Olika slags familjer
Föräldern kan uppfylla babyns önskemål i olika slags familjer. Babyn växer bra i en kärnfamilj, i en familj med endast en förälder, i en familj med flera kulturer, i en regnbågsfamilj, i en adoptiv- och fosterfamilj, i en nyfamilj och i en familj med tvillingar eller flerlingar. Det som är viktigast är att babyn är älskad och vårdas efter sina behov. Det är viktigt att en babyfamilj, utöver den egna familjen, också har annat socialt nätverk som stöd. Släktingar, vänner, grannar och andra babyfamiljer ger stöd och trygghet i vardagen. Stadens tjänster för familjer och många organisationer för barnfamiljer ger vid behov stöd och råd.
Föräldraskap för ett barn med särskilda behov
Ett barn med särskilda behov behöver särskilt stöd för att utvecklas och lära sig. Varje barn utvecklas dock i sin egen takt, och ett barn med särskilda behov har många olika vägar mot uppväxt och utveckling. När en förälder får veta om barnets särskilda behov, uppstår många frågor. Till exempel Leijonaemot ry (på finska) ja Jaatinen ry erbjuder information och kamratstöd för föräldrar till barn med särskilda behov.
Kamratstöd är viktigt i allt föräldraskap, men särskilt en förälder till ett barn med särskilda behov bör äga uppmärksamhet åt att ta hand om sitt eget välbefinnande och sitt eventuella parförhållande. Barnet mår bra när föräldrarna mår bra.
Föräldraskapet efter skilsmässa
När föräldrarna fattar ett beslut om skilsmässa tar deras parförhållande slut. Många vuxna genomgår ett svårt livsskede under skilsmässan, och i det ingår mycket olika, ofta motstridiga och svåra känslor. Samtidigt ska man ofta ta hand om talrika praktiska saker med anknytning till ekonomin, boendet och mötesarrangemangen för barnen.
I mitten av förändringen ska man dock komma ihåg att även om parförhållandet tar slut, fortsätter det gemensamma föräldraskapet fortfarande. Det är viktigt att genomgå de känslor som väckts av skilsmässan för att samarbetet med den före detta makan eller maken ska fungera så bra som möjligt. Sämja mellan föräldrarna underlättar också barnets möjligheter att klara sig av skilsmässan.
Föräldern behöver inte bemöta utmaningarna ensam. Förutom de omfattande tjänster som erbjuds av Helsingfors stad arrangerar många organisationer olika evenemang med fokus på kamratstöd samt förmedlar information till alla parterna i skilsmässan.
Till exempel dessa instanser har samlat informationspaket för frånskilda föräldrar:
Föräldraskap av ett adopterat barn
I en adoption skapas ett nytt familjeförhållande mellan adoptivföräldern och adoptivbarnet. Adoptionsprocessen är lång och i den ingår många olika skeden som hjälper säkerställa en trygg uppväxtmiljö för barnet. Efter att adoptionsprocessen avslutats har adoptivföräldern ansvaret för barnet.
Familjerna erbjuds stöd och hjälp såväl av Helsingfors stad som av organisationer. Den nyblivna adoptivföräldern kan till exempel undra om olika frågor kring att stöda utvecklingen av barnets identitet. Den som ger upp sitt barn kan å sin sida behöva stöd i att fatta sitt beslut. Adoptivfamiljer rf erbjuder information och kamratstöd för adoptivfamiljer.
Föräldraskap av tvillingar eller trillingar
Flerlingar innebär att det föds eller adopteras flera barn samtidigt till en och samma familj. Största delen av dessa familjer har tvillingar, men även några trillingar föds årligen. Fyrlingar föds något mer sällan.
Föräldrar till flerlingar kan till exempel behöva information om den annorlunda graviditeten och amning. Också till exempel frågor kring utvecklingen av barnets identitet kan väcka frågor. Finlands Flerlingsfamiljer rf erbjuder information och arrangerar kamratverksamhet för familjer med tvillingar och trillingar.
Regnbågsfamiljer
Regnbågsfamiljer är barnfamiljer där en eller flera föräldrar tillhör en sexuell eller könsminoritet. Det finns väldigt många olika slags regnbågsfamiljer, och familjerna kan vara mycket olika sinsemellan. Det finns flera olika typer av föräldraskap, såsom även familjeformer. Sateenkaariperheet ry (på finska) erbjuder aktuell information om tjänsterna för regnbågsfamiljer och kamratmöten.
Fosterfamiljer
En familj med ett barn från utanför familjen som placerats i familjen kallas för fosterfamilj. Barnet kan placeras i familjen till exempel när barnets egna föräldrar inte kan ta hand om barnet. Fosterfamiljen försöker skapa en trygg och stadig uppväxtmiljö för barnet eller ungdomen. Perhehoitoliitto (på finska) stöder fosterföräldrar och utvecklar familjevård.
Vill du fungera som fosterfamilj?
Nyfamiljer
En nyfamilj kan uppstå till följd av skilsmässa eller efter att man blivit änka eller änkling. Det är också möjligt att båda parterna i parförhållandet har barn från det före detta förhållandet eller att endast en av dem har dem. Ur barnens synvinkel kan en nyfamilj vara en berikande erfarenhet. Det kan finnas dubbelt så många mor- och farföräldrar, likaså morbröder och farbröder, mostrar och fastrar. Dessutom kan barnet få nya syskon. För föräldrarna ger den nya kärleken tillit till livet och stärker självkänslan.
Det kan dock ta tid för nyfamiljen att uppstå, och många slags känslor kan väckas under processen. En sådan familj har dessutom en mer komplicerad struktur, eftersom det är många grupper av människor som kommer samman i en nyfamilj. Att sammanfoga den tidigare familjen, de båda föräldrarnas ursprungliga familjer och släkterna kan skapa utmaningar i växelverkan och med att skapa vanor och regler. Bland annat Mannerheims Barnskyddsförbund (på finska) ja Befolkningsförbundet (på finska) erbjuder stöd och information för nyfamiljer.
Invandring och familjen
Integration i det nya landet och den nya kulturen kräver tid och resurser. Utmaningarna i integrationen är individuella och varje familjemedlem integreras i sin egen takt. Barn kan anpassa sig snabbare än föräldrarna, eftersom de vanligtvis har flera kontakter till finländare och möjligheter att lära sig ett nytt språk på ett lättare och snabbare sätt.
När familjen flyttar till ett nytt land kan också rollerna inom familjen förändras. Förutom den nya kulturen kan de nya könsrollerna, skyldigheterna och rättigheterna kännas förvirrande, och föräldern kan även bli tvungen att ta stöd av sitt barn till exempel i vardagliga ärenden och språket.
I det nya landet kan det finnas olika utmaningar kring föräldraskapet. Förutom de nya rollerna kan föräldrarnas ensamhet och vardagens belastning ökas av saknaden av släkt och nätverk. Föräldern har inte nödvändigtvis information eller jämförelsepunkter angående hur föräldraskapet ser ut i det nya landet och den nya kulturen eller vad som förväntas av föräldrar. Föräldern behöver inte bemöta utmaningarna ensam, eftersom information och hjälp kan fås från flera håll. Till exempel Befolkningsförbundet (på finska) ja Familia ry (på finska) erbjuder information och kamratstöd i frågor kring integration av och föräldraskap i invandrade familjer.
Föräldraskap i familjer med två kulturer
Med familjer med två kulturer avses familjer där makarna är födda i olika länder. Också av familjer med två kulturer finns det olika slag. En av föräldrarna kan vara finsk, eller den finska kulturen kan vara ny för båda föräldrarna. Makarna kan ha träffats till exempel under en resa utomlands eller på arbetsplatsen i Finland. Gemensamt för alla familjer med två kulturer är dock att alltid åtminstone en av föräldrarna har flyttat till Finland från ett annat land.
En invandrad person som är gift med en finländare har ofta bra förutsättningar att sätta sig in i information om Finland, lära sig språket och bilda nätverk. De har inte alltid särskilda utmaningar när det gäller att integreras. En finländsk partner garanterar dock inte automatiskt att den som flyttat från ett annat land ska integreras. Den finländska partnerns stöd är ytterst viktigt från den som flyttat från ett annat land precis som att lära sig språket och ha egna vänner och eget arbete, men också den finländska partnern kan bli trött.
I en barnfamiljs vardag som en familj med två kulturer kan det tidvis vara belastande att samordna föräldraskapet, parförhållandet och integrationen. För att föräldraskapet i en familj med två kulturer ska vara jämlikt och rättvist ska båda parterna lära sig att hantera självständigt. De båda kulturerna, språken och sätten att vara förälder ska ges plats i familjen. Att samordna två kulturer och språk i en familj är som bäst en fin möjlighet, men det kan även medföra konflikter och utmanande situationer. En familj med två kulturer kan behöva hjälp till exempel med att stöda barnets tvåspråkighet och att samordna olika vanor, traditioner och synpunkter.
I ett parförhållande med två kulturer bygger makarna en så kallad tredje kultur som på ett unikt sätt som fungerar i familjen i fråga kombinerar de vanor och traditioner som makarna anser vara bästa. En fungerande tredje kultur förutsätter kompromisser, flexibilitet och anpassning från båda makarna. Att känna, förstå, ha respekt för och uppskatta makens och ens egen kulturella bakgrund hjälper föräldrarna att stöda barnets uppväxt mellan de olika kulturerna och språken. Familia ry ger information om och stöd med frågor kring parförhållanden, föräldraskapet och barnuppfostran med två kulturer.
Ensam som förälder
Det finns många slags familjer med en förälder. Föräldern kan ha blivit den enda vuxna i familjen till exempel till följd av skilsmässa eller efter att ha blivit änka eller änkling. Föräldern kan också ha fått barn utan make. I många familjer tillbringar barnet eller barnen tid hos två föräldrar varannan vecka eller enligt något annat arrangemang.
Att styra en barnfamilj ensam är belastande med tanke på såväl tidshanteringen som ekonomin. Kamratgrupper, familjekaféer och annan verksamhet där man möter andra föräldrar i samma situation är viktiga för många.
Familjer med en förälder kan behöva annan slags hjälp än familjer med två föräldrar. Förutom Helsingfors stads tjänster erbjuder flera organisationer och församlingar olika slags verksamhet som underlättar vardagen, stöd och tjänster. Till exempel Yhden Vanhemman Perheiden Liitto (på finska), Pienperheyhdistys ry (på finska) ja Pääkaupunkiseudun yksin- ja yhteishuoltajat (på finska) erbjuder information och arrangerar olika slags kamratverksamhet för familjer med en förälder.
Långtidssjukdom i familjen
När en förälder eller annan familjemedlem insjuknar långvarigt kan det kraftigt påverka familjens vardag. Man kan insjukna psykiskt eller fysiskt och sjukdomens långvarighet kan variera. Problem med mental hälsa är sjukdomar som går att behandla, precis som fysiska sjukdomar. Vid eller till följd av sjukdomsfall kan familjen behöva olika stödåtgärder. Bland annat Mannerheims Barnskyddsförbund (på finska) och Reumaförbundet (på finska)erbjuder stöd och information för den insjuknade och familjen.
Läs mer om olika stödåtgärder.
Föräldraskap efter omhändertagande
Omhändertagandet av ett barn är ofta förknippat med svåra känslor. Det är dock bra att vara medveten om att föräldraskap inte tar slut när barnet placeras annanstans. Förälderns roll kan delvis förändras då han eller hon kort- eller långvarigt slutar vara den primära föräldern. Projektet Voikukkia (på finska) som upprätthålls av Kasvatus- ja perhekeskus, erbjuder information och olika slags kamratstödsgrupper för föräldrar till placerade barn.
När föräldern inte är närvarande i vardagen
Det finns olika orsaker till att en förälder inte kan vara delaktig i barnets vardag. Till exempel ett arbete som kräver lång frånvaro eller olika sjukdomar kan leda till att barnet och föräldern måste vara isär. Å andra sidan kan en förälder till exempel avtjäna sin fängelsedom. Det finns olika orsaker och olika familjesituationer.
Kriminaalihuollon tukisäätiö (på finska) erbjuder stöd för familjer som på ett eller annat sätt berörs av en fängelsedom.
10.01.2020 12:00