Suoraan sisältöön

Dödsfall i familjen

När en familjemedlem dör stannar allting upp. Det är en chock att förlora en förälder, partner, ett barn, syskon eller en annan nära anhörig. Döden kan komma överraskande eller till exempel efter en lång sjukdom. 

Man kan aldrig helt förbereda sig på döden. Många frågor kan bli obesvarade framför allt om en nära anhörig har gjort självmord. Alla har sitt eget sätt att reagera på förlusten och hantera den.

En familj sörja vid en kista när de har förlorat en nära anhörig.

I början kan det vara svårt att acceptera döden.

Hur den anhöriga har dött påverkar också hur man hanterar döden.

Efter att en familjemedlem har dött, är familjen i kris. 

De traumatiska skedena i krisen är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Också motstridiga känslor kan förekomma.

När en familjemedlem dör behöver de flesta stöd av närstående. Många upplever också att de får hjälp och tröst av kamratstöd och professionell hjälp.

 

En partners död är en stor sorg. Förutom att man sörjer och hanterar sina känslor finns det lagstadgade plikter (på finska) och en oro för barnen.

För ett barn är en förälders eller fostrares död en stark och traumatisk upplevelse. Barnets känsla av trygghet rubbas. Barnet behöver hjälp och stöd av vuxna för att hantera döden och sorgen.

Det lönar sig att uppmuntra barnet att fråga om det skedda, att uttrycka sina känslor och minnas den döda föräldern eller nära anhöriga.

Även om barnet inte skulle visa symptom genast, lönar det sig att söka hjälp åt barnet för att hantera förlusten.
Det är också viktigt att se till att föräldern själv orkar. Också ungdomar kan lätt dra sig undan och sluta sig, även om de skulle behöva stöd.


Ett barns död är en chockerande upplevelse som berör starkt. Också ett missfall kan väcka liknande känslor. 

Var och en uttrycker sorg och förlust på sitt eget sätt. Saknaden bli ofta en del av livet. Mitt i chocken lönar det sig att be om hjälp och stöd av närstående och av andra som upplevt något liknande – och att ta emot den hjälp som erbjuds.
Det också viktigt att se till att man själv orkar. 

När ett barn dör berörs förutom föräldrarna också familjens eventuella övriga barn och närstående.

 

Var och en har rätt att sörja en familjemedlems död på sitt eget sätt. Var och en möter förlusten i egen takt.
Om man vill kan man minnas familjemedlemmen som dött ofta.

När en nära människa dör söker en del stöd i sin religion eller världsåskådning. I Helsingfors erbjuder till exempel den evangelisk-lutherska församlingen öppna sorggrupper (information på finska) och möjligheten att samtala med en diakoniarbetare (information på finska). På svenska kan man prata med en diakonissa till exempel i Matteus Församlingen

Ritualer kring döden, som till exempel att ta avsked vid begravningen, kan ge stöd i sorgen. Att sörja i lugn och ro samt stöd av närstående, andra i samma situationer och professionella hjälper en att fortsätta vidare.

 

Krisjour i Helsingfors

En familj i en livskris

Varje dag dygnet runt.

09 3104 4222

  • Krisjouren ger akut krishjälp i plötsliga kriser, t.ex. då en anhörig dör plötsligt, i våldsituationer, i allvarliga olyckor eller sjukdomsfall och vid eldsvåda.
  • Akut krishjälp är kortvarig hjälp: 1-5 klientmöten, krishjälp per telefon samt bedömning och ordnande av fortsatt hjälp.

 



DELA
10.12.2019 13:25