Hoppa till innehållet

Trygghet och otrygghet

Barnet får berätta sina tankar och känslor.

Barn har rätt till trygghet och särskilt skydd. Hur vuxna bör se till barnens trygghet regleras och styrs bland annat i FN:s konvention om barnets rättigheter, Den nationella barnstrategin och Det nationella programmet för främjandet av barn och ungas trygghet. Det är en uppgift som hör till alla vuxna.

I lagen om grundläggande utbildning och i läroplanen föreskrivs om barnets trygghet i skolan. Varje skolelev har rätt till en trygg lärmiljö och arbetsro.

Trygghetskänsla är ett grundläggande behov för människan och en förutsättning för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Det uppstår av en gynnsam miljö, möjligheten att lita på de närstående utan rädsla och möjlighet att påverka frågor som rör en själv.

  • Fysisk trygghet inbegriper rätt till fysisk integritet, integritetsskydd samt en trygg och hälsosam miljö.
  • Social trygghet omfattar delaktighet, deltagande och växelverkan såsom möjlighet att vara en del av en kamratgrupp.
  • Psykisk trygghet inbegriper bland annat att en vuxen är konsekvent och förutsägbar, möjlighet att få hjälp, en miljö som är tillitsfull och respekterar andra samt trygga känslouttryck.
  • Pedagogisk trygghet utformas av en trygg uppväxt- och lärmiljö.

Otrygghet kan till exempel peka på erfarenhet av att man inte duger eller blir accepterad som man är. Otrygghet kan även betyda otrygghet vid anknytning, när ett barn upplever att en vuxen inte är tillgänglig och inte bemöter barnets fysiska eller psykiska behov.

Otrygghet kan orsakas av mångahanda saker: problem med rusmedel och våld i familjen, långvariga ekonomiska problem, plötsliga traumatiska händelser och mobbning eller att bli utsatt för våld. Otrygghet kan orsaka fysiska och psykiska symtom såsom sömnlöshet, huvudvärk, ångest och rastlöshet. Otrygghet kan öka risken för marginalisering, riskbeteende och långtidssjukdomar.

Barnets känsla av trygghet stärks av att den vuxna ger tillräcklig omsorg i rätt tid som anammas som grundtrygghet och förtroende. Det är betydelsefullt att stöda barnet i regleringen av känslor, förutseende och att vara konsekvent.

Barnets trygghet kan även främjas genom arbete med att stärka barnets integritet. Integritet stärker barnets förmåga att känna igen hotfulla situationer och agera på ett lämpligt sätt. Barnet bör till exempel lära sig hur och när man ska ringa nödcentralen, hur man ska förfara i en främmande miljö och med främmande människor och hurdan användning av sociala medier är trygg. Det är bra att lära barnet integritet, fastän barnet inte har ansvar för säkerheten själv.

Det är huvudsakligen föräldrarnas uppgift att öka barnets känsla av trygghet. Mer information om arbete med att stärka barns integritet Studiematerialt för arbete med att stärka barns känslor och integritet (på finska). Stöd fås också av Helsingfors tjänster för barnfamiljer. Du kan söka dig till tjänsterna genom Barnfamiljernas socialrådgivning eller vid tjänsten Jag behöver hjälp.

Föra tryggheten på tal i skolhälsovården

Främjande av välbefinnande, hälsa och trygghet är en central uppgift för skolhälsovården.
På hösten 2021 börjar skolhälsovården i Helsingfors använda verktyget Turva10 för att föra saker på tal. Med verktyget eftersträvar man att stärka möjligheten att föra trygghet och otrygghet på tal, och vid behov erbjuda tidigt stöd. Verktygets lämplighet testas i skolhälsovården i skolorna i södra distriktet.

Turva 10 - föra trygghet på tal

Turva10 som har utvecklats av Förbundet för mödra- och skyddshem är ett hjälpmedel för diskussion mellan barnet och den anställda. I diskussionen får barnet berätta sina tankar och känslor. Turva10 är inte verktyg för bedömning av misshandel eller våld, fastän barnet i diskussionen kan berätta om otrygghet eller eventuellt våld barnet har upplevt. I sådana situationer säkerställer man att barnet får hjälp.

Turva10-diskussionen förs på hälsovårdarens mottagning på alla klassnivåer i samband med hälsogranskningarna. Turva10-diskussionen mellan barnet och hälsovårdaren är konfidentiell. Barnets vårdnadshavare har i princip rätt att få information om barnets besök till skolhälsovården och de anteckningar som gjorts. Man kommer skilt överens om vårdnadshavaren ska kontaktas om Turva10-diskussionen eller om skolhälsovårdaren anser det vara nödvändigt att hänvisa barnet och vårdnadshavaren till andra tjänster.

Bild: Mari Huhtanen/Kilda Oy



01.10.2021 08:33