PROS-järjestelmän käyttämä mallipohja

Ärende bordlagt 2.11.2005

JUSTERING AV TARIFFEN FÖR DEN INTERNA KOLLEKTIVTRAFIKEN I HELSINGFORS RÄKNAT FRÅN 1.1.2006

Stn 2005-1849

Kollektivtrafiknämnden föreslår (16.8.2005) att avgiften för resekortet räknat från 1.1.2006 skall vara 8,00 euro och att biljettpriserna inom tariffen för den interna trafiken i Helsingfors skall vara följande räknat från 1.1.2006:

Biljettslag		Nupris		Förslag		Förändring
		euro		euro		%

Enkelbiljett, vuxna		2,00	2,20		10,0
Enkelbiljett, barn 7–16 år		1,00	1,10		10,0
Textmeddelandebiljett		1,90	2,00		5,3
Enkelbiljett köpt i automat, vuxna		2,00	2,00		0,0
Enkelbiljett köpt i automat, barn 7–16 år		1,00	1,00		0,0
Förhandsbiljett, förvaltningar, vuxna		3,40	3,80		11,8
Förhandsbiljett, förvaltningar, barn 7–16 år		1,70	1,90		11,8
Sveaborgsbiljett, vuxna		3,60	4,00		11,1
Sveaborgsbiljett, barn 7–16 år		1,80	2,00		11,1
Spårvagnsbiljett, vuxna		1,80	2,00		11,1
Spårvagnsbiljett köpt på förhand, vuxna		1,50	–
Kompisbiljett		8,00	–
Värdebiljett, vuxna		1,70	1,82		7,1
Värdebiljett, barn 7–16 år		0,70	0,75		7,1
Värdebiljett, rabattgrupp 1		1,28	1,37		7,0
Värdebiljett, rabattgrupp 2		0,85	0,91		7,1
Värdebiljett, spårvagn, vuxna		1,28	1,37		7,0
Dagbiljett, vuxna må–fr kl. 9.00–14.00		1,40	–
Periodbiljett (14 dagar) vuxna		20,50	21,80		6,3
tilläggsdag		1,20	1,25		4,2
Periodbiljett (14 dagar), barn 7–16 år		8,70	9,40		8,0
tilläggsdag		0,50	0,52		4,0
Periodbiljett (14 dagar), rabattgrupp 1		15,60	16,60		6,4
tilläggsdag		0,89	0,94		5,6
Periodbiljett (14 dagar), rabattgrupp 2		10,50	11,00		4,8
tilläggsdag		0,59	0,62		5,1
Periodbiljett (14 dagar), innehavare, vuxna		33,80	35,60		5,3
tilläggsdag		1,93	2,04		5,7
Periodbiljett (14 dagar), innehavare, barn 7–16 år		17,00	17,80		4,7
tilläggsdag		0,96	1,02		6,3
Personlig allmän periodbiljett (14 dagar), vuxna		31,20	–
tilläggsdag		1,78	–
Personlig allmän periodbiljett (14 dagar), barn 7–16 år		15,60	–
tilläggsdag		0,89	–
Efternattsbiljett, enkelbiljett		3,00	3,30		10,0
Efternattsbiljett, värdebiljett		2,50	2,70		8,0
Turistbiljett, vuxna – 1 dygn	5,40		5,90		9,3
Turistbiljett, vuxna – 3 dygn	10,80		11,80		9,3
Turistbiljett, vuxna – 5 dygn	16,20		17,70		9,3
Turistbiljett, barn – 1 dygn	2,70		2,90		7,4
Turistbiljett, barn – 3 dygn	5,40		5,90		9,3
Turistbiljett, barn – 5 dygn	8,10		8,80		8,6

Nämnden har beslutat uppmana trafikverket att omedelbart inleda behövliga förberedelser så att tariffändringarna kan genomföras räknat från 1.1.2006.

Kollektivtrafiknämnden konstaterar följande om nämndbehandlingen av ärendet:

Under diskussionen i ärendet föreslog ledamoten Koponen, med avvikelse från föredragandens förslag, att priset på enkelbiljetten för barn köpt på förhand skall bibehållas vid 1 euro.

Koponens förslag understöddes inte och förföll därför.

Under diskussionen i ärendet föreslog ledamoten Lehtinen, med avvikelse från föredragandens förslag, att priserna inom tariffen för den interna trafiken i Helsingfors räknat från 1.1.2006 skall vara de som framgår av bilaga 2 till nämndens skrivelse.

Ledamoten Haltia understödde ledamoten Lehtinens förslag.

Under diskussionen i ärendet föreslog ledamoten Moisio, med avvikelse från föredragandens förslag, att priserna inom tariffen för den interna trafiken i Helsingfors räknat från 1.1.2006 skall vara de som framgår av bilaga 3 till nämndens skrivelse.

Ordföranden Karhu understödde ledamoten Moisios förslag.

Under diskussionen i ärendet föreslog ledamoten Ebeling, med avvikelse från föredragandens förslag, att priserna inom tariffen för den interna trafiken i Helsingfors räknat från 1.1.2006 skall vara de som framgår av bilaga 4 till nämndens skrivelse.

Ledamoten Hirvikangas understödde ledamoten Ebelings förslag.

Det förrättades omröstningar i ärendet.

Vid en omröstning där ledamoten Lehtinens ändringsförslag ställdes mot ledamoten Moisios ändringsförslag beslöt nämnden med rösterna 7–2 godkänna ledamoten Lehtinens förslag. Minoriteten bestod av ordföranden Karhu och ledamoten Moisio.

Vid en omröstning där ledamoten Ebelings ändringsförslag ställdes mot ledamoten Lehtinens ändringsförslag beslöt nämnden med rösterna 4–5 godkänna ledamoten Lehtinens förslag. Minoriteten bestod av ledamöterna Ebeling, Hirvikangas, Rissanen och Snäll.

Vid en omröstning där föredragandens beslutsförslag ställdes mot ledamoten Lehtinens ändringsförslag beslöt nämnden med rösterna 4–5 godkänna ledamoten Lehtinens förslag. Minoriteten bestod av ledamöterna Ebeling, Hirvikangas, Rissanen och Snäll.

Kollektivtrafiknämnden konstaterar (25.8.2005) att det är skäl att justera priset på två biljettslag i den tariffkalkyl som föreslogs 16.8.2005.

Sveaborgsbiljett, vuxna och barn (7–16 år)

I den föreslagna tariffen är priset på Sveaborgsbiljetten 4 euro (2 euro för barn). Då priset på den enkelbiljett som köps i automat inte höjs utan förblir 2 euro (1 euro för barn) och då det är det ändamålsenligt att priset på Sveaborgsbiljetten är lägre än två gånger priset på en enkelbiljett, föreslår nämnden att priset på biljetten för vuxna blir 3,80 euro och priset på barnbiljetten 1,80 euro.

Spårvagnsbiljett, vuxna

I den föreslagna tariffen är priset på spårvagnsbiljetten 2,00 euro. Spårvagnsbiljetter säljs också i biljettautomater i centrum. Nämnden anser det vara skäl att precisera priset på den spårvagnsbiljett som köps i automat till 1,90 euro, så att styrningseffekten för köp av biljett i förväg skall fungera. På årsnivå köps det ungefär 12 000 spårvagnsbiljetter i automat.

De ovan föreslagna preciseringarnas inverkan på biljettintäkterna är obetydlig. Den genomsnittliga tariffhöjningsprocenten är 4,2 också med beaktande av preciseringarna.

Nämnden beslöt precisera sin framställning 16.8.2005 och föreslå att priserna på de nedanstående biljettslagen inom den interna pappersbiljettstariffen för Helsingfors skall vara följande räknat från 1.1.2006:

Biljettslag	Nupris		Förslag		Förändring
	euro		euro		%

Sveaborgsbiljett, vuxna	3,60	3,80		5,6
Sveaborgsbiljett, barn 7–16 år	1,80	1,90		5,6
Spårvagnsbiljett, vuxna (köpt i automat)	1,80	1,90		5,6

./. Stn konstaterar att förslaget 16.8.2005 från föredraganden i kollektivtrafiknämnden till tariffhöjning med bilagor utgör den separata bilagan 1 och bilagorna till nämndens skrivelse 16.8.2005 utgör bilagorna 2–4.

Stns framställning baserar sig på det förhandlingsresultat som nåddes vid budgetförhandlingarna, dvs. en höjning av biljettpriserna med 2,8 % och ett tariffstöd på 96,5 mn euro år 2006. Biljettintäkterna beräknas uppgå till 105,7 mn euro.

./. En intäktskalkyl, en taxetabell och en jämförelse av taxorna med nupriserna utgör bilagorna 5–7.

STN Stadsfullmäktige torde besluta justera tariffen för den interna kollektivtrafiken i Helsingfors räknat från 1.1.2006 enligt följande:

	euro

Enkelbiljett, vuxna	2,20
Enkelbiljett, barn 7–16 år	1,10
Textmeddelandebiljett	2,00
Enkelbiljett köpt i automat, vuxna	2,00
Enkelbiljett köpt i automat, barn 7–16 år	1,00
Förhandsbiljett, förvaltningar, vuxna	3,80
Förhandsbiljett, förvaltningar, barn 7–16 år	1,90
Sveaborgsbiljett, vuxna	3,80
Sveaborgsbiljett, barn 7–16 år	1,90
Spårvagnsbiljett, vuxna	2,00
Spårvagnsbiljett köpt i automat, vuxna	1,80
Värdebiljett, vuxna	1,80
Värdebiljett, barn 7–16 år	0,74
Värdebiljett, rabattgrupp 1	1,35
Värdebiljett, rabattgrupp 2	0,90
Värdebiljett, spårvagn, vuxna	1,35
Periodbiljett (14 dagar) vuxna	21,40
– tilläggsdag	1,22
Periodbiljett (14 dagar), barn 7–16 år	9,10
– tilläggsdag	0,51
Periodbiljett (14 dagar), rabattgrupp 1	16,00
– tilläggsdag	0,92
Periodbiljett (14 dagar), rabattgrupp 2	10,80
– tilläggsdag	0,61
Periodbiljett (14 dagar), innehavare, vuxna	34,60
– tilläggsdag	1,98
Periodbiljett (14 dagar), innehavare, barn 7–16 år	17,30
– tilläggsdag	0,99
Personlig allmän periodbiljett (14 dagar), vuxna	34,60
– tilläggsdag	1,98
Personlig allmän periodbiljett (14 dagar), barn 7–16 år	17,30
– tilläggsdag	0,99
Efternattsbiljett, enkelbiljett	3,30
Efternattsbiljett, värdebiljett	2,65
Turistbiljett, vuxna – 1 dygn	6,00
Turistbiljett, vuxna – 3 dygn	12,00
Turistbiljett, vuxna – 5 dygn	18,00
Turistbiljett, barn – 1 dygn	3,00
Turistbiljett, barn – 3 dygn	6,00
Turistbiljett, barn – 5 dygn	9,00

Avgiften för resekortet är 8,00 euro räknat från 1.1.2006.

Tilläggsuppgifter:
Matikainen Kristiina, stadssekreterare, telefon 169 2262

BILAGOR	Bilaga 1	Framställning från föredraganden i kollektivtrafiknämnden, texten på föredragningslistan 16.8.2005 med bilagor
	Bilaga 2	Bilaga 2 till kollektivtrafiknämndens skrivelse
	Bilaga 3	Bilaga 3 till kollektivtrafiknämndens skrivelse
	Bilaga 4	Bilaga 4 till kollektivtrafiknämndens skrivelse
	Bilaga 5	Intäktskalkyl
	Bilaga 6	Taxetabell
	Bilaga 7	Jämförelse av taxorna med nupriserna

ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSSTYRELSEN OCH INSTRUKTIONEN FÖR MILJÖFÖRVALTNINGEN

Stn 2005-1306

Stn föreslår att instruktionen för Stn och instruktionen för miljöförvaltningen skall justeras bl.a. i fråga om stadsdirektörens och miljödirektörens befogenheter för att instruktionerna skall motsvara ledarskaps- och meddelandesystemen i beredskapsanvisningarna för Helsingfors stad. Beredskapsanvisningarna omfattar gemensamma principer för hela stadsförvaltningen när det gäller att förbereda sig för exceptionella förhållanden.

Följande ingår i 102 § i miljöskyddslagen: Kommunen skall med de medel som står till buds upprätthålla beredskap för att inom kommunens område hindra eventuell överskridning av de gränsvärden för luftkvaliteten som grundar sig på en förordning av statsrådet. Då gränsvärdena överskrids skall kommunen informera och varna befolkningen och vidta behövliga åtgärder eller meddela föreskrifter om trafikbegränsningar och minskning av utsläpp.

Miljöcentralen har i enlighet med stadens beredskapsanvisningar i samråd med andra som saken gäller utarbetat en beredskapsplan bl.a. för allvarliga lägen med luftföroreningar. Stn godkände 31.1.2005 med stöd av miljöskyddslagen denna beredskapsplan rörande beredskap för ökad kvävedioxidhalt orsakad av trafiken. Planen innehåller en verksamhetsmodell och en beskrivning av informationen, ansvaret och de åtgärder som vidtas för att utsläppen skall minska. Den omfattar tre beredskapstillstånd: grundberedskap, förhöjd beredskap och full beredskap.

./. Beredskapstillstånden och åtgärderna beskrivs i en separat bilaga, bilaga 1.

Enligt den gällande instruktionen för miljöförvaltningen har chefen för miljöcentralen, dvs. miljödirektören, till uppgift att göra framställningar om att behövliga åtgärder bör vidtas eller föreskrifter meddelas då gränsvärdet för luftkvaliteten överskrids. På basis av 15 § i instruktionen för Stn är det då gränsvärdet för luftkvaliteten överskrids stadsdirektören som har befogenheter att meddela föreskrifter i lägen med full beredskap.

Instruktionen för miljöförvaltningen föreslås bli justerad på så sätt att den får på beredskapsplanen baserade bestämmelser dels om att miljödirektören ansvarar för uppgiften att meddela föreskrifter om att staden skall börja tillämpa grundberedskap eller förhöjd beredskap, dels om att miljöcentralen har till uppgift att ge information och rekommendationer i beredskapslägen. Instruktionen för Stn föreslås också bli justerad, i fråga om stadsdirektörens befogenheter.

Miljönämnden beslöt 24.5.2005 göra den nedanstående framställningen hos Stn.

Förslag om ändringar i instruktionen för miljöförvaltningen

Nämnden föreslår att Stn skall förelägga Stge följande förslag om ändringar i instruktionen för miljöförvaltningen:

1 §, Verksamhetsområde: Hänvisningen till produktsäkerhetslagen stryks och hänvisningar till lagen om vattentjänster och lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet införs i 2 mom.

Nämnden är, om något annat inte är föreskrivet, miljövårdsmyndighet, hälsoskyddsmyndighet, myndighet för campingområden, kemikalietillsynsmyndighet, livsmedelstillsynsmyndighet och en sådan tillsynsmyndighet som avses i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel, lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om vattentjänster, lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning och lagen om privat hälso- och sjukvård.

7 §, Delegering av befogenheter: Hänvisningen till produktsäkerhetslagen stryks och hänvisningar till lagen om vattentjänster och lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet införs.

Nämnden kan på en tjänsteinnehavare som lyder under denna överföra en uppgift som ankommer på nämnden på basis av miljöskyddslagen, avfallslagen, lagen om vattentjänster, kemikalielagen, hälsoskyddslagen, terrängtrafiklagen, sjötrafiklagen, lagen om friluftsliv, livsmedelslagen, lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel, lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om smittsamma sjukdomar, lagen om privat hälso- och sjukvård eller en förordning eller ett beslut som utfärdats med stöd av någon av dessa, såvida inte lagen särskilt föreskriver något annat.

10 §, Enheternas verksamhetsområde: En ny mening om uppgiften att ge rekommendationer och information i beredskapslägen införs i 3 mom., som gäller miljöskydds- och forskningsenhetens verksamhetsområde.

Miljöskydds- och forskningsenheten ger dessutom då luftkvaliteten försämras rekommendationer och information i beredskapslägen i enlighet med beredskapsplanen och föreskrifter som meddelas av miljödirektören.

11 §, Verkschefens uppgifter: 8 punkten, som gäller beredskapslägen, ändras så att där i stället för det nuvarande finns en uttrycklig bestämmelse om uppgiften att meddela föreskrifter om att grundberedskap eller förhöjd beredskap skall börja tillämpas och om uppgiften att vidta behövliga åtgärder då luftkvaliteten försämras.

8 att bestämma att grundberedskap eller förhöjd beredskap skall börja tillämpas då luftkvaliteten försämras och att bestämma att behövliga åtgärder skall vidtas, såsom att information och rekommendationer skall ges, i enlighet med beredskapsplanen.

Motivering för förslagen

Nämnden motiverar sina förslag på nedanstående sätt.

Det finns i 1 § 2 mom. och 7 § i den gällande instruktionen en hänvisning till produktsäkerhetslagen, som upphävdes 16.2.2004. Befogenheterna för uppgifter inom produktsäkerhetstillsynen baserar sig nu på 11 § i lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004). Paragrafen har samma innehåll som motsvarande paragraf i den upphävda lagen. Lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet ersatte produktsäkerhetslagen. Det är alltså fråga om en teknisk korrigering i instruktionen.

Nämnden har inte bara de befogenheter som baserar sig på bestämmelserna ovan utan också befogenheter som baserar sig direkt på lagen om vattentjänster (119/2001). Tillsynsmyndigheter är enligt 4 § den regionala miljöcentralen, den kommunala hälsoskyddsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten. Tillsynsmyndigheterna har till uppgift att övervaka att lagen om vattentjänster och bestämmelser som utfärdats med stöd av denna efterlevs. Lagen om vattentjänster har inga begränsningar för delegering av befogenheter från nämnden till en tjänsteinnehavare. De befogenheter som baserar sig på denna lag är inte beaktade i den gällande instruktionen, som därför bör kompletteras. Det framgår av stadens beredskapsplan rörande beredskap för ökad kvävedioxidhalt orsakad av trafiken hur ansvaret är fördelat och hurdana åtgärder som skall vidtas för att utsläppen skall minska. Enligt planen är det miljödirektören som ansvarar för att staden börjar tillämpa grundberedskap eller förhöjd beredskap. Miljöcentralen har till uppgift att ge information och rekommendationer i beredskapslägen.

Enligt 10 § i instruktionen för miljöförvaltningen följer miljöskydds- och forskningsenheten miljöns tillstånd och sköter uppgifter som gäller miljöskyddsupplysning och ‑fostran. Med tanke på att enhetens uppgifter omfattar en stor mängd information är det naturligt att enheten också sköter informationen i beredskapslägen. Det är dock inte ändamålsenligt att informationen och annat som hänför sig till beredskapslägen likställs med miljöcentralens normala uppgifter, eftersom det är fråga om något exceptionellt. Följaktligen är det motiverat att de uppgifter som hänför sig till beredskapslägen nämns uttryckligen i instruktionen.

Verkschefens befogenheter i beredskapslägen är fastslagna i 11 § 8 punkten i den gällande instruktionen. Enligt denna punkt har verkschefen till uppgift att göra framställningar om att behövliga åtgärder bör vidtas eller föreskrifter meddelas då gränsvärdet för luftkvaliteten överskrids. Punkten är oklar. Stadskansliets juridiska avdelning konstaterar i ett utlåtande 2.6.2004 att de uppgifter som miljödirektören och miljöcentralen skall sköta i beredskapslägen bör vara klarare angivna i instruktionen. Det är med tanke på utlåtandet från stadskansliet och andra omständigheter motiverat att instruktionen ändras på föreslaget sätt.

Stadgekommittén konstaterar (22.6.2005) att den har granskat miljönämndens förslag 24.5.2005 till ändringar i instruktionen för miljöförvaltningen och föreslår följande ändringar och korrigeringar:

10 § Enheternas verksamhetsområde

Passusen om att ge rekommendationer och information i momentet om miljöskydds- och forskningsenhetens uppgifter har justerats med en hänvisning till av Stn och andra myndigheter godkända beslut om säkerställande av luftkvaliteten.

Grundläggande bestämmelser om säkerställande av luftkvaliteten ingår i 102 § i miljöskyddslagen och i statsrådets förordning om luftkvaliteten, vilken utfärdats med stöd av denna lag. Stn godkände 31.1.2005 med stöd av miljöskyddslagen en beredskapsplan rörande beredskap för ökad kvävedioxidhalt orsakad av trafiken.

11 § Verkschefens uppgifter

Verkschefens uppgifter har i 8 punkten, som handlar om att meddela föreskrifter då luftkvaliteten försämras, fått ett tillägg som går ut på att framställningar skall göras hos stadsdirektören om att åtgärder som säkerställer luftkvaliteten bör vidtas i enlighet med miljöskyddslagen.

Justering av instruktionen för Stn

Stadgekommittén föreslår att det samtidigt som instruktionen för miljöförvaltningen ändras skall göras en justering i 15 § 3 punkten i instruktionen för Stn. Punkten handlar om stadsdirektörens befogenheter att meddela föreskrifter om begränsning av trafiken för att förorening av luften skall förebyggas och luftkvaliteten förbättras. Det är nödvändigt att stadsdirektörens befogenheter att meddela föreskrifter och den lagbaserade grunden för befogenheterna anges exaktare i instruktionen, på så sätt att de åtgärder som stadsdirektören fattar beslut om nämns uttryckligen.

Stadgekommittén har dessutom gjort vissa stadgetekniska och stilistiska justeringar i de föreslagna instruktionsändringarna.

Stadgekommittén har som sakkunniga hört stf. förvaltningschef Jorma Nurro, jurist Jaakko Autio och miljöinspektör Jari Viinanen från miljöcentralen och trafikplaneringschef Olli-Pekka Poutanen från stadsplaneringskontoret.

./. Den gällande instruktionen för Stn i finsk version och den gällande instruktionen för miljöförvaltningen i finsk version utgör separata bilagor, 2 och 3.

STN Stadsfullmäktige torde besluta göra de nedanstående ändringarna i instruktionen för stadsstyrelsen och instruktionen för miljöförvaltningen.

A 15 § 3 punkten i instruktionen för stadsstyrelsen får följande lydelse:

15 §

Stadsdirektörens uppgifter

Stadsdirektören har, om han inte har uppdragit saken åt någon annan tjänsteinnehavare och om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

3 att, vid behov efter att ha hört myndigheterna i fråga, med stöd av 102 § i miljöskyddslagen och i enlighet med av stadsstyrelsen godkända beslut om säkerställande av luftkvaliteten meddela föreskrifter om att trafiken skall begränsas, dammbindningsåtgärder vidtas och kollektivtrafiken vara avgiftsfri

– – –

B 1 § 2 mom., 7 §, 10 § 3 mom. och 11 § 8 punkten i instruktionen för miljöförvaltningen får följande lydelse:

1 §

Verksamhetsområde – – –

Nämnden är, om något annat inte är föreskrivet, miljövårdsmyndighet, hälsoskyddsmyndighet, myndighet för campingområden, kemikalietillsynsmyndighet, livsmedelstillsynsmyndighet och en sådan tillsynsmyndighet som avses i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel, lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om vattentjänster, lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning och lagen om privat hälso- och sjukvård.

– – –

7 §

Delegering av befogenheter

Nämnden kan på en tjänsteinnehavare som lyder under denna överföra en uppgift som ankommer på nämnden på basis av miljöskyddslagen, avfallslagen, lagen om vattentjänster, kemikalielagen, hälsoskyddslagen, terrängtrafiklagen, sjötrafiklagen, lagen om friluftsliv, livsmedelslagen, lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel, lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning, lagen om smittsamma sjukdomar, lagen om privat hälso- och sjukvård eller en förordning eller ett beslut som utfärdats med stöd av någon av dessa, såvida inte lagen särskilt föreskriver något annat.

10 §

Enheternas verksamhetsområde

– – –

Miljöskydds- och forskningsenheten sköter i enlighet med de godkända målen de vattenundersökningar och övriga miljöundersökningar och det arbete på att följa miljöns tillstånd som hör till nämndens verksamhetsområde, likaså uppgifter som gäller miljökonsekvensbedömning, naturvård, utnyttjande av naturtillgångar, utnyttjande av naturen för rekreation, markanvändningsplanering, övrig samhällsplanering och miljöskyddsupplysning och ‑fostran. Miljöskydds- och forskningsenheten ger dessutom rekommendationer, varningar och information som behövs för att luftkvaliteten skall säkerställas, i enlighet med av stadsstyrelsen och andra myndigheter godkända beslut om säkerställande av luftkvaliteten.

– – –

11 §

Verkschefens uppgifter

Verkschefen har, om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, till uppgift

– – –

8 att bestämma att grundberedskap eller förhöjd beredskap skall börja tillämpas då luftkvaliteten försämras och att behövliga åtgärder skall vidtas, såsom att rekommendationer, varningar och information skall ges för att luftkvaliteten skall säkerställas, och att göra framställningar hos stadsdirektören om att åtgärder som säkerställer luftkvaliteten bör vidtas i enlighet med miljöskyddslagen.

Stadsfullmäktige torde samtidigt besluta att instruktionsändringarna skall träda i kraft 1.1.2006.

Tilläggsuppgifter:
Saarinen Erja, biträdande stadssekreterare, telefon 169 2361
Vanne Pertti, kanslichef, telefon 169 2210

BILAGOR	Bilaga 1	Tabell: Beredskapslägen och åtgärder
	Bilaga 2	Instruktionen för Helsingfors stadsstyrelse i finsk version
	Bilaga 3	Instruktionen för Helsingfors stads miljöförvaltning i finsk version

DETALJPLANEÄNDRING FÖR PARKOMRÅDE I BÖLE OCH EN DEL AV KVARTERET NR 390 M.FL. OMRÅDEN I VALLGÅRD (INDUSTRIGATAN MELLAN STUREGATAN OCH BANGÅRDSVÄGEN) (NR 11310)

Stn 2004-2659

Förslag till detaljplaneändring för parkområde i 17 stadsdelen (Böle), för en del av kvarteret nr 390 och park-, järnvägs-, parkerings- och gatuområden i 22 stadsdelen (Vallgård) och för stadsdelsgränsen

Området är beläget i Vallgård, mellan området med Fredriksbergs maskinverkstad och Vallgårds industriområde.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att iståndsätta Industrigatan och bygga om den så att den får 2 + 2 körfält mellan Sturegatan och Bangårdsvägen. Järnvägs-, parkerings- och parkområde ändras till gatuområde, och gatuområde ändras till parkområde. Stadsdelsgränsen ändras.

Detaljplaneändringen för Industrigatan ingick ursprungligen i utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad men behandlas nu separat.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (25.11.2004) att planläggningsarbetet har inletts på initiativ av staden själv.

Tidigare beslut av nämnden

Nämnden godkände 11.5.2000 en trafikplan för Industrigatan på avsnittet Tågvägen–Bangårdsvägen. Enligt planen skall största delen av Industrigatan bli en huvudgata med 2 + 2 körfält. Avsnittet Jämsägatan–Bangårdsvägen är inte nämnvärt förändrat i planen.

Nämnden godkände 6.3.2003 utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad som underlag för den fortsatta planeringen och gav samtidigt vissa anvisningar för det fortsatta arbetet vad nybyggandet beträffar. Då en markanvändningsplan utarbetades för maskinverkstadsområdet planerades det att Industrigatan skulle få 2 + 2 körfält också på avsnittet Jämsägatan–Bangårdsvägen och att en del av körfälten skulle löpa under Bangårdsvägen och stambanan, genom den nuvarande hamnbanetunneln.

Nämnden godkände 30.9.2004 utkastet till delgeneralplan för Mellersta Böle som underlag för den fortsatta planeringen. I utkastet är Industrigatan är förenad med Lokvägen genom att den löper under Bangårdsvägen och bangården för stambanan.

Utgångspunkter

Detaljplaner

Området ingår i detaljplaner som är fastställda 1901, 30.1.1940, 23.1.1984, 23.10.1996 och 10.9.1997. Det är huvudsakligen upptaget som gatuområde. Ungefär vid mitten av området ligger parkområdet Jämsäparken (VP) och i norra ändan och vid kanten mot området med Fredriksbergs maskinverkstad finns det järnvägsområde. Till området hör också små delar av en parkeringsplats vid Kuortanegatan och av parkområdet Telegrafistparken.

En detaljplaneändring är aktuell för området med Fredriksbergs maskinverkstad. Den detaljplaneändring som nu behandlas var ursprungligen en del av den. I utkastet till detaljplaneändring för verkstadsområdet finns det i norr vid Industrigatan ett kvartersområde för flervåningshus (AK), närmast Sturegatan ett kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) och norr om Industrigatan två nya kvartersområden för kontorsbyggnader (KT).

Byggförbud

Byggförbud har med stöd av 53 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen utfärdats för järnvägsområdet med anledning av att detaljplanen skall ändras.

Ägandeförhållanden

Järnvägsområdet ägs av VR-Group Ab och finska staten/Banförvaltningscentralen. Gatu-, park- och parkeringsområdena ägs av staden och finska staten/Banförvaltningscentralen.

Allmän områdesbeskrivning

Industrigatan på avsnittet Sturegatan–Bangårdsvägen är av huvudgatuklass. Området gränsar i norr som gatuområde till industri- och affärskvarter och i söder till området med Fredriksbergs maskinverkstad. Det är obebyggt mot verkstaden och får där användas för parkering. Industrigatan löper mellan Jämsägatan och Bangårdsvägen upp på en bro och korsar banan till Sumparns hamn. En led för gång- och cykeltrafik är dragen över gatan.

Trafikvolymen per dygn är på östra delen av Industrigatan ca 22 900 bilar och på västra delen ca 20 800, på Sturegatan ca 30 000 bilar och på Bangårdsvägen ca 25 400 bilar. Livligast av de korsande gatorna är Jämsägatan med ca 7 900 bilar per dygn. Området har goda kollektivtrafikförbindelser. Industrigatan trafikeras av fem busslinjer: 22, 59, 505, 509 och 518. Sturegatan och Bangårdsvägen vid Böle station har spårvagnstrafik. Utmed norra kanten av Bangårdsvägen löper en huvudcykelbana som via en tunnel (Bangårdsvägen) fortsätter till cykelbanan utmed stambanan. Böle station ligger på gångavstånd.

Naturmiljö

Industrigatan har gatuträd på norra sidan.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet har redan anordningar för den samhällstekniska försörjningen, dock inte delen väster om Kuortanestigen. I östra ändan av Industrigatan börjar en viktig avloppsledning i en tunnel.

Grund och grundvatten

Ytdelen av området består huvudsakligen av fyllnadsjord. Alven består främst av bärande grovkorniga jordskikt. Området vid Elimägränden och Industrigränden har alv i naturtillstånd som är finkornig och delvis organisk. Vid Kuortanegatan finns ett annat område med mjuk mark. Det har undersökts i vilken omfattning verksamheten i området med Fredriksbergs maskinverkstad har förorenat marken och det hängande grundvattnet. Kolväten antas ha kunnat sprida sig också till området vid Industrigatan från området vid servicespåren. Vid undersökningar sommaren 2003 mellan servicespåren och Industrigatan hittades ingen jord som var förorenad med oljekolväten, men ytjorden visade sig i någon mån vara förorenad med kvicksilver och bly.

Industrigatan följer en dal där det funnits en sjö öster om Sturegatan. I dalbottnen stämmer finkorniga jordskikt markvattnet i fyllnadsskiktet så att det blir hängande grundvatten. Hurdan kvalitet och hurdant höjdläge detta grundvatten har är av betydelse för grundkonstruktionerna av trä i området med Fredriksbergs maskinverkstad. Det hängande grundvattnet rinner i fyllnadsjorden mot nordost och öster. Nordost om eltågshallen, mellan Industrigatan 15 och Industrigatan 25, finns en damm av trä från 1970-talet för hängande grundvatten, med vilken syftet är att nivån på detta grundvatten skall hållas tillräckligt hög i verkstadsområdet. Den egentliga grundvattenenivån följer svaghetszoner i berggrunden och sjunker mot öster och nordost.

Miljöstörningar

Den genomsnittliga trafikvolymen på Industrigatan är 21 000–23 000 fordon per dygn. Riktvärdet för buller på dagen, 55 dB, överskrids i Telegrafistparken i södra utkanten av Östra Böle. Bullret överstiger 70 dB vid fasaderna till verksamhetsbyggnaderna. Gatan har en livlig huvudgatukorsning i vardera ändan.

Det finns flera livliga huvudgator nära området, och utsläpp från fordonstrafiken och damm från trafikområdena försämrar luftkvaliteten. Huvudstadsregionens samarbetsdelegation (SAD) har i Vallgård en fast station där luftkvaliteten mäts.

Meira Ab:s kafferosteri orsakar tidvis lukt i östra ändan av Industrigatan. Vissa människor upplever lukten som störande. Surret från ventilations- och kylaggregat på Meira Ab:s fastighet och på andra fastigheter med arbetslokaler i området kan ofta urskiljas trots trafikbullret.

Målsättning Syftet med detaljplaneändringen är att Industrigatan skall iståndsättas så att den får 2 + 2 körfält på avsnittet Sturegatan–Bangårdsvägen, att en cykelbana skall dras utmed södra kanten av Industrigatan och att en ny bro för gång- och cykeltrafik skall dras över Industrigatan, mellan verkstadsområdet och Östra Böle. Det är meningen att gatuarbetena skall inledas år 2005.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Järnvägs-, parkerings- och parkområde är ändrat till gatuområde i förslaget till detaljplaneändring, och gatuområde är ändrat till parkområde. Dessutom är stadsdelsgränsen ändrad. Industrigatans kantstenslinje är normativ på detaljplanekartan. Mitt på gatan och på vardera sidan är en rad gatuträd angiven. Trafikön mitt på gatan är ett normativt område som skall planteras. Två broar för gång- och cykeltrafik är dragna över gatan.

Området har en yta på 4,1 ha.

Trafik Industrigatan är av huvudgatuklass. Det har planerats att den skall få 2 + 2 körfält på avsnittet Sturegatan–Bangårdsvägen och att den skall löpa under Bangårdsvägen och stambanan, genom den nuvarande hamnbanetunneln. Tunnelavsnittet föreslås få 1 + 1 körfält och ansluta sig till gatunätet i Mellersta Böle genom Lokvägen. Från Industrigatan dras en led med 1 + 1 körfält till Bangårdsvägen. Det blir en gång- och cykelbana och en trädrad på vardera sidan av gatan, och mellan dessa blir det bilplatser.

Infarterna från Industrigatan till tomterna i verkstadsområdet finns vid östra och västra ändan av den nuvarande eltågshallen. Alla körriktningar är tillåtna vid östra ändan. I väster är det tillåtet att köra i bara en riktning. De nuvarande infarterna norr om Industrigatan ändras så att de blir enkelriktade. Infarterna till tomterna 691/21 och 19 flyttas från Kuortanegatan till Industrigatan.

Den genomsnittliga trafikvolymen på Industrigatan beräknas år 2020 vara 30 000–32 000 bilar per vardagsdygn.

Den nya spårvagnslinjen 9 kommer att löpa genom verkstadsområdet via Industrigatan och Jämsägatan till Östra Böle. Det har planerats att spåret för västgående trafik skall gå på högra sidan av Industrigatan och spåret för östgående trafik vid mittremsan. Tack vare detta kan signalregleringen i korsningen Industrigatan/Jämsägatan fungera smidigt. Det blir signalreglering där spårvagnslinjen möter Industrigatan inom verkstadsområdet.

Naturmiljö Industrigatan får gatuträd. Telegrafistparken utvidgas i söder mot Industrigatan med sin nya sträckning.

Samhällsteknisk försörjning

De nuvarande vatten- och avloppsledningarna och ledningarna för elöverföring löper huvudsakligen i norra kanten av Industrigatan, och de flyttas inte. Telekommunikationskablarna måste flyttas från den planerade körbanan och planteringsremsorna till den nya södra kanten av gatan.

I Jämsäparken flyttas en kombinerad avloppsledning, en vattenledning och en fjärrvärmeledning till körbanan från den nuvarande parkeringsplatsen om denna i enlighet med detaljplaneutkastet planläggs som byggnadstomt. Dessutom förlängs vatten- och avloppsledningen västerut med en sträcka som motsvarar längden på ett kvarter.

En ny dagvattenledning dras i en jordskärning vid västra ändan av Industrigatan med sin nya sträckning och under viadukten, och den leds till den nya avloppsledningen i en tunnel i södra delen av Mellersta Böle. Det har också övervägts om området kunde avvattnas och en avloppsledning dras i nordostlig riktning genom bantunneln till Sörnäs hamn. Duplikatsystemet kunde i så fall tillämpas för dag- och avloppsvattnet. Västra ändan av tunneln ligger lite högre upp för att vattnet från området kring viadukten skall kunna ledas dit. Bostadskvarteren i västra ändan av verkstadsområdet börjar antagligen bebyggas innan hamnspåret slutar användas. Det kan då hända att avloppsvattnet måste ledas till en kombinerad avloppsledning. Det är meningen att en så stor del som möjligt av det dagvatten som är av god kvalitet skall infiltreras och bli hängande grundvatten i de nya bostadskvarteren i verkstadsområdet. Avsikten med detta är också att extrabelastningen på de kombinerade avloppsledningarna skall bli mindre. I samband med arbetena på Industrigatan iståndsätts också nätet av vatten- och avloppsledningar i behövlig utsträckning. Det måste förhindras att ledningsgravarna gör att nivån på det hängande grundvattnet sjunker, vid behov med spärrar av kompakt jord.

Det måste vid Industrigränden beaktas att en ny fjärrvärmeledning skall dras till verkstadsområdet. Att rör för fjärrkyla skall kunna läggas ned måste beaktas vid Industrigatan.

Grund; byggbarhet, renhet och grundvatten

Det skall före byggandet utredas tillräckligt noggrant om marken innehåller skadliga ämnen. Det kan finnas sådana vid hamnspåret. Det hängande grundvattnet kan ha fört med sig oljekolväten från området kring servicespåren eller från det område norr om verkstaden där det tidigare funnits en bränslebehållare ovan jord. Skadliga ämnen i underbyggnaden inom gatuområdet är inte i och för sig ett hälsoproblem, men hanteringen av dem kan påverka tidsschemat för projektet.

I norra kanten av Industrigatan leds vattnet bort från källarvåningarna på fastigheterna med en dräneringspump. Mellan eltågshallen och den nuvarande körbanan finns en damm av träplankor för hängande grundvatten. Avsikten med dammen är att nivån på det hängande grundvattnet inte skall sjunka kring verkstadsgrunden av trä. Dammen bör förlängas så att den tillsammans med grundkonstruktionerna i de nya byggnaderna vid södra kanten av Industrigatan bildar en sammanhängande damm som är så tät som möjligt. Den är belägen inom gatuområdet.

Miljöstörningar

Hur trafikbullret sprids från Industrigatan studerades år 2002 utgående från en modell för beräkning av bullerspridning, i samband med den planering som gällde utkastet till detaljplaneändring för verkstadsområdet. För närvarande överskrids riktvärdet för buller i rekreationsområden på dagen, 55 dB, i Telegrafistparken i södra utkanten av Östra Böle. Bullret överstiger 70 dB vid fasaderna till verksamhetsbyggnaderna. Den prognostiserade trafikvolymen år 2020 är då 28 000 fordon per dygn. Det genomsnittliga bullret inom gatuområdet och vid fasaderna till de nuvarande byggnaderna ökar med 1–2 dB. Den genomsnittliga bullernivån i Telegrafistparken sjunker under 55 dB om en verksamhetsbyggnad uppförs mellan Industrigatan och parken i enlighet med utkastet till detaljplaneändring för verkstadsområdet. Likaså minskar trafikbullret i parken om västra ändan av Industrigatan får ett lägre höjdläge än den har nu, närmare bestämt sänks ned i en skärning, och om en del av trafiken dirigeras under Bangårdsvägen i stället för att löpa genom den nuvarande signalreglerade korsningen. De planerade kvarteren med arbetslokaler och bostäder söder om Industrigatan gör det svårare för trafikbullret att sprida sig söderut. Spårvägen orsakar inget störande buller.

Namn Namnkommittén beslöt 10.11.2004 föreslå namnet Telegrafistbron (Sähköttäjänsilta) för den nuvarande bron över Industrigatan och namnet Maskinverkstadsbron (Konepajansilta) för den nya bron.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

Stadsbilden blir mer harmonisk i och med att Industrigatan breddas och får karaktären av boulevard. Trafiken börjar flyta bättre. Gång- och cykeltrafiken blir smidigare genom att en ny cykelbana dras på den sida av gatan som är närmast maskinverkstaden. Kollektivtrafikförbindelserna förbättras tack vare den nya spårvagnslinjen. Genom att infarterna blir enkelriktade börjar trafiken till tomterna löpa annorlunda än nu. Att västra ändan av Industrigatan anläggs på ett lite lägre plan gör att bullernivån sjunker i Telegrafistparken.

I och med att Industrigatan breddas måste den nuvarande bron för gång- och cykeltrafik antagligen byggas om. Orsaken är att en av stödpelarna står på körbanan.

De kalkylerade kostnaderna för det planerade uppgår till 9 780 000 euro, varav 5 800 000 euro hänför sig till tunneln och broarbetena. Att flytta vatten- och avloppsledningar och komplettera va-nätet beräknas kosta ca 360 000 euro inklusive moms på 22 %. Att flytta telekommunikationskablarna kostar ca 85 000 euro inklusive moms på 22 %. De åtgärder som gäller fjärrvärmenätet vidtas när byggandet i de kringliggande områdena föranleder detta.

Genomförande Arbetena på Industrigatan på avsnittet Sturegatan–Jämsägatan kan utföras genast i enlighet med detaljplanen. På basis av tidsschemat kan iståndsättningen inledas hösten 2005. På avsnittet Jämsägatan–Bangårdsvägen kan iståndsättningen inledas då tunneln under Bangårdsvägen kan tas i bruk för ändamålet, uppskattningsvis år 2008.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Detaljplaneändringen för Industrigatan har beretts som en del av det planläggningsarbete som gäller området med Fredriksbergs maskinverkstad.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning. Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt framgår också av planläggningsöversikten för år 2002.

Utkastet till detaljplaneändring hölls framlagt på stadsplaneringskontoret 27.1–7.2.2003. Ett möte för allmänheten som gällde utkastet hölls 5.2.2003.

Stadsplaneringsnämnden godkände 6.3.2004 utkastet till detaljplaneändring för området som underlag för den fortsatta planeringen.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs med byggnadskontoret och räddningsverket då detaljplaneändringen bereddes.

Åsikter Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick då den beredde en detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad tjugotvå skrivelser med åsikter. Nio gäller programmet för deltagande och bedömning och tretton utkastet till detaljplaneändring. Industrigatan tas upp i tre av dem som gäller programmet och i sju som gäller utkastet. Dessutom framfördes åsikter muntligt under diskussionsmötet och i telefon. Stadsplaneringsnämnden behandlade åsikterna i samband med detaljplaneutkastet. De åsikter som gäller Industrigatan kommenteras här.

Xxxxx Xxxxxxxx och Asunto Oy Sato-Pasila motsätter sig (22.4.2002/7.2.2003 respektive 26.4.2002) att Industrigatan breddas så att den får 2 + 2 körfält. De anser att detta gör gatan lik en motorväg, vilket betyder att den inte längre är lämplig i ett bostadsområde mitt i staden. Risken är stor att gatan breddas ytterligare och gatubullret ökar. Den nuvarande bullernivån är för hög på Bölesidan. Gatan bör dras i en tunnel mellan maskinverkstaden och Böle för att gång- och cykeltrafiken skall löpa obehindrat.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att Industrigatan görs till en gata med en karaktär som är lämplig i innerstaden. Gatuträd planteras utmed gatan. En del av tillskottet till bredden hänför sig till gång- och cykelbanorna. Backasgatan i närheten är 3–5 m bredare än Industrigatan planerats bli. Industrigatan flyttas längre från bostadshusen i Östra Böle och kommer att löpa på ett något lägre plan än nu. Parkområdet framför bostadshusen blir större. Bullernivån kommer att sjunka i parken och bostadshusen trots att trafiken ökar. En ny bro för gång- och cykeltrafik byggs mellan Böle och verkstadsområdet. Det är omöjligt att göra hela gatan överbyggd.

Kiinteistö Oy Kumpulantie 1, Kiinteistö Oy Helsingin Kumpulantie 3 och Kiinteistö Oy Kumpulantie 5 motsätter sig (7.2.2002, 24.2.2002/10.2.2003 respektive 7.2.2003) den i detaljplaneutkastet och programmet för deltagande och bedömning angivna nya affärsbyggnaden vid korsningen Kuortanegatan/Industrigatan. Infarten till tomterna bör förbli oförändrad. Bilplatserna i Jämsäparken och på Kuortanegatan får inte försvinna. Kiinteistö Oy Kumpulantie 1 motsätter sig den föreslagna affärsbyggnaden norr om Industrigatan, vid Böle. Xxxxx Xxxxxx gör (7.2.2003) det också. Orsaken är att de för bolaget viktiga bilplatserna försvinner då byggnaden uppförs och att denna skymmer utsikten från Bölehållet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att infarten till de tomter som hänför sig till Kiinteistö Oy Kumpulantie 1 och Kiinteistö Oy Helsingin Kumpulantie 3 flyttas från Kuortanegatan till Industrigatan och blir enkelriktad. Infarten till den tomt som hänför sig till Kiinteistö Oy Kumpulantie 5 förblir oförändrad. Ingen byggnad utöver de nuvarande har föreslagits inom LP-området vid Bangårdsvägen. LP-området får en enkelriktad infart.

Kallion–Alppilan seudun kestävän kehityksen asukasfoorumi ry påpekar (7.2.2003) att det bör finnas ett övergångsställe nära busshållplatserna på Industrigatan för att det skall gå lätt att anlita kollektivtrafiken och avståndet till hållplatserna inte bli för långt. Cykelbanorna bör i fortsättningen vara lika högklassiga som nu.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att busshållplatserna är förlagda nära korsningar med övergångsställen. Nätet av cykelbanor förbättras avsevärt. En ny cykelbana anläggs söder om Industrigatan, och en ny bro där cykeltrafik är tillåten dras över gatan.

Sällskapet Åshöjden rf anser (10.2.2003) att broarna för gång- och cykeltrafik över Industrigatan bör vara korta, skyddade och icke-svindelframkallande. Trafiken till de offentliga byggnaderna i verkstadsområdet bör dirigeras från Industrigatan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att trafiken till den nuvarande eltågshallen dirigeras från Industrigatan om hallen blir parkeringsanläggning. Servicetrafiken till de andra tomterna dirigeras också delvis från Industrigatan. Det är tänkt att den nya bron skall bli så låg som möjligt.

Statistiska uppgifter

Markanvändning	Areal m²

Gatuområde	39 217
Parkområde (VP)	1 849

Sammanlagt	41 026

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 21.1–21.2.2005, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till miljönämnden/miljöcentralen, nämnden för allmänna arbeten, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Banförvaltningscentralen och VR-Group Ab.

Utlåtanden Banförvaltningscentralen har (18.3.2005) inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Energi anför (1.3.2005) att kablar för eldistributionsnätet skall föras under Industrigatan vid Telegränden och öster om Jämsägatans korsning. Underföringarna kommer senare att tjäna det kommande eldistributionsnätet enligt utkastet till detaljplaneändring för området med Fredriksbergs maskinverkstad.

Helsingfors Energi har ingenting övrigt att påpeka om förslaget.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.9.2005) att kraven kan beaktas då gatuplanen utarbetas.

Nämnden för allmänna arbeten anför (10.3.2005) att det aktuella avsnittet av Industrigatan gränsar längs hela södra kanten till det kommande bostadsområdet i maskinverkstadsområdet. Då Industrigatan planeras, skall det finnas tillräcklig information om var i bostadsområdet det finns anslutningar till gatan och kopplingar till kommunaltekniken. I planen bestäms höjderna på de fastigheter som har direkt anslutning till gatan.

Gatuarbetena på Industrigatan uppskattas kosta ca 9,8 mn euro. Byggandet sker i två faser. Anläggandet av avsnittet Sturegatan–Jämsägatan upptas bland trafikinvesteringarna i förslaget till ekonomiplan under 2006–2007 och kostnadsprognosen lyder på 2,2 mn euro. Till den delen sker byggandet inom tidsplanen för arbetena på den nya spårvagnslinjen 9. Avsnittet Jämsägatan–Bangårdsvägen byggs efter 2008.

Den som förorenat marken under tidigare verksamheter skall utföra och bekosta saneringen av den förorenade marken innan byggarbetena inleds.

Detaljplanebestämmelsen om en trädrad som skall planteras skall göras normativ bl.a. för att spårvagnslinje 9 skall ha tillräckligt med plats. Var gatuträden slutligen skall stå avgörs då gatuplanen behandlas.

Den remsa som fogas till Telegrafistparken planeras och anläggs i samband med att Industrigatans västra ända anläggs. I planeringsarbetet granskas utöver remsan i förslaget också rampen mellan tegelmuren i parken och körbanan. Att riva körbanan, utforma rampen och plantera växter beräknas kosta ca 190 000 euro.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring förutsatt att den obligatoriska trädraden får en normativ dragning. I den fortsatta planeringen bör det utredas om den del av Jämsäparken som ligger utanför detaljplaneområdet kunde göras till gatuområde.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.9.2005) att i den närmare planeringen av bostadsområdet och norra ändan av maskinverkstaden behövs höjderna på fastigheterna, som bestäms i planeringen av Industrigatan. Planeringen av områdena bör löpa parallellt. De framförda kraven kan tillmötesgås i den fortsatta planeringen. Trädradernas läge anges ungefärligt. Frågan att göra resten av Jämsäparken till gatuområde kan studeras då det är aktuellt att utreda möjligheterna att utvidga industrikvarteret 22691 vid Jämsägatan. Den förorenade marken kartläggs och saneras på förorenarens eller markägarens bekostnad.

Miljönämnden anför (15.3.2005) att Industrigatan hör ihop med planeringen av maskinverkstadsområdet. I förslaget till detaljplan för första fasen av maskinverkstadsområdet bekämpas trafikbullret genom en murliknande konstruktion längs Industrigatan. Då blir gatan ett s.k. gatuschakt där föroreningarna tunnas ut svagt och luftkvaliteten är dålig. Luftkvaliteten och konsekvenserna av planeringslösningarna i området med Industrigatan och Fredriksbergs maskinverkstad har ännu inte utretts tillräckligt för att förslaget till detaljplan skall kunna godkännas. Nämnden förutsätter att utredningarna preciseras med hjälp av en särskild modell som utvecklats för att mäta hur föroreningar sprids i gatuschakt.

Enligt utredningarna har verksamheten i maskinverkstadsområdet förorenat marken och föroreningarna kan sträcka sig ända in på gatuområdet. Denna omständighet skall beaktas i planerna för både maskinverkstadsområdet och gatuområdet. I detaljplanebeskrivningen hänvisas till utredningar om föroreningar i marken och i hängande grundvatten inom maskinverkstadsområdet och konstateras att skadliga ämnen kan ha spritt sig också till gatuområdet. Graden av förorening i gatuområdet och saneringsbehovet har emellertid inte utretts. Behovet av marksanering och saneringsansvaret mellan ägarna måste utredas och av beskrivningen skall förutom saneringsbehovet framgå också stadens kostnader för saneringen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.9.2005) att Industrigatan upptas som huvudgata i generalplanen. Den föreliggande detaljplaneändringen gör det möjligt att sätta i stånd gatan till en urban gata med trädplanteringar. I planläggningen av maskinverkstadsområdet undersöktes Industrigatans sträckning och anslutningarnas läge. Frågan om gatan blir ett gatuschakt avgörs först i planläggningen av maskinverkstadsområdet. Genom detaljplanen för första fasen av maskinverkstadsområdet uppstår ännu inget gatuschakt, för avståndet mellan byggnaderna på båda sidor om gatan är över 100 m och körbanorna mot mellersta Böle löper delvis i en trafiktunnel.

Den förorenade marken kartläggs och saneras på förorenarens eller markägarens bekostnad.

Helsingfors Vatten anför (19.3.2005) att avloppssystemet för dagvatten i Industrigatan, som presenteras i detaljplanebeskrivningen, utgår från koncept som ännu inte slagits fast via beslut. Avloppssystemet i västra ändan av Industrigatan skall bestämmas i den fortsatta planeringen av området. Utmed hela södra kanten av gatan dras dagvattenavlopp, sammanlagt ca 800 m, för ca 300 000 euro (exkl. moms). I kostnaderna ingår inte flyttning av ledningar, som eventuellt blir aktuellt då Jämsäparken senare planläggs för byggande.

Helsingfors Vatten är berett på att anlägga ett nytt va-nät enligt den tidsplan som byggandet i området kräver.

Längs norra kanten av Industrigatan upptas en planterad trädrad. Denna kommer delvis på de nuvarande vattenledningarna. Trädraden skall anges normativt.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.9.2005) att trädradernas läge anges ungefärligt.

VR-Group Ab konstaterar (17.3.2005) att Industrigatan gränsar till VR-Group Ab:s område med Fredriksbergs maskinverkstad på en sträcka av nästan en kilometer. Enligt detaljplanebeskrivningen anläggs endast två tomtinfartsliknande anslutningar på maskinverkstadens sida på gatuavsnittet i fråga. Enligt illustrationen finns det fem tomtinfarter och fyra gatuanslutningar på andra sidan Industrigatan.

Mellan kvarteren 22397 och 22400 mitt emot Jämsägatan behövs en tomtinfart. Tomtinfarterna i båda ändarna av eltågshallen skall ges karaktären av gatuanslutningar.

Eltågshallens yttervägg gränsar till gatuområdet. Byggnadens grundkonstruktioner och ledningslinjer bör tillåtas sträcka sig in på gatuområdet.

Under Industrigatan har staden byggt en ca 160 m lång damm för hängande grundvatten som skall förhindra att det hängande grundvattnet som skyddar träpålarna under maskinverkstadshallen rymmer på grund av dräneringspumpningen på andra sidan gatan. Dammen måste rustas upp och förlängas åt båda hållen och anslutas till de kommande dammväggarna runt skyddsområdet, såsom det sägs i detaljplanebeskrivningen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (15.9.2005) att Industrigatan klassas som huvudgata. För att trafiken på en huvudgata skall vara smidig bör antalet tomtinfarter vara begränsat. Eftersom området i alla fall är gammal stadsstruktur, kan alla planeringsmål inte uppfyllas. Strävan är dock att anlägga så få anslutningar som möljligt på gatuavsnittet i fråga. I byggnadsordningen ingår bestämmelser om hur grundkonstruktioner får sträcka sig över tomtgränsen mot ett gatuområde.

Detaljplanen styr genomförandet av målen beträffande grundvattenskyddet, men bestämmer inte det tekniska utförandet.

Ändring i förslaget till detaljplaneändring

Bestämmelsen för trädraden lyder: Ungefärlig trädrad som skall planteras.

Ändringen är inte väsentlig och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för parkområde i 17 stadsdelen, för en del av kvarteret nr 390 och park-, järnvägs-, parkerings- och gatuområden i 22 stadsdelen och för stadsdelsgränsen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11310, daterad 25.11.2004 och ändrad 15.9.2005.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11310 (Vallgård, en del av kvarteret nr 390 m.fl. områden, en del av Industrigatan)
	Bilaga 2	Illustration (Vallgård, en del av kvarteret nr 390 m.fl. områden, en del av Industrigatan)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA 23100/21-24, 27 OCH 28 OCH GATUOMRÅDE I MAJSTAD (NR 11414)

Stn 2004-2488

Förslag till detaljplaneändring för tomterna nr 21–24, 27 och 28 i kvarteret nr 23100 och gatuområde i 23 stadsdelen (Majstad) (de nya tomterna 23100/29–31 bildas)

Jan-Magnus Janssons plats 1–2, Majstadsgatan 7, Romgatan 3, Romgården 1

Sammandrag Detaljplaneändringen utarbetas för att yrkeshögskolan Arcadas och yrkesskolan Prakticums verksamhetslokaler skall kunna utvidgas ändamålsenligt. Detaljplaneändringen gör det möjligt att utvidga Arcadas kvartersområde, att slå ihop tomterna för verksamhetslokaler respektive bilplatser och att utvidga Prakticums tomt inom ramen för den nuvarande totala byggrätten för tomterna på Arcada Novas campus. De stadsbildsmässiga och funktionella målen i detaljplanen ändras inte.

Detaljplanegrunder Fastighets Ab Arcada Nova anhåller (29.11.2004) om en sådan detaljplaneändring för sina tomter 21–23 att tomterna kan slås ihop och den resterande byggrätten användas ändamålsenligt för yrkeshögskolans utvidgningsbehov.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (12.5.2005) följande:

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors upptas området som höghusdominerat område, boende/verksamhetslokal. Den aktuella detaljplaneändringen följer generalplanen.

Detaljplaner

I den gällande detaljplanen från 2002 upptas tomterna 21 och 24 som kvartersområde för verksamhetsbyggnader. I området får det byggas lokaler för kontor, icke-miljöstörande industri, undervisning och offentlig service. Tomten 21 har byggrätt för 19 000 m² vy och där får byggas ett femvåningshus. Tomten 24 har byggrätt för 10 000 m² vy och där får byggas ett fyravåningshus. Tomterna 22 och 23 är kvartersområde för bilplatser.

I den gällande detaljplanen från 2004 upptas tomterna 27 och 28 som kvartersområde för specialboende. På tomten 27 får det byggas två bostadshus i 4–6 våningar. Tomten har byggrätt för 7 625 m² vy. På tomten 28 får det byggas ett sexvånings bostadshus och ett daghem i 1–2 våningar. Tomten har byggrätt för 3 725 m² vy, varav 1 650 m² vy får anslås för service- och undervisningslokaler.

Över tomten 23 anges en fotgängar- och kollektivtrafikväg från Majstadsgatan till Hermanstads strandväg. Över tomterna 24, 27 och 28 anges ett gång- och cykelstråk från Jan-Magnus Janssons plats till Romgatan.

Ägandeförhållanden

Fastighets Ab Arcada Nova äger tomterna 21–23. Staden äger tomterna 24, 27 och 28 och arrenderar ut dem till Fastighets Ab Arcada Nova.

Allmän beskrivning av området

Området ligger i södra delen av Arabiastranden som är under byggnad. Byggarbetena inleddes 2000 och pågår till 2010, då det beräknas bo ca 7 000 personer i hela Arabiastranden. I de närliggande områdena Majstad och Gammelstaden bodde det sammanlagt ca 2 100 personer 1.1.2005.

Området hör ihop med de bebyggda områdena och omfattas därför av den tekniska försörjningen. I anslutning till detaljplanen för helheten Arabiastranden utarbetades en översiktsplan för kommunaltekniken, enligt vilken byggnaderna ansluts till befintliga och kommande nät för teknisk försörjning. Detaljplaneändringen kräver inte att översiktsplanen ändras.

Byggd miljö

I detaljplaneområdet finns svenska yrkeshögskolan Arcada och svenska yrkesskolan Prakticum, som blir färdig före sommaren 2005. Skolhusens fasader består av puts och glas. Dessutom byggs det bostadshus i rödtegel för studerandena.

Mellan Majstadsgatan och Tavastvägen står ett höghuskomplex i rödtegel, som bostadsproduktionsbyrån har låtit bygga. Nordost om det står en grupp industribyggnader likaså i rödtegel, f.d. Oy Hemholmen–Ingman Ab, som nu är köpcenter.

Service I Arabiastranden är nivån på offentliga och kommersiella tjänster hög. I detaljplaneområdets omedelbara närhet finns det välsorterade köpcentret Arabia. I Arabiastranden finns också andra offentliga och kommersiella tjänster.

Naturmiljö Det finns ingen naturmiljö i området.

Skyddsobjekt

Det finns inga skyddsobjekt i området.

Markens beskaffenhet

Området består av mjuk mark, som en gång i tiden fylldes på med olika tjocka lager schaktmassor. I söder når leran som djupast 18 m.

De förorenade jordmassorna sanerades enligt miljötillstånd av Nylands miljöcentral redan i samband med att tomterna bebyggdes tidigare.

Miljöstörningar

Området gränsar i väster till livligt trafikerade gator. Trafiken på Hermanstads strandväg uppgår i dag till ca 18 000 bilar och den väntas växa till 28 000 bilar per vardagsdygn år 2020. Siffrorna för Tavastvägens bro är ca 31 000 respektive 35 000 bilar per vardagsdygn. År 2020 uppgår trafiken där gatorna möts till 63 000 bilar per vardagsdygn. Trafiken medför buller och sämre luft i detaljplaneområdet.

Syften Det främsta syftet med detaljplaneändringen är att skapa förutsättningar att utvidga yrkeshögskolan Arcada och yrkesskolan Prakticum och att disponera området ändamålsenligt också i övrigt.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän beskrivning och motivering

En ny tomt, 23100/29, har bildats för Arcada genom att yrkeshögskolans nuvarande tomt slagits ihop med två bilplatstomter och genom att kvartersområdet utvidgats något in på gatuområdet för Hermanstads strandväg. En ny tomt, 23100/30, har bildats för Prakticum genom att yrkesskolans nuvarande tomt utvidgats in på granntomten för studentbostäder, som då beskurits i motsvarande mån. Detaljplanen ändras inom ramen för den gällande byggrätten för campus så att den obyggda byggrätten för tomterna överförs på Prakticums tomt. I praktiken medför ändringen inga övriga omställningar av verksamheten och volymen enligt den gällande detaljplanen.

Dimensioner

Området omfattar 2,63 ha, varav 1,88 ha är kvartersområde för tomter för verksamhetsbyggnader och 0,75 ha kvartersområde för specialboende. Tomterna för verksamhetsbyggnader har byggrätt för 29 690 m² vy och tomterna för specialboende 10 660 m² vy, sammanlagt 40 350 m² vy.

Kvartersområden för specialboende (AKS)

Tomterna 27 och 31 upptas som kvartersområde för specialboende. Den sammanlagda byggrätten är sänkt från 11 350 m² vy till 10 660 m² vy.

Tomten 27 har byggrätt för 7 625 m² vy. På tomten upptas byggnadsytor för 4–6-vånings bostadshus för studerande.

Byggrätten för tomten 31 är sänkt från 3 725 m² vy till 3 035 m² vy. Byggrätten för service- och undervisningslokaler är sänkt från 1 650 m² vy till 960 m² vy. På tomten anges skilda byggnadsytor för ett 5–6-vånings bostadshus för studerande och en envånings undervisningslokal. Eftersom det planlagda daghemmet på tomten 31 skall byggas på Prakticums tomt nr 30, är byggnadsytan för ett 1–2-vånings daghem struken och området skall nu anslås för utomhusvistelse och lekplatser.

I övrigt är detaljplanebeteckningarna och -bestämmelserna för vardera tomten desamma som i den gällande detaljplanen.

Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTYO)

Yrkeshögskolan Arcadas nya tomt 29 och yrkesskolan Prakticums nya tomt 30 upptas som kvartersområde för verksamhetsbyggnader. I området får det byggas lokaler för kontor, icke-miljöstörande industri, undervisning och offentlig service. I de två nedersta våningarna får det inrymmas affärs-, utställnings- och möteslokaler.

Utöver våningsytan i detaljplanen får tomten överglasas och utöver byggrätten i detaljplanen får det byggas ventilationsmaskinrum och andra tekniska lokaler i våningarna och dessutom skyddsrum och bilplatser i högst två plan.

I detaljplanen ingår vidare en bestämmelse enligt vilken de delar av tomten som inte bebyggs och inte anslås för parkering, skall planteras eller behandlas omsorgsfullt på något annat sätt.

Byggrätten för tomten 29 är sänkt från 19 000 m² vy till 18 760 m² vy. På tomten får det byggas ett hus i högst fem våningar. Över tomten anges en fotgängar- och kollektivtrafikväg från Jan-Magnus Janssons plats till Hermanstads strandväg och en avloppsgränd.

Byggrätten för tomten 30 är höjd från 10 000 m² vy till 10 930 m² vy. På tomten får det byggas ett hus i högst fyra våningar. Över tomten dras ett bräddavlopp från Jan-Magnus Janssons plats till Hermanstads strandpark och ett gång- och cykelstråk mot Romgatan.

Trafik och parkering

Bilplatsnormen för tomterna för verksamhetsbyggnader är densamma som i den gällande detaljplanen, 1 bp/200–130 m² vy (tomten 29) och 1 bp/280–220 m² vy (tomten 30). Bilplatserna för tomterna förläggs dels till själva tomten, dels till LPA-områden utanför detaljplaneområdet. Kvartersområdena för bilplatser i den gällande detaljplanen (tomterna 22 och 23) anges som parkeringsplatser (p).

Bilplatsnormerna för tomterna för specialboende är följande: 1 bp/250–140 m² vy för studentbostäder, 1 bp/320 m² vy för lokaler för offentlig service och 1 bp/130 m² vy för affärslokaler. Bilplatserna för tomterna förläggs dels till tomten 30, dels till LPA-områden utanför detaljplaneområdet.

Över tomten 29 anges en fotgängar- och kollektivtrafikväg från Majstadsgatan till Hermanstads strandväg. Över tomterna 27, 30 och 31 anges ett gång- och cykelstråk från Jan-Magnus Janssons plats till Romgatan.

Miljöstörningar

I detaljplanen upptas krav på ljudisolering mot trafikbuller i ytterväggarna. Tack vare kraven underskrids riktvärdena för buller i verksamhetslokalerna.

Byggnadsytorna är fördelaktigt förlagda med tanke på bullret, eftersom bostadsgårdarna ligger på läsidan.

Konsekvenser av detaljplaneändringen

Konsekvenserna av byggandet utreddes brett i samband med planläggningen av hela Arabiastranden. Eftersom detaljplaneändringen i fråga om verksamhet och volym är densamma som den gällande detaljplanen, ändrar den i praktiken inte på miljökonsekvenskonstellationen på något sätt. Detaljplaneändringen medför inte heller mera trafik, eftersom våningsytan är oförändrad. Detaljplaneändringen gör stadsbilden i södra utkanten av Arabiastranden mera helgjuten.

Genomförande

Byggtidsschema

Skolhuset utvidgas enligt efterfrågan på elevplatser då detaljplanen vunnit laga kraft.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning meddelade intressenterna skriftligt att en detaljplaneändring aktualiserats. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning, daterat 15.2.2005.

Intressenterna fick utkastet till detaljplaneändring som bilaga till programmet. Utkastet hölls framlagt på stadsplaneringskontoret 7–18.3.2005. Inga åsikter framfördes.

Myndighetssamråd

I samband med beredningen har stadsplaneringskontoret samarbetat med byggnadskontorets gatu- och parkavdelning, fastighetskontorets tomtavdelning och miljöcentralen.

Miljöcentralen föreslog att uppgifter ur utredningar om föroreningar i marken och om saneringsbehovet skulle bifogas detaljplanen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att marksanering inte längre behövs i området, eftersom den förorenade marken sanerades enligt miljötillstånd från Nylands miljöcentral i samband med det tidigare byggandet på tomten.

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits framlagt 10.6–11.7.2005, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar mot förslaget har inte gjorts.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till miljönämnden/miljöcentralen, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, Helsingfors Vatten och Helsingfors Energi.

Utlåtanden Fastighetsnämnden anför (9.8.2005) att då detaljplaneändringen vunnit laga kraft kommer fastighetskontoret att vidta de nödvändiga fastighetsarrangemang som detaljplanen kräver. Staden säljer en tomtdel till Fastighets Ab Arcada Nova och justerar avtalen för de arrenderade tomterna.

Nämnden har inga invändningar mot förslaget.

Miljöcentralen anför (12.8.2005) att miljönämnden 9.8.2005 beslöt låta miljöcentralen avge utlåtandet. Miljöcentralen har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Helsingfors Energi har (11.8.2005) inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Nämnden för allmänna arbeten anför (18.8.2005) att fotgängar- och kollektivtrafikvägen över tomten 23100/29 från Majstadsgatan till Hermanstads strandväg skall planeras och anläggas enligt överenskommelse med byggnadskontorets gatu- och parkavdelning. Samma sak gäller anläggandet av gång- och cykelvägen över tomterna 23100/27, 30 och 31 från Jan-Magnus Janssons plats till Romgatan.

Detaljplaneändringen medför inga kostnader för byggnadskontoret.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (7.9.2005) att stråken i fråga planeras och anläggs i nära samarbete mellan stadsplaneringskontoret och byggnadskontoret och arbetet samordnas av ekonomi- och planeringscentralens utvecklingsavdelnings projekt Arabia–Hermanstad.

Helsingfors Vatten anför (5.7.2005) att de allmänna vatten- och avloppsledningarna i området är dragna. Detaljplaneändringen kräver inte att de flyttas.

På tomten 23100/29 löper ett allmänt dagvattenavlopp, för vilket en ledningsgränd anges i detaljplanen. Ledningsgrändens läge skall preciseras i södra ändan så att dagvattenavloppet löper i området med ledningsgränden.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring med påpekandena ovan.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (7.9.2005) att ledningsgränden är ändrad på det sätt som Helsingfors Vatten föreslår.

Ändringen är inte väsentlig och beslutet behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 21–24, 27 och 28 i kvarteret nr 23100 och gatuområde (de nya tomterna 23100/29–31 bildas) i 23 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11414, daterad 12.5.2005 och ändrad 7.9.2005.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11414 (Majstad, tomterna 23100/21-24, 27 och 28)
	Bilaga 2	Illustration (Majstad, tomterna 23100/21-24, 27 och 28)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA 30076/37-39 I MUNKSNÄS (NR 11373)

Stn 2005-81

Förslag till detaljplaneändring för tomterna nr 37–39 i kvarteret nr 30076 i 30 stadsdelen (Munksnäs)

Granuddsvägen 29, 31 och 33

Sammandrag Den gällande detaljplanen för ändringsområdet saknar beteckning för tomtexploateringen. Byggrätten tolkas därför med hjälp av beteckningen för det tillåtna maximiantalet våningar (II) och beteckningen för den andel av tomtytan som får bebyggas (1/6). Exploateringstalet blir då 0,33. Talet är högre än för andra tomter på Granö. Byggandet i området styrs i detaljplaneändringen noggrannare än i den gällande detaljplanen, och syftet med detta är att det som byggs i framtiden skall passa in i stadsbilden.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (9.12.2004) att det är staden som tagit initiativet till planläggningsarbetet.

Utgångspunkter

Detaljplaner

Den gällande detaljplanen för området, nr 8189, är fastställd 1981. Tomterna är där upptagna som kvartersområde för fristående och kopplade småhus (AOR). Husen får ha maximalt två våningar. Högst en sjättedel av tomtytan får bebyggas. Ingen byggrätt är angiven för tomterna på detaljplanekartan. Det är troligt att beteckningen har utelämnats av misstag, eftersom byggrätten är angiven för de andra tomterna i detaljplanen, antingen genom ett exploateringstal eller genom en uppgift om våningsytan på byggnadsytan. Exploateringstalet blir 0,33 på basis av antalet våningar och den andel av tomtytan som får bebyggas. I den första detaljplanen för området, nr 4040 från 1956, är ändringsområdet kvartersområde för bostadsbebyggelse (A) där tvåvåningshus får byggas på högst en åttondel av tomtytan. Exploateringstalet blir då 0,25.

De tre tomterna i ändringsområdet utgjorde under arbetet på den gällande detaljplanen en enda tomt, nr 6, och på denna finns det en sammanhängande byggnadsyta som ligger 8 m från gatuområdet för Granuddsvägen, 10 m från granntomterna och ca 15 m från stranden.

Det får i området byggas en bostad per 600 m² tomtmark. Envånings bostadshus får vara maximalt 4,5 m höga och tvåvånings bostadshus maximalt 7 m höga. Källarvåningen skall huvudsakligen ligga under markytan.

Minimiantalet bilplatser på tomten är 1 bp/80 m² vy, dock 1 bp/130 m² vy om antalet bostäder är högst två. Högst hälften av de bilplatser som skall finnas på tomten får förläggas till parkeringsplatser, de övriga skall förläggas till själva huset. Skärmtak får byggas för bilarna på parkeringsplatserna, utöver våningsytan för tomten och den andel av tomtytan som får bebyggas. Bilplatserna och skärmtaken skall indelas i grupper för högst fyra bilar och åtskiljas med planteringar.

Byggförbud

Byggförbud har utfärdats för området med stöd av 53 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen eftersom detaljplanen skall ändras.

Ägandeförhållanden

Tomterna är i privat ägo.

Nuläge Granö är ett ansett grönt bostadsområde vid havet. Byggnadsbeståndet utgörs huvudsakligen av stora fristående hus och radhus. De tre aktuella tomterna har alla ett nytt bostadshus. Husen är ljusa och rappade men stilmässigt något olika. På tomterna 37 och 39 är en stor del av byggrätten outnyttjad. Nordost om detaljplaneområdet finns ett vitrappat bostadshus från 1950-talet och i sydväst ett tvåvånings radhus av mörkt murat tegel. På andra sidan Granuddsvägen finns ett bolag med moderna ljusa radhus från 1980-talet.

Detaljplaneområdet består av en relativt brant nordvästsluttning där höjdskillnaden är ca 11 m. Det finns i någon mån områden på tomterna som inte snyggats upp efter byggarbete. Strandområdet är delvis iståndsatt men ganska naturenligt.

Området har friktionsjord. Där finns redan vatten- och avloppsledningar.

Målsättning Syftet med detaljplaneändringen är att det som byggs i framtiden skall passa in i landskapet och stadsbilden i området.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Byggrätten för tomterna är inte ändrad i förslaget till detaljplaneändring, men det framtida byggandet styrs noggrannare än i den gällande detaljplanen.

Dimensionering

Området har en yta på 11 310 m². Byggrätten ändras inte och den omfattar sammanlagt 3 768 m² vy.

Kvartersområde för fristående småhus (AO)

Tomterna är upptagna som kvartersområde för fristående småhus (AO). Utöver den på detaljplanekartan angivna våningsytan får det för de enskilda bostäderna byggas förråd, serviceutrymmen och garage med en yta som motsvarar högst 15 % av den angivna våningsytan. Dessutom får det byggas behövliga skyddsrum, utrymmen för sophantering och tekniska utrymmen. Andra fristående byggnader eller konstruktioner är inte tillåtna.

Antalet bostäder på tomterna har begränsats så att det får byggas en bostad per 400 m² tomtyta.

För att bostäderna skall få två våningar finns det en bestämmelse om att minst 40 % av bostadsytan skall förläggas till andra våningen.

Byggrätten är angiven på en byggnadsyta på de olika tomterna. Byggnadsytorna ligger minst 10 m från gatuområdet, 4 m från granntomterna och minst 13 m från stranden.

Den tomt som har numret 39 i den gällande detaljplanen har, såsom tomtägaren önskat, normativt indelats i sex separata tomter, nr 40–45. Tomterna har byggnadsytor för tvåvåningshus. Byggandet styrs så att det bildas kompaktare grupper och tack vare detta en sammanhängande gårdsplan för planteringar mellan husen. Detaljplanen har ett sammanhängande planteringsområde vid Granuddsvägen. Körningen till de normativa tomterna sker via tomterna 42 och 45, och för de övriga tomterna finns det approximativa lägen för in- och utfarter.

Maximihöjden på husen är 8 m på alla tomter. Höjden och höjdläget är exaktare angivna för husen på tomterna 42–45, vilket beror på att dessa hus kommer att ligga ganska nära varandra och nära gatuområdet och, beroende på hurdana ägandeförhållandena är för tomterna i framtiden, eventuellt planeras och byggas vid olika tidpunkter. Det approximativa höjdläget varierar mellan +8,8 m och +10 m. Detaljplanen har dessutom en bestämmelse om att fasaderna får vara maximalt 7,5 m höga på övre delen av sluttningen och en bestämmelse om att husen skall ha pulpettak som sluttar svagt parallellt med sluttningen.

På tomten 37 finns parallellt med stranden en beteckning som anger takåsens riktning.

Det skall finnas minst två bilplatser per bostad och dessutom en plats för tillfällig parkering.

Naturmiljö Den tomtdel som gränsar till stranden i detaljplanen skall vara planterad eller bevaras i naturtillstånd. De träd på tomtdelen som är värdefulla för stadsbilden skall bevaras och bytas ut vid behov. Avsikten med bestämmelsen är att landskapsbilden vid Bredviken skall förbli naturenlig. Vägar som behövs för gångtrafik får anläggas.

Samhällsteknisk försörjning

Området har fungerande nät av anordningar för den samhällstekniska försörjningen.

Områden för en underjordisk dagvattenledning är reserverade på de normativa tomterna 40, 43 och 44. Dagvattnet på tomterna kan ledas ut i havet via dessa områden.

Konsekvenser då detaljplanen genomförs

Detaljplaneändringen begränsar antalet bostäder och hus i området. Dessutom styr den noggrannare sättet att utnyttja den befintliga byggrätten för tomten och möjligheten att dela tomterna. Avsikten är att det som byggs skall passa in i stadsbilden på Granö.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program för

deltagande och bedömning, växelverkan

Det är staden som tagit initiativet till planläggningsarbetet.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Munksnäs bibliotek 13.9–1.11.2004. Detaljplaneberedaren var anträffbar på Munksnäs bibliotek 14.9.2004 för att höra åsikter och besvara frågor.

Åsikter Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick då den beredde detaljplaneändringen två skrivelser med åsikter om utkastet till detaljplaneändring. Dessutom framfördes åsikter muntligt under ett diskussionsmöte och i telefon.

De muntliga åsikterna gäller byggnadsytorna och maximihöjden på husen. Åsikter om bestämmelserna i fråga framförs också i skrivelserna.

Miljöcentralen har meddelat att den inte har något att invända mot programmet för deltagande och bedömning.

Prova Oy konstaterar (4.10.2004) att företaget köpte den nuvarande tomten 30076/38 år 1999. Företaget framhåller med hänvisning till köpeavtalet att byggande inom det köpta outbrutna området är möjligt 6,7 m från den nya nordöstra gränsen och med hänvisning till andra bestämmelser i avtalet och till detaljplanen att byggande på den nuvarande tomten 30076/39 strax intill är möjligt 10 m från gränsen. Företaget påpekar att den aktuella detaljplaneändringen och den därtill anslutna tomtindelningen helt klart strider mot bestämmelserna i köpeavtalet och kräver att gränsen för husen går minst 10 m från företagets tomt. Företaget anser att den föreslagna tomtindelningen innebär ett förslag att bestämmelsen skall överträdas, vilket har betydelse för företagets hus i fråga om utsikten, användbarheten och värdet. Företaget anser vidare att husens placering strider mot jämlikhets- och rättviseprincipen i Finlands grundlag, eftersom företaget var tvunget att ”köpa” rätten att bygga närmare än 10 m från gränsen medan grannen får denna rätt utan att betala ersättning, genom åtgärder från en offentlig myndighets sida. Enligt företagets mening är staden ersättningsskyldig om hus med stöd av detaljplanen får placeras på ett sådant sätt att företaget får sin rätt kränkt. Företaget hänvisar också till sina möjligheter att utnyttja sin besvärsrätt i olika sammanhang under behandlingen av ärendet.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att förslaget till detaljplaneändring bl.a. går ut på att den nuvarande tomten 39 nordost om Prova Oy:s tomt får byggnadsytor och en normativ tomtindelning. Byggnadsytan närmast företagets hus ligger 6 m från tomtgränsen av den orsaken att det beaktats att företaget under arbetet på utkastet till detaljplaneändring muntligt framförde åsikten att tomtägarna måste behandlas rättvist. Enligt rådande planläggningspraxis i Helsingfors tillämpas i allmänhet ett avstånd på 4 m från tomtgränsen. Om detta gäller på vardera sidan av tomtgränsen blir avståndet mellan husen då 8 m. Samtidigt blir brandsäkerhetskraven uppfyllda, likaså kraven på obehindrad utsikt från huvudfönstren.

Prova Oy:s krav att avståndet från gränsen mot granntomten skall vara 10 m är oskäligt i ett område där exploateringstalet är 0,33. Detta är uppenbarligen orsaken till att bestämmelsen i den gällande detaljplanen inte heller har följts på företagets tomt. Stomkartan visar att företaget har låtit bygga sitt hus 6 m från nordöstra tomtgränsen, inte 6,7 m från gränsen som det kommits överens om enligt företagets skrivelse. Huset ligger dessutom 4 m från sydvästra tomtgränsen, och balkongen i två våningar i nordvästra hörnet av tomten ligger bara 2,5 m från granntomten. Avståndet mellan garaget framför huset och gränsen mot tomten 37 är 1,5 m.

Prova Oy framhåller i sin skrivelse att byggande på granntomten närmare än 10 m från gränsen har betydelse för företagets hus i fråga om utsikten, användbarheten och värdet. Enligt bygglovsbilderna vetter huvudfönstren i huset huvudsakligen mot havet och i sydväst mot granntomten, dit avståndet är 4 m. Det som vetter mot byggnadsytan i nordost, vilken företaget vill ha flyttad längre bort, är ett toalettfönster, tre klädkammarfönster, fönster mot trappan och ett vardagsrumsfönster med en yta som utgör ungefär en åttondel av hela fönsterytan i vardagsrummet. Om byggandet skedde 12 m från exempelvis ett klädkammarfönster skulle husets värde eller användbarhet knappast påverkas. Läget hos företagets hus innebär dock att särskilda krav måste ställas på planeringen rörande tomten i sydväst. Utöver balkongen på ett avstånd av 2,5 m vetter köks-, matrums-, vardagsrums- och sovrumsfönster på sammanlagt ca 25 m² mot granntomten.

Villkor för fastighetsaffärer binder inte planläggningen, men privata markägares intressen och önskemål beaktas i mån av möjlighet då detaljplaner utarbetas.

Prova Oy:s fastighetsköp år 1999 omfattade bara en del av den stora tomten i den gällande detaljplanen och av byggrätten för tomten. Det gick då att dra den slutsatsen att den byggrätt som inte omfattades av köpet oundgängligen då den utnyttjas leder till förändringar också i byggnadssättet. Något som dessutom bör beaktas är att tomtexploateringen i förslaget till detaljplaneändring motsvarar företagets uppfattning om exploateringen vid tidpunkten för köpet.

Nämnden anser att Prova Oy:s rättigheter är beaktade i detaljplaneändringen och att de fördelar som detaljplaneändringen för med sig är minst lika stora för företagets tomt som för granntomterna.

Asunto Oy Kuusiniementie 18 anser (7.10.2004) att de hus som byggs på den nuvarande tomten 30076/39 bör uppfylla de nedanstående villkoren.

- Husen får inte ligga närmare än 10 m från tomtgränsen vid Granuddsvägen.

- Maximihöjden får inte överstiga 7 m mätt från den nuvarande tomtnivån.

- Den nuvarande tomtnivån understiger vid Granuddsvägen 18 B 1, enligt en mätning som gjorts av bostadsaktiebolaget, nedre kanten på sockeln till garaget för lägenheten med 2,7 m.

- Det bör med detaljplanebestämmelser ses till att den nuvarande byggnadsnivån bibehålls, den får inte höjas med mer jord.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att bolagets önskemål om avståndet från husen till Granuddsvägen blir uppfyllt i förslaget till detaljplaneändring. De normativa tomterna har i förslaget byggnadsytor som alla ligger minst 10 m från Granuddsvägen.

Höjden och höjdläget för de hus som byggs vid Granuddsvägen ägnas särskild uppmärksamhet i förslaget till detaljplaneändring. Maximihöjden är 8 m för alla hus i detaljplaneområdet. I fråga om de obebyggda normativa tomterna 42–45 är det dessutom angivet att fasaderna får vara maximalt 7,5 m höga på övre delen av sluttningen och att husen skall ha pulpettak som sluttar svagt parallellt med sluttningen. Fasadhöjden för husen på byggnadsytorna närmast Granuddsvägen 18 är 0,5 m större än den av bolaget föreslagna maximihöjden (skärningspunkten mellan fasadytan och yttertaket), men bestämmelsen om pulpettak som sluttar parallellt med sluttningen gör att takyta inte syns från Granuddsvägen. I praktiken blir husen alltså lägre än vad de skulle vara exempelvis med sadeltak.

Bolaget framhåller att byggnadsnivån inte får höjas med mer jord. Med byggnadsnivå avses förmodligen höjdläget för markytan. Approximativa höjdlägen som huvudsakligen motsvarar de nuvarande är angivna för markytan på detaljplanekartan. Inom det område som utgörs av den normativa tomten 42 har grävarbeten tidigare utförts i terrängen, och markytan ligger där 1,6 m under nivån på gatuområdet strax intill. Det är förnuftigt att tomten fylls ut på detta ställe för att sluttningen i detaljplaneområdet skall få en naturlig form och för att den behövliga in- och utfarten skall bli möjlig. Det approximativa höjdläget för markytan är +8,8 m på tomten, vilket betyder att markytan höjs med ca 1,5 m och får ungefär samma höjdläge som markytan på de intilliggande tomterna. Markytan på tomten ligger dock fortfarande 1 m lägre än markytan på bolagets tomt.

HÖJD OCH HÖJDLÄGEN PÅ TOMTERNA 42–45

Fasadhöjd på övre delen av sluttningen högst 7,5 m

Approximativt höjdläge för markytan

Pulpettak som sluttar svagt parallellt med sluttningen

Förslaget gäller inte område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 11.3–12.4.2005, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Två anmärkningar har gjorts mot förslaget. Anmärkningarna relateras nedan.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till miljöcentralen, fastighetskontoret, Helsingfors Vatten och Helsingfors Energi. Utlåtandena relateras nedan.

Anmärkningar Prova Oy och Xxx Xxxxxxx kräver (10.4.2005) att de hus som byggs nordost om Prova Oy:s tomt ligger minst 10 m från tomtgränsen. Båda anser att detaljplaneändringen, som tillåter att Asunto Oy Helsingin Kuusiniementie 29 bygger alldeles intill gränsen mot företagets tomt, inkräktar på tomtägarens privatliv och frid och påverkar värdet på företagets hus negativt.

Prova Oy köpte 3.5.1999 ett outbrutet område som hänförde sig till tomten 37. Enligt en bestämmelse i köpeavtalet godkänner säljaren att det hus som företaget planerar att låta bygga ligger 6,7 m från nordöstra gränsen. På basis av den gällande detaljplanen får Asunto Oy Helsingin Kuusiniementie 29 bygga ett hus 10 m från gränsen mot företagets tomt. Det hänvisas i anmärkningen till de av stadsplaneringsnämnden 10.3.2005 godkända principerna för detaljplaneändringar, enligt vilka ett av målen är att tomtägarna skall behandlas jämlikt och rättvist.

Prova Oy och Xxx Xxxxxxxx anser att förslaget till detaljplaneändring strider mot 54 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen: ”Detaljplanen får inte leda till att kvaliteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte.”

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (18.8.2005) att det enligt anmärkningen från Prova Oy och Xxx Xxxxxxx är möjligt att på den nuvarande tomten 30076/39 (i detaljplaneförslaget tomterna 30076/40 och 42) bygga alldeles intill gränsen mot företagets tomt. Detta stämmer inte. De nya normativa tomterna i detaljplaneförslaget har byggnadsytor som ligger 6 m från gränsen mot företagets tomt. Det är alltså inte möjligt att bygga mindre än 6 m från tomtgränsen. Avståndet från gränsen är då lika långt som avståndet mellan huset på företagets tomt och tomtgränsen är enligt stomkartan.

Enligt anmärkningen får Asunto Oy Helsingin Kuusiniementie 29 på basis av den gällande detaljplanen bygga ett hus 10 m från gränsen mot Prova Oy:s tomt. I den gällande detaljplanen utgör de tre tomterna i ändringsområdet en enda odelad tomt med en sammanhängande byggnadsyta. Byggnadsytan ligger 10 m från gränserna mot de intilliggande tomterna 30076/19 och 29, men avståndet mellan det som byggs och gränserna mellan tomterna efter en tomtindelning är inte angivet. Huset på företagets tomt ligger 4 m från gränsen mot tomten i nordväst, och den till huset anslutna terrassen i andra våningen ligger bara 2,5 m från gränsen mot granntomten.

Det hänvisas i anmärkningen till de av stadsplaneringsnämnden 10.3.2005 godkända principerna för detaljplaneändringar för Granö. Principerna omfattar de nedanstående passusarna om byggnadsytor och avstånd.

- Byggnadsytor anges för husen i detaljplaneändringar för Granö. Om möjligt anges byggnadsytorna på ett sådant sätt att området får stora sammanhängande obebyggda områden och blir luftiga.

- Byggnadsytorna skall ligga minst 4 m från gränserna mot granntomterna.

Förslaget till detaljplaneändring följer de godkända principerna.

Det framhålls i anmärkningen att byggande på granntomten närmare än 10 m från gränsen har betydelse för värdet på Prova Oy:s hus. Enligt bygglovsbilderna vetter huvudfönstren i huset huvudsakligen mot havet och i sydväst mot granntomten, dit avståndet är 4 m. Det som vetter mot byggnadsytan i nordost, vilken företaget vill ha flyttad längre bort, är ett toalettfönster, tre klädkammarfönster, fönster mot trappan och ett vardagsrumsfönster med en yta som utgör ungefär en åttondel av hela fönsterytan i vardagsrummet. Om byggandet skedde 12 m från exempelvis ett klädkammarfönster skulle husets värde eller användbarhet knappast påverkas. Läget hos företagets hus innebär dock att särskilda krav måste ställas på planeringen rörande tomten i sydväst. Utöver terrassen på ett avstånd av 2,5 m vetter köks-, matrums-, vardagsrums- och sovrumsfönster på sammanlagt ca 25 m² mot granntomten.

Enligt anmärkningen strider detaljplaneändringen mot bestämmelserna i köpeavtalet mellan Prova Oy och Asunto Oy Helsingin Kuusiniementie 29. Villkor för fastighetsaffärer binder inte planläggningen, men privata markägares intressen och önskemål beaktas i mån av möjlighet då detaljplaner utarbetas.

Till principerna i lagstiftningen om planläggning hör inte heller att markägare skall betala eller få ersättning för sådana förändringar i byggnadsförutsättningarna eller i andra omständigheter som detaljplaneändringar av den aktuella storleken för med sig, trots att detaljplaneändringarna kan påverka prisbildningen på fastigheterna på den privata marknaden. Kraven på innehållet i detaljplaner är angivna i 54 § i markanvändnings- och bygglagen och enligt nämnden uppfylls de i den aktuella detaljplaneändringen.

Detaljplaneändringen leder inte till att kvaliteten på Prova Oy:s och Xxx Xxxxxxxx livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte. Prova Oy:s rättigheter är beaktade i detaljplaneändringen och de fördelar som detaljplaneändringen för med sig är minst lika stora för företagets tomt som för granntomterna.

Asunto Oy Kuusiniementie 18 tar (22.3.2005) upp de approximativa höjdlägen för markytan som är angivena i detaljplaneändringen. Den nuvarande tomten 39 är indelad i normativa tomer, av vilka tomterna 42–45 gränsar till Granuddsvägen. Approximativa höjdlägen är angivna för markytan på tomterna i enlighet med de faktiska höjdlägena på markytan och på Granuddsvägen intill tomterna. Bolaget påpekar att det approximativa höjdläget +8,8 för tomten 42 betyder att markytan höjs med ca 1,5 m. Även om bolaget anser att det i och för sig att bra att tomterna vid gatan har olika höjdlägen anser det att grunder för att höja det nedsjunkna området på tomten 42 saknas. Orsaken är att grävarbeten inte tidigare utförts på tomten och att körningen till den intilliggande tomten 37 kunnat organiseras utan att markytan höjts. Om markytan höjs blir landskapsbilden betydligt sämre från Granuddsvägen sett. Dessutom förlorar bolaget sin havsutsikt.

Materialen för fasaderna på de hus som byggs på tomterna 42–45 bör bestämmas så att det bildas en enhetlig helhet mot Granuddsvägen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (18.8.2005) att de normativa höjdlägena för markytan i förslaget till detaljplaneändring om möjligt följer det naturliga höjdläget. Såsom bolaget konstaterar i sin skrivelse med åsikter har det en gång funnits en volleybollplan på den nuvarande tomten 30076/37, och sluttningen har jämnats i samband med arbetet på planen. Det är nu omöjligt att veta om jämningen skett genom grävning eller utfyllnad eller genom en kombination av dessa. En kvalificerad gissning är att jord har flyttats från övre delen av sluttningen till nedre delen. Om markytan höjs på övre delen av sluttningen blir sluttningen då mer som den ursprungligen var. Markytan måste höjas för att in- och utfarter skall bli möjliga.

Havsutsikten från Granuddsvägen 18 kan inte bibehållas annat än mellan de hus som byggs, vilket är ett faktum oberoende av nivån på markytan. Ett så lågt höjdläge kan inte bestämmas för markytan att taklisthöjden i husen vid gatan i detaljplaneområdet inte i alla fall överstiger fönsternivån i husen vid Granuddsvägen 18.

Förslaget till detaljplaneändring har justerats på så sätt att de normativa höjdlägena för markytan på de nya tomterna 42–45 har minskats med 20 cm. Marknivån på tomterna är då något lägre än nivån på Granuddsvägen strax intill.

Höjdlägena för markytan är i detaljplaneändringen angivna med målet att området skall se enhetligt ut. Höjdläget är normativt eftersom alla de uppgifter som behövs för att höjdläget skall kunna bestämmas exakt inte var tillgängliga då detaljplanen utarbetas. De exakta höjdlägena bestäms senare då byggnadsplaneringen och bygglovet blir aktuella.

Hur de hus som byggs på tomterna 42–45 skall se ut i stadsbilden är tillräckligt exakt angivet i detaljplaneförslaget. Byggandet styrs på det sättet att det finns ganska exakta byggnadsytor för husen. Höjden och höjdläget för husen är angivna med hjälp av uppgifter om höjden för markytan och om fasadhöjden mot övre delen av sluttningen. Vad takformen beträffar är det bestämt att husen skall ha pulpettak som sluttar svagt parallellt med sluttningen. Husen skall huvudsakligen ha ljust stenmaterial som fasadmaterial, och takmaterialet skall vara mörkt.

Utlåtanden Helsingfors Energi har (6.4.2005) ingenting att invända mot förslaget.

Miljöcentralen och fastighetskontoret har (11.4.2005 respektive 8.4.2005) ingenting att invända mot förslaget.

Helsingfors Vatten påpekar (14.3.2005) att de i förslaget angivna tomterna 30076/40 och 41 inte gränsar till gatan med allmänna vatten- och avloppsledningar. Tomterna bör anslutas till de allmänna vatten- och avloppsledningarna med privata anslutningsledningar som exempelvis dras via in- och utfarterna (”ajo”) på tomterna 42 och 45. Den detaljplanebestämmelse som gäller in- och utfarter bör få ett tillägg om att underjordiska ledningar som betjänar en annan tomt får förläggas till området.

En allmän avloppsledning på 45 m och en dagvattenledning på 35 m måste dras i Granuddsvägen. Kostnaderna för dessa uppgår till ca 40 000 euro.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring förutsatt att det ovanstående blir beaktat.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (18.8.2005) att den av Helsingfors Vatten föreslagna korrigeringen har gjorts i förslaget till detaljplaneändring. Det område på tomterna 42 och 45 som är reserverat för en approximativ in- och utfart är nu också reserverat för en underjordisk ledning.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 37–39 i kvarteret nr 30076 i 30 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11373, daterad 9.12.2004 och ändrad 18.8.2005.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11373 (Munksnäs, tomterna 30076/37-39)
	Bilaga 2	Illustration (Munksnäs, tomterna 30076/37-39)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTERNA 46010/12, 46012/2, 5 OCH 7, 46013/3 OCH 46014/8, 9 OCH 15-17 M.M. I SOCKENBACKA (KVARTER VID GJUTERIVÄGEN) (NR 11298)

Stn 2004-1355

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 12 i kvarteret nr 46010, tomterna nr 2, 5 och 7 i kvarteret nr 46012, tomten nr 3 i kvarteret nr 46013, tomterna nr 8, 9 och 15–17 i kvarteret nr 46014, tomterna nr 4 och 5 i kvarteret nr 46015, tomterna nr 2–4 i kvarteret nr 46051, tomten nr 1 i kvarteret nr 46058 och gatu- och trafikområden i 46 stadsdelen (Sockenbacka, Sockenbacka industriområde). Ett nytt kvarter med numret 46081 bildas.

Området är beläget i mellersta delen av Sockenbacka industriområde, på båda sidorna om Gjuterivägen. Det begränsas av Sockenbackavägen, Sliperivägen, Hyvlerivägen, Vichtisvägen och kustbanan.

Sammandrag Det är meningen att Sockenbacka industriområde skall vidareutvecklas. Möjligheterna inom näringsverksamheten förbättras på så sätt att det får byggas mer ny våningsyta och på så sätt att industritomterna blir kvartersområde för verksamhetsbyggnader, tack vare vilket lokalerna kan användas friare. Bilplatskraven för arbetsplatsområdet förenhetligas och görs mer flexibla, och det blir möjligt att anlägga bilplatser för tomterna också under områden för allmän parkering och under gatuområden.

Området har enligt den gällande detaljplanen byggrätt för ca 256 000 m² vy, varav en andel på 197 000 m² vy är byggd. Byggrätt för ca 59 000 m² vy är följaktligen outnyttjad, men de nuvarande detaljplanebestämmelserna gör att det i praktiken är oändamålsenligt eller omöjligt att bygga återstoden.

Området har enligt den föreslagna detaljplanen byggrätt för sammanlagt 267 000 m² vy. Det är alltså fråga om ett tillskott på 11 000 m² vy.

Detaljplanegrunder Stadsplaneringsnämnden konstaterar (13.5.2004) att det vid olika tidpunkter kommit in ansökningar om en detaljplaneändring för sammanlagt sexton fastigheter. Ansökningarna går ut på att kvartersområde för industri- och lagerbyggnader skall ändras till kvartersområde för verksamhetsbyggnader, på att bilplatskraven skall bli mer flexibla och, i fråga om en del av tomterna, på att byggrätten för nybyggande skall ökas.

Planeringsfaser

De första ansökningarna

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Ilmarinen (tomten 46012/5, Gjuterivägen 1) anhåller om en sådan detaljplaneändring för sin tomt att det får byggas 11 000 m² vy ovan jord, vilket motsvarar våningsytan i byggnaden, och att markanvändningen blir kvartersområde för verksamhetsbyggnader där det får finnas affärslokaler i bottenvåningen.

Kiinteistö Oy Hiomotie 3/Xxxx Xxxxx (tomten 46015/4), Kiinteistö Oy Valimotie 10/Xxxx Xxxxx (tomten 46015/5), Kiinteistö Oy Valimontalo/Xxxx Xxxxxx (tomten 46051/3, Gjuterivägen 13 a) och Paavo Nurmi Oy/Xxxx Xxxxx (tomten 46051/4, Gjuterivägen 13 b) anhåller om en sådan detaljplaneändring för tomterna att markanvändningen blir entydig och parkeringskravet uttrycks genom ett minimiantal bilplatser som bestäms enligt den totala våningsytan. Den nya detaljplanebeteckningen kunde vara KTY, affärslokaler bör få förläggas till bottenvåningen och minimiantalet bilplatser föreslås vara 1 bp/100 m² vy bestående av arbetslokaler.

Kommunernas pensionsförsäkring (tomten 46051/2, Gjuterivägen 15) har tidigare anhållit om att beteckningen för markanvändningen på tomten skall ändras till KTY, om att maximiantalet bilplatser skall bli mer flexibelt och om att den gångbro som löper från tomten 46051/2 till tomten 46014/15, över Gjuterigränden, skall bli införd i detaljplanen. Ansökan ändrades hösten 2003: Beteckningen för markanvändningen på tomten bör inte ändras utan vara T 45 % också i fortsättningen, men i övrigt gäller det som föreslås i ansökan.

Principer för detaljplaneändringar i Sockenbacka industriområde

Stadsplaneringsnämnden behandlade 8.6.2000 principer för detaljplaneändringar i Sockenbacka industriområde. Principerna hade utarbetats bl.a. med tanke på lösningar för det som tas upp i ansökningarna ovan. De går ut på att markanvändningen skall ändras från industri till arbetslokaler och på att byggnadsmöjligheterna skall förbättras. Det beslöts att förslagen i de ansökningar om ny markanvändning som gäller befintliga byggnader skulle behandlas senare i form av områdeshelheter. De mest brådskande detaljplaneändringarna för enskilda projekt rörande nybyggande och annat behövligt gjordes separat.

Totalgranskningar inleddes åren 2002 och 2003 i området kring Väverivägen, och detaljplaneändringar utarbetades för vissa tomter. I samband med detta inlämnades de nedanstående ansökningarna rörande området kring Gjuterivägen.

Senare ansökningar

Suomi-bolagen, numera Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola, (tomten 46058/1, Gjuterivägen 14) anhåller om en sådan detaljplaneändring för sin tomt att där får uppföras en nybyggnad på ca 15 000 m² vy i sju våningar. Tomten bör bli kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY). Bilplatsbehovet är 1 bp/75 m² vy. LP-området intill tomten, vid Gjuterivägen, bör fogas till tomten för att huvudentréerna skall kunna ligga på denna.

En likadan totalutredning som gjorts för området kring Väverivägen gjordes sedan för området kring Gjuterivägen. Granskningen inleddes genom att intressenterna hördes om de ovannämnda ändringsansökningarna i början av 2003. Samtidigt ombads intressenterna framföra åsikter om stadsmuseets byggnadsinventering 3.10.2002 och om de därtill hörande förslagen om skydd. Ett sammandrag av inventeringen ingår nedan under rubriken Skyddsobjekt. Tomterna tas där upp var för sig.

Stadsmuseet hade föreslagit skyddsbeteckningen sr-2 för följande sju tomter: Gjuterivägen 2 (46010/12), Gjuterivägen 4 (46013/3), Gjuterivägen 3–5 (46012/2), Gjuterivägen 13 (46051/4), Gjuterivägen 14 (46058/1), Gjuterivägen 23 (46014/9, i utkastet 46081/8) och Gjuterivägen 25 (46014/17, i utkastet 46081/6 och 7).

Efter att intressenterna hörts kom det in fler ansökningar rörande området. Ägarna till fastigheterna ovan motsätter sig alla förslaget om skydd.

Kiinteistö Oy Helsingin Valimotie 2 (tomten 46010/12) föreslår att maximiantalet bilplatser skall fördubblas och att byggnadsgränsen på nordvästra sidan av tomten skall flyttas 3,5 m från gränsen mot granntomten.

Veho Group Oy Ab (tomterna 46012/ 2 och 7, Gjuterivägen 3–5) föreslår att detaljplanen för dess tomter skall ändras för nybyggande på så sätt att en sammanhängande nybyggnad i sex våningar med våningsyta på 23 400 m² för arbetslokaler får uppföras där. (Bolaget har senare, 27.11.2003, preciserat ansökan i enlighet med förplanerna.)

Utkast till detaljplaneändring, augusti 2003

Utkastet till detaljplaneändring utarbetades som en helhet. Det hölls framlagt i augusti 2003 och ytterligare ansökningar kom då in.

Kiinteistö Oy Valimotie 4/Machinery (tomten 46013/3) anhåller om att byggrätten för dess tomt skall ökas så att den motsvarar behovet. Enligt planerna behövs det byggrätt för 10 000–11 000 m² vy ovan jord och dessutom byggrätt för lokaler under jord, främst skyddsrum och parkeringshallar.

Kiinteistö Oy Helsingin Valimotie 17–19/Kommunernas pensionsförsäkring (tomten 46014/15) anhåller om att behovet av bilplatser för fastigheten skall tillgodoses på så sätt att 76 nya bilplatser får förläggas till källaren och att ett nytt parkeringsdäck med 80 bilplatser får byggas på norra sidan av tomten. Som alternativ anhåller bolaget om att det skall vara möjligt att under gatuområdet för Gjuterigränden bygga en parkeringshall i två plan med sammanlagt ca 200 bilplatser. Kiinteistö Oy Valimotie 15 kunde i så fall också använda bilplatserna. Maximiantalet bilplatser föreslås vara 1 bp/75 m² vy. Markanvändningen (T-ATK) föreslås inte bli ändrad.

Kapiteeli Ab (tomterna 46014/16 och 17, Gjuterivägen 25 och 27) anhåller om en sådan detaljplaneändring för sina tomter att kontorsbyggande är möjligt på ett separat preciserat sätt. Bolaget har kompletterat ansökan med en förplan för den nya arbetslokalshelheten. Det är fråga om sju fastigheter med parkering i två plan under jord. Bolaget föreslår en total våningsyta på 43 500 m², varav 6 300 m² hänför sig till det nuvarande kontorshuset, som skall bevaras.

Kiinteistö Oy Valimotie 23/Meijeriväen eläkekassa (tomten 46014/9) kom 25.11.2003 med ett skriftligt ställningstagande som gäller en eventuell detaljplaneändring för bolagets tomt. Bolaget meddelar att inga ändringsprojekt är aktuella för tomten just nu men att byggnaden, som omfattas av stadsmuseets förslag om skydd, måste rivas och markanvändningen ändras då olika lösningar görs och den återstående byggrätten utnyttjas i framtiden. Fastighetsägaren har i samband med den fortsatta beredningen utarbetat en förplan för nybyggande och föreslagit att den i planen angivna lösningen skall tas med i detaljplaneändringen.

Utkast till detaljplaneändring, november 2003

Ändringsområdet förstorades en gång till med anledning av ansökningarna, och utkastet hölls framlagt i november 2003.

En enskild skrivelse med invånaråsikter kom in i sammanhanget. Enligt denna bör byggnaderna inte rivas. Stadsmuseet avgav ett nytt utlåtande 12.1.2004 och beklagar där att inte ett enda av dess skyddsmål är beaktat i utkastet till detaljplaneändring. De byggnader som stadsmuseet föreslår bli skyddade genom detaljplanen representerar de första årtiondena i Sockenbacka industriområdes historia och efterkrigstiden med sina verksamhetsbyggnader. Området kring Gjuterivägen utvecklas kraftigt och har redan utvecklats till ett område präglat av högteknologi och forskning. Stadsmuseet föreslog skyddsbeteckning för fem tomter. Två tomter (tomterna vid Gjuterivägen 2 och Gjuterivägen 14) var inte längre skyddsobjekt.

Ägarna till ändringstomterna och fastighetskontoret har fört förhandlingar beträffande en utredning om behovet att skära ned värdestegringen och de har kommit överens om åtgärder som saken föranleder.

Markägarna har också gjort utredningar om eventuella föroreningar i marken på tomterna, på det sätt som miljöcentralen kräver.

Beredningen har resulterat i det föreliggande förslaget till detaljplaneändring.

Planeringsläge

Regionplan

Planeringsområdet är tätortsområde i den av miljöministeriet 18.6.1996 fastställda regionplan för Helsingforsregionen som gäller tätortsområden, trafikleder och trafikområden. Den aktuella detaljplaneändringen följer regionplanen.

Planeringsområdet är arbetsplatsområde i den av miljöministeriet 30.10.1987 fastställda regionplan för Helsingforsregionen (II) som gäller skyddsområden, rekreationsområden och jord- och skogsbruksområden. Den aktuella detaljplaneändringen följer regionplanen.

Generalplan

Området är i Generalplan 2002 (Stge 26.11.2003) betecknat som område dominerat av flervåningshus med bostäder och arbetslokaler. Det har tilläggsbeteckningen T, vilken betyder att det skall utvecklas som område dominerat av arbetslokaler.

Detaljplaner

Tomterna 46010/12, 46012/2, 5 och 7, 46013/3, 46015/4 och 5, 46051/2 och 46058/1 och gatuområdena för Gjuterivägen och Gjuterigränden ingår i en detaljplan som är fastställd 20.3.1991. Tomterna är kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T). Byggrätten omfattar dels våningsyta ovan jord (motsvarar exploateringstalet 2,2), dels våningsyta som får förläggas till källarvåningen (motsvarar exploateringstalet 0,5). Högst 45 % av den byggda våningsytan får utgöras av kontor. Kontorsandelen får användas för affärs- och butikslokaler på följande sätt: 900 m² på tomten 46012/5, 1 200 m² på tomten 46012/2,800 m² på tomten 46012/5 och 400 m² på tomten 46013/3. Byggnaderna får vara maximalt 23 m höga om ingenting annat är angivet. Den maximala taklisthöjden på tomten 46012/5 är +36,0.

Tomterna 46051/3 och 4 ingår i en detaljplan som är fastställd 15.11.1996. Bestämmelserna är desamma som i detaljplanen ovan frånsett att affärslokaler inte får byggas.

Detaljplanen för tomten 46014/15 är fastställd 6.7.1989. Tomten är sådant kvartersområde för industri- och lagerbyggnader där det får finnas en datacentral (T-ATK). Byggrätten är angiven på samma sätt som för andra tomter i området, men 40 % av den byggda våningsytan får utgöras av kontor. En andel på 1 900 m² av kontorsytan får användas för affärslokaler. Den maximala byggnadshöjden är angiven genom en uppgift om taklisthöjden, +42,2.

Bilplatskravet är detsamma i de tre ovannämnda detaljplanerna. Minimiantalet bilplatser är 1 bp/100 m² byggd affärsvåningsyta, 1 bp/150 m² byggd kontorsvåningsyta och 1 bp/200 m² byggd industrivåningsyta ovan jord. Maximiantalet bilplatser är 1 bp/100 m² tillåten affärsvåningsyta, 1 bp/150 m² tillåten kontorsvåningsyta och 1 bp/200 m² tillåten industrivåningsyta ovan jord.

Tomterna 46014/16 och 17 ingår i en detaljplan som är fastställd 16.7.1997. Tomten 16 är kvartersområde för kombinerade byggnader för kontorsändamål och ickemiljöstörande industri och lagring (KTY). Tomten 17 är kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T 45 %). Tomterna har sammanlagt byggrätt för 38 414 m² vy ovan jord och 5 122 m² vy som får förläggas till källaren. Bilplatskravet för arbetslokalerna är minst 1 bp/100 m² vy och högst 1 bp/75 m² vy. Den maximala byggnadshöjden på tomten 16 är angiven genom en uppgift om taklisthöjden, +48,0.

Smedjestigen och Gjuteristigen är gatuområde i den gällande detaljplanen, som är fastställd 28.9.1994.

Nuläge

Helhetssituation i Sockenbacka industriområde

Nybyggandet har varit livligt i Sockenbacka industriområde fram till de senaste åren. Nästan 20 000 personer arbetar i industriområdet som helhet då Valioområdet i norr och området kring Spiselvägen i väster räknas med. ”Pibacka” har utvecklats till den största koncentrationen av IT-industri i Finland. Största delen av arbetstagarna i området som helhet är anställda just i IT-branschen.

I den del av industriområdet som ligger söder om kustbanan får det enligt detaljplanerna byggas arbetslokaler på sammanlagt 100 000 m² vy på obebyggda tomter som är färdiga att bebyggas omedelbart. Trots detta vill andra markägare i området bygga nytt och få lov att bygga ännu mera nytt på sina tomter.

Arbetsplatsområdet kompletterades under andra hälften av 1990-talet med nya bostadsområden för 3 500 boende i Strömbergsområdet och Talilunden. Detta gjorde att Strömbergsområdet förlorade möjligheter till arbetslokaler på ca 200 000 m² vy. Det har nyligen godkänts detaljplaneändringar som går ut på att industritomter vid Väverivägen skall bli bostadstomter. Våningsyta på 45 000 m² för arbetslokaler går samtidigt förlorad.

Pibacka har kunnat utvecklas bl.a. tack vare det goda läget och de goda trafikförbindelserna, som dessutom omorganiserats. Kollektivtrafiken har förbättrats avsevärt genom att trafiken på kustbanan blivit tätare och stationerna byggts om och genom att den nya busslinjen Jokern tagit i bruk. Hur den nya huvudgatan (Sockenbackabågen) skall planeras och anläggas är oklart. En positiv lösning påverkar väsentligt biltrafiken västerut.

Nuläge i området kring Gjuterivägen

Området kring Gjuterivägen, mellan Sockenbackavägen och kustbanan, är Sockenbacka företagsområdes hjärta. Särskilt detta område förändrades på 1990-talet till följd av den snabba tekniska utvecklingen. Industriområdets gamla historia raderades ut, och på en kort tid byggdes det en stor mängd nya arbetslokaler eller så förnyades användbart byggnadsbestånd i enlighet med dagens krav.

Ca 12 000 personer arbetar för närvarande i området kring Gjuterivägen som helhet. Det är fråga om 70 % av arbetstillfällena i hela Sockenbacka. Drygt 5 000 personer arbetar i informationsbranscherna. De viktigaste är elektronikindustrin, partihandeln och servicen inom affärslivet.

Det finns 400 företag i området. Många internationella företag har verksamhetsställen här, bl.a. ABB, Nokia och Fujitsu Invia, likaså många stora finländska företag, bl.a. Novo Group, Anttila och Helsinki Media. Företagen vid Gjuterivägen är större än företagen i företagsområdena i Helsingfors i genomsnitt, även om hälften av verksamhetsställena också här är små företag som sysselsätter mindre än fem personer. Byggnaderna används huvudsakligen av ett eller några företag. Tio byggnader inrymmer fler än tio verksamhetsställen. De största småindustribyggnaderna med tiotals företag finns i grannkvarteren vid Hyvlerivägen och Garverigränden.

Ägandeförhållanden

Tomterna är i privat ägo. Staden äger områdena för allmän parkering och gatuområdena.

Bebyggd miljö

Markanvändning

Alla tomter är huvudsakligen bebyggda. På en tomt finns det en byggnad som är större än den skulle få vara på basis av den gällande detaljplanen. På fyra tomter är en del av byggrätten outnyttjad. Kvarteren har enligt den gällande detaljplanen byggrätt för sammanlagt 256 242 m² vy, varav en andel på ca 197 000 m² vy är byggd. Byggrätt för sammanlagt ca 59 000 m² vy är följaktligen outnyttjad.

Detaljplaneområdet är ett effektivt bebyggt företagsområde som för tankarna till innerstaden. Det karakteriseras av nya stora enheter och livlig verksamhet.

Tabellen nedan visar nuläget i ändringsområdet tomtvis.

Tomtnummer	Markanvändning	Byggrätt m² vy	Byggd våningsyta m²

46010/12	K	3 200	1 276
46012/5	T	8 235	11 000
46012/2	T	10 800	3 307
46012/7	T	7 936	1 012
46013/3	T	8 096	2 700
46058/1	T	27 000	21 666
46015/4	T	9 169	9 169
46015/5	T	10 835	10 835
46051/4	T	16 965	16 965
46051/3	T	10 849	11 149
46051/5	T	14 138	13 240
46014/15	T-ATK	40 612	40 244
46014/8	T	27 042	25 975
46014/9	T	17 829	7 915
46014/16	KTY	13 930	6 250
46014/17	T	29 606	14 489
Sammanlagt		256 242	197 192

Gatu- och trafikområden

Området omfattar utöver kvarters- och gatuområden tre områden för allmän parkering (LP) som funnits vid Gjuterivägen. De bildades en gång i tiden av ett område kring ett industrispår parallellt med gatan. Det finns också ett område för allmän parkering nordväst om kvarteret 46013, mellan Smedjevägen och Kornettvägen. Frånsett Sliperistigen är gatorna färdiga.

Trafikvolym

Vichtisvägen har en trafikvolym på ca 27 000–33 000 fordon per vardagsdygn. Motsvarande siffra för Gjuterigränden är 10 600, för Gjuterivägen ca 3 000–6 000, för Garverigränden 4 500 och för Sockenbackavägen 16 500–22 500.

Parkeringsutredning

Stadsplaneringskontorets trafikplaneringsavdelning gjorde sommaren 2003 en utredning om de nuvarande bilplatserna inom det område som begränsas av Sockenbackavägen, kustbanan och Vichtisvägen. Enligt utredningen finns bilplatserna på följande ställen: 2 355 på gårdsplaner, 533 vid gator, 388 på tak, däck m.m. och 5 410 i parkeringsanläggningar. Det totala antalet är följaktligen 8 686. (I siffrorna ingår också de bilplatser som hänför sig till bostadsområdet, en andel på 8 000 hänför sig till arbetsplatsområdet).

Enligt statistiken finns det i området byggd våningsyta på sammanlagt ca 635 000 m² bestående av arbetslokaler. Proportionen mellan det nuvarande antalet bilplatser, 8 000, och våningsytan är 1 bp/79 m² vy. Den motsvarar ytterstadsnormen i de av stadsplaneringsnämnden godkända anvisningarna för hur antalet bilplatser skall räknas ut, trots att det i området också finns en hel del fastigheter från en tid med annorlunda bilplatskrav i detaljplanen. Antalet bilplatser kan inte ökas för dessa tomter annat än i samband med nybyggande.

Bestämmelser som begränsar möjligheterna att anlägga bilplatser har tillämpats i Sockenbacka industriområde sedan slutet av 1970-talet. Maximiantalet var först t.o.m. så litet som 1 bp/300 m² byggd våningsyta. I slutet av 1980-talet blev begränsningen mindre sträng, 1 bp/100 m² byggd våningsyta i fråga om kontors- och affärslokaler och 1 bp/150 m² byggd våningsyta i fråga om industrilokaler. I detaljplanerna från 1990-talet är bilplatskravet i fråga om arbetslokaler minst 1 bp/100 m² tillåten våningsyta och högst 1 bp/75 m² byggd våningsyta. En maximinorm är fortfarande motiverad för att gatunätets kapacitet skall vara tryggad.

Service

Servicen förbättrades något då det blev ett bostadsområde i Strömbergsområdet mitt i Sockenbacka företagsområde på 1990-talet. Bostadsområdet har en dagligvarubutik och bl.a. en Alkobutik i hörnet av Sockenbackavägen och Smedjevägen. Det finns ett postkontor vid Gjuterivägen och ett bankkontor vid Sliperivägen. De stora företagen har egna matserveringar, men en högklassig allmän restaurang står på önskelistan. Utbildningscentret Amiedu mitt i området erbjuder restaurang- och konferenstjänster.

Det är mycket lätt att ta sig till området. Tåg som trafikerar stadsbanan stannar på stationen Gjuteriet med 7–10 minuters intervaller. Både Sockenbackavägen och Vichtisvägen har flera busslinjer. Den effektiva tvärgående linjen Jokern mellan Östra centrum och Hagalund började trafikeras hösten 2003.

Markens byggbarhet

Höjden på markytan varierar mellan +11,00 och +23,00. Enligt uppgifter om marken finns det i området berg som täcks av ett skikt av moränjord. Bergytan ligger 0–3 m under markytan.

Det finns morän/lera och lera/fyllnadsjord i östra delen av kvarteren 46081 och 46014 vid Gjuterivägen, ovanför bergytan. Skiktet av lera/fyllnadsjord är 1–4 m tjockt. På tomten 46012/16 vid Gjuterivägen finns en zon med morän/lera.

Byggnaderna grundläggs direkt på marken i moränområdena.

Samhällsteknisk försörjning

Området har ett nät av anordningar för den samhällstekniska försörjningen.

Naturförhållanden

Det är fråga om ett tätbebyggt arbetsplatsområde, och när det gäller naturförhållandena begränsar sig växtligheten till planteringar och träd på tomterna och till planteringar utmed gatorna.

Skyddsobjekt

Stadsmuseet har inventerat byggnadsbeståndet i området och föreslagit att vissa byggnader skall skyddas genom detaljplanen (utlåtanden 3.10.2002 och 12.1.2004). Objekten tas nedan upp var för sig i ett sammandrag.

På tomten 46010/12 (Gjuterivägen 2) finns en enkel funktionalistisk bank- och affärsbyggnad med ädelputs från 1953. Byggnaden är ritad av Aulis Blomstedt och uppförd för Kansallis-Osake-Pankkis filial i Sockenbacka. Den hade först valmtak men fick platt tak 1975 och samtidigt ett maskinrum för ventilationen på taket. Fönstren och dörrarna har också bytts ut. Trots fasadändringarna representerar byggnaden arkitektoniskt det tidstypiska, nu sällsynta, småstadsmässiga bank- och affärsbyggandet. Läget är centralt och byggnaden gör korsningen Gjuterivägen/Sockenbackavägen luftig. (Stadsmuseet föreslår inte längre skyddsbeteckning i utlåtandet 12.1.2004.)

På tomten 46012/2 (Gjuterivägen 3–5) har Oy Veho Ab en verkstadsbyggnad och en tvättbyggnad. Byggnaderna är ritade 1952 av Woldemar Baeckman. På tomten 46012/7 finns en verkstadsbyggnad ritad av Kurt Simberg samma år. Helheten omfattar också en verkstadsbyggnad vid Hyvlerivägen. Byggnaden är ritad 1956 av arkitektbyrån Linnasalmi. De tre byggnaderna representerar sin tids bruksarkitektur och har trots ändringar ett lokalhistoriskt, arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värde. (Stadsmuseet föreslår skyddsbeteckningen sr-2 för den helhet som bildas av de tre byggnaderna vid Gjuterivägen 3 och Hyvlerivägen 4–6 och för en körramp.)

På tomten 46013/3 (Gjuterivägen 4), vid Kornettvägen, finns en trevånings fabriksbyggnad i tegel som R. Sipponen 1960 ritade för E. Poutiainen Oy. Vid Smedjevägen finns en envånings lagerbyggnad i betong ritad 1973 av Kari Nikkinen.

Fabriksbyggnaden är ett representativt exempel på traditionen med industribyggnader i rött tegel, vilken började på 1800-talet. Byggnaden är välbevarad i sin nuvarande form och ser ut att vara i gott skick. Den är i sin miljö som representant för sin byggnadstyp ett sällsynt och överraskande element också i stadsbilden. Fasaden på kontors-, verkstads- och lagerbyggnaden vid Kornettvägen 3, som ritades för Canon i mitten av 1980-talet, är också av rött tegel. (Stadsmuseet föreslår skyddsbeteckningen sr-2.)

På tomten 46051/4 (Gjuterivägen 13), vid Gjuterivägen, finns en sexvånings fabriksbyggnad i tegel med ett stiligt trapptorn. Byggnaden är ritad 1950 av Niilo Kokko. En tillbyggnad från 1962 ritad av Niilo Kokko bildar ett L i de inre delarna av tomten, i anslutning till den gamla fabriksbyggnaden. Tillbyggnaden gjorde tillsammans med de äldre byggnaderna på tomten att det bildades en kringbyggd gårdsplan. Gårdsplanen fick tak 1996 då hela fabriksfastigheten genomgick ändringsarbete. Byggnaden ritades ursprungligen som industrianläggning inom elbranschen men blev kontorshus för Nokia i samband med ändringsarbetet.

Det är fortfarande delen från 1950-talet som dominerar arkitektoniskt, de nyare delarna är underordnade. Trapphuset i gaveln på den ståtliga byggnaden i rött regel är högre än byggnadsstommen i övrigt och den är en viktig dominant i gatubilden. Gjuterivägen gör vid byggnaden en krök mot nordväst. Delarna av olika ålder bildar en harmonisk helhet vars värde ligger i industrihistorien, i skikten från olika perioder och i stadsbilden. (Stadsmuseet föreslår skyddsbeteckningen sr-2 för byggnaden vid gatan.)

På tomten 46051/2 (Gjuterivägen 15) fanns först en lagerbyggnad i tre våningar som arkitekten Kurt Simberg ritat för Oy Wulff Ab i början av 1950-talet. Byggnaden fick ytterligare tre våningar 1961, i enlighet med ritningar av Simberg, med anledning av att verksamheten började omfatta produktion. Den förlängdes österut 1973. De nya användarna hade vissa funktionella behov, och fasaderna ändrades på så sätt på 1990-talet att lagret, som haft högt belägna fönster, fick fyrkantiga fönster lämpliga i arbetsrum.

Stadsmuseet anser att byggnaden som den ser ut nu efter att fasaderna ändrats flera gånger och det vid behov byggts till på höjden och längden representerar en tidsmässigt svårbestämd bruksarkitektur i olika skikt. (Stadsmuseet föreslår ingen skyddsbeteckning.)

På tomten 46058/1 (Gjuterivägen 14), vid Gjuterivägen, finns en envånings tegelbyggnad. Den är ritad 1954 av arkitektbyrån Heikki Sysimetsä/E. A. Kajava som tryckeri och sätteri för Oy Paraforms Ab. De byggnadstekniska lösningarna var moderna genom att den bärande stommen bestod av cirklar i armerad betong och en mellanbotten som bars upp av svampformiga pelare. Tack vare det rektangulära taket och prismaformiga lanterniner blev det möjligt med indirekt dagsljus i tryckerisalarna. Det fanns ursprungligen stora fönsteröppningar med glastegel i fasaderna mot gatan. Under tillbyggnaden på 1970-talet ändrades fönsteröppningarna till ett band av rektangulära fönster. En nybyggnad i fyra våningar uppfördes på 1980-talet för Suomi-Salama vid Sliperivägen.

Byggnadsdelen från 1950-talet vid Gjuterivägen representerar en ny typ av industribyggnader. Den mångfasetterade takvärlden har bevarats trots fönsterändringarna. Den låga byggnaden vid gatan gör att gaturummet, som domineras av massiva nybyggnader, blir luftigare och mer varierande. Byggnaden har industrihistoriska, arkitektoniska och stadsbildsmässiga värden. (Stadsmuseet föreslår inte längre skyddsbeteckning i utlåtandet 12.1.2004.)

På tomten 46014/9 (Gjuterivägen 23) finns en trevåningsbyggnad som Niilo Kokko ursprungligen, 1952, ritade som en lager- och garagebyggnad i två våningar. Den långa och smala rektangulära byggnaden har gaveln mot Gjuterivägen. Ett intressant drag i arkitekturen är att man kommer till lokalerna i andra våningen via en bro på utsidan. Fönster- och dörrkarmarna är ursprungliga, de är överdragna med ribbpanel. Flera bil- och bilservicefirmor har varit inrymda i byggnaden.

Byggnaden representerar en traditionell lager- och verkstadsarkitektur men är ovanlig på grund av sin storlek. Den har sitt ursprungliga utseende välbevarat. Den gör gatubilden luftig och tillför den nuvarande tele- och datateknikdominerade miljön ett tids- och verksamhetsperspektiv. Stadsmuseet anser att den har industrihistorisk, byggnadshistorisk och lokalhistorisk betydelse. (Stadsmuseet föreslår skyddsbeteckningen sr-2.)

På tomten 46014/17 (Gjuterivägen 25) finns en bilservice- och lagerbyggnad som Seppo Hytönen 1957 ritade för RAKE Oy. Sexvåningsbyggnaden inrymde i gaveln mot gatan en personalmatsal och bostäder. I anslutning till byggnaden finns ett däck och en körramp. Byggnaden bestod ursprungligen av fem delar. De två som ligger vid Gjuterivägen har kvar sitt utseende, men de tre lägre delarna med smalare byggnadsstomme har senare byggts till, också på höjden.

Liksom fallet är med fastigheten vid Gjuterivägen 13 har byggnadshelheten vid Gjuterivägen 25 byggts till med hänsyn till den gamla delen, som är ett resultat av andan på 1950-talet. Helheten är tack vare detta ett harmoniskt och stiligt exempel på lagerarkitektur där olika skikt beaktats skickligt. Byggnadens värde ligger i det arkitektoniska, i industrihistorien och i stadsbilden. (Stadsmuseet föreslår skyddsbeteckningen sr-2 för den äldsta byggnadsdelen.)

Störande faktorer i omgivningen

Det har länge bedrivits olika slag av industriell verksamhet på tomterna i området, och byggnaderna har haft oljevärme. Det är därför högst troligt att marken är förorenad på sina ställen. Funktioner som eventuellt orsakat föroreningar kartlades tomtvis i samråd med tomtägarna och miljöcentralen då detaljplanen planerades.

Förslag till detaljplaneändring

Syften med detaljplaneändringen, centrala lösningar

Det allmänna målet är att näringarna skall utvecklas, att byggnaderna skall kunna användas mer flexibelt och att verksamhetsmöjligheterna och stadsbilden skall förbättras. Det är meningen att byggnadshistorien skall bevaras förutsatt att de befintliga byggnaderna kan inrymma ändamålsenliga arbetslokaler som uppfyller dagens krav och förutsatt att den återstående byggrätten kan utnyttjas.

De av stadsmuseet föreslagna skyddsbeteckningarna ingår inte i utkastet till detaljplaneändring. De byggnader som förslås bli skyddade representerar en period i arbetsplatsområdets historia men är inte var för sig så värdefulla arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt sett att det är motiverat med en skyldighet att bevara dem på bekostnad av utvecklad näringsverksamhet. I och med att funktionerna hela tiden förändras måste också egenskaperna hos byggnadsbeståndet kunna förändras. Byggnadsbeståndet bevaras om förnyelse och anpassning är möjlig.

Markanvändningen ändras i enlighet med ansökan så att kvartersområde för industri- och lagerbyggnader blir kvartersområde för verksamhetsbyggnader. Byggnadsvolymen får ökas i samband med nybyggande.

Grunderna för hur tilläggsbyggrätten bestämts är följande:

Byggrätten är i den gällande detaljplanen fördelad på våningsyta ovan jord och våningsyta i källaren. (Detta är nödvändigt för att lager i källaren till industribyggnader omfattas av våningsytan.) Den sammanlagda byggrätten får i fråga om verksamhetsbyggnader helt och hållet utnyttjas ovan jord.

När det gäller enskilda tomter och från fall till fall får fler än ett exploateringstal bestämmas, i enlighet med en princip som stadsplaneringsnämnden godkände 8.6.2000.

Tillskottet dimensioneras utgående från stadsbilden, från hur bra lösningen fungerar och från möjligheterna att anlägga bilplatser.

Den totala trafikvolym som området för med sig skall fördela sig på ett rimligt sätt i gatunätet.

Bilplatsbestämmelserna förenhetligas: minst 1 bp/100 m² byggd våningsyta och högst 1 bp/75 m² tillåten våningsyta i fråga om arbetslokaler och minst 1 bp/75 m² byggd våningsyta och högst 1 bp/50 m² tillåten våningsyta i fråga om affärs- och butikslokaler.

Bilplatser för de intilliggande tomterna får anläggas i två plan under Gjuterigränden, likaså under LP-områdena vid Gjuterivägen och LP-området mellan Kornettvägen och Smedjevägen.

En viss mängd affärs- och butikslokaler skall förläggas till gatuplanet i samband med nybyggande. Det blir nya lokaler på sammanlagt 3 200 m². Kravet per tomt är 100–500 m². Bestämmelsen tillåter också att lokaler i gatuplanet i befintliga byggnader används som affärs- och butikslokaler. Det får dock inte finnas lokaler för dagligvaruhandel på mer än 500 m² vy.

Byggnadshöjden är angiven genom en uppgift om antalet våningar och inte genom en uppgift om maximihöjden i meter. Maximiantalet våningar har i allmänhet beteckningen VII. Vid hållplatsen Gjuteriet, i hörnet av kustbanan och Vichtisvägen, uppförs en byggnad med beteckningen XI för antalet våningar. Byggnaden blir lika hög som det nyaste kontorshuset vid stationen.

De två nedersta våningarna i byggnaderna i kvartersområdena för verksamhetsbyggnader skall lämpa sig för industri- och lagerändamål i fråga om våningshöjd, bärkraft, brandsäkerhet, ventilationskanaler och transportrutter. Endast ickemiljöstörande verksamhet får bedrivas i byggnaderna. Kravet gäller nybyggande och målet är att lokalerna skall kunna användas på ett flexibelt och mångsidigt sätt.

Det blir en värdestegring i och med att markanvändningen ändras och byggrätten ökas. Förhandlingar om en nedskärning av värdestegringen skall föras med fastighetskontoret, och ett avtal skall träffas med staden innan detaljplanen godkänns slutgiltigt. Avtal krävs också med anledning av att detaljplanen ger rätt att anlägga bilplatser under allmänna områden.

De privata markägarna skall på det sätt som miljöcentralen kräver göra en utredning som visar i vilken mån marken är förorenad. Utredningen skall basera sig på markundersökningar eller tomtens verksamhetshistoria.

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K);

tomten 46010/13 (f.d. 12)

En smal remsa av tomten 12 har fogats till gatuområdet för Gjuterivägen, likaså ett område i korsningen Gjuterivägen/Kornettvägen, sammanlagt ca 55 m². Då det byggs nytt på tomten får gångbanan på gatan samtidigt breddas och justeras nivåmässigt så att den på ett naturligt sätt ansluter sig till de nya butiks- och affärslokalerna i gatuplanet.

Byggrätten för tomten omfattar såsom tidigare 3 200 m² vy. Där får uppföras en affärsbyggnad i tre våningar. Byggnadsytan har förstorats vid gränsen mot granntomten, och avståndet från tomtgränsen är nu 4 m och inte längre 6 m.

Det har planerats att tomten skall få en affärsbyggnad med butikslokaler i de två första våningarna och kontorslokaler ovanför dessa. Sammanlagt 60 bilplatser får förläggas till två källarvåningar. Bilplatskravet är i fråga om affärs- och butikslokaler minst 1 bp/75 m² vy och högst 1 bp/50 m² vy.

Kvartersområden för verksamhetsbyggnader (KTY)

Det är fråga om tomterna 46012/5, 46012/15 och 16 (f.d. 2 och 7), 46013/4 (f.d. 3), 46015/4 och 5, 46051/3 och 4, 46058/2, 3, 4 och 5 (f.d. 1), 46014/18 (f.d. 9) och 46081/1–7 (f.d. 46014/16 och 17).

De två nedersta våningarna i byggnaderna skall lämpa sig för industri- och lagerändamål i fråga om våningshöjd, bärkraft, brandsäkerhet, ventilationskanaler och transportrutter. Endast ickemiljöstörande verksamhet får bedrivas i byggnaderna. I bottenvåningen är affärslokaler möjliga. Det får inte finnas lokaler för dagligvaruhandel på mer än sammanlagt 500 m² vy.

Byggrätten för tomten 46012/5 har ändrats till 11 000 m² vy. Detta innebär ett tillskott på 2 765 m² vy till den sammanlagda våningsyta som är angiven i den gällande detaljplanen, men i praktiken motsvarar byggrätten den faktiska situationen på tomten.

Den gällande detaljplanen tillåter affärslokaler på 900 m² på tomten, men i förslaget är det fråga om ett krav. Det är enligt förslaget också möjligt att förlägga mer affärsyta än så till första våningen i de befintliga byggnaderna. Den tidigare beteckningen för maximihöjden för skärningspunkten mellan fasadytan och yttertaket, +36,0, har ersatts med en beteckning för maximiantalet våningar, VII.

Det nuvarande faktiska antalet bilplatser på tomten, 164, överstiger maximinormen i någon mån. Antalet är i praktiken redan 1 bp/67 m² vy.

De nya tomterna 46012/15 och 16 har bildats genom att gränsen mellan de gamla tomterna 46012/2 och 7 har flyttats. Båda tomterna har byggrätt för 11 500 m² vy. Där får uppföras sjuvåningsbyggnader och dessa får gå ända fram till gränsen mellan tomterna. Den sammanlagda våningsytan för de nya tomterna är 4 264 m² större än våningsytan för de gamla tomterna. För båda de nya tomterna gäller ett krav på affärslokaler på 500 m² i bottenvåningen. På de gamla tomterna var det tillåtet med butiksyta på 2 000 m² för en bilaffär. De bilplatser som behövs får förläggas till två källarvåningar. En stödmur krävs för att tomterna skall fås på samma nivå som granntomterna.

Ca 150 m² av tomten 46013/3 (nytt tomtnummer 4) blir gatuområde för gångbanor, på de sidor som är närmast Kornettvägen och Gjuterivägen. Den nya tomten 4 har byggrätt för 10 000 m² vy. Det är fråga om ett tillskott på 1 900 m² vy. Det är tillåtet att förlägga bilplatser för tomten också under det intilliggande LP-området, i två plan. Tomten skall ha affärslokaler på 500 m² vy.

I fråga om tomterna 46015/4 och 5 gäller detaljplaneändringen markanvändningen och bilplatsnormen. Tomten har redan i praktiken på basis av ett undantagslov det antal bilplatser som den nya normen tillåter. Byggrätten förblir oförändrad. Beteckningen för maximihöjden, 23 m, har ersatts med en beteckning för maximiantalet våningar, VII. Detaljplanen tillåter att lokalerna i första våningen används för affärs- och butiksändamål.

Också i fråga om tomterna 46051/3 och 4 gäller detaljplaneändringen markanvändningen och bilplatsnormen. Tomten 3 har fått ett tillskott på 300 m² vy till byggrätten för att denna skall motsvara den våningsyta som finns på tomten, 11 149 m² vy. Byggrätten för tomten 4 förblir oförändrad, 16 965 m² vy. Byggnadsdelen mot Gjuterivägen har inte ansetts behöva skyddsbeteckning, eftersom nybyggande inte hotar den nuvarande byggnaden och den redan i praktiken ändrats i enlighet med dagens krav på verksamhetsbyggnader. En skyddsbeteckning skulle begränsa eventuella upprustnings- och utvecklingsåtgärder. Byggnadens betydelse för stadsbilden består även om detaljer ändras.

Tomterna 46058/2–5 har bildats genom att den gamla tomten 46058/1 fyrdelats. Byggrätten för de nya tomterna 2–4 omfattar 4 650, 5 700 respektive 4 650 m² vy. Den befintliga kontorsbyggnaden på 13 500 m² vy ligger på tomten 5. Tomterna 2–4, där det byggs nytt, skall ha affärslokaler på 100, 250 respektive 100 m² vy.

En 2 m bred remsa (180 m²) av tomterna 46058/2 och 5 ändras till gatuområde på den sida som är närmast Smedjestigen. Tack vare detta finns det rum för bilplatser utmed gatan, i en parkeringsficka. Gammalt vändplatsområde på ca 55 m² i korsningen Sliperivägen/Smedjestigen fogas i stället till tomten 5.

Bilplatser för nybyggnadstomterna 2–4 får anläggas i två plan under det intilliggande gatuområdet för Gjuterivägen (f.d. LP-område). Till byggandet under jord hör en skyldighet att sanera förorenade områden senast i samband med åtgärder som leder till byggande eller schaktning.

Tomten 46014/9 får numret 46014/18 då en 4 m bred remsa i norra kanten av tomten blir gatuområde för den nya gatan Smedjegränden (Takomokuja). (En 6 m bred remsa avskiljs från den intilliggande tomten.) Gatan gör det lättare att dela fastigheterna och innebär att det blir ett nytt stråk för gång- och cykeltrafik från Gjuterivägen till Vichtisvägen. Stråket kan fortsätta under Vichtisvägen till Djurbergsparken och norrut under banan.

Den totala byggrätten för tomten förblir oförändrad, 17 800 m² vy, men markanvändningen och bilplatsbestämmelsen ändras. Ett krav på affärslokaler på 500 m² i bottenvåningen gäller för tomten.

Tomterna 1–7 i det nya kvarteret 46081 har bildats av de gamla tomterna 46014/16 och 17. Kvarteret utgör en helhet för verksamhetsbyggnader och består av sju fastigheter. Byggrätten för de nya tomterna omfattar 6 250, 5 200, 5 200, 7 500, 5 200, 5 200 respektive 9 100 m² vy. Maximiantalet våningar är elva i hörnet av banan och Vichtisvägen och sju i övrigt. Nybyggnaderna bildar en fästningsliknande helhet och bilplatserna på tomterna anläggs i två plan under byggnaderna och ett gårdsdäck. Underhållet på och körningen till de självständiga fastigheterna kräver servitut för körning via andra tomter.

Söder om tomterna 46081/4–7 finns en ny gata, Smedjegränden. En remsa av tomten 46081/1 ändras vid Gjuteristigen till gatuområde och en tomtremsa vid kustbanan till LR-område, eftersom slänterna i spårområdet delvis sträcker sig in på den nuvarande tomten.

Kvartersområden för industri- och lagerbyggnader (T 45 %)

Tomten 46051/2 förblir kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Byggrätten förblir också oförändrad, 14 138 m² vy. Bilplatsbestämmelsen blir densamma som för tomterna för arbetslokaler. Byggnadsytan går ända fram till Gjuterigränden, över vilken det dras en byggnadsyta som motsvarar den befintliga förbindelsegången. Gången ingår inte i våningsytan.

Beteckningen för markanvändningen på tomten 46014/15 ändras från T-ATK till T 45 %. Enligt den gamla detaljplanen, som möjliggör en datacentral, får högst 40 % av våningsytan utgöras av kontor. I förslaget är andelen 45 %.

Det är möjligt att bygga ett parkeringsdäck vid norra tomtgränsen. Det krävs i detaljplanen att väggen mot granntomten ser ut som byggnadsfasaden.

Bilplatser får anläggas i två plan under Gjuterigränden, mellan tomterna 46014/15 och 46051/2, och dit får förläggas bilplatser som tomterna skall ha enligt detaljplanen. Körningen till parkeringsanläggningen sker via parkeringskällarna på tomten 46014/15. Antalet bilplatser baserar sig på normen för arbetslokaler, minst 1 bp/100 m² vy och högst 1 bp/75 m² vy.

Markanvändningen på tomten 46014/8 förblir oförändrad. Detsamma gäller byggrätten, 27 042 m² vy. Det finns outnyttjad byggrätt för ca 1 000 m² vy. Bara bilplatsnormen och maximihöjden ändras, likaså byggnadsytan, som följer den befintliga byggnaden och lämnar utrymme vid gränserna så att byggnadsytorna på granntomterna kan ligga närmare gränsen än nu.

Tabellen nedan visar tomtvis förändringarna i våningsytan, möjligheterna till nybyggande och det bortfall som nybyggandet för med sig.

Tomtnummer	Nytt tomtnummer	Mark-använd-ning	Byggrätt	Tillskott till vånings-ytan		Möjligt nybyggande	Bortfall
46010/12	46010/13	K	3 200	0	3 200		1 276
46012/5		KTY	11 000	2 765	0		0
46012/2	46012/15	KTY	11 500	700	11 500		3 307
46012/7	46012/16	KTY	11 500	3 564	11 500		1 012
46013/3	46013/4	KTY	10 000	1 904	10 000		2 700
46058/1	46058/2–5	KTY	28 500	1 500	15 000		8 053
46015/4		KTY	9 169	0	0		0
46015/5		KTY	10 835	0	0		0
46051/4		KTY	16 965	0	0		0
46051/3		KTY	11 149	300	0		0
46051/5		T	14 138	0	898		0
46014/15		T	40 612	0	368		0
46014/8		T	27 042	0	1 067		0
46014/9	46014/18	KTY	17 829	0	17 829		7 915
46014/16, 17	46081/1–7	KTY	43 650	0	37 370		14 489

Sammanlagt			267 089	10 733	108 732		38 752

Trafik Gatuområden

En ny gata har införts i gatunätet, Smedjegränden mellan de nuvarande tomterna 46014/9 och 17. Den möjliggör ett nytt stråk för gång- och cykeltrafik från Gjuterivägen till Vichtisvägen och under Vichtisvägen till Djurbergsparken och under banan i norr. Enligt utvecklingsplanerna för Vichtisvägen är det möjligt med ett nytt hållplatspar på bron över kustbanan. Hållplatserna kan nås också från ändan av Smedjegränden.

De gamla LP-områdena vid Gjuterivägen ändras till gatuområde, tack vare vilket det blir lättare att organisera körningen till och från tomterna och att ordna platser för allmän parkering och disponera gatuområdet i övrigt.

Gatuområden har i samband med detaljplaneändringen förstorats genom att små tomtområden fogats till dem, på alla ställen där nybyggande som det finns kännedom om möjliggjort detta. Det är med andra ord fråga om områden som inte är absolut nödvändiga på tomterna vad tomtanvändningen beträffar men är till nytta på gatorna (Smedjestigen, Gjuteristigen och gångbanan vid Gjuterivägen 2 och 4 har breddats).

Sliperistigen, som är ett stråk för gång- och cykeltrafik från Sliperigränden till Gjuterivägen, ingår redan i den gamla detaljplanen och kan nu anläggas i samband med nybyggandet i kvarteret 46058.

Parkering

Bilplatskravet är minst 1 bp/100 m² vy och högst 1 bp/75 m² vy i fråga om arbetslokaler och minst 1 bp/75 m² vy och högst 1 bp/50 m² vy i fråga om affärs- och butikslokaler.

Parkeringsnormen följer den rådande uppfattningen om behovet av parkering för olika funktioner. Staden försöker dessutom styra parkeringspolitiken genom planläggningen. Den har inte för avsikt att till fullo tillgodose enskilda tomtägares bilplatsbehov utan antalet bilplatser i detaljplanerna bestäms enligt den godkända normen. Den allmänna principen i planläggningen är att fastighetsägarna själva skall se till att det finns så många bilplatser som det behövs för funktionerna på tomten.

Då det byggs i enlighet med detaljplanen ökar antalet bilplatser i området med högst 1 026. Den trafikökning som de i detaljplanen angivna bilplatserna för med sig innebär ännu inga stora problem. Trafiken löper, men ju fler bilplatserna blir desto säkrare är det att också en liten störning gör att trafiken löper sämre. Antalet platser för besöksparkering ökar med ca 50 då ett område för allmän parkering som nu är utarrenderat till en privat fastighetsägare blir ledigt och kan tas i allmänt bruk.

Områden för allmän parkering (LP)

Området för allmän parkering (LP) mellan Kornettvägen och Smedjevägen förblir oförändrat. Det får under området anläggas bilplatser i två plan för den intilliggande tomten 46013/4. Den befintliga transformatorstationen i området får stå kvar på den angivna byggnadsytan. Det finns några bilplatser utmed Gjuterivägen, och tack vare fickan vid Smedjestigen är tilläggsplatser möjliga.

Detaljplanelösningens konsekvenser

Konsekvenser för samhällsstrukturen och den bebyggda miljön

Det är fördelaktigt och ändamålsenligt vad samhällsstrukturen beträffar att nya byggnadsmöjligheter erbjuds och funktionerna blir mångsidigare i ett centralt beläget arbetsplatsområde med färdig stadsstruktur, service och kommunaltekniska anordningar.

Det nya som byggs vid hållplatsen Gjuteriet får en synlig ställning i stadsbilden. Företagen satsar nuförtiden på kvalitet som en del av företagsprofilen då de bygger nytt, vilket gör att gatubilden i hela industriområdet förbättras.

Stadsmuseets förslag om skydd har inte ansetts vara möjliga att genomgöra genom detaljplanen. Det främsta målet har varit att förutsättningarna för näringsverksamhet skall utvecklas. I och med att funktionerna hela tiden förändras måste också egenskaperna hos byggnadsbeståndet kunna förändras. Byggnadsbeståndet bevaras om det har sådana egenskaper att förnyelse och anpassning är möjlig.

Konsekvenser för trafiken och den tekniska försörjningen

Att byggrätten ökar och funktionerna blir mångsidigare genom detaljplaneändringen gör att trafiken blir livligare, dock inte i så hög grad att inverkan på helheten blir påfallande negativ.

Området kan anslutas till nätet av färdiga anordningar för den samhällstekniska försörjningen. Till tomterna 46013/4 och 46010/13 dras en ny fjärrvärmeledning från nätet i Sockenbackavägen. Avloppsvattnet från kvarteret 46081 leds till nätet i Gjuterivägen med hjälp av pumpstationer för de enskilda fastigheterna. Dessutom skall 20 m² reserveras för en transformatorstation i kvarteret.

Konsekvenser för hälsan och säkerheten

Verksamhetshistorien har gjort att provtagning krävts och förorenade områden preliminärt avgränsats på en del av tomterna. Det har kommit fram att marken i någon mån är förorenad med oljekolväten vid Gjuterivägen 14, 15 och 3–5. Dessutom har analyser visat 4-isopropyltoluol i marken vid Gjuterivägen 4 och arsen i gatuområdet vid Gjuterivägen 14. Mark förorenad med tungmetaller har hittats vid Gjuterivägen 23.

Detaljplanen har en bestämmelse om att den förorenade marken i områdena i fråga skall saneras senast i samband med byggande eller åtgärder som leder till schaktning. För området vid Gjuterivägen 25 gäller en bestämmelse om att behovet av en undersökning som visar i vilken mån marken är förorenad skall utredas innan ett bygglov eller ett åtgärdstillstånd som leder till markbyggnad beviljas.

När det gäller de andra områdena har det inte ansetts vara motiverat att kräva undersökningar eller införa särskilda bestämmelser i detaljplanen.

Konsekvenser för samhällsekonomin

De åtgärder som hör till detaljplaneändringen medför vissa kostnader för staden. Kostnaderna hänför sig till att gatuområden läggs om och de kommunaltekniska anordningarna kompletteras vad fjärrvärmen beträffar. Fjärrvärmeledningen beräknas kosta 22 000 euro exklusive moms.

Fastighetskontoret har förhandlat med fastighetsägarna om en nedskärning av den värdestegring som detaljplanändringen för med sig, om en planläggningsavgift och om därtill hörande åtgärder.

Genomförande

Projekten genomförs av de privata markägarna.

Växelverkan under detaljplaneberedningen

Frågan om en detaljplaneändring väckt

Frågan om en detaljplaneändring väcktes genom ansökningar från privata tomtägare. Det kom in fler ansökningar under beredningens gång, och dessa ingår i samma förslag till detaljplaneändring.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret stod under arbetet på detaljplaneändringen i kontakt med stadsmuseet, fastighetskontoret, miljöcentralen, Helsingfors Vatten och Helsingfors Energi.

Växelverkan och åsikter

Ett program för deltagande och bedömning daterat 20.1.2003 sändes i enlighet med markanvändnings- och bygglagen till de i programmet nämnda intressenterna. Dessa gavs tillfälle att framföra åsikter inte bara om programmet utan också om aktuella ändringsansökningar rörande området kring Gjuterivägen och om den byggnadsinventering som stadsmuseet gjort i området och därtill hörande rekommendationer om skydd. Markägarna i området kring Gjuterivägen hade samtidigt tillfälle att meddela vilket behov av ändringar och vilka mål de hade i fråga om sina egna tomter.

Programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet hölls framlagda 3–14.2.2003 på stadsplaneringskontoret och på Sockenbacka bibliotek, där det ordnades en presentation 4.2.2003 och 12.2.2003. Det kom in tre ändringsansökningar till.

Förhandlingarna med fastighetsägarna fortsatte och det utarbetades ett utkast till detaljplaneändring. Utkastet hölls framlagt 11–29.8.2003 på stadsplaneringskontoret och Sockenbacka bibliotek. Ett presentations- och informationsmöte hölls 18.8.2003 på stadsplaneringskontoret. De som anhållit om detaljplaneändringar föreslog preciseringar i utkastet med hänvisning till vidareutvecklade förplaner. Ytterligare två ansökningar lämnades in.

Ändringsområdet förstorades en gång till och ändringsutkastet hölls framlagt 26.11–10.12.2003 på stadsplaneringskontoret och Sockenbacka bibliotek. En enskild skrivelse med invånaråsikter kom in i sammanhanget. Enligt denna bör byggnaderna inte rivas. Stadsmuseet avgav utlåtande 12.1.2004 – utlåtandet har redan relaterats.

Xxxx-Xxxx Xxxx påpekar att det just nu planeras en hel del i Sockenbacka industriområde. Området bebyggdes nästan helt på nytt under 1980- och 1990-talet. Det finns mycket lite kvar av de ursprungliga byggnaderna. De nya planerna visar att så gott som alla gamla byggnader rivs i framtiden. Detta gäller bl.a. byggnader vid Gjuterivägen och Väverivägen. Byggnaderna är fullt användbara, de flesta är från 1950-talet, den nyaste (tillbyggnaden vid Gjuterivägen 25) från 1984. Är det vettigt att riva 20–50 år gamla byggnader? Stadsmuseet nämner att byggnaderna har skyddsvärde, men detta tycks inte spela någon roll, eftersom nästan alla byggnader skall rivas. Pengar är tydligen det som avgör allt! Låt de gamla byggnaderna stå kvar i Sockenbacka industriområde (och på andra håll i Helsingfors)! Det enda positiva i planerna är att två byggnader vid Väverivägen och Bäckvägen skall upprustas för bostadsändamål.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att det främsta målet under beredningen av en detaljplaneändring för området kring Gjuterivägen var att det viktiga arbetsplatsområdet skall utvecklas. I och med att funktionerna och näringslivet hela tiden förändras måste också egenskaperna hos byggnadsbeståndet kunna förändras. Byggnadsbeståndet bevaras om det har sådana egenskaper att förnyelse och anpassning är möjlig. Att byggnadsbeståndet förändras beror också på att den återstående byggrätten för tomterna bör kunna utnyttjas. Detta är oftast inte möjligt på annat sätt än att det gamla rivs och helt nytt byggs.

Sockenbacka företagsområde uppstod för nästan hundra år sedan. Området har de senaste femtio åren varit föremål för kraftigt byggande och ombyggande. Utvecklingen kommer att vara densamma i fortsättningen, men skikten från olika perioder bevaras ändå i området som helhet.

Statistiska uppgifter	Markanvändning	Areal ha	Våningsyta m²

	Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K)	0,1377	3 200
	Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY)	6,6702	167 959
	Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T)	2,8095	95 930
	Område för allmän parkering (LP)	0,0885
	Gatuområde	1,9842

	Sammanlagt	11,6901	267 089

Förslaget gäller delvis område i statens fastighetsregister (LP-områdena).

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 6.8–6.9.2004, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. De markägare och -innehavare som är bosatta på annan ort har skriftligt underrättats om saken. Anmärkningar har inte gjorts mot förslaget.

Förslaget har dessutom sänts för utlåtande till miljönämnden, räddningsnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, stadsmuseet, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt och Banförvaltningscentralen.

Utlåtanden Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt meddelar (9.8.2004) att vägdistriktet inte har något att invända mot ändringsförslaget.

Nämnden för allmänna arbeten tillstyrker (2.9.2004) förslaget till detaljplaneändring. Nämnden konstaterar att förslaget bl.a. går ut på att små gatuområdesjusteringar skall göras, nuvarande områden för allmän parkering fogas till gatuområdet för Gjuterivägen och en ny gata, Smedjegränden, anläggas. Dessutom kan Sliperistigen, som finns med också i den gamla detaljplanen, nu anläggas. Den preliminära kostnadskalkylen för åtgärderna slutar på 250 000 euro, och tidpunkten för när de vidtas beror på hur kvarterssaneringen avancerar.

Fastighetsnämnden konstaterar (8.2.2005) att tomterna är i privat ägo. Förslaget till detaljplaneändring gör de nuvarande detaljplanebestämmelserna för industritomterna tidsenliga, närmare bestämt sådana att kontorsbruk blir möjligt. Nämnden anser förslaget vara motiverat. Det gör att Sockenbacka (Pibacka) kan vidareutvecklas som ett av de viktigaste arbetsplatsområdena i huvudstadsregionen.

Fastighetskontoret har bedömt förslaget till detaljplaneändring och förhandlat med tomtägarna i enlighet med ett beslut av Stn 9.2.2004. När det gäller tomterna 46012/2 och 7, 46013/3, 46014/9, 16 och 17, 46015/4 och 5, 46051/3 och 4 och 46058/1 medför förslaget en sådan värdestegring att ett avtal är motiverat. Avtalsförhandlingarna har varit långvariga och svåra, vilket bror på att arbetslokalerna i Sockenbacka för närvarande används mycket ineffektivt. Det har följaktligen tagit en längre tid än väntat att nå förhandlingsresultat, och detaljplaneutlåtandet har blivit fördröjt. Nämnden rekommenderar med hänvisning till detta att detaljplaneområden i framtiden inte skall omfatta ett så stort antal tomter, det är onödigt att ett enskilt projekt blir uppskjutet på grund av utdragna avtalsförhandlingar som gäller en annan tomt. Principer för detaljplaneändringar kan bestämmas för ett större område, men slutliga detaljplaneändringar bör utarbetas för mindre områden.

Det har vid förhandlingar mellan ägaren till tomten 46014/17, fastighetskontoret och stadsplaneringskontoret kommits överens om att vändplatsen vid Smedjegränden skall bli mindre. Detta är beaktat i det avtal som träffas med tomtägaren. Förslaget till detaljplaneändring bör justeras härvidlag.

Nämnden har ingenting annat att säga om förslaget till detaljplaneändring och tillstyrker det i övrigt. Förslaget bör dock inte föreläggas Stge förrän de avtal som i enlighet med ett förslag av nämnden förhandlats fram med tomtägarna ovan har undertecknats.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att vändplatsen vid Smedjegränden i enlighet med utlåtandet har förkortats med 12 m på västra sidan och breddats med 5 m på norra sidan. Tack vare ändringen förhindrar den nuvarande byggnaden inte att gatuområdet anläggs även om detta inte är aktuellt förrän kvarteret helt och hållet blir föremål för ombyggande.

Detaljplaneändringen för området kring Gjuterivägen har utarbetats i enlighet med de ändringsprinciper som godkändes 8.6.2000. Orsaken till att ändringsområdet är så stort är att många tomtägare anhållit om detaljplaneändring då de fått veta att andra lämnat in ansökningar. Den process som arbetet på en detaljplaneändring kräver blir mest effektiv om så många ansökningar rörande ett och samma objekt som möjligt behandlas på en gång. Förhandlingarna om fastighetsavtal har visserligen dragit ut på tiden, men i praktiken har tidsschemat för genomförandet inte påverkats negativt i detta fall.

Stadsmuseet konstaterar (2.9.2004) med beklagande att inte ett enda av dess skyddsmål i tidigare utlåtanden är beaktat i förslaget till detaljplaneändring.

Stadsmuseet har haft som mål att åtminstone en del av de befintliga byggnader vid Gjuterivägen som bedöms som kulturhistoriskt värdefulla skall finnas kvar i stadsbilden i framtiden. Det är då klart att stadsmuseet har vissa reservationer mot det aktuella förslaget till detaljplaneändring, med vilket syftet är att industritomterna skall ändras till kvartersområde för verksamhetsbyggnader och våningsytan för nybyggande ökas. Att det gamla byggnadsbeståndet vid Gjuterivägen ersätts med stora nybyggnader är en avsevärd lokal miljöförändring. Det finns knappast någon möjlighet att beakta byggnadsskyddet om avsikten är att den befintliga byggrätten skall utnyttjas till fullo.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att det främsta målet under arbetet på en detaljplaneändring för området kring Gjuterivägen har varit att det viktiga arbetsplatsområdet skall utvecklas. I och med att funktionerna och näringslivet hela tiden förändras måste också egenskaperna hos byggnadsbeståndet kunna förändras. Byggnadsbeståndet bevaras om förnyelse och anpassning är möjlig. Att byggnadsbeståndet förändras beror också på att den återstående byggrätten för tomterna bör kunna utnyttjas. Detta är oftast inte möjligt på annat sätt än att det gamla rivs och helt nytt byggs.

Sockenbacka företagsområde uppstod för hundra år sedan. Området har de senaste femtio åren varit föremål för kraftigt byggande och ombyggande. Utvecklingen kommer att vara densamma i fortsättningen, men skikten från olika perioder bevaras ändå i området som helhet.

Räddningsnämnden föreslår (7.9.2004) att bestämmelsen ”Del av tomtgräns vid vilken gränsvägg ej behöver byggas” i förslaget till detaljplaneändring skall kompletteras med meningen ”Vid planering av brandtekniska lösningar bör kvarteret behandlas som en helhet för att uppnå en tillräcklig säkerhetsnivå.”

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har kompletterat detaljplanebestämmelsen på det sätt som räddningsnämnden föreslår.

Miljönämnden konstaterar (27.7.2004) att det framgår av detaljplanebeskrivningen att uppgifter om verksamhetshistorien gjort att marken på tomterna i industriområdet undersökts med tanke på föroreningar. Detaljplanen har en bestämmelse om att tomter med förorenad mark skall saneras senast i samband med åtgärder som leder till byggande eller schaktning. För tomten 46081 gäller en bestämmelse om att behovet av en undersökning skall utredas före schaktnings- eller byggnadsarbeten. Det är meningen att kvarteret helt och hållet skall användas för nybyggande.

Det måste preliminärt redan under planläggningen utredas i vilken mån marken i området är förorenad och kräver sanering och vad saneringen kostar för att det i god tid före byggstarten skall stå klart om sanering behövs, hurdana kostnader det i så fall blir och vilken anmälnings- eller tillståndsbehandling som saneringen kräver. När bygglovet blir aktuellt är det för sent att börja med utredningar.

Detaljplanebeskrivningen bör kompletteras med en utredning om eventuella föroreningar i kvarteret 46081, som ännu inte blivit undersökt. Uppgifter om huruvida också detta område måste saneras fås då i förväg och kan införas i detaljplanen.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att den privata ägaren till kvarteret 46081 har varit medveten om att detaljplanen har en bestämmelse om att behovet av en undersökning skall utredas före schaktnings- eller byggnadsarbeten och att detta innebär att nybyggandet eventuellt blir fördröjt. Med tanke på att tomten inte blir bostadstomt har det ansetts att det valda förfarandet och den använda detaljplanebestämmelsen räcker till i detta fall.

Helsingfors Vatten konstaterar (1.9.2004) att de beräknade kostnaderna för den nya dagvattenledning som behövs för Smedjegränden uppgår till 65 000 euro. Att det byggs underjordiska parkeringshallar vid Gjuterigränden och i LP-områdena vid Smedjevägen och Gjuterivägen gör att det inte längre går att ha en ordentlig allmän dagvattenledning på dessa ställen. Dagvattnet från Gjuterigränden måste ledas bort genom ytdränering eller ledas till dagvattenledningen i Gjuterivägen via en privat dagvattenledning i konstruktionerna i parkeringshallen. Detsamma kan sägas om dagvattnet från LP-områdena frånsett att det leds till dagvattenledningen i Smedjevägen. De kostnader som föranleds av att ledningar flyttas och ändras bör i sin helhet betalas med andra medel än sådana som är avsedda för vattenverksfunktioner.

Tomterna i kvarteren 46081 och 46058 bör anslutas till det befintliga va-nätet med hjälp av privata anslutningsledningar, såsom framgår av detaljplanebeskrivningen. De privata ledningarna för tomterna i kvarteren måste dras över intilliggande tomter och över områdena för underjordiska parkeringshallar. Tomtägarna skall se till att tomterna och de underjordiska hallar som betjänar dessa, likaså va-anordningarna för fastigheterna, behandlas och samordnas som kvartershelheter vad planeringen och byggandet beträffar. Dessutom skall tomtägarna se till att behövliga servitut bildas.

Det ovanstående skall beaktas i de avtal som staden träffar med tomtägarna och uttryckligen nämnas där i tillräcklig omfattning.

Trycknivån NN +61 m i vattenledningsnätet räcker inte till för de högsta planerade byggnaderna i kvarteret 46081. Byggnaderna måste få tryckökningssystem på själva fastigheten.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget till detaljplaneändring förutsatt att det ovanstående blir beaktat.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att Helsingfors Vatten sände utlåtandet till fastighetskontorets tomtavdelning för kännedom för att denna skulle beakta det i avtalen med tomtägarna. Det framgår av fastighetsnämndens utlåtande att Helsingfors Vattens synpunkter är beaktade i avtalen.

Helsingfors Energi konstaterar (9.8.2004), med hänvisning till att ändringsområdet får ny markanvändning och tomterna där annan storlek, att det kommer att krävas nya utrymmen för transformatorstationer och nya transformatorkretsar särskilt i kvarteren i norr. Utrymmena för transformatorstationer i kvarteret 46081 bör placeras i parkeringshallarna under arbetslokalshelheten.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att förslaget till detaljplaneändring har en bestämmelse enligt vilken 20 m² skall reserveras för en transformatorstation i kvarteret 46081.

Banförvaltningscentralen framhåller (3.9.2004) att byggnaderna i det kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) som gränsar till järnvägsområdet skall vara sådana att buller, stomljud och vibrationer som järnvägstrafiken eventuellt orsakar inte blir ett problem för själva byggnaderna eller för dem som vistas där.

Beträffande tillskottet till järnvägsområdet önskar Banförvaltningscentralen att staden själv förvärvar området (335 m²). Området kan sedan upplåtas till Banförvaltningscentralen genom en separat överenskommelse.

Banförvaltningscentralen skickade 10.3.2005 ett e-postmeddelande i vilket den i fråga om andra stycket i utlåtandet ovan påpekar att den nuvarande gränsen för järnvägsområdet kan bibehållas. Dräneringen på Hanseltomten (den gamla tomten 46014/16, det nya kvarteret 46081 i detaljplanen) måste emellertid ordnas på ett sådant sätt att dagvatten inte leds till järnvägsslänten. Dräneringssystemet är inte sådant bl.a. vad dimensionerna beträffar att det klarar av så mycket dagvatten.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) att förslaget till detaljplaneändring har justerats på så sätt att gränsen mellan det nya kvarteret 46081 (den gamla tomten 46014/16) och järnvägsområdet (LR) är oförändrad.

Banförvaltningscentralen anser att verksamhetsbyggnaderna bör vara sådana att eventuella vibrationsstörningar från järnvägstrafiken är beaktade. En passus om saken har införts i detaljplanebeskrivningen. De närmaste byggnadsytorna ligger ca 10–20 m från det närmaste spåret. De mjuka jordarterna mellan byggnadsytorna och banan bildar ett maximalt ca 3 m tjockt skikt. Skiktet gränsar till bergyta. Det finns på flera ställen i Sockenbacka industriområde nybyggnader som gränsar till järnvägsområdet.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Vändplatsen vid Smedjegränden har förkortats med 12 m på västra sidan och breddats med 5 m på norra sidan.

Bestämmelsen ”Del av tomtgräns vid vilken gränsvägg ej behöver byggas” har kompletterats med meningen ”Vid planering av brandtekniska lösningar bör kvarteret behandlas som en helhet för att uppnå en tillräcklig säkerhetsnivå.”

Gränsen mellan kvarteret 46081 och järnvägsområdet (LR) har ändrats så att den är densamma som i den gällande detaljplanen.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

Nämnden beslöt efter omröstning med 5 röster mot 3 (Helistö, Alku, Slätis) fortsätta behandlingen av ärendet. Minoriteten ansåg att ärendet hade bort återremitteras för ny beredning med utgångspunkt i att åtminstone en del av skyddsmålen i stadsmuseets utlåtande 3.10.2002 skall beaktas vid detaljplaneläggningen.

Utlåtande från Nylands miljöcentral

Nylands miljöcentral konstaterar (1.9.2005) att den centrala följden av detaljplaneändringen är att tyngdpunkten i byggandet i området förskjuts från industrilokaler till arbetslokaler. Detta måste med tanke på läget och den omgivande stadsstrukturen anses vara positivt.

Nylands miljöcentral anser det vara positivt att byggandet effektiveras på föreslaget sätt inom området med tanke på de goda trafikförbindelserna (hållplatsen Gjuteriet, busstrafiken till Sockenbacka). Tack vare att gatuområdet för Gjuterivägen vid kvarteret 46058 sträcker sig över den underjordiska parkeringsanläggningen kan gatan under den fortsatta planeringen vidareutvecklas också som ett centralt gångstråk till parken och senare under banan. Detta betyder att området blir betydligt mer tillgängligt för gång- och cykeltrafik. Att busshållplatserna vid Vichtisvägen flyttas upp på järnvägsbron och det går att ta sig direkt därifrån till hållplatsen Gjuteriet gör att området i framtiden får ännu bättre kollektivtrafik.

Stadsmuseet lyfter i sitt utlåtande fram byggnader vars arkitektoniska särdrag bör beaktas då området utvecklas. Detaljplanebestämmelsen för kvarteren bör formuleras på ett sådant sätt att de viktiga dragen hos de byggnader som är centrala för miljön blir bevarade. Syftet med detta är att de olika skikten i byggnadsbeståndet i området skall framträda.

Stn konstaterar med hänvisning till utlåtandet från Nylands miljöcentral och på basis av en utredning från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning att möjligheterna att bevara byggnader och byggnadsdelar undersöktes grundligt då detaljplaneförslaget utarbetades. Om det hade ansetts vara möjligt och ändamålsenligt med ett bevarande skulle saken ingå i detaljplanebestämmelserna.

Enligt en minoritet inom Stn (Lehtipuu, Moisio och Rantanen) hade detaljplanen bort återremitteras för ny beredning med utgångspunkt i att åtminstone en del av skyddsmålen i stadsmuseets utlåtanden skall beaktas.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 12 i kvarteret nr 46010, tomterna nr 2, 5 och 7 i kvarteret nr 46012, tomten nr 3 i kvarteret nr 46013, tomterna nr 8, 9 och 15–17 i kvarteret nr 46014, tomterna nr 4 och 5 i kvarteret nr 46015, tomterna nr 2–4 i kvarteret nr 46051, tomten nr 1 i kvarteret nr 46058 och gatu- och trafikområden i 46 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11298, daterad 13.5.2004 och ändrad 17.3.2005.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11298 (Sockenbacka, området kring Gjuterivägen)
	Bilaga 2	Illustration (Sockenbacka, området kring Gjuterivägen)
	Bilaga 3	Byggnadsinventering (skyddsobjekt)

DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMTEN 49117/1 M.FL. OMRÅDEN I DEGERÖ (NR 11403)

Stn 2005-1001

Förslag till detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret nr 49117 och område för närrekreation och gatuområde i 49 stadsdelen (Degerö)

Området ligger söder om Jollasvägen i hörnet av Gamla militärvägen.

Sammandrag Detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga småhus på tomten med Jollas kapell, som inte längre behövs, och på en del av det intilliggande området för närrekreation. Kapelltomten utvidgas och blir tomt för kopplade småhus. Gång- och cykelstråk löper i parkområdena väster och söder om tomten. Den sammanlagda byggrätten i området är 1 940 m² vy och antalet bostäder högst 16. Bostadshusen har för det mesta två våningar.

Detaljplanegrunder Helsingfors kyrkliga samfällighet, som äger största delen av tomten 49117/1, anhåller (10.6.2004) om en sådan detaljplaneändring att det kan byggas småhus på tomten.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar (17.3.2005) följande:

Tidigare behandling Detaljplaneändringen började beredas hösten 2004, då det första utkastet hölls framlagt. Stadsplaneringsnämnden behandlade detaljplaneförslaget 2.12 och 9.12.2004 och beslöt 9.12.2004 återremittera förslaget för ny beredning så att körningen till Jollasvägen sker via Gamla militärvägen. Vidare grupperas husen så att det i områdets nordvästra del lämnas en ca 30 m bred grönzon med ett gång- och cykelstråk ända till övergångsstället. Den sammanlagda byggrätten för hela området kan dock bevaras som ca 1 900 m² vy i förslaget. Nämnden fattade beslutet med 4 röster mot 3 (Anttila, Loukoila, Pajamäki) då ledamoten Johansson och ersättaren Palaste-Eerola lade ned sin röst. Planeringsfaserna under hösten 2004 och nämndens anvisningar för fortsatt planering relateras nedan under rubrikerna Planeringsfaser, Alternativa lösningar i detaljplanen.

Utgångspunkter

Generalplan

I Generalplan 2002 för Helsingfors är området småhusdominerat bostadsområde.

Detaljplaner

I den gällande detaljplanen som är fastställd 1982 upptas kvarteret 49117 som kvartersområde för kyrkor och andra församlingsbyggnader (YK) och området intill som område för närrekreation (VL). Byggrätten för YK-tomten är 600 m² vy. I VL-området anges ungefärliga gång- och cykelstråk mellan Gamla militärvägen och Rodervägen och från ändan av Rodervägen över Jollasvägen till Holmgårdsstigen. Ändringen berör också gatuområdet för Jollasvägen där det i en detaljplan från 1977 upptas en bro.

Ägandeförhållanden

Staden äger det mesta av området. Helsingfors kyrkliga samfällighet äger det mesta av kvarteret 49117.

Nuläge Detaljplaneområdet ligger nära busshållplatserna mitt på rakan i början av Jollasvägen. På andra sidan Jollasvägen börjar en vidsträckt helhet av rekreationsområden längs östra stranden som når ända till Degerö centrum. År 1962 byggdes ett kapell på 273 m² vid Gamla militärvägen. I kapellängan finns en bostad, dessutom finns det en ekonomibyggnad. Kapellet stängdes då Degerö kyrka blev färdig i slutet av 2003. Byggnaden har inte behövts för något nytt ändamål och ägaren har gjort rivningsanmälan. Stadsmuseet anser det beklagligt att kapellet försvinner. Stadsmuseet och stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning har vid underhandlingar konstaterat att byggnaden inte har något sådant arkitektoniskt eller annat värde att det vore motiverat att skydda den. Stadsmuseet har i alla fall dokumenterat fasaderna.

Detaljplaneområdets västra del består av fuktig blandskog där det löper stigar som inte är iståndsatta för rekreation. Området är mestadels långsluttande nordostlig brant, men vid vändplatsen på Rodervägen finns utfyllnadsmark där höjdskillnaden jämfört med Jollasvägen är ca 7 m. Enligt naturdatasystemet saknar området skyddsvärden.

Området omfattas av näten för samhällsteknisk försörjning.

Syfte Detaljplaneändringens syfte är att komplettera småhusbebyggelsen söder om Jollasvägen där den gällande detaljplanen inte fyller sin uppgift, eftersom Jollas kapell inte längre behövs.

Förslag till detaljplaneändring

Allmän motivering och beskrivning

Kvarteret 49117 är utvidgat med område för närrekreation. I det återstående rekreationsområdet upptas den nuvarande stigen från Gamla militärvägen till ändan av Rodervägen och ett nytt, allt funktionellare gång- och cykelstråk från stigen ner till Jollasvägen. Kvarteret som inte kan anses höra till den gamla egnahemsbebyggelsen upptas som kvartersområde för kopplade småhus. På tomten får det byggas 16 bostäder i fem separata husgrupper med gårdsområde emellan. Bostadshusen har mestadels två våningar. Byggrätten uppgår till 1 940 m² vy. Kvartersexploateringstalet är 0,31. Den högre exploateringen än på egnahemstomterna är motiverad, eftersom det nya gruppbyggandet inte gränsar till tomterna. Exploateringstalet för hela området är i alla fall under 0,2 på grund av de omgivande grönområdena, vilket innebär att luftigheten i stadsstrukturen som helhet inte avviker från egnahemskvarteren.

Området omfattar 9 920 m², varav 6 168 m² är kvartersområde för småhus (62 %), 3 660 m² område för närrekreation (36 %, i den gällande detaljplanen 5 431 m²) och 146 m² gatuområde (1 %).

Kvartersområde för småhus (AP-1)

Kvarteret 49177 upptas som kvartersområde för småhus där högst två bostäder får byggas ihop (AP-1). Bostadshusen skall vara helt eller mestadels tvåvåningshus. Enligt en detaljplanebestämmelse får dessa hus med högst två bostäder kopplas ihop med en envåningsdel inom byggnadsytan. Denna del skall vara indragen på fasadsidan, utöver den tillåtna våningsytan får hit förläggas bastur, hobbyrum, förråd och arbetsrum på en yta som motsvarar högst 15 % av våningsytan. Dessa lokaler räknas inte med då antalet bilplatser bestäms. På tre byggnadsytor är antalet bostäder högst fyra och på två högst två. På byggnadsytan för ekonomibyggnaden får det utöver våningsytan byggas garage på högst 15 m² per bostad och förråd och servicerum på högst 4 m² per bostad. På gränsen mellan gatuområdet och området för närrekreation skall det planteras buskar vid ekonomibyggnaden och bilplatserna.

Område för närrekreation (VL)

Västra och södra delen av detaljplaneområdet upptas som område för närrekreation (VL). Den nuvarande stigen, som får namnet Gamla militärstigen, förenar Gamla militärvägen och vändplatsen på Rodervägen. I rekreationsområdet bildar förlängningen av Holmgårdsstigen en passage från Gamla militärstigen till busshållplatserna vid Jollasvägen och norrut ända till Degerö centrum. I området för närrekreation bevaras befintliga träd.

Gatuområde

Reserveringen av en bro för gång- och cykeltrafik är struken i gatuområdet.

Namnskick Namnkommittén föreslår 13.10.2004 följande namn på gång- och cykelstråken: Gamla militärstigen–Vanha sotilaspolku efter Gamla militärvägen och Holmgårdsstigen–Holmanmoisionpolku efter en tidigare stig.

Konsekvenser av detaljplanen

Området för närrekreation är inte iståndsatt eller skött. Det har främst tjänat som genomgångsrutt som dock saknat ett tillräckligt långsluttande avsnitt från ändan av Rodervägen till Jollasvägen. De kringboende säger att skolbarnen har lekt i området. På vintern har de åkt kälke från ändan av Rodervägen in på området, som förblir grönområde. Skogsdungen som bryter av småhusmiljön har hittills lyft fram kapellet i stadsstrukturen. Det finns rätt mycket mångsidigt rekreationsområde i närheten och stigarna kvarstår efter detaljplaneändringen, men ändringen påverkar gatubilden på Jollasvägen, eftersom en del av det rika trädbeståndet försvinner.

Tomtexploateringen är högre än i bostadsområdena i Hästnässund och Jollas, vilket är motiverat, eftersom tomten inte gestaltar sig som en del av egnahemskvarteret. På grund av grönområdena påminner detaljplaneområdets övergripande struktur om omgivningen och områdesexploateringstalet är knappt 0,20, dvs. lite lägre än i närkvarteren.

Planeringsfaser

Frågan om en detaljplaneändring väckt, program
för deltagande och bedömning, växelverkan

Planläggningen inleddes på ansökan av Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Intressenterna underrättades om detaljplaneändringen i en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt sändes programmet för deltagande och bedömning, daterat 4.10.2004, och utkastet till detaljplaneändring. Deltagandet och växelverkan har ordnats i enlighet med programmet. Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret 13.10–5.11.2004.

Det nya utkastet till detaljplaneändring sändes som bilaga till en skrivelse daterad 3.2.2005. Utkastet och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadsplaneringskontoret 7–18.2.2005.

Myndighetssamarbete

Stadsplaneringskontoret har vid beredningen av detaljplaneändringen samarbetat med byggnadskontoret.

Alternativa lösningar i detaljplanen

Det första utkastet till detaljplaneändring sändes till intressenterna och lades fram hösten 2004. De framförda åsikterna och samarbetet med byggnadskontoret ledde till sådana ändringar att det förslag som förelades stadsplaneringsnämnden i december 2004 avvek från det ursprungliga utkastet i fråga om byggrätten och gränserna för tomterna och i fråga om trafikarrangemangen. I utkastet ingick två AP-1-tomter med en sammanlagd byggrätt på 2 270 m² vy och högst 20 bostäder. I förslaget hade västra utkanten av rekreationsområdet gjorts till AO-tomt för fristående småhus som förlängning på kvarteret 49115. På AO-tomten fick 280 m² vy byggas i två egnahemsbostäder, det utvidgade kvarteret 49117 var kvartersområde för kopplade småhus (AP-1) där 14 bostäder och 1 730 m² vy fick byggas. Infarten till båda tomterna skedde från Jollasvägen. Stadsplaneringsnämnden återremitterade förslaget för ny beredning 9.12.2004. Ett nytt utkast till detaljplaneändring utarbetades utifrån nämndens direktiv för den fortsatta planeringen. Enligt direktiven skall en ca 30 m bred grönzon med ett gång- och cykelstråk till övergångsstället lämnas i detaljplaneområdets nordvästra del, som gränsar till kvarteret 49115. Körningen via Gamla militärvägen och byggrätten på ca 1 900 m² vy i det föregående förslaget kvarstår.

Framförda åsikter

I första fasen av beredningen av detaljplaneändringen hösten 2004 fick detaljplaneavdelningen sju skriftliga åsikter som gällde programmet för deltagande och bedömning, planläggningen av området för närrekreation som tomtmark, exploateringen på småhustomterna, gång- och cykelstråken och trafikarrangemangen. Skrivelserna delades ut som bilaga till föredragningslistan 2.12.2004 och åsikterna behandlades samtidigt som detaljplaneförslaget 2 och 9.12.2004.

Medan ett nytt förslag till detaljplaneändring bereddes vintern 2005, framfördes två skriftliga åsikter om utkastet.

Xxx och Xxxx Xxxxxx vid Gamla militärvägen motsätter sig högre exploatering än den i området gängse exploateringen enligt 0,2 eller 0,25. Vidare påtalar de trafikarrangemangen kring Gamla militärvägen i utkastet. Bostäderna i västra delen av tomten bör få en egen infart från Jollasvägen med parkering nära infarten. Bilplatserna i planen förslår inte, vilket leder till att den redan nu trånga Gamla militärvägen utnyttjas för parkering.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att byggrätterna i detaljplaneområdet har sänkts och ett större område av grönområdet har lämnats orört efter utkastet och förslaget hösten 2004. På kapelltomten som inte hör till egnahemskvarteret är det motiverat att bygga effektivare än på egnahemstomterna i Hästnässund och Jollas. Exploateringen i hela detaljplaneområdet är nu knappt 0,20, dvs. den avviker inte från den i egnahemskvarteren.

Då nämnden behandlade det föregående detaljplaneförslaget beslöt den att tomtinfarten från Jollasvägen måste strykas och infarten ske endast via Gamla militärvägen. Körbanan på denna är 5,5 m bred, vilket motsvarar typgenomskärningen av en tomtgata vid vilken byggrätten uppgår till 5 000–20 000 m² vy. På en gata med trottoar och en 5,5 m bred körbana behövs enligt normen inget parkeringsförbud. Vid Gamla militärvägen och tvärgatorna till den är våningsytan också efter ändringen under 20 000 m², och trafikökningen på grund av kvarteret 49117 orsakar knappast problem.

En företrädare för byggnadskontorets gatu- och parkavdelning anser att Holmgårdsstigen bör göras mera långsluttande genom att västra gränsen av kvarteret 49117 flyttas. Stigen borde ha en lutning under 5 % för att vara tillgänglig för rullstolar.

Stadsplaneringsnämnden konstaterar att byggnadskontorets ändringsförslag leder till antingen mindre byggrätt eller mindre gårdsyta i kvarteret 49117. Tillgängligheten kan åtgärdas också utan ändringen. Holmgårdsstigen anges i detaljplanen vara ungefär 55–60 m lång och på den sträckan varierar höjden ca 4 m. Det betyder en stigning på ca 7 %. Då passar stigen för andra än rullstolsburna. Förslaget till detaljplaneändring gör det möjligt att dra Holmgårdsstigen mera kurvigt och då förlängs sträckan och lutningen minskar. Med rullstol kommer man till Jollasvägen också via Gamla militärstigen och trottoaren på Gamla militärvägen.

1 825 m² område för närrekreation ändras till kvartersområde.

Förslaget gäller område i statens fastighetsregister.

Stn meddelar att förslaget har hållits offentligt framlagt 13.5–13.6.2005, vilket kungjorts i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Anmärkningar mot förslaget har inte gjorts.

Förslaget har vidare sänts för utlåtande till fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten och Helsingfors Vatten.

Utlåtanden Fastighetsnämnden anför (31.5.2005) att tomten inte nämnvärt stiger i värde och därför behövs inga underhandlingar enligt Stns markpolitiska beslut 9.2.2004.

Stadens mark ligger längs Jollasvägen och på tomtens bortre sida. Om tomten delas så att båda ägarna får var sin tomt, krävs att infarten till den bortre tomten arrangeras på ett nytt sätt. Nämnden anser att det redigaste vore att staden och kyrkliga samfälligheten tillsammans säljer hela den nya tomten. Ägarna har redan fört preliminära underhandlingar i saken.

Nämnden har inga invändningar mot förslaget till detaljplaneändring.

Nämnden för allmänna arbeten anför (9.6.2005) att området för närrekreation gärna skall ha ett namn i detaljplanen. I byggnadskontorets register över grönområden har området namnet Vanhan sotilaan puisto.

I dag löper ett parkstråk från Gamla militärstigen till Jollasvägen inom kvarteret 49117. I stället för stråket måste en korridor för gång- och cykeltrafik anläggas och i detaljplanen heter den Holmgårdsstigen–Holmanmoisionpolku.

Kostnadskalkylen för att anlägga korridoren och sätta i stånd omgivningen lyder på 30 000 euro exkl. moms. De årliga underhållskostnaderna i området för närrekreation ändras inte avsevärt.

Nämnden tillstyrker förslaget till detaljplaneändring.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (22.9.2005) att namnkommittén beslöt 14.9.2005 föreslå att området för närrekreation skall få namnet Rodervägsparken–Ruoritienpuisto efter den intillöpande Rodervägen. Namnet har skrivits in på detaljplanekartan.

Helsingfors Vatten anför (7.7.2005) att vatten- och avloppsfrågan inte har beaktats i beredningen. Byggnadsytorna är delvis förlagda ovanpå befintliga avlopp. Detaljplanen kräver att avloppsledningana flyttas till VL-området på en ca 120 m sträcka. Flyttkostnaderna uppgår till ca 170 000 euro.

Helsingfors Vatten tillstyrker förslaget med påpekandena ovan.

Stadsplaneringskontoret konstaterar (22.9.2005) att byggnadsytorna är justerade så att en avloppsgränd nu ingår i planen. Byggrätten och antalet bostäder är oförändrade.

Verket anser att utlåtandena inte föranleder vidare åtgärder.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget behöver därför inte läggas fram på nytt.

STN Stadsfullmäktige torde besluta godkänna detaljplaneändring för tomten nr 1 i kvarteret nr 49117 och område för närrekreation och gatuområde i 49 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 11403, daterad 17.3.2005 och ändrad 22.9.2005.

Tilläggsuppgifter:
Sippola-Alho Tanja, stadssekreterare, telefon 169 2244

BILAGOR	Bilaga 1	Detaljplanekarta nr 11403 (Degerö, tomten 49117/1 m.m.)
	Bilaga 2	Illustration (Degerö, tomten 49117/1 m.m.)


KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Obs! Tiden

Tid	16.11.2005 kl. 15
Plats	Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20
Ärenden	Enligt denna föredragningslista

	Stadsfullmäktiges ordförande

Undersökning av berggrund, planering	500 000 euro
Sprängning, förstärkning, tunnelkonstruktioner	5 500 000 euro
VVS-arbeten	1 000 000 euro

Sammanlagt	7 000 000 euro

anslaget på momentet	1 04 01	med	51 000 euro
anslaget på momentet	1 39 02	”	1 000 euro
anslaget i kapitlet	3 15	”	254 000 euro

BILAGOR	Bilaga 1	Betänkande 7 - 2005
	Bilaga 2	Betänkande 8 - 2005
	Bilaga 3	Protokollsutdrag från behandlingen 17.10.2005 i Stn
	Bilaga 4	I Stge 2.11.2005 framställda motförslag och föreslagna hemställningsklämmar

BILAGOR	Bilaga 1	Stadgekommitténs förslag till ändringar i förvaltningsstadgan
	Bilaga 2	Stadgekommitténs förslag till ändringar i instruktionerna

BILAGOR	Bilaga 1	Projektplan 3.3.2005
	Bilaga 2	Teknisk komplettering av projektplanen 26.8.2005
	Bilaga 3	Sammanlagd kostnadskalkyl