Suoraan sisältöön

Skolhälsovården

Skolhälsovården är en fortsättning på det arbete som gjorts på rådgivningsbyrån.

Den är till sin karaktär förebyggande hälsovård. Inom skolhälsovården stärks och stöds barnets, den ungas och familjens egna individuella resurser.

Målet med skolhälsovården är att trygga en sund uppväxt, utveckling och förmåga att gå i skola för barnet och den unga. Därutöver ser man i samarbete med de övriga aktörerna i skolan och olika myndigheter till att skolmiljön är sund och säker.

En skolelev som har ont i huvudet är på hälsovårdsmottagningen.

Hälsovårdaren träffar eleverna årligen under periodiska hälsoundersökningar.

Vid dessa undersökningar kartläggs elevens tillväxt, utveckling och välmående utifrån hens ålder och individuella behov med hjälp av intervjuer, kliniska undersökningar och vid behov även andra metoder. Hälsovårdaren vaccinerar barn och unga enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

I årskurs 1, 5 och 8 genomförs omfattande hälsoundersökningar i vilka utöver en av hälsovårdaren genomförd undersökning även ingår en läkarundersökning samt ett möte och en intervju med elevens förälder/föräldrar.

Målet med dessa undersökningar är att skapa en omfattande bild av barnets och familjens livssituation och faktorer som påverkar hälsan. Föräldrarna får antingen muntlig eller skriftlig respons på hälsoundersökningarna.

 


Till skolläkaren eller hälsostationen?

Om barnet insjuknat och behöver en bedömning eller vård av en läkare eller hälsovårdare ska barnet besöka den egna hälsostationen tillsammans med sin vårdnadshavare.

Hälsostationen tar hand om vården och uppföljningen av långtidssjukdomar hos barnet.

 

  Skolläkaren Hälsostationen Information
Psykiska (mentala) och psykosociala problem X X Kontakta den plats som känns best
Inlärningssvårigheter som skolans stödåtgärder inte har underlättat X -  
Misstankar om nedsatt inlärningsförmåga (till exempel mycket frånvaro) X -  
Misstanke om skolios (sned ryggrad) X - Skoliosen orsakar ingen smärta. Det är bra att upptäcka den i ett tidigt skede för att undvika att ryggen blir mycket sned.
Störning i tillväxten X -  
Försenad eller tidig pubertet X - Skolhälsovården följer upp pubertetsutvecklingen.
Viktökning eller viktnedgång X - Hör i första hand till skolhälsovården.
Menstruationsproblem     Varierar från fall till fall. 
Hormonellt förebyggande av graviditet - X Elever i grundskolan hänvisas vanligen till den centraliserade preventivrådgivningen. 
Långtidssjukdomar - X Hör till hälsostationen. Vid de periodiska undersökningarna som görs av skolläkaren säkerställer man att allt är som det ska med vården och uppföljningen. 
Akne, magproblem, huvudvärk, sängvätning, allergier, hudutslag samt symtom i luftvägarna, stöd- eller rörelseorganen - X Om problemet kommer fram vid skolläkarens undersökning, kan läkaren sköta om eller ta ställning till det. Eleven hänvisas vanligen till hälsostationen för fortsatt vård (såväl av skolläkaren som hälsovårdaren).
Snuva, hosta, konstaterande och uppföljning av astma - X  
Misstanke om allvarlig sjukdom - X Om misstanken väcks i skolan, ber hälsovårdaren omedelbart skolläkaren eller en annan läkare vid staden om anvisningar. 

 

 

Vanliga frågor om skolans läkarundersökning – skolläkarnas svar på barns och ungas frågor

 

1. Varför måste man gå på läkarundersökning, är det obligatoriskt?

Du får en tid till skolläkarundersökning för att man ska kunna säkerställa att du växer och utvecklas normalt. Om du har haft något symtom eller besvär kan läkaren ta ställning till det och undersöka vad det kan vara fråga om. Du kan också förtroligt diskutera bekymmer som tynger dig med läkaren. Ibland, mera sällan, kan det vid läkarundersökningen observeras någon sjukdom som inte upptäckts tidigare eller som inte har orsakat några tydliga symtom.

Vid läkarundersökningen får du också nyttig information om din hälsa och utveckling. Tillsammans med läkaren funderar ni på vilken typ av livsstil som stödjer din hälsa och ditt välbefinnande och vad som kan skada din hälsa. Du kan också i lugn och ro ställa frågor du funderar på. Du kan till exempel ställa frågor som berör tillväxt, utveckling, sexualitet och sällskapande.

Man måste inte komma till läkarens mottagning. Om du inte vill komma är det bra att först diskutera saken med dina föräldrar eller skolhälsovårdaren.

Informera skolhälsovårdaren om saken i tillräckligt god tid. Det är viktigt att avboka tiden för att den ska kunna användas av någon annan.  

Du får alltså låta bli att komma på läkarundersökning, men din vårdnadshavare kan inte hindra dig från att utnyttja skolhälsovårdens tjänster.

2. Vad görs där?

Skolläkarens mål är att få en helhetsbild av ditt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det här innebär att skolläkaren utöver det fysiska hälsotillståndet också är intresserad av hur du trivs och klarar dig i skolan, om du har några problem hemma eller med kompisar eller om det finns något som tynger dig.

Läkarundersökningen går vanligen till så att du först pratar med läkaren om din hälsa och ditt övriga liv, till exempel skolan, fritiden, vänskapsförhållanden, familjen och hobbyer. Sedan undersöker läkaren dig.

Om din vårdnadshavare är på plats, diskuterar läkaren vanligen först med vårdnadshavaren och ber sedan vårdnadshavaren gå ut medan läkaren pratar med och undersöker dig.
Före läkarundersökningen har hälsovårdaren kontrollerat din syn, hörsel, längd, vikt och ditt blodtryck.

Läkarundersökningen omfattar en intervju och dessutom undersöker läkaren dig på följande sätt:

  1. Tittar i dina öron, din mun och ditt svalg.
  2. Tittar i dina ögon: kontrollerar att du inte skelar och undersöker dessutom att ditt synfält är av normal storlek.
  3. Känner på halsen och sköldkörteln. Läkaren känner på din hals för att kontrollera att där inte finns till exempel några förstorade lymfkörtlar.
  4. Lyssnar på hjärta och lungor. Läkaren lyssnar vanligen på hjärtat över bröstkorgen och på andningsljuden från lungorna på ryggen.
  5. Kontrollerar ryggen och hållningen. Ibland kan ryggraden vara sned eller de nedre extremiteterna av olika längd vilket kan orsaka förändringar i hållningen. Om ryggen är mycket sned måste man ta en röntgenbild för att undersöka eventuell skolios.
  6. Känner på magen och ljumskområdet. Nivusten aluetta tunnustellaan mm. siksi, ettei siellä tunnu suurentuneita imusolmukkeita. Samalla nivusten alueelta tunnustellaan reisivaltimopulssit.
  7. Hos pojkar undersöker läkaren testiklarna i samband med läkarundersökningen. Då testiklarna undersöks räcker det ofta med att bara titta, men ibland kan testiklarna behöva undersökas noggrannare. Testiklarna ska vara nere i pungen för att deras funktion inte ska störas. Ibland stiger de dock upp från pungen mot magen och därför bör man granska var de är.
  8. När pubertetsåldern närmar sig undersöker och kontrollerar man var i pubertetsutvecklingen barnet befinner sig. På så sätt kontrollerar man att puberteten framskrider normalt. Hos flickor visar den första menstruationen att puberteten framskrider och med flickor diskuterar läkaren menstruationen, när den börjat och eventuella problem kring den. Om en flicka inte fått sin första menstruation, iakttar läkaren andra pubertetstecken, till exempel bröstens utveckling och behåring. Hos pojkar fäster läkaren uppmärksamhet vid pubertetsutvecklingen genom att undersöka könsorganens utveckling och behåringen.
  9. Vid läkarundersökningen i årskurs 8 skrivs vanligen ett hälsointyg för ungdomar. Hälsointyget kan behövas till exempel då man skaffar körkort.

3. Varför måste man berätta så mycket om sitt liv?

Skolläkaren är intresserad av ditt hälsotillstånd och välbefinnande i sin helhet. Läkarundersökningen ordnas för dig, så dina åsikter och upplevelser är mycket viktiga för läkaren. När du själv berättar om saker som berör dig får läkaren en bättre helhetsbild av din situation och kan bättre stödja ditt välbefinnande.

Hälsovårdaren har redan vid en separat hälsoundersökning pratat med dig om din hälsa och antecknat det viktigaste. Läkaren ser vad hälsovårdaren antecknat, så du behöver inte berätta riktigt allting på nytt. Du får svara på de frågor du vill och kan svara på. Du måste inte svara på alla frågor.

Syftet är att diskutera med dig och din familj på ett sådant sätt att alla känner sig trygga. Också du och din familj får ställa frågor till läkaren.

4. Berättar läkaren om mina angelägenheter för andra?

Alla ska ha rätt till ett konfidentiellt patient-läkarförhållande. Både läkaren och hälsovårdaren har tystnadsplikt, och de får inte berätta om sådant som kommit fram vid hälsoundersökningen för andra utan ditt tillstånd. Till exempel får dina föräldrar inte veta om du börjat använda p-piller. Du och läkaren kan ändå komma överens om att du själv berättar om det hemma.

Läkaren eller hälsovårdaren måste kontakta dina vårdnadshavare endast om din hälsa eller säkerhet är i fara. Ibland måste man också kontakta barnskyddet, till och med mot din vilja. Man gör det endast för ditt bästa. Läkaren berättar om och diskuterar saken med dig på förhand.

Läkaren kan inte låta ett barn eller en minderårig hamna i en situation där personens liv är i fara eller där det finns ett tydligt hot mot personens hälsa och utveckling.

5. Varför måste man klä av sig skjortan eller byxorna?

Läkare vet att det kan vara pinsamt för barn eller unga att klä av sig. Vid hälsoundersökningar strävar man efter att den som undersöks behöver klä av sig så lite som möjligt. Tyvärr går det dock vanligen inte att undersöka ordentligt om skjortan och byxorna är på.

Till exempel kan man inte undersöka hållningen och ryggraden eller lyssna på lungorna och hjärtat genom skjortan. Därför måste man ta av sig skjortan. Långa byxor måste tas av för att man ska kunna undersöka benens och nedre ryggens ställning. Samtidigt kan läkaren kontrollera att din hud är frisk och i skick och att du inte har till exempel hudutslag som måste vårdas.

Du behöver vanligtvis inte ta av dig underkläderna, men pojkar måste dra ner sina kalsonger så att läkaren kan se att testiklarna utvecklats normalt och är på plats i pungen. Om du måste klä av dig underkläderna finns det alltid en orsak till detta som har att göra med din hälsa. I sådana fall berättar läkaren detta på förhand och du undersöks inte med våld.

Ingen kan dock tvinga dig att klä av dig. Du kan berätta för läkaren om du upplever att det är ångestfyllt och mycket otrevligt att klä av dig, och då kan ni diskutera saken. I så fall kommer ni överens om hur hälsoundersökningen ska gå vidare.

6. Är en skolläkare likadan som en vanlig läkare? Hurdan utbildning har de?

En skolläkare har, precis som andra läkare, gått en läkarutbildning som tagit ungefär sex år. Alla skolläkare har tillräcklig utbildning och rätt att verka som läkare i Finland. Skolläkare är särskilt intresserade av barns och ungas hälsa och de kan ha specialkunskaper om barn- och ungdomsmedicin. De kan till exempel vara specialister i allmänmedicin eller barnmedicin eller ha specialkompetens i barnrådgivning och skolhälsovård eller ungdomsmedicin.



DELA
16.04.2019 12:35

ELEVENS VÄLBEFINNANDE

Elevvården stödjer barnets välbefinnande i skolan.

MUN- OCH TANDHÄLSA

Information om mun- och tandvård och undersökningar av mun- och tandhälsan

HÄLSOSTATIONER

När man blir orolig över barnets hälsa hemma.