Suoraan sisältöön

Ofta ställda frågor på rådgivningen

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som ställs på Helsingfors rådgivningsbyråer. Svaren har skrivits och granskats av hälsovårdare. Läs igenom frågorna innan du ringer till den centraliserade telefontjänsten. Tveka dock inte att kontakta din egen hälsostation om ärendet är brådskande. Om du inte behöver ett svar genast kan du kontakta en hälsovårdare på din egen rådgivningsbyrå exempelvis via e-tjänster.

Rådgivningens hälsovårdare svarar frågor från gravida familjer och föräldrar med små barn.


Frågor om graviditet

Om det finns orsak till oro eller inte beror på hur långt gången du är och om du har andra symtom. Om du förutom sammandragningarna även har flytningar som luktar illa eller har konstig färg eller en tryckande känsla i underlivet är det bra att ta prover för slid- och/eller urinvägsinfektion. Om du är i början eller mitten av din graviditet bör du kolla upp situationen hos en läkare på hälsostationen, exempelvis för att bedöma behovet av sjukledighet. I slutet av graviditeten utgör sammandragningar ingen orsak till oro, om du inte har andra oroande symtom. Från graviditetsvecka 37 och framåt bör du ringa till förlossningssjukhuset om du har regelbundna sammandragningar med 5–10 minuters mellanrum.


När graviditeten framskrider förändras fostrets rörelser. Det kan kännas som att rörelserna har minskat. Om du själv rör dig mycket kan rörelserna också vara svårare att upptäcka. Lägg dig på sidan och notera alla rörelser du känner under en timme. Alla rörelser räknas, förutom hicka hos fostret. Om du känner 10 rörelser finns ingen orsak till oro. Om du känner färre än 10 rörelser inom en timme, följ situationen en timme till, antingen genast eller lite senare. Om antalet rörelser fortfarande är få (färre än 10 i timmen) bör du åka till förlossningssjukhusets jourmottagning för att kontrollera hur fostret mår. Om fostret rör sig väldigt mycket behöver du inte följa situationen en hel timme.

Läs mer om fostrets rörelser på webbplatsen Kvinnohuset.



Såväl små blödningar som känningar i nedre delen av magen är normala i början av graviditeten. Inledningsvis kan du i lugn och ro följa situationen hemma. Om blödningarna blir rikligare och smärtorna blir svåra, eller om du drabbas av infektionssymtom (t.ex. svårighet att urinera eller avvikande rikliga flytningar) bör du kontakta din hälsostation.


märta i bäckenet under graviditeten kallas för foglossning. Foglossning ger ofta smärtor i nedre delen av ryggen, området kring blygdbensfogen, nedre delen av magen, låren eller ljumskarna. Smärtan beror på att graviditetshormonerna gör blygdbensfogen lösare. Efter förlossningen brukar smärtan lindras och försvinna efter några månader. Symtomen lindras vanligen när du vilar. Du kan röra på dig så mycket som smärtan tillåter. Smärtan är ofta som kraftigast när du börjar röra på dig, men lättar när du fortsätter. När du sover på sidan kan du lägga en kudde mellan knäna för att förbättra höfternas ställning. Kraftiga smärtor kan lindras med paracetamol.

Om smärtan är så kraftig att den stör det dagliga livet, om paracetamol inte hjälper eller om du drabbas av domningar eller känsellöshet i benen bör du uppsöka hälsostationen för en läkarbedömning.


Humörsvängningar är en naturlig del av graviditeten och beror på hormoner. En del har kraftigare symtom än andra. Många har nytta av att samtala med en närstående eller en yrkesperson.


I huvudsak ja. Sex och samlag skadar inte fostret. Samlag bör undvikas endast om den gravida har kraftiga tidiga sammandragningar eller blödningar. Den växande magen kan medföra begränsningar gällande lämpliga samlagsställningar, eftersom området kring livmodern inte får utsättas för stort tryck. Bakifrånställningar och ställningar där man ligger på sidan är lämpliga. Orgasmer bidrar inte till att sätta igång förlossningen.

Läs mer om sex under graviditeten på webbplatsen Kvinnohuset


Det är omöjligt att ge exakta pulsgränser eller instruktioner. En graviditet utgör i regel inget hinder för motion – tvärtom gör motionen att den blivande mamman mår bättre och främjar fostrets hälsa. Du kan fortsätta motionera som tidigare, men du bör iaktta ditt mående. Motionen bör inte medföra minskade fosterrörelser, blödningar, smärtsamma sammandragningar, yrsel, huvudvärk, kraftig andfåddhet, bröstsmärtor, kraftig trötthet eller värk och svullnad i vaderna. Undvik motionsformer som innefattar stötar, hopp, ryck, snabba riktningsändringar eller risk för fall. Undvik även att träna liggande på mage och efter graviditetsvecka 16 att ligga på rygg. Du kan diskutera frågor kring fortsatt motion på rådgivningsbyrån.

Läs mer om motion under graviditeten på webbplasterna UKK-instituutti (på finska) och Kvinnohuset


I anvisningarna gällande lämplig mat listas alla kända livsmedel som kan vara förknippade med en risk. Risken för att drabbas av exempelvis listeria eller toxoplasmos är relativt liten. Iaktta ditt mående. Om du drabbas av symtom i luftvägarna, svullnad i lymfkörtlarna i halsen eller nacken, diarré eller feber bör du kontakta hälsostationen.


Ja, om du inte särskilt har uppmanats att undvika lyft. Ett tips är att sitta ner och be barnet klättra upp i din famn om det är möjligt. I annat fall kan du lyfta i enlighet med vad du känner att du orkar.

Läs mer om motion under graviditeten på webbplatsen Kvinnohuset.


Ja. Simning är bra motion och bastubad kan ha en avslappnande effekt. Risken bör infektion vid simning ökar först när fostervattnet har gått eller börjat sippra ut alldeles i slutet av graviditeten. Under graviditeten bör man undvika snabba värmeväxlingar som är påfrestande för kroppen, eftersom de kan orsaka sammandragningar. Bada bastu med måtta och ta pauser då och då.


I de flesta fall går det bra. Särskilt om du är i slutet av graviditeten bör du dock be om råd på rådgivningsbyrån. En flygresa i slutet av graviditeten kan bidra till att sätta igång förlossningen och flygbolag brukar därför begära läkarintyg av passagerare som är gravida. Flygbolagen fastställer själva sina egna regler, exempelvis om när de kräver läkarintyg. Dessa intyg skrivs inte ut inom den offentliga hälso- och sjukvården. När du flyger bör du beakta risken för blodpropp: skaffa lämpliga stödstrumpor, rör på dig och stretcha, stig upp regelbundet och drick tillräckligt med vätska. Undvik att resa till områden där det rådet undantagsförhållanden, där hygienen är dålig eller där det finns risk för att drabbas av malaria eller gula febern.

Läs mer på sidan resor under graviditet.



Frågor om babytiden (det första året)

Under en månads ålder: barnet bör ha avföring ungefär en gång per dag. Mängden avföring behöver inte motsvara mer än storleken på ett tvåeurosmynt. Om barnet inte har avföring på länge bör du kontakta rådgivningsbyrån.

Barn på över en månad som ammas: det kan gå lång tid mellan de tillfällen då barnet har avföring, utan att det nödvändigtvis är fråga om förstoppning. Om barnet verkar må bra kan man observera situationen. Man kan hjälpa barnet genom att lyfta upp dess ben mot magen eller massera magen lätt. Även ett varmt bad kan lugna/hjälpa. Om dessa åtgärder inte hjälper ska du kontakta rådgivningsbyrån.

Om barnet förutom bröstmjölk äter fast föda bör du amma tillräckligt ofta. Fullkornsgröt, olika grönsaker, päron och plommon samt hallon och jordgubbar är bra för magen. Banan och blåbär kan bidra till förstoppning. Kontakta rådgivningsbyrån om symtomen blir långvariga.


Putsning med en bomullspinne fuktad med vatten och därefter torkning kan räcka som rengöring av naveln. Det är ändå normalt att naveln blöder och luktar lite. Rengör längst in i naveln med en bomullspinne fuktad med antiseptiskt medel två gånger om dagen. Var noga med att torka längst in i naveln efter rengöringen. När naveln inte längre luktar illa kan du återgå till normal rengöring med vatten.

Läs mer grundläggande babyskötsel på webbplatsen Kvinnohuset.


Det viktigaste är att familjen hittar ett eget lämpligt sätt att få barnet att sova och att sova tillsammans med barnet. Babyn vänjer sig vid det som föräldrarna erbjuder, och det betyder inte ”dåliga” vanor i framtiden. Babyn har nytta av att ha bekanta människor omkring sig. Närhet minskar stress hos både barnet och föräldrarna och främjar också amningen. Om man sover tillsammans med babyn bör man tänka på säkerheten:

  • föräldrarna får inte röka
  • inga droger eller rusmedel
  • ingen kudde
  • det får inte finnas risk för fall
  • inte för prematurer
  • madrassen ska vara fast


Man kan börja med fast föda enligt barnets individuella behov vid 4–6 månaders ålder. Detta påverkas av barnets tillväxt och motoriska färdigheter. Om man på rådgivningsbyrån har konstaterat att babyn växer bra och är nöjd med helamning behöver man inte erbjuda fast föda förrän vid sex månaders ålder. Helamning rekommenderas fram till sex månaders ålder om barnet konstateras växa bra.

Barnet är redo för fast föda när det kan sitta med stöd med rak rygg i barnmatstolen, kan kontrollera sina huvudrörelser och sträcker sig efter mat. Detta sker ofta vid omkring sex månaders ålder. Börja med små smakportioner. Bröstmjölken förblir barnets huvudsakliga föda under dess första år.

Läs mer om kostrekommendationer till barnfamiljer i THL:s guiden Tillsammans kring matbordet.


När barnet kan sitta rak i ryggen, oftast vid 6–8 månades ålder. Detta kontrolleras på rådgivningsbyrån. Om barnmatstolen känns för stor kan man stödja barnets rygg med en liten kudde. Det är viktigt att tänka på säkerheten – barnet får inte lämnas utan uppsikt och måste vara fastspänt.


Efter att barnet passerat sex månaders ålder börjar det ofta själv minska på ätandet nattetid, eller så kan mamman minska på nattmatningarna en i taget.


Det finns inget entydigt svar på denna fråga. Vädret, barnets ålder och hälsa, utrustningen, vagnens eller bäranordningens kvalitet samt hur amningen kommit igång påverkar om det är lämpligt att vara ute. Om barnet är skyddat från vind och det inte är väldigt kallt går det bra att ta med ett friskt, fullgånget barn exempelvis till en närliggande affär så snart man kommit hem från förlossningsavdelningen. Helsingforsregionen har havsklimat och man brukar rekommendera att nyfödda inte vistas ute när det är kallare än -10 grader. Korta stunder utomhus, till exempel när man tar med barnet till rådgivningsbyrån eller affären, skadar dock inte då heller.


Det är fråga om så kallade hormonprickar som uppstår när barnets egen hormonproduktion kommer igång. Hormonprickar är vanligast vid 6–8 veckors ålder och förekommer mest på huvudet och axlarna. I vissa fall ser de ut som svår akne. Hormonprickarna försvinner av sig själva och kräver ingen behandling. Vissa barn har hormonprickar redan när de föds, och hos en del kan de återkomma ett par gånger.


Ett litet barn behöver inte medier för att utvecklas. Att umgås med föräldrarna och syskonen och titta på vad de övriga familjemedlemmarna gör är den bästa underhållningen för en baby. Att titta länge på en skärm är skadligt för en baby. Bilderna och ljudet från tv:n, smarttelefonen eller datorn kan skrämma, aktivera eller förvirra babyn. Blinkande ljus, ljud och färger intresserar, men ger hjärnan för mycket stimulans. Föräldrarna bör också vara uppmärksamma och se till att medierna inte tar för mycket uppmärksamhet från barnet. Det är dock inte farligt om babyn av misstag råkar titta på en skärm ett ögonblick.


Tala med babyn så mycket som möjligt. Du kan till exempel berätta för babyn vad ni gör just nu eller prata om det ni ser utanför fönstret. Du kan tala med babyn om nästan vad som helst, så länge det är positivt. Babyn förstår inte talets innehåll, men tolkar tonfallet och rytmen. Babyn är intresserad av ögonkontakt och att titta på dina miner. Människor är olika, så tala på det sätt som känns naturligt för dig. Det viktiga är att du talar. Ramsor och verser utvecklar språket redan i babyåldern.

Böcker med ramsor finns på biblioteken: Helmet-sökning


Varje barn utvecklas i sin egen takt, och man behöver inte särskilt öva på olika rörelser. En liten baby bör lyftas från underlaget upp i famnen via sidan, eftersom det utvecklar babyns muskler. Att vara i famnen utvecklar barnets muskelkontroll och man kan gärna variera barnets ställning när man bär det. Det näst bästa stället för barnet efter famnen är på golvet, till exempel på en filt. Ett hårt underlag utvecklar barnets kroppskontroll. Barnet kan ligga på rygg på golvet, lära känna sin egen kropp och öva på att använda händerna och ta tag i saker. Låt också barnet ligga på mage på golvet så länge som det trivs med det. Barnet övar då på att stödja sig på armarna, vilket stärker dess muskler. Att ligga på mage på golvet är en förutsättning för utvecklingen av rörelseförmågan. Undvik hjälpmedel som begränsar barnets naturliga rörelser, såsom hoppgungor och gåstolar.


Du behöver inte nödvändigtvis göra någonting – en del barn får helt enkelt skorv på huvudet. Om skorvlagret är tjockt och mer kontinuerligt bildas ska det behandlas genom insmörjning, tvätt och borstning med en mjuk borste. Du kan också smörja in babyns huvud med hudolja och sätta på den en mössa för några timmar. Därefter kan man borsta bort skorven och tvätta babyns huvud.


Babyn bör inte vistas i direkt solljus. UV-ljus är skadligt för barn. Skydda barnet med kläder eller vagnens sufflett. Observera dock att temperaturen i vagnen kan bli mycket hög sommartid. Låt barnet sova i skuggan. Skydda ögonen med solglasögon. En baby ska inte använda solkräm. Du kan höra dig för om solskyddsprodukter för äldre barn på apoteket.


Det finns en video om hur man avlägsnar föremål som blockerar en babys andningsvägar. Titta på den här.



Om barnet självt får bestämma när det ska sluta amma sker detta normalt vid 1–2 års ålder. Om mamman vill sluta amma är det ofta bäst för både barnet och mamman att lämna bort en amning i taget. Kvällsamningen lämnas ofta bort sist. Dagtid är det ofta lättare att minska på antalet amningstillfällen eller utesluta amningen helt, när man i stället kan erbjuda barnet annan mat och dryck eller aktiviteter. Föräldrarna bör vara lugna och konsekventa även om barnet protesterar mot att amningen nattetid upphör. Både barnet och familjen behöver lite tid för att vänja sig vid situationen. Ofta tar det 1–2 veckor att sluta med nattamningen. Om brösten känns spända på grund av mjölkproduktionen kan man mjölka ut lite mjölk för att lätta på spändheten. I vissa situationer finns det möjlighet att få ett receptbelagt läkemedel för att snabbt avbryta mjölkproduktionen.



Frågor om småbarns- och lekåldern (1–6 år)

Det är aktiviteten under dagen som är grunden. Dagen bör innehålla utevistelse och tillräckligt med aktivitet, och på kvällen bör man börja lugna sig tillräckligt tidigt. Kvällstid bör man undvika vilda lekar, skärmar och annat som aktiverar barnet. På kvällen är det viktigaste att lugna ner sig: prata om hur dagen varit och berätta på förhand att det snart är läggdags, eftersom plötsliga övergångar exempelvis från lek till sänggående kan göra barnet nervöst. Skapa en gemensam kvällsrutin för familjen, till exempel en godnattsaga, och håll fast vid den. Detta ger barnet en känsla av trygghet.

Läs mer: Barnet har svårt att sova (MLL, på finska)


Nej, men många barn behöver sova under dagen ännu i lekåldern. Barnet slutar av sig självt att sova dagtid när nattsömnen är tillräckligt lång. På daghemmen i Helsingfors sover eller åtminstone vilar barnen under dagen. Detta är bra även för barn som vårdas hemma.


Trotsåldern (viljeåldern) är ett skede i barnets utveckling. Barnet övar på att uttrycka sin vilja, men för att känna sig tryggt behöver det tydliga gränser.

Ett barn i trotsåldern behöver föräldrarnas hjälp med att reglera sina känslor för att senare kunna lära sig att själv reglera sina egna känslor, känna sina gränser och fungera tillsammans med andra barn och vuxna. Man kan sätta ord på barnets känslor, till exempel ”du är trött och blir arg eftersom...”

Exempelvis en situation där barnet gnäller och ni har bråttom kommer bara att bli värre om du själv blir irriterad. Även om det inte är lätt ger det barnet trygghet då du håller dig lugn och ger barnet tydliga instruktioner och, i mån av möjlighet, alternativ. Det kan då gå snabbare att lösa situationen. När barnet får ett utbrott kan du också försöka lugna ner situationen genom att lugnt hålla barnet i famnen eller vara nära det.

Typiska situationer som kan utlösa utbrott hos barn i trotsåldern är på- och avklädning, förflyttningar och trötthet. Man kan försöka förutse dessa situationer och handleda barnet på förhand före övergången från en situation till en annan. Det är ändå föräldern som bestämmer hur man ska agera i situationen. I en besvärlig situation kan man försöka avleda barnets uppmärksamhet. Man kan också försöka lösa en konfliktsituation med hjälp av lek eller humor. Ge positiv muntlig respons på gott uppförande och situationer som löpt smidigt.

Läs mer på sidan trots.


Barnet är rädd för att förlora sina föräldrar. Detta är naturligt. Man pratar om separationsångest. Barnet måste tillåtas att sakna sina föräldrar, uppmaningar som ”upp med hakan” hjälper inte. Man bör berätta noggrant för barnet om frånvaron på förhand, även om barnet inte ännu ens kan tala. Man bör visa barnet ömhet före avfärden, och det är bra om barnet ser föräldern ge sig av. Man kan ge barnet ett fotografi av föräldern eller tala i telefon under den tid föräldern är borta. Ett barn över tre år kan upprätthålla en bild av sin förälder och vet att föräldern kommer tillbaka för att hämta barnet.


En rekommendation för en lämplig mängd skärmtid är omöjlig att ge. Viktigare än tiden är vad barnet gör framför skärmen och hur det reagerar. Barnets dag borde innehålla samvaro, lek, motion, vila och sysslolöshet. Barnet får för mycket skärmtid om skärmen tar tid från annat och barnet drabbas av irritation, trötthet, koncentrationssvårigheter eller sömnproblem. Man kan göra upp ett avtal med barnet om användningen av medier.

Barn behöver inte tv eller dator för att utvecklas. Efter att barnet har fyllt två år kan man ändå börja använda medier som stöd för lärande, dock med måtta. Skärmar bör börja användas gradvis, och små barns skärmtid bör begränsas till korta stunder. Det är bra att bekanta sig med tv:n eller datorn tillsammans. De vuxna bör vara uppmärksamma på rekommenderade åldersgränser och olämpligt innehåll. Man kan också gärna fundera på hur medier används i familjen i allmänhet. Står tv:n ofta påslagen? Kan barnet själv använda en pekplatta under tråkiga stunder? Hur ofta används smarttelefonen när barnet är närvarande? Det är bra för barnet att lära sig att stå ut med att ha tråkigt.

Läs mer om barn och media på MLL:s webbplats (på finska).


Det finns ingen orsak till oro. Barnets ben och fötter förändras kraftigt i takt med att det växer. Nyfödda är ”hjulbenta”. Deras knän är alltså långt ifrån varandra. När barnet närmar sig tre års ålder blir det ”kobent” och fötterna vänder sig inåt. Bland barn i lekåldern är det vanligt med plattfot, det vill säga att fötterna är utåtvända och tyngden är på den inre delen av fötterna. Benen rätar ut sig när barnet blir äldre.


Oftast inte. Det är lättare för det äldre barnet att anpassa sig till situationen om hen i lugn och ro får bekanta sig med den nya familjemedlemmen och vara hemma med familjen. Tänk ändå på att en treåring behöver social interaktion och umgänge med andra människor under dagen.


Mollusker är ofarliga och behöver inte behandlas. Mollusker orsakas av ett virus. Kroppen utvecklar med tiden motståndskraft mot molluskerna som då försvinner av sig själva – det kan dock ta flera år.

Läs mer om mollusker på webbplatsen Terveyskirjasto (på finska).


Småbarn och barn i lekåldern skyddas mot solen med kläder och ögonen med solglasögon. Det är viktigt att använda en hatt. Vid behov kan man använda fysikalisk solkräm på hudområden som inte kan täckas. Apoteket kan ge mer information.


Genom att tala med barnet. Ett barn lär sig att tala genom vanliga vardagliga samtal, genom att barnet tilltalas och man lyssnar på det, svarar barnet och riktar frågor till det. Också det att man leker, spelar, sjunger och läser tillsammans stödjer språkets utveckling hos barnet. Den språkliga utvecklingen är mycket individuell, hos varje barn sker språkutvecklingen i egen takt. Utvecklingens skeden löper i samma ordning, men takten varierar mycket. Det viktigaste med tanke på språkets utveckling är att läsa för och tala med barnet. Läs gärna böcker för barnet varje dag. På Helsingfors stads bibliotek finns ett stort urval av böcker för barn i olika åldrar. Hitta ett lämpligt bibliotek på kartan:


Ge barnet mångsidiga möjligheter att röra på sig. Att vistas ute, klättra, hoppa, spela bollspel, leka traditionella utelekar, åka sparkcykel, åka rutschkana, leka i snö eller sand samt leka ute på gården främjar barnets utveckling. Låt barnet prova på olika färdigheter, exempelvis att klättra i träd, i din närvaro.

Läs mer om utelekar på Perinneleikit ry:s webbplats.


Om barnet är friskt, mår bra och orkar med sina aktiviteter finns ingen orsak till oro. Försök själv förhålla dig flexibelt till mat och hålla dig lugn även om du är irriterad eller orolig. Trugande, tvång, skuldbeläggande, utpressning eller ett kompromisslöst förhållande till ätande eller ovilja att äta gör bara måltiderna ännu jobbigare. Laga mat tillsammans och ordna måltiderna så att hela familjen äter samtidigt och samma mat.

Ta bort alla störningsmoment under måltiden och gör din del för att göra den till en trevlig stund för samvaro och samtal. Försök tala om mat och ätande på ett positivt sätt. Se till att ha en regelbunden måltidsrytm och undvik småätande mellan måltiderna. Nya smaker kan introduceras i lugn och ro tillsammans med gamla favoriträtter. Uppmuntra barnet att smaka och berätta hur du vill att barnet ska agera, men tvång lönar sig inte.

Läs mer om barn som är kräsna med maten på webbplatsen Neuvokas perhe (på finska).


Det finns inga särskilda leksaker som är nödvändiga med tanke på barnets utveckling. Det viktigaste är ögonkontakt och att man leker och pratar med barnet. Använd din fantasi och den bekanta miljön. Barnet kan träna sin fantasi och förmåga att leka med vilka trygga föremål som helst. Alla barn behöver någonting att leka med.


Ett barn kan ha svårt att reglera sina känslor, särskilt när språket ännu håller på att utvecklas. Barnet kan få ett utbrott när orden inte räcker till. Ingrip genast i aggressivt beteende. Var konsekvent och rättvis. Gör klart att man aldrig får bruka våld mot en annan människa under några som helst omständigheter. Kom ihåg att barnets känslor aldrig är fel, men man måste lära sig att uttrycka dem på ett lämpligt sätt.

Läs mer om hur kan du hjälpa barnet att reglera sina känslor på MLL:s webbplats (på finska).


Det finns en video om hur man avlägsnar föremål som blockerar ett barns andningsvägar. Titta på den här.



Att få ett småsyskon är en väldigt stor förändring i barnets liv, och svartsjuka är naturligt. Berätta om saken redan under graviditeten. Många föräldrar berättar nyheten för barnet efter strukturultraljudsundersökningen. Försök hålla vardagen så oförändrad som möjligt runt tiden för syskonets födelse. Låt barnet ta hand om och undersöka babyn och beröm barnet för dess färdigheter. Reservera också egen tid för barnet tillsammans med föräldrarna, tillsammans och var för sig.

Läs mer om ämnet på MLL:s webbplats (på finska).

Även på biblioteket finns många böcker om ämnet: Helmet-sökning





DELA
24.01.2019 12:13