Suoraan sisältöön

Akutvården i Helsingfors räddningsverk

I Helsingfors ansvarar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) på basis av hälso- och sjukvårdslagen för arrangemanget av akutvård inom sitt område. HNS sjukvårdsdistrikt är indelat i sju områden där akutvård arrangeras. Det största området är Helsingfors. Helsingfors stads räddningsverk verkar som producent av prehospital akutsjukvård för HNS Akuten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Den prehospitala akutvården leds och övervakas av Helsingfors ansvariga läkare för akutvården vid HNS Akuten. Chefen för akutvårdsenheten vid räddningsverket ansvarar för produktionen av akutvårdstjänster. För icke-brådskande akutvårdsuppdrag som förmedlats via nödcentralen (112) ansvarar enligt avtal en privat serviceproducent. För ögonblicket ansvarar Med Group för dessa uppdrag.

Ambulanser, brandbilar och andra assisterande enheter i akutvårdsberedskap är stationerade i åtta räddningsstationer på land och under sommaren även i en räddningsstation på Sveaborg. För brådskande uppdrag alarmeras alltid den närmaste ambulansen, vare sig den närmaste enheten är den egna eller grannstationens. I uppdrag med särskilt hög risk alarmeras därtill som första respons den närmaste räddningsenheten, som har samma vårdpersonal och -utrustning som i ambulanser.

Vårdpersonal

Av räddningsverkets anställda arbetar cirka 510 i den operativa avdelningen. Av dessa utför cirka 350 regelbundet akutvårdsuppdrag. Personalen har fått utbildning med inriktning på huvudstadens specialbehov både för räddningsväsendets och akutvårdens uppdrag. Utbildningen har ordnats i samarbete med Helsingfors räddningsskola, Metropolia yrkeshögskola samt HNS akutvårdsenhet (HNS Akuten) och räddningsverkets akutvårdsenhet. I regel ansvarar brandmän-akutvårdarna för akutvårdstjänsterna, men bland dem finns även cirka 20 heltida akutvårdare. Ett arbetsskift varar 24 timmar, varav 12 timmar sker i en ambulans.

Jourhavande akutsjukvårdsläkare (ambulansläkare)

Den jourhavande akutsjukvårdsläkaren ansvarar för det operativa ledarskapet av akutvårdstjänsterna samt vården av högriskpatienter. I regel sker det här genom telefonstyrning av enheterna på bas- och vårdnivå genom radio eller elektroniska ledningssystem. Den jourhavande ambulansläkaren ger genom dessa system noggrannare vårdanvisningar i enskilda fall.

Utöver detta sköter den jourhavande akutvårdsläkaren som verkar i läkarenheten de svåraste och mest krävande akutvårdsuppdragen, som i medeltal uppgår till 7 per dygn. I specialfall och i fall av storolyckor verkar den jourhavande akutsjukvårdsläkaren som ledningsansvarig läkare vid storolyckor.

Akutsjukvårdens fältchef 

Fältcheferna ansvarar för lägesstyrningen av akutvårdstjänsterna inom sitt sjukvårdsdistrikt och följer de anvisningar som den ansvariga akutvårdsläkaren lagt upp och de situationsspecifika instruktioner som ges av den jourhavande akutvårdsläkaren. Till fältchefens uppdrag hör även att sköta de svåraste och mest krävande akutvårdsuppdragen då den jourhavande akutvårdsläkaren är på andra uppdrag. 

Uppgifter

Helsingfors har cirka 640 000 invånare, och under arbetstider uppskattas det att det finns över 700 000 människor i staden.  I relation till invånarantalet finns det fler unga vuxna och färre barn jämfört med resten av landet.  Circa en fjärdedel  av helsingforsborna bor ensamma och över 70 % av invånarna är mellan åldern 16-64.  Olika sociala problem som orsakas både av alkohol och andra droger är särskilt närvarande i huvudstadsregionen. Den livliga trafiken orsakar för sin del unika utmaningar för akutvården i Helsingfors, som utöver person- och busstrafik också har ett spårvagns- och metronätverk som måste beaktas. Därtill finns det riskfaktorer förknippade med den närliggande Helsingfors-Vanda flygplats och hamnarna.  Huvudstaden är ofta värd för statsbesök, möten och stora idrotts- och kulturevenemang, och akutvården är också en del av säkerhetsarrangemangen kring dessa evenemang.

År 2016 sköttes 60 695 brådskande akutvårdsuppdrag.  Den största gruppen av uppdrag (ca 40 %) bestod av störningar i de grundläggande livsfunktionerna (bröstsmärta, andningssvårigheter, hjärninfarkt, medvetslöshet, livlöshet) och av de enskilda uppdragen (ca 15 %) av diverse skador orsakade av fall.

Storolyckor och situationer med många skadade 

Helsingfors akutvårdstjänster har förberett sig på storolyckssituationer och situationer med många skadade genom att på förhand ha gjort upp anvisningar och genom årliga träningar.   I ambulanser och brandbilar finns utrustning för att utföra triage på patienter, och i centralräddningsstationen finns enheten för storolyckor med vårdutrustning för ca hundra patienter.  Utöver detta har verket ett rengöringstält som snabbt kan monteras upp både för personer som kan gå och för patienter på bår, till exempel vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära olyckor (CBRN-händelser).

Kompetenshantering

Räddningsverkets akutvårdsenhet sörjer för den operativa personalens skiftutbildning samt för den upprätthållande och den kompletterande utbildningen, som planeras tillsammans med personalen och HUCS Akuten Helsingfors akutvårdsenhet, och delvis genom examensutbildning.  Utbildningarnas innehåll omfattar flera olika områden som är sjukvårdens kärnprocesser. Utbildningens innehåll påverkas även av responsen som man fått från personalen, kunderna samt intressegrupper.  Dessutom påverkas utbildningens innehåll bl.a. av förändringar i vårdanvisningarna, lagstiftningen och vårdutrustningen.  Kompetensnivån mäts vartannat år genom test.

 

Ambulanser och vårdutrustning

Information om ambulanser och vårdutrustning i akutvård.

Läs mera