Suoraan sisältöön

Bråk och våld i familjen

Bråk är en del av familjelivet. I varje människorelation strider man ibland. Det är ändå bra att fundera på och diskutera var gränserna går för accepterat beteende när man grälar.

Skillnaden mellan bråk och våld kan vara liten. Alla handlingar som kränker, hotar eller skrämmer är våld. På den här sidan berättar vi om våld av olika slag.

Våld kan vara mycket annat än att skada någon fysiskt. En trygg vuxen skyddar barnet mot våld i alla former. Hemmet är den plats där alla känslor borde vara tillåtna.

Det finns situationer då man har rätt att bli arg och vara ilsken eller sorgsen, men våld hör inte till gräl.

En kvinna och man bråkar och skriker på varandra med kastruller i sina händer.

Om man är orolig för sitt eget eller partnerns beteende – eller det väcker rädsla i andra familjemedlemmar – ska man söka hjälp. I huvudstadsregionen finns organisationer som erbjuder avgiftsfritt stöd. Tveka inte att söka hjälp. Du kan alltid kontakta barnskyddet också anonymt, om du är orolig för välmåendet hos ditt eget barn eller ett barn i din närmaste krets.

Under tjänstetid kan du kontakta den jourhavande socialarbetaren inom barnskyddet i ditt eget område.

I huvudstadsregionen verkar dessutom organisationer som erbjuder avgiftsfritt stöd till olika parter som råkat ut för våld. Om du funderar på att söka hjälp, är den oftast nödvändig.

Nedan finns information om organisationer i huvudstadsregionen som arbetar mot våld och erbjuder råd och stöd.

Utanför tjänstetid kan du ta kontakt med Helsingfors stads socialjour: 0206 96006.

I akuta och hotande situationer ska man genast ringa polisen. Om du på grund av våld eller hot om våld inte kan vistas hemma, kan du ringa till vilket skyddshem som helst. Där får du hjälp med att lösa situationen. Av Nettiturvakoti (på finska) vid Förbundet för mödra- och skyddshem kan du också få professionell hjälp på webben.

Olika former av våld i nära relationer.

Källa: Lyömätön linja Espoossa ry

Psykiskt och andligt

  • utskällning, kritik och ringaktning
  • kritisera och kontrollera var den andra rör sig, hur hen klär sig, vad hen gör och hurdan hen är
  • kuva och tvinga att följa den andras vilja
  • påstå att en nära anhörig är psykiskt sjuk
  • hota med våld eller självmord, söndra föremål
  • hota att den andra inte längre få träffa sitt barn eller fråntas vårdnaden
  • skapa en stämning med rädsla och hot genom att kontrollera, ringa eller skicka meddelanden
  • ringakta, kritisera och förolämpa den andras andlighet eller religiositet
  • tvinga till ett visst beteende eller en viss livsstil genom att åberopa en religion
  • tvinga till arrangerat äktenskap i strid med personens egen vilja

Sexuellt

  • kritisera utseendet, sättet att vara kvinna eller man
  • jämföra med andra kvinnor eller män i sexuellt syfte
  • vara otrogen eller hota att vara det
  • tvinga, pressa eller övertala till sexuell handling eller att titta på porr
  • trakassera, göra närmanden och röra partnern i sexuellt syfte mot hens vilja
  • våldta

Fysiskt

  • knuffa, klappa till, hålla fast och föra till ett annat rum
  • slå, sparka och bitas
  • hota med tillhygge, skjutvapen eller eggvapen eller använda vapen
  • dra i håret och klösa
  • strypa och kväva
  • kasta saker på den andra

Ekonomiskt

  • fatta stora ekonomiska beslut utan att diskutera med den andra
  • ge en vuxen veckopeng och inte låta hen ha pengar
  • neka en vuxen att öppna ett eget bankkonto
  • kontrollera en vuxens penninganvändning

Våld riktat mot barn kan vara allt som nämns ovan och dessutom följande

  • orsaka rädsla genom att bete sig våldsamt
  • lugga och knäppa till
  • retas på lek
  • söndra leksaker
  • skaka och behandla barnet hårdhänt
  • förhindra barnet att träffa den andra föräldern eller andra föräldrar, eller andra personer som är viktiga för barnet
  • neka barnet att gå i skola och ha hobbyer eller göra det svårt att delta i dem

Barn kan också bli redskap för våld, till exempel genom följande aktioner

  • den andra föräldern eller andra för barnet viktiga personer skälls ut så att barnet hör
  • barnet används som budbärare av negativa meddelanden mellan vuxna
  • missbruk av träffar med barnet

Inverkan på barnet

Såväl fysiskt som psykiskt våld i familjen är skadligt för barnets tillväxt och utveckling, även om det inte direkt drabbar barnet. Barnet måste få känna trygghet trots krissituationer och gräl mellan de vuxna.

Då ett barn lever i en familj där man brukar våld lär hen sig inte att respektera en annan människas personliga integritet. En våldsam atmosfär får barnet att känna stark otrygghet, vilket bland annat kan leda till svårigheter att knyta nära förhållanden. Våld eller hot om våld hör inte till gräl och är alltid skadligt för alla parter.

Våld bland närstående bryter mot barnets mänskliga rättigheter. Enligt Finlands grundlag ingår rätten till fysisk och psykisk integritet och trygghet i de grundläggande och mänskliga rättigheterna för alla barn. Centrala principer även i FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnet har rätt till deltagande, omsorg, samhälleliga resurser och särskilt skydd.

Våld mot barn

Våld som riktas mot barn innebär att barnet är föremål för psykiskt eller fysiskt våld, att hen måste bevittna våld och leva i en våldsam omgivning. Dessa barn hotas av problem och trauman. Våld eller hot om våld för med sig kontinuerlig rädsla som styr barnets liv. Familjen och hemmet är ankarplatser i barnets liv. De borde erbjuda trygghet och bära ansvar för att vardagen fungerar. Därför drabbar våldet barnet värst om det sker i det egna hemmet.

Ibland kan föräldrar eller vårdare tillfälligt tappa behärskningen och ruska om ett spädbarn när de blir arga eller trötta. Att ruska om spädbarnet medför allvarliga skador för barnet och det är förbjudet att handla så. Broschyren Behandlas varsamt (1, 2, 3) ger råd om hur man sköter och håller spädbarn på ett bra och tryggt sätt.

Enligt Finlands lag är fysiskt våld brottsligt också inom familjen. Våldet upphör i allmänhet inte om ingen ingriper. Tvärtom ökar det oftast och blir råare med tiden.

Uppskakande händelser och trauman hos barn

Källa: psykiatern Ben Furman, applikationen MuksuoppiAppi

Vuxna försöker på olika sätt att skydda barn mot uppskakande händelser och olika traumatiska erfarenheter. Trots det blir många barn tvungna att uppleva olika uppskakande händelser, trots att ingen vill det.

Exempel på uppskakande händelser är en nära anhörigs död, familjevåld, mobbning, strider mellan föräldrarna, sexuellt trakasseri, allvarliga sjukdomar, olyckor, en nära anhörigs självmord, rusmedelsproblem, att hen går vilse, blir offer för ett brott, eldsvåda.

Barn är mästare på att klara sig

Barn klarar sig förvånansvärt bra ur olika uppskakande händelser. De bearbetar de jobbiga erfarenheterna på många olika sätt, till exempel genom att fundera över det skedda, bearbeta det skedda genom lek, teckna bilder och diskutera det skedda med sina kompisar, föräldrar eller någon annan pålitlig vuxen. De kan bearbeta det skedda till och med hjälp av drömmar när de sover.

Om barnets beteende ändras efter en uppskakande händelse kan de vuxna som sköter barnet bli oroliga. De vuxna kan vara oroliga över att barnet inte kan klara sig igenom det hemska med naturliga sätt om barnet till exempel får problem som hen inte tidigare har haft.

Man kan bli orolig fastän det inte skulle ske någon väsentlig förändring i barnets beteende. Den vuxna kan misstänka att barnet behöver hjälp av en vuxen för att ta sig ur det hemska hen upplevt.

När ett barn har varit med om en uppskakande händelse är det bra att påminna sig själv om att barn har en naturlig förmåga att klara sig ur sådant som de upplevt. Om du trots det är orolig för att barnet klarar sig kan du för egen del främja barnets återhämtning genom att följa följande instruktioner:

Försök inte tvinga eller pressa barnet att tala om sina upplevelser

Erbjud barnet möjligheter att på eget initiativ tala om det hen upplevt genom att tillbringa tid med hen.

Om det ser ut som att barnet inte vill prata om det hen upplevt, kan det hända att hen emellertid vill bearbeta det skedda till exempel genom att teckna eller lyssna till sagor eller berättelser där motsvarande händelser tas upp.

Om barnet vill prata med dig om det hen upplevt, lyssna till hen i lugn och ro. Besvara hens frågor så gott du kan och var särskilt intresserad av hens sätt att klara sig. Fäst din uppmärksamhet vid bland annat hur hen agerade klokt när det hemska skedde och hur bra hen har kunnat bearbeta saken efter det skedda.

Tänk på att barn klarar sig nästan igenom vad som helst och att vi vuxna bäst kan hjälpa dem genom att helt enkelt vara närvarande, och genom att visa att vi värderar deras förmåga och sätt att klara sig.

Här kommer ännu exempel på hur du kan berömma barnet för hur hen klarar sig:

  • Det gjorde du bra. Hur kom du på att göra som du gjorde i den där situationen?
  • Du bestämde dig för att prata med mig om saken. Det var modigt av dig.
  • Du klarade av att vara helt lugn i den där situationen. Hur klarade du det?
  • Vad tänkte du på som hjälpte dig i den där situationen?
  • Du kunde säkert hjälpa andra barn som har upplevt något liknande. Hur skulle du hjälpa dem?

Sammanfattning

Barn klarar sig i allmänhet bra igenom traumatiska upplevelser och de kan använda olika sätt att klara sig mångsidigt. Det bästa sättet att stödja barnet är att visa intresse för hens egna sätt att klara sig och värdera hens egen förmåga att klara sig.

Om du vill hjälpa barnet att prata om en uppskakande händelse, men barnet inte verkar vara intresserat att prata om det skedda, använd istället för diskussion tecknande, berättelser, handdockor eller lek som kommunikationsmedel. Det är oftast lättare för barn att prata om svåra upplevelser om diskussionen sker på ett skapande sätt.

Hjälp som organisationer erbjuder i Helsingfors

För våldsutsatta:

Telefontjänst och kamratstödgrupper Kvinnolinjen

Lähisuhdeväkivaltatyön yksikkö (på finska), Pääkaupungin turvakoti ry

Hjälp mot våld (på finska), Monika-Naiset liitto ry

För våldsutövare:

Lyömätön linja (på finska), Miessakit ry

Lähisuhdeväkivaltatyön yksikkö (på finska), Pääkaupunkiseudun turvakoti ry

För barn:

Lähisuhdeväkivaltatyön yksikkö (på finska), Pääkaupunkiseudun turvakoti ry



DELA
11.03.2019 15:20