Kultur

Vi på Faktacentralen har en bred syn på vad som är kultur. Det handlar om alla de sätt som stadens invånare och de som kommer hit tar vara på och avnjuter möjligheterna i vår stad. I stort kan man säga att stadskulturen får sitt innehåll i stadsmiljön. Kulturella fenomen föds i stadsstrukturen och får sin energi från invånarna.

På så sätt kommer begreppet stadskultur att närma sig begrepp som livsstil och konsumtion. Under de senaste årtiondena har stadslivet i Helsingfors utvecklats snabbt både till strukturen och till mångfalden av livsstilar. I synnerhet de allra senaste åren har tempot varit nästan svindlande. Sålunda har detta tema kommit att inta en central roll i Faktacentralens forskning.

Det verkar helt klart att förändringarna i de urbana livsstilarna och strukturerna knappast kommer att minska, utan snarare öka. Därmed står det också klart att behovet av forskning kring temat kommer att växa.

Stadskulturens utveckling på sistone

Typiskt för utvecklingen på sistone har varit att stadslivet allt mera gestaltats nerifrån uppåt. Restaurangdagen, hur sliten den än må vara som exempel, torde vara ett av de stadskulturella fenomen i Helsingfors som man bäst känner till utomlands. En av de ursprungliga tankarna med Restaurangdagen var att få folk att upptäcka de strukturella hinder som till exempel gatumaten stöter på. Allmänt taget är det inte lätt att odla levande stadskultur ovanifrån ovanpå strukturerna. Däremot uppstår den i strukturerna om de tillåter det. Så skedde med Restaurangdagen.

Och det finns andra goda exempel på utveckling nerifrån uppåt. Flow började vid VR:s magasin och har på drygt tio år vuxit till en av de mest betydande stadsfestivalerna i världen. På motsvarande sätt var Slush, som ju inte egentligen är ett kulturevenemang, till en början bara ett litet evenemang riktat till lokalbefolkningen, med blott några hundra deltagare. Nu flygs det in folk med direktflyg från San Francisco till Slush.

Likaså är det stadsbornas egen aktivitet som lett till att stränderna kring Helsingforsnäset livats upp. Såväl Allas Sea Pool vid Skatudden och Salutorget som Löyly vid Ärtholmsstranden är privata projekt och numera även internationellt kända symboler för Helsingfors.

Individer och gemenskaper (såsom kollektiv bestående av individer) har alltså blivit vitala motorer för utvecklingen. Sådan aktivitet är en mycket betydande imagefördel för Helsingfors. Aktiva stadsbors och grupperingars aktioner kan få, och har redan fått, till stånd till och med varaktiga förändringar i både strukturerna och stadens rykte.

Stadsfenomenens mångfald är alltid betydligt större än det som syns utåt. Den hisnande utvecklingen på sistone beror delvis på att det som varit dolt blivit synligt. De svaga signalerna har blivit starkare.

Helsingforsborna föredrar helst lågtröskelkultur

Studier visar att det i centrala Helsingfors, men också kring innerstadens utkanter, tycks finnas särskilt mycket kulturintresserat folk (se figuren). Deltagandet är aktivare bland kvinnor än bland män. I nästan alla slags kulturyttringar är deltagandet aktivare i innerstaden än i ytterstaden. Detta avspeglar givetvis utbudet, men intresset för kultur kan också springa fram ur livsstilar och smakpreferenser, och även hänga ihop med sociodemografiska skillnader.

Som av figuren synes är helsingforsborna mest intresserade av så kallad lågtröskelkultur. Bibliotek, bio, teater, lättmusikkonserter och stadsjippon har enligt studierna varit det man frekventerat mest. Det verkar som om det fanns något slags hinder som begränsar deltagandet i andra slags kulturyttringar. Dessa hinder kan vara geografiska – det är svårare att delta om det är lång väg – eller ekonomiska. Situationen skulle alltså troligen jämna ut sig om utbudet var mera geografiskt utbrett och mera nåbart även för folk utanför innerstaden. Men hindren för deltagande kan också vara sociala, varvid den egna referensgruppens konsumtionsvanor styr folks beteende.



DELA
27.03.2017 13:11