STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

PROJEKTPLAN FÖR EN TUNNEL FÖR TEKNISK FÖRSÖRJNING MEJLANS-TILKKA-KOTTBY

Stn 2006-2407

Tekniska nämnden föreslår (7.11.2006) följande:

Allmänt Till tunnlarna för teknisk försörjning har förlagts överföringsledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, elektricitet och vattendistribution. Med ledningslinjer i tunnlar har Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten stärkt och säkrat ledningsförbindelserna inom gatuområdena i innerstaden. Placeringen av flera överföringsledningar i samma tunnel leder till betydande kostnadsbesparingar. Likaså blir olägenheterna för omgivningen och trafiken mindre och kortvarig och begränsar sig främst till tiden för tunnelbygget. Detta nätverk av tunnlar och dess organisering i storstadsstrukturen är föremål för kontinuerlig internationell uppmärksamhet och modellering.

Till följd av det omfattande nybyggandet i Mellersta och Norra Böle och fastighetssaneringen och förtätningen inom Böle i övrigt ökar behovet av värme, nedkylning, elektricitet och vatten betydligt i hela området. Den planerade tunneln medger bygge av kommunaltekniska huvudledningar i Böle. Den nya tunneln kommer också att ersätta de gamla vattenledningstunnlarna i Böle, vilka är i dåligt skick.

Tunneln för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby kommer att förena sambrukstunnlarna i västra och östra utkanten av innerstaden (Sundholmen–Tilkka och Nordsjö–Vallgård). Tillsammans med dessa och med tunneln Kampen–Skillnaden–Kronohagen utgör den en stark kommunalteknisk ring inom innerstaden. Till tunneln förläggs en DN 700 fjärrvärmeledning, en DN 800 fjärrkyleledning, en DN 1000 vattenledning och en 110 kV elkabelkanal. I tunneln reserveras dessutom plats för mellanpumpstationer för fjärrvärme och ‑kyla och för en kylcentral. I anslutning till tunneln har också Ilmalatorgets elunderstation planerats, där Helen Elnät Ab står för projektplanen och genomförandebeslutet. Tunneln har varit en del av stomplanen för sambrukstunnlar ända sedan början av 1990-talet.

Byggbehov

Fjärrvärme

Det kraftiga tillbyggandet i Böle kräver ny värmeöverföringskapacitet i området. Den tilläggseffekt som området behöver motsvarar förbrukningen i en liten stad. Dessutom är fjärrvärmenätet i innerstaden i huvudsak anlagt redan på 1960- och 1970-talet. Mer överföringskapacitet behövs för att värmeleveranserna skall kunna ökas och säkerheten förbättras vid skador på nätet och störningar i produktionsanläggningarna. Den planerade nya överföringsledningen utgör en stark tvärförbindelse till norra delen av innerstaden, under järnvägsområdet och Centralparken. Detta möjliggör en produktionsoptimering kraftverken emellan och leder därmed till en mindre bränsleförbrukning och minskade klimatutsläpp.

Fjärrkyla En tunnel är den enda möjliga lösningen för leverans av fjärrkyla till Norra och Mellersta Böle, eftersom det utrymme som behövs för de stora överföringsledningarna inte står att finna i det nuvarande gatunätet. Rundradions område, där fjärrkyla redan börjar införas, och de planerade nya områdena utgör en avsevärd potential för fjärrkyla. Dessutom har nuvarande stora ägare till fastigheter i Västra Böle varit synnerligen intresserade av att höja den tekniska nivån i deras fastigheter, att öka sin miljömedvetenhet och att höja värdet på sin egendom med hjälp av fjärrkyla.

Elöverföring

I och med tillbyggandet i Mellersta, Västra och Norra Böle behövs det ny eldistributionskapacitet i området. Med tanke på detta har det i anslutning till planeringen av tunneln förberetts en lösning enligt vilken elunderstationen skall byggas under nuvarande Ilmalatorget, vid infarten till tunneln. De nya 110 kV matarledningar som elunderstationen behöver kan i Böle i huvudsak förläggas till den nya sambrukstunneln. Det är meningen att 20 kV distributionsledningar skall dras från elunderstationen i flera vertikala schakt till Ilmalatorget och Ilmalagatan, och därifrån åt olika håll längs gatunätet till distributionsobjekten. Projektansvarig är Helen Elnät Ab, med vilket det först görs en avsiktsförklaring om projektet och sedan träffas avtal om deltagande när projektet har börjat genomföras.

Vattendistribution

Den planerade vattenledningen kommer att utgöra en del av nätet av huvudvattenledningar i bergtunnlar i innerstaden. Med hjälp av den nya ledningen kan säkerheten i vattendistributionen väsentligt förbättras, eftersom den medger en optimerad parallellanvändning av vattenreningsanläggningarna i Långforsen och Gammelstaden också vid störningar. Kapaciteten i det befintliga nätet är inte tillräcklig för detta.

De befintliga vattenledningstunnlarna i Ilmala är till största delen över 50 år gamla. De är i dåligt skick och trånga och har inte plats för andra ledningar. Det går inte att rusta upp tunnlarna så att de med hänsyn till tekniken och arbetarskyddet uppfyller dagens krav och det är därför inte ändamålsenligt att iståndsätta dem till ledningstunnlar. Med den nya tunneln kan gamla vattenledningstunnlar på ca 2,2 km ersättas.

Den nya vattenledningen kommer för sin del att underlätta saneringsarbetena på andra vattenledningar i innerstaden. Kapacitetsbehovet minskar i de vattenledningar som skall saneras och saneringsarbetena kan då utföras förmånligare och i stor utsträckning utan uppgrävning. Tunneln säkerställer en ostörd och betryggande tillgång till vatten av god kvalitet i innerstaden också vid eventuella störningar i vattenreningsanläggningen.

Plan Fastighetskontorets geotekniska avdelning har utarbetat en förplan för tunneln med den preliminära rutten, tvärsnittet och höjdläget för tunneln, likaså förbindelserna till markytan och till de befintliga tunnlarna.

Tunneln för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby förbinder sambrukstunnlarna Kampen–Brunakärr och Nordsjö–Böle och omfattar en förgrening via Ilmala till området norr om Skogsbackavägen och en förgrening till Brunakärrs toppvärmecentral.

Vid utschaktningen av tunneln skall enligt planerna tre fordonstunnlar användas, på Ridvägen, i Ilmala och i Kottby. Tunneln i Kottby har redan byggts i anslutning till andra tunnelprojekt. Arrangemangen med fordonstunnlar gör det möjligt att dela byggentreprenaden i tre entreprenaddelar.

Vertikala schakt till markytan behövs för anslutningarna, räddningsvägarna och ventilationen. Sådana kommer att byggas i Mejlans, på Smultronbacken, vid Ilmalagatan, vid Bölegatan, norr om Skogsbackavägen, på Travbanebacken och nära Backasgatan. Dessutom byggs det förbindelseschakt till befintliga tunnlar i Tilkka, i Brunakärr, i Ilmala, på Avtagsberget och i Kottby. Tunnelns totala längd med fordons- och förgreningstunnlar uppgår till ca 6 km och den befinner sig på en höjd av ungefär 20 m under havsytan.

Med tanke på planeringen av tunnelbygget har förplanen sänts för utlåtande till stadsplaneringskontoret, Centralparkskommittén, fastighetskontoret, stadsmuseet, räddningsverket, byggnadskontoret, Banförvaltningscentralen, byggnadstillsynsverket, VR-Group Ab och miljöcentralen. I utlåtandena anses projektet vara motiverat. Synpunkterna i utlåtandena kommer att behandlas i anslutning till genomförandeplaneringen och fortsatta underhandlingar kommer att föras med förvaltningarna i fråga. I och med att planeringen och genomförandet fortskrider kommer alla parter att kontaktas och deras sakkunskap och ståndpunkter tas med i projektet.

Alternativen för fordonstunneln vid Ridvägen kommer att genomgås och genomförandeplanen kommer att utarbetas i samråd med stadsmuseet, stadsplaneringskontoret och byggnadstillsynsverket.

Byggkostnader Kostnadskalkylen för tunneln utan nya ledningar, en kylproduktionsanläggning, pumpstationer för fjärrvärme och ‑kyla och Helen Elnät Ab:s elunderstation och elöverföringsledningar uppgår i prisnivån för juni 2006 (BI 2000 = 115,9) till 25,7 mn euro exkl. moms (31,4 mn euro inkl. 22 % moms).

Kostnaderna (exkl. moms) fördelar sig enligt följande:

Berggrundsundersökningar, planering	900 000 €
Sprängning, förstärkning	21 000 000 €
Byggnadstekniska arbeten	2 600 000 €
Elektricitet, ventilation	1 200 000 €
Sammanlagt	25 700 000 €

När tunneln har blivit färdig överförs den till en särskild tunnelaffärsfunktion inom Helsingfors Energi, som tar ut hyra av den affärsfunktion som äger ledningarna i syfte att täcka de faktiska kapital- och driftskostnaderna. Helsingfors Vatten betalar sin egen kapitalandel separat till Helsingfors Energi. Helsingfors Vattens andel av byggkostnaderna för tunneln kommer att uppgå till ca 20 %. Den av Helen Elnät Ab planerade elunderstationen med behövliga elöverföringsledningar ingår inte i denna kostnadskalkyl. Helen Elnät Ab fattar ett eget särskilt beslut om projektet och dess finansiering.

Separata beslut om genomförandet och anskaffningen av fjärrvärme- och fjärrkyleledningar, vattenledningar, produktionsanläggningen och pumpstationen för fjärrkyla och pumpstationen för fjärrvärme fattas senare i enlighet med behovet och tidsschemana.

Finansiering Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten har berett sig på planerings- och byggkostnaderna för tunneln i sina budgetar och i sina ekonomiplaner för åren 2006–2009.

Lönsamhetsbedömning

Från Helsingfors Energis synpunkt förbättrar projektet i sin helhet möjligheterna att sälja fjärrvärme och samproduktion och ökar leveranssäkerheten och medger en optimering av hela produktionen. Samtidigt underlättar det möjligheterna att förnya fjärrvärmenätet. Projektet gör det möjligt att utsträcka fjärrkylan till Mellersta och Norra Böle, vilket är väsentligt med tanke på affärsverksamheten, och att bygga en lokal underjordisk kylproduktionsanläggning. Projektet gör det också möjligt att bygga en elunderstation under markytan (Helen Elnät Ab) och behövliga energi- och vattenöverföringsledningar för de växande behoven i Böle.

För Helsingfors Vatten innebär projektet att de gamla vattenledningstunnlarna i Ilmala, vilka är i dåligt skick, kan tas ur bruk. De nya tunnlarna gör det dessutom möjligt att optimera användningen av vattenreningsanläggningarna och skapar bättre förutsättningar för sanering av vattenledningsnätet i innerstaden.

Att förlägga ledningar av stort format till Centralparken och gatunätet i Västra Böle skulle kräva en ca 10 m bred ledningsgränd, som skulle vara mycket svårplacerad och kräva dyra speciallösningar. I fråga om banområdena finns det inga alternativ till tunnellösningen. Den planerade tunneln utgör en direkt linje mellan anslutningsställena. Ledningar strax under markytan skulle bli minst 30 % längre. Om den föreslagna lösningen med ledningar i en tunnel skulle ersättas av ledningar strax under markytan i ett gatu- och parkområde och av en tunnel under bangården skulle denna lösning i sin helhet, enbart med beaktande av de ledningsinvesteringar som skall göras den närmaste tiden, bli betydligt dyrare redan vad det grundläggande byggandet beträffar. Ytledningar innebär dessutom att markanvändningen och byggmöjligheterna binds och reserveras slutligt i stor utsträckning. Att dra ledningar nära markytan genom Centralparken är inte heller realistiskt utan dyra speciallösningar. Samtidigt flyttar den föreslagna lösningen tekniska lokaler såsom pumpstationer, en kylcentral och en elunderstation bort från markytan. Detta frigör byggnadsyta och reducerar miljöolägenheterna i närområdet.

Den särskilda tunnelaffärsfunktionen inom Helsingfors Energi bestämmer hyresnivån för dem som anlitar tunneln så att hyran täcker drifts- och underhållskostnaderna och dessutom ger tillräcklig avkastning på det kapital som binds. Tunnelprojektets lönsamhet är därmed tryggad på lång sikt.

Tidsschema Det är meningen att tunnelprojektet skall genomföras i tre delar. Arbetena på de två första utschaktningsetapperna, som utförs via fordonstunnlarna i Kottby och Ilmala, beräknas räcka ca 20 månader vardera och skall enligt planerna inledas under år 2007. Installationen av rör och kablar är förlagd till åren 2009–2011.

Konsekvenser för stadsmiljön

Att ersätta de för tunneln planerade överföringsledningarna med ledningar strax under markytan skulle kräva planläggning av en minst 10 m bred ledningsgränd och behövliga servicevägar i Centralparken mellan Tilkka och Västra Böle. Ledningar av stort format genom Böle skulle också i hög grad begränsa markanvändningen, planläggningen och gatubyggandet i fortsättningen.

Att förlägga överföringsledningarna till tunnlar är det absolut bästa alternativet från stadsbildssynpunkt. Tunnelbygget medför buller- och trafikolägenheter, men dessa är små jämfört med byggarbeten på gatan. Service- och underhållsarbeten på ledningarna kan utföras utan att omgivningen blir störd.

I tunnelförhållanden är det också lättare att övervaka ledningarna och utföra service på dem. Nätverk i gatunivå är utsatta för externa risker och driftsavbrott till följd av gatuarbeten. Också av denna anledning förläggs huvudlinjer om möjligt till tunnlar.

Den nya tunneln bidrar till att fjärrvärmen och ‑kylan fortgående kan byggas ut i Böle. Detta har utan tvivel en avsevärd förbättrande inverkan på miljön.

Enligt de av Stn 20.12.2004 godkända anvisningarna för behandling av lokalprojekt skall Stge godkänna projektplanen för projekt som kostar mer än 5 mn euro.

Nämnden föreslår Stn att projektplanen för en tunnel för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby skall godkännas med en kostnadskalkyl på 31,4 mn euro inkl. moms (25,7 mn euro exkl. moms) för projektet i prisnivån för juni 2006 (BI = 115,9).

./. En karta över tunnelns sträckning och dess anslutning till det befintliga nätverket av tunnlar utgör separat bilaga till detta ärende på föredragningslistan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (30.11.2006) följande i sitt utlåtande:

Projektplanen följer förplanen i fråga om hela linjen. Planen är bra och heltäckande.

Nämnden konstaterar att den föreslagna nya sambrukstunneln inte hindrar användningen av de övriga underjordiska lokalerna i området och det finns inte heller några andra underjordiska utrymmesreserveringar eller planer som projektet hindrar eller stör.

Nämnden tillstyrker projektet på de villkor som anges i tidigare utlåtanden. Dessutom skall ett separat utlåtande om alla ovanjordiska konstruktioner som hänför sig till sambrukstunneln begäras från stadsplaneringskontoret i anslutning till de noggrannare planerna, i vilka konstruktionerna och materialen är angivna.

Fastighetsnämnden konstaterar (19.12.2006) följande i sitt utlåtande:

Fastighetskontoret avgav 3.10.2006 ett utlåtande till Helsingfors Energi om den preciserade översiktsplanen för sambrukstunneln Mejlans–Böle–Kottby. I utlåtandet fastställdes främst arrendeområdena och villkoret om ledningstunneln i arrendeavtalen. I översiktsplanen behandlas inte ägande- och besittningsrätten till tunneln.

Tekniska nämnden beslöt 7.11.2006 föreslå Stn att projektplanen för en tunnel för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby skall godkännas med en kostnadskalkyl på 31,4 mn euro inkl. moms för projektet i prisnivån för juni 2006.

Helen Elnät Ab infördes 21.7.2006 i handelsregistret. Bolagets huvudsakliga bransch är bedrivande av elnätsverksamhet och försäljning av tjänster som hänför sig till elnätsverksamheten. Bolaget kan äga aktier, andelar och fastigheter och bedriva handel med dessa, likaså ta upp lån och bevilja borgen inom ramen för sin huvudsakliga bransch.

Enligt projektplanen har det i anslutning till tunneln också planerats en elunderstation under Ilmalatorget, för vilken Helen Elnät Ab utarbetar en projektplan och fattar beslut om genomförandet.

För vissa delprojekt som ingår i projektplanen svarar Helen Elnät Ab, med vilket det först görs en avsiktsförklaring om projektet och sedan träffas avtal om deltagande när projektet har börjat genomföras.

Enligt projektplanen överförs tunneln när den blivit färdig till en särskild tunnelaffärsfunktion inom Helsingfors Energi, som tar ut hyra av den affärsfunktion som äger ledningarna i syfte att täcka de faktiska kapital- och driftskostnaderna.

Nämnden konstaterar att alla frågor som gäller ägandet och besittningen av tunneln och vidareöverlåtelsen av nyttjanderätter skall överenskommas separat med fastighetskontorets tomtavdelning innan tunneln tas i bruk.

Räddningsnämnden konstaterar (12.12.2006) i sitt utlåtande att det från räddningsväsendets synpunkt inte finns någonting att påpeka med anledning av projektplanen.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (17.12.2006) följande i sitt utlåtande:

Projektet för en tunnel för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby är en logisk fortsättning på det system med sambrukstunnlar som började anläggas på 1990-talet och som har visat sig vara funktionsdugligt och ändamålsenligt med tanke på placeringen, användningen och underhållet av huvudnäten för teknisk försörjning. I och med projektet har också bygg- och reparationsarbeten på rörsystem och kablar i gatorna undvikits. I detta avseende är projektet värt att understödja.

Tunnelbygget skall enligt planerna utföras via tre fordonstunnlar, av vilka en förläggs till Ridvägen i Brunakärr. Denna tunnelförbindelse är speciellt problematisk med tanke på ridhusen och skyddet av Centralparken. Dessutom stör den i hög grad gång- och cykeltrafiken genom området och användningen av Ridparken invid Ridvägen.

Ridvägen har standarden av en bostadsgata och tjänar främst fordonstrafiken till ridhusen, besökare i invidliggande Ridparken och friluftstrafiken och den övriga gång- och cykeltrafiken till Centralparken och mot centrum. Trafiken till ridhusen, Centralparken och centrum är livlig. Invånarna i området kring Ridparken, de boende i det invidliggande servicehuset för äldre och barnen i skolorna och daghemmen vid parken besöker denna aktivt.

Byggnadskontoret började anlägga Ridparken hösten 2006 och arbetena slutförs hösten 2007. Transporten av sprängsten är egentligen inte till förfång för besökarna i parken, men försämrar dess tillgänglighet och trivsamhet.

Med tanke på Ridvägens nuvarande disposition och användargrupper är det problematiskt att använda den för transport av sprängsten. Dessutom är gatans tvärprofil och konstruktiva bärighet otillräcklig för tunga stentransporter utan särskilda åtgärder. En eventuell transport av sprängsten kräver därför att trafikarrangemangen under transporterna planeras och genomförs omsorgsfullt och att det finns beredskap att efter transporterna iståndsätta gatan inom ramen för kostnaderna för tunnelprojektet.

På grundval av det ovan anförda är det viktigt att eventuella alternativa lösningar för fordonstunnelns placering i Brunakärr utreds i detalj vid den fortsatta planeringen av projektet så att det går att finna en lösning som funktionellt och från miljösynpunkt medför så små olägenheter som möjligt. Arrangemang i gatu- eller parkområdet bör i förväg föreläggas byggnadskontoret för godkännande.

Tidsschemat för projektet är för snävt med tanke på användningen av den sprängsten som uppstår. Inom den närmaste tiden råder det ett överutbud på sprängsten i staden, men ett anmärkningsvärt stort behov av sprängsten finns i sikte då det skall utföras fyllningsarbeten i de nuvarande hamnområdena. Utifrån detta skulle det ligga i stadens helhetsintresse att skjuta upp projektet med 1–2 år.

Nämnden tillstyrker projektet med villkoren och påpekandena ovan.

Miljönämnden konstaterar (12.12.2006) följande i sitt utlåtande:

Tunnelbyggets konsekvenser för naturen

Fordonstunnlarna och tunnelns vertikala schakt är huvudsakligen belägna i byggd miljö och inte i naturobjekt som enligt naturdatasystemet är värdefulla. De underjordiska avsnitten i Centralparken ligger nära vissa objekt med värdefull växtlighet och flora, av vilka 39/90 (dalen väster om Västra Böle) och 9/98 (Ilmalakärret) omfattar låglänta ställen som påverkas av grundvattnet. Från deras synpunkt är de i planen angivna tätningsåtgärder som hindrar att grundvattenytan sjunker behövliga för att växtligheten skall bevaras oförändrad. Det vertikala schaktet på Smultronbacken mitt i Centralparken förläggs till samma plats som ett gammalt bergsschakt. Eftersom schakten sprängs ut nedåt till den färdiga tunneln och stenmaterialet transporteras bort via fordonstunnlarna, har miljöolägenheterna av arbetet kunnat minimieras. Det är önskvärt att sprängningen av schaktet på Smultronbacken i det viktiga fågelområdet 33/99 (Centralparken S) utförs utanför fåglarnas häckningstid 1.4–31.7.

Tunnelbyggets konsekvenser för boendemiljön

Fordonstunnlarna och de vertikala schakten är huvudsakligen belägna i miljöer där det inte stör omgivningen oskäligt mycket. Det bör utredas vilka konsekvenser sprängningsarbetena på schaktet i Tilkka har för verksamheten i ålderdomshemmet invid. Om fordonstunnlarna placeras avvikande från den gällande planen, bör de ändå placeras så att tunnelmynningen inte är riktad direkt mot bosättningen.

Minskning av de övriga olägenheterna vid tunnelbygget

Schaktningsarbetena i tunneln medför buller- och vibrationsstörningar. Dessa kan minskas åtminstone med följande åtgärder:

1 Innan schaktningsarbetena inleds tas det reda vilka objekt i omgivningen som kan störas av sprängningarna.

2 Information om schaktningsarbetena delas ut på de ställen i byggarbetsplatsens omgivning som blir störda. Av meddelandet skall det framgå hur länge arbetena räcker i sin helhet och under de enskilda dagarna och hur det går att få kontakt med dem som utför arbetet.

3 Sprängningsarbetena utförs på vardagar från måndag till fredag kl. 7.00-21.00. Om det i närheten av schaktningsstället finns objekt som är speciellt känsliga för sprängningsbuller och ‑vibrationer, t.ex. barndaghem och skolor, skall sprängningstidpunkterna särskilt tas upp med dessa.

4 Borrningsarbeten utförs på vardagar från måndag till fredag kl. 7.00-18.00. Om det utförs underjordiska borrningsarbeten under andra tider, får den bullernivå de medför i bonings‑, patient- och inkvarteringsrum uppgå till högst 45 dB på vardagskvällar kl. 18.00–22.00, till högst 30 dB på nätter kl. 22.00–7.00 och till högst 35 dB på veckoslut och helgdagar kl. 7.00–22.00. Med bullernivå avses den A-frekvensviktade ekvivalenta ljudnivån (L_Aeq) under borrningsarbetet. Om det i närheten av schaktningsstället finns objekt som är speciellt känsliga för borrningsbuller, skall borrningstidpunkterna särskilt tas upp med dessa.

5 Den bullernivå som friskluftsfläktar ger upphov till utanför bostadshus och vård- och läroinrättningar får uppgå till högst 55 dB kl. 7.00-22.00 och högst 50 dB kl. 22.00–7.00. Med bullernivå avses den A-frekvensviktade ekvivalenta ljudnivån (L_Aeq) från en fläkt med full blåseffekt.

Nämnden konstaterar dessutom att miljöskyddsföreskrifterna för Helsingfors stad och bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen skall följas i fråga om dammbekämpningen och hanteringen av bränslen och avfall.

Vidare konstaterar nämnden att rutterna för transport av sprängsten i markplanet skall väljas så att de miljöstörningar som transporterna medför är så små som möjligt för bosättningen och verksamheten i övrigt.

Nämnden konstaterar likaså att om tunnelarbetsplatsen ger upphov till avloppsvatten, skall dess kvalitet och kvantitet uppföljas och vattnet skall behandlas så att miljön inte blir förorenad.

Slutligen konstaterar nämnden att det skall göras en i 60 § i miljöskyddslagen avsedd skriftlig anmälan till miljöcentralen om schaktningsarbetena på sambrukstunneln minst 30 dagar innan de inleds. Miljöcentralen fattar med anledning av anmälan ett beslut, i vilket det kan ges behövliga föreskrifter i syfte att hindra förorening av miljön.

Stn konstaterar med hänvisning till tekniska nämndens framställning att projektet

– i sin helhet förbättrar möjligheterna att sälja fjärrvärme och samproduktion, leveranssäkerheten och optimeringen av hela produktionen och gör det lättare att förnya fjärrvärmenätet och att fortgående bygga ut det i Böle

– gör det möjligt att bygga en elunderstation under markytan och behövliga energi- och vattenöverföringsledningar för de växande behoven i Böle

– innebär att de gamla vattenledningstunnlarna i Ilmala, vilka är i dåligt skick, kan tas ur bruk och att användningen av vattenreningsanläggningarna kan optimeras och skapar bättre förutsättningar för sanering av vattenledningsnätet i innerstaden

– flyttar tekniska lokaler såsom pumpstationer, en kylcentral och en elunderstation bort från markytan, vilket frigör byggnadsyta och gör därmed miljön i närområdet trivsammare.

Stn anser det vara motiverat att bygga tunneln för teknisk försörjning i projektplanen i enlighet med nämndens framställning. Stn förutsätter att synpunkterna i nämndernas utlåtanden beaktas vid den fortsatta planeringen av projektet. De villkor i stadsplaneringsnämndens utlåtande som hänvisar till tidigare utlåtanden gäller den fortsatta planeringen av tunnelns delar på markytan, informationen under byggtiden och placeringen av dels räddningsbrunnar, dels ett vertikalt schakt vid Backasgatan.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna projektplanen för en tunnel för teknisk försörjning Mejlans–Tilkka–Kottby med en kostnadskalkyl på högst 25 700 000 euro exklusive mervärdesskatt (31 400 000 euro inklusive 22 % mervärdesskatt) i prisnivån för juni 2006 (BI = 115,9).

Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 169 2538

BILAGA

Kartritning

DETALJPLANEÄNDRING FÖR KVARTEREN NR 28179 OCH 28180 OCH GATU-, PARK- OCH TRAFIKOMRÅDEN I ÅGGELBY (NR 11531)

Stn 2006-1205

Förslag till detaljplaneändring för kvarteren nr 28179 och 28180 samt gatu-, park- och trafikområden i 28 stadsdelen (Åggelby, Dammen)

Området ligger i Åggelby öster om Tusbyvägen intill stambanan i hörnet av Kullatorpsvägen och Panuvägen.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att i kvarteret 28179 bygga ett nytt kontorshus, utvidga affärslokalerna och öka antalet bilplatser på ett kommande gårdsplansdäck och i tre plan under detta. I takt med att affärslokalerna utvidgas uppstår en stor detaljhandelsenhet. Kvarteret 28180 är medtaget av detaljplanetekniska skäl. Genom att gatuområdet i korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen utvidgas kan korsningen byggas om till en cirkulationsplats, vilket gör trafiken smidigare.

Kvarteret 28179 har i dag byggrätt för 11 800 m² vy, varav 9 290 m² är kontorsvåningsyta och 2 510 m² affärsvåningsyta i markplanet. Enligt detaljplaneändringen höjs byggrätten med 14 500 m² vy, varav 12 500 m² är ny kontorsvåningsyta, 1 000 m² ny affärsvåningsyta i markplanet och 1 000 m² ny affärsvåningsyta i första källarplanet.

Förslaget är ändrat och den sistnämnda våningsytan är slopad och kvarteret har byggrätt för 25 500 m² affärsvåningsyta (tidigare 26 300 m² vy). Antalet bilplatser i kvarteret är 194 i källaren i den nuvarande byggnaden och ca 100 i gårdsplanet, dvs. sammanlagt ca 294. I och med utbyggnaderna försvinner gårdsplatserna och parkeringen sker på ett parkeringdäck i affärsplanet och i tre plan under däcket samt i källarplanen i nybyggnaden. Sammanlagt finns det 518 nya bilplatser.

Detaljplanegrunder Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen anhåller (5.10.2004) om en sådan detaljplaneändring för sina tomter 28179/2 och 28180/1 att YIT-Yhtymä Oyj:s huvudkontor och dagligvaruhandeln i gatuplanet i kvarteret 28179 skall gå att bygga ut och parkeringsarrangmangen göras smidigare.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (6.4.2006) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft i detaljplaneområdet 23.12.2004) upptas området som flervåningshusdominerat område (boende/verksamhetslokaler), som utvecklas för boende, service och rekreation, för icke-miljöstörande verksamhet och för nödvändig samhällsteknisk försörjning och trafik i området. Det aktuella förslaget till detaljplaneändring avviker från generalplanen i fråga om den kommande stora detaljhandelsenheten, eftersom området inte är upptaget för centrumfunktioner.

Detaljplaner

Den gällande detaljplanen för området är fastställd 1991. Enligt den upptas kvarteren 28179 och 28180 som kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader. Byggrätten anges i kvadratmeter våningsyta (11 800 och 7 300). Antalet våningar varierar mellan 2 och 8 i olika byggnadsdelar. På Panuvägen upptas både en underjordisk och en ovanjordisk gång mellan husen på tomterna. På byggnadsytornas sidor mot järnvägen upptas en arkadgång för allmän gångtrafik i gatuplanet. I kvartersområdet får det byggas affärslokaler endast i gatuplanet och dessutom två källare. I kvarteret 28179 skall det byggas en trappgång från Panuvägen direkt till Kottby stationsstråk.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Området ligger strategiskt mellan västra Åggelby, norra Kottby och Krämertsskog, öster om Tusbyleden vid Kottby station. Genom området löper en 110 kV elledning. I kvarteren utmed stambanan byggdes främst sexvånings affärs- och kontorshus (11 800 m² vy i kvarteret 29179 och 7 300 m² vy i kvarteret 29180, sammanlagt 19 100 m² vy) år 1992. Husen är förenade via två källarplan under Panuvägen och en gång med glasväggar i tre plan ovanför Panuvägen. Första våningen av huset väster om Panuvägen står på pelare och besöksparkeringsplatserna finns under huset. Infarten från Panuvägen till parkeringen i källarna sker likaså under huset. Sist i husraden står ett åttavånings kontorstorn i glas längs rampen till Tusbyleden. Öster om Panuvägen i en lägre affärslänga som följer elledningens riktning finns en stormarknadsliknande dagligvaruhandel (2 510 m² vy). Bilplatserna är förlagda till källarvåningarna och gården, dessutom har delar av järnvägsområdet på östra sidan arrenderats som parkering för kontorshusen.

Öster om Rödjansvägen finns kontorshus. Norr om Kullatorpsvägen närmast gatan finns flervåningshus och småhus bakom dem. Söder om stambanan på Kottbysidan från Panuvägen västerut står Satokoncernens stora kontorshus och från Panuvägen österut ligger friluftsområdet Himmelsberget. Väster om Tusbyleden vid Bleckslagarvägen skall det byggas ett stort kontorshus.

Service I kvarteret 29179 står en stor dagligvaruhandel på ca 2 500 m² (K-supermarket Musta Pekka). I Åggelby intill stambanan drygt en kilometer därifrån finns bl.a. köpcentret Ogeli, en hälsostation, ett bibliotek och en filial till finska arbetarinstitutet. Söder om stambanan i Kottby ungefär en kilometer därifrån finns bl.a. ett postkontor och Alko.

Naturmiljö

Området är tätt bebyggt och träd finns egentligen bara norrut från Panuvägen mitt i klöverbladsrampen till Tusbyvägen och norr om Kullatorpsvägen intill bullervallen. I norra kanten av kvarteret 28179 finns några stora björkar. Söder om stambanan från Panuvägen österut i Kottby ligger det skogiga friluftsområdet Himmelsberget.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning. Genom kvarteret 28179 löper en 110 kV elledning vars nuvarande skyddszon är 30 m bred (15 m på båda sidor om mittlinjen).

Markens beskaffenhet

Marken består av bergig morän, där berget går i dagen eller ligger mycket nära markytan.

Miljöstörningar

Trafiken på Tusbyleden och stambanan orsakar buller. Elledningen genom kvarteret 28179 hade tidigare en skyddszon på 50 m (25 + 25) mot nuvarande 30 m (15 + 15).

Mål Syftet med detaljplaneändringen är att i denna trafikknutpunkt intill stambanan skapa en effektiv enhet med verksamhetslokaler som utnyttjar de goda trafikförbindelserna och att bygga ut den stormarknadsliknande dagligvaruhandeln och anlägga en effektiv parkering för den.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Området ligger strategiskt mellan västra Åggelby, norra Kottby och Krämertsskog och hör till en stor koncentration av verksamhetslokaler. I detaljplaneändringen anges utöver en avsevärd utvidgning av verksamhetslokalerna också en stor detaljhandelsenhet i knutpunkten för olika trafikformer.

I kvarteret 28179 anges nu mera byggrätt, ett nytt sjuvånings kontorshus upptas på en utvidgad byggnadsyta som gränsar till elledningens nuvarande skyddszon, affärsytan är utvidgad, en del av den gamla affärslängan är höjd och bilplatser förläggs till ett gårdsplandäck. I takt med utbyggnaden av affärslokalerna uppstår en stor detaljhandelsenhet i kvarteret 28179. Kvarteret 28180 är medtaget av detaljplanetekniska skäl. Genom att gatuområdet i korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen utvidgas kan korsningen ändras till cirkulationsplats.

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader, där det får
byggas en stor detaljhandelsenhet på högst 3 500 m² vy (KM-1)

Kvarteret 28179 har byggrätt för 26 300 m² vy, varav 21 800 m² är kontorsvåningsyta och 4 500 m² affärsvåningsyta. Kontorsvåningsytan höjs med 12 500 m², affärsvåningsytan höjs med 1 000 m² i markplanet och med 1 000 m² i första källarplanet. Antalet våningar är 7, delvis 8, i affärslängan varierar det mellan 1 och 5. Höjderna anges också som maximal höjd för skärningspunkten för fasaden och yttertaket. Byggnadsdelen i affärslängans östra kant som förenar kontorshusen har 5 våningar. Det nya huset har två källarplan, i det övre finns bl.a. underjordiska affärslokaler. Bilplatserna finns i skyddszonen för elledningen, delvis i gårdsplanet och delvis i en treplans parkeringsanläggning under jord, dit infarten sker från Rödjansvägens nivå. I dag finns det 206 bilplatser på tomten och efter utbyggnaden sammanlagt 518.

Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)

Kvarteret 28180 har samma byggrätt som tidigare, 7 300 m² vy. Antalet våningar varierar mellan 6 i kontorslängan och 8 i kontorstornet. Bilplatserna finns i två källarplan och besöksparkeringen i gatuplanet under huset. Detaljplanebestämmelserna svarar mestadels mot de gällande.

Trafik I korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen utvidgas gatuområdet med remsor av vägområdet för Tusbyleden och av parkområdet norr om Kullatorpsvägen. Det gör det möjligt att bygga en cirkulationsplats i stället för den nuvarande anslutningen med trafiksignaler, vilket gör trafiken smidigare. Cirkulationsplatsen byggs med tanke på en rutt för särskilt breda transporter. Parkerings- och servicetrafiken till kvarteret 28179 kör via Rödjansvägen.

Service Försäljningsytan i dagligvaruhandeln i kvarteret 28179 växer. Till affärslokalerna i första källarplanet är det möjligt att förlägga också annan kommersiell service.

Naturmiljö I norra kanten av kvarteret 28179 upptas en zon med bevarade/planterade träd. Berget i hörnet av Panuvägen och Kullatorpsvägen bevaras i stora drag.

Samhällsteknisk försörjning

I området finns ett nät för samhällsteknisk försörjning. Dagvattnet i de underjordiska lokalerna skall pumpas ut till det allmänna avloppsnätet med hjälp av en pumpstation på fastigheten.

Markens byggbarhet och eventuella markföroreningar

Husen och gårdarna grundläggs på marken eller berget. Ingen sådan verksamhet har bedrivits i området som skulle ha förorenat marken.

Miljöstörningar

Det nya kontorshuset är skyddat från banbuller tack vare den gamla kontorsdelen och i förhållande till Tusbyleden står gaveln vinkelrätt mot gatan på ca 80 m avstånd, vilket gör att trafikbullret påverkar de nya kontorslokalerna i liten utsträckning. Utvidgningen av kontors- och affärslokalerna bidrar till att trafiken på Kullatorpsvägen och Panuvägen ökar och ventilationen i parkeringsanläggningen orsakar buller mot Kullatorpsvägen.

Detaljplanens verkningar

Verkningar på samhällsstrukturen och den byggda miljön

Detaljplaneändringen påverkar koncentrationen av verksamhetslokaler och gör det möjligt att skapa en stor detaljhandelsenhet nära Kottby station och anslutningen till Tusbyleden. Det nya kontorshusets och parkeringsdäckets roll i stadsbilden är avsevärd på grund av projektets omfattning. Sett från Kullatorpsvägen är kontorshuset, som byggs bortom elledningens skyddszon, högre än de gamla kontorshusen, men lägre än åttavånings kontorstornet med glasväggar i kvarteret 28180, som utgör ett landmärke. Trädzonen mellan parkeringsdäcket och Kullatorpsvägen mjukar upp vyn från Kullatorpsvägen och berget i hörnet av Panuvägen skymmer parkeringsdäcket från Tusbyvägen sett.

Verkningar på arrangemangen för trafik och teknisk försörjning

Detaljplaneändringen medför framför allt mera personbilstrafik på Kullatorpsvägen och Panuvägen. Körningen till och från kvarteret 28179 sker från Rödjansvägen. Cirkulationsplatsen i korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen underlättar trafiken. I området finns ett nät för samhällsteknisk försörjning. Nätet kommer att användas mera och det kräver att fjärrvärmeledningen i Panuvägen byts ut. Det nya kontorshuset byggs på gränsen till skyddszonen för elledningen, 15 m från mittlinjen.

Samhällsekonomiska verkningar

Kostnaderna för staden (exkl. mervärdesskatt) blir följande: Cirkulationsplatsen i korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen ca 250 000 euro och utbyte av fjärrvärmeledningen i Panuvägen ca 30 000 euro.

Kommersiella verkningar

Kontorstomterna vid Panuvägen ligger intill Kottby station och anslutningen till Tusbyleden. Flera bussrutter löper intill området och rutterna går åt olika håll i korsningen. Området har ett bra läge med tanke på kollektivtrafik och personbilstrafik. I den gällande generalplanen är området inte planerat som centrum för de kringliggande bostadsområdena. I generalplanen ligger lokalcentrumen i Månsas och vid Åggelby station.

Det kontorsdominerade byggandet som etablerat sig i området antyder områdets trafikvänliga läge. Byggandet på 200 m avstånd från Kottby station omfattar i dag 43 000 m² vy och då det pågående projektet är klart 60 000 m² vy. Det är sannolikt att då byggandet i Mellersta Böle och kring Ilmala station är klart, kommer Kottby stations betydelse i stadsstrukturen som en del av ”Mellersta Helsingfors” att öka.

På kontorstomterna vid Panuvägen (kvarteret 28179) står en dagligvaruhandel på ca 2 500 m² vy. Den är avsevärt större än de övriga stormarknaderna i Månsas, Baggböle, Åggelby, Kottby eller Forsby. Inte minst tack vare läget och storleken är enheten marknadsledande i området. Detta omfattar norra stordistriktet och Kottby och Forsby och har 52 000 invånare och inom tio år väntas antalet sjunka med 6 %, dvs. till 49 000 invånare. Det betyder att det inte uppstår ny kommersiell efterfrågan och servicen behöver inte byggas ut i området. En liten utvidgning kommer att behövas i takt med att den privata konsumtionen ökar. Utvidgningsbehovet blir högst 0,5 % om året, dvs. högst 5 % på tio år. Uppskattningen bygger på en utredning om kommersen på Degerö, som är gjord av Keskustakehitys. Resultat kan tillämpas när det gäller dimensioneringsfrågan. Kalkylen betyder att dimensioneringen av dagligvaruhandeln i det granskade området ligger ungefär på samma nivå som i dag.

På kontorstomterna vid Panuvägen planeras 2 000 m² affärsvåningsyta, varav hälften förläggs till nedre våningen och hälften kan kombineras med den nuvarande dagligvaruhandeln som då omfattar ca 3 500 m² vy. Det stärker butikens betydelse som ledande på marknaden i området och påverkar de nuvarande butikerna här. Köpkraft överförs från mindre butiker till den planerade utvidgningen, men å andra sidan rymmer inte köpkraften härifrån till t.ex. Rosendal i Vanda.

Bland övriga viktiga projekt i det granskade området kan nämnas de nya planerna i Månsas köpcentrum, Lidl-kedjans projekt vid Baggbölevägen och en S-butik vid Baggbölevägen ett stycke söder om Ring I. Eventuellt syns S-gruppens köp av Spar-kedjan i Åggelby köpcentrum.

Utvidgningen av dagligvaruhandeln vid Panuvägen och de tre ovannämnda projekten har liknande verkningar. Tillsammans representerar de alla en utveckling där butikerna blir större och det gamla butiksnätet blir glesare då mindre butiker försvinner. Ett modernare butiksnät med allt större butiker kan å andra sidan förbättra varusortimentet så att allt mindre köpkraft rymmer från området. I det aktuella fallet kan det bli fråga om att den konsumtion av dagligvaror som hänför sig till de stora dagligvaruhandlarna i Gamlas, Malm, Rosendal i Vanda och Arabia köpcentrum minskar. Det innebär att utvidgningen av dagligvaruhandeln i det granskade området kan hålla kvar och få nya trogna kunder och öka den nödvändiga butiksytan en aning.

Det är sannolikt att några av de minsta butikerna i området (ytan 120–140 m²) försvinner. Det är också sannolikt att det gäller de butiker som berörs negativt av den nya enheten vid Panuvägen. Det går inte att bedöma vilka butiker som slår igen, eftersom det är så många individuella faktorer som påverkar en enskild dagligvaruhandels lönsamhet.

Utvidgningen av enheten till en stor detaljhandelsenhet på 3 500 m² vy påverkar inte de kommersiella tjänsterna i det granskade området i stor utsträckning. Projektet stöder en behärskad utveckling av samhällsstrukturen och följer därmed de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

Genomförande Sökanden har som mål att genomföra byggprojektet i kvarteret 28179 då detaljplaneändringen vunnit laga kraft. Byggandet kräver att staden byter ut fjärrvärmeledningen i Panuvägen.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program för
deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har meddelat intressenterna att en detaljplaneändring blivit väckt i ett brev som också innehöll programmet för deltagande och bedömning (daterat 24.5.2005).

Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Stadsplaneringskontoret har underrättat intressenterna skriftligt om att utkastet till detaljplaneändring var klart och framlagt (skrivelsen daterad 13.1.2006).

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Åggelby bibliotek 24.1–10.2.2006.

Inga åsikter har framförts mot programmet eller utkastet till detaljplaneändring.

Vid beredningen av detaljplaneändringen har stadsplaneringskontoret samarbetat med Helsingfors Energi, Helsingfors Vatten, miljöcentralen, byggnadskontoret, fastighetskontorets tomtavdelning, byggnadstillsynsverket, Banförvaltningscentralen och Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt.

Statistiska uppgifter	Disponering	Yta m²	Våningsyta m²
	Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (KM-1)	13 460	26 300
	Kvartersområde för kontorsbyggnader (KT)	2 054	7 300
	Gatuområde	6 593

	Sammanlagt	22 107	33 600

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget hölls offentligt framlagt 19.5–19.6.2006, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, Helsingfors Vatten och Helsingfors Energi, Nylands miljöcentral, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt och Banförvaltningscentralen.

Utlåtanden Fastighetsnämnden anför (8.8.2006) att tillbyggandet kompletterar det kommande högklassiga området för verksamhetslokaler kring Kottby station och förbättrar tjänsterna med dagligvaror i Åggelby och Kottby.

Nämnden har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Detaljplaneändringen höjer de nuvarande tomternas värde avsevärt och därför skall sådana underhandlingar med markägaren föras som Stns markpolitiska beslut 9.2.2004 kräver.

Utifrån underhandlingarna med markägaren har ett avtalsutkast utarbetats. Nämnden beslöt 8.8.2006 föreslå att Stn skall godkänna utkastet.

Nämnden för allmänna arbeten anför (17.8.2006) att kostnaderna för byggandet av cirkulationsplatsen i korsningen av Panuvägen och Kullatorpsvägen uppgår till ca 1 mn euro. Nämnden tillstyrker förslaget.

Räddningsnämnden (15.8.2006) och Banförvaltningscentralen (22.5.2006) har inga invändningar mot förslaget.

Helsingfors Vatten anför (18.8.2006) att detaljplaneändringen inte kräver att färdiga allmänna vatten- och avloppsledningar flyttas.

I området för allmän gångtrafik på tomten 28179/2 finns ett allmänt avlopp för dag- och avloppsvatten. Anslutningarna till det allmänna nätet skall flyttas så att avloppen på tomten förblir privata.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget.

Helsingfors Energi konstaterar (17.8.2006) att en 110 kV kraftledning löper genom området. Ledningen byts ut inom de närmaste åren, men flyttas inte, vilket har beaktats i förslaget. Ledningen kommer att kräva 30 m fritt område också efter åtgärderna. Utöver det skall en 10 m bred skyddszon dras på båda sidor om området och där får träden inte vara högre än ca 10–20 m.

En av kraftledningens stolpkonstruktioner ligger i detaljplaneområdet. Då kraftledningen byts ut kan stolparnas läge flyttas en aning norrut och då växer avståndet mellan ledningen och kontorshusen. En ny stolpkonstruktion kan eventuellt inte byggas enligt beteckningen ”en” (del av område som skall bevaras i naturenligt tillstånd) på detaljplanekartan. Helsingfors Energi föreslår att beteckningen ”en” stryks.

Det nya kontorshuset byggs på gränsen till det fria området kring elledningen, ca 15 m från kraftledningens mittlinje. Kraftledningen kan störa kontorens känsliga utrustning, bl.a. bildskärmarna och televisionsapparaterna, men magnetfälten inne i kontorshusen kommer dock inte att överstiga de rekommenderade gränsvärdena för utsättning av befolkningen för magnetfält.

På kartan anges en underjordisk parkering (pka) i området med kraftledningen. Byggandet under jord kan genomföras på särskilda villkor som ledningens ägare och fastighetsinnehavaren kommer överens om och Helsingfors Energi har gått med på ett undantag från standarden i elsäkerhetslagen. Parkeringsanläggningens frånluftskanal (iv) skall ligga utanför kraftledningsområdet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att beteckningen ”en” (del av område som skall bevaras i naturenligt tillstånd) i kvarteret 28179 säkrar att det i landskapet viktiga släta berget i gatukorsningen bevaras. Ellinjen kan eventuellt flyttas och en ny stolpkonstruktion kan grundläggas eller den gamla kan bytas ut på samma plats som nu, om det samtidigt vid behov ses till att de gamla stolpfundamenten avlägsnas och området anpassas till landskapet. Bestämmelsen ”Del av område som skall bevaras i naturenligt tillstånd” har fått tillägget ”På området får byggas stolpkonstruktioner för elledning”.

I den områdesdel där trädbeståndet skall skötas så att det är livskraftigt och vid behov förnyas så att dess betydelse i landskapet bibehålls, kan trädbeståndet i elledningens skyddszon skötas enligt skyddsbestämmelserna för elledningen. Bestämmelsen ”Del av område där trädbeståndet skall vårdas så att det förblir livskraftigt …” har fått tillägget ”Vid skötsel av trädbeståndet skall hänsyn tas till de höjdbegränsningar för träd som elledningen medför”.

Beteckningen ”iv” för byggnadsyta för en frånluftskanal från parkeringsanläggningen är struken i kraftledningsområdet. Placeringen av frånluftskanalen utreds i den noggrannare planeringen och då skall byggbestämmelserna i fråga följas.

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt konstaterar (21.8.2006) att detaljplaneområdet ligger i Åggelby öster om Tusbyleden (stamväg 45/001) i hörnet av Kullatorpsvägen och Panuvägen intill stambanan. I väster gränsar området till LT-området för Tusbyleden och trafiken i gatunätet ansluts till leden via Panuvägen.

En liten remsa av LT-området för Tusbyleden ändras till gatuområde, för att det senare skall gå att bygga en cirkulationsplats i korsningen av Kullatorpsvägen och Panuvägen. Enligt lantmäteriverkets kartor med geografisk information är det staden som äger den aktuella remsan av LT-området, och här finns ingen vägrätt som måste upphävas.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att förbättra Tusbyleden på avsnittet Kottby–Brännbergavägen enligt vägplanen från 2006. I planen föreslås ett extra körfält till den planskilda korsningen på Vapensmedsvägen, det förläggs till rampen som tar av från Helsingforshållet. Den nuvarande busshållplatsen på rampen flyttas till Panuvägen. Vägplanen är under administrativ beredning och ännu inte godkänd. Varken av detaljplanebeskrivningen eller av kartan framgår att hållplatsen skall flyttas och dess nya läge. En utrymmesreservering för hållplatsen skall säkras i gatuområdet för Panuvägen. På Panuvägen vid kvarteret 28180 skall förbud att anlägga in- och utfarter anges i enlighet med den gällande detaljplanen.

Nylands vägdistrikt har inga övriga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att den i vägplanen för Tusbyleden föreslagna flyttningen av busshållplatsen från rampen på Tusbyleden till Panuvägen tas i detaljplaneändringen upp som utrymmesreservering inom gatuområdet för Panuvägen. Saken har diskuterats med stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning. På Panuvägen vid kvarteret 28180 anges nu förbud att anlägga in- och utfarter i enlighet med den gällande detaljplanen.

Nylands miljöcentral konstaterar (25.8.2006) att detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga ett nytt kontorshus, bygga ut affärsytan och utvidga dagligvaruhandeln till en stor detaljhandelsenhet. Bilplatserna är förlagda till ett gårdsplansdäck och till tre plan under detta, delvis under 110 kV kraftledningen. Byggrätten enligt detaljplanen är 33 600 m² vy, varav 4 500 m² är affärsvåningsyta i KM-kvartersområdet.

I regionplanen och landskapsplanen upptas området för tätortsfunktioner. I generalplanen upptas det som höghusdominerat område. Området utvecklas för boende, handel, offentlig service, rekreation och icke-miljöstörande kontorsverksamhet. Områdesreserveringen omfattar också trafik och teknisk försörjning.

Enligt 58 § i markanvändnings- och bygglagen får stora detaljhandelsenheter inte placeras utanför ett område som i landskaps- eller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. Bestämmelsen gäller också omfattande utbyggnader. I den gällande generalplanen är området inte planlagt som centrum för de omkringliggande bostadsområdena, utan lokalcentrumen finns i Månsas och vid Åggelby station.

I detaljplaneområdet finns för närvarande en dagligvaruhandel på 2 500 m² vy, som är ledande på den lokala marknaden. Detaljplaneändringen tillåter att handeln byggs ut med 1 000 m² vy. På kontorstomterna vid Panuvägen planeras en utvidgning av affärslokalerna med sammanlagt 2 000 m² vy. Hälften av våningsytan förläggs längre ned och hälften kan slås ihop med den nuvarande dagligvaruhandeln.

Ovan har sagts att Kottby och Forsby och norra stordistriktet har 52 000 invånare. Inom tio år väntas antalet gå ned till 49 000. Det betyder att det inte uppstår ny kommersiell efterfrågan och servicen behöver inte byggas ut i området i stor omfattning. Beträffande verkningarna konstateras ovan att projektet i detaljplaneändringen tillsammans med övriga projekt i närområdet representerar en utveckling där butikerna blir större och det gamla butiksnätet blir glesare då de minsta butikerna försvinner. Å andra sidan bedöms det att den höjda servicenivån håller kvar och ger nya trogna kunder.

Nylands miljöcentral anser att den föreslagna utvidgningen av dagligvaruhandelsytan tillsammans med utvidgningen av den övriga affärsytan bildar ett nytt affärscentrum, som inte upptas i generalplanen. Generalplanen har inte utgjort ett tillräckligt rättesnöre vid utarbetandet av detaljplaneändringen. Om man beaktar konsekvensbedömningarna, tryggar detaljplanen inte kravet i markanvändnings- och bygglagen på lokal tillgång till service, utan butiksnätet bedöms bli glesare i närområdena. I detaljplanebeskrivningen redogörs inte för vilka riskerna är då bilplatser förläggs under kraftledningen. Utifrån beskrivningen är det inte möjligt att bedöma om lagens krav på en trygg och hälsosam miljö uppfylls eller inte.

I Helsingfors aktualiseras också andra handelsprojekt med återverkningar i strukturen för nätet för kommersiell service. Nylands miljöcentral anser att nätet för kommersiell service bör genomgå en övergripande syn, för att behovet att hålla generalplanen aktuell skall gå att bedöma.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) att i anslutning till beredningen har stadsplaneringskontorets översiktsplaneringsavdelning utarbetat en bedömning av projektets kommersiella verkningar.

Slutsatsen av konsekvensbedömningen är att dagligvaruhandlar försvinner i området. Det anses dock inte vara en följd av det aktuella projektet. Saken har granskats ur ett bredare perspektiv genom att också andra projekt och den allmänna utvecklingen inom handeln har beaktats. Följande är centralt i bedömningen:

Projektet på kontorstomterna vid Panuvägen och tre andra projekt i närområdet har liknande verkningar. Tillsammans representerar de alla en utveckling där butikerna blir större och det gamla butiksnätet blir glesare då mindre butiker försvinner. Ett modernare butiksnät med allt större butiker kan å andra sidan förbättra varusortimentet så att allt mindre köpkraft rymmer från området. I det aktuella fallet kan det bli fråga om att den konsumtion av dagligvaror som hänför sig till de stora dagligvaruhandlarna i Gamlas, Malm, Rosendal i Vanda och Arabia köpcentrum minskar. Det innebär att utvidgningen av dagligvaruhandeln i det granskade området kan hålla kvar och få nya trogna kunder och öka den nödvändiga butiksytan en aning.

I utlåtandet från Nylands miljöcentral ställs projektet och den i projektbedömningen presenterade uppfattningen om butiksdöden i närområdet mot varandra, enligt förhållandet orsak och verkan. Det svarar inte mot bedömningen där det med motivering sägs att tack vare projektet minskar den bortflyttande konsumtionen och konsumtionen i det granskade området ökar. I det fallet förbättrar projektet den lokala tillgången till kommersiell service och företräder hållbar utveckling, vilket betyder att detaljplanen fyller kravet i markanvändnings- och bygglagen.

Glesare utbud av butikstjänster och lönsamhetssynpunkter

Ett tema inom planläggningen vid Helsingfors stad är att butikstjänster skall beaktas. Förläggningen av dagligvaruhandlar har bedömts dels som basservice i bostadsområdet, dels som privat näringsverksamhet.

När det gäller basservice skall ställena där dagligvaror säljs bilda ett täckande nät, där butikerna är lättgängliga för invånarna. När det gäller privat näringsverksamhet mäts handeln i lönsamhet.

Pristävlingen mellan handelsgrupperna påverkar handeln väsentligt och hit hör verksamhetens kostnadseffektivitet. Då arbetskraftskostnaderna stiger är stora halliknande butiker ett sätt att hålla denna kostnadsandel i styr. Tillsammans med självbetjäningen leder detta till allt större handelsenheter och ett glesare butiksnät. Utvecklingen i Helsingfors framgår av följande tabell:

	År	Antal dagligvaruhandlar eller livsmedelsbutiker

	1970	829
	1980	651
	1990	515
	1994	330
	2004	258

Från 1970 till 2004 har antalet dagligvaruhandlar i Helsingfors sjunkit med mer än två tredjedelar (från 829 till 258) och från 1990 med hälften (från 515 till 258). Samtidigt har butikernas medelstorlek vuxit från 148 m² till 674 m². Utvecklingen har inte stannat upp.

Små butikers framtid i Helsingfors

Det finns fortfarande gamla små dagligvaruhandlar här och där i Helsingfors. I innerstaden och i många flervåningshusområden, där invånartätheten är hög, har en liten dagligvaruhandel på många ställen goda förutsättningar att överleva. Storleksgränsen 400 m² i lagstiftningen om öppettider tycks vara viktig för butikernas fortbestånd. Butiker som underskrider gränsen mycket är hotade, eftersom butiker som nätt och jämnt underskrider gränsen kan föra ett mångsidigare sortiment än de mindre.

År 2004 fanns det kvar 128 butiker på högst 400 m², dvs. hälften av dagligvaruhandlarna då.

I området som granskats i bedömningen av projektet vid Panuvägen fanns 10 butiker under och 12 butiker över 400 m². Förhållandena i området och i hela Helsingfors är ungefär desamma.

Det är osannolikt att den pågående omstruktureringen inom handeln och indragningen av små butiker upphör.

Bedömningen att butiksnätet i området kommer att glesna framöver utgår från antagandet ovan.

Köp- och närcentrumens framtid

Köpcentrumens betydelse i servicestrukturen i Helsingfors ytterstadsområden har varit avsevärd. Omstruktureringen inom handeln och samhällsutvecklingen har krympt köpcentrumens tjänster, specialbutikerna har flyttat främst till större centrum, bank- och posttjänsterna har i stort sett försvunnit från köpcentrumen.

Konceptet med ett köpcentrum som fastighetsbolag eller som funktionell lösning i byggnaden svarar inte mot verksamhetsprincipen och det funktionella idealet inom dagens handel. Ägandet är splittrat, lokalerna är små och utomhusgångarna skiljer dem åt, parkeringsmöjligheterna är begränsade. Köpcentrumen kan vara förknippade med sociala problem och de kan belastas av en svag image.

Trots de begränsade möjligheterna skall köpcentrumen bevaras som en del av servicestrukturen i bostadsområdena så långt dessa gör det möjligt. Avsikten är att lokaler som blir lediga omdisponeras för en livskraftigare dagligvaruhandel. Staden kan dock inte vara garant för en sådan utveckling, eftersom lösningarna beror på aktörerna inom handeln.

Utom att köpcentrumen skall bevaras, skall dagligvaruhandeln i bostadsområdena utvecklas genom att så långt det är möjligt bygga tillräckligt stora och mångsidiga dagligvaruhandelsenheter, som erbjuder ett konkurrenskraftigt varusortiment i förhållande till jättemarknaderna i stora centrum och dessutom parkeringsmöjligheter för bilburna kunder. Annars söker sig efterfrågan allt mera utanför bostadsområdena och servicen i de gamla områdena försämras.

Stärkt lokal förankring mot regional kommersiell service

Under ekonomiskt goda tider växer den privata konsumtionen och det finns underlag för stora handelsprojekt. Den växande Helsingforsregionen och de nya invånarna höjer hela tiden efterfrågan och kräver mera butikstjänster. Särskilt i Vanda nära Helsingfors har butikstjänsterna ökat. I början av 1990-talet öppnades en dagligvaruhandel i ett före detta lager i Rosendal i Vanda. Den hade den största årsförsäljningen i landet. Projektet har förutsett utvecklingen och banat väg för butiksservicen i Rosendal och Skattmans. Flera stora dagligvaruhandlar och jättemarknader i området har dragningskraft och regional betydelse. Helsingfors har i samarbete med Vanda stad undersökt köpcentret Jumbos verkningar och redan tidigare området Rosendals dragningskraft. Undersökningarna visar att det kommersiella utbudet i området är viktigt för regionen.

Generalplanebeteckningar

I generalplanen har området beteckningen ”flervåningshusdominerat område, boende/verksamhetsloker” och till den hör förklaringen ”som utvecklas för boende, service, rekreation, icke-miljöstörande verksamhet och i området nödvändig samhällsteknisk försörjning och trafik”. Det framgår inte vilka tjänster och i vilken utsträckning tjänster kan förläggas till det flervåningshusdominerade området.

I generalplanen anges ställvis ”område för centrumfunktioner” med rött. Till beteckningen hör förklaringen ”som utvecklas för förvaltning, handel, offentlig service, boende, rekreation och i området nödvändig samhällsteknisk försörjning och trafik”.

Generalplanebeteckningarna har som princip att i rödbetecknade områden ges näringslivet större friheter än i flervåningshusdominerade områden. Beteckningarna tryggar en nödvändig flexibilitet i planläggningen då funktionernas inbördes förhållanden och betingelser ändras.

I generalplanen ingår inte någon plan för affärsplatser för kommersiella tjänster. Köpcenterstrukturen är i viss mån beaktad vid förläggningen av områden för centrumfunktioner och i generalplanebeskrivningen finns närmare fakta om servicecentrumen.

Enligt generalplanen kan det byggas servicecentrum med lokal betydelse i flervåningshusdominerade områden. I Helsingfors kan sådan service med lokal betydelse dimensioneras för ett befolkningsunderlag på 10 000–30 000 invånare. På många andra håll i landet är detta service med regional betydelse.

Sammandrag och slutsatser av projektets kommersiella verkningar

- Butiksnätet i området väntas bli glesare, men det beror inte på projektet.

- Projektet förbättrar det kommersiella utbudet i området.

- Projektet med den utbyggda enheten hindrar köpkraften från att fly t.ex. till Rosendal i Vanda.

- Projektet har lokal betydelse.

Detaljplaneändringen fyller markanvändnings- och bygglagens krav på tillgång till service i området.

Elsäkerhet På detaljplanekartan anges en underjordisk parkering (pka) i kraftledningsområdet. Byggandet under jord kan genomföras på särskilda villkor som ledningens ägare och fastighetens innehavare kommer överens om, och Helsingfors Energi har gått med på att göra ett undantag från standarden i elsäkerhetslagen. De nuvarande bilplatserna i markplanet finns på gården, och också under ellinjen ligger de som högst i nästan samma nivå som det planerade översta parkeringsplanet.

Helsingfors Energi har för avsikt att byta ut elledningen och stolparna. Då löper ledningarna högre än i dag också ovanför parkeringsdäcket. Avståndet mellan de yttersta ledningarna blir kortare än idag och linjen blir smalare och ligger därför längre från det kommande husets fasad.

Det nya kontorshuset byggs på gränsen till skyddszonen för elledningen, 15 m från dess mitt. Helsingfors Energi uppger att kraftledningen kan störa kontorens känsliga utrustning, bl.a. bildskärmarna och televisionsapparaterna, men magnetfälten inne i kontorshusen kommer dock inte att överstiga de rekommenderade gränsvärdena för utsättning av befolkningen för magnetfält.

Affärsvåningsytan på 1 000 m² i första källarvåningen i KM-1-kvarteret är struken, utvidgningen av affärsytan i gatuplanet (1 000 m²) gäller de befintliga affärslokalerna. Därmed uppstår inget stort nytt affärscentrum.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Med anledning av utlåtandena har följande ändringar gjorts på detaljplanekartan:

- På Panuvägen vid kvarteret 28180 anges ett förbud att anlägga in- och utfarter i enlighet med den gällande detaljplanen.

- Byggnadsytan för en frånluftskanal (beteckningen iv) från parkeringsanläggningen är struken.

- Bestämmelsen (en) ”Del av område som skall bevaras i naturenligt tillstånd” har fått tillägget ”På området får byggas stolpkonstruktioner för elledning”.

- Bestämmelsen ”Del av område där trädbeståndet skall vårdas så att det förblir livskraftigt …” har fått tillägget ”Vid skötsel av trädbeståndet skall hänsyn tas till de höjdbegränsningar för träd som elledningen medför”.

- Bestämmelsen om KM-1-kvartersområdet ”får affärsutrymme byggas på gatunivån 3 500 m² vy och på första källarvåningen 1 000 m² vy” har fått lydelsen ”får affärsutrymme byggas på gatunivån 3 500 m² vy”.

- Den totala byggrätten i kvarteret 28179 är sänkt med 800 m² vy (25 500 m² vy).

Dessutom har följande tekniska justeringar gjorts:

Körrampsbeteckningen i norra kanten av gårdsplansdäcket är struken och samtidigt är området för gårdsplansdäcket utvidgat mot nordväst, i Kullatorpsvägens riktning ca 12 m mot nordost och i elledningens riktning ca 26 m österut.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för kvarteren nr 28179 och 28180 samt gatu-, park- och trafikområden i 28 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11531, daterad 6.4.2006 och ändrad 26.10.2006.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11531 (Åggelby, kvarteren 28179 och 28180 m.fl. områden)
	Bilaga 2	Illustration (Åggelby, kvarteren 28179 och 28180 m.fl. områden)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 33192/2 I KÅRBÖLE (NR 11496)

Stn 2006-732

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 2 i kvarteret nr 33192 i 33 stadsdelen (Kårböle)

Basunvägen 2

Sammandrag Enligt gällande detaljplan är tomten kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K). Genom detaljplaneändringen blir det möjligt att ändra tomten till tomt för boende. I detaljplaneändringen har för tomten upptagits 14 000 m² ny våningsyta för boende. Bostadshusens våningsantal är 4½–6.

Detaljplanegrunder VVO Rakennuttaja Oy anhåller (7.10.2004) om en sådan detaljplaneändring för tomten 33192/2 att tomten ändras till bostadstomt. Bolaget har som mål att på tomten uppföra bostadshus med olika typer av bostäder och upplåtelseformer.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (23.2.2006) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft inom detaljplaneområdet 23.12.2004) upptas området som flervåningshusdominerat bostadsområde. Den nu utarbetade detaljplaneändringen överensstämmer med generalplanen.

Detaljplan Den gällande detaljplanen för området är fastställd år 1997. Enligt detaljplanen är tomten kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K) med byggrätt för 15 800 m² vy. I området får uppföras byggnader i högst 3–6 våningar. På tomten får anläggas ett parkeringsplan ovan jord.

Allmän beskrivning av området och byggd miljö

Tomten ligger centralt i trakten av Gamlas järnvägsstation där den är den sista tomten som är obebyggd. I nordvästra hörnet av tomten finns en idrottshall i betong på ca 4 989 m² vy, som är i dåligt skick. I områdets omgivning finns bostadshus i 3–6 våningar. Nordost om tomten finns en järnvägsbana som löper på en betongbro.

Service Området ligger intill de välfungerande tjänsterna i Gamlas.

Naturmiljö Den obebyggda delen av tomten är tidigare åkermark som sedermera har förskogats och lämnats utan skötsel.

Området ligger på 200–500 m avstånd från Rutiådalen som är ett omfattande regionalt rekreationsområde. Genom Rutiådalen leder regionala friluftsstråk till Centralparken och ända ut till havsstranden.

Samhällsteknisk service

Området omfattas av nätet för samhällsteknisk service.

Marken Området ligger på mjuk mark där tjockleken på de finkorniga jordskikten är 6–14 m. Det fasta jordskikt som en pålgrundläggning förutsätter ligger på 14–20 m djup. Grundvattennivån ligger nära markytan. Eftersom området är omgivet av jordvallar inträffar översvämningar under smält- och regnperioder.

Miljöstörningar

På grund av områdets läge strax intill banan till Vandaforsen förekommer bullerstörningar från spårtrafiken. Järnvägen ligger nordost om tomten på en betongbro ca 6 m ovan markytan. Dagtid når ett bullerområde över 55 db(A) till ca 80 m avstånd från järnvägen och nattetid ett bullerområde över 50 db(A) till ca 75 m avstånd från järnvägen.

Den genomsnittliga dygnstrafiken på Musikantvägen ger inte upphov till bullerstörningar.

I området har det inte utövats verksamhet som kan ha förorsakat förorening av marken. I området finns inte fyllnadsjord.

Mål Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att uppföra högklassiga bostadshus på tomten.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

I förslaget till detaljplaneändring har kvarteret 33192 utvecklats till ett effektivt urbant bostadskvarter som fulländar stadsbilden i trakten kring Gamlas station. Områdets goda läge nära rekreationsområden, färdig servicestruktur och kollektivtrafikförbindelser, i synnerhet Gamlas järnvägsstation, talar för en effektiv markanvändning.

Dimensionering

Arealen på detaljplaneområdet är 7 581 m². Bostadsvåningsytan uppgår till sammanlagt 14 000 m², vilket motsvarar tomtexploateringstalet 1,85.

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Tomten är upptagen som kvartersområde för flervåningshus (AK) med 14 000 m² våningsyta. Flervåningshusen har 4½–6 våningar.

Bilplatserna förläggs till första våningen på tomterna 6–14 som bildas genom detaljplaneändringen. Ovanpå denna våning byggs ett gårdsplansdäck. Till gårdsplansdäcket förläggs i huvudsak områden för lek, gångtrafik och utevistelse. Gårdsplansdäcket skall byggas på ett högklassigt sätt med avseende på ytmaterial, möbler, planteringar och lampor.

Utgångspunkten med tanke på stadsbilden är att planera en kvartersfasad som följer takkantslinjen (5–6 våningar) i kvarteren invid järnvägen (33194 och 33185) och som ändå planläggs som fyra separata hus. Förslaget till detaljplaneändring innebär dessutom att första våningens och sjätte våningens fasader på Basunvägens sida skall avvika från de övriga våningarna på ett sådant sätt att bostadskvarterets byggnadsmassa struktureras som mindre och ges ett urbant intryck.

De byggnader som förläggs till sydvästra delen av området är lägre ”stadsvillor” i 4½ våningar. De ansluts för sin del till den punkthusdominerade stadsstrukturen som börjar sydväst om området.

Den stadsbildsmässiga dominanten är ett hörn som öppnar sig i korsningen av Basunvägen och Musikantvägen och som framhävs genom att där bildas en liten öppen plats från vilken man via gårdsplansdäcket kan ta sig till en gångväg som förenar gårdarna. Ett skyddstak som förenar byggnaderna över den öppna platsen avgränsar denna och skapar en känsla av utrymme. Som fasadmaterial har använts murning på platsen, rappning eller slamning.

Med detaljplanebestämmelserna vill man undvika att första våningen bildar en sluten mur i fotgängarnivå. Affärslokaler på minst 400 m² vy anläggs intill Musikantvägen. För att ge liv åt fasaden förläggs dessutom till första våningen fönsterförsedda lokaler i anslutning till varje trapphus. Dessa kan vara i de boendes gemensamma bruk som lager-, klubb- och bastulokaler samt som arbets- och affärslokaler, som kan vara anslutna till lägenheten ovanför. Till första våningen kan även förläggas bostäder.

Bostädernas genomsnittliga våningsyta är 75 m² med undantag av tomterna 6 och 7, till vilka det förläggs specialbostäder. Den genomsnittliga våningsytan på dessa tomter är 50 m².

Från Basunvägens förlängning vid kvarterets nordvästra kortsida kör man till det gemensamma garaget. Från Basunvägen kör man till de bilplatser som är reserverade för affärslokalerna. Från parkeringshallen har man direkt förbindelse till alla bostadshus.

Första våningens bilplatser får anläggas enhetligt på ett sådant sätt att bilplatserna delvis eller helt anläggs på en annan tomt. Även infarten till parkeringslokalen får anordnas via en annan tomt.

Utryckningsfordon kommer upp till vägen på gårdsplansdäcket via en körramp.

Samhällsteknisk service

Basunvägen och Musikantvägen omfattas av nätet för samhällsteknisk försörjning. I parkeringshallen kan installeras en ny eldistributionstransformator som Helsingfors Energi är i behov av.

Marken; byggbarhet och renhet

Området ligger på mjuk mark. Konstruktionerna kommer att uppföras på pålgrundläggning. Gårds- och ledningskonstruktionerna kräver också grundförstärkning. Det är inte rekommendabelt att källarvåningar uppförs under den befintliga markytan på grund av att ett byggande lätt via förändringar i grundvattnet har verkningar på ett mer vidsträckt område. I området har inte bedrivits sådan verksamhet som kan ha förorenat marken.

Miljöstörningar

Tågtrafiken ger upphov till vissa bullerstörningar invid fasaderna till de planerade byggnaderna på järnvägsbanans sida. Enligt bullermätningar som gjorts i området uppgår bullret vid fasaden på banans nivå till 78 dB. Enligt beräkningsmodellen för bullerspridning uppgår den genomsnittliga maximibullernivån till 78 dB. Den genomsnittliga ljudnivån uppgår dagtid till 60 dB och nattetid till 54 dB. Med normala väggkonstruktioner uppnås en genomsnittlig ljudnivå med riktvärdet 35/30 dB inomhus. På grund av de maximinivåer som spårtrafiken ger upphov till nattetid förutsätts i detaljplanen att fasadkonstruktionerna får en ljudisolering på 35 dB.

På gårdarna för utevistelse inne i kvarteret uppnås en genomsnittlig ljudnivå på 55 dB dagtid och 50dB nattetid.

En förlängning av banan från Vandaforsen via flygplatsen till stambanan Helsingfors–Tavastehus ger upphov till bara små förändringar i spårtrafikbullret. I det fall att det från Vandaforsens bana senare byggs ut en bana till Klövskog kommer antalet tågturer på banan att öka. Detta inverkar inte på den momentana maximiljudnivån.

De vibrationsolägenheter som spårtrafiken ger upphov till har utretts med hjälp av mätningar i terrängen. Banan trafikeras endast av närtrafiktåg. På basis av maximivärden för vibrationer kan det uppskattas att vibrationsparametern understiger tillåten nivå, vilket kan anses utgöra ett mål i planeringen av de nya byggnaderna.

Med tanke på det buller som banan ger upphov till förbättras användningen av balkongerna på samma sida som banan genom en bestämmelse om inglasning. Utrymmet mellan flervåningshusen på järnvägens sida skall tillslutas med hjälp av inglasade balkonger.

Konsekvenser för samhällsstrukturen och den byggda miljön

På grund av att samhällsstrukturen i Gamlas är färdig är området ett gynnsamt byggnadsmål. I och med att det i området uppförs byggnader kommer nya invånare att omfattas av de goda offentliga tjänsterna i Gamlas. Området kan få ca 350 boende. Skolorna och daghemmen i Gamlas har kapacitet att ta emot nya barn. Med avseende på det färdiga nätet är det lätt att anordna teknisk service. En ökad trafikvolym inverkar inte nämnvärt på trafikens smidighet i Gamlas bostadsområde.

Uppförande av byggnader i det sista, delvis obebyggda kvarteret finslipar det stadsbildsmässiga uttrycket hos stationsområdet i Gamlas. Ett genomförande förutsätter att idrottshallen rivs.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning meddelade genom en skrivelse intressenterna att frågan om en detaljplaneändring hade väckts. Med skrivelsen sändes ett program för deltagande och bedömning (daterat 8.8.2005). Deltagande och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet. Att frågan om en detaljplaneändring hade blivit väckt meddelades också i planläggningsöversikten för år 2005.

Utkastet till detaljplaneändring och till detaljplanebeskrivning hölls 10–28.10.2005 framlagda på stadsplaneringskontoret och i Gamlasgårdens entréhall. Beredaren till detaljplanen var anträffbar i Gamlasgårdens entréhall 12.10 och 19.10.2005.

Myndighetssamarbete

Vid beredningen av detaljplaneändringen har myndighetssamarbete bedrivits med Banförvaltningscentralen, miljöcentralen, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, fastighetskontorets tomtavdelning, socialverket, Helsingfors Energi och Helsingfors Vatten.

Miljöcentralen har (12.8.2005) ingenting att invända mot programmet för deltagande och bedömning.

Hälsovårdscentralen anför (25.10.2005) att kvarteret i fråga var ett alternativ (totalt 9) då platsen för Gamlas hälsostation utreddes. Kvarteret Basunvägen 2 visade sig vara för stort, dyrt och besvärligt med avseende på parkeringsarrangemang. Hälsovårdscentralen har avstått från byggnadsplatsen i fråga.

Banförvaltningscentralen anför (12.8.2005) visavi programmet för deltagande och bedömning att man i detaljplanearbetet bör ta i betraktande buller och vibrationer som järnvägstrafiken ger upphov till och stomljud som vibrationerna i sin tur ger upphov till. Det bästa sättet att utreda dessa är med hjälp av tillräckliga mätningar. Sedan mätningarna är utförda kan man bereda sig på eventuella problem. Den genomförda vibrationsutredningen bör bedömas med hänsyn till stomljud. Den tilltagande tågtrafiken och verkningarna av Marja-/Ringbanan bör också beaktas i utredningen.

Banförvaltningscentralen konstaterar (12.8.2005 och 20.10.2005) visavi utkastet till detaljplaneändring att bostadshusen i utkastet till detaljplan är anvisade på ca 25 m avstånd från järnvägen.

Den genomförda vibrationsutredningen har inte granskats med hänsyn till stomljuden. Detta bör konstateras i utredningen trots att förekomsten av stomljud är mycket osannolik.

Bestämmelserna i utkastet bör preciseras, nu omnämns endast inglasade balkonger. I fråga om balkongerna bör statsrådets beslut (993/92) om riktvärden för bullernivå beaktas. Endast med hjälp av bullerutredningar kan man bereda sig på lösningar med vilka man uppnår statsrådets riktvärden både i fråga om inom- och utomhusområden. Utöver detta har Banförvaltningscentralen ingenting att påpeka om utkastet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att VVO Rakennuttaja Oy har beställt en utredning om buller från spårtrafiken vid Basunvägens område i Gamlas (Akukon 2017‑2) och en utredning om vibrationer från spårtrafiken vid Basunvägens område i Gamlas (Akukon 2017‑3).

Utredningarna har beaktats i detaljplanebestämmelserna. Detaljplaneförslaget innehåller följande detaljplanebestämmelser om spårbuller:

– Ljudisoleringen mot trafikbuller i bostadshusens ytterväggar och fönster och andra konstruktioner mot banan skall vara minst 35 dB.

– Utrymmet mellan flervåningshusen mot järnvägen skall stängas med hjälp av inglasade balkonger så att bullerolägenhet minskas.

Det stomljud som trafikeringen på banan ger upphov till har inte granskats separat. Tack vare markens beskaffenhet i området och det grundläggningssätt som marken kräver (pålgrundläggning) kan risken att det uppstår skadligt stomljud i det aktuella området anses vara rätt liten. I nuvarande byggnader i området har man inte heller konstaterat att problem med stomljud förekommer.

Bullerbestämmelsen för fasaden grundar sig på den momentana maximiljudnivån som uppstår då ett enskilt tåg passerar, trafikfrekvensen inverkar inte på maximiljudnivån. I granskningen av de genomsnittliga ljudnivåerna har man tagit i betraktande att Ringbanan kommer att byggas vidare från Vandaforsen.

Helsingfors Energi anför (23.9.2005) att distributionen av elektricitet till flervåningshusen i detaljplaneområdet kommer att kräva att Helsingfors Energi får en plats för en transformatorstation. Behovet av golvyta uppgår till ca 12 m². En lämplig plats för transformatorstationen kunde finnas i parkeringshallen under bostadshusens gårdsplansdäck. Transformatorstationen placeras ogärna i rum som finns direkt under en bostadsvåning.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det i och med detaljplanebestämmelsen i förslaget till detaljplaneändring är möjligt att i parkeringshallen uppföra en transformatorstation som Helsingfors Energi föreslår.

Invånarnas åsikter om programmet för deltagande och bedömning

I anslutning till programmet för deltagande och bedömning har detaljplaneavdelningen fått två skrivelser med invånaråsikter.

De boende i Asunto Oy Pasuunakuja 2, 17 undertecknare, motsätter sig (15.8.2005) att det byggs flervåningshus i området. De föreslår att det på tomten skall byggas en hälsostation. De planerade byggnaderna blir för höga i förhållande till de befintliga byggnaderna.

Mårtensdalsbanan ger upphov till buller. De byggnader som man planerar att uppföra vid Basungränden förorsakar ännu mer trafik.

Området bebyggs för tätt med beaktande av de redan planerade byggnaderna vid Basungränden. I området finns det behov av en simhall. Behov finns även av aktivitetslokaler för ungdomar.

Verksamhetsidén är: ”Det vitala Helsingfors är kreativt, konkurrenskraftigt och ser framtiden som en möjlighet. Helsingfors utvecklas som en funktionsduglig, sund och vacker havspräglad stad på dess människors, naturens och historiens villkor. Helsingfors utgör socialt och funktionsmässigt en bra stad att leva och bo i.”

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att hälsovårdscentralen i sitt utlåtande har anfört att centralen efter gjorda utredningar har avstått från tanken att bygga Kårböle hälsostation på tomten 33192/2 på grund av att tomten inte är lämplig för detta ändamål. Staden planerar inte att bygga en simhall i Gamlas. Ungdomslokaler finns i Gamlasgården.

Fordonstrafiken på Basunvägen är liten och en utbyggnad av området inverkar inte nämnvärt på situationen. Basungränden kommer inte att utsättas för ny trafik i och med detaljplaneändringen. Volymen av den nya fordonstrafiken avviker inte anmärkningsvärt från den situation som ett uppförande av Kårböle hälsostation i området, vilket önskas av undertecknarna, skulle ge upphov till.

De planerade byggnaderna är till sin höjd anpassade till den befintliga omgivningen. I och med kvarterets läge vid järnvägsstationen för närtrafik och färdiga fungerande tjänster i Gamlas är den effektiva markanvändningen i kvarteret motiverad. Rutiådalens omfattande rekreationsområden finns också i närheten.

Svaret på frågan om buller som järnvägstrafiken ger upphov till framgår av svaret till Banförvaltningscentralen.

Gårdskommittén för VVO Asunnot Oy/Basungränden 1 föreslår (18.9.2005) att VVO bygger olika stora hyresbostäder för hushåll av olika storlek på detaljplaneområdet. Dessutom föreslår gårdskommittén att de gamla, aktiva och hyggliga boende vid Basungränden 1 bör ha företräde då nya bostäder delas ut.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att VVO Rakentaja Oy:s avsikt är att bygga fritt finansierade ägar- och hyresbostäder i kvarteret vid Basunvägen. I fråga om val av invånare i kvarteret skall man underhandla direkt med VVO.

Muntliga åsikter om utkastet till detaljplaneändring

Då beredaren till detaljplanen var anträffbar i Gamlasgården 12.10 och 19.10.2005 framfördes många muntliga åsikter. I de flesta åsikter uttrycks belåtenhet med att det i det centralt belägna oskötta området slutligen byggs bostäder.

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 7.4–10.5.2006 vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Två anmärkningar har gjorts mot förslaget, vilka relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Banförvaltningscentralen och Nylands miljöcentral. För utlåtandena redogörs nedan.

Anmärkningar xxxxxx xxxxxxxx motsätter sig (1.5.2006) byggvolymen och rivningen av idrottshallen och anför bl.a. följande:

VVO Rakennuttaja Oy anhåller om en detaljplaneändring för en tomt där det finns en liten björkdunge. Bolaget vill bygga åtta flervåningshus på tomten. Den enda tanken tycks vara hur det går att få mer hyresinkomster av de boende.

Mängden kvadratmeter som skall byggas bör sänkas. Så många flervåningshus på denna tomt gör hela närområdet till en slum! Ingen ansvarskännande person kan godkänna detta. Man måste också tänka på invånarnas trivsel. Det räcker inte för invånarna med Rutiån och Prisma.

Idrottshallen på tomten bör bevaras så att de unga har någon aktivitetsplats i närheten. Hallens ägare bör åläggas att göra om hallens exteriör.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att området med fördel kan bebyggas, eftersom samhällsstrukturen i Gamlas är färdig. För en effektiv markanvändning talar läget nära rekreationsområden, färdig service och kollektivtrafikförbindelser, speciellt Gamlas järnvägsstation. Området omfattas av den samhällstekniska försörjningen, och det är därför lätta att ordna med teknisk försörjning.

I förslaget till detaljplaneändring har kvarteret 33192 ombildats till ett effektivt urbant bostadskvarter, som gör att stadsbilden kring Gamlas station ser färdig ut. Höjden på de planerade byggnaderna har anpassats till omgivningen.

Ungefär 350 personer kan bosätta sig i området. Skolorna och daghemmen i Gamlas har kapacitet att ta emot fler barn.

Frågan om idrottshallen behandlas i det följande.

Vantaan Squash- ja Sulkapallokeskus Oy motsätter sig (9.5.2006) förslaget till detaljplaneändring bl.a. med följande motivering:

Vantaan Squash- ja Sulkapallokeskus Oy verkar i idrottscentret Crossi (ca 1 200 m²) vid Basunvägen 2 med ett hyresavtal som gäller tills vidare.

Enligt förslaget till detaljplaneändring bör det i byggnaderna mot Musikantvägen byggas affärslokaler om endast 400 m².

I idrottscentret Crossi motionerar varje vecka ca 1 100 lokala invånare, av vilka 900 är medlemmar i Crossi och utnyttjar idrottscentrets tjänster flera gånger i veckan. Idrottscentret Crossi är därmed den viktigaste platsen för inomhusidrott i Gamlas. Förslaget till detaljplaneändring innebär att Vantaan Squash- ja Sulkapallokeskus Oy:s verksamhet måste upphöra helt och hållet och de lokala invånarna erbjuds inga motsvarande lokaler.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att kvarteret 33192 i den gällande detaljplanen är upptaget som kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K), med har inte bebyggts för detta ändamål. Idrottshallen uppfördes 1980 med undantagslov. Hyresavtalet mellan VVO Rakennuttaja Oy och Vantaan Squash- ja Sulkapallokeskus Oy utlöper 30.11.2006.

Lokalerna för inomhusidrott blir visserligen färre i Gamlas när den temporära idrottshallen rivs, men lokalerna för inomhusidrott ökar ändå i nordöstra Helsingfors, närmare bestämt i Kånala. Nämnden tillstyrkte 1.6.2006 ett förslag till detaljplaneändring (nr 11558) för Kånala centrum och Hartwallområdet. I ändringsförslaget ingår ett servicecenter som gör det möjligt att öka utbudet av idrotts- och allaktivitetslokaler i området med 6 500 m² vy.

Utlåtanden Banförvaltningscentralen (2.6.2006), miljöcentralen (10.5.2006) och Helsingfors Energi (7.4.2006) har ingenting att påpeka om förslaget till detaljplaneändring.

Fastighetsnämnden konstaterar (20.6.2006) att staden inte äger mark inom detaljplaneområdet. Detaljplaneändringen höjer områdets värde betydligt, och ett avtalsutkast om detta har därför förhandlats fram i enlighet med Stns markpolitiska beslut. Avtalsutkastet föreläggs nämnden senare, eftersom underhandlingarna fortfarande pågår.

Nämnden har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring. Förslaget bör inte föreläggas Stge förrän avtalsutkastet har undertecknats.

Nylands miljöcentral konstaterar (10.5.2006) att detaljplanelösningen innebär att riksomfattande mål för markanvändningen uppnås.

För att buller från banan skall bekämpas konstateras det på sidan 6 i detaljplanebeskrivningen att det behövs en bestämmelse om inglasning av balkonger. Enligt detaljplanebestämmelserna skall utrymmet mellan flervåningshusen mot järnvägen stängas med hjälp av inglasade balkonger. Om det finns balkonger på andra ställen mot järnvägen bör det finnas en bestämmelse om att också dessa skall inglasas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att detaljplanebestämmelsen ”utrymmet mellan flervåningshusen mot järnvägen skall stängas med hjälp av inglasade balkonger så att bullerolägenhet minskas” täcker alla balkonger på järnvägens sida.

Nämnden för allmänna arbeten anför (18.5.2006) att bullret och vibrationerna från spårtrafiken, liksom också det stomljud som vibrationerna orsakar, bör beaktas vid byggandet. Dessutom bör det beaktas att tågtrafiken ökar (trafiken på Marjabanan till flygplatsen).

Åtgärderna för dämpning av buller och vibrationer kommer att höja byggkostnaderna för bostäderna.

Nämnden tillstyrker förslaget.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att VVO Rakennuttaja Oy har beställt en utredning om buller från spårtrafiken vid Basunvägens område i Gamlas (Akukon 2017‑2) och en utredning om vibrationer från spårtrafiken vid Basunvägens område i Gamlas (Akukon 2017‑3).

Utredningarna har beaktats i detaljplanebestämmelserna. Detaljplaneförslaget innehåller följande detaljplanebestämmelser om spårbuller:

– Ljudisoleringen mot trafikbuller i bostadshusens ytterväggar och fönster och andra konstruktioner mot banan skall vara minst 35 dB.

– Utrymmet mellan flervåningshusen mot järnvägen skall stängas med hjälp av inglasade balkonger så att bullerolägenhet minskas.

Utifrån mätningar som gjordes i anslutning till bullerutredningen har det beräknats att vibrationerna från spårtrafiken stannar betydligt under riktvärdet på tomten och föranleder inte några åtgärder som bör beaktas vid planläggningen eller byggandet.

Helsingfors Vatten anför (24.5.2006) att tomten 33192/2 omfattas av det utbyggda va-nätet. Genom detaljplaneändringen delas tomten i ett flertal mindre tomter och från en del av dessa finns det ingen direkt förbindelse till det allmänna va-nätet i de omgivande gatorna. Dessa tomter bör anslutas till det befintliga va-nätet med privata serviceledningar genom de övriga tomterna i kvarteret, utan hinder av tomtgränserna. Det bör upptas en detaljplanebestämmelse om att det till tomtområdena oberoende av tomtgränserna får förläggas och dras ledningar för teknisk försörjning som betjänar de övriga tomterna. Dessutom bör VVO Rakennuttaja Oy, som ansökt om detaljplaneändringen, åläggas att svara för planeringen och anläggandet av dessa serviceledningar och för behövliga servitut.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (19.10.2006) att följande bestämmelse har lagts till på detaljplanekartan ”På kvarterets tomter får oberoende av tomtgränserna placeras och underhållas ledningar för teknisk service som betjänar kvarterets övriga tomter.”

VVO svarar för planeringen och anläggandet av serviceledningarna och för behövliga servitut.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

På begäran av sökanden har detaljplanebestämmelsen ”i första våningen skall byggas minst 400 m² affärsutrymmen vid Musikantvägen” getts följande lydelse:

– ”I första våningen skall byggas minst 300 m² affärsutrymmen vid Musikantvägen.”

Detaljplanebestämmelsen ”i kvarteret skall bostädernas genomsnittliga lägenhetsyta vara minst 75 m² förutom på riktgivande tomterna 6 och 7, där den genomsnittliga lägenhetsytan skall vara minst 50 m²” har getts följande lydelse:

– ”Bostädernas medelareal skall vara minst 75 m² lägenhetsyta på en del av kvarteret som består av de riktgivande tomterna 8–14. Bostädernas medelareal skall vara minst 50 m² lägenhetsyta på den del av kvarteret som består av de riktgivande tomterna 6 och 7.”

Detaljplanebestämmelsen ”i flervåningshusen vid Basunvägen och Musikantvägen får byggas luftkonditioneringsmaskinrum och bastu utöver den i detaljplanen angivna våningsytan” har getts följande lydelse:

– ”I flervåningshusen på Basunvägens och Musikantvägens sida får i vindsvåningen placeras ventilationsrum och husbastu samt 15 m² vy hjälputrymmen som betjänar boendet utöver den i detaljplanen angivna våningsytan.”

Följande bestämmelse har tillagts på detaljplanekartan:

– ”På kvarterets tomter får oberoende av tomtgränserna placeras och underhållas ledningar för teknisk service som betjänar kvarterets övriga tomter.”

Dessutom har det gjorts justeringar av teknisk natur på ändringskartan.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 2 i kvarteret nr 33192 i 33 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11496, daterad 23.2.2006 och ändrad 19.10.2006.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11496 (Kårböle, tomten 33192/2)
	Bilaga 2	Illustration (Kårböle, tomten 33192/2)

DETALJPLAN FÖR KVARTEREN NR 49265 - 49268 M.M. (ÖSTERÄNGSUDDEN) I DEGERÖ OCH DETALJPLANEÄNDRING FÖR SKYDDS- OCH GATUOMRÅDEN I SAMMA OMRÅDE (NR 11470)

Stn 2005-2472

Förslag till detaljplan för kvarteren nr 49265–49268, villa-, rekreations-, trafik-, special-, skydds-, vatten- och gatuområden och områden för fritidsbruk i 49 stadsdelen (Degerö, Jollas) och till detaljplaneändring för skydds- och gatuområden i samma stadsdel.

Österängsudden

Sammandrag Detaljplanen gäller norra delen av östra Jollas. Områdena har reserverats utgående från delgeneralplanen för östra Jollas, vilken är fastställd 19.2.2001. De ingår också i Generalplan 2002 för Helsingfors, genom vilken delgeneralplanen för östra Jollas upphävdes.

Det avsides belägna och natursköna detaljplaneområdet Österängsudden förblir i huvudsak obebyggt. Området omfattar mark på 20,1 ha. Det i detaljplanen för Tomteberget reserverade natur- och landskapsskyddsområdet utvidgas med södra delar av det aktuella detaljplaneområdet. Ett område på 5,2 ha reserveras för närrekreation. Nybyggandet sker i områden vid Pojkholmsvägen, till vilka staden förlägger kommunaltekniska anordningar. Detaljplanen möjliggör sammanlagt 21 nya egnahemsbostäder utöver de nuvarande bostäderna, villorna och stugorna. Det får finnas totalt 5 870 m² vy vid Pojkholmsvägen med de skyddade husen och fritidsbostaden på norra stranden medräknade. Dessutom får det byggas bastur e.dyl. på 675 m². Fastigheterna på östra stranden, vilka inte kan anslutas till nätet av kommunaltekniska anordningar, är villaområden eller områden avsedda för fritidsbruk. Två nya sommarstugor får byggas utöver de fyra befintliga villorna. Då detaljplaneområdet är färdigt kan antalet invånare uppgå till ca 100. Detaljplaneändringen gäller gatuområde fastslaget i detaljplanen för Tomteberget, likaså namn.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (3.11.2005) att det är staden själv som tagit initiativet till planläggningsarbetet.

Utgångspunkter

Riksomfattande mål för områdesanvändningen

Museiverkets byggnadshistoriska avdelning har vid en inventering klassificerat östra stranden på Österängsudden som en värdefull kulturhistorisk miljö av riksintresse, och detta är beaktat i detaljplanen. Detaljplanen strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

Landskapsplan

Planeringsområdet är i Nylands landskapsplan, vilken landskapsfullmäktige godkände 14.12.2004, ett för tätortsfunktioner avsett område som är viktigt när det gäller att värna om kulturmiljön eller landskapet och där det behövs gröna stråk.

Generalplan

Österängsudden omfattar naturskyddsområde, småhusdominerat bostadsområde och rekreationsområde i Generalplan 2002 för Helsingfors, som trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om dessa områden. Området är till stor del betecknat som värdefullt kulturhistoriskt och arkitektoniskt sett och i fråga om landskapskulturen. Detaljplanen följer generalplanen.

Planeringsområdet ingår i delgeneralplanen för östra Jollas, nr 10541, vilken fastställdes av miljöministeriet 19.2.2001. De reserverade skydds- och grönområdena är i princip desamma i delgeneralplanen som i Generalplan 2002 för Helsingfors även om de är mer flexibelt angivna i den sistnämnda. Två bostadsområden är upptagna vid Pojkholmsvägen. Det sydliga är ett egnahemsområde där de nya husen i huvudsak skall inrymma bara en bostad. Den sammanlagda ungefärliga byggrätten för området omfattar 2 500 m² vy. Det nordliga området är ett villaområde avsett för åretruntboende och det hör till ett enhetligt område med landskapsmässiga och kulturhistoriska värden. Området har beteckningen /vh, som anger att det inte kan anslutas till de allmänna näten av vatten- och avloppsledningar. Den sammanlagda ungefärliga byggrätten omfattar 1 600 m² vy med de skyddade husen obeaktade.

Nära norra spetsen av Österängsudden är dessutom ett litet område för fritidsbruk angivet. Östra stranden är ett villaområde som inte kan anslutas till de allmänna näten av vatten- och avloppsledningar och som har en sådan terräng att vattentjänsterna och körförbindelserna inte heller i övrigt kan organiseras på det sätt som krävs för åretruntboende utan att landskapet blir förstört. Den ungefärliga byggrätten omfattar 250 m² vy med de skyddade husen obeaktade. Gränserna är desamma i detaljplanen som i delgeneralplanen för östra Jollas, men byggrätten för bostadshus i det nordliga området vid Pojkholmsvägen är betydligt större än den ungefärliga byggrätten i delgeneralplanen (drygt 2 500 m² vy mot 1 600 m² vy).

Detaljplan Detaljplaneområdet omfattar Fältskärns äng, ett natur- och landskapsskyddsområde (SL-k) som ingår i den gällande detaljplanen nr 10750 (fastställd 10.5.2001). Det omfattar också en del av gatuområdet för Pojkholmsvägen. Den väg som löper genom området med beteckningen SL-k till fastigheterna på östra stranden saknar namn i detaljplanen. Pojkholmsvägen är en gata för gång- och cykeltrafik där körning till tomterna är tillåten och där körbanan får vara högst 4 m bred frånsett mötesplatserna.

Ägandeförhållanden

Staden äger ungefär halva detaljplaneområdet. Största delen av strandlinjen är i privat ägo. En av de privata parcellerna har en yta på drygt 3 ha. I övrigt omfattar de största ca 1 ha och de minsta 0,13 ha.

Allmän områdesbeskrivning

Österängsudden är den mest avsides belägna delen av Degerö. Området har en gång i tiden hört till Jollas gårds marker, av vilka delar vid olika tider sålts bl.a. som villaparceller. Också efter villaepoken har några sommarstugor byggts i området. De första undantagsloven för bostadshus för åretruntboende beviljades på 1960-talet för fastigheter i området vid södra delen av Pojkholmsvägen, på stranden av Bastuviken. Åtta hushåll bor året runt i området. Största delen av området är fortfarande obebyggt.

Bebyggd miljö

På Österängsudden finns nio bostadshus av olika ålder som används året runt. Ett av dem togs för ungefär fem år sedan i bruk av ett företag och används för representation och utbildning. Dessutom finns det i området femton sommarvillor eller -stugor, av vilka en del används av tre olika föreningar.

Största delen av de bebyggda fastigheterna finns i västra delen av Österängsudden, på stranden av Bastuviken. Pojkholmsvägen, som leder till området, är smal och ställvis mycket brant, vilket tidvis orsakar svårigheter på vintern.

Service De närmaste verksamhetsställena för offentlig service är daghemmet Puuskakulma en dryg kilometer bort, vid korsningen Jollasvägen/Knysnäsvägen, där också närmaste busshållplats är belägen, och Poikkilaakson ala-asteen koulu vid Knysnäsvägen, ca 1,5 km från Österängsudden. Närmaste butik finns ett par kilometer bort, vid Jollasvägen.

Naturmiljö En låglänt dal (ett gammalt sund) åtskiljer Österängsudden från Tomteberget, som är den mest dominerande terrängformationen i östra Jollas. Dalen har en gång varit en utdikad äng men har nu till stor del vuxit igen. Det finns förekomster av rara växter i dalen med omgivning, och samma område är värdefullt också för att där finns fladdermöss. Landskapsvärdena är betydande i detta område liksom i största delen av Österängsudden i övrigt. Frånsett dalen är Österängsudden ett bergigt och barrträdsdominerat område, och stränderna är delvis branta och svårframkomliga. Nära spetsen av Österängsudden, på östra stranden, finns sprängsten, vilket gör att det inte går att komma fram där. Från bergen är det vid havsutsikt mot öster, men också det mer idylliska strandlandskapet vid Bastuviken är fint.

Skyddsobjekt

Ett förslag om fridlysning med stöd av naturvårdslagen är under beredning när det gäller dalen och den stadsägda mark som gränsar till den. Husen och gårdsområdena från villaepoken är kulturhistoriskt värdefulla. På flera ställen i området finns det också stenmurar vars ursprung är oklart men som är värda att skyddas.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet hör inte till Helsingfors Vattens verksamhetsområde då detaljplanen utarbetas. Avloppsvattensystemet baserar sig i allmänhet på att det finns en samlingsbrunn och på att gråvattnet infiltreras. Torrtoaletter förekommer särskilt på fastigheterna med sommarvillor. Fem fastigheter med åretruntboende får sitt vatten från en borrad brunn, men vanliga brunnar används också. Några fastigheter i det sydliga området vid Pojkholmsvägen är anslutna till en privat vattenledning från 1960-talet under Bastuviken, och två av dessa har ett gemensamt minireningsverk. Den privata vattenledningen räcker inte till för större förbrukning än den nuvarande, och de nyaste husen i området har inte anslutits till den.

Målsättning Ett mål med detaljplanen är att bebyggelse för åretruntboende skall möjliggöras vid Pojkholmsvägen i någon mån samtidigt som de betydande landskaps- och naturvärdena och kulturhistoriska värdena i området skall bevaras. Gränserna för de reserverade områdena baserar sig på delgeneralplanen för östra Jollas.

De värdefullaste utsiktsbergen reserveras för rekreation, likaså de strandavsnitt som inte hör till gårdsområden eller värdefull villamiljö. Bostäder för åretruntboende tillkommer endast i det område som stadens va-system är tänkt att omfatta. Avsikten är att de kulturhistoriskt värdefulla villorna skall användas för ett sådant ändamål att de och villamiljön behåller sitt värde.

Två av målen med detaljplaneändringen är att det terrängmässigt svåraste avsnittet av Pojkholmsvägen skall fungera och att namn skall bestämmas.

Förslag till detaljplan och detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Gränserna för skydds- och rekreationsområdena i detaljplanen följer gränserna i delgeneralplanen för östra Jollas, men terrrängformerna beaktas i högre grad i detaljplanen. Nybyggandet vid norra ändan av Pojkholmsvägen är betydligt mer omfattande är det kan vara enligt den beräknade ungefärliga byggrätten i delgeneralplanen, vilket beror på att det visat sig vara möjligt att ansluta området till stadens va-system. Lösningen innebär att markägarna behandlas rättvisare än i delgeneralplanen. Mängden byggrätt i proportion till den ägda marken är dock fortfarande liten och beror dessutom på läget. Väster om Pojkholmsvägen, där största delen av ytan på de privata fastigheterna är upptagen som kvartersmark, varierar proportionen mellan 0,09 (strandfastigheterna) och 0,15 (de övriga fastigheterna). Öster om Pojkholmsvägen, där 60 % av den privata markägarens område på 3 ha reserveras för rekreation, är proportionen bara 0,04. Om byggrätten var större skulle värdefull miljö gå förlorad.

Beteckningen för fritidsbruk på östra stranden i delgeneralplanen motsvaras i detaljplaneförslaget av en sådan beteckning att de skyddade villorna också får användas året runt förutsatt att trafiken och va-systemet inte påverkar landskapet eller miljön negativt. Detaljplaneförslaget tillåter inte nya bostäder för åretruntboende eftersom kommunaltekniska anordningar saknas. I och med att detaljplanen inte ger byggmöjligheter (frånsett två små sommarstugor) upptas fastigheterna inte som kvartersområden utan som villa- och fritidsområden. Detta betyder att de fastighetstekniskt stannar kvar i statens fastighetsregister och att stadens skyldigheter när det gäller vägar är annorlunda än i fråga om tomter. Tomtebergsvägen, som tar av från Pojkholmsvägen, är en led för gång- och cykeltrafik och underhålls därför av staden, men från Tomtebergsvägen framåt ansvarar ägarna till fastigheterna på östra stranden själva för sina vägar.

Detaljplaneändringen gör att det branta backavsnittet på Pojkholmsvägen får ha två körfält, vilket är motiverat särskilt med tanke på att antalet bostäder ökar vid denna gata.

Kvartersområden (AO/s, AH/s)

Kvartersområden för fristående småhus är upptagna vid Pojkholmsvägen och Pojkholmsgränden. De har landskapsmässiga och/eller kulturhistoriska värden som skall bevaras (AO/s). Byggrätten är angiven på byggnadsytor genom en uppgift om våningsytan och maximiantalet bostäder. De nya husen är i allmänhet placerade nära gatan. Inom strandzonen finns det små byggnadsytor som möjliggör några nya bastur utöver de gamla. De nya husen skall inrymma bara en bostad. Oberoende av detta och av maximiantalet bostäder på byggnadsytorna får högst 40 m² vy i bostäder på mer än 150 m² vy avskiljas till en komplementbostad. Samma krav på exempelvis brandsäkerhet och ljudisolering som gäller för huvudbostaden gäller också för komplementbostaden. Högst 70 % av våningsytan får förläggas till en och samma våning. Det får utöver våningsytan finnas biutrymmen på 60 m² per bostad om minst 20 m² förläggs till bottenvåningen i bostadshuset, annars 50 m². Med bottenvåning avses antingen en källarvåning, vilken inte behöver ligga under jord vad biutrymmena beträffar, eller första våningen i ett tvåvåningshus. Komplementbostaden berättigar inte till biutrymmen.

De privata fastigheterna på stranden av Bastuviken hör nästan helt till tre AO/s-kvarter, mellan vilka det finns grönområdesremsor som leder till stranden. Öster om Pojkholmsvägen, utmed denna, finns det sammanlagt sju tomter som hör till ett AO/s-kvartersområde. Sex av dessa ligger på mark som ägs av den största privata markägaren på Österängsudden och en på stadsägd mark. AO/s-kvartersområdena omfattar sammanlagt 57 743 m².

Byggrätten gäller 33 bostäder och omfattar sammanlagt 5 775 m² vy, varav 460 m² vy finns i skyddade hus. Dessutom finns det 670 m² vy på små byggnadsytor på stranden. De nya byggplatsernas andel av byggrätten är 20 bostäder och 3 540 m² vy. Exploateringstalet varierar mellan 0,1 och 0,15 väster om Pojkholmsvägen. Det är lägre på strandtomterna. Det genomsnittliga exploateringstalet för AO/s-tomterna öster om Pojkholmsvägen är knappa 0,13.

Det finns på två ställen på stranden ett kvartersområde i sambruk som betjänar boendet och där landskapets särdrag skall bevaras (AH/s). Kvartersområdena omfattar sammanlagt 3 746 m². Det är i dessa fall fråga om att en gammal strandfastighet indelas i separata AO/s-tomter med gemensam strand. En bastu får byggas på båda AH/s-tomterna.

Villaområden (A-1/s)

Två fastigheter på östra stranden är upptagna som villaområde. Där finns skyddade villor och dessutom ekonomibyggnader och trädgårdskonstruktioner från villaepoken. Villorna har en sammanlagd våningsyta på ca 530 m². De enda begränsningarna i fråga om användningen är de som har att göra med skyddsbeteckningen, avsaknaden av kommunaltekniska anordningar och bristerna i körförbindelserna. Beteckningen A-1/s omfattar sammanlagt 18 456 m².

Områden för närrekreation (VL/k)

Områdena för närrekreation har en sammanlagd yta på 51 821 m². Stadsägd mark, ca 60 % av den största privata markägarens mark och några mindre privata områden är upptagna som område för närrekreation. Rekreationsområdena består av värdefullt skogbevuxet bergslandskap, och från bergskrönen är det vid utsikt över östra skärgården i Helsingfors och över havet. Områdena har en strandlinje på ca 600 m, men det är svårt att använda stränderna på vissa branta avsnitt och på det svagt sluttande avsnittet i nordost på grund av spår efter schaktning. Bryggor är möjliga vid ändarna av de rekreationsområdesremsor som leder till stranden av Bastuviken.

Ett gårdsområde (beteckning piha) är upptaget kring stadsägda Villa Stenberga, som skall skyddas. Det är tillåtet med en liten ekonomibyggnad och en bastu inom gårdsområdet. Beteckningen gör det möjligt att upprusta huset för ett sådant ändamål som inte stör eller begränsar användningen av området för närrekreation utanför gårdsområdet. Ägarbyte är också möjligt. Att området kring villan upptas som gårdsområde och inte som ett separat område med beteckningen A-1/s eller R-1/s är motiverat av den anledningen att området inte bör bli byggplats utan fortsätta att höra till grönområdet om villan t.ex. brinner.

Områden för fritidsbruk (R-1/s)

Tre fastigheter på östra stranden är upptagna som område för fritidsbruk, likaså en fastighet i norra spetsen med en befintlig sommarstuga. Områdena omfattar sammanlagt 17 091 m². Det finns på östra stranden ny byggrätt för två fritidsbostäder på 100 m² vy utöver den befintliga fritidsbostaden på 105 m² vy och den skyddade villan. Byggrätten för fastigheten med beteckningen R-1/s i norra spetsen omfattar 110 m² vy. Områdena med beteckningen R-1/s har sammanlagt byggrätt för 475 m² vy. Därutöver får det byggas små bastur på parcellerna (sammanlagt 80 m²).

Småbåtsplats (LV)

En småbåtsplats är angiven för ett båtskjul som hör till en privat fastighet, likaså en möjlighet till brygga. LV-området har en yta på 204 m² och båtskjulet en yta på 60 m².

Område för en underjordisk pumpstation (ET-ma)

Ett område för en pumpstation (84 m²) är upptaget nära stranden så att alla egnahemsfastigheter vid Pojkholmsvägen kan anslutas till stadens system för vattentjänster. Då husen nere på sluttningen skall anslutas till systemet krävs det i vissa fall en pump för det enskilda huset eller den enskilda fastigheten. Fastighetsägaren måste själv bekosta pumpen.

Natur- och landskapsskyddsområden (SL/k)

Gränsen för natur- och landskapsskyddsområdet baserar sig på utredningar som gjorts av miljöcentralen. Ett förslag om fridlysning med stöd av naturvårdslagen är under beredning vid miljöcentralen när det gäller de stadsägda SL/k-områdena. Dalen, som en gång varit en utdikad äng och nu delvis vuxit igen, skall enligt denna detaljplan liksom enligt den tidigare skötas som ett halvöppet landskap (em-2). Privat mark är också i någon mån upptagen som SL/k-område i detaljplaneförslaget. Beteckningen SL/k omfattar sammanlagt 42 444 m², varav en knapp fjärdedel redan fastslagits genom den tidigare detaljplanen men ingår i förslaget på grund av att namnet ändras.

Landskapsskyddsområden (S-1)

Pojkholmarna (1 675 m² och 371 m²) norr om spetsen av Österängsudden är upptagna som landskapsskyddsområde och där får inte vidtas byggåtgärder eller andra åtgärder som är ingrepp i landskapet. Båda holmarna är i privat ägo. Den mindre har länge haft broförbindelse med fastigheten på nordvästra stranden i spetsen av Österängsudden. Ägaren är densamma. På den större holmen finns en bastu. Avsikten med beteckningen är att nuläget skall kunna fortsätta.

Vattenområde (W)

Detaljplaneområdet omfattar vattenområde på 155 116 m². Största delen är i privat ägo. Bryggor får inte förläggas till vattenområden som gränsar till SL/k-område. Till vattenområden som gränsar till VL/k-område får bryggor förläggas, dock bara till delar med beteckningen vl.

Trafik De nya gatuområdena i detaljplanen (sammanlagt 5 826 m²) är betecknade på samma sätt som början av Pojkholmsvägen. Gatorna är reserverade för gång- och cykeltrafik, men körning till tomterna är tillåten. Maximibredden på körbanan är i allmänhet 5 m, på några avsnitt 4 m eller 4,5 m. Det behövs ett ganska brett gatuområde för att terrängen har skarp silhuett. Det avsnitt av Pojkholmsvägen som leder från Tomteberget ner till dalen på Österängen ingår som ändringsområde i detaljplaneområdet. Maximibredden på detta avsnitt ändras till 5 m och det för gatan reserverade området breddas med en meter.

Tomtebergsvägen, som är ett stråk för gång- och cykeltrafik där körning till fastigheterna är tillåten, betjänar fastigheterna på östra stranden. Stråket fortsätter från Villa Stenberga framåt som en högst 1 m bred stig.

Några körvägar är också dragna genom områdena för närrekreation inom detaljplaneområdet. Det ankommer på markägarna att underhålla vägarna.

Gränsen för gatuområdet har i mån av möjlighet dragits med beaktande av träd, bergsformationer m.m. Terrängmätningar som byggnadskontoret gjorde förhösten 2005 har underlättat lokaliseringen av sådana.

Naturmiljön och landskapet, som är värdefulla, bör beaktas alldeles särskilt och höjdförhållandena i terrängen följas så noga som möjligt då vägar dras. Förekomster av rara växter gör vissa platser på vardera sidan om gatuområdet för Pojkholmsvägen, strax norr om korsningen med Tomtebergsvägen, särskilt ömtåliga. De svåraste ställena kräver specialarrangemang.

Naturmiljö De särskilt värdefulla naturområdena ingår i natur- och landskapsskyddsområdet. Områdena för närrekreation har också naturvärden. Skyddsbeteckningen /s för kvartersområden och andra områden är avsedd att trygga att landskapets värden och särdrag bevaras. Särskild vikt fästs i bestämmelserna vid strandzonen i kvarteren 49265 och 49267 och vid bergsformationerna i kvarteret 49266.

Skyddsobjekt

Arkitektoniska och kulturhistoriska skyddsobjekt på gamla villaparceller har fått olika slags skyddsbeteckningar. De gamla villorna är skyddsobjekt av klass sr-1 eller sr-2 beroende på om också interiören har skyddsvärden. En villa och några ekonomibyggnader, lekstugor m.m. har beteckningen sr-3. En gammal villaträdgård har beteckningen s-1 och stenmurar och andra konstruktioner i olika delar av området har beteckningen s-2.

Samhällsteknisk försörjning

Österängsudden hör inte till Helsingfors Vattens verksamhetsområde då detaljplanen utarbetas. Det antogs då delgeneralplanen för östra Jollas utarbetades att vattentjänsterna skulle ankomma på staden i det ganska tätbebyggda sydliga området vid Bastuviken men på marägarna i de andra delarna av Österängsudden. Detta syns också i delgeneralplanebestämmelserna. Olika alternativ för den samhällstekniska försörjningen för fastigheterna på Österängsudden diskuterades med miljöcentralen och Helsingfors Vatten i början av arbetet på detaljplanen. Någon miljöhygieniskt tillfredsställande och vad genomförbarheten beträffar realistisk metod hittades inte för privata vattentjänster, och Helsingfors Vatten kommer därför enligt ett förhandsutlåtande att utvidga sitt verksamhetsområde till området kring Pojkholmsvägen. Högre anslutningsavgifter kommer dock att tas ut i området på grund av de exceptionellt höga anläggningskostnaderna. En plats för en underjordisk pumpstation är angiven på ett ställe där den betjänar alla bostadstomter vid Pojkholmsvägen. Detta kräver ett avloppsservitut som belastar en strandfastighet. Fastighetskontorets geotekniska avdelning har på uppdrag av Helsingfors Vatten och stadsplaneringskontoret gjort en utredning med målet att den negativa inverkan avloppsservitutet har på landskapet skall minimeras. Läget för ledningsgränden har bestämts utgående från utredningen.

Fastigheterna på östra stranden kan inte anslutas till stadens nät. Tillbyggande är därför tillåtet bara i liten utsträckning och enbart för fritidsändamål.

Beteckning för småbåtsbrygga

En småbåtsbrygga kan byggas på två ställen inom vattenområde intill område för närrekreation. Båtplatserna är reserverade för tomter som inte gränsar till stranden. Längsförtöjning krävs för båtarna vid bryggornas långsidor, och maximilängden på bryggorna är det angivna maximiantalet båtplatser multiplicerat med fem (en båtplats kan vara högst 10 m lång). Dessutom får det vid kortsidan finnas högst två båtplatser. Där krävs bojförtöjning. En båtplats berättigar inte till en bilplats eller en plats för vinteruppläggning inom VL/k-området.

Namn Namnkommittén beslöt 9.2.2005 föreslå följande namn på Österängsudden: Pojkholmsvägen och Pojkholmsgränden för gatorna, Pojkholmsstigen för körvägen, Tomtebergsvägen för det stråk för gång- och cykeltrafik där körning till tomterna är tillåten, Österängsudden för området för närrekreation i norra spetsen, Paraplyberget för det bergiga området för närrekreation i mellersta delen, Fältskärsberget för området för närrekreation i söder och Österängen för natur- och landskapsskyddsområdet i dalen. Namnkommittén motiverar namnen genom att hänvisa till gamla namn i området. Namnet Paraplyberget har använts av invånarna åtminstone sedan 1940-talet. Namnet Fältskärsberget passar motivmässigt ihop med namnen i det intilliggande området.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

Det byggande som är möjligt enligt detaljplanen orsakar en klar förändring i landskapsbilden vid Pojkholmsvägen på ett avsnitt av ca 200 m. Det övriga nybyggandet är obetydligt och påverkar inte landskapet nämnvärt.

Natur- och landskapsskyddsområdet kan påverkas negativt då gatan anläggs och området får kommunaltekniska anordningar. Konsekvenserna kan dock inte anses ha en direkt koppling till att detaljplanen genomförs utan har snarare att göra med att området vid Bastuviken redan (genom undantagslov från 1960-talet framåt) fått bostadsbebyggelse som kräver kommunaltekniska anordningar. De kan mildras genom specialarrangemang på byggarbetsplatserna, och det finns bestämmelser i detaljplanen som skall följas då gatan anläggs och ledningarna dras.

Bostäderna i området kommer att vara stora, och det är sannolikt att utrymmesstandarden blir mycket högre än i Helsingfors i genomsnitt. För dem som väljer att bosätta sig i området kompenserar miljövärdena och möjligheten att använda egen bil det faktum att de närmaste serviceställena och hållplatserna inom kollektivtrafiken ligger långt därifrån.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplan och en detaljplaneändring väckt,
program för deltagande och bedömning, växelverkan

Planläggningsarbetet inleddes på initiativ av staden själv.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplan och en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 18.11.2004). Att frågan om en detaljplan och en detaljplaneändring blivit väckt framgår också av planläggningsöversikten för år 2004. Saken diskuterades i början av arbetet med ägarna till de enskilda fastigheterna.

Utkastet till detaljplan och detaljplaneändring sändes till intressenterna tillsammans med en skrivelse daterad 22.3.2005. Detta utkast, utkastet till detaljplanebeskrivning och det övriga materialet hölls framlagda 30.3–22.4.2005 på stadsplaneringskontoret och Degerö bibliotek. Ett möte för allmänheten som gällde utkastet hölls 7.4.2005.

Detaljplaneutkastet justerades utgående från åsikter och från nya besök ute i terrängen i slutet av våren 2005. Utkastet lades inte fram på nytt, men det justerade utkastet sändes till intressenterna, som hade tillfälle att komplettera och uppdatera sina ställningstaganden ända till 31.8.2005.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs under detaljplaneberedningen med miljöcentralen, Helsingfors Vatten, byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, stadsmuseet, fastighetskontorets tomtavdelning, lokalcentral och geotekniska avdelning och Helsingfors Energi.

Helsingfors Vatten och fastighetskontorets stadsmätningsavdelning ombads att komma med ett förhandsutlåtande om detaljplaneutkastet.

Förhandsutlåtande från Helsingfors Vatten

Enligt utlåtandet kräver detaljplaneutkastet nya vatten- och avloppsledningar på ca 1 200 m och en pumpstation för avloppsvatten. Kostnadsnivån är mer än tre gånger så hög som inom småhusområden i genomsnitt, vilket främst beror på den stora ledningslängden, den bergiga marken och det låga exploateringstalet. Normala anslutningsavgifter skulle täcka bara ca 14 % av kostnaderna, mycket mindre än hälften av den genomsnittliga kostnadsandelen. Det bör tas ut förhöjda anslutningsavgifter i området, vilket är ett förfarande som har stöd i lagen om vattentjänster.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att intressenterna underrättades om de ovanligt höga va-anslutningsavgifterna i den skrivelse som medföljde detaljplaneutkastet och under mötet för allmänheten.

Förhandsutlåtande från fastighetskontorets stadsmätningsavdelning

Orsaken till att förhandsutlåtandet begärdes är den avvikande detaljplanelösningen på östra stranden, där villaparcellerna inte upptas som kvartersområden utan som områden (A-1/s, R-1/s) och följaktligen inte ombildas till tomter utan förblir lägenheter antecknade i jordregistret. Om villaparcellerna hade ombildats till tomter skulle staden ha blivit tvungen att dra en körväg fram till ett ställe 24 m från tomtgränsen, vilket skulle ha varit oskäligt med tanke på de långa avstånden och den ganska ineffektiva användningen av parcellerna i dagens läge och i det läge som baserar sig på detaljplaneförslaget.

Stadsmätningsavdelningen granskar i sitt förhandsutlåtande detaljplaneutkastet med fokus på de fastighetsrättsliga förutsättningarna för att genomföra det. Avdelningen anser den föreslagna detaljplanelösningen vara speciell. Principen måste vara att områden avsedda som byggplatser planläggs som byggnadskvarter. En annorlunda alternativ lösning är att en stranddetaljplan utarbetas. En stranddetaljplan är naturligare än en egentlig detaljplan som redskap för styrning av markanvändningen när det gäller fritidsbebyggelse. Byggplatser i byggnadskvarter i en stranddetaljplan behöver inte vara tomter utan de antecknas som lägenheter i fastighetsregistret, vilket bl.a. betyder att bestämmelserna om underhåll av körvägar inte är lika förpliktande som de är i fråga om tomter.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att en stranddetaljplan, den lösning som fastighetskontorets stadsmätningsavdelning föreslår som lösning för östra stranden på Österängsudden, i första hand är avsedd för sådana fall då ett strandområde skall få ny fritidsbebyggelse. På Österängsudden är det fråga om en gammal skyddad villamiljö där det upptas bara två nya byggplatser för sammanlagt 200 m² vy inom ett område på nästan 3,5 ha. Nämnden anser följaktligen inte att en stranddetaljplan är motiverad. Fastigheterna förblir lägenheter i båda fallen.

Åsikter Detaljplaneutkastet hölls framlagt 30.3–22.4.2005. Det justerades utgående från kommentarer och från nya besök ute i terrängen. Justeringarna gällde främst skyddet. Det justerade utkastet sändes till alla intressenter. Det kom sammanlagt in tio skrivelser med åsikter. Dessutom framfördes åsikter muntligt under diskussioner, vid ett möte för allmänheten och per telefon. Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick senhösten 2004 in kommentarer som gällde de i programmet för deltagande och bedömning nämnda utgångspunkterna för detaljplanen. Utgångspunkterna baserade sig direkt på delgeneralplanen för östra Jollas och Generalplan 2002 och var därför i princip bindande. Då detaljplaneutkastet var aktuellt gällde diskussionen hur de skall omsättas i praktiken. Nedan relateras därför bara ställningstagandena från denna fas, tidigare kommentarer antingen upprepas eller har förlorat sin aktualitet.

xxx xxxxxxxxx och xxxx xxxxxxxxx (49265/1) föreslår att huset på fastigheten inte skall skyddas med beteckningen sr-3. Huset, som är ett brädhus, har haft fukt- och mögelskador. Det representerar ingen stilinriktning och det har ändrats bl.a. så att några fönster förstorats. Skyddsbeteckningen gör det svårare att hitta ett läge för nya hus på tomten och sänker tomtvärdet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att skyddsbeteckningen för huset bl.a. baserar sig på stadsmuseets ståndpunkt. Avsikten med beteckningen var i första hand att skydda gårdsområdet som helhet, huset i sig har inga arkitektoniska värden. Beteckningen har nu strukits. Byggnadsytorna har placerats på ett sådant sätt att gårdsplanen behåller sin karaktär och det gamla huset kan bevaras.

xxxxx xxxxxxxx (49265/5) anser att körbanan på Pojkholmsvägen bör vara 5 m bred överallt, inte bara på det svårare avsnittet. Ett ärende som gäller markägares rätt till en 5 m bred väg är under behandling i Helsingfors förvaltningsdomstol i anslutning till gatuplaneringen för Tomteberget. Pojkholmsvägen har dessutom för branta kurvor och alldeles för korta mötesplatser.

xxxxx xxxxxxxx anser att stenmuren där Pojkholmsgränden gör en krök inte kan skyddas utan att ägaren till lägenheten RNr 1:995 hörs och ett motiverat utlåtande begärs från den regionala miljöcentralen. Vägservitutet för det område där Pojkholmsgränden skall dras kan inte upphävas genom planläggningen. Servitutet är från 1963 och det justerades 1989.

xxxxx xxxxxxxx godkänner inte att byggnadsytorna på tomterna 49265/7 och 8 har placerats bara 2 m från gränsen mot tomten 49265/5. Detta är lagstridigt på basis av ett beslut som högsta förvaltningsdomstolen fattade år 2001, avståndet skall vara 5 m såsom är angivet i byggnadslagen. Justeringen i utkastet är inte tillräcklig enligt xxxxxxxx.

De befintliga bryggorna är felaktigt angivna i detaljplanen efter mätningar på vintern.

Det finns fortfarande inte någon expertutredning om naturskyddsområdet. Området ingår inte i publikationen Helsingfors naturskyddsområden 2001 och nämns inte i Nylands miljöcentrals förteckning över objekt som hittades vid inventeringar somrarna 1998–1999. Följande ingår i naturvårdslagen: ”När det prövas om området skall inrättas skall även andra synpunkter som gäller det allmänna bästa beaktas.” De frågor som hänför sig till vägen är i lagen avsedda synpunkter.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att gatuområdet för Pojkholmsvägen har justerats på flera ställen sedan detaljplanen förelåg som utkast. Maximibredden på körbanan är i allmänhet 5 m, på två ställen 4 m respektive 4,5 m eftersom en större bredd skulle orsaka problem. Gatuområdet är överallt minst 7 m brett.

Sträckningen för Pojkholmsgränden har bestämts med beaktande av stenmuren och dessutom av byggbarheten på de angränsande tomterna och höjdförhållandena i terrängen. Alla markägare har underrättats om planeringen. De markägare som mest påverkas av hur platsen i fråga planeras har inte föreslagit ändringar. Kulturmiljön, dit stenmurarna hör, ligger närmare stadsmuseets verksamhetsområde än Nylands miljöcentrals eller stadens miljöcentrals verksamhetsområde. Samarbete bedrevs med både stadsmuseet och miljöcentralen under den fas då detaljplaneutkastet var aktuellt, och båda avger troligen utlåtande om detaljplaneförslaget.

Vägservitutet har bildats för att parcellerna skall vara tillgängliga. Servitutet binder inte direkt planläggningen utan vägfrågan kan i detaljplanen lösas också annorlunda än i enlighet med detta.

Byggnadsytorna på tomterna 49265/7 och 8 placerades då detaljplaneutkastet utarbetades 2 m från gränsen mot tomten 49265/5 för att det skulle bildas bättre byggplatser i den svåra terrängen. Byggnadsytan på tomten 49265/5 har med beaktande av en tillbyggnadsplan från tomtägaren placerats längre från gränsen, och ägaren har godkänt detta. Lösningen strider inte mot bygglagstiftningen, det i markanvändnings- och bygglagen angivna avståndet 5 m har att göra med icke-planlagda områden. Det beslut av högsta förvaltningsdomstolen som nämns i skrivelsen gäller ett helt annorlunda fall. Gränsen för byggnadsytan på den övre tomten har ändå flyttats så att den går 3 m från tomtgränsen. Det finns enligt nämnden ingen anledning att flytta den ännu längre bort.

Bryggor är inte upptagna i detaljplanen, det är fråga om baskartemarkeringar. En småbåtsbrygga är tillåten i anslutning till fastigheterna. Detaljplaneförslaget begränsar rätten bara vid rekreationsområden och natur- och landskapsskyddsområden, och baskartemarkeringarna påverkar inte saken.

Ett förslag om att ett naturskyddsområde skall inrättas har länge varit under beredning, men något sådant har ännu inte inrättats. Området inventerades av miljöcentralen sommaren 1997 och inventeringen har senare kompletterats. Detta är orsaken till att det inte ingår i de förteckningar som nämns i skrivelsen. Enligt miljöcentralen är områdets naturskyddsvärden obestridliga. Miljöcentralen meddelar att den skjutit upp beredningen av fridlysningsförslaget uttryckligen för att vägförbättringen och de kommunaltekniska arbetena skall kunna samordnas med skyddsmålen i detaljplaner och genomförandeplaner med beaktande av det allmänna bästa, alltså i enlighet med Xxxxx xxxxxxxxs åsikter, och samtidigt på ett sådant sätt att naturvärdena inte försämras mer än nödvändigt. Utöver naturvärdena har landskapsvärdena påverkat Pojkholmsvägen, som dock enligt detaljplaneförslaget får breddas betydligt jämfört med nuläget.

xxxx xxxxxxxxxxx (49265/9) tar i sitt ställningstagande upp frågan om Pojkholmsgränden, läget för byggnadsytorna på granntomterna och detaljer som gäller hans egen tomt. Ett avtal om vägservitut har en gång i tiden träffats i fråga om Pojkholmsgränden. Läget för vägen är fastslaget i avtalet, som förmodligen är svårt att ändra genom en detaljplan. Vägen bör vara minst 5 m bred och kurvradierna tillräckligt stora. Att gränsen för byggnadsytorna på tomterna 49265/7 och 8 går bara 2 m från gränsen mot tomten 49265/5 fastän avståndet skall vara 5 m enligt byggnadslagen har en negativ inverkan på utsikten från huset på tomten 49265/9.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det sammanlagt 10 m breda området i avtalet om vägservitut inte är en bindande utgångspunkt för detaljplanen. Bara ändan av den nuvarande vägen ligger inom servitutsområdet. Gatusträckningen i detaljplanen har planerats med beaktande av höjdförhållandena i terrängen, på så sätt att tomterna utmed gatan får naturliga byggplatser och gatuanslutningar och på så sätt att stenmuren från villaepoken där Pojkholmsgränden gör en krök kan bevaras. Ändan av Pojkholmsgränden ligger i detaljplaneförslaget helt och hållet inom servitutsområdet, också vid tomten 49265/9. Maximibredden på Pojkholmsgränden är delvis 4,5 m och delvis 5 m.

Beträffande gränsen för byggnadsytorna på tomterna 49265/7 och 8 hänvisar nämnden till sitt föregående genmäle.

De föreslagna justeringarna rörande tomten 49265/9 har beaktats.

xxxxxxx xxxxxxxxx (kvarteret 49266) hoppas att ledningen genom kvarteret faktiskt dras med beaktade av den detaljplanebestämmelse för AO/s-kvartersområdet som går ut på att detta skall ske på ett sådant sätt att fällande av stora träd undviks och resultatet är högklassigt och lämpligt med tanke på områdets karaktär. Han framför dessutom önskemål om byggnadsytorna i kvarteret och påpekar att den skyddade stenmuren är kortare är angivet (fel på baskartan).

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att läget för ledningsgränden och sättet att dra ledningen har omprövats sedan detaljplanen förelåg som utkast, eftersom höjdbeteckningarna på baskartan visat sig vara felaktiga. Ledningen dras åtminstone delvis i en bergtunnel genom tomten. Detaljplanebestämmelsen om en ledningsgränd har fått ett tillägg enligt vilket ledningen skall ha en sådan sträckning och dras på ett sådant sätt att landskapsvärdena bevaras.

Skyddsbeteckningen för stenmuren har justerats efter ett besök ute i terrängen. Önskemålen beträffande byggnadsytorna har beaktats.

xxxxx xxxxxxxx och xxxxxx xxxxxx (49267/1; RNr 1:856 och RNr 1:978) önskar att lägenheterna skall ombildas till separata tomter och framför i anslutning till detta synpunkter om en väg och kommunaltekniska anordningar. De föreslår att en brygga skall upptas vid lägenheten RNr 1:856 precis som vid grannlägenheterna RNr 1:977 och RNr 1:857. Lägenheten RNr 1:978 bör liksom de tomter som inte gränsar till stranden få en bryggplats vid de gemensamma bryggorna i detaljplaneutkastet. Lägenheten RNr 1:856 kan inte ha gemensam brygga med lägenheten RNr 1:978 eftersom där inte finns någon stig och de som bor på lägenheten RNr 1:856 skulle bli störda då de badar bastu. Högst exteriören på den gamla villan på lägenheten RNr 1:856 bör skyddas. Skrivelsen med åsikter gäller också Pojkholmsvägen. För att vägen skall kunna användas tryggt måste den lägsta delen höjas, och hela vägen måste vara så bred att bilar kan mötas. Den planerade 4 m breda vägen är för smal. Vägservitutet gäller en 6 m bred väg.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att tomtindelningen är normativ i detaljplanen, vilket betyder att ägaren kan besluta om tomtbildningen senare, när tomtindelningen görs. Servitut för en väg och kommunaltekniska anordningar kan då bildas mer flexibelt än om de var fastslagna i detaljplanen. Om så önskas kan ett servitut bildas också för bryggrätt.

De i skrivelsen nämnda bryggorna vid grannlägenheterna är inte upptagna i detaljplanen, det är fråga om baskartemarkeringar (jfr genmälet till skrivelsen från Xxxxx xxxxxxxx). Nämnden anser det vara naturligast att frågan om en brygga för lägenheten RNr 1:978 löses genom ett servitutsavtal mellan lägenheten RNr 1:978 och lägenheten RNr 1:856. Det är meningen att samma lösning skall tillämpas i andra fall i området då ett område som gränsar till stranden ombildas till flera tomter med en och samma ägare.

Beträffande Pojkholmsvägen konstaterar nämnden att bredden har justerats så att den är 5 m nästan överallt.

xxx xxxxxxxx och xxxxx xxxxxxx (49267/3) kommenterar våningsytan i den skyddade villan, ekonomibyggnaderna och strandbastun. Exploateringstalet är lägre för deras tomt än för granntomterna, och tillskott till våningsytan är därför en rimlig begäran även om arkitektplaneringen bara påbörjats och inte är slutförd.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att ändringsarbetena på villan och planeringen av ekonomibyggnader diskuterades med markägarna och deras arkitekt då utkastet var aktuellt. Avsikten var att detaljplanelösningen skulle justeras först då arkitektplaneringen avancerat för att detaljplanen skulle bli så genomförbar som möjligt. Justeringar har nu ändå gjorts på detaljplanekartan efter överenskommelse med markägarna.

SOK Fastighetsfunktioner föreslår att västra Pojkholmen skall få beteckningen R-1. Denna beteckning svarar bäst mot ändamålet med holmen. Dessutom finns det då inget rum för tolkning och villkor när det gäller återuppbyggnad av bastun efter en eventuell brand.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att Pojkholmarna är reserverade för rekreation och inte för fritidsboende i både Generalplan 2002 för Helsingfors och delgeneralplanen för östra Jollas. Beteckningen S-1 i detaljplanen tillåter att holmarna är privatägda och att den nuvarande användningen fortsätter, och den kan anses vara en precisering i förhållande till de mer översiktliga planerna. Enligt detaljplanebeskrivningen kan bron till den mindre holmen och bastun på den större inte anses strida mot skyddsbeteckningen. Nämnden anser att beteckningen för västra Pojkholmen inte bör ändras.

xxxxxx och xxx xxxxx (lägenheten RNr 1:886 på östra stranden, R-1/s) anser att beteckningen VL/k (Fältskärsberget) på udden bör strykas och området bli en del av området med beteckningen R-1/s. Rekreationsområdet är nu alltför nära bastun på lägenheten RNr 1:886 och beteckningen VL strider mot målet att landskapets särdrag skall bevaras. Detaljplaneutkastet är inte rättvist vad de olika markägarna beträffar eftersom endast lägenheten RNr 1:886 till stor del är upptagen som rekreationsområde. Den gränsjustering som gjordes försommaren 2005 är för liten, rekreationsområdet är fortfarande ett hinder för användningen av bastun och bryggan. Det är inte heller naturligt att rekreationsområde upptas inne i en säck utan anslutningsväg. Dessutom föreslås det i skrivelsen att körvägen skall sträcka sig till lägenheten RNr 1:886.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det för rekreation reserverade området baserar sig på den fastställda delgeneralplanen för östra Jollas, varifrån det överfördes till Generalplan 2002 för Helsingfors. Delgeneralplanen utarbetades i en situation där hela östra Jollas utom udden Maskholmen var grönområde fastslaget i regionplanen. Museiverkets byggnadshistoriska avdelning hade vid en inventering klassificerat östra stränderna på Tomteberget och Österängsudden som en värdefull kulturhistorisk miljö av riksintresse. Stränderna hörde nästan helt till privata villafastigheter. Det var meningen att beteckningen för grönområde i regionplanen skulle beaktas samtidigt som målet var att villamiljön skulle bevaras och detta ledde till en sådan lösning att de stränder som direkt hör till villamiljön fick förbli privata parceller och de få övriga stranddelarna upptogs som rekreationsområde. Det nämns i motiveringen för delgeneralplanen vad planläggningen beträffar att parcellerna i östra Jollas är mycket olika sinsemellan och i olika ställning och att förhållandet mellan byggrätten och den ägda marken varierar mycket.

Nämnden anser att beteckningen för rekreationsområde på Fältskärsberget inte kan strykas eftersom detta strider mot en viktig princip i de mer översiktliga planerna. Jämfört med hur området ser ut i utkastet har det dock justerats i någon mån. Lägenheten RNr 1:886 har fått en körväg.

xxxxxx xxxxxx, som företräder Xxxxxx och xxxxxxxx xxxxxxx dödsbo (Villa Abbas utanför detaljplaneområdet), motsätter sig att Fältskärsberget upptas som rekreationsområde. Berget utgör skyddszon mellan två privata villamiljöer. Beteckningen för grönområde innebär också att villamiljön på stranden vid Villa Abbas blir en del av ett område med offentlig karaktär. Detta strider mot skyddsmålet för närmiljön kring villan, som har den sällsynta beteckningen sr-1, och gör det svårt att sköta villastranden aktivt. Dessutom kräver rekreationsområdet skötsel och vägar, vilket belastar den känsliga miljön.

Stadsplaneringsnämnden hänvisar till sitt föregående genmäle. Enligt byggnadskontoret behövs det inte annat underhåll på Fältskärsberget än sådant som kan skötas med hjälp av en gångväg.

Kultapuu ry, som hyr Villa Stenberga, konstaterar beträffande den strandbastu som hör till villan och rivningen av bastun att stranden är mycket svårframkomlig vid villan och i båda riktningarna från denna. Det är önskvärt att det fina strandområdet i naturtillstånd också i framtiden står till naturvännernas förfogande, särskilt som nästan alla strandområden i östra Jollas är privata. Föreningen hoppas dessutom att stigarna i detaljplaneutkastet dras på ett hänsynsfullt sätt.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det är meningen att strandområdet skall användas just som Kultapuu ry önskar. Att strandbastun, förbi vilken det är svårt att komma, ersätts med en ny bastu på gårdsplanen till villan gör att det blir betydligt lättare att röra sig längs stranden. Byggåtgärder planeras inte i strandområdet, och planen har ändrats så att önskemålen rörande stigarna uppfylls.

Laajasalo–Degerö Seura ry anser att den i delgeneralplanen för östra Jollas fastslagna byggrätten kan konstateras gälla fortfarande eftersom byggvolymen inte är fastslagen i Generalplan 2002 för Helsingfors. Alternativt kan det anses att byggrätten i delgeneralplanen överförts till generalplanen och blivit bindande på detta sätt. Byggrätten bör vara densamma i detaljplanen som i delgeneralplanen. Därigenom tryggas ett naturnära luftigt byggsätt som är lämpligt i området. De värdefulla månghundraåriga furorna vid Pojkholmsvägen och på andra ställen bredvid vatten- och avloppsrör är i fara om va-nätet byggs ut. Saken bör undersökas ordentligt redan i samband med planläggningen, och alternativa sträckningar och lösningar bör då övervägas.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att den ungefärliga byggrätten i delgeneralplanen för östra Jollas har styrt detaljplaneläggningen trots att den formellt inte gäller sedan Generalplan 2002 för Helsingfors trädde i kraft. Byggvolymen i detaljplaneförslaget avviker från byggvolymen i delgeneralplanen endast vid norra delen av Pojkholmsvägen, där det utöver våningsytan i de skyddade husen får byggas 2 570 m² bostadsvåningsyta (därav 2 090 m² vy i nya bostäder) i stället för den ungefärliga volymen 1 600 m² vy (beteckning sr+1600 i delgeneralplanen). Byggsättet är trots detta luftigt och det genomsnittliga exploateringstalet mycket lågt. Tack vare tillskottet kan markägarna vid Pojkholmsvägen behandlas rättvisare än vad som är fallet i delgeneralplanen, där den ringa byggrätten framför allt beror på att det antogs att området inte skulle omfattas av de kommunala vattentjänsterna. Bostadsområdet längre söderut vid Pojkholmsvägen, inom vilket det från och med 1960-talet byggts åretruntbostäder, hade då delgeneralplanen utarbetades redan så mycket bostadsbebyggelse att kommunala vattentjänster ansågs vara nödvändiga.

Arbetet på en detaljplan för Österängsudden inleddes genom att alternativa lösningar för vattentjänsterna granskades. Miljöcentralen, Helsingfors Vatten och stadsplaneringskontorets teknisk-ekonomiska byrå deltog i arbetet. Inställningen till lösningar för enskilda fastigheter är mer kritisk nu än den var då delgeneralplanen utarbetades i slutet av 1990-talet, och ett sådant alternativ för de kommunala vattentjänsterna som uppfyller kraven på miljövänlighet och genomförbarhet kunde inte hittas.

På Tomteberget, på vardera sidan om den nuvarande smala körbanan i början av Pojkholmsvägen, växer ståtliga tallar. Maximibredden på körbanan är 4 m och mötesplatserna är planerade med så stor hänsyn som möjligt till tallarna i detaljplanen för Tomteberget för att landskapsvärdena skall bevaras. Inga rör läggs i detta avsnitt av Pojkholmsvägen. Det som förändrar landskapet mest i detaljplaneområdet Österängsudden är att Pojkholmsvägen måste göras mindre brant och bredare där det finns en brant backe och körbanan höjas i dalen på Österängen. På dessa avsnitt påverkas inte trädbeståndet av rörläggningen. Det finns bara några få tallar vid körbanan i norra ändan av Pojkholmsvägen, men stenmurar och stenblock påverkar ställvis gatuplaneringen.

Statistiska uppgifter	Markanvändning	Areal m²	Vånings- yta m²

	Kvartersområde för fristående småhus (AO/s)	57 743	6 355
	Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH/s)	3 746	90
	Villaområde (A-1/s)	18 456	470
	Område för fritidsbruk (R-1/s)	17 091	555
	Område för närrekreation (VL/k)	51 821	130
	Småbåtsplats (LV)	204	60
	Område för anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET-ma)	84
	Natur- och landskapsskyddsområde (SL/k)	42 444
	Landskapsskyddsområde (S-1)	2 046
	Vattenområde (W)	155 116
	Gatuområde	7 814

	Sammanlagt	356 565	7 660

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 16.12.2005–17.1.2006, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Sex anmärkningar har gjorts mot förslaget. Anmärkningarna relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden/miljöcentralen, direktionen för stadsmuseet, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Museiverket och Nylands miljöcentral. Utlåtandena relateras nedan.

Anmärkningar xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx motsätter sig (21.12.2005) den föreslagna ekonomibyggnaden på granntomten 49267/3 i norr, byggrätten för en bastu på granntomten, höjden på denna bastu och läget för den skyddade lekstugan. De påtalar att byggrätten för granntomten har ökats med 105 m² vy sedan detaljplanen förelåg som utkast. Beträffande den egna tomten, 49267/2, anser de att rätt till en bryggplats hade bort anvisas inom området för småbåtsbryggor i anslutning till rekreationsområdet. Dessutom kritiserar de det föreslagna läget för ekonomibyggnaden, likaså processens förlopp.

Skrivelse

Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx skickade 23.5.2006 ett e-postmeddelande till ledamöterna i stadsplaneringsnämnden. Det egentliga innehållet i meddelandet, som ansluter sig till anmärkningen, gäller byggrätt för 20 m² vy på en byggnadsyta. En överenskommelse om detta träffades 30.5.2006 vid en diskussion med Xxxxxx och xxxxxxxx. I övrigt är synpunkterna i meddelandet desamma som i anmärkningen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att några justeringar som gäller byggnadsytor på och byggrätt för xxxxxx xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxxx fastighet har gjorts i förslaget. Den sammanlagda byggrätten har dock inte förändrats. Det har bland detaljplanebestämmelserna införts en mening om att nybyggnader som omfattar mindre än 70 m² vy får vara 4 m höga och ha en takås som höjer sig maximalt 2 m över takkanten. Lösningen har härvidlag ändrats efter Xxxxxxx och xxxxxxxxx önskemål.

På granntomten, som omfattar 3 643 m², finns en skyddad villa, men nybyggande är inte möjligt. Den skyddade villan inrymmer inte behövliga biutrymmen utan dessa är förlagda till fristående ekonomibyggnader. Tillskottet till byggrätten föranleddes av ekonomibyggnaderna men också av uppgifter från en mätning av villan som kom efter att utkastet utarbetades. Byggrätten för tomten 49267/3 med alla biutrymmen medräknade är trots tillskottet betydligt mindre i förhållande till tomtytan (e = 0,08) än byggrätten för Xxxxxx xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxxx tomt (e = 0,12).

Små bryggor får byggas vid stränderna i bostadskvarteren. Om den normativa tomten 49267/2 ombildas till två tomter kan ett servitutsavtal träffas för bryggrätt. Bryggfrågan måste lösas på samma sätt i andra fall i området då ett område som gränsar till stranden ombildas till flera tomter med en och samma ägare. Markägarna har alltså blivit rättvist behandlade härvidlag. För de fastigheter som inte gränsar till stranden finns det i detaljplaneförslaget två bryggor vid ändan av smala rekreationsområden. Dessa bryggor skulle ha en orimligt stor negativ inverkan på de intilliggande bostadstomterna och skjuta ut från strandlinjen på ett störande sätt om antalet båtplatser ökades.

Utkasten till detaljplan för Österängsudden skickades till intressenterna under de olika planeringsfaserna. Något inledande möte hölls inte eftersom delgeneralplanen för östra Jollas och Generalplan 2002 för Helsingfors gav klara ramar för planeringen. Intressenterna uppmanades däremot genom en skrivelse i anslutning till den inledande fasen att ta kontakt med tanke på diskussioner om utgångspunkter och mål för enskilda fastigheter eller delar av området. Diskussioner fördes med markägarna i ovanligt stor omfattning under hela processen. Ett diskussionsmöte arrangerades våren 2005. Skrivelsen med information om att planering skulle inledas nådde inte Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx eftersom de hade flyttat och adressen därför var felaktig. Senare skrivelser med utkastet respektive det ändrade utkastet bifogat nådde dem.

Xxxxxxx xxxxxxxxx, vars fastighet (kvarteret 49266) omfattas av ett avloppsservitut, meddelar att han är redo att godkänna servitutet förutsatt

– att detaljplanebestämmelsen om att landskapets värden skall bevaras då sträckningen för ledningen bestäms och ledningen dras förblir gällande

– att det är möjligt att ansluta avloppsledningen för det befintliga huset till nätet på det ställe där det finns ett mellanschakt

– att mellanschaktet placeras på det ställe som bestämts vid en syn i terrängen

– att det slam som bildas då en bergtunnel borras avlägsnas på ett lämpligt sätt

– att det ses till att mellanschaktet, ett eventuellt öppet schakt och de vägar som arbetet kräver smälter in i landskapet då arbetet är slutfört.

Xxxxxxx xxxxxxxxx anser en förhöjd anslutningsavgift vara oskälig med tanke på att han är den enda markägaren som belastas av ett avloppsservitut med därtill hörande olägenheter.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att Helsingfors Vatten har meddelat att det är meningen att ledningarna skall ha en sådan sträckning och dras på det sätt som Xxxxxxx xxxxxxxxx önskar och att det i hans fall förefaller skäligt att avstå från förhöjd avgift.

Xxxxx xxxxxxxx, xxxx xxxxxxxxxxxx, xxxxx xxxxxx och, som företrädare för Elcoteq SE, xxxxx xxxxx tar (13.1.2006) i sin anmärkning upp följande:

1. Pojkholmsgränden: Pojkholmsgränden gör en alltför skarp krök. Gatan uppfyller inte kraven när det gäller räddningsverkets fordon. Den ingår inte i ett område som är servitutsområde i jordregistret. Servitutsrätt i jordregistret försvinner inte genom detaljplaneläggning.

2. Diskutabelt bygglov: Körvägen är i bygglovet för fastigheten RNr 1:1073, vilket beviljades 1998, med avvikelse från servitutet helt och hållet angiven på grannfastigheten (RNr 1:995 + RNr 1:1059). Detaljplanen stärker den uppkomna situationen.

3. Gammal stenmur som skyddsobjekt: Pojkholmsgränden har fått sin sträckning med beaktande av en gammal stenmur. Denna togs delvis i bruk som stödmur då fastigheten RNr 1:1073 bebyggdes, och västra ändan ligger på fastigheten RNr 1:995. Stenmuren syns inte på kartan från 1961. Skyddsbeteckningen infördes i planen efter att första detaljplaneutkastet behandlats.

4. Felaktiga uppgifter om områdets historia: I motsats till vad som sägs i texten om konsekvenser då detaljplaneförslaget genomförs krävde byggandet på fastigheterna RNr 1:1004 och RNr 1:1005 på 1960-talet inget undantagslov.

5. Pojkholmsvägen och område reserverat som naturskyddsområde: Den i jordregistret angivna rätten till en 5 m bred väg bör tillämpas på hela Pojkholmsvägen. Det är önskvärt att Stn uttrycker sin hållning till tolkningen av naturvårdslagen i förhållande till servitutsrätt i jordregistret. Det finns inga bevis eller dokument över förekomster av rara växter på vardera sidan om Pojkholmsvägen.

6. Detaljplanebeteckningen på Pojkholmsvägen: Beteckningen pp/5, delvis pp/4, motsvarar inte ändamålet med gatan eller gatans karaktär. Gatan lämpar sig inte för cykeltrafik.

7. Beslut av högsta förvaltningsdomstolen om läget för husen på tomter i en detaljplan: Högsta förvaltningsdomstolen har med anledning av besvär upphävt en detaljplan för ett småhusområde, eftersom det exakta läget för husen på tomterna inte var tillräckligt tydligt fastslaget. Byggnadsytorna är också för stora och flexibla på tomterna 49265/7 och 8 i förslaget till detaljplan för Österängsudden, och förslaget innehåller inte de villkor som hänför sig till bygglovet 49-3449-A-97 för fastigheten.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) punktvis följande:

1. Pojkholmsgränden har planerats med beaktande av höjdförhållandena, trädbeståndet, stenmuren, byggbarheten på fastigheterna vid gatan och körningen till tomterna. Bredden på gatuområdet har bestämts med beaktande av sikten och körbarheten och den uppfyller kraven också när det gäller stora fordon (exempelvis räddningsverkets fordon). Ett servitut i jordregistret binder inte detaljplaneläggning. Servitutet stryks då tomten registreras om det blir överflödigt.

2. Körningen till fastigheten RNr 1:1073 (tomterna 49265/10 och 11) skall enligt bygglovet ske från den befintliga vägen, på så sätt att båda husen har körförbindelse. Vägen har på detta ställe sedan länge en helt annan sträckning är den har enligt vägservitutet. Vägfrågan är löst på ett ändamålsenligt sätt i detaljplanen.

3. Stenmuren fick skyddsbeteckning i detaljplaneutkastet efter besök ute i terrängen tillsammans med företrädare för flera förvaltningar, bl.a. stadsmuseet. Några andra murar, av vilka en del saknas på kartan från 1961, fick skyddsbeteckning samtidigt. I följebrevet till första detaljplaneutkastet konstateras det att några gränser och beteckningar i detaljplaneutkastet ytterligare måste justeras på våren då snön smält och att besöken ute i terrängen på våren knappast föranleder principiella förändringar på de privata fastigheterna utan att det främst är fråga om att byggnadsytorna bättre skall anpassas efter terrängen och att skyddsbestämmelserna skall justeras. Det ändrade utkastet skickades till intressenterna med ett meddelande att en del av justeringarna hänförde sig till skyddsmålen. Gränsen för gatuområdet ändrades inte då skyddsbeteckningen infördes, men gatuområdet breddades med anledning av kommentarer och preciserad gatuplanering för att körbarheten skulle bli bättre, särskilt vid fastigheten RNr 1:691 (ingen anmärkning om denna).

4. Det väsentliga i texten om konsekvenser då detaljplaneförslaget genomförs är inte med stöd av vilka tillstånd husen byggts utan det faktum att det redan före den nuvarande planläggningsfasen fanns bostadsbebyggelse som krävde kommunaltekniska anordningar.

5. Enda stället på Pojkholmsvägen där maximibredden på körbanan understiger 5 m (4,5 m i det ändrade förslaget) är den ca 90 m långa raksträckan genom den låglänta dalen på Österängen. Gatuområdet är också här huvudsakligen nästan 10 m brett eftersom gatan måste höjas och slänterna tar plats. Stn behandlar detaljplaneförslaget före Stge. Att storrams förekommer i brytningspunkten mellan dalen och sluttningen slogs senast fast då företrädare för miljöcentralen och stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning och detaljplaneavdelning var ute i terrängen försommaren 2005.

6. Beteckningen på Pojkholmsvägen är pp/t 5 (eller pp/t 4, siffran anger maximibredden på körbanan), vilket betyder att gatan är reserverad för gång- och cykeltrafik och att körning till tomterna är tillåten på den. Avsikten med beteckningen är inte att gatan skall vara speciellt anvisad för cykeltrafik utan att annan fordonstrafik än trafik till tomterna skall begränsas. De andra lokalgatorna i östra Jollas har samma beteckning.

7. Det beslut av högsta förvaltningsdomstolen som nämns i anmärkningen gäller ett småhusområde med tiotals tomter (ungefär tusen invånare) där detaljplanen skulle ha tillåtit bostadshus 2 m från tomtgränsen och biutrymmen alldeles vid gränsen. Tilläggsvillkor skulle ha blivit nödvändiga vid bygglovsbehandlingen. Dessa tomter kan inte jämföras med tomterna vid Pojkholmsgränden, där exempelvis det avstånd till husen som krävs i brandföreskrifterna tryggas genom gränserna för byggnadsytorna.

Gränserna för byggnadsytorna på tomterna 49265/7 och 8 gör att byggandet kan ske inom flexiblare ramar än på de andra tomterna i området. Orsaken är att tomterna till stor del består av brant berg som sluttar mot nordost och norr och gränsar till rekreationsområde och att det dessutom blir en pumpstation för avloppsvatten nedanför berget. Tomterna är med andra ord ett mycket krävande objekt vad husplaneringen beträffar. De i anmärkningen nämnda tidigare tillståndsprojekten rörande fastigheten är inte längre aktuella.

xxxxxx xxxxx och xxx xxxxx motsätter sig (14.1.2006) beteckningen VL/k för en del av lägenheten RNr 1:886 på östra stranden (”Fältskärsberget”) med följande motivering:

1. Beteckningen strider mot principen att villamiljön skall bevaras. Villaområdet på östra stranden är en helhet och rekreationsområdet splittrar denna helhet. Dessutom syns bastun och bryggan på lägenheten RNr 1:886 från rekreationsområdet, likaså bastun vid Villa Abbas på andra sidan Grytviken.

2. Fastigheten behandlas mycket ojämlikt jämfört med andra fastigheter. Grönområde är inte just alls upptaget på stadens fastigheter i närheten.

3. Beteckningen svarar inte mot det mål i detaljplaneförslaget som går ut på att landskapets särdrag skall bevaras. Den klippiga udden har skör natur.

4. Området för närrekreation är överflödigt med tanke på området som helhet, eftersom många områden där är reserverade som grönområde och villamiljöns kulturhistoriska skydd bör ha en högre prioritet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att det reserverade rekreationsområdet baserar sig på den fastställda delgeneralplanen för östra Jollas och på Generalplan 2002 för Helsingfors, som är en generalplan med rättsverkningar och som ersatt delgeneralplanen. Delgeneralplanen utarbetades i en situation där hela östra Jollas utom udden Maskholmen var grönområde fastslaget i regionplanen. Museiverkets byggnadshistoriska avdelning hade vid en inventering klassificerat östra stränderna på Tomteberget och Österängsudden som en värdefull kulturhistorisk miljö av riksintresse. Stränderna hörde nästan helt till privata villafastigheter. Det var meningen att beteckningen för grönområde i regionplanen skulle beaktas samtidigt som målet var att villamiljön skulle bevaras och detta ledde till en sådan lösning att de stränder som direkt hör till villamiljön fick förbli privata parceller och de få övriga stranddelarna upptogs som rekreationsområde. Att inte längre reservera Fältskärsberget som rekreationsområde strider mot en viktig princip i Generalplan 2002.

Nämnden konstaterar följande i fråga om synpunkterna i anmärkningen:

1. Beteckningen för rekreationsområde medför inga förändringar i landskapet. Precis som nu gestaltas den klippiga udden i framtiden som en del av villamiljön. Bastun på lägenheten RNr 1:886 syns inte automatiskt från rekreationsområdet eftersom den ligger bortom en bergsformation.

2. Största delen av den stadsägda marken är upptagen som natur- och landskapsskyddsområde och rekreationsområde.

3. Den klippiga udden har inte sådana naturvärden att landskapets särdrag äventyras av att den används för rekreation.

4. Det finns utöver Fältskärsberget bara två naturliga utsiktsplatser på östra stranden mot östra Jollas skärgård och havet: i söder stranden vid karelarnas sommarhem, där Villingesundet är smalast, och norra spetsen av Österängsudden. En drygt 300 m lång strandremsa (största delen privatägd) på östra stranden på Österängsudden har dessutom reserverats som rekreationsområde, men det är svårt att använda stranden för rekreation eftersom framkomligheten är dålig. Fältskärsberget har följaktligen reell betydelse som rekreationsområde.

Xxxxxxxx och xxxxx xxxxxxx dödsbon (Villa Abbas söder om detaljplaneområdet) motsätter sig (12.1.2006) beteckningen VL/k med följande motivering:

1. Det på Fältskärsberget planerade rekreationsområdet strider mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Det närbelägna villaområdet är klassificerat som en värdefull kulturhistorisk miljö av riksintresse, och om berget används för allmän rekreation splittras området.

2. Det kilformiga rekreationsområdet strider mot detaljplanebestämmelsen för det intilliggande kvartersområdet. Enligt bestämmelsen skall obebyggda tomtdelar behandlas så att de anpassas efter den bevarade villamiljön i de närmaste områdena. Norra stranden av Grytviken är en grundläggande del av den helhetskomposition dit Villa Abbas hör.

3. Det kilformiga rekreationsområdet kan inte alls anses vara nödvändigt. Det är svårt att nå. I detaljplanerna för östra Jollas finns ett stort antal rekreationsområden med lång strandlinje.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) punktvis följande:

1. Beteckningen för rekreationsområde medför inga förändringar i landskapet. Bergets karaktär som del av östra stranden bevaras trots att allmän användning blir tillåten. Även om berget var en del av villaparcellen skulle det användas av andra än dem som har att göra med Villa Abbas, och allmän användning har i princip varit möjlig också hittills inom ramen för allemansrätten.

2. Beteckningen för rekreationsområde strider inte mot den i anmärkningen nämnda bestämmelsen för tomten med Villa Abbas och andra AO/s-kvartersområden i östra Jollas. Avsikten med bestämmelsen är att styra fysiska förändringar, inte områdesanvändningen.

3. Fältskärsberget gränsar till ett i detaljplanen för Tomteberget fastslaget natur- och landskapsskyddsområde som är reserverat för kommunens behov (SL-k). Den ifrågavarande delen av natur- och landskapsskyddsområdet, vilken hör till fastigheten med Villa Abbas, har till största delen varit äng men har nu vuxit igen precis som de gamla stigarna. Detta gör det svårare att ta sig till Fältskärsberget. Målsituationen är att staden är ägare till både området med beteckningen SL-k och Fältskärsberget och att den högst en meter breda stigen i detaljplanen kan anläggas. Nuläget fortsätter fram till dess.

I övrigt hänvisar nämnden till sitt genmäle till den föregående anmärkningen.

xxxx xxxxxxxxx konstaterar (16.1.2006) att delgeneralplanen för östra Jollas är en sammanjämkad och stark kompromiss mellan olika åsikter. Byggvolymen är inte fastslagen i Generalplan 2002, som baserar sig på delgeneralplanen, utan endast markanvändningen. Den i delgeneralplanen angivna byggrätten gäller följaktligen i enlighet med lagen. Byggrätten för området bör vara högst lika stor som den är i delgeneralplanen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att delgeneralplanen för östra Jollas inte gäller till någon del eftersom Generalplan 2002 med rättsverkningar ersätter den. Också delgeneralplanen har styrande verkan och arbetet på den var en viktig planeringsfas. Byggrätten för fastigheterna vid norra delen av Pojkholmsvägen är betydligt större i detaljplaneförslaget än i delgeneralplanen. Det får utöver våningsytan i de skyddade husen byggas 2 570 m² bostadsvåningsyta (därav 2 090 m² vy i nya bostäder) i stället för den ungefärliga volymen 1 600 m² vy (beteckning sr+1600 i delgeneralplanen). Byggsättet är trots detta luftigt och det genomsnittliga exploateringstalet mycket lågt. I de andra delarna av detaljplaneområdet är byggrätten densamma som i delgeneralplanen.

Att byggrätten för norra delen är ringa i delgeneralplanen beror framför allt på att det antogs att området inte skulle omfattas av de kommunala vattentjänsterna. Bostadsområdet längre söderut vid Pojkholmsvägen, inom vilket det från och med 1960-talet byggts åretruntbostäder, hade då delgeneralplanen utarbetades redan så mycket bostadsbebyggelse att kommunala vattentjänster ansågs vara nödvändiga. Det visade sig då detaljplanen utarbetades att avledningen av avloppsvatten från hela området vid Pojkholmsvägen kan skötas med en enda pumpstation och att också norra delen kan få kommunaltekniska anordningar. Det fanns då inte längre grunder för stora skillnader mellan de olika områdena i fråga om exploateringstalet.

Utlåtanden Miljöcentralen meddelar (18.1.2006) att miljönämnden 10.1.2006 beslöt låta miljöcentralen avge utlåtandet. Den har ingenting att invända mot förslaget till detaljplaneändring.

Museiverket har (10.3.2006) ingenting att invända mot förslaget.

Helsingfors Energi konstaterar (1.2.2006) att ett outbrutet område är upptaget för en ny transformatorstation i detaljplanen. Det nya transformatordistriktet får jordkablar. Rören för jordkablarna läggs i samband med va-arbetet och sträckningarna blir i huvudsak desamma. Det egentliga arbetet med att förnya elnätet utförs efter va-arbetet. Helsingfors Energi har ingenting annat att säga om förslaget.

Nämnden för allmänna arbeten anser (16.2.2006) att maximibredden på körbanan på Pojkholmsvägen bör vara 5 m också på det mindre branta sluttningsavsnittet för att fordon till och med vid halt väglag skall kunna mötas utan att stanna. Detaljplanebeteckningen för ungefärliga körvägar i parkområdena bör preciseras i fråga om miljön på samma sätt som bestämmelserna om gatuområden och stigar.

Det kostar ca 1,0 mn euro att anlägga gatuområdena och ca 25 000 euro att anlägga grönområdena.

De leder som är planlagda som gatuområde sköts redan till största delen av staden. Detaljplanen för med sig att de årliga underhållskostnaderna för gatuområdena ökar med ca 4 500 euro.

Det finns nu i detaljplaneområdet ca 8 ha skog som sköts av staden. En del av arealen har en annan användning i detaljplaneförslaget, men å andra sidan har några nya områden blivit grönområde. De årliga underhållskostnaderna för grönområdena ökar med ca 3 500 euro.

Nämnden tillstyrker förslaget förutsatt att det ovanstående blir beaktat.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att maximibredden på körbanan på Pojkholmsvägen är begränsad till 4 m och inte till 5 m på ett avsnitt av 90 m för att den negativa inverkan på landskapet som höjningen av gatan har skall bli så liten som möjligt och för att förekomsterna av storrams på vardera sidan om gatan skall bevaras vid södra delen av avsnittet i fråga. Det finns inga höjdvariationer på avsnittet. Maximibredden på körbanan har i alla fall med anledning av utlåtandet ändrats till 4,5 m, vilket gör att personbilar kan mötas.

Detaljplanebestämmelsen om körvägar har kompletterats på föreslaget sätt.

Fastighetsnämnden anser (21.3.2006) att möjligheten att i någon mån bygga fristående egnahemshus bör undersökas också när det gäller den stadsägda marken på Österängsudden i Jollas. Bostadsbebyggelsen är så liten i området att det knappast behövs så här stora rekreationsområden för den. Skyddsmålen är helt klart överbetonade på boendemöjligheternas bekostnad. Genom skicklig planering kan såväl bostäder som intressanta vägar och mäktiga vyer möjliggöras även om terrängen är svår.

Stadsägda Villa Stenberga med därtill hörande byggnader har skyddsbeteckning, men lägenheten är upptagen som område för närrekration. Om gamla byggnader skall bevaras är det mest vettiga att de får en tomt.

De privatägda lägenheterna omfattar 0,13–3 ha. De har i detaljplaneförslaget byggrätt där de nuvarande byggnaderna ligger och dessutom i någon mån byggrätt på nya byggplatser. Byggrätten blir knappast ens på de största privata lägenheterna fullt så stor att förhandlingar om ett markanvändningsavtal behövs.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att reserveringen av områden i generalplanen och detaljplaneförslaget baserar sig på Österängsuddens exceptionella landskaps- och naturvärden, inte på det beräknade behovet av rekreationsområden. Nybyggandet i detaljplaneområdet har koncentrerats till områden vid Pojkholmsvägen med planerade kommunaltekniska anordningar. Den enda egnahemstomt som planlagts på stadsägd mark finns också på detta ställe. Största delen av den stadsägda marken hör till natur- och landskapsskyddsområdet (SL/k). Gränsen för detta område baserar sig på undersökningar som gjorts av miljöcentralen. De som område för närrekreation (VL/k) reserverade stadsägda områdena är inte lämpliga för byggande vad läget och terrängen beträffar.

Villa Stenberga, som skall skyddas och vars användning inte är begränsad i detaljplaneförslaget, har fått ett gårdsområde i parken i stället för en tomt av den anledningen att det inte är motiverat att nybyggande tillåts om villan förstörs. Området bör i så fall bli parkområde. Om villan fått en tomt hade nybyggande måst tillåtas i det fall att villan inte kan repareras efter en brand. Nämnden anser att villan kan säljas, detsamma gäller på andra platser i Degerö.

Räddningsnämnden föreslår (14.2.2006) sådana preciseringar att det skall ses till att släckvatten fås till detaljplaneområdet efter behov och att Pojkholmsvägen skall vara lämplig för räddningsverkets tunga materiel året om.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att det i fråga om gatuområdet för Pojkholmsvägen beaktats att gatan breddas och de branta avsnitten görs mindre branta. Gatuområdet har dimensionerats bl.a. med tanke på körspår för räddningsfordon.

Direktionen för stadsmuseet föreslår (14.2.2006) att detaljplaneändringen skall godkännas och framhåller följande:

Österängsudden i östra Jollas är ett område som är mycket välbevarat landskapsmässigt och kulturhistoriskt sett och som hör till den värdefulla skärgårdsmiljön i Helsingfors. Området ingår i Museiverkets och miljöministeriets förteckning över värdefulla kulturhistoriska miljöer av riksintresse i den bebyggda kulturmiljön (Rakennettu kulttuuriympäristö. Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt, 1993). I generalplanen är det till stor del betecknat som värdefullt kulturhistoriskt och arkitektoniskt sett och i fråga om landskapskulturen. Det finns sex villor från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i området. De minner om villalivet i Helsingfors under denna epok. Inte bara husen utan också gårdsområdena med därtill hörande konstruktioner, såsom stenmurar och utsiktsplatser, är värdefulla historiska spår av mänskligt liv.

Detaljplaneförslaget gör det möjligt att bygga ett tjugotal nya egnahemshus vid Pojkholmsvägen. Även om det är fråga om tillbyggande i relativt ringa omfattning i förhållande till arealen förändrar byggandet områdets karaktär så att området i hög grad blir bebyggd miljö i stället för att förbli naturmiljö. Detta är beklagligt enligt direktionen. Samtidigt blir Pojkholmsvägen en modern bygata.

Detaljplanen gör det möjligt att bredda Pojkholmsvägen, som följer terrängformerna. Den tillåtna maximibredden är 5 m. På Tomteberget, på vardera sidan om den nuvarande smala körbanan i början av Pojkholmsvägen, växer ståtliga tallar. Konsekvenserna av att vägen breddas har enligt stadsplaneringsnämnden i mån av möjlighet mildrats i detaljplanen. Direktionen finner det positivt att saken beaktats. Det bör dock ytterligare ses till att områdets ömtåliga natur inte skadas då själva arbetet utförs.

Tillbyggande och kompletteringsbyggande tillåts i området. Det är angivet att kompletteringsbyggandet i de värdefulla områdena, AO/s, AH/s, A-1/s och R-1/s, skall ske på ett sådant sätt att de landskapsmässiga och/eller kulturhistoriska värdena bevaras. Direktionen vill dessutom understryka att värdena bör beaktas då nya hus planeras.

Områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga värde är beaktat i beteckningarna och bestämmelserna i detaljplaneförslaget. De gamla villorna och de därtill hörande ekonomibyggnaderna och stenmurarna har fått skyddsbeteckningen sr-1, sr-2, sr-3 eller s-. Dessutom är det i den bestämmelse som hör till beteckningsdelen /s angivet antingen att landskapets särdrag skall bevaras eller att trädgårdskonstruktioner och andra konstruktioner från villaepoken och landskapets särdrag skall bevaras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att byggrätten för tillbyggande är mycket liten och byggområdena noggrant begränsade på grund av områdets karaktär och naturmiljö. För att skyddsmålen skall nås finns det detaljplanebestämmelser som styr byggandet och landskapsbehandlingen när det gäller såväl kvarter och villaområden som gator och körvägar.

Nylands miljöcentral konstaterar (2.5.2006) att detaljplaneområdet delvis är ett värdefullt kulturhistoriskt område av riksintresse i landskapsplanen och den gällande generalplanen.

Det finns ingen utredning om värdefulla byggnader i förslaget, inte heller något utlåtande från Museiverket eller stadsmuseet. Varför området är ett värdefullt kulturhistoriskt område av riksintresse motiveras inte i detaljplanebeskrivningen. Gränsen motiveras inte heller.

Tillbyggandet vid Pojkholmsvägen förändrar områdets karaktär och är svårt att genomföra på grund av terrängformerna. Det baserar sig på användning av privatbil, och serviceställena ligger ganska långt från området. Att ansluta fastigheterna på östra stranden till stadens va-nät är enligt en utredning omöjligt ekonomiskt och praktiskt sett.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att utlåtanden från Museiverket och stadsmuseet relateras ovan. Skyddsbeteckningarna för byggnaderna och gränserna för de reserverade områdena baserar sig på samarbete med stadsmuseet och miljöcentralen och på en miljöutredning under arbetet på generalplanen.

Det hänvisas i detaljplanebeskrivningen till en inventering som Museiverkets byggnadshistoriska avdelning gjorde 1993. Villaområdet i östra Jollas klassificerades vid inventeringen som en värdefull kulturhistorisk miljö av riksintresse. Enligt den beskrivning som hänför sig till inventeringen finns det på östra stranden på Jollasudden ett tätbebyggt villasamhälle med över tio gamla villor. Några villor på stränderna på Tomteberget betraktas som mest värdefulla. På en senare publicerad karta över värdefulla kulturhistoriska områden av riksintresse går gränsen runt Tomteberget och Österängsudden, och i ett nytt förslag från 2005 är gränsen densamma. Detaljplanebeskrivningen har kompletterats i fråga om det ovannämnda.

Helsingfors Vatten meddelar (20.4.2006) att det kostar ca 1 mn euro, eller ca 130 euro/m² vy, att bygga ut va-nätet. Kostnadsnivån är ungefär tre gånger så hög som inom småhusområden i genomsnitt, vilket främst beror på den stora ledningslängden, den bergiga marken och det låga exploateringstalet. Det bör tas ut förhöjda anslutningsavgifter, vilket har stöd i lagen om vattentjänster och vilket stadsplaneringskontoret nämner i sitt följebrev. Östra stranden kan inte anslutas till det allmänna va-nätet.

Enligt en utredning vid fastighetskontorets geotekniska avdelning bör ledningsgränden i kvarteret 49266 få en annan sträckning än den som är angiven i detaljplaneförslaget. Det valda alternativet är lättast att genomföra. En så stor del av va-ledningen som möjligt dras utan grävning, med hjälp av horisontalborrning. Läget för ledningsgränden bör följaktligen ändras.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (8.6.2006) att läget för ledningsgränden har ändrats på det sätt som Helsingfors Vatten föreslagit.

Ändringar i förslaget till detaljplan och detaljplaneändring

Följande ändringar har gjorts med anledning av anmärkningar och utlåtanden:

– Byggnadsytorna och byggrätten för ekonomi- och bastubyggnader på den normativa tomten 49267/2 har justerats.

– En mening om maximihöjden för nya hus på mindre än 70 m² vy har införts bland detaljplanebestämmelserna.

– Ledningsgränden för en avloppsledning i kvarteret 49266 har fått en annan sträckning.

– Detaljplanebestämmelsen om en körväg har fått ett tillägg i form av en mening om att höjdförhållandena i terrängen skall beaktas och trädfällning undvikas.

– Maximibredden på körbanan på Pojkholmsvägen har ändrats från 4 m till 4,5 m i dalen.

Dessutom har detaljplanebeskrivningen kompletterats i fråga om de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Stn har från Xxxxx xxxxxxxx fått en skrivelse daterad 30.6.2006 i vilken han uttrycker sitt missnöje med stadsplaneringsnämndens behandling av anmärkningen 8.6.2006. Stn behandlade ett svar på skrivelsen som ett separat ärende samtidigt som Stn avgav ett motiverat utlåtande för stadens räkning med anledning av anmärkningen från Xxxxxxxx m.fl. Stn anser att skrivelsen inte föranleder andra åtgärder.

Vidare sände Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx 21.7.2006 en skrivelse till Stn.

Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx nämner i skrivelsen att Helsingfors Energi har en elledning som går genom deras tomt och att Elisa har dragit telefonledningar till denna. De har krävt att Helsingfors Energi skall flytta ledningarna, men Helsingfors Energi hänvisar bl.a. till kostnaderna. Elledningen betjänar eldistributionen till granntomterna. Något servitut bör inte fastslås för Xxxxxxx och xxxxxxxxx mark i samband med planläggningen.

Markägarna bör få ordentliga kalkyler för byggrätten för att genomförandet skall bli rättvist. Kalkyler utarbetade efter ändringarna finns fortfarande inte att tillgå.

Varför Xxxxxx xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxxx villa skall skyddas har inte motiverats. Det finns inga ritningar utifrån vilka de ursprungliga lösningarna för villan skulle kunna fås fram. Enligt de tidigare ägarna ändrades villan på 1950-talet, bl.a. i fråga om ingångarna, balkongerna och en del av fönstren.

Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx påpekar att någon bryggplats inte är anvisad för deras fastighet.

Stn konstaterar med hänvisning till en utredning från stadsplaneringskontoret att Helsingfors Energis egna planer inte omfattar andra konstruktioner ovanför markytan än en transformatorstation som i detaljplaneförslaget har en byggnadsyta i parken vid kvarteret 49265. I fråga om de ledningar på fastigheten RNr 1:978 som betjänar grannfastigheten har det per telefon kommits överens med grannen att de skall flyttas på grannens bekostnad.

Kalkylerna för byggrätten har utarbetats som hjälpmedel för planläggningsarbetet. Markägarna hade möjlighet att se dem innan beredningsarbetet var slutfört, men de lämnades inte ut eftersom de är svåra att tolka utan förklaringar, eftersom de innehöll kontaktinformation för markägarna och eftersom de inte var definitiva. Kalkylerna presenterades för beslutsfattarna i förenklad form i samband med behandlingen av detaljplanen och har senare lämnats ut till dem som visat intresse för saken (åtminstone till Xxxxxx xxxxxx och xxxxx xxxxxxxx). Kalkylerna har inte uppdaterats sedan de efter att anmärkningar framställts preciserades i fråga om Xxxxxxx och xxxxxxxxx fastighet, vilket beror på att de egentligen inte längre behövs.

Varför villan skall skyddas framgår av detaljplanebeteckningen sr-2, med andra ord är den värdefull kulturhistoriskt och miljömässigt sett. (De få hus från villaepoken som inte ändrats har i allmänhet skyddats också med hänvisning till det arkitektoniska värdet.) Både företrädaren för stadsmuseet och byggnadsskyddsexperten vid stadsplaneringskontoret har ansett klassificeringen vara klar.

Små bryggor får byggas vid stränderna i bostadskvarteren. Dessutom är två bryggor i detaljplaneförslaget angivna vid ändan av smala rekreationsområden. Där finns inte rum för mer än ett litet antal båtplatser, och det är därför inte motiverat att de som kan ha en båtplats vid sin egen strand har tillgång till den. Xxxxxx xxxxxxx och xxxxx xxxxxxxxx område, som består av två jordregisterlägenheter, sträcker sig ända till stranden. Om strandlägenheten säljs kan säljarna bilda ett brygg- och stigservitut för den.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplan för kvarteren nr 49265–49268, villa-, rekreations-, trafik-, special-, skydds-, vatten- och gatuområden och områden för fritidsbruk i 49 stadsdelen och detaljplaneändring för skydds- och gatuområden i samma stadsdel enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11470, daterad 27.10.2005 och ändrad 8.6.2006.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11470 (Degerö, kvarteren 49265-49268 m.m.; Österängsudden)
	Bilaga 2	Illustration (Degerö, kvarteren 49265-49268 m.m. Österängsudden)

SAMMANSLAGNING AV FUNKTIONERNA VID HELSINGFORS YRKESHÖGSKOLA (STADIA) OCH YRKESHÖGSKOLAN EVTEK TILL ETT AKTIEBOLAG

Stn 2006-2549

Stn konstaterar att i beslutsförslaget föreslås att funktionerna vid yrkeshögskolorna Stadia och Evtek skall slås ihop och verksamheten övertas av ett nytt aktiebolag. Det kommande bolaget ägs av städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda samt Kyrkslätts kommun.

Bakgrund Enligt de riksomfattande riktlinjerna utvecklas yrkeshögskolenätet så att varje enhet med undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen skall ha sådana dimensioner att den förmår ge en tillräckligt högklassig undervisning och når inom de branscher den företräder upp till ett forsknings- och utvecklingsarbete av hög standard som betjänar regionen. Genom en samlad enhetsstruktur eftersträvas betingelser för varje enhet inom yrkeshögskolan att utvecklas till en enhet som ger en europeiskt och internationellt högklassig examensinriktad undervisning och utför forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar regionen.

Yrkeshögskolornas struktur och utbildningsutbud utvecklas. Som en central aktör inom det regionala innovationssystemet skall yrkeshögskolan genom vuxenutbildning och service kunna stöda utvecklingsmålen i kommunerna i skolans verksamhetsområde och i företagen och arbetsenheterna i kommunerna och dessutom medborgarnas egna utvecklingsmål.

Som en del av en branschövergripande utredning i anslutning till det allt intensivare samarbetet inom huvudstadsregionen har möjligheterna och alternativen att fördjupa samarbetet mellan Helsingfors yrkeshögskola Stadia och yrkeshögskolorna Evtek och Laurea utretts under året. Utgångspunkten är att också i enlighet med målen i kommun- och servicestrukturreformen få till stånd innovativa yrkeshögskolor som tjänar näringslivet i hela regionen. Utredningarna har kommit fram till ett förslag om att funktionerna vid Stadia och Evtek bör slås ihop.

Basfakta om Stadia och Evtek

Stadia ger undervisning på fyra utbildningslinjer: teknik och kommunikation; social- och hälsovård och idrott; kultur; turism, kosthåll och ekonomi. Vid yrkeshögskolan bedrivs också forskning och utvecklingsarbete och där ges dessutom vuxenutbildning och tjänster till arbetslivet. Finansieringen omfattar 7 775 studerande. De anställda i huvudsyssla är ca 750. Helsingfors stad är huvudman.

Yrkeshögskolan Evtek ger utbildning på tre utbildningslinjer: teknik och kommunikation; kultur; samhällsvetenskaper, företagsekonomi och administration. Vid yrkeshögskolan bedrivs också forskning och utvecklingsarbete och där ges dessutom vuxenutbildning. Finansieringen omfattar 4 210 studerande. De anställda i huvudsyssla är ca 350. Samkommunen Evtek är huvudman.

Mål Förändringarna i samhället, särskilt beträffande sakkunskap och kunnande som behövs inom arbets- och näringslivet, den ökande internationella konkurrensen, den växande innovationsverksamheten, utvecklingen av metropolområdet och behovet av livslångt lärande gör att huvudstadsregionen behöver en resursstark och internationellt konkurrenskraftig yrkeshögskola med många branscher. Avsikten med sammanslagningen av funktionerna vid Stadia och Evtek är att skapa en helt ny, funktionellt mera konkurrenskraftig yrkeshögskola i huvudstadsregionen.

Yrkeshögskolan profilerar sig som en innovationsinriktad yrkeshögskola som integrerar teknik, social- och hälsovård, kultur och företagsekonomi i metropolområdet. Genom en dialog mellan de olika utbildningslinjerna produceras innovativa sakkunniga med företagaranda. Ett brett och varierande utbildningsutbud, moderna inlärningsmiljöer och flexibla studiekoncept främjar studerandenas studiemöjligheter.

De nuvarande yrkeshögskolornas utbildningsprogram kompletteras i och med sammanslagningen och hela enheter för teknik och kommunikation samt kultur bildas. Utbudet inom social- och hälsovård är det största och mest varierande i Finland. Utbildningen inom affärsverksamhet blir en stark helhet, som spelar en viktig roll som producent av innovationskunnande och affärsverksamhetskunnande för studerandena inom alla utbildningsprogram. Den nya yrkeshögskolan får också större internationell konkurrenskraft.

Den nya yrkeshögskolan fyller internationella mått på en innovativ yrkeshögskola med många branscher och den är inriktad på specialbehoven i metropolområdet. Den bidrar till att stärka också huvudstadsregionens konkurrenskraft. Yrkeshögskolan kommer att vara den största och mest kända i landet och ha god dragningskraft. Utvecklingsarbetet får en god början, eftersom Stadia och Evtek redan hör till de sex mest kända yrkeshögskolorna i landet.

Alla utbildningslinjer vid yrkeshögskolan kommer att vara tillräckligt stora. Undervisning ges delvis också på engelska. Omorganiseringen stärker internationalismen genom fyra nya utbildningsprogram som går helt på engelska.

Den nya yrkeshögskolan skall ge utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och livslångt lärande inom social- och hälsovård, teknik, kultur och företagsekonomi. Målet för forskningen och utvecklingsarbetet är att utveckla nya produkter, verktyg, handlingsmodeller, processer och tjänster och att förbättra de nuvarande.

Yrkeshögskolans grundläggande struktur utgörs av utbildningsprogram grupperade i s.k. kluster som följer verksamhetshelheterna inom arbetslivet. Alla kluster har så många lärare och studerande att yrkeshögskolans alla grundläggande uppgifter kan fullföljas inom dem: utbildning, forskning och utveckling, vuxenutbildning och regionutveckling. Klustren har fungerande internationella nätverk och ett ömsesidigt samarbete med arbetslivet. Samarbetet mellan utbildningslinjerna stärks tack vare nya branschövergripande utbildningsprogram. Studerandenas sysselsättningsmöjligheter förbättras.

Yrkeshögskolan skapar nätverk med liknande internationella högskolor med många branscher i andra metropolområden. Via nätverken stärks yrkeshögskolans kunnande när det gäller att utveckla metropolområdets konkurrenskraft. För att yrkeshögskolehelheten i metropolområdet skall stärkas, utökas samarbetet med Laurea och arbetsfördelningen med denna utvecklas.

Den nya yrkeshögskolan fyller kvalitetskraven på en yrkeshögskola. Både Stadia och Evtek har systematiskt utvecklat kvalitets- och verksamhetsstyrningen. De goda rutinerna vid bådadera bedöms och kopplas till den nya yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolans produktivitet utvecklas i positiv riktning, då tidigare lösa utbildningar slås ihop till kluster, överlappningar slopas, material- och andra investeringsupphandlingar centraliseras, lärarnas sakkunskap utnyttjas och befintliga nätverk som gäller arbetsliv, internationell verksamhet och annat samarbete utnyttjas.

Yrkeshögskolan skall ge undervisning inom följande branscher:

1 Teknik och kommunikation

2 Socialvård, hälsovård och idrott

3 Kultur

4 Samhällsvetenskaper, företagsekonomi och administration

I början är antalet nybörjarplatser för ungdomar 2 550 och antalet vuxenstuderande årligen 2 245.

Yrkeshögskolan är finskspråkig och förläggs till Esbo, Helsingfors och Vanda.

Avsikten är att lämna in ansökan om tillstånd för den nya yrkeshögskolan i januari 2007 och inleda verksamheten 1.8.2008. Tillståndsansökan lämnas in till undervisningsministeriet efter att ägarna fattat beslut om bolaget, bolaget är bildat och anmälan till handelsregistret är gjord.

Avsikten är att utifrån erfarenheterna senast vid utgången av 2012 tillsammans med Laureas ägare bedöma enligt vilka förutsättningar och med vilka åtgärder de kommunala yrkeshögskolorna i Helsingforsregionen kan utgöra en enda fungerande helhet som är organiserad så att den effektivt tjänar utbildningsbehoven, konkurrenskraften och innovationsbenägenheten i regionen. Samtidigt granskas hur fungerande yrkeshögskolesystemet i hela metropolområdet är. Avsikten är att också Helsingfors stad skall bli aktieägare i det bolag som är huvudman för Laurea.

Beredning av bolagiseringen

Arrangemangen har beretts av en projektgrupp med undergrupper som består av företrädare för Helsingfors, Esbo och Vanda städer samt yrkeshögskolorna. Projektgruppen är tillsatt av och styrs av biträdande stadsdirektörerna/sektorcheferna för bildningsväsendena i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. I beredningen har vidare deltagit företrädare för Kyrkslätts kommun, kommunerna i mellersta Nyland (KUUMA) och undervisningsministeriet. Ernst & Young Ab, som har specialiserat sig på konsultuppdrag kring företagsledning och företagsarrangemang, har varit utomstående rådgivare. Ernst & Young Ab har gjort en utredning om hur Stadia och Evtek kan bolagiseras och en värdebestämning för sammanslagningen och fördelningen av ägarandelar i det nya aktiebolaget.

./. Utredningarna utgör de separata bilagorna 1 och 2.

Utgångspunkter för bolagiseringen

- Den nya yrkeshögskolan bildas genom en sammanslagning av funktionerna vid Stadia och Evtek. Den upprätthålls som aktiebolag.

- Högsta beslutanderätt vid yrkeshögskolan har aktiebolagets bolagsstämma i egenskap av huvudman och bolagsstyrelsen. För yrkeshögskolan utses en intern styrelse i enlighet med yrkeshögskolelagen senast 31.10.2007.

- Stadgar för yrkeshögskolan godkänns senast 31.12.2007.

- Aktiebolagets verkställande direktör kan vara rektor för yrkeshögskolan. Planeringen av praktiska åtgärder att inleda yrkeshögskolans verksamhet 1.8.2008 och genomförandet bereds i en arbetsgrupp som tillsätts av bolagsstyrelsen efter att beslutet om bolagsbildning fattats. Yrkeshögskolans organisation stärks och personalen utses senast 30.11.2007.

- Stadias och Evteks personal överförs till aktiebolaget som s.k. gamla arbetstagare. Arbetsbeskrivningarna preciseras då den nya organisationen är fastställd. Utom en personalplan bereds också en långsiktig personalstrategi.

- Studerandena överförs med rättigheter och skyldigheter till den nya yrkeshögskolan 1.8.2008, då det också skall finnas en ny gemensam studentkår.

- Studerandena slutför studierna enligt sina nuvarande läroplaner. De som blir färdiga efter 1.8.2008 får betyg från den nya yrkeshögskolan.

- Genom sammanslagningen av funktionerna effektiveras den operativa verksamheten samtidigt som en kvalitetshöjning är målet. Besparingar eftersträvas t.ex. genom en centraliserad upphandling av utrustning, möbler, förnödenheter och biblioteksmedier samt inom marknadsföring och förvaltningstjänster. Tack vare utbildningens natur kan ett långt utvecklingsarbete ge avsevärda synergieffekter och besparingar.

- Mellan den nya yrkeshögskolan, som bildas för att höja verkningen av yrkeshögskolorna i metropolområdet, och Laurea förhandlas ett partnerskapsavtal fram. I avtalet anges de samarbetsobjekt som skall ge bättre kostnadseffektivitet, bättre utnyttjande av specialkunskapen och bättre kundservice.

Lokaler Den nya yrkeshögskolan inleder sin verksamhet i de nuvarande yrkeshögskolornas lokaler.

Helsingfors yrkeshögskola Stadia förfogar runt om i Helsingfors över sammanlagt ca 36 100 m² för teknik och kommunikation, sammanlagt ca 31 900 m² för social- och hälsovård och ca 12 800 m² för kultur. Helsingfors stad äger de flesta lokalerna. Hyreslokalerna är få. Stadias lokaler omfattar totalt ca 80 800 m².

Evtek förfogar över ca 13 300 m² i Esbo och ca 10 000 m² i Vanda för teknik och kommunikation. Samkommunen äger lokalerna. I Vanda finns dessutom ca 6 100 m² hyreslokaler för kultur och ca 2 800 m² hyreslokaler för provfabriken Electria. Evteks lokaler omfattar totalt ca 32 200 m².

De nuvarande yrkeshögskolornas lokaler, sammanlagt ca 113 000 m², hyrs ut till den nya yrkeshögskolan. Huvudmannen, bolaget, bereder frågan om verksamhetslokaler före utgången av 2008. En mer omfattande stegvis lokalstrategi, som beaktar den kommande utvecklingen inom antalet studerande och anställda, och planer för utbildningsarrangemang och yrkeshögskolans strukturer bereds med åren 2010, 2015 och 2025 som mål.

Riktlinjer vid bolagiseringen

Vid beredningen har följande riktlinjer arbetats fram:

- Bolaget bildas i två faser.

- I första fasen bildas bolaget i januari 2007 med ett litet aktiekapital, medan verksamheten fortsätter som ett administrativt bolag fram till 1.8.2008, då den egentliga verksamheten inleds.

- Ägarförhållandena fastslås enligt målen strax vid bolagsbildningen.

- I andra fasen överlåter Helsingfors stad och samkommunen Evtek funktionerna vid Stadia och Evtek med tillgångar och skulder till bolaget, dock inte fastigheterna. Överlåtelsen sker enligt det bokföringsvärde som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen 1.8.2008.

- I andra fasen investerar aktieägarna utifrån sina respektive andelar ett kapital som tryggar bolaget en tillräcklig soliditet och likviditet. Investeringarna i eget kapital för bolaget sker i form av en aktiekapitalhöjning och annat tilläggskapital.

- Bolaget eftersträvar inte vinst och delar inte ut dividend.

- De årliga intäkterna skall täcka de årliga verksamhetskostnaderna samt hyrorna för verksamhetslokalerna.

- Under de första åren beviljar ägarna bidrag för att trygga verksamhetens lönsamhet. Avsikten är att genom effektivering och kostnadsbesparingar göra bolaget lönsamt då aktieägarnas bidrag minskar varje år.

- Personalen överförs till bolaget som s.k. gamla arbetstagare.

- Den operativa verksamheten inleds då överlåtelsen av rörelsen sker 1.8.2008.

Bolagsbildning, ägarandelar och kapitalisering

Stiftande aktieägare i bolaget är Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städer och Kyrkslätts kommun.

Ägarandelarna fördelas utifrån de kvantitativa och kvalitativa nyckeltal som använts vid den inbördes värdebestämningen av Stadia och Evtek enligt Ernst & Young Ab:s värdebestämningsrapport.

Ägarförhållandena fördelar sig enligt följande:

Helsingfors	42 %
Esbo	27 %
Vanda	26 %
Kyrkslätt	4 %
Grankulla	1 %

Då bolaget bildas är aktiekapitalet 300 000 euro. Helsingfors andel är 126 000 euro.

Då bolaget blir huvudman för yrkeshögskolan senast 1.8.2008 förbinder sig parterna att höja bolagets aktiekapital med ca 4,1 mn euro. Parterna förbinder sig att teckna nya aktier utifrån sina respektive ägarandelar. Aktiekapitalet höjs genom att bolaget övertar de maskiner, möbler och anläggningar, värda uppskattningsvis 8,7 mn euro, som de nuvarande yrkeshögskolorna använder, och annan egendom värd 11,7 mn euro. Likaså tar bolaget på sig yrkeshögskolornas skulder, uppskattningsvis 16,3 mn euro. Skillnaden mellan tillgångarna och skulderna, dvs. det belopp med vilket aktiekapitalet höjs, den s.k. nettoapporten, uppgår till ca 4,1 mn euro.

Helsingfors stads (Stadias) andel av nettoapporten är ca 1,7 mn euro. Enligt preliminära uträkningar överförs tillgångar på ca 7,4 mn euro och skulder på ca 12,8 mn euro från Stadia. Eftersom skulderna överstiger tillgångarna, skall Helsingfors stad till bolaget betala ca 5,4 mn euro och nettoapporten uppgår till 1,7 mn euro. De slutliga tillgångarna och skulderna och därmed också nettoapporten bygger på tillgångarnas och skuldernas bokföringsvärde i överlåtarnas balansräkningar vid tidpunkten för överlåtandet.

Parternas andelar av höjningen av det preliminära aktiekapitalet enligt uppgifter i bokslutet för 2005 uppskattas till 4,1 euro enligt följande:

	Andel %		Belopp (mn e)		Form
Helsingfors	42	1,70		betalning i pengar
Esbo	27	1,10		nettoapport
Vanda	26	1,00		nettoapport
Kyrkslätt	4	0,10		nettoapport
Grankulla	1	0,04		nettoapport

Utöver det ovanstående förbinder sig de stiftande aktieägarna att utifrån sina ägarandelar i början av bolagets verksamhet trygga dess likviditet. Det kan vid behov ske på ett gemensamt överenskommet sätt, antingen enligt villkor för eget kapital eller med tilläggslån. Likviditetsarrangemangen uppskattas till ca 3,0 mn euro (Helsingfors andel ca 1,26 mn euro).

Då bolaget inleder sin verksamhet uppskattas dess tillgångar i pengar uppgå till minst 12,3 mn euro, vilket motsvarar ca 1½–2 månaders uppskattade kassautgifter. Bolaget har inga skulder med ränta då verksamheten inleds.

Förvaltning Bolagets hemort är Helsingfors. Bolaget har en styrelse med 7–9 medlemmar. Då bolaget bildas väljs 8 personer in i styrelsen. Helsingfors stad nominerar tre, Esbo stad två och Vanda stad två styrelsemedlemmar. Kyrkslätts kommun i samråd med Grankulla stad nominerar en styrelsemedlem. För de fyra första åren nominerar Helsingfors stad styrelseordförande. Efter det överenskoms separat om nominering av ordförande. Bolagsstämman väljer styrelseordföranden. Styrelsen har vidare två vice ordförande, varav Esbo stad nominerar den ena och Vanda stad den andra för de fyra första åren. Bolagsstyrelsen väljer vice ordförandena.

Parterna reserverar en styrelseplats som eventuella nya aktieägare tillsätter för senare behov.

Då parterna ger förslag till styrelsemedlemmar, skall de beakta att sakkunskap på innovationsverksamhet och på företagsledning skall vara företrädda i styrelsen.

En verkställande direktör i huvudsyssla kommer att väljas för bolaget. Personen kan samtidigt vara rektor för yrkeshögskolan.

I bolagsordningen och aktieägaravtalet ingår en inlösningsklausul och en förteckning över ärenden som kräver kvalificerad majoritet i bolagsstämman och styrelsen för att vara giltiga beslut.

./. Avtalet om bolagsbildning, bolagsordningen och aktieägaravtalet utgör bilaga 3–5.

Ekonomi Enligt en preliminär resultaträkning för 2008 uppskattas bolagets omsättning bli 95,4 mn euro och bolagets verksamhetskostnader 91,0 mn euro. För 2008 har likaså utarbetats en preliminär ingående balans, där slutsumman är 23,3 mn euro. Bolagets soliditetsgrad i början av verksamheten är 30 %.

Bolaget har inte för avsikt att vara vinstbringande eller dela ut dividend. Eventuell vinst används till att stöda och utveckla bolagets egen verksamhet.

Yrkeshögskolan, som bolaget är huvudman för, arbetar i hyrda lokaler då verksamheten inleds. För de verksamhetslokaler som yrkeshögskolan hyr av bolagets aktieägare eller instanser anknutna till dessa tar ägarna ut kapitalhyra. Stadias verksamhet har uppvisat underskott. Då kapitalhyra betalas för de verksamhetslokaler som Evtek äger, uppvisar också Evteks verksamhet underskott.

Ägarna förbinder sig att understöda bolagets verksamhet högst de tio första åren; Helsingfors understöder bolaget så att Stadias underskott täcks och de övriga aktieägarna på motsvarande sätt så att samkommunen Evteks underskott täcks, allt enligt kommunernas andelar i samkommunen.

Helsingfors beviljar verksamhetsbidrag för 4,8 mn euro år 2008. Medlemmarna i samkommunen Evtek bidrar med sammanlagt 2,7 mn euro år 2008. Fram till år 2010 håller sig bidragen kring 7,5 mn euro. Från år 2011 minskar bidragen så att inga bidrag längre betalas då 10 år gått sedan verksamheten inleddes. Bolaget har för avsikt att effektivera sin ekonomiska verksamhet så att efter dessa 10 år skall bidrag av ägarna inte längre behövas.

Beskattning Följande beskattningssynpunkter gäller vid sammanslagningen:

- Lagstadgad yrkeshögskoleverksamhet är befriad från mervärdesskatt. En yrkeshögskola i aktiebolagsform har inte rätt att som återbäring till kommunen få tillbaka mervärdesskatt som yrkeshögskolan betalat vid anskaffning. Ett aktiebolag kan inte heller avdra mervärdesskatten på en anskaffning. För det aktuella bolaget är mervärdesskatten därmed en merkostnad, som staten delvis kompenserar genom att betala 3,53 % högre priser per enhet till bolaget. Bolaget får merkostnader på ca 2–2,5 mn euro i sammanhanget.

- Mervärdesskatt skall betalas på överlåtelsen av yrkeshögskoleverksamheten till aktiebolaget, och bolaget kan inte avdra mervärdesskatten på överlåtelsen i form av köpavdrag för anskaffning. Mervärdesskatten utgör därför en extra kostnad för bolaget, ca 1,2 mn euro för Stadia och ca 0,7 mn euro för Evtek.

- Helsingfors stad och samkommunen Evtek hyr ut sina byggnader till bolaget utan mervärdesskatt. Ägarna har låtit bygga om och bygga till på fastigheterna, dvs. de har tagit i eget bruk sådana byggtjänster som avses i mervärdesskattelagstiftningen. Härvidlag kan fastighetsägarna bli skyldiga att återbetala den mervärdesskatt som avdragits för investeringarna i fråga via systemet med återbäring till kommunerna för de fem senaste åren.

- Följderna av mervärdesskatten vid sammanslagningen är så omfattande för både bolaget och kommunerna (sammanlagt uppskattningsvis 4–5 mn euro) att det är motiverat att kräva att staten vidtar konkreta åtgärder för att lösa dem. Enligt stadens uppfattning kan skattefrågan lösas genom ändringar i lagstiftningen och statens egna förvaltningsbeslut.

Personal Bolagets personal uppgår till ca 1 100 personer. Då bolaget bildas tillämpas överlåtelse av rörelse enligt arbetsavtalslagen och personalen överförs från Stadia och Evtek till det kommande bolaget som s.k. gamla arbetstagare.

Vid överlåtelsen av rörelsen fortsätter personalens anställningsförhållanden automatiskt. Rättigheterna och skyldigheterna i anslutning till anställningsförhållandena bibehålls och villkoren för anställningsförhållandena följer de gällande arbetsavtalen. Förmånerna enligt kollektivavtalet bibehålls oförändrade så länge som det nuvarande kollektivavtalet gäller. De nuvarande kommunala kollektivavtalen gäller till 30.9.2007. Bolaget tar pensionsförsäkringarna hos Kommunernas pensionsförsäkring.

De för personalen centrala punkterna i bolagiseringsförslaget har behandlats med personalorganisationerna under beredningen. Möten om bolagiseringen och personalens ställning har hållits för Stadias personal i enlighet med samarbetsavtalet.

Delegationen för huvudstadsregionen

Delegationen behandlade ärendet vid sitt möte 21.11.2006. Den beslöt godkänna riktlinjerna för utveckling av yrkeshögskolorna i regionen för beslutsfattande i städerna.

./. Promemorian om personalens ställning och tillståndsansökan utgör bilaga 6 och 7.

Styrelsen för Helsingfors yrkeshögskola godkänner (28.11.2006) förslaget att sammanslå funktionerna vid yrkeshögskolorna Stadia och Evtek till ett aktiebolag. Styrelsen föreslår att verksamheten, personalen och ekonomin vid den nya yrkeshögskolan, som bolaget blir huvudman för, preliminärt balanseras före utgången av juni 2007. Styrelsen föreslår vidare att huvudmannen skall få för yrkeshögskoleverksamheten nödvändiga och moderna lokaler i sin ägo. Styrelsen välkomnar visionen och uppgifterna för den nya yrkeshögskolan, vilka framgår av de bifogade handlingarna, förutsatt att de styr den fortsatta planeringen, inklusive lokalfrågan och undervisningens kvalitet.

Personalkommittén avgav utlåtande 7.12.2006. Kommittén tillstyrker förslaget förutsatt att stadens etablerade praxis beträffande personalens ställning vid överlåtelse av rörelse tillämpas.

./. Separata förhandlingar fördes med företrädare för personalorganisationerna 11.12.2006. Protokollet utgör bilaga 8.

Stn konstaterar att ekonomi- och planeringscentralen, personalcentralen och förvaltningscentralens rättstjänst har deltagit i beredningen av det föreliggande ärendet.

Stn anser att sammanslagningen av funktionerna vid Stadia och Evtek till ett gemensamt bolag är ekonomiskt och funktionellt motiverad och ligger i både stadens och huvudstadsregionens intresse.

Stn meddelar att om Stge godkänner förslaget, kommer Stn att

- godkänna avtalet om bolagsbildning, bolagsordningen och aktieägaravtalet i enlighet med bilaga 3–5 till detta ärende på föredragningslistan

- uppmana biträdande stadsdirektören för bildnings- och personalväsendet att förelägga Stn ett separat föreslag enligt vilket staden i sinom tid överlåter Stadias verksamhet med tillgångar och skulder till bolaget

- i förslaget till 2008 års budget reservera stadens betalandel av aktiekapitalhöjningen år 2008, stadens betalandel av skillnaden mellan Stadias tillgångar och skulder, vilka överförs på bolaget, samt stadens betalandel av det verksamhetsbidrag som beviljas bolaget år 2008

- godkänna närmare lånevillkor för ett kapitallån som beviljas bolaget och som preciseras enligt kapitalets storlek vid tidpunkten för överlåtelsen

- utse kandidater till medlemmar i styrelsen för bolaget

- uppmana förvaltningscentralens rättstjänst att i samråd med bolagets övriga aktieägare sköta åtgärderna vid bolagsbildningen samt bemyndiga rättstjänsten att för stadens del underteckna nödvändiga avtal om bolagsbildningen och övriga handlingar och vid behov göra smärre justeringar i handlingarna.

STN Stadsfullmäktige torde besluta

1 godkänna att ett bolag bildas att svara för den nuvarande yrkeshögskoleverksamheten vid Helsingfors yrkeshögskola (Stadia) och yrkeshögskolan Evtek och att den bolagsformade verksamheten kan inledas i januari 2007

2 avstå från det nuvarande tillståndet för Stadia om statsrådet beviljar det kommande bolaget tillstånd att vara huvudman för den nya yrkeshögskolan som täcker Stadias och Evteks funktioner

3 teckna 42 procent, dvs. 126 000 euro, av det aktiekapital på 300 000 euro som skall betalas i pengar till bolaget år 2007 och godkänna att andelen betalas från momentet 8 22 19, Värdepapper, Övriga objekt, i 2007 års budget

4 godkänna att staden år 2008 överlåter Stadias egendom med tillgångar och skulder till det kommande bolaget till bokföringsvärdet vid överlåtelsetidpunkten och att staden samtidigt som skillnad mellan tillgångarna och skulderna till bolaget betalar ca 5 400 000 euro, beloppet preciseras vid tidpunkten för överlåtelsen

5 teckna stadens andel av höjningen av bolagets aktiekapital på 4 138 000 euro år 2008 som skall betalas i pengar, beloppet är ca 1 738 000 euro och motsvarar stadens ägarandel och preciseras vid tidpunkten för överlåtelsen

6 bevilja bolaget ett kapitallån på ca 1 260 000 euro för finansiering av verksamheten, lånet preciseras vid tidpunkten för överlåtelsen

7 godkänna att ett verksamhetsbidrag på ca 4 800 000 euro beviljas bolaget år 2008, bidraget preciseras enligt den egentliga verksamhetsstarten.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta ge följande beredningsanvisningar:

1 Uthyrningen av de lokaler som ägs av Helsingfors stad och samkommunen Evtek och som den nya yrkeshögskolan behöver bereds så att lokalerna kan överföras i det nya bolagets bruk innan verksamheten inleds 1.8.2008 med hyresavtal som tryggar undervisningen. Hyreskostnadernas verkningar på det nya bolagets ekonomi följs upp. Aktieägarna förbinder sig att trygga bolagets soliditet. Aktieägarna bereder i samråd med den nya yrkeshögskolan frågan om ägande av verksamhetslokalerna före utgången av år 2008. En mer omfattande, stegvis lokalstrategi bereds med åren 2010, 2015 och 2025 som mål.

2 Personalens ställning tryggas enligt en plan som utarbetas i samråd med personalen, så att hela personalen vid de två yrkeshögskolorna överförs till det nya bolaget som s.k. gamla arbetstagare. Det nya bolaget bereder i samråd med aktieägarna en personalstrategi före 31.10.2007. Utifrån planen utses före 30.11.2007 de personer som omfattas av överlåtelsen av rörelsen.

Dessutom torde stadsfullmäktige, i enlighet med det avtal som förhandlats fram om Stadias personal vid bolagiseringen av funktionerna vid Stadia och Evtek (bilaga 8), besluta att om en person som omedelbart blivit anställd hos det ovannämnda bolaget från att ha varit fast anställd hos Helsingfors stad blir uppsagd från bolaget på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder två år efter övergången, är Helsingfors stad skyldig att anställa personen i fråga, om han eller hon har en sådan utbildning och yrkesskicklighet som passar en plats hos staden som blir eller är vakant.

Stadsfullmäktige torde ytterligare besluta att besluten för stadens del är villkorliga och förutsätter

1 att ifrågavarande organ för också de övriga aktieägarna i det kommande bolaget fattar beslut med samma innehåll som ovan

2 att staten för sin del senast 1.8.2008 då bolaget inleder sin verksamhet vidtar åtgärder som säkerställer att övergången till en yrkeshögskola i aktiebolagsform inte leder till mervärdesskatt eller andra skattepåföljder.

Tilläggsuppgifter:
Olli Seppo, stadskamrer, telefon 169 2538
Makkonen Antero, stadssekreterare, telefon 169 2242

BILAGOR	Bilaga 1	Ernst & Young Ab:s sammanslagningsrapport
	Bilaga 2	Ernst & Young Ab:s värdebestämningsrapport
	Bilaga 3	Avtal om bolagsbildning
	Bilaga 4	Bolagsordning
	Bilaga 5	Aktieägaravtal
	Bilaga 6	Promemoria om personalens ställning
	Bilaga 7	Tillståndsansökan
	Bilaga 8	Förhandlingsprotokoll 11.12.2006

UTLÅTANDE OM EN VÄGPLAN: FÖRBÄTTRING AV LANDSVÄG 120 (VICHTISVÄGEN) PÅ AVSNITTET HOPLAKSVÄGEN - RING III MED OMREGLERING AV ENSKILDA VÄGAR

Stn 2006-1948

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt översänder (5.9.2006) en vägplan för förbättring av landsväg 120 (Vichtisvägen) på avsnittet Hoplaksvägen–Ring III för att planen skall bli behandlad i enlighet med 14 § i förordningen om allmänna vägar.

Vichtisvägen är en av de viktigaste radiella huvudlederna i huvudstadsregionen. Den är dessutom vad kollektivtrafiken beträffar en viktig väg som förbinder kommunerna i Helsingforsregionen. Huvudkorsningarna är ljusreglerade. Trafiken stockar sig i dem. Stockningarna är i Helsingfors värst i korsningen med Krämarvägen, korsningen med ramper till Ring I och korsningen med Malmgårdsvägen–Kånalavägen. I Vanda är de värst i korsningen med Råtorpsvägen. Att trafiken stockar sig och det därmed lätt uppstår störningar försvagar kollektivtrafikens konkurrenskraft på denna led, som är en av de viktigaste kollektivtrafiklederna i huvudstadsregionen.

Vichtisvägen är ett av projekten i en åtgärdsutredning från år 2003 som gäller kvalitetskorridorer inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Utredningen har en utvecklad kollektivtrafik som mål. Vichtisvägen skall förbättras på ett avsnitt av ca 8,5 km. Arbetet går ut på att körfält och hållplatser för kollektivtrafiken skall byggas och förbättras, åtgärder rörande gång- och cykelbanor vidtas, två nya gångtunnlar dras under Vichtisvägen och bullerskärmar byggas.

Det temaprojekt som syftar till att kollektivtrafiken skall främjas på de radiella huvudlederna omfattar flera separata åtgärder på fyra infartsleder. Enligt en ministerarbetsgrupps betänkande (10.2.2004) hör projektet till de temaprojekt som skall inledas åren 2004–2007. Vichtisvägen omfattas av detta temaprojekt. Temaprojektet är ett av spetsprojekten i planen för trafiksystemet i huvudstadsregionen (PLJ 2002) och ingår i Nylands vägdistrikts verksamhets- och ekonomiplan.

Trafikomläggningarna i vägplanen gäller huvudsakligen detaljplanelagt område.

Väglösningarna har planerats i nära samarbete mellan Nylands vägdistrikt, Helsingfors stad och Vanda stad.

Framläggande Staden skall hålla vägplanen framlagd för allmänheten under en tid av 30 dagar. Om framläggande av planen och om sättet och tiden för framställande av anmärkningar skall genom stadens försorg kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden kungörs.

Anmärkningar mot vägplanen skall riktas till Vägförvaltningen och inlämnas till staden innan den tid under vilken planen är framlagd går ut.

Kostnadskalkyl De totala kostnaderna för projektet beräknas uppgå till 12,39 mn euro, varav 12,30 mn euro utgörs av byggkostnader och 0,09 mn euro av inlösnings- och ersättningskostnader. Den andel av de totala kostnaderna som hänför sig till området i Helsingfors uppgår till 6,75 mn euro, varav 6,69 mn euro utgörs av byggkostnader och 0,06 mn euro av inlösnings- och ersättningskostnader. Kostnadsnivån hänför sig till mars 2006 (jordbyggnadskostnadsindex 121,3, 2000 = 100). Kostnadskalkylen inbegriper de gemensamma kostnaderna (leder 20 %, broar 25 %) och byggprojekteringen.

Då vägplanen genomförs, till vilket hör åtgärder rörande vägar, gator och enskilda vägar, blir följden underhållskostnader inte bara för Vägförvaltningen utan också för Helsingfors stad och Vanda stad. Den föreslagna fördelningen av kostnaderna för vägbygget och av underhållsansvaret framgår av punkt B2 i kostnadskalkylsblanketten. Fördelningen av underhållsansvaret i fråga om bullerskärmar framgår av vägplanehandling B3.

Innehåll i utlåtandet Nylands vägdistrikt önskar att staden besvarar de nedanstående frågorna i sitt utlåtande.

1 Vidtar och bekostar staden samtidigt med vägarbetet de åtgärder som vägplanen kräver beträffande gator, enskilda vägar och såsom gator för gång- och cykeltrafik upptagna leder?

2 Förvärvar och upplåter staden mark för i detaljplanen upptagna gator och leder för gång- och cykeltrafik och för enskilda vägar som förbättringen av landsväg 120 (Vichtisvägen) kräver?

3 Är staden redo att för vägändamål, utan att få ersättning, upplåta det stadsägda område som behövs för vägbygget?

4 Godkänner staden att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen?

5 Står staden för byggkostnaderna beträffande gator, såsom gator för gång- och cykeltrafik (K3) upptagna vägar och enskilda vägar och samtycker staden till att ansvara för underhållet i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B2)?

6 Samtycker staden till att ansvara för underhållet av bullerskärmar i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B3)?

Nylands vägdistrikt önskar att staden meddelar om det finns någon fastställd landskaps- eller regionplan eller godkänd general- eller detaljplan för vägplaneområdet och om denna i så fall är i överensstämmelse med vägplanen, likaså om staden ändrar general- eller detaljplanen (eller Nylands landskapsförbund landskaps- eller regionplanen) så att den är i överensstämmelse med vägplanen i det fall att den inte är det för närvarande. Staden ombeds att till handlingarna foga ett styrkt utdrag ur den eventuella godkända landskaps- eller regionplanen eller fastställda general- eller detaljplanen för vägplaneområdet.

Om en lagakraftvunnen detalj-, landskaps-, (region-) eller generalplan avviker från vägplanen kan vägplanen inte godkännas förrän detalj-, landskaps-, (region-) eller generalplanen ändrats så att den är i överensstämmelse med denna. Detta gäller inte om den behövliga detalj-, landskaps-, (region-) eller generalplaneändringen är ringa. Nylands vägdistrikt önskar att staden meddelar om den anser den eventuella detalj-, landskaps-, (region-) eller generalplaneändringen vara sådan att den inte hindrar att vägplanen godkänns.

Nylands vägdistrikt önskar att staden i sitt utlåtande beaktar de förslag i vägplanen som gäller det nedanstående.

– En del av de i vägplanen angivna körfälten för kollektivtrafik, lederna för gång- och cykeltrafik och bullerskärmarna är belägna inom områden som är park- eller EV-område i detaljplanen. Staden bör utarbeta planer som då de behandlas gör det möjligt att godkänna att trafikleder och bullerskärmar förläggs till park- eller EV-område.

– Vatten- och avloppsledningar flyttas inom vägplaneområdet.

Genomförande och kostnadsfördelning mellan staten och staden

De totala kostnaderna för projektet beräknas i vägplanen uppgå till 12,39 mn euro. De är vad byggandet beträffar fördelade på två delprojekt som kan genomföras vid olika tidpunkter: det område som ligger i Helsingfors och det som ligger i Esbo och Vanda.

Området i Helsingfors (Vichtisvägen, sektionsintervall 100–5080)

De totala kostnaderna beräknas uppgå till 6,75 mn euro, varav 6,69 mn euro utgörs av byggkostnader och 0,06 mn euro av inlösnings- och ersättningskostnader.

Området i Esbo och Vanda (Vichtisvägen, sektionsintervall 5080–7800)

De totala kostnaderna beräknas uppgå till 5,64 mn euro, varav 5,61 mn euro utgörs av byggkostnader och 0,03 mn euro av inlösnings- och ersättningskostnader.

Förbättringen av landsväg 120 (Vichtisvägen), dit det hör åtgärder rörande vägar, gator och enskilda vägar, medför kostnader inte bara för Vägförvaltningen utan också för staden och ägarna till ledningar och anordningar. Den föreslagna fördelningen av kostnaderna för de olika lederna och åtgärderna framgår av vägplanehandling B2.

Tidsschema för behandlingen

Staden skall avge utlåtande om vägplanen och om anmärkningar mot denna och tillställa Nylands vägdistrikt utlåtandet, anmärkningarna och ett intyg över att vägplanen varit framlagd, i original, tillsammans med de vägplanehandlingar som varit framlagda. Nylands vägdistrikt önskar att staden behandlar vägplanen på så sätt att den skickar utlåtandet och de därtill hörande handlingarna före 31.3.2007.

./. Stn konstaterar att ett projektkort, en översiktlig presentation av vägplanen och en kostnadsfördelningstabell (B1) utgör separata bilagor till detta ärende på föredragningslistan. Bilagorna har numren 1–3. De övriga handlingarna finns tillgängliga under sammanträdet.

Vägplanen hölls 22.9–23.10.2006 framlagd för allmänheten på förvaltningscentralens registratorskontor. Inga anmärkningar framställdes mot planen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (26.10.2006) följande:

Utlåtandet i sammandrag

Det finns ingenting att invända mot väg- och trafikomläggningarna i den vägplan som är på remiss.

De i vägplanen upptagna körfälten för kollektivtrafik på ramperna i den planskilda korsningen Vichtisvägen/Ring I, gångtunnlarna i korsningarna Vichtisvägen/Kånalavägen och Vichtisvägen/Krämarvägen, planteringar, konstruktioner och bullerskärmar bör byggas åren 2008–2009.

Vägplanen är i överensstämmelse med regionplanerna, förslaget till landskapsplan och generalplanen. De detaljplaneändringar som vägplanen kräver hindrar inte att denna godkänns. Staden utarbetar planer som då de behandlas gör det möjligt att godkänna att trafikleder och bullerskärmar förläggs till park- eller EV-område.

Staden vidtar och bekostar samtidigt med vägarbetet de åtgärder som vägplanen kräver beträffande gator. Den godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen.

Utlåtande Stadsplaneringsnämnden konstaterar följande som svar på frågorna 1 och 4 från Nylands vägdistrikt:

Staden vidtar och bekostar samtidigt med vägarbetet de åtgärder som vägplanen kräver beträffande gator, enskilda vägar och såsom gator för gång- och cykeltrafik upptagna leder.

Staden godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen.

De övriga frågorna från Nylands vägdistrikt:

Frågorna 2 och 3 besvaras av fastighetsnämnden. Frågorna 5 och 6 besvaras av nämnden för allmänna arbeten.

Väg-, trafik- och miljösynpunkter

Vägplanen har utarbetats i nära samarbete mellan Nylands vägdistrikt, Helsingfors stad och Vanda stad. Det finns ingenting att invända mot väg- och trafikomläggningarna i vägplanen.

Att ramperna i den planskilda korsningen Vichtisvägen/Ring I får körfält för kollektivtrafik som är dragna på sidan om trafikljusen är en mycket viktig åtgärd som gör att trafiken, särskilt kollektivtrafiken, löper bättre.

De nya gångtunnlarna i korsningen Vichtisvägen/Kånalavägen–Malmgårdsvägen och korsningen Vichtisvägen/Krämarvägen gör gång- och cykeltrafiken säkrare och smidigare.

Planteringarna och konstruktionerna i vägplanen förbättrar närmiljön. Bullerskärmarna gör att färre personer bor i en bullerzon.

Allt det ovannämnda bör genomföras åren 2008–2009.

Planläggnings- och markanvändningssynpunkter

Planeringsområdet är tätortsområde med beteckningen regional led i den regionplan för Helsingforsregionen som gäller tätortsområden, trafikleder och trafikområden. Regionplanen fastställdes av miljöministeriet 18.6.1996. I den regionplan för Helsingforsregionen (II) som gäller skyddsområden, rekreationsområden och jord- och skogsbruksområden finns det inom planeringsområdet, närmare bestämt norr om Hagarondellen och på gränsen mellan Helsingfors och Vanda, områden reserverade för tvärgående regionala gröna leder. Denna regionplan fastställdes av miljöministeriet 30.10.1987.

Planeringsområdet är i Nylands landskapsplan, vilken landskapsfullmäktige godkände 14.12.2004, tätortsområde med beteckningen huvudväg/stamväg.

Vägplanen är i överensstämmelse med regionplanerna och förslaget till landskapsplan.

I Generalplan 2002 för Helsingfors (Stge 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om planeringsområdet) är beteckningen huvudgata.

Vägplanen är i överensstämmelse med generalplanen.

Planeringsområdet ingår i gällande detaljplaner som godkänts och fastställts vid olika tidpunkter. Uppgifterna i vägplanen är à jour.

Avsnittet Hagarondellen–kustbanan är gatuområde i de gällande detaljplanerna. Avsnittet kustbanan–Ring I är icke-planlagt område där det finns ett vägområde bestämt vid en vägförrättning för en allmän väg. Avsnittet från Ring I norrut är trafikområde i detaljplanen, frånsett ett litet avsnitt alldeles vid stadsgränsen, vilket saknar detaljplan.

Detaljplaneändringar för enskilda tomter är aktuella i Kånala industriområde, vilket har att göra med området kring korsningen Vichtisvägen/Malmgårdsvägen–Kånalavägen. Ett viktigt mål vid planeringen är att en fast stadsstruktur och en högklassig miljö skall skapas. En undersökning görs om möjligheten till sådant tillbyggande i hörnen mellan Vichtisvägen och Kånalavägen som är angivet i generalplanen.

Staden meddelar att detaljplaneändringarna inte hindrar att vägplanen godkänns.

En del av de i vägplanen angivna körfälten för kollektivtrafik, lederna för gång- och cykeltrafik och bullerskärmarna är belägna inom områden som är park- eller EV-område i detaljplanen. Staden utarbetar planer som då de behandlas gör det möjligt att godkänna att trafikleder och bullerskärmar förläggs till park- eller EV-område.

Fastighetsnämnden konstaterar (5.12.2006) följande:

Nylands vägdistrikt önskar att staden i sitt utlåtande meddelar vissa saker, av vilka de nedanstående hör till fastighetsnämndens verksamhetsområde.

Förvärv och upplåtelse av gatuområden

Staden förvärvar gatuområden och upplåter dem för allmänt bruk i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Om enskilda vägar påverkas måste saken lösas från fall till fall.

Upplåtelse av områden för vägändamål

Enligt vägplanen får staden då projektet genomförs skyldigheter i form av deltagande i byggkostnaderna och underhållsansvar. En överenskommelse om kostnadsfördelningen träffas enligt vägplanen separat.

Staden har med stöd av landsvägslagen rätt att få ersättning för ett område som den upplåter som vägområde, dock inte om området är gatuområde. Den har rätt till ersättning också för andra förluster.

Med tanke på att någon överenskommelse inte träffats om kostnadsfördelningen och staden har laglig rätt till ersättning bör staden enligt fastighetsnämndens mening kräva ersättning för det område som upplåts för vägändamål, såvida ersättningen inte beaktas separat i avtalet mellan Nylands vägdistrikt och staden.

Vägplanen omfattar en markägarförteckning där de tomter som staden utarrenderat är upptagna. Vägförvaltningen bör separat be fastighetskontorets tomtavdelning lämna en på markägarförteckningen baserad förteckning över arrendetagarna innan Vägförvaltningen ansöker om vägförrättning, för att Nylands lantmäteribyrå skall kunna underrätta arrendetagarna om förrättningen.

Tekniska nämnden konstaterar (28.11.2006) följande:

Vägprojektet föranleder ett sådant ändringsarbete i fråga om vattentjänsterna att skyddsröret för vattenledningen NS 200 förlängs nära västra rampen till Ring I på det sätt som framgår av vägplanen. Dessutom föreslås vattenledningen NS 600 i korsningen Vichtisvägen/Krämarvägen bli förnyad. Då byggprojekteringen blir aktuell bör byggandets inverkan på det befintliga va-nätet granskas ännu mer ingående. Hela det av vägprojektet föranledda arbetet med att dra och flytta ledningar bör planeras och utföras som en del av projektet och bekostas med andra anslag än sådana som är avsedda för vattenverksfunktioner. Planerna för arbetet bör föreläggas Helsingfors Vatten.

Det kan vidare konstateras att Nylands vägdistrikt separat har sänt vägplanen till Helsingfors Vatten för utlåtande. Helsingfors Vatten kommer att sända ett utlåtande till Nylands vägdistrikt senast 30.1.2007, då fristen går ut.

Ramboll, det konsultföretag som Vägförvaltningen anlitar, utredde våren 2006 tillsammans med företrädare för olika affärsverksamheter vid Helsingfors Energi eventuella av vägprojektet Vichtisvägen föranledda åtgärder som gäller flyttning eller skydd av konstruktioner.

Det grundliga förbättringsarbetet på Vichtisvägen föranleder enligt vägplanen inga åtgärder i fråga om konstruktionerna inom fjärrvärmenätet. Däremot måste Helsingfors Energis gasledning flyttas åtminstone nära korsningen Vichtisvägen/Krämarvägen på grund av att en ny gångtunnel skall dras. Det är ca 100 m av ledningen som måste flyttas. Ett ersättande gasrör måste läggas väster om Vichtisvägen, på sektionsintervall 1500–1600. Det kan också bli aktuellt att flytta eller att under arbetet skydda gasröret vid den ramp för gång- och cykeltrafik som byggs nordväst om korsningen Vichtisvägen/Ring I, på sektionsintervall 2700–2800.

Helen Elnät Ab måste på grund av projektet Vichtisvägen flytta jordkablar inom distributionsnätet med medelspänning mellan korsningen Vichtisvägen/Garverigränden och korsningen Vichtisvägen/Krämarvägen, på sektionsintervall 40–1660. Flyttningsområdena framgår av en ledningskarta som hör till vägplanen: Landsväg 120 (Vichtisvägen) på avsnittet Hoplaksvägen–Ring III (stamväg 50). Den preliminära kostnadskalkylen för den flyttning av kablar som ingår i vägplanen slutar på ca 150 000 euro. Det är beaktat i kalkylen att vägbyggaren utför och bekostar grävningsarbetena mellan korsningen Vichtisvägen/Garverigränden och kustbanan, på västra sidan Vichtisvägen. En detaljerad kostnadskalkyl kan utarbetas då de konstruktioner som hör till vägprojektet planeras. Helen Elnät Ab har i vägplanen reserverats plats för rör som skyddar kablarna, i de planerade tunnlarna för gång- och cykeltrafik nära korsningarna Vichtisvägen/Krämarvägen och Vichtisvägen/Malmgårdsvägen. Om rör behövs också i andra delar av planeringsområdet reserveras det plats för sådana då planer utarbetas för vägkonstruktioner. Helen Elnät Ab står för kostnaderna då skyddsrören läggs.

Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab kräver en skriftlig beställning för all flyttning av ledningar och stolpar i anslutning till vägprojektet och fakturerar beställaren enligt de faktiska kostnaderna.

Nämnden för allmänna arbeten konstaterar (2.11.2006) följande:

Vägplanen har beställts av Nylands vägdistrikt och den har utarbetats i nära samarbete med Helsingfors stad, Esbo stad och Vanda stad. Allmänheten hade tillfälle att se vägplaneutkasten under ett möte 6.3.2006 på Kilterin koulu i Vanda.

I Helsingfors hölls vägplanen framlagd för allmänheten 22.9–23.10.2006 på förvaltningscentralens registratorskontor. Inga anmärkningar framställdes mot planen. Nämnden för allmänna arbeten har ingenting att invända mot väg- och trafikomläggningarna i planen. De delar av planen som gäller kollektivtrafiken innebär att denna får bättre verksamhetsförutsättningar och blir smidigare och att servicenivån för dem som åker kollektivt stiger. Tack vare att det dras tunnlar för gång- och cykeltrafik och nätet av leder kompletteras blir det mer lockande, säkrare och lättare att gå till fots och att åka cykel. Planteringarna och konstruktionerna förbättrar vägmiljön. De nya bullerskärmarna gör att mycket färre personer bor i en bullerzon.

En del av de i vägplanen angivna körfälten för kollektivtrafik, lederna för gång- och cykeltrafik och bullerskärmarna är belägna inom områden som är park- eller EV-område i detaljplanen. Staden godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen. Den utarbetar gatu- eller parkplaner som då de behandlas gör det möjligt att godkänna att trafikleder sträcker sig in i park- eller EV-område.

De i vägplanen angivna beräknade kostnaderna för projektet, 12,39 mn euro, varav 6,749 mn euro hänför sig till området i Helsingfors, svarar mot projektets omfattning och kvalitetsnivå. Enligt den föreslagna fördelningen av kostnaderna för projektet vad området i Helsingfors beträffar skall Vägförvaltningen stå för 3,235 mn euro och staden för 3,238 mn euro. Kostnaderna inbegriper också flyttning av olika aktörers ledningar och anordningar, 0,276 mn euro.

Den föreslagna kostnadsfördelningen följer huvudsakligen de principer för ansvaret för väghållningskostnader som Finlands Kommunförbund och Vägförvaltningen godkände år 2001. Förslaget bör justeras så att också ansvaret för bullerbekämpningskostnaderna är i överensstämmelse med principerna, närmare bestämt på så sätt att Vägförvaltningens andel av kostnaderna på 0,838 mn euro utgör 75 % och stadens 25 %. Justeringen gör att den föreslagna kostnadsfördelningen blir 3,444 mn euro för Vägförvaltningen och 3,029 mn euro för staden.

En överenskommelse om hur kostnaderna för flyttning av ledningar och anordningar skall fördelas mellan ägarna, Vägförvaltningen och staden måste träffas separat.

Den nuvarande vägbelysningen på Vichtisvägen ägs av staden (Helsingfors Energi). En överenskommelse om överföring av äganderätten på Vägförvaltningen i enlighet med principer som Vägförvaltningen tidigare föreslagit bör träffas då projektet genomförs. Vägförvaltningen står då också för kostnaderna för drift och underhåll av vägbelysningen i enlighet med den princip för kostnadsansvaret som den kommit överens om med Finlands Kommunförbund.

Vichtisvägen är en viktig del av det temaprojekt som syftar till att vägnätet i huvudstadsregionen skall utvecklas på så sätt att kollektivtrafiken främjas på de radiella huvudlederna. Projektet genomförs av Vägförvaltningen och kommunerna i huvudstadsregionen i samråd. Det är ett av spetsprojekten i planen för trafiksystemet i huvudstadsregionen (PLJ 2002) och ingår i Nylands vägdistrikts verksamhets- och ekonomiplan 2007–2011. Projektet har tidsangivelsen 2009–2010 i trafikinvesteringsprogrammet i förslaget till budget för staden för år 2007 och bör kunna genomföras då.

Svar på frågorna från Nylands vägdistrikt

Staden vidtar och bekostar samtidigt med vägarbetet de åtgärder som vägplanen kräver beträffande gator, enskilda vägar och såsom gator för gång- och cykeltrafik upptagna leder.

Staden godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen.

Staden står för byggkostnaderna beträffande gator, såsom gator för gång- och cykeltrafik (K3) upptagna vägar och enskilda vägar och samtycker till att ansvara för underhållet i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B2), dock med följande preciseringar:

– En överenskommelse om ansvaret för underhållet av gångtunnlarnas brokoner bör träffas då projektet genomförs.

– Staden föreslår att fördelningen av kostnaderna för den planskilda korsningen Vichtisvägen/Ring I (Reimars) skall justeras så att Vägförvaltningens andel av bullerbekämpningskostnaderna på 838 000 euro utgör 75 % och stadens 25 % i stället för föreslagna 50 % för vardera.

– Äganderätten till och underhållet bör överföras på Vägförvaltningen i enlighet med nuvarande praxis när det gäller belysningen på Vichtisvägen och andra leder i Vägförvaltningens ägo som ansluter sig till denna (bl.a. ramper och leder för gång- och cykeltrafik).

Staden ansvarar för underhållet av bullerskärmar i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B3), dock med följande precisering:

– En överenskommelse om ansvaret för underhållet av bullerskärmarna Me1 och Me5 bör träffas då projektet genomförs.

De frågor i Nylands vägdistrikts begäran om utlåtande som gäller markupplåtelse och ersättningar besvaras av fastighetsnämnden och de frågor som gäller planläggning besvaras av stadsplaneringsnämnden.

Ekonomi- och planeringscentralen konstaterar (6.11.2006) att vägplanen omfattar ett avsnitt på ca 8,5 km inom Helsingfors. Arbetet går ut på att körfält och hållplatser för kollektivtrafiken skall byggas och förbättras bl.a. i korsningen Vichtisvägen/Ring I, åtgärder rörande gång- och cykelbanor vidtas, två nya gångtunnlar dras under Vichtisvägen och bullerskärmar byggas.

Vichtisvägen hör i planen för trafiksystemet i huvudstadsregionen (PLJ 2002) till det temaprojekt som syftar till att kollektivtrafiken skall främjas på de radiella huvudlederna. Projektet Vichtisvägen är i PLJ2002 ett av de spetsprojekt som skall genomföras åren 2004–2007. I planen PLJ 2007, som är under arbete, ingår ett motsvarande temaprojekt.

Den andel av de totala kostnaderna för åtgärderna i vägplanen som hänför sig till området i Helsingfors uppgår till 6,75 mn euro, varav 3,24 mn euro föreslås utgöra stadens andel.

Ekonomi- och planeringscentralen är av samma åsikt som nämnden för allmänna arbeten i fråga om behovet att justera ansvaret för bullerbekämpningskostnaderna enligt principen 25/75 (staden/staten), vilken motsvarar de principer för ansvaret för väghållningskostnader som Finlands Kommunförbund och Vägförvaltningen godkände år 2001. Denna ändring minskar stadens kostnadsandel till 3,029 mn euro. De andra preciseringar som nämnden föreslår är också motiverade.

Det finns på momentet ”Samprojekt med Vägförvaltningen, infartsleder” i ekonomiplanen för åren 2007–2009 sammanlagt 1,4 mn euro med tidsangivelsen 2009–2010 för stadens andel av finansieringen av projektet Vichtisvägen. Den stora differensen mellan vägplanebeloppet och ekonomiplanebeloppet beror på att förslaget till kostnadsfördelning i vägplanen blev färdigt först då ekonomiplaneförslagen redan var klara och finansieringen i ekonomiplanen baserar sig på en preliminär utvecklingsplan för Vichtisvägen som är så gammal som från år 2001. Totalkostnaderna i utvecklingsplanen uppgår för samma avsnitt av Vichtisvägen till ca 5,8 mn euro i prisnivån för år 2006.

Byggnadskontoret bör i sitt ekonomiplaneförslag för åren 2008–2010 ta upp hela det belopp som behövs för finansieringen av projektet.

Stn anser att de föreslagna förbättringsåtgärderna i vägplanen är bra. Byggnadskontoret tar i sitt ekonomiplaneförslag för åren 2008–2010 upp hela det belopp som behövs för finansieringen av projektet. De justeringar i vägplanen som föreslås i utlåtandena är motiverade.

STN Stadsfullmäktige torde besluta avge det nedanstående utlåtandet till Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt beträffande vägplanen för förbättring av landsväg 120 (Vichtisvägen) på avsnittet Hoplaksvägen–Ring III med omreglering av enskilda vägar.

Svar på frågorna från Nylands vägdistrikt

– Staden vidtar och bekostar samtidigt med vägarbetet de åtgärder som vägplanen kräver beträffande gator, enskilda vägar och såsom gator för gång- och cykeltrafik upptagna leder.

– Staden har med stöd av landsvägslagen rätt att få ersättning för ett område som den upplåter som vägområde, dock inte om området är gatuområde. Den har rätt till ersättning också för andra förluster. Med tanke på att någon överenskommelse inte träffats om kostnadsfördelningen och staden har laglig rätt till ersättning kräver staden ersättning för det område som upplåts för vägändamål, såvida ersättningen inte beaktas separat i avtalet mellan Nylands vägdistrikt och staden.

– Staden godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen.

– Staden står för byggkostnaderna beträffande gator, såsom gator för gång- och cykeltrafik (K3) upptagna vägar och enskilda vägar och samtycker till att ansvara för underhållet i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B2), dock med följande preciseringar:

En överenskommelse om ansvaret för underhållet av gångtunnlarnas brokoner bör träffas då projektet genomförs.

Staden föreslår att fördelningen av kostnaderna för den planskilda korsningen Vichtisvägen/Ring I (Reimars) skall justeras så att Vägförvaltningens andel av bullerbekämpningskostnaderna på 838 000 euro utgör 75 % och stadens 25 % i stället för föreslagna 50 % för vardera.

Äganderätten till och underhållet bör överföras på Vägförvaltningen i enlighet med nuvarande praxis när det gäller belysningen på Vichtisvägen och andra leder i Vägförvaltningens ägo som ansluter sig till denna (bl.a. ramper och leder för gång- och cykeltrafik).

– Staden ansvarar för underhållet av bullerskärmar i enlighet med vad som föreslås i vägplanen (handling B3), dock med den preciseringen att en överenskommelse om ansvaret för underhållet av bullerskärmarna Me1 och Me5 bör träffas då projektet genomförs.

Planläggnings- och markanvändningssynpunkter

Vägplanen är i överensstämmelse med regionplanerna och förslaget till landskapsplan.

I Generalplan 2002 för Helsingfors (stadsfullmäktige 26.11.2003, trädde i kraft 23.12.2004 i fråga om planeringsområdet) är beteckningen huvudgata.

Vägplanen är i överensstämmelse med generalplanen.

Planeringsområdet ingår i gällande detaljplaner som godkänts och fastställts vid olika tidpunkter. Uppgifterna i vägplanen är à jour.

Detaljplaneändringarna hindrar inte att vägplanen godkänns.

En del av de i vägplanen angivna körfälten för kollektivtrafik, lederna för gång- och cykeltrafik och bullerskärmarna är belägna inom områden som är park- eller EV-område i detaljplanen. Staden godkänner att de broar, bullerskärmar, stödmurar och andra konstruktioner som vägbygget kräver byggs i enlighet med vägplanen. Den utarbetar gatu- eller parkplaner som då de behandlas gör det möjligt att godkänna att trafikleder och bullerskärmar sträcker sig in i park- eller EV-område.

Övrigt En överenskommelse om hur kostnaderna för flyttning av ledningar och anordningar skall fördelas mellan ägarna, Vägförvaltningen och staden måste träffas separat.

Då byggprojekteringen blir aktuell bör byggandets inverkan på det befintliga va-nätet granskas ännu mer ingående. Hela det av vägprojektet föranledda arbetet med att dra och flytta ledningar bör planeras och utföras som en del av projektet och bekostas med andra anslag än sådana som är avsedda för vattenverksfunktioner. Planerna för arbetet bör föreläggas Helsingfors Vatten. Nylands vägdistrikt får såsom det önskat ett separat utlåtande från Helsingfors Vatten om flyttningen av ledningar.

Tilläggsuppgifter:
Matikainen Kristiina, stadssekreterare, telefon 169 2262

BILAGOR	Bilaga 1	Projektkort
	Bilaga 2	Översiktlig presentation av vägplanen
	Bilaga 3	Förslag till kostnadsfördelning


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE

Tid	17.1.2007 kl. 18
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

BILAGOR	Bilaga 1	Nordsjö hamn, tullbyggnader i kontrollområdet
	Bilaga 2	Förvaltningscentralens rättstjänsts utlåtande 4.12.2006