Suoraan sisältöön

Mobbning och ensamhet

Mobbning

Mobbning kan ske i skolan, på fritiden, inom hobbyer och i allt större utsträckning på internet och sociala medier. Ditt barn kan råka ut för mobbning eller mobba andra också då hen är ensam i sitt eget rum. Mobbning innebär att man avsiktligt och upprepat gör någon annan ledsen. Ofta är den som mobbas på något sätt i en svagare ställning och har därför inte likvärdiga möjligheter att försvara sig mot mobbarna.

Mobbningen kan vara verbal, indirekt, fysisk eller ske till exempel via telefon. Läs mer om olika former av mobbning
på KiVa Skolas webbplats. Mobbning kan till exempel ske i form av upprepad utskällning, knuffande, lämnande av en person utanför gruppen och spridning av bilder utan lov. Utöver den som mobbas och den som mobbar är även hela den övriga gruppen delaktig i mobbningen på olika sätt. Vissa understöder mobbaren genom att hjälpa och sporra, andra är tysta och godkänner situationen medan vissa stödjer den som mobbas. Läs mer om olika grupproller på KiVa Skolas webbplats.

Som förälder kan du hjälpa ditt barn att respektera andra. Uppmuntra ditt barn att berätta för en vuxen om hen ser eller upplever mobbning. Det är en modig och god handling att försvara en person som blir mobbad. Fråga ditt barn hur det går i skolan och med vem barnet varit i skolan. På så sätt visar du att du är intresserad av ditt barns vardag, och på detta sätt kan också eventuell ensamhet och mobbning komma fram. På KiVa Skolas webbplats finns bra tips om vad man kan göra hemma för att stödja ett barn som mobbas och för att arbeta mot mobbningen.

 

Vad kan du göra om ditt barn blir mobbat via internet eller telefonen? Källa: KiVa Skola

  • Berätta för ditt barn att hen inte behöver öppna meddelanden som är skickade av mobbaren eller någon helt främmande avsändare.
  • Oftast lönar det sig inte att svara på kränkande meddelanden mer än en gång och då kort och sakligt.
  • Ta kontakt med skolans personal om det kommer fram att den som sänt meddelanden går i samma skola som ditt barn.
  • Om mobbningen fortsätter kan det löna sig att överväga om barnet borde få ett nytt telefonnummer eller en ny e-postadress.
  • Ifall det blir aktuellt att vidta fortsatta åtgärder kan man spara eller skriva ner meddelandena.
  • Du kan också ändra inställingarna för ditt barns e-post så att meddelanden från vissa adresser filteras och direkt sparas i en skild mapp. På det sättet behöver ditt barn inte läsa meddelandena. 

Förebyggande av mobbning

Källa: psykiatern Ben Furman, Applikationen MuksuoppiAppi

Ett sätt att förebygga mobbning är att hjälpa barn att lära sig sociala färdigheter som minskar mobbning. Alla sociala färdigheter har en förebyggande effekt på mobbning. Sådana färdigheter är till exempel att hälsa och förmågan att arbeta i grupp med andra. Psykiatern lyfter fram två färdigheter som han tror är av särskilt stor betydelse för att förebygga mobbning:

1. Förmågan att be om förlåtelse

Yngre barn kan lära sig förmågan att säga förlåt till exempel genom att rita eller skriva förlåtelsekort till varandra när de har sagt eller gjort något sådant som sårat den andra.

Äldre barn kan

  • diskutera förmågan att be om förlåtelse och
  • fundera på till exempel,
     -hur man ber om förlåtelse om man gjort någon ledsen via sociala medier eller
     -hur man ber om förlåtelse om man gjort ett barn ledset under en lång tid och flera barn har varit delaktiga i detta.

Förmågan att säga förlåt är en viktig färdighet. Den utesluter inte det faktum att barn gör varandra ledsna, men den förhindrar att beteende som sårar någon framskrider till mobbning.

Furman har utarbetat ett program som finns på internet och som vägleder barn och unga att skriva trovärdiga brev för att be om förlåtelse. Ett sådant program hittar du bland annat på webbplatsen ansvarstrappan. Det finns också på Muksuoppi-webbplatsen.

2. Förmågan att försvara en kompis

Många undersökningar har visat att mobbning är ett socialt fenomen, en typ av skådespel i vilket utöver mobbaren och den som utsätts för mobbningen även deltar åskådare, det vill säga barn som ser mobbningen men inte ingriper. Denna iakttagelse har lett till ett tillvägagångssätt där man strävar efter att förebygga mobbning genom att uppmuntra åskådarna att aktivt ingripa.

Sammanfattning
Att försvara ett barn som blir mobbat är en förmåga som barn kan diskutera med vuxna och som kan övas bland annat med hjälp av olika skådespel eller rollspel.

Det bästa sättet att förebygga mobbning i barngrupper är att lära barnen sådana färdigheter som effektivt förebygger mobbning. Sådana färdigheter är framför allt förmågan att be om förlåtelse om man genom ord eller handling har sårat någon annan och förmågan att försvara en kompis om någon sårar eller mobbar hen. Dessa är färdigheter vars värde barn förstår och som de gärna lär sig.
 

Att ingripa i mobbning

Källa: psykiatern Ben Furman, applikationen MuksuoppiAppi

Om en elev mobbas i skolan, kan problemet lösas genom en metod som påminner om Muksuoppi. Metoden kallas Support Group Approach (stödgruppsmetoden) och den har med framgång använts i många lågstadieskolor på olika håll i världen. Metoden har utvecklats av den brittiska klassläraren Sue Young, som fördjupat sig i förebyggande av mobbning. Du kan titta på ett undervisningsprogram på YouTube som behandlar metoden (textat på finska) här.

Stödgruppsmetoden

Stödgruppsmetoden skiljer sig från de traditionella sätten att ingripa i mobbning. I motsats till andra metoder är det främsta målet i stödgruppsmetoden inte att få de elever som gjort sig skyldiga till mobbning att erkänna sin skuld och lova att de slutar mobba.

Däremot vill man hitta sätt för att en olycklig elev ska börja trivas i skolan på nytt. Idén är att mobbningen slutar av sig själv om man runt eleven samlar en stödgrupp som aktivt börjar agera så att barnet igen tycker att det är roligt att komma till skolan.

När detta tillvägagångssätt tillämpas talar man inte om ”mobbning”, ”mobbare” eller ”offer” eftersom dessa ord enligt stödgruppsmetoden medför mer skada än nytta. Däremot tänker man att oberoende av orsaken till att ett barn är olyckligt i skolan så är de vuxna skyldiga att göra något för att hen ska börja trivas i skolan igen.

Metoden steg för steg

1. Prata med eleven som känner sig olycklig och fundera tillsammans på vilka elever som skulle kunna ingå i hens stödgrupp. I det här sammanhanget kan eleven berätta om mobbningen hen råkat ut för, men det som inträffat är inte väsentligt med tanke på metoden. Fråga eleven för att ta reda på vilka elever du skulle kunna bjuda in till gruppen.

  1. vilka elever anser hen att är besvärliga,
  2. vem är på plats när dessa är besvärliga,
  3. vem är hens vänner och
  4. vem skulle hen vilja bli vän med.

2. Förklara för eleven att

  • du vill samla en liten grupp som består av de elever hen nämnt,
  • du tänker be gruppen att hjälpa hen att trivas i skolan under nästa vecka,
  • du tänker träffa hen på nytt om en vecka och
  • och be hen att under nästa vecka fästa uppmärksamhet vid hur hens stödgrupp hjälpt hen att trivas i skolan.

3. Samla stödgruppen. Den kan bestå av 5–8 elever. Gruppen består både av elever som varit besvärliga och av andra elever som nämnts under samtalet. Förklara för medlemmarna i stödgruppen att den elev du hjälper har varit olycklig i skolan och att du behöver deras hjälp för att eleven i fråga ska börja trivas i skolan igen. Nämn inte orsakerna till att eleven varit olycklig i skolan.

4. Fråga medlemmarna i stödgruppen om någon av dem någon gång känt sig olycklig i skolan och låt en eller två elever berätta om sina upplevelser. Säg sedan: ”Vi vill inte att någon elev i vår skola ska vara olycklig och därför har jag bett er om hjälp.”

5. Fråga eleverna på vilket sätt de skulle vilja hjälpa eleven som blivit mobbad att trivas i skolan. Låt varje elev föreslå något och visa intresse för varje förslag. Beröm dem för deras fina förslag och anteckna förslagen i en plan. Kom slutligen överens om att gruppen träffas om en vecka för ett uppföljningsmöte.

6. Träffa den elev som känt sig olycklig om en vecka. Nästan utan undantag kommer hen att berätta för dig att hen har börjat trivas i skolan igen. Fråga eleven vilka bra saker som hänt och visa särskilt intresse för vad allt hen själv har gjort för att trivas bättre i skolan.

7. Ordna ett uppföljningsmöte med stödgruppen under vilket medlemmarna kan berätta om vad de har gjort och du får tillfälle att berömma dem för ett fint arbete både som individer och grupp. Uppföljningsmötet hjälper dig samtidigt att bedöma huruvida problemet har lösts eller om stödgruppen behöver fortsätta sitt arbete ännu en vecka.

Fördelar med stödgruppsmetoden

Stödgruppsmetoden har många fördelar jämfört med andra metoder.

  1. Den kräver endast lite tid av läraren eftersom den inte förutsätter att läraren undersöker fallet noggrannare (vilket ofta är svårt, om inte rentav omöjligt).
  2. Elevernas föräldrar godkänner den bättre eftersom ingen elev stämplas som mobbare och
  3. metoden passar bra även i sådana situationer där en elev upplever att hen blir mobbad även om ingen mobbning observerats i skolan.

Reflektion

Stödgruppsmetoden har med framgång använts i många länder på olika håll i världen. Den avviker avsevärt från andra tillvägagångssätt och väcker därför många intressanta frågor.

  • Är vi beredda att godkänna att en elev börjar trivas i skolan och mobbningen slutar utan att mobbarna erkänner vad de gjort och får sitt straff?
  • Är det rätt att mobbarna inte är behöver stå för vad de gjort?

Erfarenheterna talar sitt tydliga språk. I verkligheten är det ofta så att bestraffningen av mobbarna endast förvärrar situationen för den elev som mobbats. Mobbarna får medverka till att förbättra trivseln för den elev som känt sig olycklig. Detta är ett mycket bättre sätt att ändra deras beteende än att de straffas för att de gjort någon olycklig.

Sammanfattning

Om ett barn blir mobbat i skolan, överväg att tillämpa ovan beskrivna lösningscentrerade tillvägagångssätt, där man inte strävar efter att få ett slut på mobbningen genom att få mobbarna att ta ansvar för sin gärning, utan grundar en stödgrupp bestående av barnets skolkompisar för barnet. Gruppen börjar under en eller två veckor sedan aktivt se till att eleven börjar trivas i skolan igen.

Att stärka ett barn som utsatts för mobbning

Källa: psykiatern Ben Furman, applikationen MuksuoppiAppi

Det räcker inte alltid att man försöker göra något för att stoppa mobbningen. Ibland måste man dessutom hjälpa barnet att bli starkare eller mindre känsligt för andra barns elaka kommentarer. Det här är särskilt viktigt om barnet har blivit känsligt för mobbningen eller om det inte går att få mobbningen att sluta helt och hållet trots att man försöker.

Styrka är en färdighet

Styrka är en förmåga att inte bry sig om vad andra säger eller en förmåga att reagera på vad andra säger på ett värdigt sätt. Den är en viktig färdighet för att klara sig som alla människor behöver ibland. Styrka är inte ett karaktärsdrag som vissa människor har och andra inte. Det är fråga om en färdighet som människor kan lära sig och som vuxna kan hjälpa barn att lära sig.

Hur lär man barn att vara starka?

Du kan lära ett barn att vara starkt med hjälp av Muksuoppi. Föreställ dig att styrka är en omfattande färdighet.
Den består av färdigheter såsom

  • förmågan att inte bry sig om vad andra säger,
  • förmågan att svara på elaka kommentarer med humor eller
  • förmågan att få tyst på någon.

Dessa är alla färdigheter som ni kan öva hemma genom roliga rollspel. I ett sådant rollspel spelar en person rollen som mobbare och säger något elakt till den andra. Den andra har i uppgift att förhålla sig likgiltigt till det som personen som spelar mobbare säger eller svara på det på ett roligt eller fyndigt sätt.

Ett barn kan spela likgiltigt i ett rollspel till exempel genom att rycka på axlarna, himla med ögonen eller säga något i stil med ‘whatever’ eller ‘öh’. Som förälder kan du också hjälpa barnet att komma på fyndiga eller humoristiska sätt att svara på mobbningen.

Fiffighetslek

Man kan tillsammans med barnet hitta på ett spel eller en lek med hjälp av vilket/vilken barnet kan lära sig att vara påhittigt och starkt mot mobbning. Spelet kan till exempel gå till så att man på bordet lägger kort på vilka man skrivit olika elakheter eller kommentarer som barnet hört i skolan och som hen är rädd för att ska komma ur skolkompisarnas mun.

Spelarna tar i tur och ordning ett kort ur högen och försöker sen komma på ett fyndigt svar på den elakhet som står på kortet. Den som kommer på det fyndigaste svaret får behålla kortet och den som har flest kort när spelet är slut vinner.

Det fungerar också ljudlöst

Förmågan att svara på andra barns kommentarer med humor eller fyndighet är en förmåga med hjälp av vilken barn kan klara av mobbningen och bevara sin självrespekt. Detta gäller också när barnet inte säger något högt. Det räcker att hen bara tänker för sig själv något fyndigt som hen skulle säga om hen skulle idas säga mobbaren något.

Övning

Du kan hjälpa ditt barn att lära sig förmågan att förhålla sig kyligt eller likgiltigt till mobbningen

  • om man inte får slut på mobbningen genom att ingripa i den eller
  • om barnet är överkänsligt för mobbning.

Du kan framföra idén för barnet genom att prata med hen om hjältar i serietidningar och datorspel som kan göra sig själva osårbara. På samma sätt som de kan också barnet lära sig att göra sig självt osårbar. Barnet kan till exempel föreställa sig att hen har en osynlig skyddsmur runt sig som elakheterna studsar bort från eller att de rinner av en som vatten på en gås.

Låt barnet ge osårbarhetskonsten ett namn så är den enklare att prata om. Du kan hjälpa barnet att hitta på ett namn genom att be hen tänka på en person, tecknad figur eller hjälte som är osårbar eller kan göra sig själv osårbar. 

Till exempel om barnet tänker på Spindelmannen kan konsten heta Spindelmanskonsten och om barnet tänker på fotbollsspelaren Ronaldo kan konsten heta Ronaldokonsten.

Du kan hjälpa barnet att lära sig osårbarhetskonsten på något roligt sätt.

  1. Du kan till exempel  
    • tillsammans med barnet skriva en lista på olika elakheter barnet hört,
    • sedan läsa upp dem för barnet en åt gången och
    • låta barnet visa dig hur hen inte bryr sig om dem.
  2. Osårbarhetskonsten kan också övas genom lek – till och med med hela familjen. De som deltar i leken tävlar om vem som kommer på det fyndigaste sättet att svara på en viss elakhet. Konsten att komma på humoristiska eller fyndiga svar på elakheter stärker barnet oberoende av om barnet utnyttjar konsten då en sådan situation inträffar eller om hen bara tänker svaret tyst för sig själv.

 

Ensamhet

Känslan av ensamhet är mycket tråkig. Det kan finnas många orsaker till att ett barn känner sig ensamt. Du kan stödja och hjälpa ditt barn om hen blivit lämnad ensam. Även om ditt barn har kompisar är det ändå bra att uppmuntra hen att prata också med sådana klasskamrater som är för sig själva på rasten. Genom att bli bekant med dem kan barnet få nya vänner och förhindra att andra känner sig ensamma. Att lämna någon utanför gruppen är mobbning, som du kan läsa mer om på sidan om mobbning.

Att vara ensam är inte detsamma som ensamhet. Om ditt barn tillbringar mycket tid för sig själv, kan det också hända att hen är nöjd med det. Det betyder inte alltid att hen är ensam eller inte har några vänner. Det lönar sig alltså att föra saken på tal med barnet. Du kan till exempel fråga om hen har roligt på rasterna eller hemma.  

Om ditt barn känner sig ensamt och berättar om det är det modigt. Beröm barnet för modet och förtroendet. Tro på ditt barn och ta hens upplevelser på allvar. Förälderns stöd är viktigt för barnet.

 

Vuxna kan underlätta och minska den ensamhet som barn eller unga upplever på många sätt, Källa: Föreningen för Mental Hälsa i Finland

1. Ensamhet är ofta en så jobbig känsla att det kan vara svårt att berätta om den. För saken på tal på ett finkänsligt sätt.

2. Uppmuntra barnet eller den unga och hjälp hen att se sina goda egenskaper. Kom ihåg att berätta att ensamheten inte är hens fel. Förmedla hopp om att situationen kommer att förändras.

3. Det är bra om läraren i skolan använder sådana undervisningsmetoder som gör det lättare att lära känna andra och uppmuntrar till att vara med alla.

4. Öva tillsammans sociala färdigheter och att lära känna andra, såväl hemma som i skolan. Fundera till exempel på olika sätt för hur och var man kan lära känna andra och hur man börjar prata med någon.

5. Ni kan till exempel prata om ensamhet tillsammans i skolklassen. Hur skulle det kännas att lämnas utanför gruppen och vara ensam och utstött? Vad skulle du vilja att andra gjorde i en sådan situation?



DELA
09.07.2018 14:43

KOMPISFÄRDIGHETER

Tips för att utveckla barns sociala färdigheter

IDENTITET OCH SJÄLVKÄNSLA

Hur kan jag stödja mitt barns självkänsla?

FUNGERANDE RELATIONER

Hur kan jag själv påverka atmosfären i familjen?

BARNETS MENTALA HÄLSA

Hur kan jag stödja mitt barns mentala hälsa?