Suoraan sisältöön

Glädje i föräldraskapet

Det finns mycket glädje i föräldraskap. Att följa med hur barnet växer väcker känslor av lycka och stolthet i föräldern. En förälder kan få mycket ut av att ibland låta sig svepas upp i barnets lekar och glädje. Det finns inte ett enda rätt sätt att vara förälder, utan var och ens föräldraskap är individuellt, och ens upplevelse av det egna barnet unikt.

När barnet visar tillgivenhet - ett spädbarns leende, en 3-åring som springer till famnen när hen hämtas från daghemmet, ett barn i skolåldern som kurar ihop sig under armen, en fråga: ”är allt bra?” från en tonåring - kan det väcka starka känslor och glädje i föräldrarna. Att göra saker tillsammans och dela på saker ökar på anknytningen och glädjen i vardagen.

kuvituskuva vanhemmuuden eri vaiheista eri ikävuosina


Föräldern ser barnets utveckling på nära håll.

Att följa ett barns uppväxt är en av de största glädjerna man kan uppleva i föräldraskapet. Det är lönande att följa hur barnet lär sig saker och utvecklar nya kunskaper. Det är också glädjande att få se hur barnet undersöker världen och observerar sin omgivning. När barnet bekantar sig med världen ställer det frågor och förknippar saker på ett kreativt sätt. Detta ger även föräldern möjlighet att lära sig nya saker. Samtidigt kan föräldern märka att han eller hon redan vet rätt mycket om världen.

Det är fint att få möjlighet att se världen genom ett barns ögon. Att kasta sig in i leken och galnas är som bäst en delad glädjeupplevelse mellan föräldern och barnet. Barnet uttrycker sina känslor omedelbart, äkta och utan att försköna. Barnets uppriktiga glädje sprider sig ofta till föräldern, och att leva sig in i den gör livet rikare. Det är fascinerande att följa hur barnets personlighet bildas mitt i all upptäckandets glädje. Varje barn har sin egen person som du lär dig att känna från första början.


Att göra tillsammans gör vardagen lättare

Ett bra sätt att öka på glädjen och samvaron är en daglig lekstund mellan föräldern och barnet. En daglig lekstund ger både barnet och föräldern en återkommande och trevlig stund av samvaro, där bägge kan njuta av varandras sällskap. Lekstunden ger barnet upplevelsen av att ha förälderns hela uppmärksamhet, vilket ofta minskar på barnets behov av att söka uppmärksamhet från föräldern på ett annat, eventuellt icke-önskat vis. Lekstunden kan också ge en överbelastad förälder möjligheten att njuta av samvaro med sitt barn när vardagen inte annars ger många möjligheter till det, till exempel i mitten av en svår trotsålder.

Ha helst lekstunden regelbundet varje dag, så att barnet vet att det är en daglig rutin. Det räcker att lekstunden varar i 10-15 minuter, så länge barnet under den tiden får förälderns hela uppmärksamhet. Då lägger man alltså undan mobiltelefonen och fokuserar inte till exempel samtidigt på matlagning. Under lekstunden får barnet bestämma vad man ska göra och förälderns uppgift är att komma med, berömma, uppmuntra och vara entusiastisk. Avsikten är alltså inte att föräldern styr leken eller lär barnet nya färdigheter.

Om det känns utmanande för föräldern att leka, räcker det att man är närvarande och till exempel bara kommenterar det barnet gör. Det här berättar för barnet att föräldern följer med och är intresserad. Med lek menas inte här bara rollspel med intrig, utan snarast trevlig samvaro. Lek kan alltså också vara att man gör ett pussel, dansar, läser eller fast spelar tillsammans. Även om avsikten är att barnet får bestämma vad ni gör, kan föräldern styra barnet till andra saker om föräldern till exempel hatar att bygga lego. Det är viktigt att barnet upplever att också föräldern njuter av den gemensamma verksamheten! Om det är svårt att leka eller svårt att komma på lekar som är lämpliga för barnets ålder, lönar det sig att bekanta sig med lekbanken (på finska).

Kuvituskuva lapsesta ja vanhemmasta leipomassa yhdessä.


Det är en stor hjälp att tänka positivt

Föräldraskapet är förknippat med en hel del utmaningar, och det kan kännas att det riktas många förväntningar på en förälder. Då är det bra att minnas att föräldraskap inte är astronomi, det är liv. Föräldraskapet är framför allt samvaro, och förälderns egen attityd spelar en central roll. Man ska inte underskatta den positiva attitydens kraft. Att beakta och säga högt små goda saker påverkar atmosfären i hela familjen.

Att förbättra ens egen förmåga att mentalisera kan också underlätta positivt tänkande då när föräldraskapet är utmanande. Förmågan att mentalisera innebär förmågan att tänka på en annan människas synvinkel och erfarenhet. Sådant tänkande kan vara särskilt nödvändigt om föräldern har svårt att första vad som gör barnet harmsen. En bra förmåga att mentalisera hos föräldern skapar allmän stadighet i mänskliga relationer och underlättar diskussion inom familjen. Det är viktigt att även lära dessa förmågor för empati och identifikation till barnet.

Det är viktigt för utvecklingen av barnets självkänsla att barnet får uppleva känslan att föräldern är glad över att ha barnet; både barnets prestationer och initiativ men också bara det att barnet är ljuvlig precis sådan som hen är. Genom att fokusera på lyckanden stärker föräldern dessa saker både i sig själv och i barnet.



Att hålla den andra i tankarna hjälper till i vardagen

Att kunna sätta sig in i en annan människas situation gör vardagen och samarbetet mellan människor lättare, både för vuxna och barn. När vi är stressade försvagas dock denna så kallade mentaliseringsförmåga, och det blir lätt så att vi bara ser på saker och ting ur vår egen synvinkel. Stress och belastning kan påverka en förälders förmåga att sätta sig in i barnets situation, till exempel att fundera på varför barnet är upprört. En av utmaningarna med föräldraskap är förmågan att kunna se på saker ur många synvinklar. Förmågan att se på saker ur barnets synvinkel underlättar samarbetet med barnet, och kan därmed ofta ge upphov till ögonblick av glädje och insikt i vardagen.

Om man som förälder upplever att ett är svårt att sätta in sig i andras situationer, kan man öva på det. Som förälder kan man medvetet försöka fundera på hur det känns för mitt barn i olika situationer och varför barnet eventuellt beter sig på något visst sätt. Det är viktigt att försöka känna igen sina egna känslor och tankar och avskilja dem från barnets upplevelser. Desto äldre barnet blir, desto lättare är det för föräldern att kontrollera om de egna gissningarna om barnets känslor var rätt genom att fråga barnet. På så sätt lär föräldern också barnet att hantera sina känslor, empati, och förmågan att identifiera sig med andra.

Viktiga byggstenar för mentaliserings- och empatiförmågan är att man redan från en ung ålder klär både barnets och sina egna känslor i ord. Det lönar sig för föräldern att lära och diskutera med barnet om de känslor och upplevelser som barnets egna handlingar orsakar i andra; till exempel ”din lillebror är upprörd eftersom du tog leksaken ur hans hand”. Att se saker ur någon annans synvinkel kan man också öva genom böcker och berättelser, då föräldern istället för att bara läsa berättelsen kan be barnet att tänka på hur någon viss situation kan kännas för en figur i berättelsen, och varför. Även lek med intrig är en ytterst bra metod för att fundera på och träna på det här.


Glädje i vardagen genom självvård

En förälder kan också finna glädje i föräldraskap genom att fokusera på sitt eget välmående och ork. En välmående person orkar också bättre som förälder. I en familj påverkar alla familjemedlemmars ork och välmående varandra. Även föräldrarnas parförhållande påverkar både föräldrarna som individer, och barnet. När man blir förälder är barnet oftast första prioritet, särskilt i spädbarnsskedet, då barnet är helt beroende av sina föräldrar. När barnet växer upp är det lätt att den här prioritetsordningen ”fastnar”, vilket kan leda till att föräldrarna under en längre tid försummar både sitt eget välmående och sitt parförhållandes välmående.

Att vara en god förälder som är glad över sitt barn kan också betyda att vara självisk; man ger tid åt sig själv och sitt parförhållande. Genom att ta hand om sig själv lär också föräldern åt barnet att det är viktigt att man tar hand om sitt eget välmående. Om du märker att du behöver mer tid för dig själv eller ditt parförhållande i vardagen, fundera på om du kunde börja med en hobby i veckan eller ha en månatlig träff med din partner. Be och kräv modigt om hjälp från din partner eller ditt nätverk av närstående. Om du inte har ett närståendenätverk, kan du till exempel kontakta hemservicen för barnfamiljer.




DELA
14.01.2020 11:40