Suoraan sisältöön

Rusmedel och läkemedel

Det är bra att sluta använda berusningsmedel redan när du planerar att bli gravid. Det tar längre tid att bli gravid både för kvinnor som röker och använder mycket alkohol och även risken för missfall är större för dem. På denna sida har sammanställts information om olika rusmedel och deras inverkan på barnets utveckling.

Det är bra att undvika onödig användning av läkemedel under graviditeten och redan när du planerar att bli gravid. Mammans välmående är emellertid en förutsättning för att fostret ska må bra, och därför får inte medicinering som är viktig för mamman avslutas. Det lönar sig alltid att nämna för läkaren om eventuella graviditetsplaner så att medicineringen i planeringsskedet av graviditeten kan göras så säker som möjligt för fostret. Noggrannare information om skadliga läkemedel på HNS webbplats.

Tobak

Tobak är ett njutningsmedel som skapar antingen vaneberoende eller ännu starkare nikotinberoende. Tobak inverkar på två sätt på det centrala nervsystemet – både stimulerande och hämmande. Tobaksrök innehåller cirka 4000 ämnen, av vilka 50 förorsakar cancer. Största delen av de kemiska föreningarna förs till barnet genom moderkakan och navelsträngen. (läs mer)

Passiv rökning – att vistas i utrymmen där andra röker – skadar lika väl både moderns och barnets hälsa. Nikotin drar samman blodkärlsväggarna i livmodern, moderkakan och navelsträngen. Sammandragningen av blodådrorna förorsakar omedelbar syrebrist hos babyn i livmodern. Nikotinet försvinner inte lika snabbt från babyn som från modern. I samband med förlossningar har man tagit blodprov från barnets navelåder, vilket har visat högre nikotinhalt än vad man mätt i moderns blod.

Nikotinet förorsakar inte endast syrebrist utan det skadar också barnets nervsystem och hjärnans utveckling, genom att försena bland annat hjärncellernas delning. Kolmonoxiden förenar sig bättre än syre med blodets hemoglobin. Hemoglobinet transporterar syre till cellerna och vävnaderna och cellerna får syre sämre om hemoglobinet innehåller kolmonoxid. Förutom kolmonoxidgas och nikotin innehåller tobaksröken bland annat cyanid, som är ett cellgift, samt tungmetallerna kadmium och bly.

Tobakens inverkan på babyn

En baby som utsatts för tobaksrök i livmodern väger också som fullgången mindre vid födseln än ett barn till en rökfri familj. Rökning ökar också risken för att barnet föds för tidigt. En baby som vant sig vid tobak har också nikotinabstinens: babyn är retlig, gråtfärdig och orolig. En sådan baby behöver mer vård och omsorg än vanligt, men kan trots vården vara irriterad. Senare får barn som utsätts för tobaksrök lättare än andra barn infektioner i andningsorganen och astma. Dessutom kan rökning under graviditetstiden vara orsaken till barnets inlärnings- och koncentrationssvårigheter.

Tobaksröken upptas av modersmjölken. Rökning påverkar mjölkavsöndringen och minskar mjölkmängden med upp till 30 procent. Mjölkens fett- och näringsvärden minskar. Det är ändå viktigt att barnet får modersmjölk eftersom amning och hudkontakt är viktiga för både den nyfödda och för mamman.

Det lönar sig alltid att sluta röka! Graviditeten sporrar ofta familjen till att minska på rökningen eller att sluta helt. Det är svårt att sluta röka, men man kan få hjälp. Olika grupper kan fungera som stöd, bland annat hälsovårdscentralen ordnar avgiftsfria kurser i avvänjning. Det lönar sig att på rådgivningen prata om att sluta röka och om olika avvänjningsformer.

Alkohol

Det är svårt att definiera trygga gränser för alkoholbruk under graviditeten. Små mängder alkohol orsakar inte missbildningar. Man känner dock inte till var gränsen går för trygg alkoholkonsumtion under graviditeten med tanke på uppkomsten av funktionsstörningar i barnets centrala nervsystem. Därför bör man överhuvudtaget inte använda alkohol under graviditeten. På rådgivningen bedöms den egna alkoholkonsumtionen samt partnerns alkoholkonsumtion med ett rusmedelstest (pdf), som man också kan bekanta sig med hemma. (läs mer)

Moderkakan släpper lätt igenom alkohol, som går vidare till babyn. Alkoholen samlas då i barnets vävnader, särskilt i vätskefyllda organ som hjärnan. Alkoholen går från babyn till fostervattnet genom urinen, hyn och lungorna. Babyn i livmodern sväljer fostervatten varvid den igen får i sig alkohol. Alkoholen försvinner långsammare från fostervattnet än från moderns och babyns blod. Därför kan alkoholhalten i fostervattnet vara högre än den som man mäter i moderns blod. Livmoderbabyns lever kan inte spjälka alkohol på samma sätt som levern hos en vuxen. Levern hos en nyfödd kan spjälka bara hälften av den mängd alkohol som levern hos en vuxen förmår spjälka. Slutligen försvinner alkoholen genom moderkakan till moderns lever, där den till slut förstörs.

De känsligaste tiderna för en baby som växer i livmodern är graviditetens 24 första veckor. Då utvecklas alla babyns organ. Rikligt alkoholbruk under graviditeten ökar risken för blödningar samt för tidig förlossning. Det påverkar också moderkakans funktion och kan inverka till att den lossnar för tidigt.

Den största faran för babyn och den enda utvecklingsskada som kan förebyggas är FAS, det vill säga fetalt alkoholsyndrom (fetal alcohol syndrome). Symtomen varierar beroende på skadans svårighetsgrad från allvarlig utvecklingsskada till lindriga beteende- och koncentrationssvårigheter.

Alkohol upptas också av modersmjölken. Alkoholhalten i mjölken är samma som i mammans blod. Alkoholen försvinner från mjölken i samma takt som från blodet, det vill säga en dos försvinner på cirka två timmar. Amning rekommenderas inte förrän alkoholen har försvunnit från mammans blod, även om babyn inte blir berusad av en så liten mängd. Barnet förnimmer att moderns beteende förändras – rösten blir ljudligare, tagen mera tafatta eller djärva – och barnet känner oro och otrygghet.

Droger

Olika slags droger går oförhindrat genom moderkakan. Droger som röks har samma slags verkan på mamman och barnet som tobak, men är delvis giftigare. THC eller tetrahydrokannabinol, som är det verkande ämnet i cannabis, upptas av modersmjölken. (läs mer)

Droger som tas intravenöst, i tablett- eller pulverform eller droger som andas in orsakar olika slags hjärtfel hos babyn och kan till och med leda till att babyns hjärta stannar. Babyn kan också drabbas av syrebrist, undernäring, utvecklingsstörningar i hjärnan och urinvägarna, mental efterblivenhet och ögonskador. Den nyfödda kan ha svåra abstinensbesvär, som kan räcka länge eller komma först senare. Dessa droger upptas av modersmjölken och amning rekommenderas inte alls.

De flesta läkemedel går oförhindrat genom moderkakan till barnet samt under amningstiden till bröstmjölken. Det är skäl att alltid berätta för den vårdande läkaren att man är gravid eller ammar så att läkaren kan välja sådan medicinering som är trygg både för mamman och för barnet. Det är skäl att undvika medicinering på egen hand.

 

 



DELA
03.07.2018 12:58