Hoppa till innehållet

Amning när barnet växer

Amningen är barnets sätt att äta och vara vid bröstet. Amningen förändras när barnet växer och utvecklas. De olika utvecklingsfaserna kommer vid lite olika tidpunkter för olika barn. Alla barn går inte igenom alla faser.

Den första månaden

Den första månaden är en omvälvande tid för amningen och barnets liv. Barnet tillbringar mycket tid vid bröstet. På så sätt ser barnet till att tillräckligt med mjölk bildas under de kommande månaderna. Under de första veckorna kan barnet vara vid bröstet i stort sett dygnet runt.

Barnet visar att det vill komma till bröstet genom hungersignaler. Barnet:

  • söker efter bröstet med läpparna och tungan
  • tar på bröstet med händerna
  • sträcker upp huvudet
  • flyttar sin kropp närmare bröstet
  • stoppar händerna i munnen
  • slickar sig om munnen
  • rör huvudet från sida till sida.

Ett nyfött barn äter och sover vid varierande tidpunkter. Barnet behöver ofta en vuxens stöd för att lugna sig och somna. Det kan då vilja vara vid bröstet också av andra skäl än bara för att äta. Amningen ger det nyfödda barnet tröst, trygghet och närhet.

Vid 4–6 veckors ålder går vissa barn igenom en period när kvällarna är väldigt oroliga och barnet gråter mycket. Man vet inte exakt varför detta sker. Hos en del kan rastlösheten bero på magont och hos andra på ökad stimulans från omgivningen. När barnet gråter kan det vara svårt att få det att lugna sig vid bröstet.

  • Om barnet gråter kan man lugna det genom att hålla det i famnen eller vagga det innan man ammar.
  • Barnet bör erbjudas flera vilostunder under dagen.
  • En baby behöver ofta vila och sömn redan när den har varit vaken i ett par timmar.
  • Det är också bra för föräldrarna att vila samtidigt som barnet vilar.

Den andra och tredje månaden

Barnet är nu mer öppet för omgivningen, söker ögonkontakt och umgås. Detta märks vid amningen. Barnet samtalar och umgås aktivare under amningen.

Vid denna ålder brukar barnet börja ge tydligare signaler om när det är hungrigt eller trött, eller vill ha sällskap. För vissa barn blir amningsstunderna kortare. Barnet har ännu inte någon tydlig dygnsrytm. Genom att lugna barnet nattetid hjälper man det att skapa en dygnsrytm.

Nattetid:

  • umgås man inte med barnet
  • försöker man hålla belysningen dämpad
  • begränsar man omvårdnadsåtgärderna till ett minimum.

Dagtid får livet synas och höras i hemmet, även om barnet sover. Man behöver inte undvika prat, skrammel och andra ljud.

På så sätt lär sig barnet så småningom att uppfatta skillnaden mellan dag och natt.

Den fjärde och femte månaden

I detta skede börjar barnets rörlighet utvecklas snabbt. Barnet trivs nu bättre i upprätt läge och är intresserat av sin omgivning.

Vid amningen kan detta ibland ta sig uttryck som rastlöshet och svårigheter att koncentrera sig på ätandet. En lugn miljö brukar hjälpa.

Små barn tycker om rutiner. Man bör försöka skapa rutiner under dagen genom utevistelse och omvårdnadsrutiner. Amningen fortsätter ändå i barnets takt, i enlighet med dess signaler och behov.

Regelbundna kvällsrutiner lugnar barnet inför natten.

Barn på över sex månader

I detta skede får barnet smakportioner av fast föda som komplement till amningen. Det är fortfarande viktigt att fortsätta amningen i barnets takt, vanligen innan man ger den fasta födan.

I detta skede ammar barnet fortfarande även nattetid. Detta är viktigt för barnets tillväxt och för att det ska finnas tillräckligt med modersmjölk.

Ett halvårsgammalt barn äter dock oftast ganska snabbt, och särskilt dagtid kan amningsstunderna vara korta. Dessa korta amningsstunder räcker för att trygga barnets tillväxt. Amningsstunderna är ofta längre nattetid och när barnet är sömnigt.

När barnet har passerat ett halvt års ålder brukar det få tänder. Tandsprickningen kan tillfälligt påverka amningen. Barnet kan

  • vilja amma mer än vanligt
  • äta mindre.

Vissa barn börjar bita i bröstvårtan i samband med tandsprickningen. Detta är övergående. Man kan blåsa på barnets ansikte eller exempelvis tjuta till så att det slutar bita.

Barn på över ett år

För många barn är amningen en viktig lugn stund under dagen och kvällen. Modersmjölk främjar tillväxten även hos barn över ett år. Modersmjölken skyddar barnet mot många infektioner.

I detta skede kan man redan på olika sätt diskutera med barnet om när amningen passar in i dagens rytm. Barnet kan också få modersmjölk efter maten.

Amningen är fortfarande värdefull för barnet och familjen kan fortsätta amma så länge den vill.

Perioder av tätare amning

Alla barn har perioder på några dagar eller veckor då de ammar oftare än vanligt. Dessa perioder kan komma med några veckors mellanrum.

Med hjälp av dessa perioder av tätare amning försöker barnet öka mjölkmängden. De är inte ett tecken på att mjölkmängden är för liten.

När det är svårt att lugna barnet vid bröstet

Vissa barn kan ha perioder då de kan ha svårt att ta tag och lugna sig vid bröstet. Det kan vara fråga om en utvecklingsfas. Barnet kan då vara mycket intresserat av att titta på vad som händer i omgivningen och amningen avbryts flera gånger. Detta betyder dock inte att babyn inte vill ha eller behöver modersmjölk.

I sådana här fall är det bra att göra amningssituationen lugnare. Sätt att lugna barnet:

  • hudkontakt
  • att hålla barnet i famnen
  • amning nattetid
  • nya amningsställningar och -situationer.

Ett rastlöst barn är ofta lugnare vid amningen när det är sömnigt. Hudkontakt och att bli buren ger barnet lugna stunder även under en oroligare dag.

Om barnet har svårt att lugna sig vid bröstet under en lång tid bör man utreda orsaken till dess beteende.

Möjliga orsaker kan exempelvis vara:

  • en infektion
  • allergi
  • kort tungband eller någon annan strukturell avvikelse i munnen
  • smärta
  • täppt näsa
  • en svampinfektion
  • tandsprickning.

Ibland reagerar barnet för snabbt eller för långsamt på mjölken som kommer ur bröstet och ibland kan orsaken vara sugtekniken (suggreppet, användning av napp eller flaskmatning).



21.07.2020 13:23