådana rekreations- och jordbruksåtgärder tillåtna som främjar bevarandet av det öppna kulturlandskapet med anslutna byggnader och stärkandet av väsentliga drag. I området går det att bevara stigar, rekreations- och ridstigar som passar i miljön och lätta konstruktioner som betjänar användningen av området, t.ex. en badstrand och konstruktioner för fiske, paddling och utsikt.

Den gällande detaljplanen för den nuvarande golfbanan vann laga kraft 2000. I detaljplanen upptas golfbanan som område för idrotts- och rekreationsanläggningar som bevaras som öppet landskap (VU/s). Golfbanan upptas dessutom som normativ bollplan eller område för bollspel (up). I området finns också en liten normativ parkeringsplats (p). I detaljplaneområdet får det byggas bara på den angivna byggnadsytan. Tillåtna är sådana åtgärder för rekreation som främjar bevarandet av det öppna kulturlandskapet. Jordkullar som är högst 1,3 m höga i förhållande till den nuvarande markytan är tillåtna, de skall förläggas så att utsikten från Sexmansvägen mot åkern bevaras. I området får dras stigar och friluftsstråk som passar i miljön. Konstruktionerna i området får inte stå i vägen för maskiner som drar upp skidspår.

Övriga planer, beslut och utredningar

Nämnden godkände 1994 en funktionell översiktsplan för närmiljön i Svedängen och norra Centralparken (idrottsverket 1993) som underlag för detaljplaner och detaljplaneändringar i området. I översiktsplanen är idrotts- och rekreationsfunktionerna förlagda så att de kulturhistoriska och landskapsmässiga värdena samtidigt beaktas. I översiktsplanen upptas 2/3 av detaljplaneområdet som zon för effektiv idrott och 1/3 som åker. I översiktsplanen upptas vidare en gräsplan för drakflygning och hästpolo, men den har aldrig anlagts. På vintern löper här viktiga skidspår till Tomtbackaåkrarna, som varje år underhålls med maskiner.

I miljöhandboken för golfbanor (Finlands Golfförbund rf, miljösystem, 2006) ingår bindande handlingsdirektiv om miljön som gäller alla förbundets medlemmar, bl.a. Paloheinä Golf Oy. Miljösystemets mål är att sammanjämka ett högklassigt underhåll och de krav som naturen och kulturmiljön ställer. Miljösystemet styr den dagliga skötseln av golfbanan så att principerna om miljöansvar följs.

Helsingfors bäckar – Hurdant vatten strömmar genom vår stad? (Helsingfors stads miljöcentrals publikationer 7/2005) innehåller de färskaste forskningsresultaten om vattenkvaliteten i Näsebäcken.

Ägandeförhållanden

Staden äger området. Utvidgningsområdet förvaltas och sköts för närvarande av byggnadskontorets gatu- och parkavdelning. Idrottsverket förvaltar den nuvarande golfbanan och har arrenderat ut den till Paloheinä Golf Oy till slutet av 2022.

Allmän beskrivning av området

Utvidgningsområdet planeras på en odlad åker i södra utkanten av åkerfältet i Tomtbacka. Den nuvarande golfbanan och utvidgningsområdet nordost om den avskiljs från varandra av huvudfriluftsstråket Mombergsvägen, via vilket man kommer från Torparbackens bostadsområde till Tomtbacka rekreationsområde. På vintern löper skidspår mellan Svedängens friluftsstuga och Tomtbackaåkrarna över golfbanan och utvidgningsområdet.

Utvidgningsområdet består av en långsluttande kuperad täckdikad åker, som sluttar åt nordost mot Vanda å. Åkern ligger mestadels mellan nivåerna +17,5 och +14,5. Runt åkern finns varierande rekreationsområden – i nordväst skogar, i norr vidsträckta åkrar och i söder Torparbackens bostadsområde som omges av parkzoner. Området gränsar också till norra och södra grenen av Näsebäcken, på åkersidan och bostadsområdets sida.

Skyddsobjekt

Området hör till den nationellt viktiga landskapshelheten Vanda ådal (statsrådets principbeslut 1995).

Området hör också till det för fågelbeståndet värdefulla naturobjektet på 207 ha i Nackböle (Nackböleåkrarna, 080/99, klass I). Hela naturobjektet är viktigt för både häckande fåglar och rastande flyttfåglar. Värdet består särskilt i det rika beståndet fåglar på öppen mark.

Nära utvidgningsområdet, väster om Mombergsvägen finns ett mycket värdefullt ca 11 ha stort växtlighetsområde med lund- och skogsväxter (lund- och skogsområdet sydväst om Mombergsvägen, 14/92, 28.2.2006, klass I). Mombergsvägen skiljer åt utvidgningsområdet och naturområdet och dirigerar samtidigt folk förbi det värdefulla området.

Markens beskaffenhet

Bortsett från moränkullen i södra ändan av området ligger hela detaljplaneområdet på mjuk mark. Lerskiktet är som tjockast i norr, ca 10 m. Grundvattenytan i observationsrör i områdets utkanter har legat på den ungefärliga nivån +15–17,5, dvs. rätt nära markytan.

Vattensystem

Området ligger i avrinningsområdet för Näsebäcken–Domarbybäcken. Bäcken rinner ut i Vanda å. Norra huvudgrenen (Näsebäcken) börjar i ett skogsområde och rinner utmed detaljplaneområdets nordvästra kant. Södra huvudgrenen (Domarbybäcken) börjar söder om Svedängstoppen och rinner utmed detaljplaneområdets sydöstra kant. Grenarna möts nordost om området. Vattnet är över lag av rätt god kvalitet.

Syften Det främsta syftet med detaljplaneändringen är att ordna golfverksamheten i området i enlighet med Finlands Golfförbunds säkerhetsföreskrifter genom att utvidga banan så att verksamheten är trygg för både spelare och dem som rör sig i närheten. Ett annat syfte är att ordna golfverksamheten så att naturvärdena, de kulturhistoriska värdena eller landskapsvärdena inte äventyras.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän beskrivning

Specialområdet för rekreation och jordbruk (E) är ändrat till område för idrotts- och rekreationsanläggningar som bevaras som öppet landskap (VU/s). Av detta upptas det mesta som normativ bollplan eller område för bollspel (up). Beteckningen tillåter golfspel. Möjligheten att skida utan hinder på vintern skall tryggas.

Området är inte avsett enbart för golf och därför är det inte reserverat enbart för en golfbana. Ungefär halva året skall banan anslås för andra idrotts- och motionsgrenar, t.ex. skidning.

Dimensioner

Området omfattar 15,91 ha.

Trafik Huvudfriluftsstråket mellan Torparbackens bostadsområde och Tomtbacka rekreationsområde bevaras och löper fortsättningsvis på gång- och cykelstråket Mombergsvägen. Golfspelarna förflyttar sig under spelet från gamla sidan till nya sidan och går över Mombergsvägen, och spelet fortskrider så att spelarna kommer tillbaka samma väg.

I detaljplaneområdet anläggs inga nya vägar eller bilplatser. Utvidgningen medför inte heller fler bilplatser på gamla golfbanan.

Naturmiljö Utvidgningsområdet planeras på en odlad åker i södra utkanten av åkrarna i Tomtbacka.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att vid behov återge Näsebäckens södra fåra en mera naturenlig form, eftersom intensivt jordbruk har strömlinjeformat bäcken.

Jordkullar som är högst 1 m höga får anläggas där det behövs.

Skyddsobjekt

Området upptas som område för idrotts- och rekreationsanläggningar som bevaras som öppet landskap (VU/s). Jordkullar som når högst 1 m över den nuvarande markytan får anläggas. Här får dras stigar som passar i miljön.

Området hör också till ett för fågelbeståndet värdefullt naturobjekt på 207 ha. Detaljplaneändringen påverkar inte naturobjektets värde väsentligt.

Marken, byggbarhet och eventuella föroreningar

Markens byggbarhet passar bra för ändamålet.

Detaljplaneändringens verkningar jämfört med nuläget

Verkningar för golfspelet och den allmänna rekreationen

Finlands Golfförbund har bedömt utkastet till utvidgningsplan för golfbanan, som det aktuella förslaget bygger på, och avgett utlåtande om det 27.9.2005. Golfförbundet anser att planeringen beaktar den relativt stora andelen nybörjare på golfbanan. Golfförbundet konstaterar att utvidgningen avsevärt höjer spelarnas säkerhet och väsentligt säkerheten för dem som rör sig i närheten jämfört med läget i dag.

På den nya golfbanan behövs avsevärt färre skyddsstaket, eftersom där finns plats att förlägga fairway-fälten på de avstånd från varandra och från banans kanter som Golfförbundet föreskriver (Golfförbundet rekommenderar ca 30 ha för en 9-håls golfbana). Det går att sätta upp ett skyddsstängsel på gränsen mot skogen. Ett alternativ där den nuvarande golfbanan inte utvidgas och säkerheten höjs för gott med enbart skyddsstängsel fungerar inte, för banan är för liten. Stängsel är dessutom en olägenhet i landskapet. Men på övningsfältet, driving range, behövs säkerhetsstängsel i alla händelser.

Allemansgolfbanan i Svedängen är det populäraste golfcentret i landet. Under spelsäsongen är där 700–900 spelare dagligen som antingen övar eller spelar på själva banan. Då centret får besök av skolor på idrottslektion snuddar besökarantalet vid 2 000. Eftersom banan som redan nu utnyttjas till bristningsgränsen bibehålls med 9 hål, kan besökarantalet inte stiga mycket.

Förbindelsen via huvudfriluftsstråket Mombergsvägen till Centralparken och Tomtbacka friluftsområde kvarstår. Inga bollar slås över vägen, för spelarna slår i riktning från vägen. Vid vägen anläggs en 100 m bred skyddszon. Gången till själva golfbanan kan regleras och dirigeras med diken, låga staket, portar och skyltar på viktiga ställen. Säkerheten på friluftsstråken i området höjs.

Utvidgningen påverkar inte Torpparinmäen koulu och skolans naturstig nämnvärt. Naturstigen flyttas inte.

Åkern anslås för mera rekreation i och med att golfbanan utvidgas på den, för under växtperioden får man inte gå på åkern.

Utvidgningen förlänger skidsäsongen på den nuvarande åkern något, för där kan man skida tidigare på vintern, vilket inte var möjligt då åkern var plöjd.

Verkningar för naturen

I utvidgningsområdet finns ingen värdefull växtlighet. Det ligger i utkanten av de för fågelbeståndet värdefulla Nackböleåkrarna på ca 200 ha. Golfbanan med livlig verksamhet på sommaren är ingen bra häckningsplats för fåglarna, men dess betydelse som rastplats och matplats för flyttfåglarna på våren och hösten minskar inte väsentligt. En golfbana förändrar inte det öppna landskapet som byggande eller beskogning gör. Att anlägga golfbanan i utkanten av det värdefulla fågelområdet nära det bebyggda Torparbacken påverkar fåglarna mindre än om samma omdisponering gjordes i mitten av åkerfältet. Utvidgningen har ingen stor betydelse för områdets värde.

Medlemmar i Finlands Golfförbund, såsom Paloheinä Golf Oy, förbinder sig att följa förbundets miljöprogram. Om programmet följs, kräver skötseln av en golfbana 1/3 av den gödselmängd som åkerbruk kräver, och 1/10 av den mängd växtskyddsmedel som normalt åkerbruk kräver. Utvidgningen skär ned användningen av gödsel eller växtskyddsmedel i området. På den nuvarande golfbanan används inga bekämpningsmedel. Skyddszonerna nära bäckarna och dikena breddas och bidrar till att vattnet belastas mindre.

I skyddszonerna på den nuvarande åkern löper stigar intill Näsebäckens grenar. De inofficiella stigarna är populära rastningsställen för hundar, men de måste stängas av under spelsäsongen på golfbanans sida av säkerhetsskäl (man kan ändå gå på norra stranden av norra bäckgrenen). Det gör att onödigt störande under fåglarnas häckningstid försvinner, särskilt i naturzonen på norra stranden av södra bäckgrenen.

Verkningar för landskapet

Utvidgningen av golfbanan påverkar inte det kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla områdets värde i hög grad. Utvidgningsområdet ligger i den yngre delen av det vida åkerfältet som består av olika delar. Hjärtat i det historiska kulturlandskapet, dvs. strandåkrarna i Vanda ådal, ligger i Nackböle och kring Domarby gård. Golfbanan bidrar till det öppna landskapet.

Tack vare de befintliga höjdskillnaderna i utvidgningsområdet behöver terrängen där inte bearbetas mycket. Lutningen gör att de få kullar som anläggs syns mindre på håll. Då fairway-fälten i och med utvidgningen förläggs glesare, förbättras situationen ur landskapssynvinkel också på den gamla golfbanan. På sommaren är golfbanan estetiskt tilltalande och på vintern syns den knappt.

Verkningar för Helsingforsparken och rekreationsområdena i generalplanen

Med tanke på Helsingforsparken smälter golfbanan funktionellt naturligt in i sammanhanget. Svedängens friluftsstuga med omgivning är ett centralt utomhusområde och ett viktigt tillskott i rekreationsutbudet i Helsingforsparken och Centralparken. Golfbanan hör till helheten av sportfunktioner i närheten av friluftsstugan.

Verkningar för trafiken

I utvidgningsområdet anläggs inga nya vägar eller bilplatser. Utvidgningen påverkar inte trafikmängden i området nämnvärt.

Planeringsfaser

Frågan om detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Intressenterna har underrättats om detaljplaneändringen i en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning, daterat 13.10.2005.

Meddelande om detaljplaneändringen gavs också i planläggningsöversikten 2005.

Deltagandet och växelverkan har skötts enligt programmet för deltagande och bedömning. Programmet, utkastet till utvidgningsplan för golfbanan samt detaljplanens utgångspunkter och mål presenterades för allmänheten vid ett möte 31.10.2005.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret har samarbetat med miljöcentralen, byggnadskontoret, idrottsverket och stadsmuseet.

Framförda åsikter

Detaljplaneavdelningen har fått sammanlagt 140 e-brev och vanliga brev. Dessutom har åsikter framförts muntligt på det allmänna mötet och i telefon.

En utvidgning av golfbanan understöds i 57 brev. I 6 brev understöds den villkorligt eller godkänns på vissa förutsättningar. I 77 brev motarbetas utvidgningen.

En del av ställningstagandena och frågorna är av sådan natur att de inte hör till planläggningsprojektet eller i övrigt inte gäller stadsplaneringkontorets verksamhetsområde. Det gällde bl.a. sökandens ekonomiska ställning, jäv för tjänsteinnehavare vid andra förvaltningar inom staden och konkurrensutsättning av stadens tjänster.

En medborgaradress (1 120 namn) mot utvidgningen av golfbanan har överlämnats till Stge och Stn.

Muntliga åsikter

En allmän diskussion hölls på Torpparinmäen ala-asteen koulu 31.10.2005. Här deltog ca 150 personer. Vid diskussionen framfördes åsikter både för och emot utvidgningen av golfbanan. Åsikterna gällde trafik, harmoni med övriga planer, själva planeringsprocessen, konsekvensbedömning, landskapet, säkerhet, rekreationsvärden och flera andra teman.

Skriftliga åsikter

Åsikter för en utvidgning av golfbanan

I åsikterna för utvidgningen tas bl.a. följande upp:

Säkerhet

- Golfbanan har för lite utrymme

- Höjd säkerhet är den främsta orsaken till utvidgningen

- En rätt planerad och tillräckligt stor golfbana är inte farlig

- Utvidgningen eliminerar flera av de nuvarande riskfaktorerna

Rekreation

- Det behövs en ordentlig allemansgolfbana i staden, den i Svedängen kan bli en sådan om den utvidgas

- Golfbanan blir mera utmanande i och med utvidgningen

- Mera åkerområde används för rekreation

- Golfen ökar och varierar motionsmöjligheterna i området, golf på sommaren och skidning på vintern stöder varandra

- Åkerområdet utnyttjas inte i dag av stadsborna för rekreation på sommaren, och ingen förlorar någonting om golfbanan utvidgas

- Möjligheterna att skida blir bättre och säsongen förlängs på hösten och på våren

- Golfbanan erbjuder den vanliga stadsbon ett billigt sätt att lära sig spela golf

- Golfen erbjuder unga möjligheter till en god hobby för rimligt pris

- Golfbanan är en mycket viktig plats där skolelever, studerande, lite äldre, pensionärer, funktionshindrade och nya spelare kan lära sig spela golf

- Golf är en effektiv motionsform som höjer konditionen.

Natur

- Golfbanan tillför området mera mångfald än åkern. Fåglar och andra djur trivs på golfbanan

Landskaps- och kulturvärden

- Området är ingen ”åker av hävd”, utan en åker som sköts med moderna maskiner

- Golfbanan är en del av kulturlandskapet och tryggar dess fortbestånd. Landskapet förblir öppet och blir bättre än i dag

Verkningar för miljön

- Utvidgningen har inga stora skadliga miljökonsekvenser, utvidgningsområdet ligger tillräckligt långt från bostadshusen och stör dem inte

- Utvidgningsområdet omfattar endast ca 6 % av den nuvarande sammanlagda odlade åkerarealen. På Tomtbackaåkrarna finns utrymme för odling, blomsterplockning, fågelkryssning, djur, motionerare och oss alla

- Utvidgningen medför inte nämnvärt mera trafik i området. På övningsfältet ryms inga fler spelare efter utvidgningen. Svedängens ishall orsakar avsevärt fler bilar än golfbanan

Övrig motivering

- På banan får man spela golf utan golfaktier

- Staden drar nytta av att folk betalar motionen själv

- Utvidgningen medför fler fördelar än nackdelar

- Golfbanans popularitet visar att den behövs

- Golfbanan ligger väl till och dit kommer man med kollektiva trafikmedel

- Projektet stärker Torparbackens och Svedängens starka profil som frilufts- och motionsområde och samtidigt som ett mycket trevligt bostadsområde

Åsikter som understöder en utvidgning villkorligt eller godkänner den på vissa förutsättningar

I en del åsikter framförs bl.a. följande villkor för utvidgningen:

Säkerhet

- Skyddsstängsel skall uppföras på nödvändiga ställen kring utvidgningsområdet

Rekreation

- Utvidgningen får inte störa det nuvarande friluftslivet eller äventyra skidmöjligheterna

- För de kringboende är det viktigt att området fortsättningsvis kan användas för rekreation och fritidsaktiviteter

- Detaljplanen skall uppta ett tillräckligt brett område för endast skidlöpare där golfen inte ställer servitut

- Då golfbanan utvidgas, skall skyddszonen i den nuvarande åkerns sydöstra utkant intill Näsebäcken lämnas utanför golfbanan och anslås för friluftsliv

- Då golfbanan utvidgas skall friluftsstråket över åkern bevaras

- Golfbanan skall också efter utvidgningen ha 9 hål

Natur

- Utvidgningen gör det möjligt att sätta i stånd området kring Näsebäcken som är i dåligt skick

Landskap

- Höga stängsel får inte skära av de långa vyerna

Verkningar för miljön

- Om golfbanan utvidgas, skall bullret från byggandet och underhållet sanktioneras

- I arrendeavtalet bör staden förutsätta att området sköts bra, högklassigare än i dag

Åsikter mot en utvidgning av golfbanan

I åsikterna mot utvidgningen tas bl.a. följande upp:

Säkerhet

- Golfbanan är inträngd på fel ställe i ett för litet område. En mera användbar och tryggare plats bör anvisas för den på annat håll

- Säkerheten på golfbanan skall höjas, men inte genom utvidgning

- Den nuvarande golfbanan skall förminskas och antalet hål sänkas. Verksamheten skall bantas ned med verkliga golfsakkunnigas hjälp

- Varför har staden förlängt avtalet, om golfbanan är otrygg?

- I utvidgningsområdet är det i dag ingen fara för bollar, men väl efter utvidgningen

Rekreation

- Den eventuella utvidgningen av golfbanan är ett hot mot skidandet på åkrarna mellan sydöstra skogen i Svedängen och Torparbacken

- Det är få som spelar golf. En hundpark, lekpark eller fotbollsplan passar bättre på den nuvarande golfbanans plats

- Utvidgningen medför ingen motionsrelaterad nytta, eftersom antalet motionerare inte växer

- Om ytan på landets största övningsfält skärs ned, behövs ingen utvidgning av själva banan

Natur

- Utvidgningen förstör den enastående helheten av skog och kulturlandskap i Tomtbacka och Nackböle, som är värdefull för fåglar och många däggdjursarter samt för rekreationen

- De obebyggda enastående åkrarna, ängarna och skogarna skall bevaras så naturenliga som möjligt

Landskap och kulturhistoria

- Det kulturhistoriska eller landskapmässiga värdet av det vidsträckta odlingsfältet i Tomtbacka och Nackböleåkrarna försvagas, om golfbanan utvidgas

- En golfbana är en väsentligt annan sak än ett gammalt åkerlandskap. Den ser inte ut som en åker då det inte finns snö. Området skall förbli åker

- Utvidgningsområdet gränsar till en skog med planterade lönnar och ekar i korsningen av två friluftsstråk norr om området. Detta element i landskapet försvinner

- Omgivningen kring golfbanan är mycket ful. Nätstängslet norr om banan är fult och otrevligt, det är motbjudande att röra sig längs det

Verkningar för miljön

- Underhållsmaskinerna på den nuvarande golfbanan stör sent på kvällen

- Utvidgningen kan förstöra grundvattnet

- Förblir åkerområdet ett fågelobjekt av klass I? Vad händer om fågelbeståndets värde sjunker?

Trafik

- Golfspelarnas bilar fyller Sexmansvägen tidvis. Parkeringen för golfbanan skall utvidgas

- Parkeringsförbud skall gälla på Sexmansvägen

- Avgiftsbelagda parkeringsplatser som staden upprätthåller skall införas i området

- Kollektivtrafiken till området skall fungera också österifrån

- Ring II skall förlängas till Tusbyvägen och alla personbilar till friluftsområdet skall dirigeras via Ring II

Planläggning

- En tätort är inte rätta platsen för en golfbana

- Golfbanan bör flyttas till området mellan Torparbackens östra utkant och Tomtbacka gård

- En ny plats för golfbanan bör reserveras t.ex. på åkrarna söder om Domarby gård

- Den nuvarande golfbanan bör flyttas till utvidgningsområdet, och det gamla området anslås för ärt- och blomsterodling

- På den nuvarande golfbanans plats bör det byggas bostäder

- Inom Helsingfors planläggning pågår en omfattande överlåtelse av stadsbornas gemensamma natur-, frilufts- och rekreationsområden till näringslivet; utvidgningen av Svedängens golfbana är bara ett bjärt exempel

Ekonomisk motivering

- Golfbanan bör inte upprätthållas med skattemedel

- Måste åkrarna i Tomtbacka och Torparbacken, ett verkligt nationallandskap, ge vika för kortsiktigt business-tänkande?

- Paloheinä Golf Oy har för avsikt att göra golfbana av alla improduktiva och dyra åkrar i Tomtbacka och Nackböle

- Hur månne de enorma kostnaderna för grundläggning och markbyggande skall täckas?

- Hotar utvidgningen värdet på bostadsområdena i närheten, värdet bygger ju på högklassiga och vidsträckta friluftsområden

Övriga teman

- Utvidgningen leder senare till ytterligare krav på utvidgning

- Arrendeavtalet med Paloheinä Golf Oy skall sägas upp. Området skall anslås för något annat som är förnuftigt och bättre

- Helsingfors beslutsfattare och tjänstemän som äger golfaktier skall anmäla jäv då ärendet behandlas

- Utvidgningsprojektet skall avslås som stridande mot generalplaneprocessen

- Golfbanan är inget verkligt allemansområde. Man måste betala inträde för att komma in under spelsäsongen, företagaren använder ordet allemans i eget syfte. Att använda ordet på förvaltningspapper vilseleder beslutsfattare och allmänheten.

Medborgaradress

Stödgruppen Pönkkä ry för Torpparinmäen koulu och ungdomsgården i Torparbacken har inlämnat en adress daterad 8.6.2005 till Stge. Adressen är undertecknad av 1 120 personer, som anser att åkrarna och kulturlandskapet i Tomtbacka och Torparbacken skall anslås för mångsidig rekreation och de hoppas att området fredas som nationallandskap för kommande generationer. Undertecknarna motsätter sig en utvidgning av golfbanan. Golfspelet är i dag farligt både för spelarna och för andra som rör sig där (bl.a. Helsingin Sanomat 19.3.2004). Om utvidgningsplanerna genomförs, stängs området som nu används för varierande hobbyaktiviteter och rekreation under största delen av året för andra än golfspelare. Utvidgningen stänger helt av stråken från Torparbacken till Centralparken.

I adressen ingår ett följebrev från direktionen för Pönkkä ry och en skrivelse 6.6.2004 från Pönkkä ry, direktionen för Torpparinmäen koulu, Helsingfors naturskyddsförening rf och Nylands naturskyddsdistrikt, som tar ställning för att åkrarna och kulturlandskapet i Tomtbacka och Torparbacken skall anslås för mångsidig rekreation. Vidare bifogas ett ställningstagande från miljörådet vid Torpparinmäen peruskoulu.

I följebrevet och ställningstagandena behandlas säkerhetsfrågor i golfområdet, rekreationen i området, verkningar för landskap och miljö, trafikproblem och olägenheter för skolverksamheten.

I skrivelserna ovan hänvisas vidare till högsta förvaltningsdomstolens beslut 20.1.2005, som upphäver Esbofullmäktiges beslut att anlägga en drygt 10 ha stor golfbana i ett grönområde i Esbo. HFD ansåg Esbobeslutet vara lagstridigt. Paralleller dras mellan situationen i Esbo och i Svedängen.

Utlåtanden från myndigheter

Stadsmuseet konstaterar (8.12.2005) i ett förhandsutlåtande om programmet för deltagande och bedömning gällande utvidgningsprojektet att utvidgningen inte stöder ett bevarande av kulturlandskapet och att golfbanan därför inte skall utvidgas med tanke på värnandet om kulturmiljön.

Stadsmuseet konstaterar i ett ställningstagande som anlände 5.7.2006 att området hör till den nationellt viktiga landskapshelheten Vanda ådal. I generalplanen upptas området som kulturhistoriskt, arkitektoniskt och landskapskulturellt viktigt område. Vidare konstateras att området skall utvecklas så att dess värden och egenskaper bevaras.

Enligt uppgifter på kartor hör utvidgningsområdet inte till det äldsta odlingsområdet i Domarby. Åkrarna här röjdes 1885–1915. I en översiktplan som MA-arkktehdit utarbetade 1993 konstateras att åkrarna i Vanda ådal från Långforsen till Tomtbacka hör till det äldsta odlingsområdet i regionen. Dessutom är de jämna åkrarna i Tomtbacka landskapsmässigt och historiskt ytterst värdefulla.

I utkastet till detaljplaneändring betecknas utvidgningsområdet med VU/s och i bestämmelsen sägs att i området är endast sådana åtgärder tillåtna som anknyter till rekreation och befrämjar det öppna kulturlandskapet. Att anlägga den nya delen av golfbanan kräver att marken bearbetas. De kommande ytformationerna och ytmaterialen samt växtligheten avviker från åkerns visuella och enligt årstid växlande karaktär, vilket ofrånkomligen ändrar på kulturlandskapet.

Att anlägga en golfbana på den nuvarande landskapsåkern är inte den bästa lösningen med tanke på värnandet om landskapkulturen. Efter utvidgningen kvarstår i alla fall gott om landskapsåker, hit hör den äldsta marken som röjts till åker. Därmed motsätter sig stadsmuseet inte detaljplanen för en utvidgning av golfbanan, särskilt som landskapet fortfarande förblir öppet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att många synpunkter i åsikterna har kunnat bli beaktade i beredningen av förslaget till detaljplaneändring. Det gäller t.ex. säkerhet, rekreationsstråk, skidmöjligheter, naturens mångfald, kulturlandskapet.

En del av ställningstagandena och frågorna är av sådan natur att de inte hör till planläggningsprojektet eller till stadsplaneringkontorets verksamhetsområde i övrigt. Det har gällt bl.a. sökandens ekonomiska ställning, jäv för tjänsteinnehavare vid andra förvaltningar inom staden och konkurrensutsättning av stadens tjänster.

För tydlighetens skull skall det konstateras att detaljplanen inte utgår från det involverade företagets behov, utan från behovet att styra stadens markanvändning. Området i fråga planläggs för ett visst ändamål, och verksamheten enligt detaljplanen kan fortgå, även om företagaren byts ut.

Hur passar golf i området

Syftet med detaljplaneändringen är att ordna allemansgolfen i området så att den är säker både för dem som rör sig i närheten och för spelarna själva. Ett annat syfte är att ordna golfverksamheten så att naturvärdena, de kulturhistoriska värdena och landskapsvärdena inte äventyras. Golf är rekreation som passar i området, som i Generalplan 2002 upptas för rekreation.

Nämnden beslöt 24.3.1994 lägga idrottsverkets funktionella översiktsplan för närmiljön i Svedängen och norra Centralparken, 1993, till grund för kommande detaljplaner i området. Översiktsplanen har hittills granskat områdets landskapsmässiga och kulturhistoriska värden noggrannast. Utredningens resultat har beaktats i förläggningen av funktioner till området. I översiktsplanen upptas största delen av utvidgningsområdet i en zon för effektiv idrott. Utvidgningen av golfbanan följer översiktsplanen.

Om Finlands Golfförbunds miljöprogram följs i underhållet av golfbanan, vilket medlemmen Paloheinä Golf Oy har förbundit sig till, används 1/10 av den mängd växtskyddsmedel och 1/3 av den gödselmängd som normalt åkerbruk kräver. Utvidgningen skär ned användningen av gödsel eller växtskyddsmedel i området betydligt jämfört med nuläget. På den nuvarande golfbanan används inga bekämpningsmedel.

En golfbana planeras alltid utifrån platsens egenskaper. Åkern i fråga behöver inte undergå stora omläggningar för att passa som golfbana. Ytvattnet på banan kan ofta ledas genom att marken formas och ytan täckdikas. Geotekniskt är det fullt möjligt att anlägga en golfbana i det önskade området.

Eftersom antalet besökare kommer att vara detsamma eller öka bara något, har utvidgningen ingen stor betydelse för trafiken i området.

Tjänsterna på den utvidgade golfbanan kan anses höra till allmän rekreation, eftersom de som anlitar planen inte behöver äga golfaktier och spelavgifterna fortsättningsvis är rimliga.

Sökanden bekostar utvidgningen.

En trygg, fungerande och vacker golfbana kan öka områdets status som bostadsområde.

Utvidgningsprojektet kan inte jämföras med Esboprojektet, om vilket högsta förvaltningsdomstolen gav ett negativt beslut 20.1.2005. HFD ansåg att golf på det ifrågavarande området på drygt 10 ha inte gick att utöva säkert utan att den övriga rekreationen och gång- och cykeltrafiken i området samtidigt skulle bli lidande. Också risken att grundvattnet skulle förstöras gjorde att Esboprojektet när det gällde läget och arealen inte fyllde kraven på en trygg och hälsosam livsmiljö.

Säkerhet

Den viktigaste utgångspunkten för utvidgningen av golfbanan är höjd säkerhet, som i första hand kräver att banan är tillräckligt stor. Det är helt uppenbart att den nuvarande golfbanan på 15 ha är för liten för 9 hål, medan golfförbundet rekommenderar 30 ha för 9 hål. Säkerheten på den nuvarande banan kan förbättras med ytterligare stängsel endast tillfälligt och till en viss gräns. Utvidgningen ger en hållbarare lösning. Fairway-fälten kan förläggas tillräckligt glest och på det sättet uppstår adekvata och tillräckligt vidsträckta skyddszoner på banan och i utkanterna.

Säkerhetssituationen intill och på den utvidgade golfbanan, som fortfarande har 9 hål, förbättras jämfört med läget idag. Säkerheten på friluftsstråken förbättras avsevärt.

Utvidgning av golfbanan med tanke på Helsingforsparken

Utvidgningsprojektet går ut på att göra den befintliga rekreationen i Helsingforsparken förnuftigare och tryggare. Golfen hör naturligt ihop med den funktionella helheten i Svedängen som domineras av idrott och sport och den breddar det lokala rekreationsutbudet avsevärt. Golf anses passa här lika väl som andra motionsformer, t.ex. gång, joggande, ishockey och skidning. Också efter utvidgningen förblir en del av det landskapsmässigt och kulturhistoriskt värdefulla åkerområdet öppet, grönt och fritt för rekreation.

I norra delen av Helsingforsparken eller däromkring finns tre stora och klart urskiljbara funktionella insatsområden. De är Domarby gård med omgivning, Tomtbacka gård och Svedängens friluftsstuga med omgivning på Centralparkens sida.

Nära Domarby gård har tonvikten legat på att utveckla museet, hästsporten och ridrutterna åt olika håll från gården. Väster om backen på herrgården har hundfolket en träffpunkt. På Tomtbacka gård har tonvikten under de senaste decennierna legat på jordbruk – åkerbruk och boskap. Också omgivningen kring den tidigare herrgården har rustats upp under de senaste åren. Tomtbackas vidstäcka åkerfält med snörräta vägar representerar i dag närmast intensivt jordbruk på 1970-talet. Svedängens friluftsstuga med omgivande rekreationsområden hör till de viktigaste idrotts- och motionscentrerna i staden.

I det aktuella området där många intressen, såsom idrott, motion, odling, landskap och kulturhistoria, möts skall besluten fattas ur ett övergripande perspektiv. De tre nordliga verksamhetscentrerna i Centralparken och Helsingforsparken skall utvecklas balanserat, och de skall ha möjligheter att utveckla sin respektive verksamhet på ett för helheten bästa sätt. Utvidgningen av golfbanan ingår i den långsiktiga utvecklingen av idrotts- och motionstjänsterna i området.

Områdets betydelse som kulturlandskap, öppet landskap och rekreationsområde för invånarna inom huvudstadsregionen växer ständigt i takt med att stadsstrukturen förtätas.

Naturens mångfald

Med tanke på mångfalden är det bästa alternativet att ett visst område har så många olika livsmiljöer som möjligt, t.ex. ängar, hagmarker, åkrar, våtmarker, bäckar och diken. Det erbjuder en grogrund för en så varierande flora som möjligt, vilket i sin tur är villkoret för en mångsidig fauna. Ju fler växtplatser och växtarter det finns i ett område, desto fler djurarter finns där. En modern åker är nästan alltid miljö för en enda växtart. En golfplan skapar växtplatser för fler växtarter samtidigt.

Kulturlandskap

Utvidgningsområdet ligger inte i det i landskapet och för kulturhistorien värdefulla åkerfältets kärnområde, utan i utkanten av det. I den funktionella översiktsplanen för närmiljön i Svedängen och norra Centralparken upptas Nackböleåkrarna i Vanda ådal som historiskt kulturlandskap. De äldsta kvarvarande åkrarna ligger där och sydost om Domarby gård. De äldsta åkrarna i Torparbacken har nästan helt och hållet hamnat under byggandet.

Det omfattande åkerfältet i Tomtbacka befinner sig inte i ett idealiskt tillstånd i dag. På åkrarna dominerar för det mesta intrycket av intensivt jordbruk. Intrycket behöver bearbetas och särskilt de tidigare historiska skikten och natur- och kulturvärdena i området behöver lyftas fram.

Det landskapsmässiga eller kulturhistoriska värdet minskar inte mycket i utvidgningsområdet eller på de vidsträckta, sammanhängande Tomtbackaåkrarna, som hör till den nationellt viktiga landskapshelheten Vanda ådal, som i sin tur omfattar flera kommuner. Bestämmelserna i den nya detaljplanen tryggar att utvidgningsområdet bevaras öppet, grönt och för rekreation.

Det landskapsmässiga intrycket av hela den nuvarande allemansgolfbanan förbättras, då skyddsstängslen rivs och antalet fairway-fält minskar.

Friluftsliv och rekreation

Friluftsstråken och naturstigen flyttas inte och förbindelserna till Centralparken och mot Tomtbacka bevaras.

Rekreationen på sommaren växer och skidmöjligheterna på vintern förbättras i utvidgningsområdet jämfört med läget i dag.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Ledamoten Helistö föreslog att nämnden inte skulle tillstyrka förslaget till detaljplaneändring. Helistös förslag förföll i brist på understöd.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 20.10–20.11.2006, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. En anmärkning har gjorts mot förslaget. För anmärkningen redogörs nedan.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden, idrottsnämnden, direktionen för stadsmuseet, Helsingfors Vatten och Nylands miljöcentral. För utlåtandena redogörs nedan.

Anmärkning Helsingin Keskuspuiston puolesta ry konstaterar (20.11.2006) bl.a. att föreningen inte godkänner stadsplaneringsnämndens förslag till detaljplaneändring. Föreningen understryker att den inte i och för sig är avogt inställd till golf, men att företagaren i det aktuella fallet använder ordet allemansgolf tendentiöst. Det vilseleder allmänheten och i viss mån också beslutsfattarna.

Föreningen anser att områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga värden och egenskaper inte bevaras i förslaget, vilket de skall enligt generalplanen. Därmed följer detaljplaneändringen inte generalplanen.

Föreningen anser att i förslaget nedvärderas planens verkningar för miljön och naturen. Detaljplaneområdet hör till den nationellt viktiga landskapshelheten Vanda ådal och till ett för fågelbeståndet värdefullt naturobjekt på över 200 ha.

Användningen av gödsel och växtskyddsmedel på allemansgolfbanan är en miljörisk. I sin motivering hänvisar föreningen till grundvattennivån och till högsta förvaltningsdomstolens beslut 20.1.2005 om ett golfbaneprojekt i Esbo. Detaljplaneändringen fyller inte kraven på en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö enligt i 54 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen.

Allemansgolfbanan i Svedängen är det populäraste golfcentret i landet. Under spelsäsongen är där 700–900 spelare dagligen som antingen övar eller spelar på själva banan. Då centret får besök av skolor på idrottslektion snuddar besökarantalet vid 2 000. Föreningen anser att utvidgningen kommer att medföra mera trafik. Projektets verkningar för den smala Sexmansvägen har inte utretts, inte heller behovet av fler parkeringsplatser.

Utvidgningen av golfbanan enligt detaljplaneändringen kränker principen om invånarnas likställdhet i fråga om idrott och motion; i skyddszonerna runt den nuvarande åkern finns stigar intill Näsebäckens grenar. Dessa inofficiella stigar är populära rastningsställen för hundar, men de måste stängas av under spelsäsongen, dvs. ungefär ett halvt år. Föreningen hänvisar här till idrottsverkets idrottspolitiska program för 2001–2010, som Stge godkände 2001. Programmets främsta syfte är likställdhet. Föreningen hänvisar också till de intervjuundersökningar som idrottsverket låtit göra 1994–2006, som ger vid handen att vuxna helsingforsare helst promenerar för att få motion. Föreningen säger att undersökningarna visar att golf är först på 16:e plats när det gäller populära motionsformer bland vuxna. Bland 3–18-åringar i Helsingfors har golf inte varit populärare än 17:e plats under åren i fråga.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att golfen på Svedängens golfbana kan anses vara för alla öppen, offentlig eller med offentlig verksamhet direkt jämförbar verksamhet, eftersom man får spela här för en rimlig avgift och man behöver inte äga golfaktier. På den punkten kan verksamheten mycket väl kallas allemansgolf.

Utvidgningsområdet ligger inte i det i landskapet och för kulturhistorien värdefulla åkerfältets kärnområde, utan i utkanten av det. I den mest grundliga utredningen om området, den funktionella översiktsplanen för närmiljön i Svedängen och norra Centralparken, upptas Nackböleåkrarna i Vanda ådal som historiskt kulturlandskap. De äldsta kvarvarande åkrarna ligger där och sydost om Domarby gård. De äldsta åkrarna i Torparbacken har nästan helt och hållet hamnat under byggandet.

Under detaljplanearbetet har projektets verkningar för naturvärdena bedömts och det har konstaterats att de inte är stora. I utvidgningsområdet finns ingen värdefull växtlighet. Det ligger i utkanten av de för fågelbeståndet värdefulla öppna åkrarna på över 200 ha. Golfbanan med livlig verksamhet på sommaren är ingen bra häckningsplats för fåglarna, men dess betydelse som rastplats och matplats för flyttfåglarna på våren och hösten minskar inte väsentligt. En golfbana förändrar inte det öppna landskapet som byggande eller beskogning gör. Att anlägga golfbanan i utkanten av det värdefulla fågelområdet nära det bebyggda Torparbacken påverkar fåglarna mindre än samma omdisponering skulle göra i mitten av åkerfältet. Utvidgningen påverkar inte fågelbeståndets värde i hög grad.

Faunan i området följs upp. På den nuvarande golfbanan med omgivning fortsätter undersökningen av smådjur, kräldjur och insekter, som Helsingfors universitet inledde i fjol och som studerar djurarterna på golfbanorna i Helsingfors. Inom de närmaste åren kommer det att finnas nya forskningsbaserade uppgifter om bl.a. djurarterna på den nuvarande golfbanan och i utvidgningsområdet.

Medlemmarna i Finlands Golfförbund, såsom Paloheinä Golf Oy, förbinder sig att följa förbundets miljöprogram, enligt vilket en golfbana skall skötas så att den kräver 1/3 av den gödselmängd som åkerbruk kräver, och 1/10 av den mängd växtskyddsmedel som normalt åkerbruk kräver. Utvidgningen skär ned användningen av gödsel och bekämpningsmedel i området. På den nuvarande golfbanan används inga bekämpningsmedel.

Från och med i år kommer ett försök att göras med ekologisk odling på ca 30–40 ha av Tomtbackaåkrarna. På åkrarna kommer man att övergå till övervägande direktsådd, och då behöver åkrarna inte plöjas. På samma sätt kan verksamheten på golfbanan utvecklas och styras mot allt mera naturenlighet.

För jämförelsen av utvidgningsprojektet och Esboprojektet redogörs ovan under rubriken Hur passar golf i området.

Eftersom golfbanan som redan nu utnyttjas till bristningsgränsen bibehålls med 9 hål, kan besökarantalet inte stiga mycket. Därför medför utvidgningen inte mera trafik i hög grad, och den nuvarande parkeringen behöver inte förstoras. Den största trängseln uppstår kring Svedängens friluftsstuga under skidsäsongen. Då får skidarna använda golfbanans parkering för att trängseln skall avhjälpas.

I skyddszonerna på den nuvarande åkern finns stigar intill Näsebäckens grenar. De inofficiella stigarna är populära rastningsställen för hundar, men de måste stängas av på banans sida under spelsäsongen av säkerhetsskäl. Man kan ändå gå på norra stranden till norra bäckgrenen och på det officiella friluftsstråket på södra stranden till södra bäckgrenen. Då inofficiella friluftsstigar stängs av, dämpar det onödigt störande under fåglarnas häckningstid, särskilt i naturzonen på norra stranden av södra bäckgrenen. Arrangemanget har ingen stor betydelse för det mycket vidsträckta nätet av friluftsstråk. Att inofficiella stigar av säkerhetsskäl stängs av kränker därför inte invånarnas likställdhet i fråga om idrott och motion.

Säkerheten på friluftsstråken förbättras. Frilufsstråken och naturstigarna bevaras på sina ställen och därmed kvarstår förbindelserna till Centralparken och mot Tomtbacka. Utvidgningsområdet används mera på sommaren och skidmöjligheterna på vintern förbättras ytterligare.

Golfbanan i Svedängen hör till de populäraste golfbanorna i landet, och golf hör vid sidan av innebandy till de snabbast växande motionsformerna. Det råder stor brist på spelplatser i Helsingfors och huvudstadsregionen. Det är många rörelsehindrade, pensionärer och skolelever som spelar golf på Svedängsbanan. Utöver det skolas här årligen mest juniorspelare i landet. Golfbanan är öppen, avgifterna är rimliga, den är den enda handikappdugliga allemansgolfbanan i landet. Den har därför mycket stor betydelse för det lokala och regionala rekreationsutbudet.

Utlåtanden Helsingfors Vatten anför (8.12.2006) att det inte finns allmänna vatten- och avloppsledningar i området och att det inte kommer att dras sådana heller. Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.

Idrottsnämnden anför (12.12.2006) att den i sitt utlåtande till Stn 9.12.2003 har tillstyrkt utvidgningen, förutsatt att golfbanan blir så stor att friluftsfolk tryggt kan röra sig utanför banan och att servicetrafiken till banan sker inom arrendeområdet och inte via friluftsstråken. Dessutom skall golfbaneområdet fortsättningsvis vara öppet på vintern och det skall planeras så att det går att underhålla skidspåren med maskin.

Då detaljplaneändringen trätt i kraft övertar idrottsverket förvaltningen av området. Idrottsverkets synpunkter har beaktats väl i förslaget. Golfbanan kan utvidgas med beaktande av synpunkterna och de kommer att skrivas in i villkoren i det kommande arrendeavtalet.

Idrottsnämnden har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Direktionen för stadsmuseet anför (12.12.2006) att i förslaget betecknas utvidgningsområdet med VU/s och i bestämmelsen sägs att i området är endast sådana åtgärder tillåtna som anknyter till rekreation och befrämjar det öppna kulturlandskapet. Enligt direktionen måste marken bearbetas då den nya delen av golfbanan anläggs. De kommande ytformationerna och ytmaterialen samt växtligheten avviker från åkerns visuella och enligt årstid växlande karaktär, vilket ofrånkomligen ändrar på kulturlandskapet.

Att anlägga en golfbana i den nuvarande landskapsåkern är inte den bästa lösningen med tanke på värnandet om landskapkulturen. Efter utvidgningen kvarstår i alla fall gott om landskapsåker, hit hör den äldsta marken som röjts till åker. Trots att golfbanan utvidgas, förblir landskapet öppet.

Direktionen poängterar att skidmöjligheterna på vintern skall tryggas trots att golfbanan utvidgas. Skyddsstängsel som stör landskapet skall helst inte uppföras.

Direktionen tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med förbehållen ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att synpunkterna i utlåtandet har beaktats i beredningen.

Förslaget tryggar skidmöjligheterna i området, och det kommer att skrivas in i arrendeavtalet för utvidgningsområdet.

Skyddsstängsel kring den nya banan sätts upp i så liten utsträckning som möjligt och de skall anpassas till landskapet. Utvidgningen minskar mängden skyddsstängsel på den nuvarande banan och förbättrar samtidigt dess image i landskapet.

Fastighetsnämnden (19.12.2006) tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med följande påpekanden:

Vid utarrenderingen av utvidgningsområdet skall dess användbarhet beaktas. Enligt detaljplanebeskrivningen kommer området att anslås för andra motionsformer, t.ex. skidning, under ungefär halva året. En central aspekt är fotgängarnas och cyklisternas säkerhet.

Allemansgolf är till för alla intresserade och man får spela utan att äga aktier. Det är orsak att skriva in i avtalet att golfbanan skall kvarstå som spelplats för en bred amatörgrupp.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att säkerheten och mångsidigheten – särskilt tryggandet av skidmöjligheter och annat vinterbruk – har varit en viktig utgångspunkt då detaljplaneändringen utarbetades.

Nämnden hänvisar till sitt föregående svar.

Nämnden för allmänna arbeten anför (23.11.2006) att utvidgningsområdet utgör en viktig del av det kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla odlings- och rekreationsområdet i Tomtbacka–Svedängen, och det är inte motiverat att anslå området för en enda amatöridrottargrupp. Säkerhetsproblemen på den nuvarande golfbanan skall lösas inom det nuvarande området.

Nämnden fattade beslutet efter omröstning. Ledamoten Heinämies kom understödd av ledamoten Vikstedt med ett motförslag som blev nämndens utlåtande. Det vann med 6 röster mot 2 (Enroth, Inkeroinen-Kalliokoski) över föredragandens ändrade förslag. Ledamoten Johansson var frånvarande.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att den främsta utgångspunkten för en utvidgning av golfbanan har varit säkerheten. För närvarande har golfbanan ett med tanke på säkerheten för trångt område, ca 15 ha, till sitt förfogande. Enligt Finlands Golfförbund förbättras säkerheten på och kring banan avsevärt, om banan förstoras till ca 30 ha enligt förbundets rekommendationer för en bana med 9 hål. Att göra golfbanan rymligare är det bästa sättet att höja säkerheten till erforderlig nivå.

Säkerhetsproblemen på golfbanan kan inte av bl.a. landskapsskäl för gott lösas genom fler skyddsstaket. Det är inte heller motiverat att skära ned verksamheten på denna 9-håls allemansgolfbana, som för närvarande är den populäraste och den enda handikappdugliga i landet, med tanke på stadens utbud av offentlig eller därmed jämförbar rekreation. Golfbanan hör till den funktionella helheten i Svedängen och breddar samtidigt både kvantitativt och kvalitativt sommarrekreationsutbudet i Helsingforsparken.

Det mesta av det tilltänkta utvidgningsområdet är redan tidigare reserverat för effektiv idrott. Området kommer att anlitas flitigt på vintern, eftersom skidspåren till Nackböle och Tomtbacka gård fortfarande leder över området.

Utvidgningens verkningar för landskapet behandlas i nämndens svar på anmärkningen från Helsingin Keskuspuiston puolesta ry och på utlåtandet från direktionen för stadsmuseet.

Miljönämnden konstaterar (12.12.2006) att nämnden i ett utlåtande till Stn år 2004 konstaterat att den på vissa villkor är redo att tillstyrka utvidgningen av den i sig välkomna allemansgolfen i utkanten av det landskapsmässigt känsliga åkerfältet. Nämnden framförde följande förutsättningar:

4 Fairway-fälten skall förläggas först och främst så att rekreationen utanför golfbanan inte störs. Behovet av skyddsstängsel bör planeras i förväg och dessa skall gå att ta bort till vintern.

5 Friluftsstråket över golfbanan skall ha en 50 m bred skyddszon på båda sidor.

6 Fairway-fälten i utvidgningsområdet anläggs på jämn åkermark utan att markytan omformas.

7 Vattenskyddet beaktas med tillräckliga skyddsremsor längs dikena, den gamla och den nya täckdikningen skall passa ihop.

Nämnden konstaterar att trots att golfbanan utvidgas i utkanten av ett vidsträckt fågelområde och inte inkräktar på värdefulla växtområden, har alla synpunkter som nämnden framfört i sitt tidigare utlåtande inte beaktats tillräckligt i förslaget till detaljplaneändring.

Enligt detaljplanebeskrivningen innebär en golfbana i stället för en åker att mindre gödsel och växtskyddsmedel används och att skyddszonerna längs bäckar och diken blir bredare. Men vattenskyddet är inte tillräckligt. En bestämmelse skall tas med i detaljplanen om att en skyddsremsa skall anläggas längs Näsebäcken.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att vattenskyddsområdena i utkanten av den nuvarande åkern förblir åtminstone lika breda som i dag. I praktiken blir skyddsområdena avsevärt bredare i och med den eventuella utvidgningen, eftersom det mesta av golfbanan verkar de facto som skyddsområde. Banan plöjs inte, där används inte bekämpningsmedel och endast fairway-fälten gödslas och det endast vid behov.

Med anledning av miljönämndens utlåtande har detaljplanekartan kompletterats så att på nödvändiga ställen i utkanten av VU/s-området anläggs en 10 m bred skyddsremsa. Följande bestämmelse har lagts till: ”sk – riktgivande skyddsremsa. På området får inte användas gödslings- eller växtskyddsmedel. Området skall mejas delvis eller helt minst en gång om året.” Beteckningen w har kompletterats enligt följande: ”En 10 m bred skyddsremsa skall avdelas på banans sida vid Näsebäckens flodbädd. På området får inte användas gödslings- eller växtskyddsmedel.”

Förslaget tillåter en lindrig omformning av marken på nödvändiga ställen i utvidgningsområdet.

Miljönämndens övriga synpunkter (1, 2 och 4) har beaktats i detaljplaneberedningen.

Nylands miljöcentral konstaterar (18.1.2007) att detaljplaneförslaget i sin nuvarande form inte fyller kravet på en hälsosam och trygg livsmiljö enligt 54 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. I detaljplanen saknas bestämmelser om säkerheten, och i beskrivningen saknas myndigheternas bedömning av golfbanans säkerhet och av situationen för allmän rekreation och genomgående gång- och cykeltrafik, trots att en del av slagriktningarna på den nya banan är mot friluftsstråken. Nylands miljöcentral uppger att säkerheten på golfbanorna övervakas av kommunens hälsoövervakning.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att beredningen av förslaget till detaljplaneändring som främsta utgångspunkt har haft att säkerheten på och utanför allemansgolfbanan skall förbättras så att den följer Finlands Golfförbunds krav, vilket inte är fallet på den nuvarande banan. Eftersom golfbanan är så trång, har förbundets rekommendationer om säkerhetsavstånd inte kunnat följas på alla ställen. Det har lett till upprepade farliga situationer både utanför och innanför banan. En väsentlig säkerhetsaspekt är alltså att banan är tillräckligt rymlig och att fairway-fälten ligger tillräckligt långt från golfbanans kanter. Det bästa och på sikt mest hållbara sättet att lösa säkerhetsproblemet är att utvidga banan till 30 ha, vilket är vad golfförbundet rekommenderar för en 9-håls bana. Arealen gör det då möjligt att förlägga greenerna på behörigt 50 m avstånd från banans kanter och fairway-fälten tillräckligt långt från varandra. Då fairway-fälten förläggs rymligare än i dag, förbättras säkerheten för dem som rör sig på gång- och cykelstråken utanför banan och för spelarna själva. Golfbanorna med 18 hål i Tali och Nordsjö omfattar ca 50 ha, och utvidgningen av allemansgolfbanan i Svedängen tryggar tillräckliga avstånd.

Golf går ut på att spela sig igenom banan med så få slag som möjligt. Det är förnuftigt att av det stora sortimentet klubbor använda rätt klubba för rätt spelsituation. Driven skall nå så långt som möjligt, men då man närmare sig ett hål på greenen skall man välja en klubba som ger mer precision än kraft. Nära hålet slår man alltså inte bollen väldigt långt. Om greenens kant ligger 50 m från golfbanans kant är det tillräckligt säkert för dem som rör sig utanför banan, enligt Finlands Golfförbunds säkerhetsrekommendationer. Slaglängden på fairway-fälten begränsas effektivt av sand- eller vattenhinder nära eller bakom hålen. Sådana hinder anläggs på för säkerheten viktiga ställen på Svedängens golfbana.

Utvidgningen påverkar inte Torpparinmäen koulus och skolans naturstig nämnvärt. Naturstigen flyttas inte. Förbindelsen via huvudfriluftsstråket Mombergsvägen till Centralparken och Tomtbacka friluftsområde kvarstår. Inga bollar slås över vägen, och på båda sidor om den anläggs en minst 50 m bred skyddszon. Gången till själva golfbanan kan regleras och dirigeras med diken, låga staket, portar och skyltar på viktiga ställen.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar vidare till sitt svar på utlåtandet från nämnden för allmänna arbeten.

Med anledning av utlåtandet har beteckningen VU/s kompletterats enligt följande: ”På området får placeras högst 5 spelfält så att ytterkanten på deras greenområden ligger på minst 60 meters avstånd från gränsen till det för sport- och rekreationsservice angivna området som skall bevaras som ett öppet landskapsrum. På området skall byggas erforderliga och till miljön anpassade skyddsstaket.”

Med anledning av utlåtandet från Nylands miljöcentral har Helsingfors stads miljöcentral gett hälsoinspektörens bedömning av säkerheten på och kring den utvidgade delen av golfbanan.

Detaljplanebeskrivningen är kompletterad med anledning av utlåtandet.

Stadens miljöcentrals bedömning

Miljöcentralen konstaterar (5.3.2007) i hälsoinspektörens bedömning bl.a. att lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (nedan lag 75/2004) utgår från att ansvaret för varors och tjänsters säkerhet ligger hos näringsidkaren (tillverkaren, importören, försäljaren eller utföraren) eller hos någon annan tjänsteleverantör, t.ex. kommunen eller församlingen. Miljöcentralen övervakar att föreskrifter, bestämmelser och beslut som utfärdats med stöd av lagen följs i Helsingfors.

Enligt lag 75/2004 (3 §) skall näringsidkare och andra tjänsteleverantörer med iakttagande av sådan omsorg och yrkesskicklighet som betingas av omständigheterna säkerställa att konsumtionsvaran eller konsumenttjänsten inte medför fara för hälsa eller egendom i fråga om konsumenter eller personer som kan jämställas med konsumenter eller andra som berörs av tjänsten. Näringsidkare och andra tjänsteleverantörer skall ha tillräckliga och korrekta uppgifter om konsumtionsvarorna eller konsumenttjänsterna samt om de risker som är förenade med dessa.

Enligt utvidgningsplanen kommer de nuvarande fairway-fälten för 9 hål att förläggas inom ett avsevärt större område än i dag. De nuvarande slagområdena och fälten är så trånga att de utgör en risk, vilket betyder att utvidgningen höjer spelarnas säkerhet på banan.

Med tanke på utomstående ligger följande områden i riskzonen: friluftsstråket längs Näsebäcken, Mombergsvägen som leder över golfbanan, Sexmansvägen och skolans naturstig bortom golfbanan. Fairway nr 7 slås mot Mombergsvägen, som delvis skyddas av skog. Fairway nr 4 och 6 slås mot naturstigen bortom banan. Fairway nr 7, 8 och 9 löper i samma riktning som friluftsstråket längs Näsebäcken. Faiway nr 9 slås mot Sexmansvägen. I och med utvidgningen kommer fairway-fälten delvis att ligga längre från de allmänna stråken, vilket förbättrar säkerheten också på banan.

Fairway-fälten skall enligt rekommendationerna anläggas så att säkerhetsavstånden till vägarna gäller. Miljöcentralen föreslår att skyddsstängsel installeras på det öppna avsnittet längs Mombergsvägen samt på naturstigen bortom fälten 4 och 6. Ett stängsel hindrar eventuella obehöriga att besöka banan. För närvarande är vägen i driving range-området skyddad med ett stängsel.

För den nya delen av golfbanan skall ett säkerhetsdokument utarbetas. Där skall det slås fast vilka väsentliga funktioner för säkerheten som behövs och vad man skall göra vid eventuella olyckor. Närmare upplysningar om innehållet i ett sådant säkerhetsdokument finns bl.a. i konsumentverkets publikation 9/2003 om främjande av säkerheten i programtjänster.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.4.2007) att miljöcentralen i sin bedömning konstaterar att utvidgningen av golfbanan förbättrar spelarnas säkerhet och säkerheten för dem som rör sig på allmänna stråk i närheten. Golfbanan bör anläggas enligt de rekommenderade skyddsavstånden. Vidare rekommenderar miljöcentralen att det öppna avsnittet längs Mombergsvägen och naturstigen i östra utkanten av utvidgningsområdet förses med skyddsstängsel.

De omständigheter som miljöcentralen tar upp i bedömningen har beaktats redan i arbetet på detaljplaneändringen. Golfbanan skall anläggas med minst de säkerhetsavstånd som anges i förslaget. Gången till själva golfbanan kommer att dirigeras och begränsas med miljöanpassade konstruktioner såsom diken, broar, portar och skyddsstängsel på alla viktiga ställen.

Nämnden hänvisar i fråga om säkerheten också till sitt svar på utlåtandet från Nylands miljöcentral.

Att ett säkerhetsdokument görs upp är bra med tanke på en trygg verksamhet på banan. Utarbetandet av dokumentet och de anknytande omständigheterna är en sak mellan sökanden, idrottsverket som arrenderar ut banan, och miljöcentralen, som övervakar säkerheten på banan.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Med anledning av utlåtandena har följande preciseringar gjorts i förslaget:

Bestämmelsen för beteckningen VU/s har fått följande tillägg: ”På området får placeras högst 5 spelfält så att ytterkanten på deras greenområden ligger på minst 60 meters avstånd från gränsen till det för sport- och rekreationsservice angivna området som skall bevaras som ett öppet landskapsrum. På området skall byggas erforderliga och till miljön anpassade skyddsstaket.”

Detaljplanekartan har kompletterats med en 10 m bred skyddsremsa på nödvändiga ställen i utkanten av VU/s-området. Följande bestämmelse har lagts till: ”sk – riktgivande skyddsremsa. På området får inte användas gödslings- eller växtskyddsmedel. Området skall mejas delvis eller helt minst en gång om året.”

Beteckningen w har kompletterats enligt följande: ”En 10 m bred skyddsremsa skall avdelas på banans sida vid Näsebäckens flodbädd. På området får inte användas gödslings- eller växtskyddsmedel.”

Dessutom har tekniska preciseringar gjorts i bestämmelserna.

Detaljplanebeskrivningen har kompletterats.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Ledamoten Helistö föreslog att nämnden inte skulle tillstyrka förslaget till detaljplaneändring. Helistös förslag förföll i brist på understöd.

Nämnden föreslår att det ändrade förslaget till detaljplaneändring skall godkännas.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för specialområde i 35 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11519, daterad 17.8.2006 och ändrad 26.4.2007.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11519 (allemansgolfbanan i Svedängen)
	Bilaga 2	Illustration (allemansgolfbanan i Svedängen, nu och efter utvidgning)
	Bilaga 3	Illustration (allemansgolfbanan i Svedängen efter utvidgning)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR KVARTERET 54287 OCH TOMTERNA 54288/5 OCH 6 M.FL. OMRÅDEN I NORDSJÖ (OMRÅDET VID SOLVIKSPARKEN OCH KVARTERSGÅRDEN KANAVA) (NR 11598)

Stn 2006-2486

Förslag till detaljplaneändring för kvarteret nr 54287, tomterna nr 5 och 6 i kvarteret nr 54288 och park‑, lekplatss- och gatuområde i 54 stadsdelen (Nordsjö, Solvik) (det nya kvarteret 54289 bildas)

Området är beläget i Solvik inom det område som begränsas av Solviksgatan, Solvindsgatan, Lekholmsvägen och Solviksparken.

Sammandrag Detaljplaneändringen innebär att tomterna öster om Solviksparken och östra delen av själva parken omdisponeras.

Ett kvartersområde för byggnader för offentlig närservice vid Solviksgatan omdisponeras för boende. Servicetomten i hörnet av Lekholmsvägen och Solvindsgatan dimensioneras för en grundskola, ett daghem och en bollplan. Bostadsvåningsytan ökar med 3 792 m² och servicevåningsytan minskar med 1 150 m². Av bostadsvåningsytan inom detaljplaneområdet finns 41 % i småhus.

På småhustomterna är antalet våningar två och våningsyta får förläggas till vinden. Tomtexploateringstalet är detsamma som inom det bebyggda småhusområdet väster om Solviksparken. På tomterna för flervåningshus är antalet våningar fyra och till källarvåningen mot gatan får det förläggas lokaler som räknas in i våningsytan. Tomten får tre punkthus med en lika stor byggrätt som i punkthusen väster om Solviksparken. Det är meningen att en tomtöverlåtelsetävling skall arrangeras om bostadstomterna i form av en kvalitetstävling, för vilken normativa byggnadsytor i detaljplanen lämnar planeringsutrymme.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att planläggningsarbetet har inletts på initiativ av staden.

Tidigare beslut av nämnden

Södra delen av detaljplaneområdet (kvarteret 54288, delar av Solviksparken och Solviksgränden) ingick i förslaget nr 11269 till detaljplaneändring för kvarteret 54288 och tomten 54291/1 och gatu- och parkområde. Nämnden beslöt 11.3.2004 återremittera ärendet för ny beredning utgående från att den totala byggrätten för ändringsområdet (frånsett tomten 54291/1) ungefär skall motsvara den totala byggrätten för kvarteret 54288 i den gällande detaljplanen, till vilken läggs den ökade våningsyta som beror på att en tomt för närservice ändras till bostadstomt, 9 000–11 000 m², och att det planläggs flervåningshus och småhus i ändringsområdet. Nämnden fattade efter omröstning enhälligt beslut om återremiss.

Utgångspunkter

Generalplan

Området är i Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om detaljplaneområdet) upptaget som område dominerat av flervåningshus (boende/verksamhetslokaler).

Detaljplaner

För området gäller detaljplanen nr 10780 (Stge 12.12.2001). Enligt detaljplanen består området av kvartersområde för fristående småhus (AO), kvartersområde för allmänna byggnader (Y), kvartersområde för byggnader för offentlig närservice (YL), park (VP), lekplats (VK) och gatuområde (Solviksgränden och Svartviksgränden).

Övriga planer och beslut

Området omfattas av avtalet för planering och byggande i Solvik (Stge 10.4.1996).

Byggnadskontoret har låtit utarbeta gatu- och parkplaner för området (LT-konsultit Oy, 13.4.2003).

Direktiv för byggsättet och en färgplan för östra delen av Solvik godkändes 11.3.2004 av stadsplaneringsnämnden och 4.5.2004 av byggnadsnämnden. Där ingår bl.a. anvisningar om tomtbehandling och planteringar, om fasadmaterial och ‑färger, om takform, ‑material och ‑lutningar, om placeringen av affärslokaler och om höjdläget för de lägsta golvnivåerna.

En utredning om Y-tomter, dvs. en översikt över obebyggda och ineffektivt bebyggda tomter i Helsingfors år 2005, antecknades av stadsplaneringsnämnden 13.10.2005. Utredningen ger vid handen att tomten 54288/6 kan användas för boende.

Ägandeförhållanden

Staden äger området.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Detaljplaneområdet är obebyggt. De omgivande bostadskvarteren är färdiga eller under byggnad.

Service I västra Solvik finns en skola och ett daghem och kommersiell service i bostadshusens bottenvåning. Servicen i Nordsjö centrum finns på ett avstånd av 700–900 m. För daghemmet Inkivääri inom Pomeransområdet norr om Lekholmsvägen pågår byggnadsplaneringen. Vid Lekholmsvägen finns en tomt för en närbutik. Inom detaljplaneområdet finns en tomt för kvartersgården Kanava, dit det enligt planerna skall förläggas en skola och ett daghem.

Naturmiljö Området består av skogsterräng som sluttar svagt mot stranden. I söder finns det rester av gårdsomgivningen kring villor.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning.

Grund Marken i området består mest av friktionsjord.

Miljöstörningar

Lekholmsvägen, Solvindsgatan och Solviksgatan trafikeras av bussar i ruttrafik.

Mål Målet är att området vid Solviksgatan skall färdigställas och att det skall finnas möjlighet till en enhetlig grundskola och till fler eventuellt behövliga parkeringsplatser i Solviksområdet.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Detaljplanen innebär att tomterna öster om Solviksparken, östra delen av själva parken och Solviksgränden och Svartviksgränden omdisponeras.

Ett kvartersområde för byggnader för offentlig närservice vid Solviksgatan omdisponeras för boende. Servicetomten i hörnet av Lekholmsvägen och Solvindsgatan dimensioneras för en grundskola, ett daghem och en bollplan. Det är möjligt att förlägga parkering under gårdsplanen. Att bollplanen hänförs till tomten innebär att Solviksparken förminskas i motsvarande grad. Lekplatsen omdisponeras till park där det skall anläggas en lekplats. Ett område för allmän parkering vid Lekholmsvägen ersätter den parkering som tidigare planerats på Svartviksgränden.

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Vid Solviksgatan finns byggnadsytor för tre punkthus i fyra våningar. Parkeringen sker under ett gårdsdäck. I källarvåningen är det möjligt att mot gatan placera lokaler som räknas in i våningsytan.

Kvartersområde för småhus (AP)

Kvartersområdena för småhus gränsar till Solviksparken. Antalet våningar är två och till vinden får det förläggas bostadsrum. Bilplatser finns vid ingångarna till bostäderna.

Kvartersområde för servicebyggnader (P)

Tomten i hörnet av Lekholmsvägen och Solvindsgatan är avsedd för kvartersgården Kanava, där det har planerats en grundskola och ett daghem och i deras lokaler eftermiddagsverksamhet för barn. På tomten finns plats för en bollplan. Gårdsplanen planeras med anknytning till parken invid. På gårdsplanen får det utanför byggnadsytan uppföras byggnader om 500 m² som hänför sig till verksamheten på tomten. Parkering får förläggas under gårdsplanen. Våningsytan uppgår till 7 950 m². Maximiantalet våningar är fyra. Byggnaden skall planeras så att den kan försörjas från gatan.

Park (VP) Solviksparkens gräns i öster ändras. Att bollplanen hänförs till servicetomten innebär att parkarealen minskas i motsvarande grad. Eftersom servicetomtens gårdsplan planeras med anknytning till parken, kan gårdsplanen och bollplanen också användas som en del av parken. I parken skall det anläggas en lekplats och där får uppföras byggnader om 250 m² vy som hänför sig till verksamheten i parken.

Område för allmän parkering (LP)

Vid Lekholmsvägen upptas ett område för allmän parkering, som ersätter de bilplatser som tidigare planerats för Svartviksgränden. I området får det byggas en körramp till den underjordiska parkeringsanläggningen. Området skall avgränsas mot gatan med en trädrad.

Trafik Infarten till bostadstomterna sker via Solviksgatan, Solviksgränden och Svartviksgränden. Infarten till servicetomten sker från Lekholmsvägen.

Bilplatserna för flervåningshusen förläggs under ett gårdsdäck. Vid småhusen parkeras bilarna i anslutning till bostäderna. Parkeringen för kvartersgården Kanava sker i markplanet på tomten.

För allmän parkering finns det ett LP-område vid Lekholmsvägen och bilplatser på Solviksgränden. På Svartviksgränden finns det några platser för angöringstrafik vid daghemmet. I reserv för senare behov finns det en möjlighet att anlägga en underjordisk parkeringshall inom kvartersområdet för servicebyggnader (P).

Service Servicetomten ingår i detaljplanen med tanke på en grundskola och ett daghem (kvartersgården Kanava). Detaljplanebestämmelsen medger också andra serviceändamål. Reserveringen för en lekplats i Solviksparken har strukits, eftersom något projekt inte är aktuellt. Eftermiddagsverksamhet för skolelever ordnas i anslutning till kvartersgården.

Naturmiljö Det nuvarande trädbeståndet kan sannolikt i viss mån bibehållas inom parkområdet.

Samhällsteknisk försörjning

I närheten av området finns det ett nät för teknisk försörjning, som kompletteras med behövliga ledningar i Solviksgränden och Svartviksgränden.

Soprummen för bostadskvarteren skall förläggas invid Solviksgatan och Solviksgränden och soprummet för servicetomten invid Solvindsgatan.

Markens byggbarhet och renhet

Enligt tillgängliga uppgifter om marken kan byggnaderna grundläggas direkt på marken. Närmare undersökningar om markens beskaffenhet görs i anslutning till byggnadsprojekteringen och då avgörs också grundläggningssättet. Det finns inga uppgifter om föroreningar i marken eller verksamhet som kan ha orsakat sådana.

Miljöstörningar

På grund av trafikbullret från bussar har det utfärdats decibelbestämmelser för byggnaderna.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

Att detaljplanen genomförs innebär att stadsbilden blir mer helgjuten. Det är samhällsekonomiskt sett förmånligt att utnyttja tomter inne i stadsstrukturen. Reserveringen för en underjordisk parkeringshall i P-kvarteret motsvarar det bilplatsbehov som eventuellt uppstår i Solvik.

Det går att bygga flervånings- och småhus för ca 125 boende i området. På servicetomten kan en servicebyggnad uppföras flexibelt efter behov.

Detaljplanen medför byggkostnader för staden på ca 17,40 mn euro (exkl. moms), varav gatorna och LP-området står för 0,3 mn euro, parken för 0,40 mn euro, de offentliga byggnaderna för 16,5 mn euro, fjärrvärmen för 0,08 mn euro, elförsörjningen för 0,06 mn euro och va-försörjningen för 0,06 mn euro.

Konsekvenserna för naturen och landskapet är desamma som enligt den gällande detaljplanen, dvs. skog ersätts med tomter och en park.

Tomten 54288/6 stryks inom reserven av tomter för närservice. Det finns alltjämt tillräckligt med servicetomter, i förhållande till behovskalkylen finns det en överlopps servicetomt i Solvik (Solviksallén 10).

Genomförande Vid utbildningsverket pågår en utredning av skolnätet, under vilken tidsförläggningen för kvartershuset klarnar. Det är meningen att en tomtöverlåtelsetävling skall arrangeras om bostadstomterna i form av en kvalitetstävling. Det har utarbetats direktiv för byggsättet i området.

Planeringsetapper

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

I fråga om området vid Solviksparken (kvarteret 54288 med omgivning) har intressenterna underrättats om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 23.10.2003). Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt 3–21.11.2003. Nämnden behandlade förslaget till detaljplaneändring 11.3.2004 och beslöt återremittera ärendet för ny beredning.

I fråga om kvartersgården Kanava (kvarteret 54287 med omgivning) har intressenterna underrättats om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 2.3.2005). Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt meddelades också i 2005 års planläggningsöversikt. Programmet för deltagande och bedömning liksom också utgångspunkterna och målen för detaljplanen presenterades 16.3.2005 i Nordhusets entréhall.

Beredningsmaterialet för detaljplanen har presenterats för invånarkommittén i Nordsjö och för områdets byggherreparter i samarbetsgruppen för Solvik.

En illustration över utkastet till detaljplaneändring har sänts till intressenterna (skrivelsen daterad 11.5.2006).

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls 1–22.6.2006 framlagda på stadsplaneringskontoret och Nordhuset. Utkastet presenterades 6.6.2006 i Nordhusets entréhall.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med Helsingfors Energi, Helsingfors Vatten, fastighetskontoret, utbildningsverket, byggnadstillsynsverket, byggnadskontoret, socialverket, ekonomi- och planeringscentralen och miljöcentralen.

Miljöcentralen konstaterade 24.11.2003 och socialverket 18.3.2005 att de inte har någonting att påpeka om programmet för deltagande och bedömning.

Utbildningsverket konstaterade 18.11.2003 om utkastet till detaljplaneändring att gång- och cykelstråket mellan skolan och planen är ett faromoment.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att åsikten har beaktats i detaljplaneförslaget.

Socialverket konstaterade 21.6.2006 följande om detaljplaneutkastet:

Fram till år 2015 minskar antalet barn i skol- och lekparksåldern i Nordsjö. Minskningen sker i Mellersta Nordsjö, Kallvik, Rastböle och Havsrastböle.

Daghemmet Auringonpilkku är beläget i delområdet Solvik. Det finns 21 kommunala daghem i Nordsjö och 9 av dem är belägna inom dagvårdsområdet Kallvik–Solvik. Det finns knappt 30 familjedagvårdare och 4 lägenhetsdaghem. Under 2006 och 2007 öppnas lägenhetsdaghemmen Omenamäki och Inkivääri som tillgodoser det tillfälliga behovet av dagvård. Smådaghemmet Helmi inledde sin verksamhet år 2006. Det finns en hel del dagvård i form av köpt service i Nordsjö. Närmare 20 % av alla barn inom den dagvård som staden köper finns i Nordsjö.

Socialverkets förslag i projektprogrammet för åren 2007–2011 omfattar bygget av daghemmet Kanava i Solvik. Socialnämnden fattade i slutet av år 2005 beslut om en behovsutredning i fråga om barndaghemmet Inkivääri i Solvik och om en framställning till fastighetsnämnden om att daghemmet skall tas i bruk hösten 2007.

Öppen familjeverksamhet finns i familjeparken Kajutan i Kallvik och i invånarparken Stagparken i Havsrastböle. I lekparkerna Draken i Mellersta Nordsjö och Svartstenen i Kallvik finns det rikligt med skolelever på eftermiddagarna, men på förmiddagen finns där också öppen verksamhet för familjer. Villa Familiaris verksamhet har övergått till staden och utgörs nu av familjeparken Äppelbacken. Avståndet dit från det nya bostadsområdet är 500–700 m.

Socialverket har 7.3.2006 godkänt kriterier för justering av servicenätet med lekparker. Det vore naturligt om det i anslutning till skolan och daghemmet bildades en mötesplats för invånare i olika åldrar i Solvik. Socialverket föreslår att kvartersgården Kanava skall planeras så att den inom ramen för sitt rumsprogram, speciellt med utnyttjande av sambrukslokaler, är lämplig inte bara för skol- och daghemsbruk utan också för arbete med olika slags kundgrupper och för invånarverksamhet. Enligt socialverkets uppfattning skapar detaljplaneutkastet förutsättningar för fortsatt planering av socialverkets service.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att detaljplanen gör det möjligt att använda kvartersgården Kanava på många olika sätt och kräver att gårdsplanen funktionellt anknyter till parken.

Åsikter I anslutning till beredningen av detaljplaneändringen har stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fått 16 skrivelser med åsikter, av vilka 4 gällde programmet för deltagande och bedömning och 12 utkastet till detaljplaneändring. Dessutom har muntliga åsikter framförts vid ett diskussionsmöte och per telefon.

xxxx xxxxxxxx frågade 17.11.2003 beträffande utkastet till detaljplaneändring om varje centimeter grönområde måste reserveras för stora flervåningshus och föreslog att det i ändan av Solviksgatan byggs ett stort hus och att parken förstoras. Polvinen anförde 9.2.2004 beträffande utkastet till detaljplaneändring att det hade informerats dåligt om tiden för framläggandet och föreslog 10.3.2005 beträffande programmet för deltagande och bedömning att ett eventuellt byggande främst bör gälla småhus. Flervåningshus bör planeras bara vid Solviksgränden. Björkar bör sparas vid Solviksgatan och parken bör förstoras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det som ändras till bostadsområde inte är rekreationsområde utan kvartersområde för byggnader för offentlig närservice. Att förslaget hölls framlagt informerades genom skrivelser till intressenterna och genom annonser i tidningarna Vuosaari och Itä-Helsingin Uutiset. Enligt detaljplaneförslaget byggs det småhus vid parken och flervåningshus bara vid Solviksgatan. Parken vid Solviksgatan breddas med ca 10 m österut.

xxxxx xxxxxxxxxx och fyra andra undertecknare anförde 18.11.2003 om utkastet till detaljplaneändring att allmän parkering inte bör förläggas intill parken utan till Solviksgränden. xxxxx xxxxxxxxxx anförde 24.2.2004 om utkastet till detaljplaneändring att en stor bit av Solviksparken inte får göras till parkeringsplats. Han tvivlar om parkeringsplatsen är nödvändig heller på sin ursprungliga plats på Solviksgränden. xxxxxxxxxx uppgav sig 6.6.2006 vara synnerligen nöjd med detaljplaneutkastet, då den ursprungliga lösningen har återtagits i fråga om parkeringen på Solviksgränden och en fungerande grönkorridor norrut från havet bibehålls.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att åsikten om parkeringsplatsens läge har beaktats i detaljplaneförslaget. Parkeringsplatsen på Solviksgränden är avsedd för dem som besöker området eller idkar friluftsliv där. Idrottsverket beräknar att det behövs 200 bilplatser för parkering vid badstranden. I detaljplanen finns det inom badstrandsområdet, på Sportfiskargränden och Solviksgränden, utrymme för sammanlagt ca 100 bilplatser. Det är inte möjligt att avstå från parkeringen på Solviksgränden.

Nordsjö Samfundet rf, invånarkommittén i Nordsjö och Vuosaari-Säätiö rs anförde 26.11.2003 om utkastet till detaljplaneändring och 29.3.2005 om programmet för deltagande och bedömning följande: Det bör reserveras lokaler t.ex. för ett lägenhetsdaghem på den nya bostadstomten. Vid Solviksgatan kan det byggas tre punkthus och området mot parken anvisas för småhus. Det bör reserveras tillräckligt med parkeringsplatser för dem som besöker området eller idkar friluftsliv där. Innan detaljplanen ändras bör behovet av daghem och annan service utredas. Till god planläggningspraxis hör att lämna en marginal för framtida behov. På högt exploaterade tomter är det inte möjligt med mångsidiga och trygga lekplatser för barn.

Sammanslutningarna meddelade 22.6.2006 som sin åsikt om detaljplaneutkastet att förslagen till ändringar i de tidigare utkasten har beaktats i detta utkast. Småhusen längst i söder lider visserligen av närheten till flervåningshus. Att förlägga den allmänna parkeringen till Solviksgränden är förnuftigt. De understöder reserveringen av underjordiska bilplatser under bollplanen. Förstoringen av bollplanen har dessvärre minskat på parkarealen. Det är ytterst viktigt att reservera tillräckligt med daghemslokaler i det för området planerade huset med skola och daghem.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att den byggnadsexploatering som föreslagits för de nya bostadstomterna följer exploateringstalen i omgivningen. I fråga om servicen hänvisar nämnden till socialverkets utlåtande. För tillfället verkar det inte vara aktuellt med någon familje/lekpark i Solviksparken, men detaljplanen kräver i alla fall att en lekplats anläggs. Också efter denna detaljplaneändring finns det i Solvik utöver de aktuella projekten (Ingefärsgränden 3 och Solvindsgatan 13) en tomt som är resererad för service (Solviksallén 10). Storleken på bollplanen på servicetomten preciseras vid den fortsatta planeringen.

xxxx xxxxxxxx meddelade 14.3.2005 som sin åsikt om programmet för deltagande om bedömning att det inte finns någon lekpark i hela Solviksområdet och att promenadsträckan till Svartstensparken är alldeles för lång tillsammans med små barn.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar till socialverkets utlåtande. Det är för tillfället inte aktuellt med någon familje/lekpark i Solviksparken, men detaljplanen kräver i alla fall att en lekplats anläggs.

Asunto Oy Helsingin Kaunokki anförde 29.3.2005 om programmet för deltagande och bedömning att det inte finns tillräckligt med dagvårdsplatser. Det bör med det snaraste byggas en lekpark. Det förefaller egendomligt att servicen i befintliga planer ändras till flervåningshus. Bolaget hoppas att de detaljplaneändringar som hänför sig till dagvårdsplatser och rekreation inte genomförs, utan att byggandet påskyndas.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar till socialverkets utlåtande.

xxxxxx xxxxxxxxx anförde 29.5.2006 om detaljplaneutkastet att priset på den föreslagna skoltomten skulle bli högre om den anvisades för bostadsproduktion. Skolan skulle kunna byggas närmare golfbanan. Många förargar sig över att den närmaste naturskogen ändras till park. Ett område för rastning av hundar bör förläggas till platsen för den planerade bollplanen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att detaljplanen för Nybondas friluftsområde, med bl.a. en hundskog, har utarbetats för området mellan kanalen och golfbanan. Nybondas har i detaljplaneförslaget reserverats för rekreation och det går inte att uppta någon skoltomt där. Enligt parkplanen för Solvik skall bergsryggarna förbli skog. I detaljplanen för östra delen av Solvik finns det normativa hundparksområden i Pomeransparken och Solviksparken, men dessa har dock inte tagits med i parkplanerna.

Aurinkolahti-Seura ry anförde 6.6.2006 om detaljplaneutkastet att Solviksgatan 10–12 bör bevaras som tomt för närservice. Enligt föreningen har minst fem daghemsreserveringar strukits. Då tomter reserverats har det inte uppmärksammats att antalet barn i daghemsåldern nästan tredubblas under detta årtionde och att befolkningsprognosen inte beaktar Pauligs kvarter, Pomeransområdet och tomterna för Kallio och Furumo. Det är en ofattbar motivering att hela området skall byggas ut. Det finns skog på tomten, vilket inte stör någon. Stadens ekonomi står och faller inte på en osåld bostadstomt. Området håller på att bli överbebyggt. Boendetrivseln, boendetryggheten och Solviks allmänna status som ett vackert, grönskande och luftigt bostadsområde försvagas.

Det finns ingen lekpark i området. Ett område med tusentals invånare bör ha en lekpark. Den kan utnyttjas av invånarna i området och på sommaren också av dem som besöker badstranden.

När det gäller kvartersgården Kanava går det att se i planen hur ett alltför effektivt byggande slår tillbaka. Daghemmet bör förläggas till en separat byggnad och få en tillräckligt stor gårdsplan. Det bör reserveras tillräckligt med utrymme som ersätter de tomtreserveringar som strukits i detaljplanen. Daghemmet bör genomföras som en stor enhet.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar i fråga om serviceutbudet till socialverkets utlåtande. Det är för tillfället inte aktuellt med någon familje/lekpark i Solviksparken, men detaljplanen kräver i alla fall att en lekplats anläggs i parken.

I vardera av de ursprungliga detaljplanerna för Solvik fanns det utöver det kalkylerade behovet en reservtomt, som vid behov skulle ha använts för byggande av servicelokaler. Båda reservtomterna har tagits i anspråk för boende (Gustav Pauligs gata 16 och Ingefärsgränden 4).

Av de daghem som planerats med tanke på Pauligs område har ett som hade reserverats i ett bostadshus (Iglovägen 1) med undantagslov ändrats till bostad. En tomt för närservice har ändrats till affärstomt (Lekholmsvägen 48). När Pauligs rosteri flyttar till arbetsplatsområdet vid hamnen, kommer det i anslutning till en detaljplaneändring för kvarteret 54099 att granskas hur ändringen påverkar behovet av lokaler för dagvårdsplatser.

Genom den aktuella detaljplaneändringen omdisponeras en tomt för närservice i Solvik för boende. Efter denna detaljplaneändring finns det i området utöver de projekt som är aktuella (Ingefärsgränden 3 och Solvindsgatan 13) dessutom en tomt i reserv för serviceändamål (Solviksallén 10).

xxxxx xxxxxxxx motsatte sig 19.6.2006 i en åsikt om utkastet till detaljplaneändring att en tomt för närservice (Solviksgränden 10–12) omdisponeras för boende och att lekparken i området ändras till park. Solvik bör bibehållas som ett lockande alternativ för barnfamiljer.

Svartstenens lekpark ligger långt borta, är ofta mycket full av folk och stökig. Små skolbarn behöver en plats dit de kan gå efter skolan eller på sommaren när deras föräldrar arbetar. Platsen för en lek- eller familjepark i den ursprungliga planen är utmärkt.

Det är mycket beklagligt att de löften om Solvik som ännu gällde år 2003, när jag själv köpte bostad där, småningom börjar glömmas bort och områdets värde sjunka.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar till socialverkets utlåtande och till sitt bemötande till Aurinkolahti-Seura ry.

xxxxx xxxxxxxxx anförde 20.6.2006 om detaljplaneutkastet att hon inte godkänner att tomten för närservice vid Solviksgtan 10–12 omdisponeras för boende. Nu hotas en skogsdunge med friska träd att förstöras. Då utbyggnaden av Nordsjö inleddes år 1990, lovades det att naturen i Nordsjö skulle respekteras.

På det ställe som nu planeras var det meningen att det skulle anläggas en parkeringsplats, på vilka det råder skriande brist. Antalet bilplatser på gatorna är begränsat och på sommaren upptas alla kantstensplatser av strandbesökare. Alla har inte råd att skaffa en dyr källarplats i sitt bostadshus. Den parkeringsplats som föreslås vid Lekholmsvägen borde flyttas till Solviksgatan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att stora områden i naturligt skick i Nordsjö är Ramsöudden, Kallviksudden, Nybondas och Svarta backen, som alla i huvudsak planläggs för rekreation. Parkerna i Solvik kommer främst att vara trädgårdslika, eftersom de är belägna inom ett f.d. villaområde. Bergsryggarna i Solviksparken–Pomeransparken har bibehållits skogiga i parkplanerna. Genom den aktuella detaljplaneändringen ändras inga rekreationsområden till byggnadsmark.

Det är alltid på fastigheternas ansvar att ordna med parkeringsplatser för de boende. Kantstensplatserna och LP-området är avsedda för besöksparkering och för dem som besöker badstranden/friluftsområdet.

Barnfamiljerna vid Lekholmsvägen 25 och 27 / xxxxx xxx xxxxxx anförde 21.6.206 om detaljplaneutkastet att det saknas en lekpark i Solvik och att små lekplatser på gårdarna inte kan ersätta en sådan. Svartstensparken ligger för långt bort från östra Solvik. Det behövs en egen lekpark för att samhörighet skall uppstå.

Statistiska uppgifter	Disposition		Areal m²	Våningsyta m²

		Kvartersområde för flervåningshus (AK)	2 482	3 000
		Kvartersområde för småhus (AP)	4 538	2 042
		Kvartersområde för servicebyggnader (P)	14 127	7 950
		Parkområde (VP)	5 592
		Område för allmän parkering (LP)	850
		Gatuområde	2 423
		Sammanlagt	30 012	12 992

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Ledamoten Helistö föreslog understödd av ledamoten Puoskari att ärendet skulle återremitteras för ny beredning utgående från att området för allmän parkering vid Lekholmsvägen (detaljplanebeteckningen LP) och parkeringsplatsen på Solviksgränden (detaljplanebeteckningen p) stryks inom detaljplaneområdet.

Nämnden beslöt efter omröstning med rösterna 6–2 (Helistö, Puoskari), en blank röst, godkänna föredragandens förslag.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 8.12.2006–9.1.2007, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, idrottsverket, socialverket, utbildningsverket, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab.

Utlåtanden Idrottsverket meddelar (13.12.2006) att detaljplaneområdet inte omfattar några områden som hänför sig till idrottsverkets verksamhet.

Helsingfors Energi (5.1.2007), Helen Elnät Ab (5.1.2007) och räddningsnämnden (9.1.2007) har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Fastighetsnämnden konstaterar (23.1.2007) att Stge 10.4.1996 godkände ett avtal om principerna för planering av området Solvik i Nordsjö och om överlåtelse och bebyggande av bostadstomterna. Avtalet undertecknades 29.5.1996. Avtalsparter var utom staden också Bostadsstiftelsen, Sato-Rakennuttajat Oy, Pro Paulig Ab, Skanska Etelä-Suomi Oy och YIT-Yhtymä Oy. Syftet med avtalet har varit att staden och byggherrarna inleder utvecklandet och byggandet av Solvik till ett högklassigt bostadsområde. I avtalet har det bl.a. överenskommits om planläggningen av Solvik och om principerna och volymerna vid reserveringen och överlåtelsen av de bostadstomter som bildas.

Det område som detaljplaneändringen gäller ingår i området för Solviksavtalet.

Eftersom staden redan till de övriga avtalsparterna har överlåtit den bostadsbyggrätt som de tilldelats i avtalet, hör de nya bostadstomterna 54289/1, 54289/2 och 54288/7 i detaljplaneändringen till den bostadsbyggrätt som staden behåller själv. Tomterna är således i stadens fria besittning och kan efter prövning reserveras och vidareöverlåtas.

Enligt förslaget till detaljplaneändring skall det bildas två nya bostadstomter vid Solviksgatan genom att den befintliga tomten 54288/6 för närservice (YL) omdisponeras till tomten 54289/1 i ett kvartersområde för flervåningshus (AP) och till tomten 54289/2 i ett kvartersområde för småhus (AP). Dessutom föreslås tomten 54288/5 bli omdisponerad från tomt i ett kvartersområde för fristående småhus (AO) till tomt i ett kvartersområde för småhus (AP).

Det är möjligt att bygga tre bostadshus i högst fyra våningar på AK-tomten 54289/1 (3 000 m² vy). Utöver den våningsyta som i detaljplanen anvisats inom AK-kvartersområdet får det i husens gatuplan byggas butiks‑, kontors- och arbetslokaler motsvarande högst 10 % av den tillåtna våningsytan.

På AP-tomterna 54289/2 och 54288/7 är det möjligt att bygga radhus, kopplade småhus eller fristående småhus för bostadsändamål. Tomtexploateringstalet för vardera tomten föreslås bli 0,45 (sammanlagt ca 2 042 m² vy).

Bilplatserna förläggs till tomten.

Nämnden anser att de nya bostadstomterna lämpar sig väl för den disposition som anges i ändringsförslaget. Om tomterna bebyggs i enlighet med detaljplanen krävs det inga servitutsarrangemang e.dyl. som avviker från det vanliga och kostnaderna för att genomföra detaljplaneändringen blir rimliga. Det är lämpligt med byggande i enlighet med detaljplaneändringen i området och målen för ändringen blir uppnådda. På dessa grunder och med beaktande av det ökade bostadsbyggandet (sammanlagt ca 3 792 m² vy och ca 125 boende) kan detaljplanen nog tillstyrkas utan vidare.

Nämnden fattade sitt beslut efter omröstning i enlighet med föredragandens förslag med rösterna 6–2. Ledamoten Paalimäki föreslog understödd av ledamoten Muhonen att följande skulle tilläggas före sista meningen och i början av sista meningen i utlåtandets sista stycke: Däremot innebär området för allmän parkering vid Lekholmsvägen inte att en boendemiljö i enlighet med målen för detaljplanen uppstår. I övrigt på dessa grunder…

Miljöcentralen anför (25.1.2007) att miljönämnden 9.1.2007 beslöt låta miljöcentralen avge utlåtandet. Miljöcentralen har ingenting att påpeka om förslaget.

Socialverket anför (31.1.2007) att befolkningsprognosen för Helsingfors ger vid handen att antalet barn under skolåldern, 1–6 år, och i lekparksåldern, 0–12 år, minskar fram till år 2015 i hela Nordsjö distrikt. Till följd av utbyggnaden i stadsdelen blir det dock en koncentration i Solvik där antalet barn under skolåldern och i lekparksåldern ökar.

Det av Stge godkända investeringsprogrammet för lokalprojekt åren 2007–2011 omfattar daghemmet Kanava med tre grupper (700 m² bruttoyta) i anslutning till kvartersgården Kanava i Solvik som ett sambygge med utbildningsverket. Byggarbetena är förlagda till åren 2008–2010.

Socialverket har avstått från lekparksprojektet i anslutning till kvartersgården Kanava. Verket föreslår att kvartersgården Kanava skall planeras så att den inom ramen för sitt rumsprogram, speciellt med utnyttjande av sambrukslokaler, är lämplig inte bara för skol- och daghemsbruk utan också för arbete med olika slags kundgrupper och för invånarverksamhet. Verksamheten kan vara avsedd för barn, ungdomar, vuxna eller äldre, allt efter behov. Avståndet från detaljplaneområdet till familjeparken Äppelbacken, som grundades år 2006, är ca 500–700 m.

De närmaste tjänsterna för äldre finns i Nordsjö centrum. I Solvik har det inte byggts några invånarlokaler.

Enligt socialverkets uppfattning skapar ändringsförslaget förutsättningar för fortsatt planering av socialverkets service.

Nämnden för allmänna arbeten anför (1.2.2007) att östra gränsen för Solviksparken har ändrats så att bollplanen har hänförts till servicetomten och parkarealen minskats i motsvarande grad. I parken har det anvisats en lekplats.

Vid Lekholmsvägen har det upptagits ett område för allmän parkering, som ersätter de bilplatser som tidigare planerats för Svartviksgränden. I området får det byggas en körramp till den underjordiska parkeringsanläggningen. Området skall avgränsas mot gatan med en trädrad.

Det kostar uppskattningsvis 214 000 euro att anlägga parken och ca 2 800 euro om året att underhålla den. Byggkostnaderna för gatuområdena uppgår till sammanlagt ca 301 000 euro. Kostnaderna fördelar sig så att byggkostnaderna för Solviksgränden blir ca 126 000 euro, för Svartviksgränden 92 000 euro och för LP-området vid Lekholmsvägen ca 83 000 euro. Kostnaderna för gatuunderhåll ökar med ca 5 800 euro om året. I dessa kostnader ingår inte moms.

Nämnden har ingenting att invända med anledning av förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Vatten anför (29.3.2007) att det för området måste dras nya vatten- och avloppsledningar på en sträcka av ca 60 m och dagvattenledningar på en sträcka av ca 160 m. Byggkostnaderna för det va-nät som tjänar den nya byggrätten uppgår till sammanlagt ca 75 000 euro (exkl. moms), vilket motsvarar ca 15 euro/m² vy. Nyckeltalet för kostnaderna är på en genomsnittlig nivå.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Utbildningsverket konstaterar (11.5.2007) att verket har deltagit i myndighetssamarbetet vid beredningen av detaljplaneändringen. Vid verket pågår en utredning av skolnätet, under vilken omfattningen och tidsförläggningen för kvartershusprojektet klarnar. Verket tillstyrker förslaget till detaljplaneändring och konstaterar att utbildningsväsendets tidigare mål har blivit beaktade i detta.

Stn meddelar att en minoritet inom Stn (Helistö, Lehtipuu och Puoskari) ansåg att ärendet borde ha återremitterats för ny beredning utgående från att området för allmän parkering vid Lekholmsvägen (detaljplanebeteckningen LP) och parkeringsplatsen på Solviksgränden (detaljplanebeteckningen p) stryks inom detaljplaneområdet.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för kvarteret nr 54287, tomterna nr 5 och 6 i kvarteret nr 54288 och park‑, lekplats- och gatuområde i 54 stadsdelen (det nya kvarteret 54289 bildas) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11598, daterad 12.10.2006.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 310 36024

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11598 (Nordsjö, kvarteret 54287 och tomterna 54288/5 och 6 m.m.)
	Bilaga 2	Illustration (Nordsjö, kvarteret 54287 och tomterna 54288/5 och 6 m.m.)

JUSTERING AV NÄTET AV SKOLOR OCH LÄROANSTALTER ÅREN 2008 - 2010

Stn 2007-1023

Stn konstaterar att utbildningsnämnden vid sitt sammanträde 29.5.2007 behandlade en justering av nätet av skolor och läroanstalter åren 2008–2010 utgående från följande text på föredragningslistan:

Justering av nätet av skolor och läroanstalter åren 2008–2010

Enligt 7 § 11 punkten i instruktionen för Stn har Stge, utöver det som särskilt är stadgat eller föreskrivet, om saken inte har uppdragits åt någon annan myndighet, till uppgift att besluta om inrättande och indragning av läroanstalter inom utbildningsväsendet sedan utbildningsnämnden avgett utlåtande i saken. I 7 § 13 punkten i instruktionen för utbildningsväsendet anges det att utbildningsnämndens finska och svenska sektion har för sin egen språkgrupps del, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift att besluta om namn på och verksamhetsställen för skolor och läroanstalter och om upptagningsområden för grundskolorna.

Utgångspunkter och mål för justeringen av nätet av skolor och läroanstalter

Beslut av Stn och Stge

I budgeten för år 2007 och ekonomiplanen för åren 2007–2009, som fastställdes av Stge 15.11.2006, ingår bl.a. följande åtgärder för att förverkliga stadens gemensamma strategier:

- Lokalanvändningen effektiveras i fråga om de allmänbildande läroanstalterna och yrkesläroanstalterna genom omläggning av nätet av läroanstalter. Nätet justeras i enlighet med minskningen i antalet studerande.

- Den marginal som fås då lokalanvändningen blir effektivare utnyttjas så att timresursen gradvis åter höjs efter att tidigare ha skurits ned. De yngsta årskullarna står först i tur.

I enlighet med ett beslut av Stn 11.12.2006 bereder utbildningsverket och utbildningsnämnden utvecklingen av nätet av skolor och läroanstalter med utgångspunkt i faktacentralens prognoser över årskullarna och vissa utbildningspolitiska mål och ramar. Vid beredningen beaktas utöver de kvantitativa aspekterna också kvalitetsaspekter, dvs. faktorer som undervisning och fostran, miljö, trygga skolresor och skolhusens skick.

Stn beslöt samtidigt att man skall sträva efter att använda det ekonomiska spelrum som uppstår tack vare ett effektivare lokalbruk i skolorna och läroanstalterna för att slopa timresursnedskärningar och utveckla innehållet i utbildningen.

Befolkningsprognos Åren 2006–2010 minskar antalet barn i åldern 7–15 år i hela staden med 4 485, varav antalet finskspråkiga barn och barn i kategorin övriga språk är 4 229 och antalet svenskspråkiga barn är 256. Åren 2006–2016 minskar antalet barn med sammanlagt 8 564, varav antalet finskspråkiga barn och barn i kategorin övriga språk är 8 090 och antalet svenskspråkiga barn är 474. Antalet ungdomar i åldern 16–18 år ökar fram till år 2010 med 1 100, men börjar därefter gå nedåt. År 2016 är antalet ungdomar i den åldern 1 563 färre än i år.

Mål för minskning av antalet elev- och studerandeplatser

Behovet av att minska antalet elevplatser inom den finska grundläggande utbildningen fram till år 2010 är 2 620–2 820 platser. I och med att gymnasieutbildningen ökar med 286 platser blir det totala minskningsbehovet inom den finska allmänbildande utbildningen 2 330–2 530 platser. Behovet av att minska antalet elevplatser inom den svenska grundläggande utbildningen är 340–350 platser. I och med att gymnasieutbildningen ökar med 35 platser blir det totala minskningsbehovet inom den svenska allmänbildande utbildningen 310–320 platser. Antalet elevplatser inom den finska och svenska allmänbildande utbildningen bör minskas med sammanlagt 2 640–2 850.

./. Befolkningsprognosen och behovet av att skära ned antalet elevplatser utgör den separata bilagan 1.

Kvalitativa och kvantitativa mål och ramar för justeringen av
nätet av skolor och läroanstalter

Justeringen av nätet av skolor och läroanstalter baserar sig på följande utbildningspolitiska mål:

- En enhetlig grundläggande utbildning

- Jämlikhet mellan områdena i fråga om utbildningstjänsterna och lokalerna

- Minst 60 % av den åldersgrupp som går ut grundskolan i Helsingfors kan få en plats i gymnasiet.

- Målet i fråga om utbudet av yrkesutbildning på andra stadiet är att senast år 2015 tillsammans med gymnasierna kunna garantera en studieplats för 100 % av helsingforsborna i den årskull som går ut grundskolan. Detta skall ske i samarbete mellan staden, privata utbildningsanordnare och kommunerna i huvudstadsregionen.

I justeringen av skolnätet har dessutom följande saker beaktats:

- Kapaciteten beräknas med beaktande av att verksamhetskulturen är föränderlig (bl.a. yrkesövergripande utbildning) och att antalet specialelever väntas öka.

- Inom den finska grundläggande utbildningen förläggs specialklasserna så att de motsvarar behovet av specialundervisning i området i fråga.

- Inom den grundläggande utbildningen reserveras inga separata lokaler för morgon- och eftermiddagsverksamhet för eleverna.

- Alla som blir utan studieplats på andra stadiet (ca 8 % av årskullen) erbjuds en plats inom påbyggnadsundervisningen.

- Inom den grundläggande utbildningen förutsätts inte fler lokaler på grund av andrahandsintagningen av elever från andra kommuner.

- Läroanstalterna på andra stadiet fungerar så långt det är möjligt i egna byggnader.

- Andelen fjärde årets studerande i gymnasiet dimensioneras enligt nuvarande andel och för elever från andra kommuner avsätts studieplatser på andra stadiet i samma proportion som i dag.

./. Något som också har beaktats är miljöfaktorer, trygga skolresor och byggnadernas lämplighet som skola, deras skick och kulturhistoriska värde. (bilaga 2)

Process vid skolnätsjusteringen

De senaste justeringarna i det av finska allmänbildande skolor (grundskolor och gymnasier) gjordes åren 2003 och 2005. Vid justeringen våren 2003 fattades det beslut bl.a. om att avstå från ca 30 permanenta eller tillfälliga skollokaler, att inrätta en enhetlig grundskola och att sammanslå tre gymnasier. Vid justeringen våren 2005 fattades det beslut om att inrätta fyra enhetliga grundskolor genom sammanslagning av tre låg- och högstadieskolor och en lågstadieskola och en specialskola, att avstå från tio skollokaler under perioden 2005–2009, att bygga till i fyra skolor och att föreslå om- och nybyggnader. Antalet elevplatser som drogs in vid skolorna var 713 och 142 nya platser inrättades, nettominskningen blev därmed 571 platser. Dessutom bildades det nya elevupptagningsområden och fattades beslut om två ställen där det ges betonad undervisning. Utbildningsnämndens finska sektion beslöt anteckna utgångspunkterna för planeringen av nätet av finska skolor i enlighet med bilaga 6 till 4 § i finska sektionen protokoll 26.4.2005. Bilagan har beaktats vid denna justering av nätet av skolor och läroanstalter.

De senaste gångerna svenska sektionen behandlade justeringar i skolnätet var 6.11.2003 och 15.12.2005. År 2003 gjordes en översyn av utrymmeskapaciteten. År 2005 bestämdes utgångspunkterna för planeringen och drogs det upp riktlinjer för utvecklingen av nätet av svenska skolor. Sektionen tog också ställning till ändringar i investeringsprogrammet och beslöt att olika administrativa ändringar skulle utredas. Dessutom beslöts det att gränserna för elevupptagningsområden skulle flyttas, att Topelius lågstadieskola och Zachariansskolan skulle sammanslås räknat från 1.8.2006 och att Åshöjdens grundskola skulle flyttas om det hittas lämpliga lokaler. Det beslöts att specialklasserna vid Minervaskolan (i årskurserna 7–10) skulle överföras till Högstadieskolan Lönkan hösten 2009. I syfte att undvika att det glesa nätet av svenska skolor blir ännu glesare fattades det ett beslut om att det skall sökas möjligheter till gemensam verksamhet i skollokalerna (t.ex. dagvård, förskola).

Den år 2006 inledda justeringen av nätet av skolor och läroanstalter omfattar den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen för ungdomar i stadens skolor och läroanstalter, i stadens avtalsskolor och i tillämpliga delar också i andra skolor och läroanstalter som verkar i Helsingfors. Utredningen gick vidare enligt följande tidsschema:

Utbildningsverket gav en extern konsult i uppdrag att göra en utredning som underlag. Konsultens slutrapport blev färdig i oktober 2006. Konsultarbetet styrdes av en uppföljningsgrupp vid utbildningsverket med representanter för verkets administration, ekonomi- och planeringscentralen och personalorganisationerna. Under utredningens gång arrangerade konsulten sammanlagt nio diskussionsmöten för skolornas och läroanstalternas rektorer, av vilka ett för de svenska rektorerna. Information om resultatet av konsultutredningen gavs i början av november vid ett möte för rektorerna och fyra för kommuninvånarna, av vilka ett på svenska. Skolornas och läroanstalternas direktioner, elevorganisationerna och föräldraföreningarnas och stadsdelsföreningarnas centralorganisationer avgav utlåtanden om konsultrapporten under tiden 7.11–15.12.2006.

Justeringen av skolnätet fortsatte som tjänstemannaberedning på utbildningsverket. Tjänstemannaberedningens förslag skickades för utlåtande till skolornas direktioner och stadens förvaltningar, tidsfristen löpte 27.3–13.4.2007. Kommuninvånarna gavs möjligheter till inflytande under samma tid. Under beredningens gång har utbildningsverkets administrativa personal och verkskommitté också informerats. Likaså har kommuninvånarna under hela processen haft möjligheter att ge synpunkter via webben. De meddelanden som lämnades in denna väg behandlades under maj–oktober 2006 av konsulten och efter november 2006 av utbildningsverket.

./. Bilaga 3 omfattar ett sammandrag av utlåtandena från skolornas direktioner och stadens förvaltningar om utbildningsverkets framställning.

Antalet elevplatser har beräknats utifrån Utbildningsstyrelsens kvadratmeterrekommendationer. Antalet elevplatser i utbildningsverkets förslag om behovet av nedskärning är klart mindre jämfört med förslaget i konsultutredningen. Detta beror på att utbildningsverkets förslag beaktar såväl det ökade lokalbehovet inom specialundervisningen som de nedläggningar och tillägg i lokalerna som enligt tidigare beslut om skolnätet skett efter 1.1.2006. Konsultens förslag överskrider Utbildningsstyrelsens rekommendationer med 15 %. Utbildningsverkets förslag baserar sig på en bruksgrad enligt nuläget för lokalerna, +6,2 % i de finska allmänbildande skolorna och +4,5 % i de svenska allmänbildande skolorna.

Föredraganden konstaterar följande om sitt förslag:

./. Föredragandens förslag gäller åren 2008–2010. De elevprognoser och den kapacitet i skolorna och läroanstalterna som förslaget baserar sig på framgår av bilagorna 4–6. Utgångspunkterna och motiveringen för planeringen beskrivs närmare i bilagorna 7a, 7b och 7c.

Föredraganden konstaterar

- att gymnasieplanen för de finska gymnasierna justeras årligen

- att ändringsförslag som gäller klasserna med lämplighetsprov, språkbadsklasserna, specialklassnätet och elevupptagningsområdena i grundskolan, likaså ett justerat språkprogram, föreläggs utbildningsnämndens finska sektion separat hösten 2007 efter att stadsfullmäktige har avgjort frågan om skolnätet

- att det med socialverket har diskuterats hur ändringsförslagen är förenliga med planen för dagvårdslokaler

- att utbildningsverket inleder underhandlingar med stadsplaneringskontoret om hur en trygg skolväg skall säkerställas inom områdena för alla de skolor som ändringarna gäller

- att tillfälliga lokaler såsom paviljonger och hyreslokaler används för att komplettera skolnätet vid kortvariga behov av tilläggslokaler.

Föredraganden konstaterar vidare att avtalen för avtalsskolorna skall justeras räknat från 1.1.2008. Avsikten är att staden i de nya avtalen skall bestämma antalet elever som omfattas av avtalet.

Föredraganden konstaterar att de gemensamma förfaringssätten vid omplacering, vilka diskuterats på det sätt som samarbetsavtalet kräver, har beskrivits i de bilagor till föredragningslistan som utgörs av utbildningsverkets cikulär 2/2007 om omplacering av lärare i de allmänbildande skolorna och läroanstalterna och 3/2007 om omplacering av skolgångsbiträden i de allmänbildande skolorna.

Inledandet av arbetet i alla de nya skolor och läroanstalter som skolnätsbesluten ger upphov till bereds i nära samarbete med de skolor som blir sammanslagna eller indragna och med utbildningsverket. En styrgrupp tillsätts för de skolor som omfattas av ändringsprocessen och rektorerna för skolorna i fråga arbetar parvis under processen. Personalen får yttra sig vid såväl gemensamma som enskilda träffar. Verket stöder skolorna när det gäller att konfronteras med och genomföra ändringen bl.a. under planerings- och studiedagar för lärarna och skolorna får också utomstående processtöd och vid behov arbetshandledning. Informationen till vårdnadshavarna och de studerande sköts i samråd med skolorna och utbildningsverket. Reparation av skollokaler och upphandling av skolmateriel prioriteras i underhållsprogrammet och i upphandlingen av materiel och inventarier. Skolan eller läroanstalten får administrativt stöd under övergångstiden när det gäller sammanslagning av register och databaser, arkivering, budgetering och ekonomisk rådgivning för skolor som blir indragna, utformning av hemsidor och handböcker och vid behov stödåtgärder till enskilda skolor efter sammanslagningen.

Bedömning av hur målen för justering av skolnätet har
nåtts i föredragandens förslag

Förslaget från föredraganden vid utbildningsverket uppfyller de kvalitativa och kvantitativa mål och ramar som ställts på justeringen av nätet av skolor och läroanstalter enligt följande:

Avståendet från lokaler i områden där det finns för många elevplatser förbättrar en effektiv användning av skollokalerna. Förslaget ökar jämlikheten mellan olika områden i fråga om utbildningstjänsterna i och med att elevplatserna blir fler i områden med en befolkningsökning och färre i områden med en befolkningsminskning.

Enhetlig grundläggande utbildning: Förslaget stöder målet att genomföra en enhetlig grundläggande utbildning (bl.a. förslagen: Taivallahden peruskoulu och Etu-Töölön yläasteen koulu, Jakomäen yläasteen koulu och Jakomäen ala-asteen koulu, Malmin ala-asteen koulu och Malmin yläasteen koulu). Flyttningen av Haaga peruskoulu, som nu verkar på två ställen, huvudsakligen till ett och samma ställe främjar flexibla undervisningsarrangemang inom den enhetliga grundläggande utbildningen. Flyttningen av Albertin koulu till samma fastighet som en enhetlig grundskola säkerställer bättre en enhetlig lärostig för elever med nedsatt hörsel eller hörselskada.

Inom den svenska utbildningen genomförs en enhetlig grundläggande utbildning huvudsakligen i form av distriktsvis enhetlig grundläggande utbildning. Inom den svenska utbildningen inleds ett pilotprojekt med en för alla skolor gemensam administrativ rektor, direktion och pedagogiska föreståndare vid lågstadieskolorna.

Samarbetet med andra förvaltningar inom den grundläggande utbildningen förbättras genom förslagen, utgående från vilka det går att utveckla samarbetet inom förskole- och nybörjarundervisningen och att underlätta elevernas skolstart.

Säkerställande av utbildningsgarantin: Enligt gymnasieplanen finns det nybörjarplatser för 60 % av den årskull som går ut grundskolan (finsk och svensk utbildning) år 2007, för 61 % år 2008, för 63 % år 2009 och för 65 % år 2010. Målet att säkerställa en utbildningsplats på andra stadiet för 100 % av den årskull som går ut grundskolan påverkas utom av utbildningsverkets förslag också av de övriga utbildningsanordnarnas planer på att öka antalet nybörjarplatser. Vid sidan av ökningen inom gymnasieutbildningen bidrar också förslagen inom yrkesutbildningen till att utbildningsgarantin kan genomföras, om undervisningsministeriet beviljar Helsingfors stad de tilläggsplatser som ingår i ansökan om tillstånd att ordna utbildning.

I behovet av att minska antalet elevplatser inom den grundläggande utbildningen har det beaktats att den ökade specialundervisningen medför ett behov av tilläggsplatser. Planen för placering av specialklasser, vilken det senare skall fattas beslut om, baserar sig på behovet av specialundervisning i de olika områdena. Att den yrkesövergripande utbildningen ökar har den effekten att lokalreserveringen för elevvård har beaktats vid kapacitetsbestämningen för de enskilda skolorna.

De finska läroanstalterna på andra stadiet verkar i mån av möjlighet i egna byggnader: Förslaget att överlåta Etu-Töölön yläasteen koulus lokaler gör det möjligt för Etu-Töölön lukio att få ett eget skolhus. Målet uppnås också i fråga om Yhtenäiskoulun lukio. Förslagen om gymnasierna gör det möjligt med ämnesval enligt den nya läroplan som fastställdes år 2005.

Inom den svenska gymnasieutbildningen föreslås det att Tölö gymnasium och Helsingfors Aftongymnasium skall sammanslås administrativt och att gymnasierna skall arbeta i samma skolhus.

Skolhusens skick och möjligheten att bevara permanenta hus som är i gott skick har varit grund för förslagen att avstå från Roihuvuoren ala-asteen koulus skolhus. Behovet av att sanera skolor har beaktats i förslaget till investeringsprogram.

Fastighetskontorets lokalcentral och miljöcentralen anser i sina utlåtanden att utbildningsverkets förslag att avstå från skolhus som är gamla och i dåligt skick eller som annars inte motsvarar dagens krav (t.ex. Tapanilan ala-asteen koulus lokal vid Brödragården 7 och gamla paviljongbyggnader) är motiverade och rekommendabla. Lokalcentralen anser att det med tanke på stadens helhetsintresse är ändamålsenligt att avstå främst från hus som är byggda på 1950- och 1960-talet och som kräver omfattande ombyggnader de närmaste åren.

Miljöcentralen anser det däremot inte vara en bra lösning att avstå från nyare hus i gott skick och nyare paviljongbyggnader, i synnerhet om eleverna flyttas till lokaler i sämre skick eller om det inte går att hitta något annat ändamål för husen. Lokalcentralen anser att planeringen av den fortsatta användningen försvåras i fråga om de skolhus som är planerade enbart för skoländamål.

Stadsplaneringskontoret och stadsmuseets kulturmiljöenhet konstaterar i sina utlåtanden att en del av de skolor som föreslås bli indragna verkar i kulturhistoriskt värdefulla skolhus och att åtminstone de värdefullaste av dem i mån av möjligt bör bibehållas för skoländamål. Fastighetskontorets lokalcentral hoppas att dessa hus också i fortsättningen helt och hållet skall användas för undervisning.

En del av förslagen om den grundläggande utbildningen förlänger elevernas skolväg i någon mån, men föredraganden anser inte att skolvägens trygghet ändras särskilt mycket.

Stadsplaneringskontoret konstaterar i fråga om trafiken att skolvägen på många ställen blir längre i och med att elevupptagningsområdena förstoras och skolor blir sammanslagna. Ändringarna i skolnätet ökar i vissa fall behovet av att korsa livligt trafikerade huvud- och matargator (t.ex. i Tölö, Kottby och Haga). Att skolvägen blir längre och trygghetskänslan minskar leder till att angöringstrafiken ökar. Detta försämrar trafiksäkerheten i skolornas omedelbara närhet. Också angöringstrafiken till och från skolor med specialklasser och specialgrupper ökar belastningen på gatunätet i närområdet. Stadsplaneringskontoret konstaterar att de frågor som påverkar trafiksäkerheten på skolvägen och hur angöringstrafiken fungerar bör granskas skolvis i samråd med trafikplaneringsavdelningen innan åtgärder vidtas.

Miljöcentralen anser att det i de skolor där antalet elever ökar bör säkerställas att skollokalerna är lämpliga för ett större antal elever än nu, exempelvis när det gäller ventilationskapaciteten (t.ex. Porolahden peruskoulus fastighet vid Kasbergsvägen 2. Miljöcentralen konstaterar dessutom att det har begärts åtgärder i fråga om skolor som enligt utbildningsverkets framställning skall bibehållas i sina tidigare lokaler och i vilka miljöcentralen har upptäckt brister/olägenheter bl.a. i ventilationen (t.ex. Laajasalon ala-asteen koulu, Holmgårdsstigen 1, och Åshöjdens grundskola, Sturegatan 6).

Miljöfaktorer i områdena. Miljöcentralen konstaterar i sitt utlåtande att utbildningsverket bör utreda möjligheterna att flytta sådana skolor som har en hög bullernivå och dålig luftkvalitet på skolgården.

Sammandrag av konsekvenserna av förslaget och sektionernas beslut

./. Föredraganden konstaterar att utbildningsnämndens finska sektion 15.5.2007 och svenska sektion 10.5.2007 har fattat beslut om skolnätet (bilagorna 10 och 11).

I enlighet med sina befogenheter med stöd av 7 § 13 punkten i instruktionen för utbildningsväsendet beslöt utbildningsnämndens finska och svenska sektion följande om verksamhetsställena för skolor och läroanstalter: Finska och svenska sektionen beslöt avstå från sammanlagt tolv skolhus eller paviljonger och från en del av lokalerna i åtta skolor. Finska sektionen beslöt dessutom överföra ett gymnasiums lokaler i grundskolans bruk och en grundskolas lokaler i ett gymnasiums bruk. Finska sektionen beslöt skaffa nya lokaler för ett gymnasium och för utbildning i turist- och kosthållsbranschen.

Finska sektionen beslöt i motsats till föredragandens förslag att inte avstå från sex skolors lokaler och bytte ut ett skolhus, som föreslogs bli indraget, till ett annat. Finska sektionen beslöt dessutom att Tapanilan ala-asteen koulus filial vid Brödragården 7, Santahaminan ala-asteen koulu, Konalan ala-asteen koulus filial och Jakomäen ala-asteen koulu skall tas på nytt till granskning före år 2010 och Kontulan ala-asteen koulus paviljong redan hösten 2007.

Svenska sektionen beslöt avstå från Munksnäs lågstadieskolas paviljong, kvartersskolan Minervaskolans lokaler och en del av lokalerna i tre skolor. Svenska sektionen beslöt dessutom att läget för Åshöjdens högstadium skall tas på nytt till granskning hösten 2007.

Föredragandens förslag avviker från utbildningsnämndens finska sektions beslut i fråga om den administrativa sammanslagningen av Santahaminan ala-asteen koulu, indragningen av Roihuvuoren ala-asteen koulu och indragningen av Yhtenäiskoulu (den grundläggande utbildningen).

Jämförelse av konsekvenserna för skollokalerna

I enlighet med Stns beslut beredde utbildningsverket ett förslag till justering av nätet av skolor och läroanstalter med utgångspunkt i faktacentralens prognoser över årskullarna. Fram till år 2010 bör antalet elevplatser inom den finska och svenska allmänbildande utbildningen minskas med sammanlagt 2 640–2 850 (den finska allmänbildande utbildningen 2 330–2 530 platser, den svenska allmänbildande utbildningen 310–320 platser).

Enligt det förslag som förelades svenska sektionen 10.5.2007 och finska sektionen 15.5.2007 minskar kapaciteten inom den allmänbildande utbildningen under åren 2008–2010 utöver det som beslutats tidigare med 2 586 platser (2 399 finska, 187 svenska).

Sektionernas beslut motsvarar inte det mål på minskning av antalet elevplatser som Stn ställt upp. Enligt besluten av svenska sektionen (10.5.2007) och finska sektionen (15.5.2007) minskar kapaciteten inom den allmänbildande utbildningen under åren 2008–2010 utöver det som beslutats tidigare med 1 750 platser (1 563 finska, 187 svenska).

Kostnadseffekten på investeringsprogrammet av ändringarna i skolnätet i enlighet med föredragandens förslag blir ca 3,0 mn euro. Beloppet omfattar inte ombyggnadsbehov som beror på byggnadernas skick.

Jämförelse av kostnadseffekterna

Vid bedömningen av vilka konsekvenser åtgärderna för utveckling av skolnätet har på driftsekonomin har såsom lokalkostnader beaktats hyror, energikostnader och brukar- och städtjänster. Lokalkostnaderna för stadens skolor och läroanstalter uppgår i 2007 års budget till sammanlagt 115,4 mn euro, varav den finska grundläggande utbildningens och gymnasieutbildningens andel är 90,5 mn euro, den svenska grundläggande ubildningens och gymnasieutbildningens andel 10,6 mn euro och yrkesläroanstalternas andel 14,3 mn euro. Lokalkostnderna för de privata avtalsskolorna har inte beaktats i kalkylerna. En eventuell placering av elever i en privat avtalsskola höjer inte på stadens avtalsersättning, men inverkar sänkande på de driftsutgifter som utgör grund för statsandelen till staden.

Lokalkostnaderna för de skolor och läroanstalter som staden upprätthåller beräknas öka åren 2006–2010 från ca 109,5 mn euro till ca 122,2 mn euro. Genom planen för utveckling av skolnätet sänks ökningen i lokalkostnaderna enligt utbildningsnämndens finska sektions plan med ca 1,8 mn euro och enligt planen i utbildningsverkets framställning med ca 3,3 mn euro.

Det förslag som beretts sänker lokalkostnaderna inom den finska grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen enligt finska sektionens plan med ca 0,3 mn euro år 2008, ca 0,7 mn euro år 2009 och ca 1,8 mn euro år 2010. Motsvarande besparingar i lokalkostnaderna var i utbildningsverkets framställning ca 0,4 mn euro år 2008, ca 1,5 mn euro år 2009 och ca 3,3 mn euro år 2010. Inom den svenska grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är besparingarna i lokalkostnaderna enligt planen ca 31 000 euro år 2008, ca 59 000 euro år 2009 och ca 139 000 euro år 2010. I den nuvarande användningen av yrkesläroanstalternas lokaler föreslås åren 2008–2010 inga utvecklingsåtgärder som inverkar på lokalkostnaderna. Trots att lokalanvändningen blir effektivare beräknas lokalkostnaderna för stadens skolor och läroanstalter åren 2006–2010 öka från ca 109,5 mn euro till ca 120,4 mn euro och enligt planen i utbildningsverkets framställning till ca 118,9 mn euro. Konsekvenserna av det nuvarande investeringsprogrammet och de tidigare fastslagna åtgärderna har då utöver de föreslagna effektiviseringsåtgärderna också beaktats såsom faktorer som ändrar på kostnaderna.

Föredraganden konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna av åtgärderna för utveckling av skolnätet beaktas vid beredningen av budgeten för år 2008 och ekonomiplanen för åren 2008–2010 och av resultatbudgeten för år 2008. Stn beslöt 2.4.2007 godkänna direktiv med riktlinjer för beredningen av utbildningsverkets budgetförslag enligt vilka bl.a. timresursen för den grundläggande utbildningen i årskurserna 7–10 höjs med 6 % och nätet av skolor och läroanstalter utvecklas på det sätt som förändringarna i antalet elever kräver. I utbildningsverkets resultatbudget för år 2007 ökas timresursen för den grundläggande utbildningen i årskurserna 1–6 under läsåren 2006/2007 och 2007/2008 med sammanlagt i genomsnitt fyra procent jämfört med läsåret 2005/2006. I anslutning till beredningen av budgeten och ekonomiplanen utreds möjligheterna att efter att timbesparingarna inom den grundläggande utbildningen har avvecklats använda det ekonomiska spelrummet inom lokalkostnaderna åren 2008–2010 för höjning av timresursen inom gymnasieutbildningen och exempelvis för fler klubbtimmar och utveckling av innehållet inom den grundläggande utbildningen. I de finska och svenska gymnasierna och vuxengymnasierna ökar en höjning av timresursen med 1 % de årliga kostnaderna med sammanlagt ca 347 000 euro. I utbildningsverkets budget har det beaktats att närundervisningstimmarna för studerande vid yrkesläroanstalter ökas fr.o.m. hösten 2007.

./. Kostnadseffekterna av skolnätsframställningarna framgår av bilagorna 8a–c.

Förslag Utbildningsnämnden torde besluta anteckna utgångspunkterna för planeringen av nätet av skolor och läroanstalter inom den finska och svenska och allmänbildande utbildningen och yrksutbildningen och motiveringen för förslagen enligt bilagorna 7a, b och c.

Utbildningsnämnden torde besluta föreslå att Stn skall föreslå Stge följande:

räknat från 1.8.2008

- Santahaminan ala-asteen koulu, Santahamina C7, och Laajasalon ala-asteen koulu, Holmgårdsstigen 1, sammanslås administrativt

räknat från 1.8.2009

- Roihuvuoren ala-asteen koulu, Bergtrollsvägen 7, dras in

- Etu-Töölön yläasteen koulu, Arkadiagatan 26, och Taivallahden peruskoulu, Södra Hesperiagatan 38, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Jakomäen yläasteen koulu, Klapperstensstigen 6, och Jakomäen ala-asteen koulu, Drågvägen 3, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Laajasalon lukio, Skoltået 1, sammanslås med Etu-Töölön lukio, Arkadiagatan 26, och 267 studerandeplatser överförs till Etu-Töölön lukio

- Tölö gymnasium och Helsingfors Aftongymnasium sammanslås administrativt och Helsingfors Aftongymnasium flyttar till skolhuset vid Tölötorg

räknat från 1.8.2010

- Yhtenäiskoulu, Louhivägen 3, dras in i fråga om den grundläggande utbildningen och ändras till gymnasium

- Pukinäen ala-asteen koulu, Pjäxstigen 5, och Pukinmäen peruskoulu, Fältgränden 12, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Malmin ala-asteen koulu, Kyrkobyvägen 17, och Malmin yläasteen koulu, Talvelavägen 1, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola.

Utbildningsnämnden torde dessutom besluta föreslå att Stn skall föreslå Stge

- att beredningen av en sammanslagning av förvaltningen inom den svenska dagvården och det svenska utbildningsväsendet skall inledas.

Utbildningsnämnden torde besluta göra de behövliga ändringarna i investeringsprogrammet efter att Stge har fattat beslut om justering av skolnätet.

Utbildningsnämndens sammanträde 29.5.2007

Utbildningsnämnden beslöt 29.5.2007 föreslå att Stn skall föreslå Stge följande:

räknat från 1.8.2009

- Etu-Töölön yläasteen koulu, Arkadiagatan 26, och Taivallahden peruskoulu, Södra Hesperiagatan 38, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Jakomäen yläasteen koulu, Klapperstensstigen 6, och Jakomäen ala-asteen koulu, Drågvägen 3, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Laajasalon lukio, Skoltået 1, sammanslås med Etu-Töölön lukio, Arkadiagatan 26, och 267 studerandeplatser överförs till Etu-Töölön lukio

- Tölö gymnasium och Helsingfors Aftongymnasium sammanslås administrativt och Helsingfors Aftongymnasium flyttar till skolhuset vid Tölötorg

räknat från 1.8.2010

- Pukinäen ala-asteen koulu, Pjäxstigen 5, och Pukinmäen peruskoulu, Fältgränden 12, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

- Malmin ala-asteen koulu, Kyrkobyvägen 17, och Malmin yläasteen koulu, Talvelavägen 1, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola.

Utbildningsnämnden beslöt dessutom föreslå att Stn skall föreslå Stge

- att möjligheterna att sammanslå förvaltningen inom dagvården och utbildningsväsendet skall utredas. Samtidigt utreds möjligheten till ett pilotprojekt exempelvis i form av sammanslagning av förvaltningen inom den svenska dagvården och det svenska utbildningsväsendet.

Vid behandlingen av ärendet förrättades följande omröstningar:

Ordföranden Nurmela föreslog understödd av ledamöterna Pakarinen, Lehtonen, Seppinen, Liikkanen, Nevamäki, Björnberg-Enckell, Alanko-Kahiluoto och Tontti i fråga om tidpunkten 1.8.2008 på s. 15 i föredragningslistan att Santahaminan ala-asteen koulu, Santahamina C7, och Laajasalon ala-asteen koulu, Holmgårdsstigen 1, inte skall sammanslås administrativt.

Vid omröstningen fick föredragandens förslag 1 röst (Arhinmäki) och ordföranden Nurmelas förslag 10 röster (Alanko-Kahiluoto, Backlund, Björnberg-Enckell, Lehtonen, Liikkanen, Nevamäki, Pakarinen, Seppinen, Tontti, Nurmela).

Ordföranden Nurmelas förslag godkändes.

Ordföranden Nurmela föreslog understödd av ledamöterna Pakarinen, Lehtonen, Seppinen, Liikkanen, Nevamäki, Björnberg-Enckell, Alanko-Kahiluoto, Tontti och Arhinmäki i fråga om första strecksatsen under tidpunkten 1.8.2009 på s. 15 i föredragningslistan att föredragandens förslag att Roihuvuoren ala-asteen koulu, Bergtrollsvägen 7, skall dras in stryks.

Vid omröstningen fick föredragandens förslag ingen röst och ordföranden Nurmelas förslag 11 röster (Alanko-Kahiluoto, Arhinmäki, Backlund, Björnberg-Enckell, Lehtonen, Liikkanen, Nevamäki, Pakarinen, Seppinen, Tontti, Nurmela).

Ordföranden Nurmelas förslag godkändes.

Ordföranden Nurmela föreslog understödd av ledamöterna Pakarinen, Lehtonen, Seppinen, Liikkanen, Nevamäki, Björnberg-Enckell, Alanko-Kahiluoto, Tontti och Arhinmäki i fråga om första strecksatsen under tidpunkten 1.8.2010 på s. 15 i föredragningslistan att föredragandens förslag att Yhtenäiskoulu, Louhivägen 3, skall dras in i fråga om den grundläggande utbildningen och ändras till gymnasium stryks.

Ordföranden Nurmelas förslag godkändes.

Ordföranden Nurmela föreslog understödd av ledamöterna Björnberg-Enckell, Arhinmäki, Nevamäki, Seppinen och Pakarinen i fråga om första strecksatsen i det första hela stycket på s. 16 i föredragningslistan att föredragandens förslag skall ges följande lydelse:

- att möjligheterna att sammanslå förvaltningen inom dagvården och utbildningsväsendet skall inledas. Samtidigt utreds möjligheten till ett pilotprojekt exempelvis i form av sammanslagning av förvaltningen inom den svenska dagvården och det svenska utbildningsväsendet.

Vid omröstningen fick föredragandens förslag 1 röst (Liikkanen) och ordföranden Nurmelas förslag 10 röster (Alanko-Kahiluoto, Arhinmäki, Backlund, Björnberg-Enckell, Lehtonen, Nevamäki, Pakarinen, Seppinen, Tontti, Nurmela).

Ordföranden Nurmelas förslag godkändes.

./. Ledamoten Arhinmäki anmälde avvikande mening. Den skriftliga motiveringen utgör bilaga 12.

Nämnden justerade protokollet omedelbart vad detta ärende beträffar.

Stn konstaterar att antalet barn i grundskoleåldern enligt befolkningsprognosen minskar med sammanlagt 4 485 åren 2006–2010 och med sammanlagt 8 564 fram till år 2016. Det minskade elevantalet måste också synas i skolnätet. Det spelrum som uppstår tack vare effektivare lokalanvändning kan då användas för gradvis avveckling av timresursnedskärningarna och minskning av undervisningsgrupperna. Utbildningsverkets förslag att minska antalet elevplatser med 2 586 skulle ha gett ett sådant spelrum på ca 3,3 mn euro. Nämndsektionernas beslut minskar antalet elevplatser fram till år 2010 med sammanlagt 1 750, vilket motsvarar fastighetskostnader på ca 1,8 mn euro.

Stn påpekar att avvecklingen av timresursnedskärningarna årligen kräver tilläggsresurser på 2,7 mn euro för årskurserna 1–6, 4 mn euro för årskurserna 7–9 och 2,1 mn euro för gymnasiet.

Utbildningsverkets lokalkostnader beräknas öka åren 2006–2010 från ca 109 mn euro till 122 mn euro. Också verkets förslag täcker därmed bara en del av ökningen. Under åren 2008–2012 är det meningen att ca 40–46 mn euro årligen skall användas för nya skolhus och ombyggnad av gamla.

Stn konstaterar vidare att Stn har för avsikt att utreda en sammanslagning av förvaltningen inom den svenska dagvården och det svenska utbildningsväsendet med beaktande bl.a. av grannkommunernas erfarenheter. Efter utredningen är det meningen att förslag till åtgärder skall framställas.

Stns förslag framställdes efter omröstning med 14 röster mot 0. Ledamoten Oker-Blom röstade blankt.

Enligt föredragandens förslag borde Stn har föreslagit att Stge skall fata beslut enligt det nedanstående.

Stge torde besluta följande:

räknat från 1.8.2008

1 Santahaminan ala-asteen koulu, Santahamina C7, och Laajasalon ala-asteen koulu, Holmgårdsstigen 1, sammanslås administrativt

räknat från 1.8.2009

2 Roihuvuoren ala-asteen koulu, Bergtrollsvägen 7, dras in

3 Etu-Töölön yläasteen koulu, Arkadiagatan 26, och Taivallahden peruskoulu, Södra Hesperiagatan 38, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

4 Jakomäen yläasteen koulu, Klapperstensstigen 6, och Jakomäen ala-asteen koulu, Drågvägen 3, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

5 Laajasalon lukio, Skoltået 1, sammanslås med Etu-Töölön lukio, Arkadiagatan 26, och 267 studerandeplatser överförs till Etu-Töölön lukio

6 Tölö gymnasium och Helsingfors Aftongymnasium sammanslås administrativt och Helsingfors Aftongymnasium flyttar till skolhuset vid Tölötorg

räknat från 1.8.2010

7 Yhtenäiskoulu, Louhivägen 3, dras in i fråga om den grundläggande utbildningen och ändras till gymnasium

8 Pukinmäen ala-asteen koulu, Pjäxstigen 5, och Pukinmäen peruskoulu, Fältgränden 12, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

9 Malmin ala-asteen koulu, Kyrkobyvägen 17, och Malmin yläasteen koulu, Talvelavägen 1, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola.

Ledamoten Ojala anmälde avvikande mening. Hon ansåg att Jakomäen yläasteen koulu och Jakomäen ala-asteen koulu inte bör sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola och att Pukinmäen ala-asteen koulu och Pukinmäen peruskoulu inte bör sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola.

Motiveringen för den avvikande meningen var följande:

Jag är i huvudsak nöjd med de beslutsförslag som tillkom i Stn efter omröstningar. Det är synnerligen viktigt att verksamheten i Yhtenäiskoulu fortsätter som för närvarande och att Roihuvuoren ala-asteen koulu inte föreslås bli indragen.

Däremot kan jag på två punkter inte understödja den åsikt som en majoritet inom Stn företräder. Jakomäen ala-asteen koulu och Jakomäen yläasteen koulu bör i detta läge inte sammanslås administrativt. Hur det går för Jakomäen ala-asteen koulus skolhus tas på nytt upp till behandling före år 2010. Jakomäen ala-asteen koulus lokaler bör alltjämt bevaras i en kommunal skolas bruk. Därför kan det anses att en administrativ sammanslagning i anslutning till skolnätsbesluten är att i onödan gå händelserna i förväg.

Jag godkänner inte heller att Pukinmäen ala-asteen koulu och Pukinmäen peruskoulu sammanslås administrativt. I och med den administrativa sammanslagningen avstås det från Pukinmäen ala-asteen koulus skolhus. Detta är enligt min mening emot principen om närskolor och säkerställandet av en trygg skolväg.

Också ledamoten Oker-Blom anmälde avvikande mening. Han ansåg att Stn borde ha föreslagit Stge att möjligheten till ett pilotprojekt samtidigt utreds i form av sammanslagning av förvaltningen inom den svenska dagvården och det svenska utbildningsväsendet.

STN Stadsfullmäktige torde besluta följande:

räknat från 1.8.2009

1 Etu-Töölön yläasteen koulu, Arkadiagatan 26, och Taivallahden peruskoulu, Södra Hesperiagatan 38, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

2 Jakomäen yläasteen koulu, Klapperstensstigen 6, och Jakomäen ala-asteen koulu, Drågvägen 3, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

3 Laajasalon lukio, Skoltået 1, sammanslås med Etu-Töölön lukio, Arkadiagatan 26, och 267 studerandeplatser överförs till Etu-Töölön lukio

4 Tölö gymnasium och Helsingfors Aftongymnasium sammanslås administrativt och Helsingfors Aftongymnasium flyttar till skolhuset vid Tölötorg

räknat från 1.8.2010

5 Pukinmäen ala-asteen koulu, Pjäxstigen 5, och Pukinmäen peruskoulu, Fältgränden 12, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola

6 Malmin ala-asteen koulu, Kyrkobyvägen 17, och Malmin yläasteen koulu, Talvelavägen 1, sammanslås administrativt till en enhetlig grundskola.

Tilläggsuppgifter:
Mickwitz Leena, stadssekreterare, telefon 310 36054

BILAGOR	Bilaga 1	Befolkningsprognos och behovet av att skära ned antalet elevplatser (bilagorna 1a och 1b)
	Bilaga 2	Kvalitativa och kvantitativa mål och ramar för justeringen av nätet av skolor och läroanstalter (bilagorna 2a och 2b)
	Bilaga 3	Sammandrag av skoldirektionernas och förvaltningarnas utlåtanden om utbildningsverkets framställning (bilagorna 3a och 3b)
	Bilaga 4	De svenska skolornas elevprognoser och skolornas kapacitet 2006
	Bilaga 5	De finska allmänbildande skolornas elevprognos och skolornas kapacitet 2006
	Bilaga 6	Yrkesläroanstalternas studerandeantal och kapacitet 2006
	Bilaga 7	Justering av nätet av skolor och läroanstalter åren 2008 - 2010, utbildningsnämnden, föredragandens förslag (bilagorna 7a - 7c)
	Bilaga 8	Lokalkostnadsutvecklingen åren 2006 - 2010 (bilagorna 8a - 8c)
	Bilaga 9	Kapacitetsminskningar, utbildningsnämnden, föredragandens förslag och sektionernas beslut och förslag till nämnden
	Bilaga 10	Utdrag ur utbildningsnämndens finska sektions protokoll 15.5.2007
	Bilaga 11	Utdrag ur utbildningsnämndens svenska sektions protokoll 10.5.2007
	Bilaga 12	Avvikande mening från ledamoten Arhinmäki i utbildningsnämnden 29.5.2007

SAMARBETSAVTAL MELLAN ESBO, HELSINGFORS, GRANKULLA OCH VANDA OM TJÄNSTER FÖR UNDERSÖKNING AV LIVSMEDELS-, VATTEN- OCH MILJÖPROVER

Stn 2007-565

Stn konstaterar att miljönämnden föreslagit (6.3.2007) att Stn skall förelägga Stge det samarbetsavtal om tjänster för undersökning av livsmedels‑, vatten- och miljöprover som Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda förhandlat fram sinsemellan och att nämnden tillstyrker avtalet.

./. Förslaget till samarbetsavtal 12.1.2007 utgör separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Ledamoten Kajos anmälde följande avvikande mening i ärendet:

Jag anmäler avvikande mening om inrättandet av ett gemensamt laboratorium för huvudstadsregionen enligt affärsverksmodellen, eftersom jag anser att alternativet med en ämbetsverksorganisation borde ha utretts noggrannare.

Motivering:

Jag anser det vara positivt att laboratoriefunktionerna inom miljöhygienen sammanslås, men anser det inte finns tillräckliga grunder för organisering av verksamheten enligt affärsverksmodellen.

I bilagorna till föredragningslistan motiveras fördelarna med ett affärsverk jämfört med ett ämbetsverk bara med att beslutsfattandet blir smidigare. Själv anser jag det däremot vara oroväckande från kommuninvånarnas synpunkt om beslutsfattandet innehas av ett organ som bildats på en allt smalare bas, såsom det föreslås i affärsverksmodellen.

Speciellt är jag bekymrad över framtiden för de ekonomiskt improduktiva, men ändå omistligt viktiga laboratorietjänsterna, såsom analyser som behövs under undantagsförhållanden, och för den avgiftsfria konsulteringen. Dessutom anser jag att det också i fortsättningen är viktigt att laboratoriet verkar i intensivt samarbete med tillsynsparten, vilket enligt min mening äventyras i en organisation enligt affärsverksmodellen.

Organiseringen av tjänsterna för undersökning av livsmedels‑, vatten- och miljöprover är ett av de samarbetsprojekt som varit föremål för utredning inom delegationen för huvudstadsregionen. Målet är att inrätta ett gemensamt laboratorium för städerna Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda genom att Helsingfors stads miljöcentrals miljölaboratorium och Vanda stads livsmedels- och miljölaboratorium slår ihop sina fysiska funktioner och lokaler.

När samarbetsavtalet har blivit godkänt föreläggs Stge framställningar om grundande av ett affärsverk, om en instruktion för detta och om inrättande av en tjänst som verkställande direktör. Målet är att det nya laboratoriet skall inleda sin verksamhet 1.1.2008.

Utveckling av samarbetet mellan miljölaboratorierna i huvudstadsregionen

Planeringen av ett intensivare samarbete mellan laboratorierna i huvudstadsregionens kommuner inleddes sedan arbetsgruppen för sektorsamarbete i huvudstadsregionen 20.8.2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda möjligheterna att utveckla samarbetet mellan Helsingfors miljölaboratorium och Vanda stads livsmedels- och miljölaboratorium.

Arbetet fortsatte i en av Helsingfors stadsdirektör 14.12.2005 tillsatt arbetsgupp, som föreslog i en rapport 30.6.2006 att städerna Helsingfors och Vanda skall ingå ett samarbetsavtal om omorganisering av verksamheten i städernas livsmedels- och miljölaboratorier genom att från 1.1.2008 överföra behörigheten och uppgifterna till ett gemensamt laboratorium som inrättas för detta ändamål. Arbetsgruppen föreslog dessutom att det då projektet genomförs skall utredas bl.a. vilka möjligheter det finns till samarbete med Esbo och andra närliggande kommuner som bedriver laboratorieverksamhet inom sektorn i fråga.

Arbetsgruppen kompletterades med representanter för städerna Esbo och Grankulla sedan stadsdirektörerna i huvudstadsregionen 14.8.2006 hade gett som uppdrag att utreda Esbos och Grankullas deltagande i det gemensamma affärsverket och framföra ett förslag i ärendet. Arbetsgruppen för projekt inom huvudstadsregionen / tekniska sektorn behandlade 8.1.2007 samarbetsavtalet och ansåg det vara önskvärt att Esbo deltar i projektet och att detta också skulle gagna Esbo.

Stn konstaterar att Vanda stads miljönämnd 27.2.2007 godkände samarbetsavtalet i enlighet med förslaget, fastställde 1.1.2008 som datum för ikraftträdandet och berättigade stadsdirektören och biträdande stadsdirektören inom verksamhetsområdet för markanvändning och miljö att tillsammans underteckna avtalet för Vanda stads del.

Grankulla stadsfullmäktige godkände 19.3.2007 förslaget till samarbetsavtal så att stadsstyrelsen befullmäktigas att komma överens om tekniska justeringar i avtalet.

Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd föreslog 22.5.2007 stadsstyrelsen att avtalet skall godkännas.

Nuvarande laboratorieverksamhet

I en 18.4.2006 publicerad utredning i anslutning till det under ledning av jord- och skogsbruksministeriet genomförda projektet om utveckling av de inom miljöhygienen behövliga laboratorietjänsterna och tryggande av tillgången på dessa konstateras att de nuvarande laboratorierna tillsammans bör bilda tillräckligt stora regionala laboratorier som verkar enligt företagsekonomiska principer. Detta säkerställer att det regionala näringslivets behov beaktas och att servicen är tillräckligt mångsidig, rätt dimensionerad och lönsam.

Utredningen gav vid handen att de kommunala laboratorierna inte kan hävda sig i den skärpta konkurrensen utan en betydlig ökning av storleken, en klar strategiändring och en stark och adekvat insats för utveckling av sin egen verksamhet inom affärsverksamhetens alla delområden. Det är möjligt att bibehålla laboratorietjänsterna så att de är ungefär lika heltäckande som nu, men det kräver mycket större enheter och samarbete över de administrativa gränserna mellan laboratorierna. Det krävs också en inskränkning av personalnumerären, utveckling av logistiken och investeringar i automation och datateknik för att laboratorietjänsterna skall bibehållas lika heltäckande som nu.

Det finns för närvarande i Finland 44 officiella forskningsanstalter som godkänts med stöd av livsmedelslagen. Av dem ägs 35 av en kommun eller samkommun, 3 laboratorier är statliga och 6 privata.

Avtalsparternas miljölaboratorieverksamhet

Helsingfors stads miljöcentrals miljölaboratorium är ett kommunalt livsmedelslaboratorium som producerar tjänster i form av kemisk och mikrobiologisk analys för stadens egna förvaltningar, men också för andra kommuner och statens myndigheter och för privata uppdragsgivare. Laboratoriet har för tillfället sammanlagt 50 anställda och förfogar över egentliga lokaler på 2 234 m².

Laboratoriet i Vanda är ett kommunalt livsmedels- och miljölaboratorium som producerar liknande tjänster som laboratoriet i Helsingfors. Laboratoriet i Vanda har sammanlagt 22 anställda och förfogar över lokaler på 1 450 m².

Laboratorierna i Helsingfors och Vanda är dessutom lokala NBC-laboratorier under undantagsförhållanden (nuclear, biological, chemical), som upprätthåller beredskap att utföra strålningsmätningar och mikrobiologiska och kemiska undersökningar. Båda laboratorierna har ett avtal med Strålsäkerhetscentralen (STUK) om strålningsmätningar under undantagsförhållanden.

Esbo stad och dess samarbetspartner Grankulla stad har inte haft något eget livsmedels- och miljölaboratorium, utan de har köpt tjänsterna i fråga huvudsakligen från laboratorierna i Helsingfors eller Vanda.

Esbo Vattens vatten- och avloppsvattenlaboratorier och Helsingfors Vattens driftslaboratorium har inte ingått i utredningen, utan de fortsätter som vattenlaboratorier av driftslaboratorietyp.

Samarbetsavtal Förslaget till samarbetsavtal är ett i 76 § i kommunallagen (365/1995) avsett avtal om samarbete mellan kommuner, med vilket parterna kommer överens om produktionen av tjänster för undersökning av livsmedels‑, vatten- och miljöprover, om organiseringen av dessa tjänster, om kostnadsfördelningen, om överföringen av anställda och om de uppgifter och befogenheter som åläggs det gemensamma laboratoriet.

Organisering av serviceproduktionen

Under beredningen av samarbetsavtalet granskades såsom organisationsalternativ ett ämbetsverk, ett kommunalt affärsverk och ett privaträttsligt bolag (bl.a. aktiebolag). Det ansågs att målen bäst kan nås om verksamheten är organiserad i form av ett kommunalt affärsverk. Affärsverksmodellen är en naturlig organisationsform för en verksamhet som sköts enligt affärsekonomiska principer, dvs. så att inkomsterna täcker omkostnaderna.

Fördelar med en enhet som hör till den kommunala organisationen ansågs vara det entydiga politiska ansvaret, den klara ledningen och övervakningen, det demokratiska beslutsfattandet, offentligheten, jämlikheten, möjligheten att påverka, det starka rättsskyddet, tillgången till information (förtroendevalda, invånare) och handlingarnas offentlighet. Som nackdelar med ett kommunalt affärsverk sågs det långsamma beslutsfattandet, avståndet mellan beslutsfattandet och verksamheten, avsaknaden av funktionell och ekonomisk självständighet, den oflexibla personalpolitiken och den ofta förekommande svårigheten att skilja verksamheten från kommunens övriga verksamhet.

Enligt förslaget till samarbetsavtal inrättas det inom Helsingfors stads organisation för produktion av laboratorietjänster ett gemensamt laboratorium för städerna Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda i form av ett affärsverk genom att Helsingfors stads miljöcentrals miljölaboratorium och Vanda stads livsmedels- och miljölaboratorium slår ihop sina fysiska funktioner och lokaler.

Värdkommun för det gemensamma laboratoriet är Helsingfors stad.

Till laboratorietjänsterna hör de kemiska och mikrobiologiska undersökningar som kommunerna behöver, bl.a. när det gäller livsmedel, dricks‑, bad- och avloppsvattenprover m.m., mark- och luftprover och andra miljöprover, och prover som hänför sig till boendehygienen. För att verksamhetsförutsättningarna för laboratoriet skall säkerställas har avtalsparterna som mål att centralisera den undersökning av livsmedels‑, vatten- och miljöprover som de behöver till ett gemensamt laboratorium.

Affärsverkets organisation

Affärsverkets organisation har bestämts med beaktande av regeringens proposition med förslag till ändring av kommunallagen (RP 263/2006 rd).

Affärsverkets organisation bestäms i en instruktion för affärsverket. Instruktionen fastställs av stadsfullmäktige i värdkommunen Helsingfors, som också föreslås välja ordförande och vice ordförande i direktionen sedan parterna underhandlat om en framställning.

Affärsverket har en direktion med sju ledamöter, två som utnämns av Esbo, Helsingfors och Vanda och en som utnämns av Grankulla.

På revisionen och utvärderingen av det planerade kommunala affärsverket tillämpas bestämmelserna i kommunallagen om granskning av förvaltning och ekonomi och revisionsstadgan för Helsingfors stad. Affärsverket kommer att omfattas av den revision som utförs av Helsingfors stads revisor och den utvärdering som utförs av Helsingfors stads revisionsnämnd.

Ekonomi Enligt förslaget skall Helsingfors stadsfullmäktige i stadens budget godkänna budget och ekonomiplan för affärsverket och parterna separat komma överens om beredningen av dessa.

Driftsutgifterna för det sammanslagna laboratoriet har beräknats vara 3 mn euro/år och årsinkomsterna (försäljningsinkomster och beredskapsavgift) ca 2,7 mn euro. Målet är att utgifterna och inkomsterna skall vara i balans det femte verksamhetsåret.

Under beredningen av avtalet har det överenskommits att Esbo och Grankulla inte deltar i att täcka verksamhetsförlusterna under de tre första verksamhetsåren. Under övergångsperioden täcks förlusterna av Helsingfors och Vanda i proportion till invånarantal. Kostnadsfördelningen baserar sig på ett beslut som stadsdirektörerna i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda fattade 14.3.2006 om kostnadsfördelningen vid samarbetsprojekt. Efter övergångsperioden täcks eventuella förluster såsom fastställts i samarbetsavtalet.

Grunden för övergångsperioden för Esbo och Grankulla är att affärsverkets omkostnader då det gemensamma laboratoriet inleder sin verksamhet består av utgifterna för laboratorierna i Helsingfors och Vanda, som sammanslås fysiskt, (bl.a. personal- och hyreskostnader, köp av tjänster och förnödenheter). På grund av de befintliga fasta kostnaderna är dessa till en början större än de beräknade intäkterna.

Lokaler Stn har 2.4.2007 bemyndigat miljöcentralen att som företrädare för det planerade gemensamma laboratoriet för Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda träffa ett hyresavtal med Helsinki Business and Science Park Oy Ltd. Avtalet går ut på att miljöcentralen får hyra lokaler på sammanlagt 1 284 m² i byggnaden vid Viksbågen 4, 00790 Helsingfors. Avtalet börjar löpa 1.9.2007 och gäller till 31.12.2017, varefter det fortsätter ett år i sänder med en uppsägningstid på sex månader.

Personal Under utredningsarbetet har miljöcentralens anställda regelbundet informerats om de olika alternativen för samarbetsplanerna och om hur ärendet fortskrider. Representanter för personalen vid miljöcentralen har dessutom medverkat vid beredningen av ärendet i en av miljödirektören ledd arbetsgrupp. I miljöcentralens personalkommitté har ärendet behandlats ett flertal gånger. Representanterna för personalen har inte haft någonting att invända med anledning av planerna.

Personalen övergår utan att anställningsförhållandet avbryts i den nya arbetsgivarens tjänst på tidigare villkor så att den gamla arbetsgivaren ersätts med den nya arbetsgivaren, som övertar de till anställningsförhållandena hörande skyldigheterna och rättigheterna. De anställda som överförs från Helsingfors stads miljöcentrals tjänst till affärsverket är fortfarande anställda vid Helsingfors stad, så villkoren för anställningsförhållandet förblir oförändrade.

Från Helsingfors överförs i början av år 2008 till det sammanslagna laboratoriet 39 anställda, med beaktande av de nuvarande visstidsanställda, dem som går i pension och två byråsekreterare som omplaceras. Från Vanda överförs på motsvarande sätt 13 anställda efter inskränkningar. Från Esbo och Grankulla överförs inga anställda till det sammanslagna laboratoriet.

Laboratorieaffärsverket inleder sin verksamhet med 54 anställda. Här ingår utöver de ovannämnda också två nyanställningar, en verkställande direktör och en ekonomiplanerare.

Avtalets giltighetstid Enligt förslaget skall avtalet gälla i 15 år efter undertecknandet, varefter avtalet förlängs med 5 år i sänder.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna samarbetsavtalet mellan Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda om tjänster för undersökning av livsmedels‑, vatten- och miljöprover enligt en separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Tilläggsuppgifter:
Saarinen Erja, biträdande stadssekreterare, telefon 310 36102

BILAGA

Förslag till samarbetsavtal 12.1.2007


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Obs! Tiden

Tid	20.6.2007 kl. 14
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

KOSTNADER	euro

Anskaffningspris	2 950 845,00
Överlåtelseskatt	47 213,52
Byggande, tillbyggnad och ombyggnad	2 589 941,48

Sammanlagt	5 588 000,00

FINANSIERING

Understöd från Penningautomatföreningen
2006	1 000 000,00
2007	400 000,00
2008	143 000,00
Lån från Nordea Bank	4 045 000,00

Sammanlagt	5 588 000,00

BILAGOR	Bilaga 1	Revisionsberättelse 25.4.2007
	Bilaga 2	Revisorns slutrapport 30.4.2007
	Bilaga 3	Utvärderingsberättelse 25.4.2007
	Bilaga 4	Stns utlåtande 28.5.2007 om revisionsberättelsen
	Bilaga 5	Förvaltningarnas utlåtanden om utvärderingsberättelsen

BILAGOR	Bilaga 1	Karta över läget
	Bilaga 2	Karta över arrendeområdet och över det kvarter som reserveras

BILAGOR	Bilaga 1	Ansökan från Kiinteistö Oy CTA 21.3.2007
	Bilaga 2	Karta över läget
	Bilaga 3	Karta över arrendetomten