Tiden då det finns småbarn i familjen är minsann hektisk. Under en kort tid händer massor, och det känns som att tiden inte på något sätt räcker till. Ju fler barn, desto fler obligatoriska och överraskande ärenden finns det att sköta. Vardagen fungerar genom tidshantering, kalendrar, arbetsfördelning och prioritering, samt rutiner.

• Tidshantering. Om det känns som att du hela tiden har bråttom och inte har tid för något alls, kan du följa med din tidsanvändning under några veckor. Skriv ner när du gör vad, och hur mycket tid det tar. Efteråt kan du kontrollera vad som tagit tid under veckan. Finns det vissa saker som slukar all din tid? Finns det saker du skulle vilja ägna mer tid åt? Du kan till exempel bli förvånad över hur mycket tid nätet och sociala media tar, även om det inte känns så.
• Prioritera. När det finns mer att göra än tid att göra det, gör en lista på allt du måste göra i prioritetsordning, enligt hur brådskande det är. Gör sakerna på listan en i taget. De viktigaste sakerna blir omskötta, vilket syns som ekonomisk nytta och stressminskning. Kom ihåg att man inte måste göra allt, eller i alla fall inte perfekt. Lär dig tåla halvfärdighet och ofullständighet.
• Använd en kalender. En kalender är den bästa vännen för en person med brådska (och dåligt minne). I den antecknar du alla personliga och gemensamma ärenden. I den antecknar du också stunder för dig själv, som du håller fast i. Då kan du göra vad du vill. Det är viktigt att planera tidsanvändningen, så att vardagen inte blir för brådskande och utmattande. Ibland måste man bara säga nej också.
• Familjekalendern. I familjens gemensamma kalender kan man anteckna alla familjens gemensamma planer och varje familjemedlems individuella händelser. Med hjälp av den är det trevligt att orientera sig till en ny vecka. Kalenderns stil är fri. Vissa tycker om enkelhet och andra låter sin inre konstnär blomma. Vissa vill ha en pappersversion och för andra passar en elektronisk kalender bättre. Det lönar sig att planera gemensamma familjestunder och -resor i kalendern. Bägge föräldrar bör reservera tillräckligt med tid för sin egen återhämtning. På Mannerheims barnskyddsförbunds sidor finns en mall för familjens veckokalender (på finska).
• Nyfamiljskalendern. Här kan barnets föräldrar, som bor på olika håll, anteckna barnets ärenden, till exempel besök hos rådgivningsbyrån eller läkarkontroller, samt olika möten och fester i daghemmet och skolan. Nyfamiljskalendern ska helst vara elektronisk.
• Rutiner. Rutiner är räddare i vardagsnöden och absolut nödvändiga ifall familjen har barn med specialbehov (t.ex. ADHD, autismspektrumet). Rutinens stomme är saker som händer varje dag, och som man gör nästan samma tid på dagen enligt nästan samma modell. Man kan följa rutinerna mindre noggrant på veckoslut och under semestrar, men med småbarn fungerar även semestervardagen bättre med rutiner. Typiska familjerutiner är morgon- och kvällsrutiner. I familjer med riktigt små barn kan dagen vara helt utstakad från morgon till kväll. Barnet känner sig säker och världen känns förutsägbar när vissa saker följer på varandra. Även andra rutiner kan finnas. Man kan till exempel lära en skolelev att efter skolan äter vi mellanmål och sedan gör vi läxor. Efteråt är det fritid fram tills familjens middag. När barnet har lärt sig att läxorna görs vid en viss tidpunkt på dagen ifrågasätter hen inte dem lika lätt. Om det känns omöjligt att forma rutiner i familjen, kan man be om hjälp till exempel från socialhandledning för barnfamiljer.
• Bildstöd. Man kan använda bildstöd som hjälp i olika rutiner. Till exempel barnets kvällsrutiner kan göras i form av en lista på bilder, där barnet ser vad hen ska göra och i vilken ordning. Föräldern kan pyssla fram bildstödet tillsammans med barnet. Anvisningar för hur man använder bildstöd i bl.a. rutiner, förutseende, regler och för att hantera ilska finns bl.a. på Tammerfors stads sidor (på finska).
• Hemarbetslista. Man kan börja öva på att dela på hemarbetet och att göra en lista över hemarbete när två personer flyttar ihop. På så sätt blir det inga gräl senare om att dela på hemarbete, när en är hemma med barnen och den andra i lönearbete. Att sköta barnen hemma är jobb. Listan är en lista av familjens hemarbete, och varje familjemedlem har sin egen kolumn. Man kan göra listan per vecka eller för flera veckor i taget. Vid arbetsfördelningen beaktas familjemedlemmens ålder, färdigheter och tycken. Redan småbarn kan delta i att samla ihop sina egna leksaker när leken är slut. På så sätt lär de sig redan tidigt en användbar färdighet som de inte i tonårsåldern heller börjar ifrågasätta, eftersom den ligger i ryggmärgen.
• Familjemöte. Familjen kan samlas till ett familjemöte till exempel en gång i månaden för att diskutera familjeärenden. Vid familjemötet samlas man för att lyssna på familjemedlemmarnas önskemål och behov, och ibland för att hantera utmaningar. Under den kan man också dela på förpliktelser, så att ingen upplever sig krossad under dem. Mötets föredragningslista kan till exempel vara fäst med magnet på kylskåpsdörren, och på den kan varje familjemedlem skriva ner sina egna ärenden, familjens minsta med hjälp av andra. Man beslutar tillsammans om saker genom samtal och förhandling. Var och en får muntur.
• Familjens gemensamma regler. Föräldrarna kan tillsammans med barnen göra upp familjens viktigaste regler, som skrivs ner och läggs upp på väggen.
• Det finns hjälp att få. Om det börjar kännas som om det var alltför många saker att ta hand om eller du inte längre vet vad du ska börja med, var inte rädd för att be om eller anställa hjälp. Från rådgivningsbyrån och skolhälsovården kan du få tips på hur du kan hantera vardagen. Du kan också söka hjälp av Helsingfors stads service för barnfamiljer, såsom socialhandledning för barnfamiljer eller hemservicen för barnfamiljer.

Det ryms många olika faser i familjens liv. De flesta familjer genomgår faser då interaktionen mellan familjemedlemmarna blir svårare eller man oroar sig över någon familjemedlems välmående. När oron och belastningen är stor, är det en styrka att kunna söka hjälp. Det finns flera olika slags tjänster för familjer för att underlätta vardagen.

Tjänster som riktar sig till hemmet är hemservicen för barnfamiljer och socialhandledning för barnfamiljer. Hemservicen bjuder på hjälp med barnvården och ger familjer mer tid och psykiska resurser för att orka i vardagen. Socialhandledningen för barnfamiljer planerar och övar tillsammans med familjer hur man leker med barn, och vilka slags regler, rutiner och roliga saker att göra en familj kunde ha, och hur man effektivt strukturerar vardagen.

Familjerådgivningen är en frivillig och avgiftsfri tjänst där man kan få samtalshjälp och stöd för föräldraskapet eller för familjens växelverkan. Ifall man är allvarligt oroad över sin egen eller en annan familjs ork eller barnens välmående, kan man söka hjälp från hemservicen för barnfamiljer bedömning av servicebehovet och stöd för barnfamiljer genom vilken familjens situation genomgår en omfattande bedömning. Parterapi koncentrerar sig på svårigheter i parförhållandet. Helsingfors stad erbjuder avgiftsfri parterapi (på finska) för alla helsingforsfamiljer med minderåriga eller ännu inte födda barn.

Vardagen i en barnfamilj kan spåra ut till följd av en stor sak eller flera små motgångar. I avdelningen En fungerande vardag har vi gått igenom flera olika sätt att få vardagen tillbaka på spår och att hållas på spår genom alla vardagens prövningar. Vissa situationer testar dock även den skickligaste vardagsakrobaten. I det här avsnittet har vi listat några typiska utmaningar för barnfamiljer och tips på hur man kan minska på sitt trångmål.

Babyns kolik börjar vanligen vid ungefär två veckors ålder och varar tills de är 3-4 månader gamla. Kolikgråt börjar vanligen på kvällen, varar i flera timmar. Det är svårt att få babyn att lugna ner sig. Man talar om kolik om gråt förekommer minst tre kvällar per vecka och har varat i tre veckor. För babyn och föräldrarna är det här en svår tid.

Man kan få babyn att må bättre genom att ge vatten och genom att lätt massera fotsulan. Efter mat är det viktigt att babyn rapar, för att förhindra att för mycket luft kommer in i tarmsystemet. Om babyn har förstoppning, kan en läkare skriva ut medicin mot det. Ingen vet exakt varför kolik uppstår. Ibland är det fråga om allergi. Om problemet kvarstår lönar det sig att besöka en läkarmottagning och be om en undersökning. Befolkningsförbundet har en grundlig guide om babyns gråt och kolik (på finska).

Varje person har sin egen sömnrytm, men om en eller ett par av familjemedlemmarna lever i Kaliforniens tidszon, stöter familjelivet snart på problem. Som tur kan man ställa om den interna klockan för både mindre och större. Om barnet har svårigheter att somna eller om hen vaknar nattetid, kan man prova på sömnskola hemma och genom den ändra på barnets sömnvanor. Sömnskolan hjälper dig att natta barn som är över ett halvår gamla, då de i det skedet redan klarar sig över natten utan att de hela tiden måste matas. Sömnskolans mål är att barnet lär sig somna själv. På Mannerheims barnskyddsförbunds sidor finns goda anvisningar för sömnskolan (på finska).

Om man trots försök inte klarar av sömnskolan ensam hemma, kan man be om hjälp av socialhandledning för barnfamiljer. Ibland kan problemet ligga i anknytningsförhållandet mellan föräldern och barnet eller i deras växelverkan. I så fall kan man söka om hjälp från arbetet med spädbarnsfamiljer (för barn under 1 års ålder) eller det egna områdets familjerådgivningsbyrå. Ibland kan någon mer allvarlig somatisk eller psykisk orsak ligga bakom problemet, i vilket fall det lönar sig att diskutera med den egna rådgivningsbyråns läkare. Läkaren kan ge en remiss till specialsjukvården för fortsatta undersökningar.

Att gå tillbaka till arbetslivet efter föräldraledigheten kan kännas motstridigt för föräldern: å ena sidan är det härligt att komma tillbaka bland vuxna, men å andra sidan fortsätter hemarbetena tills sent på kvällen efter arbetsdagen och man får tillbringa mindre tid med sina barn än man skulle vilja. Arbetet kräver sin tid, men i en småbarnsfamilj krävs det verkliga färdigheter för att hitta tid för återhämtning.

När föräldern återvänder till arbetet går barnet i allmänhet till daghem (på finska). En smart förälder låter inte de här två stora sakerna infalla på samma dag, utan schemalägger dem så att barnet börjar i dagis en vecka eller två innan föräldern återvänder till arbetet / börjar ett nytt arbete. Ett litet barn behöver en säker och mjuk landning i daghemmet, och det lyckas bara om föräldern kan flexa med sina egna tidtabeller. Dessutom är morgnar med småbarn ofta fyllda av överraskningar (saften spillde, barnet fick ett jätteraseriutbrott, eller det blev bajs i blöjan just när du höll på att skynda ut), så det lönar sig att reservera tid för det. Ett litet barn förstår inte konceptet bråttom, men en ilsken vuxen tycker hen att är skrämmande.

Att börja arbeta efter en lång paus är stressigt för föräldern. Det lönar sig för föräldern att ge sig själv ett ögonblick att återhämta sig varje dag, och att vara barmhärtig mot sig själv. Den andra föräldern kan under en liten tid ta lite mer ansvar för familjen genast efter arbetsdagen, eller så kan föräldern ty sig till sitt skyddsnät, till exempel barnvakter som är bekanta för barnet, som kan låta föräldrarna komma ut på till exempel en timmes promenad en eller ett par gånger per vecka. Att kombinera arbete och barnfamiljsvardagen är något som föräldrarna bör fundera på, så att vardagen inte blir för tung.

Arbetslöshet kan vara ansträngande för ett parförhållande och för familjens ekonomi, och genom detta påverka föräldraskapet. När arbetslösheten blir långvarig kan förälderns självkänsla och -respekt försvagas. I det finska samhället har arbete traditionellt uppskattats högt. För många är yrket en stor del av den egna identiteten. Det är dock inte bra att bygga sin identitet på arbetslöshet.

Att leta efter arbete är arbete. Därför lönar det sig för den arbetslösa föräldern att fortsättningsvis ha en vardagsrytm som om de var på jobb. Det är också bra att barn i daghemsåldern går till dagis, så att föräldern kan fokusera på att skriva arbetsansökan, ringa arbetsgivare och gå på intervjuer.

Om det varit ett tag sedan det senaste arbetsförhållandet, lönar det sig för föräldern att gå på arbetskraftsbyråns kurser för att uppdatera sina arbetssökarfärdigheter. Samtidigt kan man också uppdatera sin karriärsidentitet: vill man göra samma sak som man gjorde för tre eller sju år sedan när det första barnet föddes, eller skulle man vilja studera ett nytt yrke? Stöd för dessa funderingar kan man få från TE-centralerna.

Det är inte lätt att kombinera studier och föräldraskap, särskilt inom branscher med många närstudieperioder eller där föreläsningarna är obligatoriska. Inom branscher där man kan göra sina studier också genom tentamen är det lättare att kombinera föräldraskap och studier. Studierna har dock en tendens att försenas i och med föräldraskap. Särskilt en baby kräver vård av en förälder, och i det skedet är det inte bra att babyn har många olika skötare. Spädbarnstiden är kort och för att skapa det för barnet viktiga anknytningsförhållandet krävs det att föräldern ger av sin närvaro och tid. Ett litet barn kan redan vara på dagis åtminstone en del av dagen, då studierna kan motsvara normalt arbete.

Det lönar sig för föräldrarna att sinsemellan komma överens om hur de jämlikt fördelar vården av barnet när den ena eller bägge föräldrarna studerar. På så sätt undviker man onödiga gräl och spänningar som uppstår när en av parterna upplever att situationen är orättvis. En ensamstående studerande kan leta efter en annan förälder i samma situation och komma överens om en vårdkrets, där båda får två studiedagar per vecka medan den andra sköter barnen. På så sätt kan studierna framskrida och föräldern kan också njuta av sitt barn.

Mer råd om hur man kan kombinera föräldraskap och studier hittas i Guiden för studerande med familj (på finska).

Det är mycket vanligt att barnfamiljer flyttar. Orsaker till flyttningen är ofta att en av föräldrarna byter arbetsplats eller börjar studierna, att man vill bo närmare mor- eller farföräldrarna, behov för en större bostad, föräldrarnas skilsmässa eller att en nyfamilj uppstår. I varje fall är beslutet om flyttning alltid föräldrarnas och barnen flyttar med.

Det är en bra idé att börja förbereda sig för flyttningen i tid. Diskutera med barnet och berätta till barnet vad flyttningen innebär ur barnets synvinkel. Vetskapen om att barnet får ta med alla sina bekanta saker skapar trygghet och en känsla av kontinuitet. Bekanta er på förhand med den nya boendemiljön genom att besöka området. Om ni inte kan besöka det nya hemmet, berätta för barnet om vad som finns i den nya boplatsen.

Förälderns tankar och känslor kring flyttningen påverkar barnets känslor kring flyttningen. Det är bra om föräldern först själv tänker på vilka känslor flyttningen väcker hos honom eller henne. Det är lättare för barnet att anpassa sig till flyttningen när det blir hört och får visa sina känslor, även om barnet inte tycker om att flytta.

Tips om att hjälpa barnet att anpassa sig till en flyttning finns på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbplats (på finska).

Skilsmässa är en stor kris för föräldrarna och barnen. Information, stöd och råd för skilsmässor hittas i delen om skilsmässa.

I Finland har ungefär en femtedel av alla familjer bara en förälder. En ensamförsörjare har betydligt fler utmaningar än en förälder i en kärnfamilj. Det är ofta svårt att kombinera arbete med barnvård, eftersom daghemmet inte nödvändigtvis är öppet under den tid som föräldern är på jobb eller på väg till eller från jobbet. Om föräldern har en atypisk arbetstid, liksom många inom vård- och servicebranschen, tvingas ensamförsörjaren vända sig till ett skiftdaghem och sitt stödnät för att överhuvudtaget kunna gå på jobb. Arbetslöshet leder till ekonomiska problem och ekonomiska problem leder till fattigdom. Det är dyrare att bo än för någon med familj, eftersom bara en vuxen betalar för boendet. Å andra sidan är daghemsavgiften lika stor för en ensamförsörjares barn som för ett barn vars bägge föräldrar arbetar.

En ensamförsörjare orkar bättre om hen kan ha ett fungerande förhållande till den andra föräldern. Barnet belastas av frånskilda föräldrar som grälar. Man behöver inte vara vän med den andra föräldern, men ett sakligt förhållande gör det lättare att sköta vardagen.

Att barnet lever i en familj med bara en förälder är inte alltid förälderns frivilliga val, men det är bättre för barnet än att leva i en familj med två föräldrar där psykisk eller fysiskt våld är närvarande eller där atmosfären i övrigt är skadlig. En ensamförsörjare måste ta hand om sig själv om hen ska orka vara familjens enda förälder. Olika naturliga nätverk som ger stöd är viktiga för ensamförsörjare. Information för och kamratstöd för ensamförsörjare kan bland annat hittas från Yhden Vanhemman Perheiden Liitto ry (på finska) ja Monimuotoiset perheet (på finska).

För många familjer som bor i Helsingfors bor kanske de närmaste släktingarna långt från huvudstadsregionen eller till och med i ett annat land. Även vänner kan ha blivit kvar på hem- eller studieorten. I så fall kan det vara svårt att ordna med hjälp att ta hand om barnen eller få kamratstöd i mitten av barnfamiljens bråda vardag.

Det är lättast att bekanta sig med människor i ett nytt område när barnet är ganska litet och det är möjligt att besöka områdets lekparker. I lekparken är det naturligt att man bekantar sig med områdets föräldrar och barn. För barn som är på daghem kan föräldern fråga barnets skötare om vilka vänner barnet har och komma överens om en träff med kamratens förälder, till exempel i en lekpark eller hemma.

I Helsingfors bekantar sig barnfamiljer lätt med nya människor, om man bara hittar rätt kanaler. Hitta fler tips på stöd till familjer som erbjuds av staden och olika organisationer.

Att börja i dagvården är en stor livsförändring för barnet. I dagvården lär barnet sig många nya kunskaper och får nya kompisar. Samtidigt övar barnet vid inledningen av dagvården även att vara borta från föräldrarna och finnas i nya sociala situationer.

Det är bra att diskutera inledningen av dagvården och den livsförändring den medför med barnet. Man kan och gärna bör besöka dagvården med barnet redan innan barnet börjar i dagvården. Många dagvårdsplatser önskar barnet välkommet till utomhusstunder tillsammans med en förälder för att barnet ska bekanta sig med dagvårdsplatsens gård, personal och barn. Barnet bekantar sig med dagvårdsplatsen med sin egen viktiga vuxnas stöd. Därför kan det stöda barnet i detta nya livsskede om föräldern själv har en positiv attityd till att barnet börjar i dagvården. Om föräldern/föräldrarna själva redan har bekantat sig med dagvårdens personal, kommunicerar detta till barnet att de vuxna redan är sinsemellan bekanta. Detta skapar en känsla av tillit hos barnet, och barnet har lättare att närma sig de nya vuxna i dagvården.

Innan barnet ska stanna hela dagar i dagvården utan förälder, kommer man ofta överens med dagvården om en övningsperiod. Under en sådan period kommer föräldern först med barnet till dagvården för att stöda barnet med att bekanta sig med dagvården och dess rutiner. Så småningom övar man förälderns kortvariga frånvaro och till slut stannar barnet en hel dag i dagvården utan förälder.

När barnet börjar i dagvården är det en stor förändring även för föräldern, så man ska även själv förbereda sig för förändringen. Föräldern kan samtala om förändringen hemma med familjen eller med vännerna. Många kan ha goda tips eller erfarenheter att dela med sig av. I samband med introduktionsperioden kan man även tala om förändringen och sina egna tankar med personalen i dagvården. Man kan även ta upp ämnet i rådgivningsbyrån.

Till en början kan det vara spännande och även svårt för barnet att stanna i dagvården. Barnet kan till en början gråta när det stannar i dagvården. Sådana känslor är normala för barn. En lugn attityd hos föräldern stöder barnet i att anpassa sig till den nya situationen och kommunicerar till barnet att där inte finns någon fara. Barnet ska gärna få tid att stanna i dagvården. Det är alltså bäst att inte planera en alltför krävande tidtabell för de första veckorna. Efter dagvården behöver barnet eventuellt mer uppmärksamhet från föräldern än förut, så man ska även reservera tid för att hämta barnet från dagvården. Det är trevligt att diskutera dagens gång tillsammans med barnet och skötaren på daghemmet. När barnet kommer hem efter dagvården är det vanligt att barnet vill ha mycket närvaro och uppmärksamhet från föräldern. Man ska också gärna reservera tid för att vara och göra tillsammans från familjens kvällsprogram.

Föräldern bör förbereda sig för att det kommer att finnas perioder då barnet inte vill gå till dagvården. Det betyder inte att det är eländigt hos dagvården, utan det kan hänga ihop med något som hände eller bero på separationsångest från föräldern. Tala med barnet om varför det inte vill vara i dagvården. Tala också med dagvårdspersonalen om det har hänt något i dagvården som kunde påverka hur barnet mår. Det kan också vara svårt att anpassa sig till dagvården efter semestrar.

Mer information och tips om när barnet ska börja i dagvården finns på sidan Dagvård och på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbplats (på finska).

Efter att ha gått ut förskolan börjar barnet i skolan. Att börja skolan är ett stort steg i barnets liv. Det kan väcka många slags frågor hos föräldrarna. Läs mer om att börja i skola i delen Att börja skolan.

En förälders utmattning är en stor risk för hela familjens välmående. Om de egna krafterna sinar och man inte själv kan göra saken bättre, lönar det sig att söka hjälp av företagshälsovården/hälsovårdscentralen. Man får också stöd med föräldraskap från socialhandledning för barnfamiljer och hemservicen samt familjerådgivningsbyrån eller arbetet med spädbarnsfamiljer om barnet är under ett års ålder. Om problemen är omfattande, kan en förälder eller någon som känner till familjens situation och är oroad över den be om hjälp från bedömning av servicebehovet och stöd för barnfamiljer.

En allvarlig sjukdom hos en förälder påverkar hela familjen. Sjukdom skapar en atmosfär av dysterhet och oro i hemmet. Man får inte gömma sjukdomen från barnet, utan man måste berätta får barnet om sjukdomen och dess följder, enligt barnets ålder. Barnet ska få uppleva att man tar hand om hen trots att föräldern är allvarligt sjuk. Du kan läsa mer på Mannerheims barnskyddsförbunds sidor (på finska)

I barnfamiljer sker det ibland tråkiga saker som avviker från vardagen och som man inte alltid kan vara beredd på i förväg. I vissa situationer kan det vara bra att söka hjälp hos yrkespersoner. Helsingfors stad erbjuder tjänster för många slags krissituationer av olika grad. Det är bättre att vara i kontakt i tid och be om råd än att invänta att situationen blir outhärdlig.

Du kan läsa mer om tjänster för krissituationer

Läs mer om andra tjänster för barnfamiljer